SFS 1983:291

SFS 1983:291 Vattenlag;

Utkom från trycket

den 25 maj 1983

utfärdad den 5 maj 1983.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Vatten skall skyddas och vårdas som en gemensam naturtillgång.

2 § Denna lag är tillämplig på vattenföretag och vattenanläggningar. I
lagen finns också bestämmelser om skydd för vattenförsörjningen.

I fråga om vissa vattenföretag som kan beröra något annat land gäller

särskilda bestämmelser.

3 § Vattenföretag är

1. uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar eller andra

anläggningar i vattendrag, sjöar och andra vattenområden, fyllning och

pålning i vattenområden, bortledande av vatten från eller grävning, spräng­
ning och rensning i vattenområden samt andra åtgärder i vattenområden

om åtgärden syftar till att förändra vattnets djup eller läge.

2. bortledande av grundvatten och utförande av anläggningar härför,
3. tillförsel av vatten för att öka grundvattenmängden samt utförande av

anläggningar och åtgärder härför,

4. åtgärder som utförs för att avvattna mark, när fråga inte är om

avledande av avloppsvatten, för att sänka eller tappa ur en sjö eller för att
skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastig­

hets lämplighet för något visst ändamål.

652

' Prop, 1981/82: 130 och 1982/83: 26, JoU 19 82/83: 30. rskr 274.

¬

Vattenanläggning är en anläggning som har tillkommit genom ett vatten-

SFS 1983:291

företag med till anläggningen hö rande manöveranordningar.

Med v attenområde i första stycket 1 avses område som täcks av vatten

vid högsta förutsebara vattenstånd.

4 § I denna lag avses med

1. vattenreglering: ändring av vattenföringen i ett vattendrag till förmån

för annat vattenföretag,

2. vattenöverledning: vattenreglering genom överföring av ytvatten från

ett vattenområde till ett a nnat,

3. vattentäkt: bortledande av yt- eller grundvatten för vattenförsörjning

eller bevattning,

4. markavvattning: åtgärder enligt 3 § första stycket 4,
5. avloppsvatten: spillvatten eller annan flytande orenlighet, vatten som

använts för kylning vid driften av en fabrik eller annan inrättning, vatten
som avleds f ör sådan avvattning inom stadsplan eller byggnadsplan som
inte sker för en viss eller vissa fastigheters räkning samt vatten som avleds
för avvattning av en begravningsplats.

2 kap. Rådighet över vatten m . m.
1 § För att få ut föra ett vattenföretag skall företagaren ha rådighet över

vattnet inom det område där företaget skall utföras.

2 § Var och en råder över det vatten som finns inom hans fastighet.

Rådighet över en fastighets vatten kan också tillkomma någon till följd av
upplåtelse av fastighetsägaren eller, enligt vad som är särskilt föreskrivet,

förvärv tvångsvis.

3 § I rinnande vatten råder vardera sidans ägare över en lika stor andel i

vattnet, även om en större del av vattnet rinner fram på den enes fastighet

än på den andres.

4 § Den som vill utföra

1. en vattenreglering,
2. en vattentäkt för allmän vattenförsörjning eller bevattning,
3. ett markavvattningsföretag,
4. ett vattenföretag som behövs för allmän väg, allmän farled, allmän

hamn eller allmän flottled eller

5. ett vattenföretag som behövs för att motverka förorening genom

avloppsvatten
härför ändamålet rådighet som anges i 1 §.

5 § Rådighet som anges i 1 § tillkommer

1. staten, kommuner och vattenförbund för att utföra sådana vattenfö­

retag som är önskvärda från hälsosynpunkt eller allmän miljövårdssyn­
punkt eller som f rämjar fisket,

2. förvaltare som avses i 82 a § lagen (1919:426) om flottning i allmän

flottled för at t vidta de återställningsåtgärder som behövs efter avlysning
av den allmänna flottleden.

653

¬

SFS 1983:291

Den som är beroende av att vattenförhållandena består har också sådan

rådighet för att utföra rensningar för att bibehålla vattnets djup eller läge

eller för att omedelbart återställa ett vattendrag som har vikit från sitt förra
läge eller som på något annat sätt har förändrat sitt lopp,

6 § Den som äger strand vid annans vattenområde har rätt att för sin
fastighets behov ha mindre brygga, båthus eller någon annan sådan bygg­

nad vid stranden, om inte vattenområdets ägare genom byggnaden lider

skada av någon betydelse.

I 1 kap. 6§ jordabalken finns bestämmelser om att även andra än

strandägare kan ha denna rätt.

