Utlän­nings­för­ord­ning (2006:97)

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 2006:97
Depar­te­ment: Justi­tie­de­par­te­men­tet L7
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2025:231
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

2006:97
Depar­te­ment/myn­dig­het: Justi­tie­de­par­te­men­tet L7
Utfär­dad: 2006-​02-23
Änd­rad: t.o.m. SFS

2025:231
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)



1 kap. För­ord­ning­ens inne­håll, vissa defi­ni­tio­ner och all­männa bestäm­mel­ser

1 §   I denna för­ord­ning finns bestäm­mel­ser om
   - för­ord­ning­ens inne­håll, vissa defi­ni­tio­ner och all­männa bestäm­mel­ser (1 kap.),
   - rese­hand­lingar (2 kap.),
   - vise­ring (3 kap.),
   - uppe­hålls­rätt (3 a kap.),
   - uppe­hålls­sta­tus och bevis för gräns­ar­be­tare som kom­plet­te­rar bestäm­mel­serna i utträ­des­av­ta­let mel­lan För­e­nade kung­a­ri­ket och EU (3 b kap.),
   - uppe­hålls­till­stånd (4 kap.),
   - uppe­hålls­till­stånd för forsk­ning, stu­dier inom högre utbild­ning, viss prak­tik, visst volon­tär­ar­bete och au pair- arbete (4 a kap.),
   - arbets­till­stånd (5 kap.),
   - EU-​blå­kort (5 a kap.),
   - till­stånd för före­tagsin­tern för­flytt­ning, ICT (5 b kap.),
   - till­stånd för säsongs­ar­bete (5 c kap.),
   - kontroll-​​ och tvångs­åt­gär­der (6 kap.),
   - under­rät­tel­se­skyl­dig­het (7 kap.), och
   - avvis­ning, utvis­ning, avgif­ter m.m. (8 kap.).
För­ord­ning (2020:941).

2 §   Med Scheng­en­kon­ven­tio­nen avses i denna för­ord­ning kon­ven­tio­nen om tillämp­ning av Scheng­enav­ta­let av den 14 juni 1985.

Med Scheng­enstat avses en stat som har till­trätt eller anslu­tit sig till Scheng­en­kon­ven­tio­nen eller som har slu­tit avtal om sam­ar­bete enligt kon­ven­tio­nen med kon­ven­tions­sta­terna.

3 §   Med inre och yttre gräns avses i denna för­ord­ning inre och yttre grän­ser enligt arti­kel 2.1 och 2.2 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en uni­ons­ko­dex om gräns­pas­sage för per­so­ner (kodex om Scheng­en­grän­serna). För­ord­ning (2018:1103).

4 §   Med EES-​stat avses i denna för­ord­ning en stat som omfat­tas av avta­let om Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det.

Med EES-​med­bor­gare avses en utlän­ning som är med­bor­gare i en EES-​stat. När det gäl­ler famil­jean­knyt­ning avses dock även sådana svenska med­bor­gare som anges i 3 a kap. 2 § andra styc­ket utlän­nings­la­gen (2005:716), såvida inte något annat fram­går av denna för­ord­ning. För­ord­ning (2014:185).

5 §   Med Scheng­en­vi­se­ring avses i denna för­ord­ning en vise­ring enligt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om infö­rande av en gemen­skaps­ko­dex om vise­ringar (vise­rings­ko­dex).
För­ord­ning (2011:706).

6 §   Med rör­lig­hets­di­rek­ti­vet avses i denna för­ord­ning Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om uni­ons­med­bor­ga­res och deras famil­je­med­lem­mars rätt att fritt röra sig och uppe­hålla sig inom med­lems­sta­ter­nas ter­ri­to­rier och om änd­ring av för­ord­ning (EEG) nr 1612/68 och om upp­hä­vande av direk­ti­ven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG. För­ord­ning (2014:185).

6 a §   Med utträ­des­av­ta­let mel­lan För­e­nade kung­a­ri­ket och EU avses i denna för­ord­ning avta­let om För­e­nade konung­a­ri­ket Stor­bri­tan­nien och Nor­dir­lands utträde ur Euro­pe­iska uni­o­nen och Euro­pe­iska atomenergi-​​gemen­ska­pen (EUT L 29, 31.1.2020, s. 7). För­ord­ning (2020:941).

7 §   Bestäm­mel­ser om gräns­pas­sage finns i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2016/399. För­ord­ning (2018:1103).


2 kap. Bestäm­mel­ser om rese­hand­lingar

Undan­tag från kra­vet på pas­s­in­ne­hav

1 §   En utlän­ning som har per­ma­nent uppe­hålls­till­stånd eller som har bevil­jats uppe­hålls­till­stånd med till­fäl­ligt skydd eller uppe­hålls­till­stånd efter till­fäl­ligt skydd med stöd av 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlän­nings­la­gen (2005:716) behö­ver inte ha pass vid vis­telse i Sve­rige. Det­samma gäl­ler för en utlän­ning som kan bevil­jas eller har bevil­jats ett tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd enligt 5 kap. 1 eller 6 § utlän­nings­la­gen. Kra­vet på pass vid vis­telse i Sve­rige gäl­ler inte hel­ler för en utlän­ning som kan bevil­jas eller har bevil­jats ett tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd enligt 5 kap. 15 § eller 12 kap. 16 b eller 18 § utlän­nings­la­gen om han eller hon inte har någon hand­ling som gäl­ler som pass och sak­nar möj­lig­het att inom rim­lig tid skaffa en sådan hand­ling.

En utlän­ning under sex­ton år behö­ver inte ha eget pass för inresa eller vis­telse i Sve­rige, om han eller hon föl­jer med en vuxen per­son vars pass inne­hål­ler de upp­gif­ter som behövs för att fast­ställa bar­nets iden­ti­tet. För­ord­ning (2021:813).

1 a §   En utlän­ning som kan bevil­jas eller har bevil­jats ett tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd enligt lagen (2017:353) om uppe­hålls­till­stånd för stu­de­rande på gym­na­sial nivå behö­ver inte ha pass vid vis­telse i Sve­rige om han eller hon inte har någon hand­ling som gäl­ler som pass och sak­nar möj­lig­het att inom rim­lig tid skaffa en sådan hand­ling. För­ord­ning (2021:813).

1 b §   En utlän­ning som kan bevil­jas eller har bevil­jats ett tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd enligt 5 kap. 11 § utlän­nings­la­gen (2005:716) i ett säker­hets­ä­rende enligt 1 kap. 7 § samma lag eller som kan bevil­jas eller har bevil­jats ett tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd enligt 2 kap. 14 § lagen (2022:700) om sär­skild kon­troll av vissa utlän­ningar behö­ver inte ha pass vid vis­telse i Sve­rige om han eller hon inte har någon hand­ling som gäl­ler som pass och sak­nar möj­lig­het att inom rim­lig tid skaffa en sådan hand­ling. För­ord­ning (2024:29).

2 §   Besätt­nings­män som avses i 3 kap. 1 § 10 behö­ver inte ha pass vid inresa eller vis­telse i lan­det. För­ord­ning (2024:600).

3 §   En utlän­ning som inte behö­ver ha pass ska på begä­ran av Polis­myn­dig­he­ten eller en polis­man visa att pass­fri­het gäl­ler för honom eller henne. För­ord­ning (2014:1192).

Hem­lands­pass

4 §   En rese­hand­ling får god­tas som pass (hem­lands­pass), om hand­lingen är utfär­dad av en behö­rig myn­dig­het i det land där inne­ha­va­ren är med­bor­gare samt upp­fyl­ler de för­ut­sätt­ningar som anges i andra-​​fjärde styc­kena.

I hand­lingen skall det fin­nas
   1. upp­gif­ter om inne­ha­va­rens med­bor­gar­skap och full­stän­diga namn samt födel­se­da­tum och födel­se­ort,
   2. upp­gift om hand­ling­ens gil­tig­hets­tid,
   3. inne­ha­va­rens namn­teck­ning,
   4. upp­gift om vil­ken myn­dig­het som har utfär­dat hand­lingen,
   5. upp­gift om hand­ling­ens gil­tig­het för resa till Sve­rige, och
   6. ett väl­lik­nande foto­grafi av inne­ha­va­ren.

En hand­ling får inte god­tas som pass om den inte tillå­ter åter­resa till hem­lan­det eller inresa till tredje land.

Hand­lingen skall vara avfat­tad på svenska, danska, norska, eng­elska, franska, ita­li­enska, spanska eller tyska eller vara för­sedd med en bestyrkt över­sätt­ning till något av dessa språk.

5 §   Om det finns sär­skilda skäl, får en sådan rese­hand­ling som avses i 4 § god­tas som hem­lands­pass även om den inte upp­fyl­ler kra­ven i 4 § andra styc­ket 3 eller fjärde styc­ket.

För barn under fem år som har egen rese­hand­ling och som reser med vård­nads­ha­vare, får en sådan rese­hand­ling som avses i 4 § god­tas som hem­lands­pass, även om den inte upp­fyl­ler kra­ven i 4 § andra styc­ket 1 eller 6 vad avser födel­se­da­tum eller foto­grafi. Födel­seår skall dock framgå.

Inne­ha­va­rens iden­ti­tet måste all­tid kunna fast­stäl­las med stöd av hand­lingen.

6 §   Ett hem­lands­pass som har utfär­dats för makar gemen­samt god­tas för inresa och vis­telse i Sve­rige såväl när makarna följs åt som när endast en av dem reser in.

Rese­do­ku­ment

7 §   Ett rese­do­ku­ment skall utfär­das i de fall som anges i kon­ven­tio­nen den 28 juli 1951 angå­ende flyk­ting­ars rätts­liga ställ­ning (SÖ 1954:55), kon­ven­tio­nen den 28 sep­tem­ber 1954 angå­ende stats­lösa per­so­ners rätts­liga ställ­ning (SÖ 1965:54) eller kon­ven­tio­nen den 23 novem­ber 1957 angå­ende flyk­tingar som äro sjö­män (SÖ 1959:16).

8 §   Ett rese­do­ku­ment ska utfär­das med en gil­tig­hets­tid om högst två år. Om sökan­den inom de senaste fem åren före ansö­kan har för­lo­rat ett tidi­gare rese­do­ku­ment ska gil­tig­hets­ti­den dock vara ett år, om inte sär­skilda skäl talar emot det. Det­samma gäl­ler om det finns anled­ning att miss­tänka att ett tidi­gare rese­do­ku­ment inom samma tid har varit före­mål för miss­bruk.

Migra­tions­ver­ket får besluta om för­läng­ning av gil­tig­hets­ti­den för ett rese­do­ku­ment.

Ett rese­do­ku­ment får, då det utfär­das, för­ses med en anteck­ning om att inne­ha­va­rens iden­ti­tet inte är styrkt.
För­ord­ning (2021:1052).

9 §   Ett rese­do­ku­ment som utfär­dats enligt 4 kap. 4 § utlän­nings­la­gen (2005:716) gäl­ler som pass vid inresa och vis­telse i Sve­rige.

10 §   Om den som har ett av Migra­tions­ver­ket utfär­dat rese­do­ku­ment upp­hör att vara flyk­ting eller stats­lös, skall rese­do­ku­men­tet åter­läm­nas till Migra­tions­ver­ket.

Pro­vi­so­risk rese­hand­ling

11 §    /Upp­hör att gälla U:2025-​12-09/ En rese­hand­ling som upp­rät­tats i enlig­het med det beslut som fat­tats av före­trä­darna för rege­ring­arna i Euro­pe­iska uni­o­nens med­lems­sta­ter, för­sam­lade i rådet 96/409/GUSP av den 25 juni 1996 om infö­ran­det av pro­vi­so­risk rese­hand­ling (Euro­pe­iska uni­o­nens pro­vi­so­riska rese­hand­ling), gäl­ler som pass vid inresa och vis­telse i Sve­rige.

11 §    /Trä­der i kraft I:2025-​12-09/ En rese­hand­ling som har upp­rät­tats i enlig­het med rådets direk­tiv (EU) 2019/997 av den 18 juni 2019 om infö­rande av en pro­vi­so­risk EU-​rese­hand­ling och om upp­hä­vande av beslut 96/409/GUSP, i den ursprung­liga lydel­sen, gäl­ler som pass vid inresa och vis­telse i Sve­rige. För­ord­ning (2024:996).

Främ­lings­pass

12 §   Har upp­hört genom för­ord­ning (2014:781).

13 §   Ett främ­lings­pass ska utfär­das med en gil­tig­hets­tid om högst tre år. Om sökan­den inom de senaste fem åren före ansö­kan har för­lo­rat ett tidi­gare främ­lings­pass ska gil­tig­hets­ti­den dock vara ett år, om inte sär­skilda skäl talar emot det. Det­samma gäl­ler om det finns anled­ning att miss­tänka att ett tidi­gare främ­lings­pass inom samma tid har varit före­mål för miss­bruk.

Ett främ­lings­pass får, antingen då det utfär­das eller senare, för­ses med en anteck­ning som begrän­sar dess gil­tig­hets­om­råde. För sådana främ­lings­pass som inte utfär­das enligt 2 kap. 1 a § andra styc­ket utlän­nings­la­gen (2005:716) ska gil­tig­hets­om­rå­det begrän­sas om sökan­den inom de senaste fem åren före ansö­kan har för­lo­rat ett tidi­gare utfär­dat främ­lings­pass och sär­skilda skäl inte talar emot det. Det­samma gäl­ler om det finns anled­ning att miss­tänka att ett tidi­gare främ­lings­pass inom samma tid har varit före­mål för miss­bruk.

Ett främ­lings­pass får, då det utfär­das, för­ses med en anteck­ning om att inne­ha­va­rens iden­ti­tet inte är styrkt.
För­ord­ning (2021:1052).

14 §   Om en utlän­ning har ett ome­del­bart behov av att resa till eller från Sve­rige, får Migra­tions­ver­ket utfärda ett pro­vi­so­riskt främ­lings­pass för honom eller henne.

14 a §   Främ­lings­pass får utfär­das för den som är under 18 år om bar­nets vård­nads­ha­vare läm­nat med­gi­vande. Pass får utfär­das utan sådant med­gi­vande om det finns syn­ner­liga skäl.

Pass som endast gäl­ler för direkt resa till Sve­rige får utan vård­nads­ha­vares med­gi­vande utfär­das för ett barn som har uppe­hålls­till­stånd för bosätt­ning i Sve­rige, om bar­net
   1. befin­ner sig i en situ­a­tion där det finns risk för att dess hälsa eller utveck­ling ska­das, eller
   2. det annars finns sär­skilda skäl. För­ord­ning (2006:443).

15 §   En ansö­kan om främ­lings­pass ges in till Migra­tions­ver­ket eller, om utlän­ningen inte befin­ner sig i Sve­rige, till en svensk beskick­ning eller svenskt kon­su­lat.

15 a §   Om ett ärende gäl­ler fråga om att utan vård­nads­ha­vares med­gi­vande utfärda främ­lings­pass för ett barn under 18 år, skall Migra­tions­ver­ket inhämta ytt­rande från en sådan kom­mu­nal nämnd som full­gör upp­gif­ter inom soci­al­tjäns­ten. Ytt­rande skall inhäm­tas från den kom­mun där bar­net är folk­bok­fört eller, om bar­net inte är folk­bok­fört, från den kom­mun bar­net har star­kast anknyt­ning till. För­ord­ning (2006:443).

15 b §   Ett ärende som gäl­ler fråga om att med stöd av 14 a § andra styc­ket utfärda pass för ett barn under 18 år utan vård­nads­ha­vares med­gi­vande skall hand­läg­gas skynd­samt.
För­ord­ning (2006:443).

16 §   Ett främ­lings­pass skall åter­läm­nas till Migra­tions­ver­ket om den som har pas­set
   1. har bli­vit svensk med­bor­gare,
   2. har fått en annan hand­ling som gäl­ler som pass,
   3. skall resa till sitt hem­land,
   4. enligt sär­skilt beslut om avvis­ning eller utvis­ning inte längre har rätt att vis­tas i lan­det, eller
   5. har avli­dit.

Iden­ti­tets­kort för EES-​med­bor­gare eller med­bor­gare i Schweiz

17 §   Ett iden­ti­tets­kort för en utlän­ning som är med­bor­gare i den utfär­dande sta­ten som utvi­sar med­bor­gar­skap och som har utfär­dats av en behö­rig myn­dig­het i en EES-​stat eller Schweiz gäl­ler som pass vid utlän­ning­ens ankomst till och utresa från Sve­rige samt under den tid utlän­ningen har rätt att vis­tas här.
Det­samma gäl­ler iden­ti­tets­kort som har utfär­dats av behö­rig myn­dig­het i en annan stat än EES-​stat eller Schweiz för en schwei­zisk med­bor­ga­res make, för deras barn som är under 21 år eller som är bero­ende av dem för sin för­sörj­ning och för släk­tingar i när­mast före­gå­ende led till sådan utlän­ning eller hans eller hen­nes make och som är bero­ende av dem, om famil­je­med­lem­men är med­bor­gare i den sta­ten och med­bor­gar­ska­pet fram­går av iden­ti­tets­kor­tet.

Första styc­ket gäl­ler även för en sådan utlän­ning som avses i 5 kap. 2 § första styc­ket 4. För­ord­ning (2006:262).

Bestäm­mel­ser om rese­hand­lingar i utträ­des­av­ta­let mel­lan För­e­nade kung­a­ri­ket och EU

17 a §   I utträ­des­av­ta­let mel­lan För­e­nade kung­a­ri­ket och EU finns bestäm­mel­ser om att vissa med­bor­gare i För­e­nade kung­a­ri­ket har rätt till utresa och inresa i Sve­rige med ett gil­tigt pass eller ett natio­nellt iden­ti­tets­kort.
För­ord­ning (2020:941).

Rese­hand­ling för en utlän­ning som inte är med­bor­gare i det utfär­dande lan­det

18 §   En rese­hand­ling som har utfär­dats av en behö­rig utländsk myn­dig­het för någon som sak­nar med­bor­gar­skap eller är med­bor­gare i ett annat land än det där hand­lingen utfär­dats, får god­tas som pass om hand­lingen är upp­rät­tad enligt 4 § andra-​​fjärde styc­kena och har det inne­håll som före­skrivs där.

Kol­lek­tiv­pass

19 §   En gemen­sam rese­hand­ling för flera utlän­ningar (kol­lek­tiv­pass) får god­tas som pass, om utlän­ning­arna ska resa genom lan­det i sam­lad grupp eller uppe­hålla sig här kor­tare tid för ett gemen­samt ärende. Kol­lek­tiv­pas­set får avse endast med­bor­gare i den stat vars myn­dig­het har utfär­dat pas­set. Det ska uppta minst tio och högst fem­tio per­so­ner.
Den som är upp­ta­gen i pas­set ska ha en iden­ti­tets­hand­ling som är utställd av en behö­rig myn­dig­het i hem­lan­det.

I fråga om kol­lek­tiv­pass som har utfär­dats i enlig­het med den euro­pe­iska över­ens­kom­mel­sen den 16 decem­ber 1961 om ung­do­mars resor på kol­lek­tiv­pass (SÖ 1968:16) och som har utställts av en myn­dig­het i ett land som har till­trätt och i för­hål­lande till Sve­rige tilläm­par över­ens­kom­mel­sen, gäl­ler över­ens­kom­mel­sen i stäl­let för första styc­ket.

Om ett kol­lek­tiv­pass avser utlän­ningar som inte är skyl­diga att ha vise­ring, ska pas­set ha god­känts av en svensk beskick­nings­chef eller kon­sul som är behö­rig att ge vise­ring eller av Polis­myn­dig­he­ten. Ett sådant god­kän­nande behövs dock inte om pas­set har god­känts av behö­rig myn­dig­het i Dan­mark, Fin­land, Island eller Norge för inresa i respek­tive land.
För­ord­ning (2014:1192).

Diplo­mat­per­so­nal m.fl.

20 §   Bestäm­mel­serna om krav på pas­s­in­ne­hav i 2 kap.
utlän­nings­la­gen (2005:716) och bestäm­mel­serna i detta kapi­tel gäl­ler i tillämp­liga delar även för främ­mande län­ders diplo­ma­tiska tjäns­te­män och avlö­nade kon­su­lära tjäns­te­män som är anställda i Sve­rige samt deras famil­jer och betjä­ning.
Sådana per­so­ner skall ha hem­lands­pass.

21 §   En diplo­ma­tisk kurir som kom­mer till Sve­rige skall utö­ver hem­lands­pass ha en offi­ci­ell hand­ling där hans eller hen­nes ställ­ning inty­gas och anta­let kol­lin i kurir­sänd­ningen anges.

Med­lem­mar av en främ­mande stats mili­tära styrka

21 a §   För per­so­nal som avses i 3 kap. 1 § första styc­ket 12 gäl­ler ett mili­tärt iden­ti­tets­kort utfär­dat av den sän­dande sta­ten i för­e­ning med en indi­vi­du­ell eller kol­lek­tiv för­flytt­nings­or­der som pass vid inresa, utresa och vis­telse i Sve­rige. För­ord­ning (2024:569).

Bemyn­di­gande

22 §   Migra­tions­ver­ket får efter att ha hört Polis­myn­dig­he­ten med­dela ytter­li­gare före­skrif­ter om vilka hand­lingar som får god­tas som pass.

Om det finns sär­skilda skäl får Migra­tions­ver­ket efter sam­råd med Rege­rings­kans­liet (Utri­kes­de­par­te­men­tet) i ett enskilt fall godta att en annan hand­ling gäl­ler som pass.
För­ord­ning (2014:1192).


