Lag (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929

Företag, varom ansökan göres här i riket

1 §   Ansökan i mål eller ärende, som jämlikt konventionen anhängiggöres vid mark- och miljödomstol eller länsstyrelse, skall ingivas i ett exemplar utöver det antal, som för varje särskilt fall eljest finnes föreskrivet.

Skall enligt art. 14 av konventionen ansökan vara åtföljd av förklaring, som avses där, och är sådan förklaring ej bilagd ansökningen, skall den avvisas. Vad som nu sagts skall dock icke äga tillämpning i fråga om ansökan av norska staten.
Lag (2010:994).

2 §   Vad i miljöbalken och lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet stadgas om ansökans innehåll skall äga tillämpning jämväl i fråga om verksamhetens verkningar i Norge; dock erfordras ej uppgift å där belägna fastigheter, som beröras av verksamheten, eller å ägare eller nyttjanderättshavare till sådan fastighet eller å de ersättningsbelopp, som böra utgå till ägare eller annan för skada å egendom i Norge.

I kungörelse, som utfärdas om ansökningen, skall i vad angår verksamhetens verkningar i Norge allenast intagas uppgift å det vattenområde, som där kan komma att röna inverkan av verksamheten. Lag (1998:863).

3 §   Mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen skall, så snart kungörelse utfärdats om ansökningen, översända ett exemplar av ansökningshandlingarna jämte kungörelsen till Utrikesdepartementet för att tillställas vederbörande norska myndighet. Sedan den förberedande skriftväxlingen avslutats, får fortsatt behandling av målet eller ärendet icke äga rum, innan det från Utrikesdepartementet kommit underrättelse som avses i 4 eller 5 §.

Finner mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av den utredning, som ytterligare behövs, att frågan bör behandlas av kommission, får framställning om detta sändas till Utrikesdepartementet, varefter regeringen meddelar beslut i anledning av framställningen. Lag (2010:994).

4 §   Har till Utrikesdepartementet inkommit meddelande, att samtycke å norsk sida ej erfordras eller att samtycke givits utan att därför uppställts villkor, skall underrättelse därom meddelas mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen.

Har samtycke vägrats, skall besked därom meddelas mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen; och varde ansökningen av mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen avslagen. Lag (2010:994).

5 §   Om det för samtycke, som givits på norsk sida, uppställts särskilda villkor, ankommer det på regeringen att besluta huruvida regeringen vill förbehålla sig prövningen av fråga, som avses i andra punkten av art. 20 i konventionen. Sedan den prövning som kan föranledas av detta ägt rum, skall underrättelse om regeringens beslut samt de från norsk sida meddelade villkoren tillställas mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen för den vidare prövning, som med iakttagande av nämnda beslut och villkor erfordras för målets eller ärendets avgörande.

Får regeringen enligt första stycket förbehålla sig prövningen av en viss fråga och är verksamheten av sådan beskaffenhet att på grund av en bestämmelse i miljöbalken en fråga angående verksamheten kunnat prövas av regeringen, skall den prövning, som sålunda i särskilda hänseenden kan ankomma på regeringen, företas i ett sammanhang. Lag (2010:994).

6 §   Stadgandet i art. 7 av konventionen om meddelande av tillstånd för bestämd tid skall icke äga tillämpning i vad angår strömfall eller fast egendom eller intresse här i riket, för vars räkning verksamheten skall verkställas.

Meddelas tillstånd för bestämd tid, skall i fråga om strömfall eller fast egendom eller intresse, som berörs därav, bestämmelserna i 24 kap. 5 § miljöbalken om omprövning icke gälla. Tiden för tillståndet får icke sättas längre än till 60 år från det kalenderår, under vilket verksamheten enligt därom meddelad bestämmelse skall ha fullbordats. Lag (1998:863).

7 §   Om kungörelse eller annat meddelande, som enligt miljöbalken skall införas i ortstidning, rör sakägare i Norge, skall ett exemplar av kungörelsen eller meddelandet översändas till Utrikesdepartementet för att jämlikt art. 15 i konventionen tillställas vederbörande norska myndighet.

Bestämmelserna i miljöbalken och lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet om underrättelse samt om delgivning av kungörelse eller annat meddelande skall gälla även vad angår sakägare i Norge. Lag (1998:863).

Företag, varom ansökan göres i Norge

8 §   Förklaring, som avses i art. 14 av konventionen, meddelas av regeringen.

Den, som vill erhålla sådan förklaring, har att till mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen ingiva ansökan därom. I ansökningen skola så fullständigt som möjligt uppgivas verksamhetens beskaffenhet, omfattning och verkningar med angivande av det vattenområde, som av verksamheten kan komma att beröras. Mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen översänder med eget yttrande ansökningen till Utrikesdepartementet. Lag (2010:994).

