SFS 1998:819 Lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i lagen (1966:314) om
kontinentalsockeln;

utfärdad den 11 juni 1998.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs

2

i fråga om lagen (1966:314) om kon-

tinentalsockeln

dels

att 3, 4 och 10–12 §§ skall ha följande lydelse,

dels

att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 2 a, 3 a, 3 b, 4 a–4 c

och 5 a §§, av följande lydelse.

2 a §

Vid utforskning av kontinentalsockeln och vid utvinning av naturtill-

gångar från den skall bestämmelserna i 2 kap. miljöbalken gälla även när
verksamheten bedrivs utanför territorialgränsen.

3 §

3

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer äger meddela

tillstånd för annan än staten att genom geofysiska mätningar, borrning eller
på annat sätt utforska kontinentalsockeln och att utvinna naturtillgångar från
denna.

Tillstånd skall avse bestämt område och viss tid.
Regeringen äger föreskriva att visst slag av verksamhet som avses i första

stycket får äga rum utan tillstånd.

3 a §

Vid prövning av tillstånd att utforska kontinentalsockeln eller att ut-

vinna naturtillgångar från den tillämpas 2 kap., 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 §
miljöbalken.

Vid prövning av tillstånd att utvinna naturtillgångar från kontinentalsock-

eln tillämpas dessutom 3 och 4 kap. miljöbalken.

En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en ansökan om tillstånd att

genom borrning eller sprängning utforska kontinentalsockeln eller att ut-
vinna naturtillgångar från den. I fråga om förfarandet, kraven på miljökonse-
kvensbeskrivningar samt planer och planeringsunderlag gäller 6 kap. miljö-
balken.

1

Prop. 1997/98:90, bet. 1997/98:JoU25, rskr. 1997/98:279.

2

Jfr rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på

miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT nr L 175, 5.7.1985, s. 40, Celex
385L0337), ändrat genom rådets direktiv 97/11/EG (EGT nr L 73, 14.3.1997, s. 5,
Celex 397L0011).

3

Senaste lydelse 1991:49. Ändringen innebär att fjärde stycket upphävs.

SFS 1998:819

Utkom från trycket
den 7 juli 1998

2

SFS 1998:819

3 b §

Vid prövning av tillstånd till sådan täkt på kontinentalsockeln som

avses i 12 kap. 1 § första stycket miljöbalken skall behovet av materialet som
kan utvinnas vägas mot de skador på djur- och växtlivet och på miljön i öv-
rigt som täkten kan befaras orsaka. Tillstånd får inte lämnas till en täkt som
kan befaras försämra livsbetingelserna för någon djur- eller växtart som är
hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande.

4 §

4

Ett tillstånd skall förenas med de villkor som behövs för att skydda

allmänna intressen och enskild rätt, såsom att skydda människors hälsa och
miljön mot skador och olägenheter, främja en långsiktigt god hushållning
med mark och vatten och andra resurser samt trygga säkerheten.

Villkoren kan bland annat avse åtgärder för att förebygga luft- eller vat-

tenföroreningar, skydda djur- och växtlivet, bevara fyndigheter eller borrhål
eller skydda sjöfarten eller fisket. De kan avse sättet att leda företaget, utföra
arbetet, utforma anläggningar på kontinentalsockeln för arbetena eller an-
vända produkterna. Villkoren kan också avse krav på kartor över arbetena,
provtagningar och rapportering av verksamheten.

4 a §

Ett tillstånd får förenas med ytterligare eller ändrade villkor, om det

genom verksamheten har uppkommit en olägenhet av någon betydelse som
inte förutsågs när tillståndet meddelades eller om verksamheten med någon
betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken
överträds.

Med stöd av denna paragraf får inte meddelas så ingripande villkor att

verksamheten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras.

4 b §

När ett tillstånd meddelas, kan det bestämmas vilken omfattning en

undersökning eller utvinning skall få ha för att den rätt som grundas på till-
ståndet skall fortsätta att gälla.

Tillstånd kan även förbindas med villkor om att staten skall delta i verk-

samheten eller om att avgifter skall betalas till staten för tillståndet eller med
något annat liknande villkor. Avgifterna skall vara beräknade antingen i för-
hållande till mängden eller värdet av de utvunna produkterna eller av ande-
lar av dessa eller på något annat sätt.

4 c §

Ett tillstånd får för sin giltighet göras beroende av att den som avser

att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för att ta bort an-
läggningar och för andra åtgärder för återställning. Staten, kommuner, lands-
ting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Om det kan antas att den ställda säkerheten inte är tillräcklig, får beslut

fattas om ytterligare säkerhet.

I fråga om beskaffenheten av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbal-

ken. Säkerheten skall prövas av tillståndsmyndigheten och förvaras av läns-
styrelsen i det län där verksamheten bedrivs eller som närmaste del av Sveri-
ges sjöterritorium ligger i.

4

Senaste lydelse 1992:1145. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket upphävs.

3

SFS 1998:819

5 a §

Om ett tillstånd upphör att gälla är den som har innehaft tillståndet

skyldig att ta bort anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning, om
inte detta är obehövligt från allmän eller enskild synpunkt.

Om skyldigheten att vidta sådana åtgärder inte har bestämts genom villkor

i tillståndet, skall frågan prövas av tillståndsmyndigheten i samband med att
tillståndet upphör.

Om den som har haft tillståndet inte iakttar sina skyldigheter, får tillsyns-

myndigheten vid vite förelägga honom att fullgöra dem.

10 §

5

Inom anläggning och säkerhetszon utanför territorialgränsen tilläm-

pas svensk lag med undantag av bestämmelserna i minerallagen (1991:45)
och lagstiftningen angående jakt och fiske. Därvid anses anläggningen och
zonen belägna inom närmaste del av Sveriges sjöterritorium.

Om annat inte framgår av 10 a §, skall tillståndsprövning enligt miljöbal-

ken dock inte ske för utforskning och utvinning inom anläggning och säker-
hetszon utanför territorialgränsen, om verksamheten har tillståndsprövats av
regeringen enligt denna lag.

10 a §

6

Gäller ett tillstånd enligt denna lag en verksamhet som skall bedri-

vas utanför territorialgränsen, får regeringen, om det finns särskilda skäl,
som villkor för tillståndet ange att tillståndsprövning enligt 9 kap. miljöbal-
ken skall ske hos den myndighet som regeringen bestämmer. Detta gäller
dock endast om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken behövs för en motsva-
rande verksamhet innanför territorialgränsen.

Miljöbalken skall tillämpas på en verksamhet som omfattas av villkor en-

ligt första stycket. Regeringen skall ange vilken myndighet som skall utöva
tillsyn enligt miljöbalken över verksamheten.

11 §

Den som utan lov utforskar kontinentalsockeln eller utvinner natur-

tillgångar från denna eller vidtager åtgärd för sådan utforskning eller utvin-
ning dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

Till samma straff döms den som
1) bryter mot ett villkor som har meddelats med stöd av 4 eller 4 a §,
2) underlåter att efterkomma vad tillsynsmyndighet fordrar eller föreskri-

ver med stöd av 8 § andra eller tredje stycket eller

3) vid fullgörande av uppgiftsskyldighet som är förbunden med tillstånd

eller som är föreskriven i eller som ålagts enligt 8 § andra stycket uppsåtli-
gen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift.

Den som överträder förbudet i 6 § att segla in i säkerhetszon eller före-

skrift som utfärdats för tryggande av sådan zon dömes till böter.

12 §

Har en innehavare av ett tillstånd underlåtit att följa villkor som har

meddelats med stöd av 4 eller 4 a § eller vad han är skyldig att göra enligt
9 § eller att följa en anfordran eller föreskrift som en tillsynsmyndighet har
meddelat med stöd av 8 § andra eller tredje stycket, får tillsynsmyndigheten
ålägga honom vid vite att fullgöra sina skyldigheter.

5

Senaste lydelse 1992:1145.

6

Senaste lydelse 1992:1145.

4

SFS 1998:819

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 1998

Medför underlåtenheten uppenbar fara för allmänt intresse, äger tillsyns-

myndigheten förbjuda arbetets fortsatta bedrivande och låta genom polis-
myndighetens försorg vidtaga rättelse på tillståndshavarens bekostnad.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
2. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om

ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna om miljö-
kvalitetsnormer i miljöbalken skall dock tillämpas omedelbart.

3. Bestämmelsen i 5 a § skall tillämpas även när tillståndet har meddelats

före denna lags ikraftträdande.

4. Den nya lydelsen av 10 a § skall inte tillämpas i fråga om tillstånd en-

ligt denna lag som har meddelats i enlighet med ett före ikraftträdandet av
denna lag beviljat tillstånd. Har tillstånd meddelats i enlighet med ett efter
den 31 december 1992 beviljat tillstånd skall i stället äldre lydelse av 10 a §
tillämpas.

På regeringens vägnar

ANDERS SUNDSTRÖM

Per Erik Lindeberg

(Närings- och handelsdepartementet)