3 kap. Bestäm­mel­ser om vise­ring

Undan­tag från kra­vet på vise­ring

1 §   Utö­ver vad som före­skrivs i 2 kap. 8 a och 10 §§ utlän­nings­la­gen (2005:716) är nedan angivna utlän­ningar undan­tagna från kra­vet på vise­ring.
   1. Den som inne­har ett med "Bri­tish passport" beteck­nat hem­lands­pass eller ett av behö­rig myn­dig­het utfär­dat iden­ti­tets­kort, där med­bor­gar­ska­pet är angi­vet som "Bri­tish Natio­nal Over­seas" (BNO) och som gäl­ler för inresa i Stor­bri­tan­nien.
   2. Med­bor­gare i Schweiz, om de har hem­lands­pass eller ett iden­ti­tets­kort som är utfär­dat av en behö­rig myn­dig­het i hem­lan­det och utvi­sar med­bor­gar­skap eller om de finns upp­tagna i ett kol­lek­tiv­pass som har utfär­dats av en behö­rig myn­dig­het i hem­lan­det.
   3. Inne­ha­vare av rese­do­ku­ment som har utfär­dats i enlig­het med kon­ven­tio­nen den 28 juli 1951 angå­ende flyk­ting­ars rätts­liga ställ­ning (SÖ 1954:55) eller kon­ven­tio­nen den 23 novem­ber 1957 angå­ende flyk­tingar som är sjö­män (SÖ 1959:16) och som har utfär­dats av en svensk myn­dig­het eller av en myn­dig­het i en stat som till­trätt och i för­hål­lande till Sve­rige tilläm­par den euro­pe­iska över­ens­kom­mel­sen den 20 april 1959 om avskaf­fande av vise­rings­tvång för flyk­tingar (SÖ 1960:75).
   4. Flyk­tingar eller stats­lösa per­so­ner som är upp­tagna i ett kol­lek­tiv­pass som har utfär­dats dels av en myn­dig­het i ett land som har till­trätt och i för­hål­lande till Sve­rige tilläm­par arti­kel 13 i den euro­pe­iska över­ens­kom­mel­sen den 16 decem­ber 1961 om ung­do­mars resor på kol­lek­tiv­pass (SÖ 1968:16), dels enligt över­ens­kom­mel­sen och den av Sve­rige avgivna dekla­ra­tio­nen över nämnda arti­kel.
   5. De som inne­har För­enta natio­ner­nas "lais­sez pas­ser" och ett intyg om att de fär­das i tjäns­ten som är utfär­dat av FN eller något av dess fack­or­gan eller under­ord­nade organ.
   6. De som inne­har Euro­pe­iska gemen­ska­per­nas "lais­sez pas­ser".
   7. Inne­ha­vare av vati­kan­pass.
   8. Med­bor­gare i Boli­via, Filip­pi­nerna, För­e­nade Ara­be­mi­ra­ten, Make­do­nien (tidi­gare jugo­sla­viska repu­bli­ken Make­do­nien), Peru, Thai­land eller Tur­kiet som har diplo­mat­pass eller tjäns­te­pass samt med­bor­gare i Indien, Marocko och Tuni­sien som har diplo­mat­pass.
   9. Besätt­nings­män i tjänst på luft­far­tyg som inne­har ett flyg­cer­ti­fi­kat eller ett cer­ti­fi­kat för flyg­be­sätt­ning, så länge som de inte läm­nar
   - flyg­plat­sen för mel­lan­land­ningen,
   - flyg­plat­sen på bestäm­mel­se­or­ten,
   - den kom­mun där flyg­plat­sen lig­ger, eller
   - flyg­plat­sen annat än för att bege sig till en annan flyg­plats på en Scheng­enstats ter­ri­to­rium.
   10. Besätt­nings­män på far­tyg som finns upp­tagna på besätt­nings­lis­tan för far­ty­get och som har en gil­tig sjö­farts­bok eller iden­ti­tets­hand­lingar för sjö­män, så länge de endast till­fäl­ligt läm­nar sitt far­tyg och uppe­hål­ler sig i den tätort som finns när­mast den hamn där far­ty­get lig­ger.
   11. Utlän­ningar som avses i 4 kap. 6 §.
   12. Per­so­nal till­hö­rande en främ­mande stats mili­tära styrka som inne­har en mili­tär iden­ti­tets­hand­ling och som besö­ker Sve­rige inom ramen för inter­na­tio­nellt mili­tärt sam­ar­bete eller inter­na­tio­nell krishan­te­ring och som omfat­tas av
   - avta­let den 19 juni 1995 mel­lan de sta­ter som är par­ter i nor­dat­lan­tiska för­dra­get och de andra sta­ter som del­tar i Part­ner­skap för fred om sta­tus för deras styr­kor (SÖ 1997:51),
   - det kom­plet­te­rande tilläggs­pro­to­kol­let den 19 decem­ber 1997 till avta­let mel­lan de sta­ter som är par­ter i nor­dat­lan­tiska för­dra­get och de andra sta­ter som del­tar i Part­ner­skap för fred om sta­tus för deras styr­kor (SÖ 2016:19),
   - sam­för­stånds­av­ta­let den 4 sep­tem­ber 2014 mel­lan Sve­rige och Nato om värd­lands­stöd (SÖ 2016:18),
   - avta­let den 19 juni 1951 mel­lan par­terna i nor­dat­lan­tiska för­dra­get om sta­tus för deras styr­kor,
   - pro­to­kol­let den 28 augusti 1952 om sta­tus för inter­na­tio­nella mili­tära hög­kvar­ter som inrät­tats i enlig­het med nor­dat­lan­tiska för­dra­get, eller
   - avta­let den 5 decem­ber 2023 mel­lan Sve­rige och Ame­ri­kas för­enta sta­ter om för­svars­sam­ar­bete.
   13. Med­lem­mar av den civila kom­po­nen­ten i en ame­ri­kansk styrka, anhö­riga till med­lem­mar av styr­kan eller den civila kom­po­nen­ten samt utländska leve­ran­tö­rer eller anställda hos en sådan leve­ran­tör, om de omfat­tas av avta­let den 5 decem­ber 2023 mel­lan Sve­rige och Ame­ri­kas för­enta sta­ter om för­svars­sam­ar­bete och inne­har ett iden­ti­tets­kort utfär­dat av Ame­ri­kas för­enta sta­ters för­svars­de­par­te­ment, en för­flytt­nings­or­der eller en full­makt utfär­dad av behö­rig ame­ri­kansk myn­dig­het.
   14. Utlän­ningar som är under 18 år och bosatta i en EES-​stat men som inte är EES-​med­bor­gare om
      a) vis­tel­sen i Sve­rige avser ett kort besök som del­ta­gare i en skol­resa,
      b) del­ta­garna i skol­re­san följs åt av en lärare som har en lista över del­ta­garna upp­rät­tad i enlig­het med bila­gan till rådets beslut om gemen­sam åtgärd den 30 novem­ber 1994, och
      c) utlän­ning­arna inne­har en hand­ling som gäl­ler som pass vid inresa i Sve­rige eller del­ta­gar­lis­tan inne­hål­ler de upp­gif­ter som anges i arti­kel 2 i rådets beslut.
   15. Hjälp­per­so­nal vid kata­stro­fer och olyc­kor i Sve­rige.
   16. Med­bor­gare i Indo­ne­sien som har bio­met­riskt diplo­mat­pass eller bio­met­riskt tjäns­te­pass och som inte för­ord­nas för pla­ce­ring vid diplo­ma­tisk eller kon­su­lär beskick­ning i Sve­rige. Undan­ta­get från kra­vet på vise­ring gäl­ler i 30 dagar från dagen för inre­san till Sve­rige.

Ytter­li­gare undan­tag från vise­rings­kra­vet finns i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2018/1806 av den 14 novem­ber 2018 om fast­stäl­lande av för­teck­ningen över tred­je­län­der vars med­bor­gare är skyl­diga att inneha vise­ring när de pas­se­rar de yttre grän­serna och av för­teck­ningen över de tred­je­län­der vars med­bor­gare är undan­tagna från detta krav (kodi­fi­e­ring). För­ord­ning (2024:600).

Scheng­en­vi­se­ring

2 §   Bestäm­mel­ser om Scheng­en­vi­se­ring finns i vise­rings­ko­dexen.
För­ord­ning (2011:706).

Natio­nell vise­ring

3 §   En utlän­ning som har ansökt om för­läng­ning av till­stånds­ti­den för arbets­till­stånd enligt 6 kap. 4 a § utlän­nings­la­gen (2005:716) får ansöka om en natio­nell vise­ring, om han eller hon har behov av en sådan för att kunna resa in i Sve­rige efter en utlands­resa i tjäns­ten. För­ord­ning (2022:306).

4 §   En ansö­kan enligt 3 § ska ges in till Migra­tions­ver­ket och får endast göras ini­från lan­det. Migra­tions­ver­ket ska utfärda vise­ringen innan utlän­ningen reser ut från Sve­rige.
För­ord­ning (2022:306).

5 §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2011:706).

6 §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2011:706).

7 §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2011:706).

8 §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2015:92).

Diplo­mat­per­so­nal m.fl.

9 §   Bestäm­mel­serna om vise­ring i 2 kap. utlän­nings­la­gen (2005:716) och bestäm­mel­serna i detta kapi­tel gäl­ler i tillämp­liga delar även för främ­mande län­ders diplo­ma­tiska tjäns­te­män och avlö­nade kon­su­lära tjäns­te­män som är anställda i Sve­rige, deras famil­jer och betjä­ning samt diplo­ma­tiska kuri­rer. För­ord­ning (2011:1048).

Över­läm­nande

10 §   Om en svensk beskick­ning eller ett svenskt kon­su­lat över­vä­ger att avslå en ansö­kan om Scheng­en­vi­se­ring på grund av att sökan­den anses vara ett hot mot med­lems­sta­ter­nas all­männa ord­ning, inre säker­het eller folk­hälsa får ansö­kan över­läm­nas till Migra­tions­ver­ket för pröv­ning.
Finns sär­skild anled­ning till det får en svensk beskick­ning eller ett svenskt kon­su­lat även i annat fall över­lämna vise­rings­ä­ren­den till Migra­tions­ver­ket för pröv­ning. Innan över­läm­nande sker ska beskick­ningen eller kon­su­la­tet sam­råda med Migra­tions­ver­ket. För­ord­ning (2011:706).

Skynd­sam hand­lägg­ning för famil­je­med­lem­mar till EES-​med­bor­gare

11 §   En ansö­kan om vise­ring från en sådan famil­je­med­lem till en EES-​med­bor­gare som avses i 3 a kap. 2 § utlän­nings­la­gen (2005:716) ska hand­läg­gas skynd­samt i enlig­het med arti­kel 5.2 i rör­lig­hets­di­rek­ti­vet.

För att en ansö­kan ska hand­läg­gas enligt det påskyn­dade för­fa­ran­det krävs inte att den EES-​med­bor­gare som famil­je­med­lem­men avser att följa med eller ansluta sig till i Sve­rige utö­var, eller avser att utöva, sin rätt till fri rör­lig­het i Sve­rige i form av en verk­nings­full vis­telse.
För­ord­ning (2023:564).

Bestäm­mel­ser om vise­ring i utträ­des­av­ta­let mel­lan För­e­nade kung­a­ri­ket och EU

11 a §   I utträ­des­av­ta­let mel­lan För­e­nade kung­a­ri­ket och EU finns bestäm­mel­ser om undan­tag från kra­vet på vise­ring för inne­ha­vare av ett bevis om uppe­hålls­sta­tus enligt arti­kel 18.1 i utträ­des­av­ta­let och för inne­ha­vare av ett bevis för gräns­ar­be­tare enligt arti­kel 26 i utträ­des­av­ta­let.

I utträ­des­av­ta­let finns också bestäm­mel­ser om att en ansö­kan om vise­ring i vissa fall ska han­te­ras skynd­samt.
För­ord­ning (2020:941).

Bemyn­di­gan­den

12 §   Migra­tions­ver­ket får ge en svensk beskick­ning eller ett svenskt kon­su­lat rätt att besluta om natio­nella vise­ringar.
Innan Migra­tions­ver­ket ger en svensk beskick­ning eller ett svenskt kon­su­lat rätt att avslå ansök­ningar om natio­nell vise­ring, ska Migra­tions­ver­ket sam­råda med Rege­rings­kans­liet (Utri­kes­de­par­te­men­tet).

Rege­rings­kans­liet (Utri­kes­de­par­te­men­tet) får ge en svensk beskick­ning eller ett svenskt kon­su­lat rätt att bevilja natio­nella vise­ringar inom depar­te­men­tets ansvars­om­råde.
För­ord­ning (2011:706).


3 a kap. Uppe­hålls­rätt

1 §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2014:185).

2 §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2014:185).

3 §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2014:185).

4 §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2014:185).

Att få per­ma­nent uppe­hålls­rätt i vissa fall

5 §   En EES-​med­bor­gare som är arbets­ta­gare eller egen före­ta­gare och som upp­hör att arbeta i Sve­rige har per­ma­nent uppe­hålls­rätt, även om han eller hon inte har vis­tats här under en fort­lö­pande period av fem år, om han eller hon,
   1. när han eller hon upp­hör att arbeta har arbe­tat i Sve­rige under de tolv före­gå­ende måna­derna och fort­lö­pande har vis­tats i Sve­rige i minst tre år, samt fyllt 60 år eller, såvitt gäl­ler arbets­ta­gare, fått pen­sion i för­tid i sam­band med att arbe­tet upp­hör,
   2. slu­tar sitt arbete på grund av en per­ma­nent arbetso­för­måga och fort­lö­pande har vis­tats i Sve­rige i mer än två år,
   3. slu­tar sitt arbete på grund av en arbets­skada som berät­ti­gar till en för­mån som helt eller del­vis beta­las av en svensk insti­tu­tion, eller
   4. efter minst tre års fort­lö­pande verk­sam­het och vis­telse i Sve­rige, fort­sät­ter att arbeta i en annan EES-​stat och behål­ler sin bostad i Sve­rige till vil­ken han eller hon åter­vän­der minst en gång i vec­kan.

Om en sådan situ­a­tion som avses i första styc­ket 1 eller 2 inträf­far efter minst tre års fort­lö­pande yrkes­verk­sam­het och vis­telse i Sve­rige ska yrkes­verk­samma peri­o­der i den andra sta­ten räk­nas som om de till­bring­ats i Sve­rige.

Peri­o­der av ofri­vil­lig arbets­lös­het som regi­stre­rats av Arbets­för­med­lingen eller peri­o­der av ofri­vil­liga avbrott i arbe­tet eller från­varo från eller upp­hö­rande av yrkes­verk­sam­he­ten som beror på sjuk­dom eller olycks­fall, ska anses som yrkes­verk­samma peri­o­der.

Vill­ko­ren som avser vis­tel­sens och verk­sam­he­tens längd i första styc­ket 1 och vill­ko­ret som avser vis­tel­sens längd i första styc­ket 2 ska inte tilläm­pas om arbets­ta­ga­rens eller den egna före­ta­ga­rens make, sambo eller regi­stre­rade part­ner är svensk med­bor­gare. För­ord­ning (2011:408).

6 §   Om en EES-​med­bor­gare har per­ma­nent uppe­hålls­rätt enligt 5 §, ska även hans eller hen­nes famil­je­med­lem enligt 3 a kap. 2 § första styc­ket utlän­nings­la­gen (2005:716) ha per­ma­nent uppe­hålls­rätt.

Om EES-​med­bor­ga­ren avli­der medan han eller hon fort­fa­rande är verk­sam som arbets­ta­gare eller egen före­ta­gare men innan han eller hon har per­ma­nent uppe­hålls­rätt ska famil­je­med­lem­men som har vis­tats till­sam­mans med arbets­ta­ga­ren eller den egna före­ta­ga­ren ha per­ma­nent uppe­hålls­rätt, om
   1. arbets­ta­ga­ren eller den egna före­ta­ga­ren vid sin död har vis­tats i Sve­rige i mer än två på varandra föl­jande år, eller
   2. hans eller hen­nes död var följ­den av en arbets­skada.
För­ord­ning (2014:185).

6 a §   En sådan famil­je­med­lem som avses i 3 a kap. 5 b § utlän­nings­la­gen (2005:716) och som upp­fyl­ler vill­ko­ren i den bestäm­mel­sen har, utö­ver vad som föl­jer av 6 § andra styc­ket, per­ma­nent uppe­hålls­rätt efter lag­lig vis­telse i Sve­rige utan avbrott under minst fem år. Även en sådan famil­je­med­lem som avses i 3 a kap. 5 d § utlän­nings­la­gen och som upp­fyl­ler vill­ko­ren i den bestäm­mel­sen har per­ma­nent uppe­hålls­rätt efter lag­lig vis­telse i Sve­rige utan avbrott under minst fem år. För­ord­ning (2014:185).

Bevis om uppe­hålls­rätt m.m.

7 §   Migra­tions­ver­ket utfär­dar intyg om inläm­nad ansö­kan om uppe­hålls­kort till en utlän­ning som har ansökt om sådant kort.

Intyg om inläm­nad ansö­kan om uppe­hålls­kort ska utfär­das ome­del­bart. Uppe­hålls­kort och per­ma­nent uppe­hålls­kort enligt 3 a kap. 12 a § utlän­nings­la­gen (2005:716) ska utfär­das senast sex måna­der efter ansö­kan om sådant kort. Intyg om per­ma­nent uppe­hålls­rätt enligt 3 a kap. 12 a § utlän­nings­la­gen ska utfär­das sna­rast möj­ligt.
För­ord­ning (2014:185).

7 a §   Ett uppe­hålls­kort enligt 3 a kap. 12 a § 2 utlän­nings­la­gen (2005:716) ska gälla i fem år från dagen för utfär­dan­det eller under den beräk­nade vis­tel­se­ti­den för den per­son som uppe­hålls­rät­ten här­leds från om denna inte över­sti­ger fem år.

Vis­tas inne­ha­vare av ett sådant uppe­hålls­kort som avses i första styc­ket utan­för Sve­rige längre tid än sex måna­der per år, för­lo­rar uppe­hålls­kor­tet sin gil­tig­het.

Gil­tig­he­ten påver­kas dock inte av att inne­ha­va­ren vis­tas utan­för Sve­rige längre tid om
   - vis­tel­sen inte över­sti­ger tolv måna­der i följd och orsa­kas av gra­vi­di­tet och för­loss­ning, all­var­lig sjuk­dom, stu­dier, yrkes­ut­bild­ning, utsta­tio­ne­ring på grund av arbete eller andra sär­skilda skäl, eller
   - vis­tel­sen är orsa­kad av obli­ga­to­risk mili­tär­tjänst­gö­ring.
För­ord­ning (2014:185).

7 b §   En ansö­kan om per­ma­nent uppe­hålls­kort ska läm­nas in till Migra­tions­ver­ket innan gil­tig­he­ten av ett uppe­hålls­kort enligt 3 a kap. 12 a § 2 utlän­nings­la­gen (2005:716) löper ut.

Migra­tions­ver­ket ska utan sär­skild ansö­kan för­nya ett per­ma­nent uppe­hålls­kort vart tionde år.

Ett per­ma­nent uppe­hålls­kort för­lo­rar sin gil­tig­het om inne­ha­va­ren vis­tas utan­för Sve­rige under två på varandra föl­jande år. För­ord­ning (2014:185).

8 §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2014:185).

8 a §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2014:185).

9 §   I sam­band med utfär­dande av uppe­hålls­kort får Migra­tions­ver­ket kräva att sökan­den visar upp
   1. ett gil­tigt pass,
   2. hand­lingar som styr­ker famil­jean­knyt­ningen till EES-​med­bor­ga­ren,
   3. hand­lingar som styr­ker att den EES-​med­bor­gare som uppe­hålls­rät­ten här­leds från har uppe­hålls­rätt i Sve­rige eller är en svensk med­bor­gare som åter­vän­der till Sve­rige efter att ha utnytt­jat sin rätt till fri rör­lig­het enligt rör­lig­hets­di­rek­ti­vet,
   4. vid sådan famil­jean­knyt­ning som anges i 3 a kap. 2 § första styc­ket 2 och 3 utlän­nings­la­gen (2005:716), hand­lingar som styr­ker att sökan­den är bero­ende av EES-​med­bor­ga­ren eller hans eller hen­nes make eller sambo för sin för­sörj­ning, om detta är en för­ut­sätt­ning för sökan­dens uppe­hålls­rätt, och
   5. vid sådan famil­jean­knyt­ning som anges i 3 a kap. 2 § första styc­ket 4 utlän­nings­la­gen, hand­lingar som utfär­dats av en behö­rig myn­dig­het i ursprungs­lan­det eller i det land från vil­ket sökan­den anlän­der som styr­ker att sökan­den är bero­ende av EES-​med­bor­ga­ren för sin för­sörj­ning eller ingår i EES-​med­bor­ga­rens hus­håll, eller hand­lingar som styr­ker att det finns all­var­liga häl­so­skäl som abso­lut krä­ver att EES-​med­bor­ga­ren ger sökan­den per­son­lig omvård­nad.

I sam­band med utfär­dande av uppe­hålls­kort till en sådan famil­je­med­lem till en EES-​med­bor­gare som avses i 3 a kap. 2 § andra styc­ket utlän­nings­la­gen får Migra­tions­ver­ket även kräva att sökan­den visar upp hand­lingar som styr­ker att sökan­den har följt med eller anslu­tit sig till den svenska med­bor­ga­ren när den svenska med­bor­ga­ren utnytt­jat sin rätt till fri rör­lig­het enligt rör­lig­hets­di­rek­ti­vet. För­ord­ning (2014:185).

10 §   I sam­band med utfär­dande av intyg om per­ma­nent uppe­hålls­rätt och per­ma­nent uppe­hålls­kort får Migra­tions­ver­ket kräva att sökan­den visar upp hand­lingar som styr­ker vis­tel­sens längd och hand­lingar som styr­ker att vill­ko­ren i övrigt är upp­fyllda. För­ord­ning (2006:262).

11 §   Uppe­hålls­kort och per­ma­nent uppe­hålls­kort ska ha den utform­ning och det inne­håll som föl­jer av Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2019/1157 av den 20 juni 2019 om säk­rare iden­ti­tets­kort för uni­ons­med­bor­gare och uppe­hålls­hand­lingar som utfär­das till uni­ons­med­bor­gare och deras famil­je­med­lem­mar när de utö­var rät­ten till fri rör­lig­het.

Intyg om per­ma­nent uppe­hålls­rätt ska inne­hålla de upp­gif­ter som föl­jer av arti­kel 6 första styc­ket i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2019/1157. För­ord­ning (2021:416).


3 b kap. Kom­plet­te­rande bestäm­mel­ser till utträ­des­av­ta­let mel­lan För­e­nade kung­a­ri­ket och EU

1 §   I detta kapi­tel finns bestäm­mel­ser som kom­plet­te­rar utträ­des­av­ta­let mel­lan För­e­nade kung­a­ri­ket och EU (utträ­des­av­ta­let) i fråga om ansö­kan och bevis om uppe­hålls­sta­tus och utfär­dande av bevis för gräns­ar­be­tare.
För­ord­ning (2020:941).

Ansö­kan om uppe­hålls­sta­tus

2 §   Den tids­frist för ansö­kan om uppe­hålls­sta­tus som avses i arti­kel 18.1 b första styc­ket i utträ­des­av­ta­let ska vara tolv måna­der från över­gångs­pe­ri­o­dens utgång.

En ansö­kan om uppe­hålls­sta­tus ska ges in till Migra­tions­ver­ket.

Migra­tions­ver­ket ska ome­del­bart utfärda ett intyg om en inläm­nad ansö­kan i enlig­het med arti­kel 18.1 b tredje styc­ket i utträ­des­av­ta­let. För­ord­ning (2021:844).

Bevis om uppe­hålls­sta­tus

3 §   Migra­tions­ver­ket ska utfärda ett bevis om uppe­hålls­sta­tus till den som bevil­jas uppe­hålls­sta­tus. För­ord­ning (2020:941).

4 §   Bevis om uppe­hålls­sta­tus ska utfär­das i form av ett sådant uppe­hålls­till­stånds­kort som avses i 4 kap. 22 §. På bevi­set ska det anges om inne­ha­va­ren har uppe­hålls­rätt eller per­ma­nent uppe­hålls­rätt. För­ord­ning (2020:941).

5 §   Ett bevis om uppe­hålls­sta­tus ska gälla i fem år från dagen för utfär­dan­det.

Migra­tions­ver­ket får besluta om för­läng­ning av gil­tig­hets­ti­den för ett sådant bevis. För­ord­ning (2020:941).

6 §   En ansö­kan om ett bevis om uppe­hålls­sta­tus som avser per­ma­nent uppe­hålls­rätt ska läm­nas in till Migra­tions­ver­ket innan gil­tig­hets­ti­den för ett bevis om uppe­hålls­sta­tus som avser uppe­hålls­rätt löper ut. För­ord­ning (2020:941).

Utfär­dande av bevis för gräns­ar­be­tare

7 §   En ansö­kan om ett bevis enligt arti­kel 26 i utträ­des­av­ta­let ska ges in till Migra­tions­ver­ket.
För­ord­ning (2020:941).

8 §   Ett bevis enligt arti­kel 26 i utträ­des­av­ta­let ska utfär­das i form av ett sådant uppe­hålls­till­stånds­kort som avses i 4 kap. 22 §.

Ett bevis som avses i första styc­ket ska gälla i fem år från dagen för utfär­dan­det. Migra­tions­ver­ket får besluta om för­läng­ning av gil­tig­hets­ti­den för ett sådant bevis.
För­ord­ning (2020:941).


4 kap. Uppe­hålls­till­stånd

Beräk­ning av uppe­hålls­till­stånds­fri tid

1 §   Den tid av tre måna­der under vil­ken en utlän­ning enligt 2 kap. 5 § utlän­nings­la­gen (2005:716) inte behö­ver ha uppe­hålls­till­stånd vid vis­telse i Sve­rige (uppe­hålls­till­stånds­fri tid) räk­nas från den tid­punkt då utlän­ningen reste in i Sve­rige eller in i en annan Scheng­enstat.

Om utlän­ningen under någon tid uppe­hål­lit sig i Sve­rige eller i en annan Scheng­enstat före inre­san i Sve­rige, skall tiden för den vis­tel­sen räk­nas in i den uppe­hålls­till­stånds­fria tiden.
Den sam­man­lagda vis­tel­sen inom Scheng­en­om­rå­det får inte över­stiga tre måna­der under en period av sex måna­der räk­nat från första inre­se­dag.

Av en över­ens­kom­melse med annan stat kan framgå att tidi­gare vis­telse i annan Scheng­enstat inte skall räk­nas in i den uppe­hålls­till­stånds­fria tiden.

2 §   För en utlän­ning som är EES-​med­bor­gare eller med­bor­gare i Schweiz skall den uppe­hålls­till­stånds­fria tiden all­tid räk­nas från inre­san i Sve­rige.

Vad som sägs i första styc­ket om uppe­hålls­till­stånds­fri tid skall också gälla sådana famil­je­med­lem­mar till en EES- med­bor­gare som avses i 3 a kap. 2 § utlän­nings­la­gen (2005:716) som inte själva är EES-​med­bor­gare eller med­bor­gare i Schweiz.
För­ord­ning (2006:262).

För­teck­ning över säkra ursprungs­län­der

2 a §   Migra­tions­ver­ket får med­dela före­skrif­ter om en sådan för­teck­ning över säkra ursprungs­län­der som avses i 1 kap. 6 a § utlän­nings­la­gen (2005:716).

Vid bedöm­ningen av om ett land ska tas upp på för­teck­ningen ska sär­skilt infor­ma­tion från andra med­lems­sta­ter, Euro­pe­iska uni­o­nens asyl­byrå, För­enta natio­ner­nas flyk­ting­kom­mis­sa­rie (UNHCR), Euro­parå­det och andra rele­vanta inter­na­tio­nella orga­ni­sa­tio­ner beak­tas. För­ord­ning (2022:306).

2 b §   Migra­tions­ver­ket ska regel­bun­det se över situ­a­tio­nen i de län­der som tagits upp på för­teck­ningen. Om ett land inte längre bedöms vara ett säkert ursprungs­land ska det ome­del­bart tas bort från för­teck­ningen.

Migra­tions­ver­ket ska under­rätta Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen om vilka län­der som finns med på för­teck­ningen.
För­ord­ning (2021:224).

Undan­tag från prin­ci­pen om första asyl­land

3 §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2009:1549).