9 §   Då ansökan angående en verksamhet, vilken ingivits till myndighet i Norge, inkommit till Utrikesdepartementet, ska den jämte tillhörande bilagor sändas till mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen. Vad som nu sagts ska även gälla i fråga om upplysningar som avses i tredje punkten av art. 15 i konventionen.

Sedan de i första stycket avsedda handlingarna inkommit till mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen ska denna genast utfärda kungörelse om ansökan. Kungörelsen ska innehålla dels uppgift om verksamhetens beskaffenhet och omfattning samt de verkningar, som därav kan väntas uppkomma inom svenskt område, dels underrättelse om vad sakägare, som vill hos norsk myndighet framställa erinran i anledning av verksamheten, har att iaktta samt om att erinringar i anledning av ansökan ska inom en viss, i kungörelsen utsatt tid insändas till mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen. Kungörelsen ska innehålla tillkännagivande att ett exemplar av ansökningshandlingarna finns tillgängligt på mark- och miljödomstolens eller länsstyrelsens kansli eller på annan lämplig plats som mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen bestämmer. Genom mark- och miljödomstolens eller länsstyrelsens försorg ska kungörelsen så snart det kan ske införas i ortstidning. Ett exemplar av kungörelsen ska dessutom sändas till Utrikesdepartementet, Kammarkollegiet, Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelsen och andra statliga myndigheter vilkas verksamhet kan beröras av ansökan samt till berörda kommuner.

Om det sedan kungörelse utfärdats från myndighet i Norge kommer underrättelse om frågans fortsatta behandling där, ska också ett sådant meddelande kungöras på sätt som nu har angetts.

Är verksamheten av beskaffenhet, att någon menlig inverkan därav här i riket uppenbarligen icke är att motse, erfordras ej kungörelse, som ovan nämnts. Lag (2011:612).

10 §   Kan verksamheten antagas bliva till men för allmänna intressen såsom samfärdsel eller flottning eller fiske av någon betydenhet eller för vattenreglering eller torrläggning, som redan verkställts eller med sannolikhet kan motses, åligger mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen att inhämta yttrande från myndighet, som i sådant hänseende har att bevaka det allmännas rätt, ävensom från styrelse eller syssloman för verksamhet, som av frågan beröres. Yttrande skall avgivas inom den tid för erinringars framställande, som bestämts i kungörelsen. Lag (2010:994).

11 §   Sedan den enligt 9 § utsatta tiden för erinringars insändande utgått, skall mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen till regeringen avge yttrande huruvida enligt art. 12 av konventionen samtycke till verksamheten på svensk sida kan anses erforderligt samt huruvida till följd av omfattningen och beskaffenheten av den utredning, som ytterligare behövs, frågan angående verksamheten bör behandlas av kommission. Om det med hänsyn till utredningens fullständighet kan ske, bör mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen också meddela huruvida samtycke bör lämnas och för sådant fall avge förslag till de villkor, som därför bör uppställas. Yttrandet skall åtföljas av samtliga till ärendet hörande handlingar. Avskrift av regeringens beslut i ärendet skall tillställas mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen.
Lag (2010:994).

12 §   När mark- och miljödomstolen ska yttra sig enligt 8 eller 11 § ska domstolen ha den sammansättning som anges i 2 kap. 4 § tredje stycket lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.

Kostnaden för en undersökning enligt 3 kap. 4 § lagen om mark- och miljödomstolar och utgifter i anledning av kungörelser och liknande betalas av statsmedel. Lag (2021:457).

13 §   I fråga om verksamhet, som skall verkställas för svenska statens räkning, äger regeringen förordna, att frågan om samtycke till verksamheten skall behandlas i annan ordning än här ovan i 9-12 §§ är föreskriven. Stadgandet i 9 § skall dock jämväl för sådant fall gälla i vad därmed avses att bereda sakägare kännedom om ansökningen och dess behandling samt om vad de hava att iakttaga, därest de vilja hos norsk myndighet framställa erinran i anledning av verksamheten. Lag (1998:863).

14 §   Förklaring som avses i art. 22 av konventionen, meddelas av mark- och miljödomstol. Ansökan om sådan förklaring inges till mark- och miljödomstolen i tre exemplar. Görs ansökan efter utgången av den i art. 22 stadgade tiden, skall den avvisas av mark- och miljödomstolen.

I samband med förklaring, som nämnts i första stycket, skall också prövning äga rum av fråga som avses i art. 3 mom. 2 eller art. 6 och är av beskaffenhet att besked däri skolat enligt miljöbalken tas upp i medgivande till verksamheten.

Har ansökningshandlingarna ej ingivits i föreskrivet antal exemplar eller finner mark- och miljödomstolen flera exemplar vara erforderliga eller innehåller icke handlingarna behövliga upplysningar för behandlingen av en fråga, som avses i denna paragraf, får mark- och miljödomstolen förelägga sökanden att inom viss tid fullständiga vad som sålunda brister vid äventyr, om det försummas, att ansökningen kan förklaras förfallen.
Lag (2010:994).