7 § Tillhör en fallsträcka olika ägare, får en av dem tillgodogöra sig

vattenkraften i he la sträckan, om han på grund av äganderätt eller annan
rättighet som gäller mot envar och inte är begränsad till tiden råder över

mer än hälften av kraften. Hänsyn skall tas till den kraft som svarar mot

andel i såd an samfållighet som avses i 1 kap. 3 § fastighetsbildningslagen

(1970:988).

Första stycket gäller även när någon vill i et t vattenkraftverk tillgodo­

göra sig vattenkraft i fallsträckor som ingår i olika vattendrag, om det
gemensamma tillgodogörandet är en från teknisk och ekonomisk synpunkt

nödvändig förutsättning för kraftverkets tillkomst.

8 § Om det för att kraftförsöijningen skall utvecklas planmässigt är nöd­

vändigt att ett sådant strömfall tas i anspråk som tillkommer annan än

staten och som inte är utnyttjat på ett från allmän synpunkt ändamålsenligt
sätt, får regeringen på ansökan av någon som vill tillgodogöra sig vatten­

kraften förordna att strömfallet eller särskild rätt till detta får tas i anspråk.

Den som har fått tillstånd enligt första stycket skall inom tid som rege­

ringen b estämmer och vid äventyr att tillståndet förfaller hos vattendom­

stolen ansöka om bestämmande av ersättning för vad som tas i anspråk
enligt första stycket.

Rätt att på grund av förordnande enligt första stycket ta strömfall i

anspråk får inte utan regeringens medgivande övergå från innehavaren till

någon annan.

Regeringen får besluta de villkor för rättighetens utnyttjande som be­

hövs från allmän synpunkt.

9 § Den som utövar ett vattenföretag eller råder över en vattentillgång
enligt 2 § är skyldig att vid allvarlig vattenbrist, som orsakas av torka eller

någon annan jämförlig omständighet, avstå det vatten som är oundgängli­

gen nödvändigt för den allmänna vattenförsörjningen eller för något annat
allmänt behov.

Den som avstår vatten enligt första stycket är berättigad till skälig

ersättning för den skada han härigenom lider.

Länsstyrelsen får vid vite förelägga företagaren eller rådighetshavaren

att iaktta sin skyldighet enligt första stycket. Länsstyrelsen får härvid
förordna att beslutet skall gälla även om d et överklagas.

654

¬

3 kap. Allmänna förutsättningar för vattenföretag

SFS 1983:291

1 § Ett vattenföretag får inte komma till stå nd, om det med hänsyn till

valet av plats eller på något annat sätt möter hinder från allmänna plane­
ringssynpunkter.

2 § Byggnads- och andra anläggningsarbeten som utgör vattenföretag
eller utförs för ett vattenföretag får inte strida mot fastställd generalplan,
stadsplan eller byggnadsplan. Mindre avvikelse från plan utgör dock inte

hinder mot tillstånd till före taget, om avvikelsen är förenlig med planens

syfte.

Gäller eljest, i andra fall än som avses i 16 , 18 och 20 §§ naturvårds lagen

(1964:822), särskilda bestämmelser för bebyggande eller annan använd­

ning av ett mark- eller vattenområde, skall vattenföretaget utföras så att

syftet med bestä mmelserna inte motverkas.

3 § Även om det inte finns något hinder mot ett vattenföretag enligt 1
eller 2 §, far de t inte komma till stånd om någon skada eller olägenhet av

större betydelse därigenom uppkommer för allmänna intressen.

Utan hinder av första stycket får företaget komma till stån d, om rege­

ringen finner att företaget är av synnerlig betydelse från allmän synpunkt.

4 § Ett vattenföretag får komma till stånd endast om fördelarna från
allmän och enskild synpunkt av företaget överväger kostnaderna samt
skadorna och olägenheterna av det.

5 § Vid prövningen enligt 1 -4 §§ skall hänsyn tas till andra vattenföretag

eller särskilda anläggningar som kan antas behövas för att vattenföretaget
skall kunna ut nyttjas på ett ändamålsenligt sätt.

6 § Bestämmelserna i 1, 2 och 4 §§ gäller inte

1. vattenföretag som vid prövning av en viss verksamhet enligt 136 a §

byggnadslagen (1947:385) har angetts som ett villkor för verksamheten.

2. broar eller andra vattenföretag för väg, järnväg, tunnelbana eller

spårväg, vars anläggande har prövats i särskild ordning,

3. rörledningar i vatten, vartill koncession har meddelats enligt lagen

(1978: 160) om vissa rörledningar.