4 §   Om en utlän­nings asy­lan­sö­kan har avvi­sats enligt 5 kap. 1 b § första styc­ket 2 eller 3 utlän­nings­la­gen (2005:716), ska utlän­ningen få en sär­skild hand­ling av vil­ken det fram­går att de skäl för asyl som han eller hon anfört inte har prö­vats i sak i Sve­rige. För­ord­ning (2009:1549).

Uppe­hålls­till­stånd för famil­je­med­lem­mar i vissa fall

4 a §    /Upp­hör att gälla U:2025-​04-01/ Uppe­hålls­till­stånd får bevil­jas en famil­je­med­lem till en utlän­ning om famil­je­med­lem­men är make eller sambo till utlän­ningen eller släk­ting i rakt ned­sti­gande led till utlän­ningen eller till hans eller hen­nes make eller sambo, om släk­tingen är bero­ende av någon av dem för sin för­sörj­ning eller är under 21 år och utlän­ningen
   1. med stöd av 5 kap. 10 § utlän­nings­la­gen (2005:716) har bevil­jats ett tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd i fall som avses i 6 kap. 2 § första styc­ket utlän­nings­la­gen, eller
   2. med stöd av 5 kap. 15 a § första styc­ket 1 utlän­nings­la­gen har bevil­jats ett tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd, i de fall famil­je­med­lem­men inte ansökt om uppe­hålls­till­stånd som flyk­ting eller alter­na­tivt skydds­be­hö­vande.

Uppe­hålls­till­stånd enligt första styc­ket får bevil­jas endast om anknyt­nings­per­so­nen kan för­sörja sig och famil­je­med­lem­men. Detta gäl­ler dock inte vid en pröv­ning av en ansö­kan om fort­satt uppe­hålls­till­stånd.

Undan­tag från kra­vet i andra styc­ket får med­ges helt eller del­vis, om det finns sär­skilda skäl.

Uppe­hålls­till­stånd enligt första styc­ket ska bevil­jas i samma omfatt­ning som för den utlän­ning som famil­je­med­lem­men har anknyt­ning till. För­ord­ning (2022:306).

4 a §    /Trä­der i kraft I:2025-​04-01/ Uppe­hålls­till­stånd får bevil­jas en famil­je­med­lem till en utlän­ning om famil­je­med­lem­men är make eller sambo till utlän­ningen eller släk­ting i rakt ned­sti­gande led till utlän­ningen eller till hans eller hen­nes make eller sambo, om släk­tingen är bero­ende av någon av dem för sin för­sörj­ning eller är under 21 år och utlän­ningen med stöd av 5 kap. 10 § utlän­nings­la­gen (2005:716) har bevil­jats ett tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd i fall som avses i 6 kap. 2 § första styc­ket utlän­nings­la­gen.

Uppe­hålls­till­stånd enligt första styc­ket får bevil­jas endast om anknyt­nings­per­so­nen kan för­sörja sig och famil­je­med­lem­men. Detta gäl­ler dock inte vid en pröv­ning av en ansö­kan om fort­satt uppe­hålls­till­stånd.

Undan­tag från kra­vet i andra styc­ket får med­ges helt eller del­vis, om det finns sär­skilda skäl.

Uppe­hålls­till­stånd enligt första styc­ket ska bevil­jas i samma omfatt­ning som för den utlän­ning som famil­je­med­lem­men har anknyt­ning till. För­ord­ning (2025:231).

4 b §   Uppe­hålls­till­stånd får bevil­jas en famil­je­med­lem till en utlän­ning som har bevil­jats ett tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd i fall som avses i 5 kap. 5 § tredje styc­ket och 10 a § utlän­nings­la­gen (2005:716). För att bevil­jas uppe­hålls­till­stånd ska famil­je­med­lem­men ha sin för­sörj­ning ord­nad under vis­tel­sen.

Famil­je­med­lem­mens uppe­hålls­till­stånd ska gälla för samma tid som anknyt­nings­per­so­nens till­stånd.

Med famil­je­med­lem avses make eller sambo till anknyt­nings­per­so­nen och barn under 18år till anknyt­nings­per­so­nen eller till anknyt­nings­per­so­nens make eller sambo. För­ord­ning (2022:306).

4 c §    /Upp­hör att gälla U:2025-​04-01/ Kra­vet på att kunna för­sörja sig och famil­je­med­lem­men i 4 a § och i 5 kap. 15 a § andra styc­ket, 6 a kap. 9 § första styc­ket och 6 b kap. 14 § första styc­ket utlän­nings­la­gen (2005:716) är upp­fyllt om anknyt­nings­per­so­nen har lön som efter avdrag för pre­li­mi­när skatt upp­går till för­be­hålls­be­lop­pet vid utmät­ning av lön enligt 7 kap. 5 § utsök­nings­bal­ken. Beräk­ningen ska göras med beak­tande även av vad som behövs för för­sörj­ning av famil­je­med­lem­men. Arbets­re­la­te­rad ersätt­ning som läm­nas till­fäl­ligt under pågående anställ­ning jäm­ställs med lön. Inkomst från sub­ven­tio­ne­rad anställ­ning, ersätt­ning från arbets­lös­hets­för­säk­ring eller akti­vi­tets­stöd får inte beak­tas. Inte hel­ler andra ersätt­ningar med anled­ning av arbets­lös­het får beak­tas. Kra­vet är också upp­fyllt om anknyt­nings­per­so­nen har inkoms­ter från närings­verk­sam­het eller en för­mö­gen­het som han eller hon kan för­sörja sig och famil­je­med­lem­men på.
För­ord­ning (2024:1226).

4 c §    /Trä­der i kraft I:2025-​04-01/ Kra­vet på att kunna för­sörja sig och famil­je­med­lem­men i 4 a § och i 6 a kap. 9 § första styc­ket och 6 b kap. 14 § första styc­ket utlän­nings­la­gen (2005:716) är upp­fyllt om anknyt­nings­per­so­nen har lön som efter avdrag för pre­li­mi­när skatt upp­går till för­be­hålls­be­lop­pet vid utmät­ning av lön enligt 7 kap. 5 § utsök­nings­bal­ken. Beräk­ningen ska göras med beak­tande även av vad som behövs för för­sörj­ning av famil­je­med­lem­men. Arbets­re­la­te­rad ersätt­ning som läm­nas till­fäl­ligt under pågående anställ­ning jäm­ställs med lön. Inkomst från sub­ven­tio­ne­rad anställ­ning, ersätt­ning från arbets­lös­hets­för­säk­ring eller akti­vi­tets­stöd får inte beak­tas. Inte hel­ler andra ersätt­ningar med anled­ning av arbets­lös­het får beak­tas. Kra­vet är också upp­fyllt om anknyt­nings­per­so­nen har inkoms­ter från närings­verk­sam­het eller en för­mö­gen­het som han eller hon kan för­sörja sig och famil­je­med­lem­men på.
För­ord­ning (2025:231).

För­sörj­nings­krav vid uppe­hålls­till­stånd på grund av anknyt­ning

4 d §   Kra­vet på att kunna för­sörja sig och utlän­ningen i 5 kap. 3 b § utlän­nings­la­gen (2005:716) är upp­fyllt om anknyt­nings­per­so­nen har lön som efter avdrag för pre­li­mi­när skatt upp­går till för­be­hålls­be­lop­pet vid utmät­ning av lön enligt 7 kap. 5 § utsök­nings­bal­ken. Beräk­ningen ska göras med beak­tande även av vad som behövs för för­sörj­ning av utlän­ningen. Ersätt­ning från arbets­lös­hets­för­säk­ring eller annan lik­nande arbets­re­la­te­rad ersätt­ning jäm­ställs med lön. Kra­vet är också upp­fyllt om anknyt­nings­per­so­nen har inkoms­ter från närings­verk­sam­het eller en för­mö­gen­het som han eller hon kan för­sörja sig och utlän­ningen på.

Migra­tions­ver­ket får med­dela när­mare före­skrif­ter om för­sörj­nings­för­måga. Migra­tions­ver­ket får också med­dela före­skrif­ter om vad som ska anses vara en bostad av till­räck­lig stor­lek och stan­dard enligt 5 kap. 3 b § utlän­nings­la­gen. För­ord­ning (2022:306).

För­sörj­nings­krav vid per­ma­nent uppe­hålls­till­stånd

4 e §   Kra­vet på att kunna för­sörja sig i 5 kap. 7 § utlän­nings­la­gen (2005:716) är upp­fyllt om utlän­ningen har lön som efter avdrag för pre­li­mi­när skatt upp­går till för­be­hålls­be­lop­pet vid utmät­ning av lön enligt 7 kap. 5 § utsök­nings­bal­ken. Beräk­ningen ska endast göras med beak­tande av vad som behövs för för­sörj­ning av utlän­ningen själv och inte even­tu­ella famil­je­med­lem­mar. Arbets­re­la­te­rad ersätt­ning som läm­nas till­fäl­ligt under pågående anställ­ning jäm­ställs med lön. Inkomst från sub­ven­tio­ne­rad anställ­ning, ersätt­ning från arbets­lös­hets­för­säk­ring eller akti­vi­tets­stöd får inte beak­tas. Inte hel­ler andra ersätt­ningar med anled­ning av arbets­lös­het får beak­tas. Kra­vet är också upp­fyllt om utlän­ningen har inkoms­ter från närings­verk­sam­het som han eller hon kan för­sörja sig på. För att för­sörj­nings­kra­vet ska anses vara upp­fyllt måste för­sörj­nings­för­må­gan ha en viss var­ak­tig­het.

Migra­tions­ver­ket får med­dela när­mare före­skrif­ter om för­sörj­nings­för­måga. För­ord­ning (2024:1226).

Uppe­hålls­till­stånd för stu­dier på upp­drags­ut­bild­ningar och vissa spe­ci­a­li­se­rings­ut­bild­ningar

5 §   Uppe­hålls­till­stånd ska, om inte något annat föl­jer av 5 a eller 5 b §, bevil­jas en utlän­ning som på hel­tid ska delta i
   1. en upp­drags­ut­bild­ning enligt för­ord­ningen (2002:760) om upp­drags­ut­bild­ning vid uni­ver­si­tet och hög­sko­lor, eller
   2. en spe­ci­a­li­se­rings­ut­bild­ning för läkare eller tand­lä­kare som för­ut­sät­ter ett sådant sär­skilt för­ord­nande som avses i 4 kap. 4 § pati­ent­sä­ker­hets­la­gen (2010:659).

Ett uppe­hålls­till­stånd enligt första styc­ket ska gälla i minst ett år eller den kor­tare tid som utbild­ningen ska pågå. Till­stånds­ti­den får efter ansö­kan för­längas om för­ut­sätt­ning­arna för till­stånd är upp­fyllda och utlän­ningen har gjort god­tag­bara fram­steg i sin utbild­ning.
För­ord­ning (2020:425).

5 a §   För att bevil­jas ett uppe­hålls­till­stånd enligt 5 § ska utlän­ningen
   1. visa att han eller hon kom­mer att ha till­räck­liga medel för sitt uppe­hälle under till­stånds­ti­den och för att täcka kost­na­derna för sin åter­resa,
   2. vid vis­telse som kom­mer att uppgå till högst ett år, visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en hel­täc­kande sjuk­för­säk­ring som gäl­ler i Sve­rige,
   3. inte utgöra ett hot mot all­män ord­ning, all­män säker­het eller all­män folk­hälsa, och
   4. visa vård­nads­ha­vares med­gi­vande, om utlän­ningen är under 18 år. För­ord­ning (2020:425).

5 b §   Ett uppe­hålls­till­stånd enligt 5 § ska inte bevil­jas en utlän­ning som visar upp hand­lingar till stöd för sin ansö­kan som har för­vär­vats på ett bedräg­ligt sätt, för­fals­kats eller änd­rats i något avse­ende.

Ett uppe­hålls­till­stånd enligt 5 § får väg­ras om det finns grun­dad anled­ning att anta att utlän­ningen avser att vis­tas i Sve­rige av andra skäl än dem som ansö­kan avser.
För­ord­ning (2020:425).

5 c §   Uppe­hålls­till­stånd får bevil­jas en famil­je­med­lem till en utlän­ning som har ett uppe­hålls­till­stånd enligt 5 §. För att bevil­jas uppe­hålls­till­stånd ska famil­je­med­lem­men
   1. ha sin för­sörj­ning ord­nad under vis­tel­sen, och
   2. inte utgöra ett hot mot all­män ord­ning, all­män säker­het eller all­män folk­hälsa.

Famil­je­med­lem­mens uppe­hålls­till­stånd ska gälla för samma tid som anknyt­nings­per­so­nens till­stånd.

Med famil­je­med­lem avses make eller sambo till anknyt­nings­per­so­nen och barn under 18 år till anknyt­nings­per­so­nen eller till anknyt­nings­per­so­nens make eller sambo. För­ord­ning (2020:425).

5 d §   En ansö­kan om för­läng­ning av ett uppe­hålls­till­stånd enligt 5 § eller 5 c § får bifal­las även om utlän­ningen befin­ner sig i Sve­rige när ansö­kan görs eller när den prö­vas.
För­ord­ning (2020:425).

Rätt till vis­telse i vissa fall

6 §   Bestäm­mel­ser om rätt till vis­telse i vissa fall finns i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 265/2010 av den 25 mars 2010 om änd­ring av kon­ven­tio­nen om tillämp­ning av Scheng­enav­ta­let och av för­ord­ning (EG) nr 562/2006 vad gäl­ler rör­lig­het för per­so­ner med vise­ring för längre vis­telse.
För­ord­ning (2011:706).

Uppe­hålls­till­stånd för till­fäl­ligt arbete

7 §   En utlän­ning som skall arbeta till­fäl­ligt i Sve­rige under sådana för­ut­sätt­ningar som anges i 5 kap. 2 § första styc­ket 4 skall, om inte all­män ord­ning, säker­het eller hälsa talar emot det, bevil­jas uppe­hålls­till­stånd för den tid det till­fäl­liga arbe­tet beräk­nas pågå.

Tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd för närings­verk­sam­het

7 a §   Ett tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd för att bedriva närings­verk­sam­het får bevil­jas en utlän­ning som upp­fyl­ler kra­ven i 5 kap. 10 a § utlän­nings­la­gen (2005:716) och som
   1. har en rea­lis­tisk affärs­plan,
   2. har till­räck­ligt med medel för att driva verk­sam­he­ten,
   3. äger en till­räck­ligt stor andel för att ha ett avgö­rande infly­tande över verk­sam­he­ten,
   4. har för verk­sam­he­ten rele­vanta språk­kun­ska­per i svenska eller eng­elska, och
   5. avser att bedriva verk­sam­he­ten i Sve­rige.
För­ord­ning (2022:306).

7 b §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2019:1212).

Gemen­samt tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd

8 §   Gemen­samt tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd får bevil­jas per­so­ner som har upp­ta­gits i ett gemen­samt pass.

Uppe­hålls­till­stånd för med­bor­gare i Schweiz och för utlän­ningar som har ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i en annan EU-​stat

9 §   Uppe­hålls­till­stånd ska bevil­jas en utlän­ning som visar upp ett gil­tigt pass eller iden­ti­tets­kort och som är med­bor­gare i Schweiz eller har ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i en annan EU-​stat och inte enligt 2 kap. 8 b § utlän­nings­la­gen (2005:716) är undan­ta­gen från kra­vet på uppe­hålls­till­stånd, om han eller hon
   1. är arbets­ta­gare som har ett anställ­nings­be­vis eller egen före­ta­gare som genom en hand­ling kan visa att han eller hon är egen före­ta­gare,
   2. till­han­da­hål­ler eller tar emot tjäns­ter och kan styrka detta genom en hand­ling,
   3. är egen före­ta­gare som har upp­hört med sin verk­sam­het om han eller hon
   - har upp­nått 65 års ålder när han eller hon upp­hör med sin verk­sam­het, bedri­vit sin verk­sam­het i Sve­rige under de när­mast före­gå­ende tolv måna­derna och varit bosatt i Sve­rige i tre år, eller
   - slu­tar sin verk­sam­het på grund av en bestå­ende arbetso­för­måga och utan avbrott har bott i Sve­rige under minst två år, eller
   - slu­tar sin verk­sam­het på grund av arbetso­för­måga som är en följd av en arbets­skada som berät­ti­gar till pen­sion som helt eller del­vis beta­las av en svensk insti­tu­tion, eller
   - efter tre års oav­bru­ten verk­sam­het och bosätt­ning i Sve­rige har fort­satt sin verk­sam­het i en annan EES-​stat eller Schweiz och behål­lit sin bostad i Sve­rige till vil­ken han eller hon åter­vänt minst en gång i vec­kan,
   4. är egen före­ta­gare för vil­ken tredje punk­ten inte gäl­ler och pen­sio­ne­rade arbets­ta­gare för vilka kom­mis­sio­nens för­ord­ning (EEG) nr 1251/70 av den 29 juni 1970 om arbets­ta­ga­res rätt att stanna kvar inom en med­lems­stats ter­ri­to­rium efter att ha varit anställda där inte gäl­ler, om han eller hon får en pen­sion som är till­räck­lig för uppe­häl­let och, om han eller hon inte omfat­tas eller kom­mer att omfat­tas av den svenska soci­al­för­säk­ringen, har en hel­täc­kande sjuk­för­säk­ring som gäl­ler i Sve­rige,
   5. är stu­de­rande som är inskri­ven vid en erkänd utbild­nings­an­stalt och för­säk­rar att han eller hon har till­räck­liga egna medel för sin för­sörj­ning samt, om han eller hon inte omfat­tas eller kom­mer att omfat­tas av den svenska soci­al­för­säk­ringen, har en hel­täc­kande sjuk­för­säk­ring som gäl­ler i Sve­rige, eller
   6. om han eller hon har till­räck­liga medel för sin för­sörj­ning och, om han eller hon inte omfat­tas eller kom­mer att omfat­tas av den svenska soci­al­för­säk­ringen, har en hel­täc­kande sjuk­för­säk­ring som gäl­ler i Sve­rige.

Rät­ten för en egen före­ta­gare att efter avslu­tad verk­sam­het få uppe­hålls­till­stånd enligt tredje punk­ten påver­kas inte, om han eller hon vis­tas utan­för Sve­rige högst tre måna­der om året eller om han eller hon läm­nar Sve­rige för att göra mili­tär­tjänst. Rät­ten påver­kas inte hel­ler av att en före­ta­gare efter avslu­tad verk­sam­het under högst två år vis­tas utom­lands. För­ord­ning (2014:185).

10 §   Uppe­hålls­till­stånd ska bevil­jas för
   1. fem år för sådana arbets­ta­gare och egna före­ta­gare som avses i 9 § första styc­ket 1, 3 och 4, om anställ­nings­ti­den över­sti­ger tre måna­der men under­sti­ger tolv måna­der får dock uppe­hålls­till­stånd bevil­jas för den tid anställ­ningen varar,
   2. den tid som tjäns­ten utförs i de fall som avses i 9 § första styc­ket 2,
   3. den tid som utbild­ningen varar i de fall som avses i 9 § första styc­ket 5, om utbild­ningen pågår längre än ett år, får dock uppe­hålls­till­stånd bevil­jas för ett år i taget, eller
   4. fem år för sådana utlän­ningar som avses i 9 § första styc­ket 6.

Uppe­hålls­till­stån­den som avses i 9 § första styc­ket 4 och 6 får omprö­vas efter de första två årens bosätt­ning. När uppe­hålls­till­stån­det för en utlän­ning som avses i 9 § första styc­ket 1 första gången för­nyas får till­stånds­ti­den begrän­sas om arbets­ta­ga­ren varit ofri­vil­ligt arbets­lös längre än tolv måna­der i följd. Till­stånds­ti­den får dock inte bli kor­tare än tolv måna­der. För­ord­ning (2014:185).

11 §   Uppe­hålls­till­stånd skall bevil­jas med­bor­gare i Schweiz under de förut-​​sätt­ningar som sägs i arti­kel 2 i kom­mis­sio­nens för­ord­ning (EEG) nr 1251/70 av den 29 juni 1970 om arbets­ta­ga­res rätt att stanna kvar inom en med­lems­stats ter­ri­to­rium efter att ha varit anställda där.

12 §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2006:262).

13 §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2006:262).

14 §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2006:262).

15 §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2006:262).

16 §   En utlän­ning som är anhö­rig till en med­bor­gare i Schweiz skall bevil­jas uppe­hålls­till­stånd på det sätt som sägs i arti­kel 3 i bilaga I till avta­let mel­lan Euro­pe­iska gemen­ska­pen och dess med­lems­sta­ter å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rör­lig­het för per­so­ner (SÖ 2001:68).

16 a §   En utlän­ning som på ett sätt som avses i 3 a kap. 2 § första styc­ket utlän­nings­la­gen (2005:716) är famil­je­med­lem till en utlän­ning som har ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i en annan EU-​stat ska bevil­jas uppe­hålls­till­stånd under för­ut­sätt­ning att den var­ak­tigt bosatta som utlän­ningen har anknyt­ning till upp­fyl­ler något av vill­ko­ren i 9 § första styc­ket. Uppe­hålls­till­stånd ska bevil­jas i samma omfatt­ning som för den var­ak­tigt bosatta som utlän­ningen har anknyt­ning till. För­ord­ning (2014:185).

17 §   En ansö­kan om uppe­hålls­till­stånd ska kunna bifal­las om ansö­kan görs av en EES-​med­bor­gare, en med­bor­gare i Schweiz eller en utlän­ning som har ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i en annan EU-​stat, även om han eller hon befin­ner sig i Sve­rige eller om ansö­kan prö­vas när han eller hon befin­ner sig i Sve­rige.

Det­samma gäl­ler för en ansö­kan som görs av en sådan famil­je­med­lem till en EES-​med­bor­gare som avses i 3 a kap. 2 § utlän­nings­la­gen (2005:716) eller av en utlän­ning som på ett sätt som avses i 3 a kap. 2 § första styc­ket utlän­nings­la­gen är famil­je­med­lem till en schwei­zisk med­bor­gare eller en utlän­ning som har ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i en annan EU-​stat.

Första styc­ket tilläm­pas även på en ansö­kan om uppe­hålls­till­stånd enligt 7 §. En sådan ansö­kan kan för utlän­ning­ens räk­ning göras av den­nes arbets­gi­vare, som ska intyga de för­hål­lan­den som lig­ger till grund för ansö­kan.
För­ord­ning (2014:185).

18 §   Uppe­hålls­till­stånd får åter­kal­las för en sådan utlän­ning som avses i 9 § första styc­ket och som grun­dar sin rätt till vis­telse här på avta­let mel­lan Euro­pe­iska gemen­ska­pen och dess med­lems­sta­ter å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rör­lig­het för per­so­ner, om utlän­ningen inte för­sör­jer sig eller annars sak­nar egna medel för sitt uppe­hälle här.
Det­samma gäl­ler en utlän­ning som har ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i en annan EU-​stat och som bevil­jats uppe­hålls­till­stånd här. Detta gäl­ler utö­ver vad som före­skrivs i 7 kap. 1-6 §§ utlän­nings­la­gen (2005:716).

Uppe­hålls­till­stånd för en utlän­ning som på ett sätt som avses i 3 a kap. 2 § första styc­ket utlän­nings­la­gen är famil­je­med­lem till en med­bor­gare i Schweiz eller en utlän­ning som har ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i en annan EU-​stat får åter­kal­las, om anknyt­ningen till med­bor­ga­ren i Schweiz eller till den var­ak­tigt bosatta bryts och famil­je­med­lem­men inte har rätt att stanna i Sve­rige på någon annan grund.

En arbets­ta­gare som avses i 9 § första styc­ket 1 ska inte få sitt uppe­hålls­till­stånd åter­kal­lat enbart där­för att han eller hon antingen inte längre är anställd på grund av att han eller hon är till­fäl­ligt oför­mögen att arbeta på grund av sjuk­dom eller olycks­fall, eller han eller hon är ofri­vil­ligt arbets­lös och detta bekräf­tas av Arbets­för­med­lingen.
För­ord­ning (2014:185).

19 §   Diplo­ma­tiska tjäns­te­män och avlö­nade kon­su­lära tjäns­te­män samt deras famil­jer och betjä­ning får bevil­jas uppe­hålls­till­stånd under den tid som tjäns­te­man­nen är anställd vid en främ­mande stats beskick­ning eller kon­su­lat i Sve­rige.

Utlän­ningar och deras famil­jer får bevil­jas uppe­hålls­till­stånd under den tid som utlän­ningen är anställd eller utför upp­drag i Sve­rige vid ett av de inter­na­tio­nella organ som omfat­tas av 1 eller 4 § lagen (1976:661) om immu­ni­tet och pri­vi­le­gier i vissa fall.

Uppe­hålls­till­stån­det får åter­kal­las om för­ut­sätt­ning­arna för att bevilja uppe­hålls­till­stån­det inte längre är upp­fyllda.
För­ord­ning (2022:777).

EU-​uppe­hålls­till­stånd för var­ak­tigt bosatta

19 a §   För den som bevil­jats ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i Sve­rige ska ett EU-​uppe­hålls­till­stånd för var­ak­tigt bosatta utfär­das. Gil­tig­hets­ti­den ska vara minst fem år.

Bevis om ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i Sve­rige ska utfär­das i form av ett sådant uppe­hålls­till­stånds­kort som avses i 4 kap. 22 §. För­ord­ning (2013:601).

19 b §   För den som bevil­jats ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i Sve­rige enligt 5 a kap. 1 a § utlän­nings­la­gen (2005:716) ska det på uppe­hålls­till­stånds­kor­tet anges "f.d. inne­ha­vare av EU-​blå­kort". För­ord­ning (2013:601).

19 c §   I ett EU-​uppe­hålls­till­stånd för var­ak­tigt bosatta som utfär­das för en utlän­ning som har flyk­tingsta­tus­för­kla­ring enligt 4 kap. 3 § eller alter­na­tiv skydds­sta­tus­för­kla­ring enligt 4 kap. 3 a § utlän­nings­la­gen (2005:716), ska föl­jande anmärk­ning föras in: Inter­na­tio­nellt skydd bevil­jat av Sve­rige den [datum]. För­ord­ning (2021:813).

19 d §   Innan Migra­tions­ver­ket utfär­dar ett EU-​uppe­hålls­till­stånd för var­ak­tigt bosatta för en utlän­ning som har ett sådant till­stånd utfär­dat av en annan EU-​stat, vil­ket inne­hål­ler en anmärk­ning om inter­na­tio­nellt skydd, ska Migra­tions­ver­ket ställa en för­frå­gan till den stat som nämns i anmärk­ningen för att kon­trol­lera om utlän­ningen fort­fa­rande har inter­na­tio­nellt skydd. Om utlän­ningen fort­fa­rande har sådant skydd, ska Migra­tions­ver­ket föra in samma anmärk­ning i det EU-​uppe­hålls­till­stånd som Migra­tions­ver­ket utfär­dar.

Om Migra­tions­ver­ket får en sådan för­frå­gan som avses i första styc­ket från en annan EU-​stat, ska Migra­tions­ver­ket besvara den senast inom en månad. För­ord­ning (2014:185).

19 e §   Om Sve­rige över­tar ansva­ret för det inter­na­tio­nella skyd­det av en utlän­ning som har ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i Sve­rige, ska Migra­tions­ver­ket senast inom tre måna­der ändra anmärk­ningen om inter­na­tio­nellt skydd i EU-​uppe­hålls­till­stån­det för var­ak­tigt bosatta i enlig­het med detta. För­ord­ning (2014:185).

19 f §   Om Sve­rige över­tar ansva­ret för det inter­na­tio­nella skyd­det av en utlän­ning som har ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i en annan EU-​stat, ska Migra­tions­ver­ket begära hos den stat som utfär­dat EU-​uppe­hålls­till­stån­det för var­ak­tigt bosatta att denna änd­rar anmärk­ningen i EU-​uppe­hålls­till­stån­det i enlig­het med detta.

Om Migra­tions­ver­ket får en sådan begä­ran som avses i första styc­ket från en annan EU-​stat, ska Migra­tions­ver­ket ändra anmärk­ningen i EU-​uppe­hålls­till­stån­det för var­ak­tigt bosatta senast inom tre måna­der. För­ord­ning (2014:185).

19 g §   Om en utlän­ning som har ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i en annan EU-​stat bevil­jas flyk­tingsta­tus­för­kla­ring enligt 4 kap. 3 § eller alter­na­tiv skydds­sta­tus­för­kla­ring enligt 4 kap. 3 a § utlän­nings­la­gen (2005:716), ska Migra­tions­ver­ket begära att den sta­ten för in en sådan anmärk­ning som avses i 19 c § i EU-​uppe­hålls­till­stån­det för var­ak­tigt bosatta.

Om Migra­tions­ver­ket får en sådan begä­ran som avses i första styc­ket från en annan EU-​stat, ska Migra­tions­ver­ket föra in anmärk­ningen i EU-​uppe­hålls­till­stån­det för var­ak­tigt bosatta senast inom tre måna­der. För­ord­ning (2021:813).

Uppe­hålls­till­stånd med till­fäl­ligt skydd

19 h §   Det till­fäl­liga skydd som föl­jer av rådets genom­fö­ran­de­be­slut (EU) 2022/382 av den 4 mars 2022 om fast­stäl­lande av att det före­lig­ger mas­siv till­ström­ning av för­drivna per­so­ner från Ukraina i den mening som avses i arti­kel 5 i direk­tiv 2001/55/EG, med följ­den att till­fäl­ligt skydd införs ska gälla även för en utlän­ning som lag­li­gen befann sig i Sve­rige före den 22 decem­ber 2023, om han eller hon är
   1. ukrainsk med­bor­gare,
   2. en utlän­ning som åtnjöt inter­na­tio­nellt skydd eller mot­sva­rande natio­nellt skydd i Ukraina före den 24 feb­ru­ari 2022, eller
   3. en famil­je­med­lem till en per­son som avses i 1 och 2. Med famil­je­med­lem avses
      a) make eller sambo,
      b) barn under 18 år,
      c) barn under 18 år till en per­son som avses i a), och
      d) andra nära anhö­riga som levde till­sam­mans och ingick i famil­je­ge­men­ska­pen vid tid­punk­ten för omstän­dig­he­terna kring den mas­siva till­ström­ningen av för­drivna per­so­ner och som var helt eller del­vis bero­ende av en per­son som avses i 1 och 2 vid den tid­punk­ten.

För att skyd­det ska gälla krävs att utlän­ningen inte är dömd för ett brott som har ett max­i­mi­straff på minst två års fäng­else i straff­ska­lan. Detta krav gäl­ler dock inte vid ansö­kan om för­läng­ning av ett uppe­hålls­till­stånd med till­fäl­ligt skydd. För­ord­ning (2023:870).

19 i §   Migra­tions­ver­ket ska begära ett sam­ord­nings­num­mer hos Skat­te­ver­ket för en utlän­ning som har bevil­jats uppe­hålls­till­stånd med till­fäl­ligt skydd enligt 21 kap. utlän­nings­la­gen (2005:716) och vars iden­ti­tet det inte råder osä­ker­het om. Detta gäl­ler dock inte om sär­skilda skäl talar mot det. För­ord­ning (2022:458).

Undan­tag från kra­vet på uppe­hålls­till­stånd för med­lem­mar av en främ­mande stats mili­tära styrka

19 j §   En med­lem av en främ­mande stats mili­tära styrka, inklu­sive dess civila kom­po­nent, som befin­ner sig i Sve­rige inom ramen för inter­na­tio­nellt mili­tärt sam­ar­bete eller inter­na­tio­nell krishan­te­ring och som omfat­tas av avtal som är i kraft i för­hål­lande till Sve­rige, får vis­tas här i lan­det utan uppe­hålls­till­stånd.

Första styc­ket gäl­ler även den som är anhö­rig till en med­lem av en ame­ri­kansk styrka eller en civil kom­po­nent samt den som är utländsk leve­ran­tör eller anställd hos en sådan leve­ran­tör och som omfat­tas av avta­let den 5 decem­ber 2023 mel­lan Sve­rige och Ame­ri­kas för­enta sta­ter om för­svars­sam­ar­bete. För­ord­ning (2024:600).

Ansö­kan om uppe­hålls­till­stånd

20 §   En ansö­kan om uppe­hålls­till­stånd av en utlän­ning som inte befin­ner sig i Sve­rige ges in till och utreds av en svensk beskick­ning eller ett svenskt kon­su­lat i hem­lan­det eller i det land där utlän­ningen annars är sta­dig­va­rande bosatt.

En ansö­kan om uppe­hålls­till­stånd av en utlän­ning som vis­tas i Sve­rige ges in till Migra­tions­ver­ket.

21 §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2021:1193).

Hand­lägg­nings­tid

21 a §   Ett ärende om uppe­hålls­till­stånd enligt 5 kap. 3 och 3 a §§ utlän­nings­la­gen (2005:716) skall, om det inte finns sär­skilda skäl, avgö­ras senast inom nio måna­der från det att ansö­kan läm­na­des in. För­ord­ning (2006:262).

21 b §   Ett ärende om uppe­hålls­till­stånd för arbete och ett arbets­till­stånd enligt 6 kap. 2 § utlän­nings­la­gen (2005:716) ska avgö­ras senast inom fyra måna­der från det att ansö­kan läm­na­des in. Om det finns sär­skilda skäl eller om ansö­kan behö­ver kom­plet­te­ras får tiden för­längas. Sökan­den ska under­rät­tas om för­läng­ningen.

Om ären­det inte har avgjorts inom den tid som föl­jer av första styc­ket, får sökan­den begära att ären­det ska avgö­ras enligt 12 § för­valt­nings­la­gen (2017:900) även om kra­vet enligt den para­gra­fen på avgö­rande inom sex måna­der inte är upp­fyllt.
För­ord­ning (2019:1276).

DNA-​ana­lys

21 c §   Sådan DNA-​ana­lys som avses i 13 kap. 15 § utlän­nings­la­gen (2005:716) skall utfö­ras av Rätts­me­di­ci­nal­ver­ket.

Migra­tions­ver­ket skall under­rätta Rätts­me­di­ci­nal­ver­ket om att en prov­tag­ning för DNA-​ana­lys skall genom­fö­ras. Utlå­tan­det över ana­ly­sen skall sän­das till Migra­tions­ver­ket.
För­ord­ning (2014:38).

Medi­cinsk ålders­be­döm­ning

21 d §   Rätts­me­di­ci­nal­ver­ket utför på begä­ran av Migra­tions­ver­ket medi­cinska ålders­be­döm­ningar i ären­den om uppe­hålls­till­stånd.

Om en sökande har sam­tyckt till att genomgå en medi­cinsk ålders­be­döm­ning, ska Migra­tions­ver­ket under­rätta Rätts­me­di­ci­nal­ver­ket om att en medi­cinsk ålders­be­döm­ning ska utfö­ras. Under­rät­tel­sen ska inne­hålla
   1. upp­gif­ter om den sökan­des namn, kön och ären­de­num­mer hos Migra­tions­ver­ket,
   2. kon­takt­upp­gif­ter till den sökande och, i före­kom­mande fall, till den sökan­des ställ­fö­re­trä­dare, och
   3. andra upp­gif­ter som är nöd­vän­diga för att en medi­cinsk ålders­be­döm­ning ska kunna utfö­ras.

Det rätts­me­di­cinska utlå­tan­det om ålder ska sän­das till Migra­tions­ver­ket. För­ord­ning (2017:21).S9 (Ctrl+F9)

Bevis om uppe­hålls­till­stånd

22 §   Bevis om uppe­hålls­till­stånd ska utfär­das i form av en sådan hand­ling som avses i rådets för­ord­ning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhet­lig utform­ning av uppe­hålls­till­stånd för med­bor­gare i tredje land (uppe­hålls­till­stånds­kort).
En utlän­ning som inne­har ett bevis om uppe­hålls­till­stånd som utfär­dats i form av ett till­stånds­märke som förts in i utlän­ning­ens pass eller någon annan hand­ling har rätt att byta ut detta mot ett uppe­hålls­till­stånds­kort. För­ord­ning (2011:202).

22 a §   Ett uppe­hålls­till­stånds­kort som avser per­ma­nent uppe­hålls­till­stånd ska ha en gil­tig­hets­tid om högst tre år. Detta gäl­ler dock inte för ett uppe­hålls­till­stånds­kort som utfär­das enligt 19 a §. För­ord­ning (2021:1052).

Tids­be­grän­sade uppe­hålls­till­stånds gil­tig­hets­tid

23 §   Tids­be­grän­sade uppe­hålls­till­stånd får inte bevil­jas för längre tid än utlän­ning­ens pass gäl­ler, om inte
   1. utlän­ningen är med­bor­gare i Schweiz,
   2. utlän­ningen är en sådan anhö­rig till en schwei­zisk med­bor­gare som avses i 16 §,
   3. utlän­ningen har ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i en annan EU-​stat,
   4. utlän­ningen är en sådan anhö­rig till en utlän­ning som har ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i en annan EU-​stat som avses i 16 a §, eller
   5. det annars finns sär­skilda skäl.
För­ord­ning (2014:185).

Anmä­lan om bibe­hål­let per­ma­nent uppe­hålls­till­stånd

23 a §   En sådan anmä­lan om bibe­hål­let per­ma­nent uppe­hålls­till­stånd som avses i 7 kap. 7 § utlän­nings­la­gen (2005:716) ska ges in till Migra­tions­ver­ket senast en vecka före utre­san från Sve­rige och ska inne­hålla upp­gift om utre­se­da­gen. Om utre­se­da­gen ställs in eller skjuts upp ska detta anmä­las senast den tidi­gare upp­givna utre­se­da­gen.
För­ord­ning (2014:779).

Bemyn­di­gan­den

24 §   Migra­tions­ver­ket får med­dela när­mare före­skrif­ter om
   - en sådan hand­ling som avses i 4 §,
   - EU-​uppe­hålls­till­stånd för var­ak­tigt bosatta,
   - kra­vet på för­sörj­nings­för­måga enligt 5 kap. 9 § första styc­ket 2 och 10 a § och 5 a kap. 2 § utlän­nings­la­gen (2005:716). För­ord­ning (2022:306).

24 a §   Migra­tions­ver­ket får med­dela före­skrif­ter om gil­tig­hets­ti­den för uppe­hålls­till­stånds­kort.

Migra­tions­ver­ket får även med­dela de före­skrif­ter som behövs för verk­stäl­lig­he­ten av bestäm­mel­serna om uppe­hålls­till­stånds­kort i rådets för­ord­ning (EG) nr 1030/2002.
För­ord­ning (2011:202).

25 §   Migra­tions­ver­ket får efter att ha hört Rege­rings­kans­liet (Utri­kes­de­par­te­men­tet) med­dela före­skrif­ter om att en svensk beskick­ning eller ett svenskt kon­su­lat får bevilja uppe­hålls­till­stånd för högst tre år.

26 §   Rege­rings­kans­liet (Utri­kes­de­par­te­men­tet) får med­dela före­skrif­ter om att en ansö­kan om uppe­hålls­till­stånd får ges in till och utre­das av en annan myn­dig­het än som före­skrivs i 20 § första styc­ket. För­ord­ning (2016:413).

27 §   Rätts­me­di­ci­nal­ver­ket får med­dela när­mare före­skrif­ter om verk­stäl­lig­he­ten av DNA-​ana­lys enligt 13 kap. 15 § utlän­nings­la­gen (2005:716). För­ord­ning (2006:262).


4 a kap. Uppe­hålls­till­stånd för forsk­ning, stu­dier inom högre utbild­ning, viss prak­tik, visst volon­tär­ar­bete och au pair-

arbete

Hand­lägg­nings­tid

1 §   Ett ärende om uppe­hålls­till­stånd ska avgö­ras senast
   1. 60 dagar från det att ansö­kan läm­na­des in, om ansö­kan avser uppe­hålls­till­stånd enligt 5 b kap. 1 eller 2 § utlän­nings­la­gen (2005:716), eller
   2. 90 dagar från det att ansö­kan läm­na­des in, om ansö­kan avser uppe­hålls­till­stånd enligt 5 b kap. 3-8 eller 19 § utlän­nings­la­gen.

Om ansö­kan behö­ver kom­plet­te­ras får tiden för­längas. Sökan­den ska under­rät­tas om för­läng­ningen. För­ord­ning (2019:1212).

Bevis om uppe­hålls­till­stånd

2 §   På ett uppe­hålls­till­stånds­kort som utfär­das för en utlän­ning som har bevil­jats uppe­hålls­till­stånd enligt 5 b kap. 1-6 §§ utlän­nings­la­gen (2005:716) ska det, bero­ende på vil­ket uppe­hålls­till­stånd som utfär­das, anges "fors­kare", "forskare-​​ rör­lig­het", "stu­de­rande", "prak­ti­kant", "volon­tär" eller "au pair".

För fors­kare och stu­de­rande som omfat­tas av ett uni­ons­pro­gram eller ett mul­ti­la­te­ralt pro­gram som främ­jar tred­je­lands­med­bor­ga­res rör­lig­het, eller av ett avtal mel­lan två eller flera läro­an­stal­ter för högre utbild­ning, ska också det sär­skilda pro­gram­met eller avta­let anges.
För­ord­ning (2019:1212).

Under­rät­telse vid stu­de­ran­des rör­lig­het för kor­tare vis­telse

3 §   En under­rät­telse enligt 5 b kap. 14 § utlän­nings­la­gen (2005:716) från en utlän­ning som har bevil­jats uppehålls-​​ till­stånd för stu­dier inom högre utbild­ning av en annan EU- stat ska inne­hålla upp­gift om datum för den pla­ne­rade vis­tel­sen i Sve­rige och vis­tel­sens längd samt de övriga upp­gif­ter och hand­lingar som Migra­tions­ver­ket behö­ver vid pröv­ningen av om Migra­tions­ver­ket ska invända mot utlän­ning­ens vis­telse i Sve­rige. För­ord­ning (2019:1212).

Under­rät­tel­ser från Migra­tions­ver­ket

4 §   Om Migra­tions­ver­ket beslu­tar att invända mot en utlän­nings pla­ne­rade vis­telse i Sve­rige enligt 5 b kap. 14 § utlän­nings­la­gen (2005:716) ska Migra­tions­ver­ket under­rätta den EU-​stat som bevil­jat utlän­ningen ett uppe­hålls­till­stånd för stu­dier inom högre utbild­ning om beslu­tet.
För­ord­ning (2019:1212).

5 §   Om en utlän­ning vis­tas i en annan EU-​stat med stöd av ett uppe­hålls­till­stånd enligt 5 b kap. 1 eller 3 § utlän­nings­la­gen (2005:716) och det uppe­hålls­till­stån­det åter­kal­las, ska Migra­tions­ver­ket under­rätta den andra EU-​sta­ten om beslu­tet.

Om en utlän­ning som har ett uppe­hålls­till­stånd för forsk­ning utfär­dat av en annan EU-​stat bevil­jas eller väg­ras ett uppe­hålls­till­stånd för forsk­ning vid rör­lig­het för längre vis­telse, ska Migra­tions­ver­ket under­rätta den andra EU-​sta­ten om beslu­tet.

Om en utlän­ning har eller har haft ett uppe­hålls­till­stånd för forsk­ning eller stu­dier inom högre utbild­ning utfär­dat av en annan EU-​stat och Migra­tions­ver­ket med­de­lar ett beslut som inne­bär att utlän­ningen och, när det gäl­ler fors­kare, hans eller hen­nes famil­je­med­lem­mar ska åter­tas av den EU-​sta­ten, ska Migra­tions­ver­ket under­rätta den andra EU-​sta­ten om beslu­tet. För­ord­ning (2019:1212).

Uppe­hålls­till­stånd för famil­je­med­lem­mar till stu­de­rande inom högre utbild­ning

6 §   Uppe­hålls­till­stånd får bevil­jas en famil­je­med­lem till en utlän­ning som har ett uppe­hålls­till­stånd enligt 5 b kap. 3 eller 8 § utlän­nings­la­gen (2005:716). För att bevil­jas uppe­hålls­till­stånd ska famil­je­med­lem­men
   1. ha sin för­sörj­ning ord­nad under vis­tel­sen, och
   2. inte utgöra ett hot mot all­män ord­ning, all­män säker­het eller all­män folk­hälsa.

Famil­je­med­lem­mens uppe­hålls­till­stånd ska gälla för samma tid som anknyt­nings­per­so­nens till­stånd.

Med famil­je­med­lem avses make eller sambo till anknyt­nings­per­so­nen och barn under 18 år till anknyt­nings­per­so­nen eller till anknyt­nings­per­so­nens make eller sambo. För­ord­ning (2019:1212).

7 §   En ansö­kan om för­läng­ning av ett tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd som har bevil­jats på grund av anknyt­ning till en utlän­ning som har ett uppe­hålls­till­stånd enligt 5 b kap. 3 eller 8 § utlän­nings­la­gen (2005:716) får bifal­las även om famil­je­med­lem­men befin­ner sig i Sve­rige när ansö­kan görs eller när den prö­vas. Det­samma gäl­ler om ansö­kan avser ett uppe­hålls­till­stånd som famil­je­med­lem till en utlän­ning som avses i 5 b kap. 15 § andra styc­ket 3 utlän­nings­la­gen, om ansö­kan ges in inom gil­tig­hets­ti­den för det tidi­gare till­stån­det som famil­je­med­lem och utlän­ningen bevil­jas uppe­hålls­till­stånd för stu­dier på fors­kar­nivå enligt 5 b kap. 3 § utlän­nings­la­gen. För­ord­ning (2022:306).

Bemyn­di­gande

8 §   Migra­tions­ver­ket får med­dela före­skrif­ter om för­sörj­nings­för­må­gan enligt 5 b kap. 9 § första styc­ket 1 utlän­nings­la­gen (2005:716). För­ord­ning (2019:1212).


5 kap. Arbets­till­stånd

Undan­tag från kra­vet på arbets­till­stånd

1 §   En utlän­ning som är med­bor­gare i Schweiz eller har ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i en annan EU-​stat är undan­ta­gen från kra­vet på arbets­till­stånd. Undan­tag från kra­vet på arbets­till­stånd gäl­ler även, oav­sett med­bor­gar­skap, make eller sambo till en sådan utlän­ning samt deras barn som är under 21 år eller bero­ende av dem för sin för­sörj­ning.
En utlän­ning som har bevil­jats ett tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd enligt 5 kap. 15 § första styc­ket eller 15 d § utlän­nings­la­gen (2005:716) är undan­ta­gen från kra­vet på arbets­till­stånd. För­ord­ning (2013:641).

2 §   Utö­ver 1 § gäl­ler undan­tag från kra­vet på arbets­till­stånd i föl­jande fall:
   1. För en tid av tre måna­der från inre­san för en utlän­ning som är anställd som förare av ett motor­for­don som ägs eller hyrs av en per­son som besö­ker lan­det som turist eller som besätt­nings­man på en turist­buss.
   2. För en tid av tre måna­der från inre­san för en utlän­ning som är anställd som vår­dare av en per­son som besö­ker lan­det för läkar­vård eller rekre­a­tion.
   3. För en sam­man­lagd tid av tre måna­der under en tolv­må­na­ders­pe­riod för en fors­kare eller lärare inom den högre utbild­ningen som har kal­lats hit för forsknings-​​, undervisnings-​​ eller före­läs­nings­verk­sam­het.
   4. För den tid det till­fäl­liga arbe­tet pågår för en utlän­ning som är bosatt i en EES-​stat men inte är EES-​med­bor­gare eller med­bor­gare i Schweiz, om utlän­ningen har rätt att arbeta och vis­tas i det lan­det och är anställd vid ett före­tag i det lan­det och för före­ta­gets räk­ning ska arbeta till­fäl­ligt i Sve­rige i sam­band med en ent­re­pre­nad eller lik­nande.
   5. För en tid av två måna­der från inre­san för en mon­tör eller tek­nisk instruk­tör som ska utföra bråds­kande arbete i sam­band med upp­sätt­ning eller repa­ra­tion av maski­ner eller lik­nande.
   6. För den tid som
      a) uppe­hålls­till­stån­det gäl­ler för en utlän­ning som har bevil­jats uppe­hålls­till­stånd enligt 5 b kap. 1-4 eller 6-8 § utlän­nings­la­gen (2005:716), eller
      b) en utlän­ning har rätt att resa in och vis­tas i Sve­rige enligt 5 b kap. 13 eller 14 § utlän­nings­la­gen.
   7. För en tid av en månad från inre­san för en utlän­ning som till­fäl­ligt enga­ge­rats av Sve­ri­ges Radio AB, Sve­ri­ges Tele­vi­sion AB, Sve­ri­ges Utbild­nings­ra­dio AB eller Nor­disk Tele­vi­sion AB för radio-​​ eller tele­vi­sions­ut­sänd­ning.
   8. För en sam­man­lagd tid av fjor­ton arbets­da­gar under en tolv­må­na­ders­pe­riod för en utländsk artist samt hans eller hen­nes tek­ni­ker och annan tur­né­per­so­nal under för­ut­sätt­ning att artis­ten inbju­dits av en arran­gör som finns angi­ven i den för­teck­ning över eta­ble­rade arran­gö­rer som förs av Migra­tions­ver­ket efter sam­råd med Arbets­för­med­lingen.
   9. För en sam­man­lagd tid av tre måna­der under en tolv­må­na­ders­pe­riod för en utlän­ning som är pro­fes­sio­nell idrotts­man eller funk­tio­när och som besö­ker Sve­rige för att delta i inter­na­tio­nella täv­lingar.
   10. För en sam­man­lagd tid som under­sti­ger ett år för en utlän­ning som har spe­ci­a­list­upp­gif­ter inom en inter­na­tio­nell kon­cern och som i denna egen­skap arbe­tar till­fäl­ligt i Sve­rige. Undan­ta­get gäl­ler dock inte en utlän­ning som avses i 6 b kap. 1 eller 2 § utlän­nings­la­gen.
   11. För den tid som pröv­ningen pågår, dock längst till dess till­stånds­frå­gan har avgjorts eller, om beslut om utvis­ning med­de­las, till dess utvis­nings­be­slu­tet har fått laga kraft, av en ansö­kan om uppe­hålls­till­stånd
      a) enligt 5 b kap. 1, 3 eller 4 § utlän­nings­la­gen, om utlän­ningen hade uppe­hålls­till­stånd när ansö­kan gavs in och ansö­kan får ges in efter inre­san i Sve­rige enligt 5 b kap. 15 § andra styc­ket utlän­nings­la­gen,
      b) enligt 5 b kap. 2 § utlän­nings­la­gen, om gil­tig­hets­ti­den för det uppe­hålls­till­stånd för forsk­ning som har utfär­dats av den andra EU-​sta­ten inte har löpt ut och utlän­ningen har rätt att resa in och vis­tas i Sve­rige enligt 5 b kap. 13 § utlän­nings­la­gen,
      c) enligt 5 b kap. 7 eller 8 § utlän­nings­la­gen, om antingen utlän­ning­ens uppe­hålls­till­stånd enligt 5 b kap. 1, 2 eller 3 § utlän­nings­la­gen inte hade löpt ut när ansö­kan gavs in eller utlän­ning­ens uppe­hålls­till­stånd för forsk­ning eller stu­dier inom högre utbild­ning som har utfär­dats av den andra EU-​sta­ten inte hade löpt ut när ansö­kan gavs in och utlän­ningen vid det till­fäl­let hade rätt att resa in och vis­tas i Sve­rige enligt 5 b kap. 13 eller 14 § utlän­nings­la­gen, eller
      d) som får ges in efter inre­san i lan­det enligt 5 kap. 18 § andra styc­ket 9 utlän­nings­la­gen.
   12. För en sam­man­lagd tid av tre måna­der under en tolv­må­na­ders­pe­riod för en utlän­ning som är anställd i ett före­tag i en inter­na­tio­nell kon­cern och ska genomgå prak­tik, intern­ut­bild­ning eller annan kom­pe­tens­ut­veck­ling hos ett före­tag i Sve­rige som ingår i kon­cer­nen.
   13. För en sam­man­lagd tid av tre måna­der under en tolv­må­na­ders­pe­riod för en utlän­ning som inom ramen för en affärs­upp­gö­relse ska genomgå utbild­ning, genom­föra tes­ter, för­be­reda eller avsluta leve­ran­ser eller utöva lik­nande akti­vi­te­ter i Sve­rige.
   14. För den tid som insat­sen pågår för en utlän­ning som del­tar i en hjäl­pin­sats vid en kata­strof eller olycka i Sve­rige.
   15. För den tid som tjänst­gö­ringen pågår för en utlän­ning som är med­lem av en främ­mande stats mili­tära styrka, inklu­sive dess civila kom­po­nent, som befin­ner sig i Sve­rige inom ramen för inter­na­tio­nellt mili­tärt sam­ar­bete eller inter­na­tio­nell krishan­te­ring och som omfat­tas av avtal som är i kraft i för­hål­lande till Sve­rige.
   16. För den tid som en utlän­ning, som är anhö­rig till en med­lem av en ame­ri­kansk styrka eller en civil kom­po­nent eller som är en utländsk leve­ran­tör eller anställd hos en sådan leve­ran­tör, befin­ner sig i Sve­rige och omfat­tas av avta­let den 5 decem­ber 2023 mel­lan Sve­rige och Ame­ri­kas för­enta sta­ter om för­svars­sam­ar­bete.

Undan­ta­gen från kra­vet på arbets­till­stånd är också en utlän­ning som, på grund av anställ­ning utom­lands, arbe­tar i Sve­rige som repre­sen­tant för ett

före­tag eller som med­lem av per­so­na­len på järn­vägs­tåg eller på last­bil i yrkes­mäs­sig tra­fik. För­ord­ning (2024:600).

2 a §   Den som ansö­ker om uppe­hålls­till­stånd för arbete enligt 5 kap. 10 § utlän­nings­la­gen (2005:716) i de fall som avses i 6 kap. 2 § första styc­ket samma lag behö­ver inte ha arbets­till­stånd för den tid som pröv­ningen pågår, om ansö­kan enligt 5 kap. 18 § andra styc­ket 8 b eller fjärde styc­ket utlän­nings­la­gen får ges in efter inre­san i lan­det.

Undan­ta­get från kra­vet på arbets­till­stånd i första styc­ket gäl­ler endast hos den arbets­gi­vare och inom det slag av arbete som ansö­kan om arbets­till­stånd avser och som längst till dess att till­stånds­frå­gan har avgjorts eller, om beslut om utvis­ning med­de­las, till dess utvis­nings­be­slu­tet har fått laga kraft. För­ord­ning (2022:306).

3 §   Den som med stöd av 6 kap. 2 § första styc­ket utlän­nings­la­gen (2005:716) har haft arbets­till­stånd och som, sedan anställ­ningen upp­hört men inom gil­tig­hets­ti­den för till­stån­det, ansö­ker om nytt arbets­till­stånd behö­ver inte ha arbets­till­stånd för tiden till dess till­stånds­frå­gan har avgjorts.

Den som har haft arbets­till­stånd för en tid av minst sex måna­der och som inom gil­tig­hets­ti­den för till­stån­det ansö­ker om för­läng­ning, behö­ver inte ha arbets­till­stånd för tiden till dess till­stånds­frå­gan har avgjorts eller, om beslut om utvis­ning med­de­las, till dess utvis­nings­be­slu­tet har fått laga kraft.

Har en utlän­nings arbets­till­stånd åter­kal­lats och har sam­ti­digt beslut med­de­lats om utvis­ning enligt 8 kap. 6 eller 10 § utlän­nings­la­gen (2005:716), är utlän­ningen undan­ta­gen från kra­vet på arbets­till­stånd till dess utvis­nings­be­slu­tet har fått laga kraft. För­ord­ning (2014:185).

4 §   Den som har ansökt om uppe­hålls­till­stånd i Sve­rige och anfört skäl enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlän­nings­la­gen (2005:716) är undan­ta­gen från skyl­dig­he­ten att ha arbets­till­stånd. Undan­ta­get gäl­ler dock inte
   1. en utlän­ning som sak­nar iden­ti­tets­hand­lingar, om inte utlän­ningen med­ver­kar till att klar­lägga sin iden­ti­tet,
   2. om det är san­no­likt att utlän­ningen kom­mer att över­fö­ras enligt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kri­te­rier och meka­nis­mer för att avgöra vil­ken med­lems­stat som är ansva­rig för att pröva en ansö­kan om inter­na­tio­nellt skydd som en tred­je­lands­med­bor­gare eller en stats­lös per­son har läm­nat in i någon med­lems­stat (Dublin­för­ord­ningen),
   3. om det är san­no­likt att utlän­ningen kom­mer att avvi­sas med ome­del­bar verk­stäl­lig­het enligt 8 kap. 19 § utlän­nings­la­gen, eller
   4. en utlän­ning i ett säker­hets­ä­rende enligt 1 kap. 7 § utlän­nings­la­gen eller i ett ärende enligt lagen (2022:700) om sär­skild kon­troll av vissa utlän­ningar.

Undan­ta­get gäl­ler fram till dess att utlän­ningen läm­nar lan­det eller ett beslut om att bevilja honom eller henne uppe­hålls­till­stånd har fått laga kraft. Undan­ta­get upp­hör dock att gälla om en utlän­ning inte med­ver­kar till verk­stäl­lig­he­ten av ett beslut om avvis­ning eller utvis­ning som fått laga kraft.

Migra­tions­ver­ket utfär­dar ett sär­skilt bevis om undan­tag från skyl­dig­he­ten att ha arbets­till­stånd. För­ord­ning (2024:29).

5 §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2008:895).

6 §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2008:895).

Ytt­rande från sam­man­slut­ningar av arbets­gi­vare och arbets­ta­gare

7 §   I ett ärende om arbets­till­stånd som är av prin­ci­piell bety­delse eller annars av större vikt, ska Migra­tions­ver­ket lämna sam­man­slut­ningar av arbets­gi­vare respek­tive arbets­ta­gare inom det verk­sam­hets­om­råde som till­stån­det avser till­fälle att yttra sig. För­ord­ning (2008:895).

7 a §   För att säker­ställa att lön, för­säk­rings­skydd och övriga anställ­nings­vill­kor inte är sämre än de vill­kor som föl­jer av svenska kol­lek­tivav­tal eller praxis inom yrket eller bran­schen ska Migra­tions­ver­ket vid hand­lägg­ningen av en ansö­kan om arbets­till­stånd enligt 6 kap. 2 §, om EU-​blå­kort enligt 6 a kap. 1 § och om till­stånd för säsongs­ar­bete enligt 6 c kap. 1 § utlän­nings­la­gen (2005:716) ge sam­man­slut­ningar av arbets­ta­gare inom det verk­sam­hets­om­råde som till­stån­det avser till­fälle att yttra sig i ären­det. Det­samma gäl­ler vid hand­lägg­ningen av en ansö­kan om ICT-​till­stånd eller ICT- till­stånd för rör­lig­het för längre vis­telse enligt 6 b kap. 1 och 2 §§ utlän­nings­la­gen för att säker­ställa att anställ­nings­vill­ko­ren inte är sämre än vad som krävs enligt 6 b kap. 1 § första styc­ket 2 och 2 § första styc­ket 1 utlän­nings­la­gen. Migra­tions­ver­ket får dock avgöra ären­det utan att så har skett om arbets­gi­va­ren redan har inhäm­tat ett sådant ytt­rande, det annars är obe­höv­ligt eller det finns sär­skilda skäl.

Första styc­ket gäl­ler i tillämp­liga delar också vid bedöm­ningen enligt 6 d § av om för­ut­sätt­ning­arna för arbets­till­stånd fort­fa­rande är upp­fyllda och vid hand­lägg­ningen av ären­den om åter­kal­lelse av uppe­hålls­till­stånd enligt 7 kap. 7 e § första styc­ket 1 utlän­nings­la­gen. För­ord­ning (2022:306).

Ansö­kan om arbets­till­stånd

8 §   En ansö­kan om arbets­till­stånd av en utlän­ning som inte befin­ner sig i Sve­rige ges in till och utreds av en svensk beskick­ning eller ett svenskt kon­su­lat i hem­lan­det eller i det land där utlän­ningen annars är sta­dig­va­rande bosatt.

En ansö­kan om arbets­till­stånd av en utlän­ning som vis­tas i Sve­rige ges in till Migra­tions­ver­ket.

8 a §   Med god för­sörj­ning enligt 6 kap. 2 § utlän­nings­la­gen (2005:716) avses en lön som upp­går till minst 80 pro­cent av den medi­an­lön som Sta­tis­tiska cen­tral­by­rån pub­li­ce­rar för Sve­rige.

Den senast pub­li­ce­rade medi­an­lö­nen den dag ansö­kan kom in till Migra­tions­ver­ket ska gälla vid pröv­ningen. För­ord­ning (2023:570).

Beslut om arbets­till­stånd

9 §   Ett arbets­till­stånd får inte bevil­jas för längre tid än utlän­ningen har till­stånd att vis­tas här eller får vis­tas här utan till­stånd och inte för längre tid än utlän­ning­ens pass gäl­ler, om det inte finns sär­skilda skäl. Ett arbets­till­stånd får inte bevil­jas för en utlän­ning som endast inne­har ett sådant iden­ti­tets­kort som avses i 2 kap. 17 § första styc­ket.

9 a §   Migra­tions­ver­ket ska begära ett sam­ord­nings­num­mer hos Skat­te­ver­ket för en utlän­ning i sam­band med att han eller hon bevil­jas ett arbets­till­stånd enligt 6 kap. 2 § utlän­nings­la­gen (2005:716) med en gil­tig­hets­tid kor­tare än tolv måna­der. Det­samma gäl­ler i sam­band med bevil­jande av ett kom­bi­ne­rat uppehålls-​​ och arbets­till­stånd enligt 6 a-6 c kap. utlän­nings­la­gen med en gil­tig­hets­tid kor­tare än tolv måna­der.

Första styc­ket gäl­ler dock inte om sär­skilda skäl talar mot det. För­ord­ning (2023:367).

Upp­gif­ter om arbets­till­stånd

10 §   Upp­gift om arbets­till­stånd eller upp­gift om rätt att arbeta ska föras in på utlän­ning­ens uppe­hålls­till­stånds­kort.
För­ord­ning (2014:38).

Diplo­mat­per­so­nal m.fl.

11 §   Bestäm­mel­serna om arbets­till­stånd i 2 kap. 7 och 8 c §§ utlän­nings­la­gen (2005:716) och bestäm­mel­serna i detta kapi­tel gäl­ler i tillämp­liga delar även för främ­mande län­ders diplo­ma­tiska tjäns­te­män och avlö­nade kon­su­lära tjäns­te­män som är anställda i Sve­rige samt deras famil­jer och betjä­ning.

Kra­vet på arbets­till­stånd gäl­ler dock inte för anställ­ning vid främ­mande län­ders beskick­ningar eller kon­su­lat eller om detta föl­jer av en över­ens­kom­melse med något annat land.
För­ord­ning (2014:185).

För­teck­ning över slag av arbe­ten

12 §   Migra­tions­ver­ket ska besluta om en för­teck­ning över slag av arbe­ten inom vilka det finns en stor efter­frå­gan på arbets­kraft. En sådan för­teck­ning ska upp­rät­tas i sam­råd med Arbets­för­med­lingen. Arbets­för­med­lingen ska lämna sam­man­slut­ningar av arbets­gi­vare respek­tive arbets­ta­gare till­fälle att yttra sig. För­ord­ning (2008:895).

Bemyn­di­gan­den

13 §   Migra­tions­ver­ket får efter att ha hört Arbets­för­med­lingen och Rege­rings­kans­liet (Utri­kes­de­par­te­men­tet) med­dela före­skrif­ter att en svensk beskick­ning eller ett svenskt kon­su­lat får bevilja arbets­till­stånd.

Migra­tions­ver­ket får med­dela före­skrif­ter om att Arbets­för­med­lingen får besluta om arbets­till­stånd.
För­ord­ning (2007:929).

14 §   Rege­rings­kans­liet (Utri­kes­de­par­te­men­tet) får med­dela före­skrif­ter om att en ansö­kan om arbets­till­stånd får ges in till och utre­das av en annan myn­dig­het än som före­skrivs i 8 § första styc­ket. För­ord­ning (2016:413).


5 a kap. EU-​blå­kort

Hand­lägg­nings­tid

1 §   Ett ärende om EU-​blå­kort enligt 6 a kap. 1 § utlän­nings­la­gen (2005:716) ska, om inte något annat föl­jer av 2 a §, avgö­ras senast 90 dagar från det att ansö­kan läm­na­des in. Om ansö­kan behö­ver kom­plet­te­ras får tiden för­längas. Sökan­den ska under­rät­tas om för­läng­ningen.

Om ären­det inte har avgjorts inom den tid som föl­jer av första styc­ket, får sökan­den begära att ären­det ska avgö­ras enligt 12 § för­valt­nings­la­gen (2017:900) även om kra­vet enligt den para­gra­fen på avgö­rande inom sex måna­der inte är upp­fyllt.
För­ord­ning (2024:1226).

2 §   Ett ärende om uppe­hålls­till­stånd enligt 6 a kap. 9 § utlän­nings­la­gen (2005:716) ska, om inte något annat föl­jer av 2 a §, avgö­ras senast 90 dagar från det att ansö­kan läm­na­des in. Om ansö­kan behö­ver kom­plet­te­ras får tiden för­längas. Sökan­den ska under­rät­tas om för­läng­ningen.
För­ord­ning (2024:1226).

2 a §   Ett ärende om till­stånd för en utlän­ning som avses i 6 a kap. 3 c § eller 11 § andra styc­ket 2 utlän­nings­la­gen (2005:716) ska avgö­ras senast 30 dagar från det att ansö­kan läm­na­des in. Om det finns sär­skilda skäl eller ansö­kan behö­ver kom­plet­te­ras får tiden för­längas med 30 dagar. Sökan­den ska under­rät­tas om för­läng­ningen. För­ord­ning (2024:1226).

Hög­kva­li­fi­ce­rad anställ­ning

2 b §   Utö­ver vad som anges i 6 a kap. 1 § andra styc­ket utlän­nings­la­gen (2005:716) ska en anställ­ning anses vara hög­kva­li­fi­ce­rad om den avser ett yrke som ingår i yrkes­grupp 131 eller huvud­grupp 25 i Stan­dard för svensk yrkes­klas­si­fi­ce­ring (SSYK) 2012 och anställ­ningen för­ut­sät­ter att utlän­ningen har rele­vant och sär­skild kom­pe­tens för den i form av minst tre års yrkes­er­fa­ren­het på en nivå som är jäm­för­bar med högre utbild­ning under de senaste sju åren räk­nat från ansö­kan. För­ord­ning (2024:1226).

Bevis om EU-​blå­kort

3 §   Bevis om EU-​blå­kort ska utfär­das i form av ett sådant uppe­hålls­till­stånds­kort som avses i 4 kap. 22 §.

På uppe­hålls­till­stånds­kor­tet ska det anges "EU-​blå­kort".

Om EU-​blå­kor­tet har utfär­dats för en hög­kva­li­fi­ce­rad anställ­ning på grund av yrkes­er­fa­ren­het, utom i de fall som anges i 2 b §, ska upp­gif­ter om yrke anges på uppe­hålls­till­stånds­kor­tet. För­ord­ning (2024:1226).

3 a §   På ett bevis om EU-​blå­kort som utfär­das för en utlän­ning som har flyk­tingsta­tus­för­kla­ring enligt 4 kap. 3 § eller alter­na­tiv skydds­sta­tus­för­kla­ring enligt 4 kap. 3 a § utlän­nings­la­gen (2005:716), ska föl­jande anmärk­ning föras in: Inter­na­tio­nellt skydd bevil­jat av Sve­rige den [datum].
För­ord­ning (2024:1226).

3 b §   Innan Migra­tions­ver­ket utfär­dar ett EU-​blå­kort för en utlän­ning som har bevil­jats inter­na­tio­nellt skydd i en annan EU-​stat, ska Migra­tions­ver­ket ställa en för­frå­gan till den sta­ten för att kon­trol­lera om utlän­ningen fort­fa­rande har inter­na­tio­nellt skydd. Om utlän­ningen fort­fa­rande har sådant skydd, ska Migra­tions­ver­ket föra in föl­jande anmärk­ning på bevi­set om EU-​blå­kort: Inter­na­tio­nellt skydd bevil­jat av [nam­net på EU-​sta­ten] den [datum].

Om Migra­tions­ver­ket får en sådan för­frå­gan som avses i första styc­ket från en annan EU-​stat, ska Migra­tions­ver­ket besvara den senast inom 30 dagar. För­ord­ning (2024:1226).

3 c §   Om Sve­rige över­tar ansva­ret för det inter­na­tio­nella skyd­det av en utlän­ning som har ett EU-​blå­kort utfär­dat av Sve­rige, ska Migra­tions­ver­ket senast inom 90 dagar ändra anmärk­ningen om inter­na­tio­nellt skydd i EU-​blå­kor­tet i enlig­het med detta. För­ord­ning (2024:1226).

Under­rät­telse till en annan EU-​stat

4 §   Om en utlän­ning som har ett EU-​blå­kort utfär­dat av en annan EU-​stat bevil­jas eller väg­ras ett EU-​blå­kort i Sve­rige, ska Migra­tions­ver­ket under­rätta den andra EU-​sta­ten om beslu­tet senast inom 30 dagar från det att ansö­kan läm­na­des in. Om det finns sär­skilda skäl får tiden för­längas med högst 30 dagar. För­ord­ning (2024:1226).

För­teck­ning över tillå­ten affärs­verk­sam­het

4 a §   Migra­tions­ver­ket får med­dela före­skrif­ter om en för­teck­ning över sådan tillå­ten affärs­verk­sam­het som avses i 6 a kap. 3 b § utlän­nings­la­gen (2005:716).

Migra­tions­ver­ket ska under­rätta Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen om för­teck­ningen årli­gen och när den änd­ras.
För­ord­ning (2024:1226).

Bemyn­di­gande

5 §   Migra­tions­ver­ket får, efter sam­råd med Med­lings­in­sti­tu­tet, med­dela före­skrif­ter om den lönetrös­kel som avses i 6 a kap. 1 § första styc­ket 1 utlän­nings­la­gen (2005:716). För­ord­ning (2013:601).


5 b kap. Till­stånd för före­tagsin­tern för­flytt­ning, ICT

Hand­lägg­nings­tid

1 §   Ett ärende om till­stånd enligt 6 b kap. 1, 2 eller 14 § utlän­nings­la­gen (2005:716) ska avgö­ras senast 90 dagar från det att ansö­kan läm­na­des in. Om ansö­kan behö­ver kom­plet­te­ras får tiden för­längas. Sökan­den ska under­rät­tas om för­läng­ningen. För­ord­ning (2018:72).

Bevis om uppehålls-​​ och arbets­till­stånd

2 §   Bevis om ett ICT-​till­stånd eller ett ICT-​till­stånd för rör­lig­het för längre vis­telse ska utfär­das i form av ett sådant uppe­hålls­till­stånds­kort som avses i 4 kap. 22 §.

På uppe­hålls­till­stånds­kor­tet ska anges "ICT" eller "mobile ICT", bero­ende på vil­ket till­stånd som utfär­das. På kor­tet ska också anges upp­gift om anställ­ningen och om slag av arbete. För­ord­ning (2018:72).

Under­rät­telse till en annan EU-​stat

3 §   Om en utlän­ning vis­tas i en annan EU-​stat med stöd av ett ICT-​till­stånd utfär­dat av Sve­rige och det till­stån­det åter­kal­las, ska Migra­tions­ver­ket under­rätta den andra EU-​sta­ten om beslu­tet.

Om en utlän­ning som har ett ICT-​till­stånd utfär­dat av en annan EU-​stat bevil­jas eller väg­ras ett ICT-​till­stånd för rör­lig­het för längre vis­telse i Sve­rige, ska Migra­tions­ver­ket under­rätta den andra EU-​sta­ten om beslu­tet.

Om en utlän­ning har eller har haft ett ICT-​till­stånd utfär­dat av en annan EU-​stat och Migra­tions­ver­ket med­de­lar ett beslut som inne­bär att utlän­ningen och hans eller hen­nes famil­je­med­lem­mar ska åter­tas av den EU-​sta­ten, ska Migra­tions­ver­ket under­rätta den andra EU-​sta­ten om beslu­tet. För­ord­ning (2018:72).

Under­rät­telse till värd­fö­re­tag

4 §   Om ett ICT-​till­stånd eller ett ICT-​till­stånd för rör­lig­het för längre vis­telse åter­kal­las, ska Migra­tions­ver­ket under­rätta värd­fö­re­ta­get i Sve­rige.
För­ord­ning (2018:72).


5 c kap. Till­stånd för säsongs­ar­bete

Hand­lägg­nings­tid

1 §   Ett ärende om till­stånd för säsongs­ar­bete enligt 6 c kap. 1 § utlän­nings­la­gen (2005:716) ska avgö­ras senast 90 dagar från det att ansö­kan läm­na­des in. Om ansö­kan behö­ver kom­plet­te­ras får tiden för­längas. Sökan­den ska under­rät­tas om för­läng­ningen. För­ord­ning (2018:321).

2 §   En ansö­kan om till­stånd för säsongs­ar­bete från en utlän­ning som under de senaste fem åren har haft ett till­stånd för säsongs­ar­bete i Sve­rige och som har följt vill­ko­ren för till­stån­det ska hand­läg­gas mer skynd­samt än vad som föl­jer av 1 §. För­ord­ning (2018:321).

Bevis om uppehålls-​​ och arbets­till­stånd för säsongs­ar­bete

3 §   Bevis om uppehålls-​​ och arbets­till­stånd för säsongs­ar­bete ska utfär­das i form av ett sådant uppe­hålls­till­stånds­kort som avses i 4 kap. 22 §.

På uppe­hålls­till­stånds­kor­tet ska anges "säsongs­ar­bete". På kor­tet ska också anges upp­gift om anställ­ningen och om slag av arbete. För­ord­ning (2018:321).

Infor­ma­tion på vise­rings­märke

4 §   På ett vise­rings­märke för en vise­ring som har utfär­dats i sam­band med ett till­stånd för säsongs­ar­bete ska anges "säsongs­ar­bete". För­ord­ning (2018:321).

Upp­gif­ter om bostad

5 §   Om en arbets­gi­vare upp­lå­ter eller för­med­lar en bostad till en utlän­ning som har bevil­jats ett till­stånd för säsongs­ar­bete ska arbets­gi­va­ren på begä­ran av Migra­tions­ver­ket lämna skrift­lig upp­gift om
   1. bosta­dens adress,
   2. antal rum,
   3. boen­deyta,
   4. bosta­dens stan­dard,
   5. hyra, och
   6. att arbets­gi­va­ren har till­han­da­hål­lit utlän­ningen en skrift­lig hand­ling med hyres­vill­ko­ren.