15 §   Angående behandlingen av fråga, som avses i 14 §, skall i tillämpliga delar gälla vad som är föreskrivet beträffande ansökningsmål i miljöbalken. Lag (1998:863).

16 §   Då förklaring som avses i 14 § har meddelats och vunnit laga kraft, skall inskrivning ske i vattenboken av de förhållanden som är av vikt för kännedom om de rättigheter och skyldigheter här i riket, vilka för framtiden är förenade med verksamheten. Lag (1998:863).

17 §   Ansökan eller ärende, som avses i 8, 9 eller 14 §, tas upp av den mark- och miljödomstol eller länsstyrelse, inom vilkens område den inverkan på vattenförhållandena, som det är fråga om, uppkommer. Lag (2010:994).

Särskilda bestämmelser

18 §   Vad som stadgas om skyldighet att ta del i kostnaden för en verksamhet eller att utge bidrag till denna skall även tillämpas på verksamhet, som enligt konventionen verkställs till förmån för strömfall eller fast egendom eller intresse här i riket. Hänsyn skall dock tas endast till nytta, som här uppkommer genom verksamheten.

Skall till följd av överenskommelse, som avses i art. 10 av konventionen, skyldighet att ta del i en verksamhet åvila även fast egendom eller intresse i Norge, skall vid tillämpningen av denna paragraf såsom kostnad för verksamheten anses endast den del därav, som enligt nämnda överenskommelse faller på egendom eller intresse här i riket. Lag (1998:863).

19 §   Fråga om godkännande av överenskommelse, som avses i art. 10 av konventionen, prövas beträffande verksamhet, varom ansökan göres här i riket, i samband med tillstånd till verksamheten samt eljest i den ordning, som i 14 och 15 §§ är för där avsett fall föreskriven. Lag (1998:863).

20 §   Är med vattenverksamhet förenad skyldighet för tillståndshavaren att erlägga bygdeavgift enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, skall vad som sålunda stadgats lända till efterrättelse även i fråga om verksamhet, vartill tillstånd meddelas enligt konventionen. Sådan skyldighet får dock icke åläggas till förmån för intressen utom riket. Vid bestämmande av antalet avgiftsenheter och inplacering i avgiftsklass skall hänsyn endast tas till verkningarna här i riket.

Avgift som avses i första stycket får, om det är skäligt med hänsyn till avgiftsskyldighet som ålagts enligt art. 8 av konventionen eller andra omständigheter, sättas lägre än vad som eljest är stadgat eller också helt efterges. Lag (1998:863).

21 §   Vad i 12 § är stadgat om yttrande, som där sägs, skall äga tillämpning jämväl i fråga om meddelande av upplysning, varom enligt art. 16 av konventionen framställning inkommer till mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen.

Vill myndighet här i riket inhämta upplysning, som avses i nämnda artikel, skall framställningen därom insändas till Utrikesdepartementet för att tillställas vederbörande norska myndighet. Lag (2010:994).

22 §   Fråga om ställande av säkerhet, som avses i art. 11 av konventionen, prövas beträffande verksamhet, för vilket ansökan görs här i riket, i samband med tillstånd till verksamheten samt eljest vid meddelande av samtycke till verksamheten eller i den ordning, som i 14 och 15 §§ är föreskriven för där avsett fall. Angående sådan säkerhet tillämpas vad som är föreskrivet i 9 kap. 3 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Lag (1998:863).

23 §   Föreläggande, varom stadgas i art. 29 av konventionen, meddelas av länsstyrelsen i det län, där verksamheten utövas eller den flottled, varom fråga är, framgår eller, om verksamheten utövas i Norge, inverkan å vattenförhållandena till följd av verksamheten uppkommer.

Då ombud enligt nämnda artikel utsetts, skall underrättelse därom jämte uppgift å ombudets namn och adress införas i en eller flera av ortens tidningar samt i allmänna tidningarna.
Sker ändring i förhållande, som tidigare kungjorts, skall den på samma sätt offentliggöras. Uppgifter, som nu nämnts, skola tillika upptagas i särskild, hos länsstyrelsen tillgänglig förteckning.

Kostnad för kungörelse, som avses i denna paragraf, må uttagas i den ordning, som angående lösen för expedition är föreskriven. Lag (1998:863).

Övergångsbestämmelser

1983:1010

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Om ett vattenmål har anhängiggjorts hos vattendomstol eller ansökan om förordnande av förrättningsman gjorts eller förordnande enligt 3 kap. 11 § vattenlagen (1918:523) om syneförrättning meddelats före ikraftträdandet, tillämpas äldre bestämmelser.

1998:863
   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
   2. Mål som före denna lags ikraftträdande har inletts hos en förrättningsman skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser.