Lag (1994:137) om mot­ta­gande av asyl­sö­kande m.fl.

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1994:137
Depar­te­ment: Justi­tie­de­par­te­men­tet L7
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2025:57
Övrigt: Rät­tel­se­blad 2001:471 har iakt­ta­gits.
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1994:137
Depar­te­ment/myn­dig­het: Justi­tie­de­par­te­men­tet L7
Utfär­dad: 1994-​03-30
Änd­rad: t.o.m. SFS

2025:57
Övrig text: Rät­tel­se­blad 2001:471 har iakt­ta­gits.
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


All­männa bestäm­mel­ser

1 §   I denna lag ges bestäm­mel­ser om sys­sel­sätt­ning för och bistånd till utlän­ningar som
   1. har ansökt om uppe­hålls­till­stånd i Sve­rige som flyk­ting enligt 4 kap. 1 § eller som alter­na­tivt skydds­be­hö­vande enligt 4 kap. 2 § utlän­nings­la­gen (2005:716) eller mot­sva­rande äldre bestäm­mel­ser (asyl­sö­kande),
   2. har ansökt om eller bevil­jats uppe­hålls­till­stånd med till­fäl­ligt skydd eller uppe­hålls­till­stånd efter till­fäl­ligt skydd med stöd av bestäm­mel­serna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlän­nings­la­gen och som inte är folk­bok­förda här i lan­det, eller
   3. har ansökt om uppe­hålls­till­stånd i Sve­rige och av sär­skilda skäl med­getts rätt att vis­tas här medan ansö­kan prö­vas.

Den som omfat­tas av denna lag har inte rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § soci­al­tjänst­la­gen (2001:453) för för­må­ner av mot­sva­rande karak­tär. Rätt till bistånd före­lig­ger inte hel­ler för bostads­kost­na­der. Lag (2022:1006).

1 a §   Barn under 18 år som sak­nar uppe­hålls­till­stånd och som inte bor på ett asyl­bo­ende omfat­tas inte av denna lag, om de bor hos en vård­nads­ha­vare som har uppe­hålls­till­stånd.

Utlän­ningar som är med­bor­gare i någon av Euro­pe­iska uni­o­nens med­lems­sta­ter omfat­tas av denna lag endast om det finns syn­ner­liga skäl för det.

Utlän­ningar som avses i 1 § första styc­ket 1 som har bevil­jats ett tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd och vars rätt till bistånd enligt denna lag har upp­hört omfat­tas inte av lagen om de ansö­ker om ett fort­satt till­stånd på samma grund eller ansö­ker om ett nytt till­stånd med stöd av någon bestäm­melse i lagen (2017:353) om uppe­hålls­till­stånd för stu­de­rande på gym­na­sial nivå och ansö­kan har kom­mit in till Migra­tions­ver­ket innan det tidi­gare till­stån­det har upp­hört att gälla.

En utlän­ning som vis­tas här med stöd av ett tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd enligt 5 kap. 15 eller 15 b § utlän­nings­la­gen (2005:716) omfat­tas inte av denna lag. Det­samma gäl­ler en utlän­ning för vil­ken en ansö­kan om ett sådant till­stånd är under pröv­ning. Lag (2025:57).

1 b §   I 2 och 3 §§ finns sär­skilda bestäm­mel­ser om mot­ta­gande av barn under 18 år som vid ankoms­ten till Sve­rige är skilda från båda sina för­äld­rar eller från någon annan vuxen per­son som får anses ha trätt i för­äld­rar­nas ställe, eller som efter ankoms­ten står utan sådan ställ­fö­re­trä­dare (ensam­kom­mande barn). Bestäm­mel­serna är tillämp­liga endast så länge bar­net är att anse som ensam­kom­mande. Lag (2025:57).

1 c §   Ett beslut om över­fö­ring enligt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kri­te­rier och meka­nis­mer för att avgöra vil­ken med­lems­stat som är ansva­rig för att pröva en ansö­kan om inter­na­tio­nellt skydd som en tred­je­lands­med­bor­gare eller en stats­lös har läm­nat in i någon med­lems­stat (omar­bet­ning) (Dublin­för­ord­ningen) ska anses som ett beslut om avvis­ning eller utvis­ning vid tillämp­ningen av denna lag.
Lag (2017:578).

2 §   Migra­tions­ver­ket ska ha huvud­an­sva­ret för mot­ta­gan­det av utlän­ningar som avses i 1 § första styc­ket 1 och 2 och för detta ända­mål driva asyl­bo­en­den. Migra­tions­ver­ket får upp­dra åt andra att driva asyl­bo­en­den.

En kom­mun får anordna boen­den för ensam­kom­mande barn som omfat­tas av 1 § första styc­ket 1 och 2. Det som sägs om asyl­bo­en­den i 14 och 15 §§ ska gälla även sådana boen­den.

En kom­mun får också anordna boen­den för övriga utlän­ningar som avses i 1 § första styc­ket 2. Det som sägs om asyl­bo­en­den i denna lag ska gälla även sådana boen­den. Lag (2025:57).

3 §   Utlän­ningar som avses i 1 § första styc­ket 1 ska av Migra­tions­ver­ket till­de­las en plats på ett asyl­bo­ende. För utlän­ningar som avses i 1 § första styc­ket 2 ska Migra­tions­ver­ket erbjuda en plats på ett asyl­bo­ende eller anvisa en kom­mun som ska ordna boen­det.

Första styc­ket gäl­ler inte ensam­kom­mande barn som avses i 1 § första styc­ket 1 och 2. För dessa barn ska Migra­tions­ver­ket i stäl­let anvisa en kom­mun som ska ordna boen­det. När Migra­tions­ver­ket anvi­sat en kom­mun ska det anses att bar­net vis­tas i den kom­mu­nen i den mening som avses i 2 a kap. 1 § soci­al­tjänst­la­gen (2001:453).

En kom­mun som har anvi­sats att ta emot ett ensam­kom­mande barn får pla­cera bar­net i ett boende i en annan kom­mun endast om
   1. kom­mu­nerna har ingått en över­ens­kom­melse om pla­ce­ringen,
   2. pla­ce­ringen sker med stöd av lagen (1990:52) med sär­skilda bestäm­mel­ser om vård av unga eller med stöd av soci­al­tjänst­la­gen i fråga om barn med mot­sva­rande vård­be­hov, eller
   3. det med hän­syn till bar­nets vård­be­hov finns syn­ner­liga skäl. Lag (2025:57).

3 a §   En utlän­ning som avses i 1 § första styc­ket 1 och 2 ska regi­stre­ras vid ett asyl­bo­ende. Migra­tions­ver­ket ansva­rar sedan för att bistånd läm­nas enligt denna lag.

För utlän­ningar som avses i 1 § första styc­ket 3 ska bistån­det läm­nas av soci­al­nämn­den i den kom­mun där utlän­ningen vis­tas.

En kom­mun ska lämna bistånd enligt denna lag till utlän­ningar som avses i 1 § första styc­ket 2 om de vis­tas i kom­mu­nen och om bistån­det behövs till dess att Migra­tions­ver­ket tar över ansva­ret för att bistånd läm­nas. Lag (2025:57).

3 b §   Vid för­del­ningen av anvis­ningar enligt 3 § första styc­ket mel­lan kom­mu­ner ska hän­syn tas till kom­mu­nens arbets­mark­nads­för­ut­sätt­ningar, befolk­nings­stor­lek, sam­man­tagna mot­ta­gande av nyan­lända och ensam­kom­mande barn samt omfatt­ningen av asyl­sö­kande som vis­tas i kom­mu­nen.
Lag (2022:1006).

Sam­hälls­in­tro­duk­tion

3 c §   En utlän­ning som avses i 1 § första styc­ket 1 och 2 ska delta i sam­hälls­in­tro­duk­tion, om han eller hon har fyllt 16 år. Det gäl­ler dock inte om utlän­ningen med hän­syn till sina per­son­liga för­hål­lan­den har syn­ner­liga skäl att inte delta.

Sam­hälls­in­tro­duk­tio­nen ska anord­nas av Migra­tions­ver­ket.
Lag (2025:57).

Sys­sel­sätt­ning

4 §   Migra­tions­ver­ket får ge dem som avses i 1 § första styc­ket 1 och 2 sys­sel­sätt­ning genom att de får till­fälle att delta i svensk­un­der­vis­ning, i sköt­seln av asyl­bo­en­den och i annan verk­sam­het som bidrar till att göra vis­tel­sen menings­full.
Lag (2025:57).

5 §   Utlän­ningar som del­tar i verk­sam­het som avses i 4 § ska inte anses som arbets­ta­gare.

De ska dock lik­stäl­las med arbets­ta­gare vid tillämp­ning av 2 kap. 1-9 §§, 3 kap. 1-4 och 6-13 §§, 4 kap. 1-4 och 8-10 §§, 5 kap. 1-3 §§ samt 7-9 kap. arbets­mil­jö­la­gen (1977:1160).

Där­vid ska vad i arbets­mil­jö­la­gen sägs om arbets­gi­vare gälla den som sva­rar för den verk­sam­het i vil­ken utlän­ningen del­tar.
Lag (2008:941).

6 §   Om utlän­ningar skall delta i verk­sam­het som avses i 4 § och som drivs av någon annan än Migra­tions­ver­ket skall skrift­ligt avtal om vill­ko­ren för verk­sam­he­ten träf­fas mel­lan ver­ket och den som dri­ver verk­sam­he­ten. Migra­tions­ver­ket får upp­dra åt andra att träffa sådana avtal. Lag (2000:296).

7 §   Stri­der en över­ens­kom­melse mel­lan den som till­han­da­hål­ler sys­sel­sätt­ning och en utlän­ning mot ett avtal enligt 6 § är över­ens­kom­mel­sen ogil­tig.

Rätt till bistånd

8 §   Bistånd enligt 13-19 §§ läm­nas till utlän­ningar som avses i 1 § första styc­ket 1 och 2 under för­ut­sätt­ning att de är regi­stre­rade vid ett asyl­bo­ende.

Utlän­ningar som bor på ett asyl­bo­ende har rätt till bistånd även efter det att de har bevil­jats uppe­hålls­till­stånd, om de inte anvi­sats eller kun­nat utnyttja en anvi­sad plats i en kom­mun.

Utlän­ningar som inte bor på ett asyl­bo­ende och som har rätt till bistånd enligt denna lag har rätt till bistånd även efter det att de har bevil­jats uppe­hålls­till­stånd, under en månad från dagen för beslu­tet om uppe­hålls­till­stånd.

Dager­sätt­ning och sär­skilt bidrag får inte beta­las ut för tid då en utlän­ning del­tar i ett arbets­mark­nads­po­li­tiskt pro­gram som kan ge rätt till etablerings-​ersättning. Lag (2025:57).

8 a §   En utlän­ning som avses i 1 § första styc­ket 1 har rätt till dager­sätt­ning och sär­skilt bidrag enligt 17 respek­tive 18 § endast under för­ut­sätt­ning att utlän­ningen bor enbart på det asyl­bo­ende där han eller hon har till­de­lats plats enligt 3 § första styc­ket.

Första styc­ket gäl­ler inte för ensam­kom­mande barn. Det gäl­ler inte hel­ler för en utlän­ning som
   1. bor till­sam­mans med en med­lem av den när­maste famil­jen som är bosatt i Sve­rige, eller
   2. med hän­syn till sina per­son­liga för­hål­lan­den har syn­ner­liga skäl att inte bo på asyl­bo­ende. Lag (2025:57).

9 §   Bistånd enligt 17-​-19 §§ läm­nas till utlän­ningar som avses i 1 § första styc­ket 3. Bistånd läm­nas dock inte, om ansö­kan om uppe­hålls­till­stånd avser endast en för­läng­ning av ett tidi­gare till­stånd på i övrigt oför­änd­rade vill­kor.

10 §   Dager­sätt­ning enligt 17 § får sät­tas ned för en utlän­ning som fyllt 18 år om han eller hon
   1. utan gil­tigt skäl väg­rar att delta i verk­sam­het som avses i 4 §,
   2. för­svå­rar utred­ningen i ären­det om uppe­hålls­till­stånd genom att inte med­verka till att klar­lägga sin iden­ti­tet, eller
   3. för­svå­rar utred­ningen i ären­det om uppe­hålls­till­stånd genom att hålla sig undan.

Ned­sätt­ning enligt första styc­ket får dock inte avse den del av ersätt­ningen som är avsedd att täcka utgif­ter för utlän­ning­ens egen mat­håll­ning.

Dager­sätt­ningen får sät­tas ned helt för utlän­ningar som avses i 1 § första styc­ket 1 eller 2 om utlän­ningen även efter det att ned­sätt­ning har gjorts enligt första styc­ket
   1. utan gil­tigt skäl väg­rar att delta i verk­sam­het som avses i 4 §,
   2. för­svå­rar utred­ningen i ären­det om uppe­hålls­till­stånd genom att inte med­verka till att klar­lägga sin iden­ti­tet, eller
   3. för­svå­rar utred­ningen i ären­det om uppe­hålls­till­stånd genom att hålla sig undan.

Ned­sätt­ning enligt tredje styc­ket får endast ske om utlän­ningen erbjuds plats på ett asyl­bo­ende och fri kost ingår i den erbjudna inkvar­te­ringen.

Bestäm­mel­serna om ned­sätt­ning av dager­sätt­ning tilläm­pas också i de fall en utlän­ning utan gil­tigt skäl väg­rar med­verka till en åtgärd som är nöd­vän­dig för att ett beslut om avvis­ning eller utvis­ning ska kunna verk­stäl­las. Lag (2025:57).

10 a §   Har upp­hävts genom lag (2025:57).

11 §   Rät­ten till bistånd upp­hör
   1. när uppe­hålls­till­stånd ges utom i fall som avses i 1 § första styc­ket 2 samt 8 § andra och tredje styc­ket, eller
   2. när utlän­ningen läm­nar lan­det.

För en vuxen utlän­ning som inte bor till­sam­mans med ett eget barn under 18 år eller ett barn under 18 år för vil­ket han eller hon får anses ha trätt i för­äld­rar­nas ställe upp­hör rät­ten till bistånd, om det inte är uppen­bart oskä­ligt, också
   1. när utlän­ning­ens tids­frist för fri­vil­lig avresa enligt 8 kap. 21 § första styc­ket utlän­nings­la­gen (2005:716) löper ut, eller
   2. när beslu­tet om avvis­ning eller utvis­ning får laga kraft, om beslu­tet inte inne­hål­ler någon tids­frist för fri­vil­lig avresa.

Rät­ten till bistånd upp­hör dock inte när den tids­frist som anges i andra styc­ket 1 löper ut om beslu­tet om avvis­ning eller utvis­ning då inte får verk­stäl­las till följd av att Migra­tions­ver­ket eller en dom­stol har beslu­tat om inhi­bi­tion eller har bevil­jat ny pröv­ning enligt 12 kap. 19 § utlän­nings­la­gen. Rät­ten till bistånd upp­hör då, om det inte är uppen­bart oskä­ligt, i stäl­let en vecka efter det att beslu­tet om avvis­ning eller utvis­ning på nytt blir verk­ställ­bart. Lag (2016:381).

11 a §   Om rät­ten till bistånd har upp­hört enligt 11 § andra eller tredje styc­ket och Migra­tions­ver­ket eller en dom­stol där­ef­ter beslu­tar om inhi­bi­tion i verk­stäl­lig­hets­ä­ren­det eller bevil­jar ny pröv­ning enligt 12 kap. 19 § utlän­nings­la­gen (2005:716), har utlän­ningen efter anmä­lan till Migra­tions­ver­ket åter rätt till bistånd enligt denna lag. Blir beslu­tet om avvis­ning eller utvis­ning på nytt verk­ställ­bart upp­hör rät­ten till bistånd, om det inte är uppen­bart oskä­ligt, en vecka efter den tid­punk­ten.
Lag (2016:381).

12 §   Den som hål­ler sig undan så att ett beslut om avvis­ning eller utvis­ning inte kan verk­stäl­las har inte rätt till bistånd.

12 a §   Har beteck­nats 19 b § genom lag (2025:57).

För­må­ner

13 §   Bistånd enligt denna lag läm­nas i form av logi, dager­sätt­ning och sär­skilt bidrag. Lag (2025:57).

14 §   Utlän­ningar som avses i 1 § första styc­ket 1 och 2 har rätt till logi på ett asyl­bo­ende. Lag (2025:57).

15 §   Den som har inkomst av för­värvs­ar­bete eller som har annan inkomst eller egna till­gångar och som har logi på ett asyl­bo­ende ska betala ett skä­ligt belopp som ersätt­ning till Migra­tions­ver­ket. När kost ingår i inkvar­te­ringen på ett asyl­bo­ende ska skä­lig ersätt­ning beta­las även för detta.
Lag (2025:57).

16 §   Har upp­hävts genom lag (2025:57).

17 §   En utlän­ning som omfat­tas av denna lag och som sak­nar egna medel har rätt till bistånd för sin dag­liga livs­fö­ring (dager­sätt­ning).

I 10 § anges i vilka fall dager­sätt­ning får sät­tas ned.
Lag (2004:408).

18 §   Före­lig­ger annat ange­lä­get behov har utlän­ningen rätt till sär­skilt bistånd för det (sär­skilt bidrag).

19 §   Har beteck­nats 23 c § genom lag (2025:57).

Under­rät­telse om bostads­a­dress

19 a §   En utlän­ning som avses i 1 § första styc­ket 1 och 2 som ord­nar boende på egen hand ska hålla Migra­tions­ver­ket under­rät­tat om sin bostads­a­dress.

I 13 kap. 19 § utlän­nings­la­gen (2005:716) finns bestäm­mel­ser om att en ansö­kan om uppe­hålls­till­stånd får betrak­tas som åter­kal­lad om en asyl­sö­kande inte full­gör sin skyl­dig­het enligt första styc­ket. Lag (2025:57).

Tvångs­åt­gär­der

19 b §   Om Migra­tions­ver­ket begär det ska Polis­myn­dig­he­ten lämna den hjälp som behövs för att verk­ställa ett beslut enligt denna lag som inne­bär att en utlän­ning ska lämna sin plats vid ett asyl­bo­ende.

Hjälp enligt första styc­ket får begä­ras endast om
   1. det på grund av sär­skilda omstän­dig­he­ter kan befa­ras att åtgär­den inte kan utfö­ras utan att en polis­mans sär­skilda befo­gen­he­ter enligt 10 eller 10 a § polisla­gen (1984:387) behö­ver till­gri­pas, eller
   2. det annars finns syn­ner­liga skäl. Lag (2025:57).

19 c §   Migra­tions­ver­ket får under­söka det boen­deut­rymme och de slutna för­va­rings­stäl­len som en utlän­ning dis­po­ne­rar på ett asyl­bo­ende, om det kan miss­tän­kas att utlän­ningen inte bor enbart på asyl­bo­en­det och under­sök­ningen behövs för att kunna bedöma om utlän­ningen upp­fyl­ler vill­ko­ret för dager­sätt­ning och sär­skilt bidrag i 8 a § första styc­ket.

Under­sök­ningen ska genom­fö­ras i när­varo av ett vittne. All den hän­syn som omstän­dig­he­terna med­ger ska iakt­tas. Lag (2025:57).

Hjälp enligt första styc­ket får begä­ras endast om
   1. det på grund av sär­skilda omstän­dig­he­ter kan befa­ras att åtgär­den inte kan utfö­ras utan att en polis­mans sär­skilda befo­gen­he­ter enligt 10 eller 10 a § polisla­gen (1984:387) behö­ver till­gri­pas, eller
   2. det annars finns syn­ner­liga skäl.
Lag (2025:57).

Rätt att föra talan

20 §   Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål eller ären­den enligt denna lag.

Del­giv­ning

21 §   I mål eller ärende enligt denna lag får del­giv­ning inte ske enligt 34-38 och 47-51 §§ del­giv­nings­la­gen (2010:1932). I mål vid all­män för­valt­nings­dom­stol får dock del­giv­ning ske enligt 48 § första styc­ket 1 samma lag, om utlän­ningen har läm­nat lan­det. Lag (2010:1962).

Över­kla­gande av beslut

22 §   Migra­tions­ver­kets eller soci­al­nämn­dens beslut enligt denna lag får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol. Migra­tions­ver­kets beslut om anvis­ning av ensam­kom­mande barn eller anvis­ning av en kom­mun för boende för utlän­ningar som avses i 1 § första styc­ket 2 får dock inte över­kla­gas. Migra­tions­ver­kets beslut om till­del­ning av eller erbju­dande om boen­de­plats enligt 3 § första styc­ket får inte hel­ler över­kla­gas.

Migra­tions­ver­kets beslut får över­kla­gas till den för­valt­nings­rätt inom vars dom­krets utlän­ningen vis­ta­des när beslu­tet fat­ta­des.

Beslut i fråga om bistånd enligt denna lag gäl­ler ome­del­bart. Även ett beslut om att genom­föra en under­sök­ning enligt 19 c § gäl­ler ome­del­bart.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.
Lag (2025:57).

Stat­lig ersätt­ning

23 §   En kom­mun som har läm­nat bistånd enligt denna lag har rätt till ersätt­ning från sta­ten för bistån­det.

Rätt att med­dela före­skrif­ter

23 a §   Rege­ringen får i fråga om utlän­ningar som avses i 1 § första styc­ket 2 som inte är ensam­kom­mande barn med­dela före­skrif­ter om
   1. det antal utlän­ningar för vilka det under en viss period finns ett behov av att anvisa en kom­mun för boende,
   2. pri­o­ri­te­ringen vid anvis­ningar,
   3. för­del­ningen av anvis­ningar mel­lan kom­mu­ner,
   4. vilka kri­te­rier, utö­ver de som anges i 3 b §, som får beak­tas vid för­del­ningen av anvis­ningar, och
   5. inom vil­ken tid en kom­mun ska ordna boende.
Lag (2022:1006).

23 b §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om omfatt­ningen av sådan sam­hälls­in­tro­duk­tion som avses i 3 c §. Lag (2025:57).

23 c §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om grun­der för beräk­ning av de belopp som avses i 15, 17 och 18 §§ samt när­mare före­skrif­ter om i vilka fall sär­skilt bidrag får bevil­jas. Lag (2025:57).

23 d §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om undan­tag från 8 a § första styc­ket, om till­ström­ningen av utlän­ningar som avses i 1 § första styc­ket 1 eller 2 har varit eller kan vän­tas bli sär­skilt omfat­tande och det bedöms vara nöd­vän­digt för att beho­vet av plat­ser på asyl­bo­en­den ska kunna till­go­do­ses. Lag (2025:57).

Tyst­nads­plikt

24 §   Den som är eller har varit verk­sam inom boen­de­verk­sam­het som drivs av en enskild på upp­drag av Migra­tions­ver­ket enligt 2 §, får inte obe­hö­ri­gen röja vad han eller hon då har fått veta om enskil­das per­son­liga för­hål­lan­den. Lag (2025:57).

Krig och krigs­fara m. m.

25 §   Rege­ringen får med­dela sär­skilda före­skrif­ter som avvi­ker från denna lag, om Sve­rige är i krig eller krigs­fara eller det råder sådana utomor­dent­liga för­hål­lan­den som är för­an­ledda av att det är krig utan­för Sve­ri­ges grän­ser eller av att Sve­rige har varit i krig eller krigs­fara. Lag (1994:1736).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1994:137

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1994, då lagen (1988:153) om bistånd åt asyl­sö­kande m.fl. skall upp­höra att gälla. I fråga om beslut som har med­de­lats före den 1 juli 1994 skall dock den upp­hävda lagen gälla. Rege­ringen, eller den myn­dig­het rege­ringen bestäm­mer, får före­skriva att bistånd får läm­nas i form av kost­nads­fri bostad till den som vid ikraft­trä­dan­det hade sådant bistånd enligt den upp­hävda lagen.

1995:103

Denna lag trä­der i kraft den 1 april 1995. Beslut som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det över­kla­gas enligt äldre bestäm­mel­ser.

1995:1728

Denna lag trä­der i kraft den 1 maj 1996 men tilläm­pas inte i de fall där det första beslu­tet i ären­det fat­tats dess­förin­nan.

2004:408
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2004.
   2. De nya bestäm­mel­serna i 10 § första styc­ket 2 och tredje styc­ket 2 skall tilläm­pas endast i fråga om sådan bris­tande med­ver­kan att klar­lägga sin iden­ti­tet som ägt rum sedan lagen trätt i kraft.

2004:1377

Denna lag trä­der i kraft den 1 mars 2005. Äldre före­skrif­ter gäl­ler dock fort­fa­rande för ansök­ningar om bostads­er­sätt­ning som gjorts före ikraft­trä­dan­det och som avser tiden före ikraft­trä­dan­det.

2010:1962
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 april 2011.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler om ett beslut om del­giv­ning enligt 15-17 §§ del­giv­nings­la­gen (1970:428) har fat­tats före den 1 april 2011 eller om en hand­ling har skic­kats eller läm­nats före denna tid­punkt.

2017:586
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2018.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för ersätt­ning som är bevil­jad enligt den upp­hävda lagen (2010:197) om eta­ble­rings­in­sat­ser för vissa nyan­lända invand­rare.

2018:346
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juni 2018.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för pla­ce­ring av ensam­kom­mande barn i en annan kom­mun än den kom­mun som har anvi­sats av Migra­tions­ver­ket, om pla­ce­ringen skett före ikraft­trä­dan­det.

2025:57
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 mars 2025.
   2. Bestäm­mel­serna i 8 a § tilläm­pas i fråga om utlän­ningar som är regi­stre­rade vid en för­lägg­ning vid ikraft­trä­dan­det från och med den 1 sep­tem­ber 2025.
   3. De upp­hävda bestäm­mel­serna i 10 a § gäl­ler för sådana utlän­ningar som avses i 2 till och med den 31 augusti 2025.