Upp­gif­terna ska läm­nas på heder och sam­vete.
För­ord­ning (2018:321).

Infor­ma­tion

6 §   När en utlän­ning bevil­jas ett till­stånd för säsongs­ar­bete ska Migra­tions­ver­ket infor­mera utlän­ningen skrift­ligt om de rät­tig­he­ter och skyl­dig­he­ter som föl­jer med till­stån­det. För­ord­ning (2018:321).

Kon­troll vid vis­telse i Sve­rige som säsongs­ar­be­tare

7 §   Migra­tions­ver­ket får kon­trol­lera att den som har bevil­jats ett till­stånd för säsongs­ar­bete enligt 6 c kap. 1 § utlän­nings­la­gen (2005:716) har påbör­jat arbe­tet och att för­ut­sätt­ning­arna för till­stån­det är upp­fyllda under till­stånds­ti­den.

En arbets­gi­vare till en utlän­ning som har bevil­jats till­stånd för säsongs­ar­bete ska på begä­ran av Migra­tions­ver­ket lämna skrift­lig upp­gift om de vill­kor som gäl­ler för utlän­ning­ens anställ­ning. Upp­gif­terna ska läm­nas på heder och sam­vete.
För­ord­ning (2018:321).

För­teck­ning över sys­sel­sätt­nings­om­rå­den

8 §   Migra­tions­ver­ket ska besluta om en för­teck­ning över de sys­sel­sätt­nings­om­rå­den inom vilka det före­kom­mer säsongs­ar­bete.

Migra­tions­ver­ket ska ge sam­man­slut­ningar av arbets­gi­vare respek­tive arbets­ta­gare till­fälle att yttra sig över för­teck­ningen.

Om för­teck­ningen änd­ras ska Migra­tions­ver­ket under­rätta Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen. För­ord­ning (2018:321).

Bemyn­di­gande

9 §   Migra­tions­ver­ket får med­dela före­skrif­ter om vad som ska anses vara en bostad med lämp­lig stan­dard enligt 6 c kap. 2 § första styc­ket 4 utlän­nings­la­gen (2005:716).
För­ord­ning (2018:321).


6 kap. Kontroll-​​ och tvångs­åt­gär­der

Pas­se­rande av gräns och gräns­kon­troll

1 §   Grän­sö­ver­gångs­stäl­len enligt arti­kel 2.8 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2016/399 finns i föl­jande kom­mu­ner: Arvid­sjaur, Borg­holm, Bor­länge, Fal­ken­berg, Got­land, Gävle, Göte­borg, Halm­stad, Helsing­borg, Hudiksvall, Härnö­sand, Här­ryda, Jön­kö­ping, Kalix, Kal­mar, Karls­hamn, Karls­krona, Karl­stad, Kiruna, Kram­fors, Kristi­an­stad, Lands-​​ krona, Lin­kö­ping, Luleå, Lyse­kil, Malmö, Malung-​​Sälen, Mör­by­långa, Möns­terås, Norr­kö­ping, Norr­tälje, Nykö­ping, Nynäs­hamn, Oskars­hamn, Oxe­lösund, Pajala, Piteå, Ron­neby, Sig­tuna, Sim­rishamn, Skel­l­ef­teå, Skövde, Stock­holm, Strömstad, Sundsvall, Sve­dala, Söder­hamn, Söder­kö­ping, Söder­tälje, Söl­vesborg, Timrå, Tor­sås, Trel­le­borg, Troll­hät­tan/Väners­borg, Umeå, Var­berg, Värmdö, Väs­ter­vik, Väs­terås, Växjö, Ystad, Älv­kar­leby, Äng­el­holm, Öre­bro, Örnsköldsvik, Öst­ham­mar och Östersund.

Polis­myn­dig­he­ten beslu­tar om öppet­hål­lan­de­ti­der vid grän­sö­ver­gångs­stäl­lena.

Polis­myn­dig­he­ten beslu­tar också om till­stånd till inresa och utresa över en yttre gräns vid något annat ställe än ett grän­sö­ver­gångs­ställe eller vid någon annan tid­punkt än under ett grän­sö­ver­gångs­stäl­les fast­ställda öppet­ti­der. Vid inresa och utresa med ett far­tyg beslu­tar Kust­be­vak­ningen om ett sådant till­stånd. I de fall Kust­be­vak­ningen gett till­stån­det ska Polis­myn­dig­he­ten under­rät­tas. För­ord­ning (2020:7).

2 §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2015:92).

3 §   Utländska besätt­nings­män får till­fäl­ligt lämna sitt far­tyg i enlig­het med bilaga 7 punkt 3 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2016/399. Det som nu har sagts gäl­ler dock inte om Polis­myn­dig­he­ten bestäm­mer något annat.
För­ord­ning (2018:1103).

4 §   Om en utlän­ning inte kan styrka sin rätt till inresa vid ankoms­ten till Sve­rige, ska Tull­ver­ket, Kust­be­vak­ningen, Migra­tions­ver­ket eller en sär­skilt för­ord­nad pass­kon­trol­lant ome­del­bart under­rätta Polis­myn­dig­he­ten och se till att utlän­ningen inte reser in i lan­det innan Polis­myn­dig­he­ten har kon­trol­le­rat utlän­ningen. Vid utre­se­kon­troll ska Polis­myn­dig­he­ten under­rät­tas om det finns skäl för det.
För­ord­ning (2015:92).

4 a §   Bestäm­mel­ser om begä­ran om bistånd enligt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2019/1896 av den 13 novem­ber 2019 om den euro­pe­iska gräns-​​ och kust­be­vak­ningen och om upp­hä­vande av för­ord­ning­arna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624 finns i för­ord­ningen (2022:1058) med kom­plet­te­rande bestäm­mel­ser till EU:s gräns-​​ och kust­be­vak­nings­för­ord­ning.
För­ord­ning (2022:1064).

5 §   Rege­ringen får besluta att till­fäl­ligt åter­in­föra gräns­kon­troll vid de inre grän­serna i enlig­het med artik­larna 25, 28 och 29 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2016/399.

Rikspo­lis­che­fen eller che­fen för Natio­nella ope­ra­tiva avdel­ningen vid Polis­myn­dig­he­ten respek­tive säker­hetspo­lis­che­fen eller biträ­dande säker­hetspo­lis­che­fen ska hos rege­ringen göra fram­ställ­ning om beslut enligt första styc­ket.

Om det krävs ett ome­del­bart ingri­pande får Polis­myn­dig­he­ten eller Säker­hetspo­li­sen besluta att sådan gräns­kon­troll får infö­ras som anges i arti­kel 28 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2016/399. Den myn­dig­het som har beslu­tat om att införa gräns­kon­troll ska ome­del­bart under­rätta rege­ringen om beslu­tet och full­göra infor­ma­tions­skyl­dig­he­ten i enlig­het med arti­kel 28 och 34. Rege­ringen ska sna­rast pröva om gräns­kon­trol­len ska bestå.
För­ord­ning (2018:1103).

Kon­troll vid flyg­plats­tran­si­te­ring

6 §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2015:92).

Kon­troll vid vis­telse i Sve­rige som arbets­ta­gare

6 a §   Migra­tions­ver­ket får kon­trol­lera att den som har bevil­jats arbets­till­stånd enligt 6 kap. 2 § första styc­ket utlän­nings­la­gen (2005:716) har påbör­jat arbe­tet inom fyra måna­der från till­stån­dets första gil­tig­hets­dag och att för­ut­sätt­ning­arna för arbets­till­stån­det enligt den bestäm­mel­sen är upp­fyllda under till­stånds­ti­den.
För­ord­ning (2014:780).

6 b §   En arbets­gi­vare till en utlän­ning som bevil­jats arbets­till­stånd enligt 6 kap. 2 § första styc­ket utlän­nings­la­gen (2005:716) ska efter före­läg­gande av Migra­tions­ver­ket lämna skrift­liga upp­gif­ter om de vill­kor som gäl­ler för utlän­ning­ens anställ­ning. Upp­gif­terna ska läm­nas på heder och sam­vete.

Av 9 kap. 17 § utlän­nings­la­gen föl­jer att Migra­tions­ver­kets före­läg­gan­den får för­e­nas med vite utom i vissa fall.
För­ord­ning (2022:306).

6 c §   Migra­tions­ver­ket får ålägga en arbets­gi­vare till en utlän­ning som bevil­jats arbets­till­stånd enligt 6 kap. 2 § första styc­ket utlän­nings­la­gen (2005:716) att, under den tid som utlän­ning­ens till­stånd gäl­ler hos den arbets­gi­va­ren, skrift­li­gen anmäla om något av de vill­kor som anges i den bestäm­mel­sen änd­ras till det sämre i för­hål­lande till de upp­gif­ter som legat till grund för beslu­tet om arbets­till­stånd. Åläg­gan­det ska göras i sam­band med att utlän­ningen bevil­jas arbets­till­stånd.

En anmä­lan enligt första styc­ket ska göras till Migra­tions­ver­ket senast en månad efter det att de för­säm­rade anställ­nings­vill­ko­ren bör­jat tilläm­pas. För­ord­ning (2022:306).

6 d §   När upp­gif­ter efter ett före­läg­gande enligt 6 b § eller en anmä­lan enligt 6 c § kom­mer in ska Migra­tions­ver­ket kon­trol­lera att för­ut­sätt­ning­arna för arbets­till­stånd enligt 6 kap. 2 § första styc­ket utlän­nings­la­gen (2005:716) fort­fa­rande är upp­fyllda.

Om för­ut­sätt­ning­arna för arbets­till­stånd enligt 6 kap. 2 § första styc­ket utlän­nings­la­gen inte längre är upp­fyllda, ska Migra­tions­ver­ket ge arbets­gi­va­ren och utlän­ningen till­fälle att inom en bestämd tid yttra sig över bedöm­ningen och komma in med kom­plet­te­rande upp­gif­ter. För­ord­ning (2022:306).

6 e §   Inför urva­let av vilka arbets­gi­vare som ska före­läg­gas enligt 6 b § respek­tive åläg­gas en anmäl­nings­skyl­dig­het enligt 6 c § ska Migra­tions­ver­ket årli­gen inhämta syn­punk­ter från de myn­dig­he­ter och orga­ni­sa­tio­ner som Migra­tions­ver­ket bedö­mer är rele­vanta. För­ord­ning (2022:306).

Till­stånd av Polis­myn­dig­he­ten och Kust­be­vak­ningen

7 §   Luft­far­tyg som kom­mer från en ort utan­för Scheng­en­sta­terna och som anlän­der till en annan plats än ett grän­sö­ver­gångs­ställe får inte fort­sätta sin färd utan till­stånd av Polis­myn­dig­he­ten. Ett far­tyg som kom­mer från utri­kes ort och som anlän­der till en annan plats än ett grän­sö­ver­gångs­ställe får inte fort­sätta sin färd utan till­stånd av Polis­myn­dig­he­ten eller Kust­be­vak­ningen.
För­ord­ning (2014:1192).

Under­rät­tel­se­skyl­dig­het

8 §   Befäl­ha­va­ren på ett luft­far­tyg som kom­mer från en ort utan­för Scheng­en­sta­terna ska före ankomst under­rätta flyg­plats­che­fen om ankoms­ten. Flyg­plats­che­fen ska utan dröjs­mål under­rätta Polis­myn­dig­he­ten om ett luft­far­tyg kom­mer från eller avgår till en ort utan­för Scheng­en­sta­terna.

Under­rät­tel­se­skyl­dig­he­ten enligt första styc­ket gäl­ler inte för befäl­ha­va­ren på ett pri­vat­flyg. För en sådan befäl­ha­vare och för en befäl­ha­vare på far­tyg finns bestäm­mel­ser om under­rät­tel­se­skyl­dig­het i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2016/399. För­ord­ning (2018:1103).

9 §   Sådan rap­por­te­ring som avses i bilaga 6 punkt 3 till Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2016/399 ska göras till Kust­be­vak­ningen med hjälp av Sve­ri­ges natio­nella system för rap­por­te­rings­for­ma­li­te­ter för far­tyg (Single Win­dow). För­ord­ning (2018:1103).

10 §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2015:92).

11 §   Har upp­hävts genom för­ord­ning (2015:92).

12 §   Polis­myn­dig­he­ten ska under­rätta övriga Scheng­en­sta­ter om en utlän­ning som avses i 8 kap. 2 § 6 utlän­nings­la­gen (2005:716) tillå­tits resa in i Sve­rige.
För­ord­ning (2018:1103).

Regi­stre­rings­kort för hotell­gäs­ter

13 §   Den som dri­ver hotell, pen­sio­nat eller annan yrkes­mäs­sig uthyr­nings­verk­sam­het för över­natt­ning ska se till att utlän­ningar på ett egen­hän­digt under­teck­nat regi­stre­rings­kort läm­nar upp­gif­ter om sig. Polis­myn­dig­he­ten får med­dela före­skrif­ter om vilka upp­gif­ter som ska läm­nas.

Utlän­ningen ska styrka sin iden­ti­tet med en gil­tig legi­ti­ma­tions­hand­ling. För­ord­ning (2014:1192).

Kon­troll­skyl­dig­het m.m. för arbets­gi­vare i vissa fall

13 a §   Innan en utlän­ning påbör­jar en anställ­ning ska arbets­gi­va­ren kon­trol­lera en hand­ling eller hand­lingar som visar att utlän­ningen har före­skri­vet till­stånd att vis­tas och arbeta här eller är undan­ta­gen från skyl­dig­he­ten att ha arbets­till­stånd.

Arbets­gi­va­ren ska under anställ­nings­ti­den och under minst tolv måna­der där­ef­ter behålla en kopia av eller ett utdrag ur den eller de hand­lingar som visar att utlän­ningen har före­skri­vet till­stånd att vis­tas och arbeta här, eller är undan­ta­gen från skyl­dig­he­ten att ha arbets­till­stånd.

Para­gra­fen är inte tillämp­lig på med­bor­gare i en EES-​stat eller i Schweiz, och inte hel­ler på deras famil­je­med­lem­mar, om dessa har rätt till fri rör­lig­het enligt de reg­ler som gäl­ler inom Euro­pe­iska uni­o­nen. För­ord­ning (2013:641).

Fin­gerav­tryck

14 §   Beslut om att ta fin­gerav­tryck eller foto­grafi enligt 9 kap. 8 § utlän­nings­la­gen (2005:716) fat­tas av den befatt­nings­ha­vare som ansva­rar för att utred­ning genom­förs i ett ärende som rör uppe­hålls­till­stånd, avvis­ning eller utvis­ning eller av den som har till upp­gift att fatta beslut om för­var eller att utföra inre utlän­nings­kon­troll. Om Polis­myn­dig­he­ten har tagit fin­gerav­tryck eller foto­grafi ska myn­dig­he­ten, i de fall upp­gif­terna inte ska för­stö­ras ome­del­bart, sända dessa till­sam­mans med utred­ning i ären­det till Migra­tions­ver­ket. För­ord­ning (2021:392).

För­var

15 §   De beslut som Migra­tions­ver­ket fat­tar i sär­skilda fall enligt 10 kap. 20 § och 11 kap. 3-13 §§ utlän­nings­la­gen (2005:716) skall doku­men­te­ras på lämp­ligt sätt.

Beslut om pla­ce­ring i kri­mi­nal­vårds­an­stalt, häkte eller poli­sar­rest enligt 10 kap. 20 § utlän­nings­la­gen skall vara moti­ve­rade och tas in i en sär­skild hand­ling. Det­samma gäl­ler även beslut om att vägra besök enligt 11 kap. 4 § och om avskil­jande enligt 11 kap. 7 § samma lag.

16 §   Egen­dom och för­sän­del­ser som Migra­tions­ver­ket tar om hand enligt 11 kap. 10 eller 11 § utlän­nings­la­gen (2005:716) skall för­teck­nas. För­teck­ningen skall skri­vas under av den som verk­ställt omhän­der­ta­gan­det.

Migra­tions­ver­ket skall se till att det som tagits om hand för­va­ras på ett betryg­gande sätt.

Bemyn­di­gande

17 §   Migra­tions­ver­ket får med­dela de ytter­li­gare före­skrif­ter som behövs för verk­stäl­lig­he­ten av bestäm­mel­serna om fin­gerav­tryck och foto­grafi i utlän­nings­la­gen (2005:716) och denna för­ord­ning. För­ord­ning (2011:202).


7 kap. Under­rät­tel­se­skyl­dig­het

Under­rät­telse om utlän­nings vis­telse m.m. i Sve­rige

1 §   En under­rät­telse om en utlän­nings full­stän­diga namn, födel­se­da­tum, med­bor­gar­skap och bostads­a­dress här i lan­det ska läm­nas till Polis­myn­dig­he­ten. En sådan under­rät­telse behövs dock inte när det gäl­ler den som har sökt uppe­hålls­till­stånd i Sve­rige eller den som är undan­ta­gen från skyl­dig­he­ten att ha uppe­hålls­till­stånd.

Under­rät­telse enligt första styc­ket läm­nas av
   1. Skat­te­ver­ket, när utlän­ningen första gången
      a) anmä­ler sig till folk­bok­fö­ring i Sve­rige eller ska folk­bok­fö­ras här utan egen anmä­lan,
      b) ansö­ker om god­kän­nande för F-​skatt och inte kan visa att han eller hon har uppe­hålls­till­stånd, och
   2. arbets­för­med­lings­kon­tor, när utlän­ningen första gången anmä­ler sig hos för­med­lingen för regi­stre­ring eller för att på annat sätt ta för­med­ling­ens tjäns­ter i anspråk.

Den som läm­nar under­rät­telse bör upp­mana utlän­ningen att ta kon­takt med Migra­tions­ver­ket i fråga om uppehålls-​​ eller arbets­till­stånd.

Polis­myn­dig­he­ten ska med anled­ning av en under­rät­telse se till att utlän­ningen ansö­ker om uppehålls-​​ eller arbets­till­stånd hos Migra­tions­ver­ket eller vidta de andra åtgär­der som under­rät­tel­sen ger anled­ning till.
För­ord­ning (2014:1192).

1 a §   En arbets­gi­vare som anstäl­ler en utlän­ning som enligt 5 kap. 4 § är undan­ta­gen från skyl­dig­he­ten att ha arbets­till­stånd ska lämna under­rät­telse om anställ­ningen till Migra­tions­ver­ket.
Under­rät­tel­sen ska inne­hålla utlän­ning­ens full­stän­diga namn, födel­se­da­tum, med­bor­gar­skap och bostads­a­dress här i lan­det samt upp­gift om vil­ket yrke och vil­ken tids­pe­riod som anställ­ningen avser. En under­rät­telse med mot­sva­rande inne­håll ska läm­nas till Migra­tions­ver­ket när anställ­ningen upp­hör.
För­ord­ning (2008:895).

1 b §   En arbets­gi­vare som anstäl­ler en utlän­ning som avses i 6 kap. 13 a § ska senast den tredje måna­den efter den kalen­der­må­nad då anställ­ningen påbör­ja­des under­rätta Skat­te­ver­ket om anställ­ningen.

Skat­te­ver­ket får med­dela när­mare före­skrif­ter om när och på vil­ket sätt under­rät­telse ska göras och om vad under­rät­tel­sen ska inne­hålla.

Första styc­ket gäl­ler inte vid anställ­ning av en utlän­ning som har ställ­ning som var­ak­tigt bosatt här enligt 5 a kap. utlän­nings­la­gen (2005:716) eller i en annan EU-​stat.
För­ord­ning (2024:1054).

Polis­myn­dig­he­tens och Säker­hetspo­li­sens under­rät­tel­se­skyl­dig­het

2 §   Polis­myn­dig­he­ten eller Säker­hetspo­li­sen ska ome­del­bart under­rätta Migra­tions­ver­ket om det upp­kom­mit en fråga om avvis­ning eller utvis­ning som ska prö­vas av ver­ket.

Om Polis­myn­dig­he­ten har med­de­lat ett beslut om avvis­ning ska Migra­tions­ver­ket under­rät­tas. För­ord­ning (2014:1192).

2 a §   Polis­myn­dig­he­ten ska ome­del­bart under­rätta Säker­hetspo­li­sen om myn­dig­he­ten får ett beslut om utvis­ning enligt 8 a kap. utlän­nings­la­gen (2005:716) för verk­stäl­lig­het och utlän­ningen är eller har varit före­mål för pröv­ning i ett säker­hets­ä­rende enligt 1 kap. 7 § samma lag. För­ord­ning (2024:29).

3 §   När Polis­myn­dig­he­ten har verk­ställt ett beslut om avvis­ning eller om utvis­ning enligt 8 kap. 6 eller 10 § utlän­nings­la­gen (2005:716) ska Migra­tions­ver­ket och Skat­te­ver­ket ome­del­bart under­rät­tas om det.

När Polis­myn­dig­he­ten har verk­ställt ett beslut om utvis­ning enligt 8 a kap. utlän­nings­la­gen ska myn­dig­he­ten under­rätta Migra­tions­ver­ket och Skat­te­ver­ket. För­ord­ning (2023:158).

Migra­tions­ver­kets, migra­tions­dom­sto­lar­nas och Migra­tions­ö­ver­dom­sto­lens under­rät­tel­se­skyl­dig­het

4 §   Om Migra­tions­ver­ket, en migra­tions­dom­stol eller Migra­tions­ö­ver­dom­sto­len fat­tar ett beslut om avvis­ning eller utvis­ning med åter­re­se­för­bud, ska Polis­myn­dig­he­ten under­rät­tas. Under­rät­telse ska även läm­nas när Migra­tions­ver­kets eller en migra­tions­dom­stols beslut har fått laga kraft och när Migra­tions­ver­ket har verk­ställt beslu­tet.

Första styc­ket gäl­ler inte om det är uppen­bart att en under­rät­telse inte behö­ver läm­nas. För­ord­ning (2021:1193).

5 §   Ett beslut om avvis­ning eller utvis­ning som har med­de­lats av en migra­tions­dom­stol eller av Migra­tions­ö­ver­dom­sto­len ska så snart som möj­ligt sän­das till Migra­tions­ver­ket för verk­stäl­lig­het. När en migra­tions­dom­stols beslut har vun­nit laga kraft ska dom­sto­len ome­del­bart under­rätta Migra­tions­ver­ket om detta.

Om Migra­tions­ver­ket, en migra­tions­dom­stol eller Migra­tions­ö­ver­dom­sto­len upp­hä­ver eller med­de­lar inhi­bi­tion av ett beslut om avvis­ning eller utvis­ning, ska den verk­stäl­lande myn­dig­he­ten ome­del­bart under­rät­tas om åtgär­den. Är beslu­tet för­e­nat med åter­re­se­för­bud ska Polis­myn­dig­he­ten all­tid under­rät­tas.

I andra fall än då Migra­tions­ver­ket är verk­stäl­lande myn­dig­het ska ver­ket ome­del­bart under­rätta den verk­stäl­lande myn­dig­he­ten om en utlän­ning i ett ärende om verk­stäl­lig­het av ett beslut om avvis­ning eller utvis­ning ansö­ker om uppe­hålls­till­stånd som flyk­ting enligt 4 kap. 1 § eller som alter­na­tivt skydds­be­hö­vande enligt 4 kap. 2 § utlän­nings­la­gen (2005:716). Det­samma gäl­ler när fråga om ny pröv­ning enligt 12 kap. 19 § utlän­nings­la­gen aktu­a­li­se­ras genom att sådana omstän­dig­he­ter som avses i den bestäm­mel­sen åbe­ro­pas innan beslu­tet har verk­ställts.

När Migra­tions­ver­ket, en migra­tions­dom­stol eller Migra­tions­ö­ver­dom­sto­len enligt 12 kap. 19 § utlän­nings­la­gen beslu­tar att ta upp frå­gan om uppe­hålls­till­stånd till ny pröv­ning, ska den verk­stäl­lande myn­dig­he­ten under­rät­tas. I de fall avvisnings-​​ eller utvis­nings­be­slu­tet är för­e­nat med ett åter­re­se­för­bud ska Polis­myn­dig­he­ten all­tid under­rät­tas.
För­ord­ning (2021:813).

5 a §   Om en utlän­ning i ett ärende om över­fö­ring enligt Dublin­för­ord­ningen inom över­kla­gan­de­ti­den har yrkat inhi­bi­tion och över­fö­rings­be­slu­tet där­med enligt 12 kap. 9 a § utlän­nings­la­gen (2005:716) inte får verk­stäl­las, ska Migra­tions­ver­ket eller, om yrkan­det fram­ställs först i migra­tions­dom­stol, dom­sto­len ome­del­bart under­rätta den verk­stäl­lande myn­dig­he­ten. För­ord­ning (2017:524).

6 §   Migra­tions­ver­ket, en migra­tions­dom­stol eller Migra­tions­ö­ver­dom­sto­len ska ome­del­bart under­rätta Polis­myn­dig­he­ten om ett tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd enligt 12 kap. 16 § utlän­nings­la­gen (2005:716) med­de­las.
För­ord­ning (2014:1192).

7 §   Migra­tions­ver­ket ska under­rätta Polis­myn­dig­he­ten om ett sär­skilt till­stånd enligt 8 kap. 25 § eller 8 a kap. 13 § utlän­nings­la­gen (2005:716) med­de­las. För­ord­ning (2022:1018).

7 a §   Migra­tions­ver­ket ska under­rätta Skat­te­ver­ket om att en utlän­ning som haft tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd inte inom tre måna­der från det till­stån­det löpt ut har ansökt om för­läng­ning av till­stån­det.

Migra­tions­ver­ket ska under­rätta Skat­te­ver­ket om beslut om åter­kal­lelse av uppe­hålls­till­stånd när beslu­tet har fått laga kraft. För­ord­ning (2023:158).

7 b §   Migra­tions­ver­ket ska under­rätta Polis­myn­dig­he­ten när ver­ket får kon­takt med en utlän­ning som ska avvi­sas eller utvi­sas enligt ett beslut som ska verk­stäl­las av Polis­myn­dig­he­ten enligt 12 kap. 14 § utlän­nings­la­gen (2005:716). Under­rät­tel­sen ska inne­hålla upp­gift om var utlän­ningen vis­tas eller senast har vis­tats samt annan infor­ma­tion som kan vara av bety­delse för verk­stäl­lig­hets­ä­ren­det. För­ord­ning (2017:884).

8 §   Migra­tions­ver­ket ska ome­del­bart under­rätta Polis­myn­dig­he­ten om
   1. ver­ket beslu­tar om inhi­bi­tion av en all­män dom­stols beslut om utvis­ning på grund av brott eller upp­hä­ver ett sådant inhi­bi­tions­be­slut, eller
   2. en utlän­ning som har utvi­sats på grund av brott ansö­ker om uppe­hålls­till­stånd som flyk­ting enligt 4 kap. 1 § eller som alter­na­tivt skydds­be­hö­vande enligt 4 kap. 2 § utlän­nings­la­gen (2005:716), eller när frå­gan om ny pröv­ning enligt 12 kap. 19 b § utlän­nings­la­gen blir aktu­ell genom att sådana omstän­dig­he­ter som avses i den bestäm­mel­sen åbe­ro­pas innan utvis­nings­be­slu­tet har verk­ställts.

Migra­tions­ver­ket ska all­tid under­rätta Polis­myn­dig­he­ten om sitt slut­liga ställ­nings­ta­gande i ären­den om uppe­hålls­till­stånd för den som av all­män dom­stol har utvi­sats på grund av brott eller om upp­hä­vande av ett sådant utvis­nings­be­slut.

En migra­tions­dom­stol och Migra­tions­ö­ver­dom­sto­len ska ome­del­bart under­rätta Polis­myn­dig­he­ten om beslut som inne­bär att inhi­bi­tion av en all­män dom­stols beslut om utvis­ning på grund av brott med­de­las eller upp­hävs. Polis­myn­dig­he­ten ska all­tid under­rät­tas om en dom­stols slut­liga beslut i mål om uppe­hålls­till­stånd för den som av all­män dom­stol har utvi­sats på grund av brott eller om upp­hä­vande av ett sådant utvis­nings­be­slut. För­ord­ning (2021:813).

8 a §   Det som sägs om under­rät­telse till Polis­myn­dig­he­ten ska i stäl­let gälla Säker­hetspo­li­sen i de fall Säker­hetspo­li­sen ansva­rar för verk­stäl­lig­he­ten av ett beslut om avvis­ning eller utvis­ning. För­ord­ning (2017:884).

Under­rät­telse om beslut om avvis­ning eller utvis­ning i vissa fall

8 b §   Polis­myn­dig­he­ten eller Migra­tions­ver­ket ska under­rätta Skat­te­ver­ket om beslut om avvis­ning eller utvis­ning dels när beslu­tet har fått laga kraft, dels när det är verk­ställt.
För­ord­ning (2023:158).

All­män dom­stols under­rät­tel­se­skyl­dig­het m.m.

9 §   Om en all­män dom­stol häk­tar en utlän­ning, skall dom­sto­len under­rätta Migra­tions­ver­ket om detta. Migra­tions­ver­ket skall beträf­fande den som är med­bor­gare i Dan­mark, Fin­land, Island eller Norge under­rätta den cen­trala utlän­nings­myn­dig­he­ten i den häk­ta­des hem­land.

10 §   Om det upp­kom­mer en fråga om utvis­ning enligt 8 a kap. utlän­nings­la­gen (2005:716) av en utlän­ning ska
   1. dom­sto­len inhämta ytt­rande från Migra­tions­ver­ket, om det kan antas att det finns hin­der mot verk­stäl­lig­het av en utvis­ning,
   2. Migra­tions­ver­ket på begä­ran av dom­sto­len, åkla­ga­ren eller Kri­mi­nal­vår­den lämna upp­lys­ningar om vad som fram­kom­mit om utlän­ning­ens famil­je­för­hål­lan­den i ett ärende enligt utlän­nings­la­gen hos Migra­tions­ver­ket. För­ord­ning (2022:1018).

11 §   Utö­ver vad som föl­jer av för­ord­ningen (1990:893) om under­rät­telse om dom i vissa brott­mål, m.m. ska en all­män dom­stol som har med­de­lat en dom eller ett beslut om utvis­ning inom en vecka sända en kopia av domen eller beslu­tet till
   1. Migra­tions­ver­ket,
   2. häk­tet eller anstal­ten i fråga om en utlän­ning som ska få behand­ling i kri­mi­nal­vårds­an­stalt och som är häk­tad eller i annat fall är inta­gen på en sådan anstalt, och
   3. Kri­mi­nal­vår­den i fråga om en utlän­ning som ska få behand­ling i kri­mi­nal­vårds­an­stalt och som är på fri fot.

Mot­sva­rande under­rät­tel­se­skyl­dig­het gäl­ler i för­hål­lande till Polis­myn­dig­he­ten. En sådan under­rät­telse ska dock läm­nas utan dröjs­mål.

Under­rät­tel­se­skyl­dig­he­ten enligt denna para­graf omfat­tar även en utlän­ning som dömts enligt 20 kap. 2 § utlän­nings­la­gen (2005:716).

När tiden för över­kla­gande av domen eller beslu­tet har gått ut, ska dom­sto­len ome­del­bart under­rätta den som enligt denna para­graf har fått en kopia av domen eller beslu­tet om talan har full­följts eller inte. För­ord­ning (2021:1193).

12 §   Om en all­män dom­stol har med­de­lat beslut om sär­skild avgift enligt 20 kap. 13 § utlän­nings­la­gen (2005:716), skall läns­sty­rel­sen i det län där verk­sam­he­ten har bedri­vits under­rät­tas om det.

Kri­mi­nal­vår­dens under­rät­tel­se­skyl­dig­het

13 §   I de fall då en kopia av en dom eller ett beslut har sänts till ett häkte, en anstalt eller Kri­mi­nal­vår­den, ska Kri­mi­nal­vår­den under­rätta Migra­tions­ver­ket och Polis­myn­dig­he­ten om den tid­punkt då behand­lingen beräk­nas upp­höra.

I fråga om utlän­ningar som är med­bor­gare i Dan­mark, Fin­land, Island eller Norge ska Polis­myn­dig­he­ten under­rät­tas senast fyra vec­kor före den dag då anstalts­be­hand­lingen upp­hör. I fråga om andra utlän­ningar ska myn­dig­he­ten under­rät­tas senast sex måna­der före den dag då anstalts­be­hand­lingen upp­hör. Kan dessa tids­fris­ter inte föl­jas ska under­rät­telse ske så snart som möj­ligt.

Om tid­punk­ten eller orten för fri­giv­ningen änd­ras, ska Kri­mi­nal­vår­den under­rätta Migra­tions­ver­ket och Polis­myn­dig­he­ten om änd­ringen. För­ord­ning (2014:1192).

14 §   Om ett beslut om utvis­ning enligt 8 a kap. utlän­nings­la­gen (2005:716) har verk­ställts genom att verk­stäl­lig­he­ten av ett fäng­el­se­straff som utlän­ningen har dömts till har flyt­tats över till Dan­mark, Fin­land, Island eller Norge, ska Kri­mi­nal­vår­den under­rätta Skat­te­ver­ket, Migra­tions­ver­ket och Polis­myn­dig­he­ten om det. För­ord­ning (2022:1018).

Under­rät­telse om för­var i vissa fall

15 §   Har en utlän­ning som har tagits i för­var över­kla­gat för­vars­be­slu­tet, och med­de­las där­ef­ter beslut enligt 10 kap. 9 § utlän­nings­la­gen (2005:716), skall den myn­dig­het som fat­tat beslu­tet ome­del­bart under­rätta den för­valt­nings­dom­stol som hand­läg­ger ären­det om det. Sådan under­rät­telse skall också ske om för­vars­be­slu­tet upp­hör att gälla enligt 10 kap. 10 § utlän­nings­la­gen.

Mot­sva­rande under­rät­tel­se­skyl­dig­het gäl­ler även vid änd­ringar som avser Migra­tions­ver­kets beslut om pla­ce­ring i kri­mi­nal­vårds­an­stalt, häkte eller poli­sar­rest enligt 10 kap. 20 § utlän­nings­la­gen eller om avskil­jande enligt 11 kap. 7 § samma lag.

Upp­gifts­skyl­dig­het i för­hål­lande till För­säk­rings­kas­san och Pen­sions­myn­dig­he­ten

15 a §   För­säk­rings­kas­san och Pen­sions­myn­dig­he­ten har rätt att hos Migra­tions­ver­ket ta del av föl­jande upp­gif­ter om enskilda:
   1. namn, per­son­num­mer och i före­kom­mande fall sam­ord­nings­num­mer,
   2. bevis om uppe­hålls­till­stånd, arbets­till­stånd, uppe­hålls­rätt eller uppe­hålls­sta­tus,
   3. dag för beslut om uppe­hålls­till­stånd, arbets­till­stånd, uppe­hålls­sta­tus eller utfär­dande av uppe­hålls­kort samt upp­gift om varje period för vil­ken uppe­hålls­till­stånd eller arbets­till­stånd har bevil­jats eller uppe­hålls­kort eller bevis om uppe­hålls­sta­tus har utfär­dats,
   4. inre­se­da­tum,
   5. datum för ansö­kan om uppe­hålls­till­stånd, arbets­till­stånd, uppe­hålls­kort eller uppe­hålls­sta­tus,
   6. sär­skilt bevis enligt 5 kap. 4 § tredje styc­ket,
   7. att uppe­hålls­till­stånd har bevil­jats den enskilde som flyk­ting enligt 4 kap. 1 § eller som alter­na­tivt skydds­be­hö­vande enligt 4 kap. 2 § utlän­nings­la­gen (2005:716) eller mot­sva­rande äldre bestäm­mel­ser,
   8. att sta­tus­för­kla­ring har bevil­jats enligt 4 kap. 3 c § utlän­nings­la­gen eller mot­sva­rande äldre bestäm­mel­ser,
   9. att uppe­hålls­till­stånd har bevil­jats den enskilde för stu­dier eller som famil­je­med­lem till en sådan per­son, och
   10. beslut om åter­kal­lelse av uppe­hålls­till­stånd eller arbets­till­stånd, upp­gift om från och med vil­ket datum uppe­hålls­till­stånd eller arbets­till­stånd har åter­kal­lats och upp­gift om vil­ket datum beslut om åter­kal­lelse av uppe­hålls­till­stånd eller arbets­till­stånd har fått laga kraft.

Om det finns skäl för det ska Migra­tions­ver­ket på eget ini­ti­a­tiv lämna upp­gif­ter som avses i första styc­ket till För­säk­rings­kas­san och Pen­sions­myn­dig­he­ten. För­ord­ning (2021:813).

Upp­gifts­skyl­dig­het i för­hål­lande till Skat­te­ver­ket

15 b §   På begä­ran av Skat­te­ver­ket ska Migra­tions­ver­ket, om det behövs för hand­lägg­ning av ären­den eller kon­troll av upp­gif­ter i folk­bok­fö­rings­verk­sam­he­ten, lämna ut föl­jande upp­gif­ter:
   1. namn, person-​​ eller sam­ord­nings­num­mer,
   2. födel­se­ort, födel­se­tid och kön,
   3. med­bor­gar­skap,
   4. civil­stånd och andra famil­je­rätts­liga för­hål­lan­den,
   5. adress, andra kon­takt­upp­gif­ter och vis­tel­se­plats,
   6. foto­grafi,
   7. rese­hand­ling och upp­gift om avvi­kelse vid doku­ment­kon­troll,
   8. uppe­hålls­sta­tus, per­ma­nent uppe­hålls­rätt, uppe­hålls­till­stånd, arbets­till­stånd och uppe­hålls­kort,
   9. dos­si­er­num­mer eller mot­sva­rande num­mer och upp­gift om tidi­gare ären­den,
   10. utländska hand­lingar om iden­ti­tet och famil­je­rätts­liga för­hål­lan­den, even­tu­ell över­sätt­ning samt utlå­tande om äkt­het, och
   11. åter­re­se­för­bud, åter­kal­lelse av uppe­hålls­till­stånd eller arbets­till­stånd. För­ord­ning (2023:158).

Upp­gifts­skyl­dig­het i för­hål­lande till Migra­tions­ver­ket

15 c §   Arbets­för­med­lingen ska till Migra­tions­ver­ket lämna ut upp­gif­ter om en utlän­nings namn, per­son­num­mer och för­värvs­ar­bete med sub­ven­tion, om Migra­tions­ver­ket begär det och upp­gif­terna behövs för att bedöma om för­sörj­nings­kra­vet i 5 kap. 7 § utlän­nings­la­gen (2005:716) är upp­fyllt.
För­ord­ning (2021:813).

Under­rät­telse till Euro­pe­iska uni­o­nens råd i vissa fall

16 §   Om en utlän­ning som är med­bor­gare i en annan stat som ingår i Euro­pe­iska uni­o­nen ansö­ker om uppe­hålls­till­stånd och anför sådana skäl som sägs i 4 kap. 1 § utlän­nings­la­gen (2005:716), skall Migra­tions­ver­ket ome­del­bart under­rätta Rege­rings­kans­liet (Utri­kes­de­par­te­men­tet), som ome­del­bart skall under­rätta Euro­pe­iska uni­o­nens råd.

Under­rät­telse och infor­ma­tion vid till­fäl­ligt skydd

17 §   Om före­skrif­ter enligt 21 kap. 3 § utlän­nings­la­gen (2005:716) beslu­tas skall Rege­rings­kans­liet (Utri­kes­de­par­te­men­tet) ome­del­bart under­rätta Euro­pe­iska uni­o­nens råd och Euro­pe­iska gemen­ska­per­nas kom­mis­sion.

18 §   Infor­ma­tion enligt artik­larna 10, 15 och 26 i rådets direk­tiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om mini­mi­nor­mer för att ge till­fäl­ligt skydd vid mas­siv till­ström­ning av för­drivna per­so­ner och om åtgär­der för att främja en balans mel­lan med­lems­sta­ter­nas insat­ser för att ta emot dessa per­so­ner och bära följ­derna av detta får läm­nas till Euro­pe­iska gemen­ska­per­nas kom­mis­sion, övriga med­lems­sta­ter i Euro­pe­iska uni­o­nen samt För­enta natio­ner­nas Höge Kom­mis­sa­rie för flyk­tingar (UNHCR) om per­so­ner som har bevil­jats uppe­hålls­till­stånd med till­fäl­ligt skydd. Infor­ma­tio­nen får läm­nas i föl­jande omfatt­ning.
   1. Per­son­upp­gif­ter om den berörda per­so­nen (namn, natio­na­li­tet, födel­se­da­tum och födel­se­plats, civil­stånd och famil­je­för­hål­lan­den).
   2. Iden­ti­tets­hand­lingar och rese­hand­lingar för den berörda per­so­nen.
   3. Hand­lingar som bevis för famil­je­band (äkten­skaps­be­vis, födel­se­at­test eller adop­tions­in­tyg).
   4. Annan infor­ma­tion som är vik­tig för att fast­ställa per­so­nens iden­ti­tet eller famil­je­för­hål­lan­den.
   5. Uppe­hålls­till­stånd, vise­ringar eller avslag på ansö­kan om uppe­hålls­till­stånd som utfär­dats till den berörda per­so­nen och hand­lingar som lig­ger till grund för beslut.
   6. Ansök­ningar om uppe­hålls­till­stånd och vise­ring som den berörda per­so­nen har läm­nat in och som är under utred­ning samt upp­gif­ter om på vil­ket sta­dium hand­lägg­ningen befin­ner sig.

Under­rät­telse till annan EU-​stat

19 §   Om en per­son med ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i en annan EU-​stat
   1. bevil­jas ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i Sve­rige,
   2. bevil­jas uppe­hålls­till­stånd här,
   3. väg­ras för­ny­else av ett uppe­hålls­till­stånd, eller
   4. får sitt uppe­hålls­till­stånd åter­kal­lat

skall Migra­tions­ver­ket under­rätta den andra EU-​sta­ten om beslu­tet. För­ord­ning (2006:262).

Under­rät­telse till annan stat

20 §   I ett ärende om verk­stäl­lig­het av ett beslut om avvis­ning eller utvis­ning får den verk­stäl­lande myn­dig­he­ten lämna nedan­stå­ende upp­gif­ter om en utlän­nings per­son­liga för­hål­lan­den till den stat som avvis­ning eller utvis­ning ska ske till, så att en behö­rig myn­dig­het kan utfärda de rese­hand­lingar som behövs:
   1. full­stän­digt namn, inklu­sive tidi­gare namn och pseu­do­ny­mer,
   2. kön, födel­se­da­tum och födel­se­ort,
   3. foto­grafi och fin­gerav­tryck,
   4. med­bor­gar­skap och språk,
   5. civil­stånd, makes full­stän­diga namn och adress samt barns namn och ålder,
   6. senast kända adress i Sve­rige,
   7. tidi­gare kända adres­ser i den stat avvis­ning eller utvis­ning ska verk­stäl­las till,
   8. faders och moders full­stän­diga namn och adress samt
   9. iden­ti­tets­hand­lingar och rese­hand­lingar.
För­ord­ning (2008:644).

Under­rät­telse om behand­ling av per­son­upp­gif­ter enligt VIS-​för­ord­ningen

21 §   De myn­dig­he­ter som behand­lar per­son­upp­gif­ter i infor­ma­tions­sy­ste­met för vise­ringar (VIS) med stöd av Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om infor­ma­tions­sy­ste­met för vise­ringar (VIS) och utby­tet mel­lan med­lems­sta­terna av upp­gif­ter om vise­ringar för kor­tare vis­telse (VIS-​för­ord­ningen), ska lämna de upp­gif­ter till Migra­tions­ver­ket som ver­ket behö­ver för att full­göra upp­gif­ten enligt 11 § 4 för­ord­ningen (2019:502) med instruk­tion för Migra­tions­ver­ket att föra regis­ter över all behand­ling av per­son­upp­gif­ter i VIS och över de per­so­ner som är behö­riga att föra in eller använda upp­gif­ter i VIS.
För­ord­ning (2019:1178).

Infor­ma­tion till Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen

22 §   Rege­rings­kans­liet sva­rar för att infor­mera Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen om för­hål­lan­den som avses i arti­kel 14.2 Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2009/52/EG av den 18 juni 2009 om mini­mis­tan­dar­der för sank­tio­ner och åtgär­der mot arbets­gi­vare för tred­je­lands­med­bor­gare som vis­tas olag­ligt.
För­ord­ning (2013:641).


8 kap. Bestäm­mel­ser om avvis­ning, utvis­ning, avgif­ter m.m.

Åtgär­der i sam­band med verk­stäl­lig­het av avvis­ning eller utvis­ning

1 §   Den myn­dig­het som verk­stäl­ler ett beslut om avvis­ning eller utvis­ning skall se till att beslu­tet verk­ställs i enlig­het med 12 kap. 4 § utlän­nings­la­gen (2005:716) och att de anvis­ningar om verk­stäl­lig­he­ten som anges i beslu­tet i övrigt följs.

Om sär­skilda anvis­ningar om verk­stäl­lig­he­ten inte anges i beslu­tet får den verk­stäl­lande myn­dig­he­ten endast bestämma tid­punkt för avresa, res­väg, färd­me­del eller annat som har att göra med det prak­tiska genom­fö­ran­det av verk­stäl­lig­he­ten.

Att en annan verk­stäl­lande myn­dig­het än Migra­tions­ver­ket skall under­rätta ver­ket om den fin­ner att verk­stäl­lig­he­ten inte kan genom­fö­ras eller om ytter­li­gare besked behövs fram­går av 12 kap. 17 § utlän­nings­la­gen.

2 §   Den myn­dig­het som verk­stäl­ler ett beslut om avvis­ning eller utvis­ning skall se till att gäl­lande bevis om vise­ring samt uppe­hålls­till­stånd eller arbets­till­stånd som utlän­ningen har maku­le­ras i sam­band med verk­stäl­lig­he­ten samt att rese­do­ku­ment och främ­lings­pass i före­kom­mande fall åter­läm­nas till Migra­tions­ver­ket.

Undan­tag från bestäm­mel­ser om inresa och utresa m.m.

3 §   När en utlän­ning kom­mer till eller reser från Sve­rige som besätt­nings­man eller pas­sa­ge­rare på ett far­tyg eller ett luft­far­tyg direkt från en ort utan­för Scheng­en­sta­terna, tilläm­pas bestäm­mel­serna om utlän­ning­ars inresa i utlän­nings­la­gen (2005:716) och i denna för­ord­ning först när utlän­ningen läm­nar far­ty­get eller luft­far­ty­get. Avvis­ning eller utvis­ning skall dock inte anses verk­ställd för­rän far­ty­get läm­nar lan­det.

Refe­rens­be­lopp

3 a §   Det refe­rens­be­lopp som avses i arti­kel 6 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2016/399 ska vara 450 kr per dag. För­ord­ning (2018:1103).

Avgif­ter för vissa ären­den

4 §   Avgift tas ut för pröv­ning av ansö­kan om främ­lings­pass med 750 kr och för ansö­kan om pro­vi­so­riskt främ­lings­pass med 500 kr. Avgift ska inte tas ut för pröv­ning av ansö­kan om främ­lings­pass för en utlän­ning som tagits emot i Sve­rige inom ramen för ett beslut som rege­ringen har med­de­lat om över­fö­ring av skydds­be­hö­vande till Sve­rige.

Bestäm­mel­ser om avgift för pröv­ning av ansö­kan om Scheng­en­vi­se­ring finns i vise­rings­ko­dexen. Avgift ska inte tas ut för pröv­ning av ansö­kan om Scheng­en­vi­se­ring som läm­nas in vid yttre gräns för de utlän­ningar som avses i 3 a kap. 2 § utlän­nings­la­gen (2005:716), 4 kap. 16 § eller 5 kap. 2 § första styc­ket 4.

För de ansök­ningar som ska ges in till en svensk beskick­ning eller ett svenskt kon­su­lat tas avgift ut enligt för­ord­ningen (1997:691) om avgif­ter vid utlands­myn­dig­he­terna.

För pröv­ning av ansö­kan gäl­ler i övrigt 11-14 §§ avgifts­för­ord­ningen (1992:191). För­ord­ning (2011:706).

4 a §   Avgif­ten för en ansö­kan om natio­nell vise­ring ini­från lan­det enligt 3 kap. 3 § är 60 euro. För­ord­ning (2022:306).

5 §   Avgift tas ut för pröv­ning av ansö­kan om
   1. uppehålls-​​ och/eller arbets­till­stånd med 1 500 kro­nor för per­so­ner som fyllt 18 år och med 750 kro­nor för per­so­ner som inte fyllt 18 år,
   2. ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i Sve­rige med 1 000 kro­nor för per­so­ner som fyllt 18 år och med 500 kro­nor för per­so­ner som inte fyllt 18 år,
   3. uppe­hålls­till­stånd enligt 5 kap. 9 § utlän­nings­la­gen (2005:716) med 2 200 kro­nor,
   4. uppe­hålls­till­stånd för arbete enligt 5 kap. 10 § och/eller arbets­till­stånd enligt 6 kap. 2 § första styc­ket utlän­nings­la­gen med 2 200 kro­nor,
   5. till­stånd enligt 6 a kap. 1 §, 6 b kap. 1 eller 2 § eller 6 c kap. 1 § utlän­nings­la­gen med 2 000 kro­nor,
   6. uppe­hålls­till­stånd för att bedriva närings­verk­sam­het enligt 5 kap. 10 a § utlän­nings­la­gen med 2 000 kro­nor, och
   7. uppehålls-​​ och/eller arbets­till­stånd på grund av famil­jean­knyt­ning enligt 5 kap. 3 eller 3 a § utlän­nings­la­gen med 2 000 kro­nor för per­so­ner som fyllt 18 år och med 1 000 kro­nor för per­so­ner som inte fyllt 18 år.

Avgift ska dock inte tas ut av
   1. per­so­ner som avses i 4 kap., 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § eller 22 kap. utlän­nings­la­gen,
   2. per­so­ner som ansö­ker om uppehålls-​​ och/eller arbets­till­stånd med stöd av 5 kap. 3 § första styc­ket 1 eller 2 utlän­nings­la­gen på grund av famil­jean­knyt­ning till en utlän­ning som bevil­jats uppe­hålls­till­stånd med stöd av 5 kap. 1 eller 6 § utlän­nings­la­gen eller mot­sva­rande äldre bestäm­mel­ser,
   3. per­so­ner som ansö­ker om uppehålls-​​ och/eller arbets­till­stånd med stöd av 5 kap. 3 § första styc­ket 1 eller 2 utlän­nings­la­gen på grund av famil­jean­knyt­ning till en utlän­ning som bevil­jats uppe­hålls­till­stånd med stöd av 2 kap. 5 b § första styc­ket 1, 3 eller 4 utlän­nings­la­gen (1989:529) i dess lydelse från och med den 15 novem­ber 2005,
   4. EES-​med­bor­gare eller anhö­rig till en EES-​med­bor­gare,
   5. per­so­ner som omfat­tas av avta­let mel­lan Euro­pe­iska gemen­ska­pen och dess med­lems­sta­ter å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rör­lig­het för per­so­ner,
   6. japanska med­bor­gare,
   7. utlän­ningar som avses i 2 kap. 10 § utlän­nings­la­gen,
   8. stu­de­rande som av Sida, annan svensk orga­ni­sa­tion eller mel­lan­folk­lig orga­ni­sa­tion fått sti­pen­dier för stu­dier i Sve­rige,
   9. per­so­ner som av all­män dom­stol har utvi­sats på grund av brott och som kan bevil­jas uppe­hålls­till­stånd enligt 12 kap. 16 b § utlän­nings­la­gen,
   10. för­un­der­sök­nings­le­dare eller soci­al­nämn­der som ansö­ker om uppe­hålls­till­stånd enligt 5 kap. 15 § utlän­nings­la­gen,
   11. Polis­myn­dig­he­ten när den ansö­ker om uppe­hålls­till­stånd enligt 5 kap. 15 b § eller 16 a § utlän­nings­la­gen,
   12. soci­al­nämn­der som ansö­ker om uppe­hålls­till­stånd enligt 5 kap. 15 c § eller 16 b § utlän­nings­la­gen, eller
   13. per­so­ner som ansö­ker om uppe­hålls­till­stånd enligt 5 kap. 15 d § utlän­nings­la­gen.

Avgift enligt första styc­ket ska inte tas ut om inter­na­tio­nell hän­syn eller sed­vänja krä­ver det. För­ord­ning (2022:1018).

6 §   För utfär­dande av ett sådant rese­do­ku­ment som avses i 2 kap. 7 § och för för­läng­ning av gil­tig­hets­ti­den för doku­men­tet tas en expe­di­tions­av­gift ut med 350 respek­tive 150 kro­nor.
För­ord­ning (2011:1122).

Sär­skild avgift

7 §   Om det kan antas att trans­por­tö­ren enligt 19 kap. 5 § utlän­nings­la­gen (2005:716) ska betala en sär­skild avgift, ska Polis­myn­dig­he­ten göra den utred­ning som krävs. Om en annan myn­dig­het än Polis­myn­dig­he­ten ska verk­ställa beslu­tet om avvis­ning, ska Polis­myn­dig­he­ten yttra sig över frå­gan om betal­nings­an­svar. Trans­por­tö­ren ska ges till­fälle att yttra sig. För­ord­ning (2014:1192).

Ersätt­nings­skyl­dig­het för åter­re­sor i vissa fall

8 §   Om det kan antas att ersätt­nings­skyl­dig­het enligt 19 kap. 2 § utlän­nings­la­gen (2005:716) ska åläg­gas en trans­por­tör, ska Polis­myn­dig­he­ten göra den utred­ning som krävs. Om en annan myn­dig­het än Polis­myn­dig­he­ten ska verk­ställa beslu­tet om avvis­ning, ska Polis­myn­dig­he­ten yttra sig över frå­gan om ersätt­nings­skyl­dig­het. Trans­por­tö­ren ska ges till­fälle att yttra sig. För­ord­ning (2014:1192).

Indriv­ning

9 §   Bestäm­mel­ser om begä­ran om indriv­ning m.m. finns i 4-9 §§ indriv­nings­för­ord­ningen (1993:1229). Att den betal­nings­skyl­dige skall upp­ma­nas att betala ford­ringen innan ansö­kan om indriv­ning görs fram­går av 3 § nämnda för­ord­ning.

Indriv­ning behö­ver inte begä­ras för en ford­ran som under­sti­ger 100 kro­nor om indriv­ning inte krävs från all­män syn­punkt.

Munt­lig hand­lägg­ning

9 a §   Vid munt­lig hand­lägg­ning hos Migra­tions­ver­ket ska det föras pro­to­koll.

Innan Migra­tions­ver­ket avgör ett ärende om asyl eller sta­tus­för­kla­ring ska utlän­ningen få till­fälle att kon­trol­lera pro­to­kol­let och till­frå­gas om han eller hon har något att invända mot inne­hål­let. Även en invänd­ning som inte leder till någon änd­ring ska anteck­nas, lik­som skä­len för invänd­ningen. Där­ef­ter får pro­to­kol­let inte änd­ras.

Första och andra styc­ket gäl­ler inte om den munt­liga hand­lägg­ningen har doku­men­te­rats genom ljud- eller bildupp­tag­ning och det har gjorts en utskrift av upp­tag­ningen. Migra­tions­ver­ket ska i dessa fall ge utlän­ningen till­gång till upp­tag­ningen och utskrif­ten innan ver­ket fat­tar beslut om asyl eller sta­tus­för­kla­ring.
För­ord­ning (2016:1244).

9 b §   Den som för­ord­nats som god man för ett ensam­kom­mande barn enligt lagen (2005:429) om god man för ensam­kom­mande barn ska kal­las till den munt­liga hand­lägg­ningen hos Migra­tions­ver­ket.

Om en god man har för­ord­nats för ett ensam­kom­mande barn får ingen munt­lig hand­lägg­ning ske med bar­net utan att den som för­ord­nats som god man eller, om ett sådant har för­ord­nats, bar­nets offent­liga biträde är när­va­rande.
För­ord­ning (2016:1244).

9 c §   Inför den munt­liga hand­lägg­ningen hos Migra­tions­ver­ket ska utlän­ningen till­frå­gas om han eller hon före­drar en man­lig eller kvinn­lig utre­dare respek­tive tolk. Utlän­ning­ens öns­ke­mål ska till­go­do­ses om det är möj­ligt.
För­ord­ning (2016:1244).

Hand­lägg­ning av ären­den som rör skydds­be­hov

10 §   Ett ärende om uppe­hålls­till­stånd enligt 5 kap. 1 § utlän­nings­la­gen (2005:716) ska avgö­ras senast inom sex måna­der från det att ansö­kan läm­na­des in. Om det finns sär­skilda skäl får tiden för­längas med högst nio måna­der. Den sökande ska i sådana fall upp­ly­sas om för­läng­ningen och om skä­len till den.

Om en asy­lan­sö­kan varit före­mål för ett för­fa­rande enligt Dublin­för­ord­ningen räk­nas tids­fris­ten för att avgöra ären­det från tid­punk­ten då det fast­ställ­des att ansö­kan ska prö­vas i Sve­rige. Om utlän­ningen inte befann sig i Sve­rige vid fast­stäl­lan­det räk­nas tids­fris­ten från den tid­punkt då utlän­ningen anlänt till Sve­rige och läm­nat in en ansö­kan om asyl.

Första styc­ket gäl­ler även ären­den om sta­tus­för­kla­ring enligt 4 kap. 3 c § utlän­nings­la­gen och ären­den om ny pröv­ning enligt 12 kap. 19 § eller 19 b § utlän­nings­la­gen. Om den sökande bevil­jas ny pröv­ning ska även frå­gan om uppe­hålls­till­stånd avgö­ras inom tids­fris­ten. För­ord­ning (2018:1388).

Hand­lägg­ning av ären­den som rör var­ak­tigt bosatta

10 a §   Ett ärende om ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i Sve­rige enligt 5 a kap. utlän­nings­la­gen (2005:716) skall avgö­ras senast inom sex måna­der från det att ansö­kan läm­na­des in, om det inte finns sär­skilda skäl.
Den som bevil­jas ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i Sve­rige skall under­rät­tas om inne­bör­den av denna ställ­ning.
För­ord­ning (2006:262).

10 b §   Ett ärende om uppe­hålls­till­stånd enligt 4 kap. 9 och 16 a §§ ska avgö­ras senast inom fyra måna­der från det att ansö­kan läm­na­des in, om det inte finns sär­skilda skäl. Om det finns sär­skilda skäl får tiden för­längas med högst tre måna­der. Sökan­den ska i sådant fall få upp­lys­ning om att tiden kom­mer att för­längas.

Om ären­det inte har avgjorts inom den tid som föl­jer av första styc­ket, får sökan­den begära att ären­det ska avgö­ras enligt 12 § för­valt­nings­la­gen (2017:900) även om kra­vet enligt den para­gra­fen på avgö­rande inom sex måna­der inte är upp­fyllt.
För­ord­ning (2019:1276).

Utvis­ning av en utlän­ning som har EU-​blå­kort utfär­dat av Sve­rige eller ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i Sve­rige och inter­na­tio­nellt skydd i en annan EU-​stat

10 c §   Innan Migra­tions­ver­ket beslu­tar om utvis­ning av en utlän­ning som har ett EU-​blå­kort utfär­dat av Sve­rige eller ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i Sve­rige och som enligt anmärk­ning i EU-​blå­kor­tet eller i sitt EU-​uppe­hålls­till­stånd för var­ak­tigt bosatta har bevil­jats inter­na­tio­nellt skydd i en annan EU-​stat, ska Migra­tions­ver­ket ställa en för­frå­gan till den stat som anges i anmärk­ningen för att kon­trol­lera om utlän­ningen fort­fa­rande har inter­na­tio­nellt skydd.

Om Migra­tions­ver­ket får en sådan för­frå­gan som avses i första styc­ket från en annan EU-​stat, ska Migra­tions­ver­ket svara senast inom en månad. För­ord­ning (2024:1226).

Hand­lägg­ning av vissa ansök­ningar om upp­hä­vande av åter­re­se­för­bud

10 d §   Migra­tions­ver­ket ska ta ställ­ning till en ansö­kan enligt utlän­nings­la­gen (2005:716) om upp­hä­vande av ett åter­re­se­för­bud från en EES-​med­bor­gare eller en sådan famil­je­med­lem till en EES-​med­bor­gare som avses i 3 a kap. 2 § utlän­nings­la­gen inom sex måna­der från det att ansö­kan läm­na­des in. För­ord­ning (2014:185).

Efter­forsk­ning av famil­je­med­lem­mar

10 e §   När en soci­al­nämnd efter­fors­kar famil­je­med­lem­mar till ensam­kom­mande barn som har bevil­jats uppe­hålls­till­stånd ska Migra­tions­ver­ket bistå nämn­den. För­ord­ning (2014:185).

Infor­ma­tion

10 f §   Migra­tions­ver­ket ska i sam­band med att en utlän­ning ansö­ker om uppe­hålls­till­stånd som flyk­ting enligt 4 kap. 1 § eller som alter­na­tivt skydds­be­hö­vande enligt 4 kap. 2 § utlän­nings­la­gen (2005:716) infor­mera utlän­ningen om för­fa­ran­det, om utlän­ning­ens rät­tig­he­ter och skyl­dig­he­ter och om tänk­bara kon­se­kven­ser av att inte upp­fylla skyl­dig­he­terna eller av att inte sam­ar­beta med Migra­tions­ver­ket och andra myn­dig­he­ter. Det­samma gäl­ler om Migra­tions­ver­ket bevil­jar ny pröv­ning enligt 12 kap. 19 eller 19 b § utlän­nings­la­gen.

Migra­tions­ver­ket ska i sam­band med att en utlän­ning bevil­jas uppe­hålls­till­stånd enligt 5 kap. 1 § utlän­nings­la­gen infor­mera utlän­ningen om de rät­tig­he­ter och skyl­dig­he­ter som föl­jer av att han eller hon bedömts vara flyk­ting eller alter­na­tivt skydds­be­hö­vande. Mot­sva­rande gäl­ler om en utlän­ning bevil­jas sta­tus­för­kla­ring enligt 4 kap. 3 c § utlän­nings­la­gen.

Infor­ma­tio­nen ska läm­nas på ett språk som utlän­ningen kan för­stå. För­ord­ning (2021:813).

10 g §   En utlän­ning som har ansökt om uppe­hålls­till­stånd som flyk­ting enligt 4 kap. 1 § eller som alter­na­tivt skydds­be­hö­vande enligt 4 kap. 2 § utlän­nings­la­gen (2005:716) ska under­rät­tas om Migra­tions­ver­kets beslut på ett språk som han eller hon kan för­stå. Det­samma gäl­ler en utlän­ning som har ansökt om ny pröv­ning enligt 12 kap. 19 eller 19 b § utlän­nings­la­gen. För­ord­ning (2021:813).

10 h §   Om en utlän­ning som ansö­ker om uppe­hålls­till­stånd som flyk­ting enligt 4 kap. 1 § eller som alter­na­tivt skydds­be­hö­vande enligt 4 kap. 2 § utlän­nings­la­gen (2005:716) upp­ger att han eller hon är ett ensam­kom­mande barn, ska Migra­tions­ver­ket infor­mera utlän­ningen om att han eller hon kan komma att erbju­das att genomgå en medi­cinsk ålders­be­döm­ning.

Infor­ma­tio­nen ska inne­hålla upp­lys­ningar om
   1. under­sök­nings­me­to­den och even­tu­ella kon­se­kven­ser som resul­ta­tet av den medi­cinska ålders­be­döm­ningen kan få för pröv­ningen av ansö­kan om uppe­hålls­till­stånd, och
   2. att kon­se­kven­sen av ett nekat sam­tycke till medi­cinsk ålders­be­döm­ning utan god­tag­bar anled­ning kan bli att sökan­den bedöms vara 18 år eller äldre.

Infor­ma­tio­nen ska läm­nas i sam­band med ansö­kan och på ett språk som den sökande kan för­stå. För­ord­ning (2021:813).

10 i §   I sam­band med att Migra­tions­ver­ket med­de­lar beslut om avvis­ning eller utvis­ning eller en all­män dom­stol med­de­lar beslut om utvis­ning av en utlän­ning som har utfört arbete utan rätt att vis­tas här, ska Migra­tions­ver­ket beträf­fande inne­stå­ende ersätt­ning infor­mera honom eller henne om möj­lig­he­ten att
   1. ansöka om betal­nings­före­läg­gande enligt lagen (1990:746) om betal­nings­före­läg­gande och handräck­ning,
   2. väcka talan vid dom­stol mot arbets­gi­va­ren, och
   3. ansöka om verk­stäl­lig­het av beslut om sådan ersätt­ning.

Om Polis­myn­dig­he­ten med­de­lar beslut om avvis­ning av en utlän­ning som har utfört arbete utan rätt att vis­tas här, ska myn­dig­he­ten infor­mera honom eller henne i enlig­het med första styc­ket.

Skyl­dig­he­ten att infor­mera enligt denna para­graf gäl­ler inte när en myn­dig­het fast­stäl­ler ett beslut om avvis­ning eller utvis­ning som en annan myn­dig­het har med­de­lat.
För­ord­ning (2014:1192).

10 j §   I sam­band med att en utlän­ning som har utfört arbete utan rätt att vis­tas här bevil­jas tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd enligt 5 kap. 15 § utlän­nings­la­gen (2005:716) ska Migra­tions­ver­ket infor­mera utlän­ningen om möj­lig­he­ten att ansöka om ett tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd enligt 5 kap. 15 d § utlän­nings­la­gen.
För­ord­ning (2014:185).

10 k §   I sam­band med att en utlän­ning bevil­jas ett uppe­hålls­till­stånd för arbete ska Migra­tions­ver­ket infor­mera honom eller henne om den rätt till vis­telse och arbete som föl­jer av till­stån­det. För­ord­ning (2014:185).

Över­kla­gande

11 §   I 14 kap. utlän­nings­la­gen (2005:716) finns bestäm­mel­ser om över­kla­gande av beslut om uppe­hålls­till­stånd och arbets­till­stånd.

Beslut om avgift enligt 6 § får över­kla­gas i samma ord­ning som gäl­ler för andra beslut i fråga om rese­do­ku­ment.
För­ord­ning (2014:779).

Ingi­vande av över­kla­gande

12 §   En skri­velse med över­kla­gande av Polis­myn­dig­he­tens beslut om avvis­ning ska ges in till Migra­tions­ver­ket inom tre vec­kor från den dag kla­gan­den fick del av beslu­tet. Om skri­vel­sen har kom­mit in för sent, ska Migra­tions­ver­ket avvisa den.

Skri­vel­sen ska dock inte avvi­sas om för­se­ningen beror på en fel­ak­tig under­rät­telse om hur man över­kla­gar eller om den inom över­kla­gan­de­ti­den har kom­mit in till Polis­myn­dig­he­ten.
För­ord­ning (2014:1192).

Verk­stäl­lig­hets­fö­re­skrif­ter

13 §   Före­skrif­ter för verk­stäl­lig­he­ten av denna för­ord­ning med­de­las i fråga om
   1. pass och rese­do­ku­ment av Migra­tions­ver­ket,
   2. arbets­till­stånd av Migra­tions­ver­ket, efter att ver­ket har hört Arbets­för­med­lingen, Polis­myn­dig­he­ten och Rege­rings­kans­liet (Utri­kes­de­par­te­men­tet),
   3. ären­den om vise­ring eller uppe­hålls­till­stånd som hand­läggs av Rege­rings­kans­liet (Utri­kes­de­par­te­men­tet) av Rege­rings­kans­liet,
   4. andra till­stånd­sä­ren­den av Migra­tions­ver­ket, efter att ver­ket har hört Polis­myn­dig­he­ten eller, när det gäl­ler svenska utlands­myn­dig­he­ters eller andra organs hand­lägg­ning av ären­dena, Rege­rings­kans­liet (Utri­kes­de­par­te­men­tet),
   5. inrese-​​ och utre­se­kon­troll samt Polis­myn­dig­he­tens upp­gif­ter i andra fall än som avses i 1-4 av Polis­myn­dig­he­ten, efter att myn­dig­he­ten har hört Säker­hetspo­li­sen,
   6. Tull­ver­kets skyl­dig­he­ter av Polis­myn­dig­he­ten, efter att myn­dig­he­ten har hört Tull­ver­ket,
   7. Kust­be­vak­ning­ens skyl­dig­he­ter av Polis­myn­dig­he­ten, efter att myn­dig­he­ten har hört Kust­be­vak­ningen, och
   8. under­rät­telse enligt 7 kap. 1 § av Polis­myn­dig­he­ten.
För­ord­ning (2014:1192).

Natio­nell kon­takt­punkt

14 §   Migra­tions­ver­ket skall vara natio­nell kon­takt­punkt i ären­den som rör var­ak­tigt bosatta. För­ord­ning (2006:262).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

2006:97
   1. Denna för­ord­ning trä­der i kraft den 31 mars 2006. Genom för­ord­ningen upp­hävs
      a. utlän­nings­för­ord­ningen (1989:547),
      b. för­ord­ningen (1991:1817) med instruk­tion för Utlän­nings­nämn­den,
      c. för­ord­ning (1999:209) om tids­be­grän­sade uppe­hålls­till­stånd i vissa utlän­nings­ä­ren­den,
      d. för­ord­ning (1991:1999) om uppe­hålls­till­stånd i vissa utlän­nings­ä­ren­den,
      e. för­ord­ning (2000:415) om stat­lig ersätt­ning till kom­mu­ner och lands­ting för kost­na­der för vissa utlän­ningar med tids­be­grän­sade uppe­hålls­till­stånd.
   2. För en utlän­ning som med­de­lats uppe­hålls­till­stånd enligt 2 kap. 5 b § utlän­nings­la­gen (1989:529) i dess lydelse från och med den 15 novem­ber 2005 och vars till­stånd har tids­be­grän­sats skall 1 kap. 1 a § utlän­nings­för­ord­ningen (1989:547) fort­sätta att gälla.

2006:262
   1. Denna för­ord­ning trä­der i kraft den 30 april 2006 utom såvitt avser 4 kap. 21 b och 27 §§ som trä­der i kraft den 1 juli 2006.
   2. Bestäm­mel­sen i 4 kap. 21 a § skall inte tilläm­pas på ansök­ningar som kom­mit in till Migra­tions­ver­ket före den 30 april 2006.

2007:8

Denna för­ord­ning trä­der i kraft den 30 janu­ari 2007.
Bestäm­mel­sen skall dock tilläm­pas på ansök­ningar om vise­ring som görs från och med den 1 janu­ari 2007.

2011:202
   1. Denna för­ord­ning trä­der i kraft den 20 maj 2011 i fråga om 4 kap. 22 §, 5 kap. 10 § och rubri­ken när­mast före 5 kap. 10 § och i övrigt den 1 juli 2011.
   2. Ett bevis om uppe­hålls­till­stånd som utfär­dats i form av ett till­stånds­märke som förts in i utlän­ning­ens pass eller någon annan hand­ling är gil­tigt längst t.o.m. den 19 maj 2015.

2013:654
   1. Denna för­ord­ning trä­der i kraft den 1 sep­tem­ber 2013.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler för hand­lägg­ning av ären­den som avser upp­hä­vande av all­män dom­stols beslut om utvis­ning på grund av brott och som har kom­mit in till rege­ringen före ikraft­trä­dan­det.

2014:185
   1. Denna för­ord­ning trä­der i kraft den 1 maj 2014.
   2. Vid tillämp­ningen av 5 kap. 3 § tredje styc­ket och 7 kap. 3 och 14 §§ ska med beslut som där nämns lik­stäl­las mot­sva­rande beslut enligt äldre bestäm­mel­ser.

2014:779
   1. Denna för­ord­ning trä­der i kraft den 1 juli 2014.
   2. Om utre­san från Sve­rige äger rum den 1-7 juli 2014 gäl­ler, istäl­let för vad som före­skrivs i 4 kap. 23 a §, att anmä­lan till Migra­tions­ver­ket ska göras senast på utre­se­da­gen.

2018:1388
   1. Denna för­ord­ning trä­der i kraft den 20 juli 2018.
   2. De nya före­skrif­terna ska inte tilläm­pas på ansök­ningar som kom­mit in till Migra­tions­ver­ket före ikraft­trä­dan­det.

2019:1212
   1. Denna för­ord­ning trä­der i kraft den 1 janu­ari 2020.
   2. Vid tillämp­ningen av de nya bestäm­mel­serna ska uppe­hålls­till­stånd som har bevil­jats före ikraft­trä­dan­det för stu­dier, efter slut­förda stu­dier eller för forsk­ning enligt 4 kap. 5, 5 a respek­tive 7 a § anses mot­svara uppe­hålls­till­stånd som har bevil­jats enligt 5 b kap. 3, 8 respek­tive 1 § utlän­nings­la­gen (2005:716).

2020:425
   1. Denna för­ord­ning trä­der i kraft den 1 juli 2020.
   2. Vid tillämp­ningen av de nya bestäm­mel­serna ska uppe­hålls­till­stånd som före ikraft­trä­dan­det har bevil­jats
      a) för stu­dier enligt 5 kap. 10 § utlän­nings­la­gen (2005:716) anses mot­svara uppe­hålls­till­stånd som har bevil­jats enligt 4 kap. 5 §, om det bevil­jade uppe­hålls­till­stån­det avser del­ta­gande i en sådan utbild­ning som avses i den sist­nämnda para­gra­fen, och
      b) på grund av anknyt­ning till sådan utlän­ning som avses i punkt a anses mot­svara uppe­hålls­till­stånd som har bevil­jats enligt 4 kap. 5 c §.

2021:813
   1. Denna för­ord­ning trä­der i kraft den 20 juli 2021.
   2. För en utlän­ning som kan bevil­jas eller har bevil­jats ett uppe­hålls­till­stånd som har tids­be­grän­sats enligt den upp­hävda lagen (2016:752) om till­fäl­liga begräns­ningar av möj­lig­he­ten att få uppe­hålls­till­stånd i Sve­rige gäl­ler 2 kap. 1 a § i den äldre lydel­sen.
   3. För upp­gif­ter om att uppe­hålls­till­stånd har bevil­jats en enskild som övrig skydds­be­hö­vande gäl­ler 7 kap. 15 a § i den äldre lydel­sen.

2021:1052
   1. Denna för­ord­ning trä­der i kraft den 1 janu­ari 2022.
   2. Rese­do­ku­ment och främ­lings­pass som har utfär­dats enligt äldre bestäm­mel­ser och som inte har åter­kal­lats gäl­ler fort­fa­rande under den tid som anges i hand­lingen.
   3. Uppe­hålls­till­stånds­kort som har utfär­dats enligt äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande under den tid som anges i hand­lingen.

2023:870
   1. Denna för­ord­ning trä­der i kraft den 22 decem­ber 2023.
   2. Har upp­hävts genom för­ord­ning (2024:486).