7 § Ett vattenföretag som är tillåtligt skall utföras med en sådan omfatt­

ning och på ett sådant sätt att ändamålet utan oskälig kostnad vinns med
minsta intrång och olägenhet för motstående allmänna och enskilda intres­

sen. Det skall, om det kan ske utan oskälig kostnad, utföras så att det inte
försvårar annat vattenföretag eller annan verksamhet som kan antas i
framtiden beröra samma vattentillgång och som främjar allmänt eller en­
skilt ändamål av vikt.

Den som utför ett vattenföretag är skyldig att vidta åtgärder som är

ägnade att förebygga e ller minska skador av företaget, om han inte därige­

nom åsamkas oskälig kostnad. Beträffande åtgärder i stället för ersättning i

pengar gäller 9 kap. 1 § tredje stycket.

655

¬

SFS 1983; 291

8 § Om ansökningar om tillstånd till skilda vattenföretag prövas samti­

digt och företagen på grund av att de berör samma vattentillgång eller av

någon annan orsak inte kan utföras vid sidan av varandra i enlighet med

ansökningarna samt någon samfallighet enligt denna lag inte bildas, skall
företagen om möjligt jämkas så att de kan komma till stånd utan väsentligt
förfång för något av dem. Om en sådan jämkning inte kan göras, skall
företräde ges åt det företag som från allmän och enskild synpunkt kan
antas medföra största fördel.

9 § När enligt denna lag ett vattenföretag skall utföras inom ramen för en
samfallighet, skall tillses att var och en av deltagarna tillgodoses utan

väsentligt förfång för någon annan deltagare.

10 § Om det vid tillståndsprövningen av ett vattenföretag framgår att
detta kan utan väsentlig ändring utföras så att det medför en betydande

nytta för någon annan, skall på begäran av denne villkor meddelas härom.

Sådana villkor far dock inte meddelas om förutsättningar föreligger för

bildande av en samfallighet enligt denna lag.

Den som bereds nytta enligt första stycket skall utge skälig ersättning till

tillståndshavaren.

Om tillståndshavaren åsamkas kostnad på grund av villkor enligt första

stycket, är han berättigad till ersättning enligt 9 kap.

11 § Om någon vill utfö ra ett vattenföretag som kan skada fisket, är han

skyldig att utan ersättning vidta och för framtiden underhålla behövliga
anordningar för fiskens framkomst eller fiskets bestånd, släppa fram vatten
för ändamålet samt iaktta de villkor i övrigt som på grund av företaget kan

behövas till skydd för fisket i det vatten som berörs av vattenföretaget eller
i något a ngränsande vattenområde. Om nyttan av en ifrågasatt anordning

eller ett villkor inte skäligen kan anses motsvara den kostnad som därige­

nom skulle åsamkas företagaren, kan han befrias från sådan skyldighet.

I 10 kap. 5 § finns bestämmelser om särskilda fiskeavgifter som kan

bestämmas i stället för att villkor meddelas enligt första stycket.

12 § Bestämmelserna i 1-6 och 8-11 §§ gäller inte i fråga om utrivning
enligt 14 kap. 1 och 3 §§.

4 kap. Tillståndsplikt

1 § För vattenföretag krävs tillstånd enligt denna lag. Tillstånd behövs

dock inte, om det endast är fråga om vattentäkt för att förse en viss

fastighet med vatten för husbehovsförbrukning. Inte heller behövs tillstånd

i fall som avses i 2 § första stycket, 3 eller 4 §.

När det krävs tillstånd till ett vattenföretag får arbeten av större omfatt­

ning i anslutning till företaget inte påböijas innan sådant tillstånd har
meddelats.

Den som vill utför a ett vattenföretag har rätt att begära prövning även

om tillstånd inte krävs.

I 14 kap. 5 § finns bestämmelser om skyldighet att begära prövning

656

innan en anläggning för bortledande av grundvatten tas ur bruk.

¬

2 § Tillstånd till ett vattenföretag krävs inte, om det är uppenbart att

SFS 1983:291

varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom företagets inverkan
på vattenförhållandena. I fråga om detaljdränering genom täckdikning
krävs tillstånd endast om det föreligger sannolika skäl att allmänna eller

enskilda intressen skadas genom företaget.

I fråga om markavvattning krävs även tillstånd om det för företaget

behövs särskild tvångsrätt enligt 8 kap. 1 eller 2 § eller om två eller flera

skall de lta i fö retaget och någon överenskommelse inte har träffats om
delalt tigheten.

3 § Tillstånd behövs inte för att utföra rensningar för att bibehålla vatt­

nets djup eller läge eller för att omedelbart återställa ett vattendrag som har
vikit från sitt förra läge eller som på något annat sätt har förändrat sitt lopp.

Om arbetena berör en fastighet som tillhör någon annan, skall ägaren av

denna alltid underrättas innan arbetena påböijas.

Om fisket kan skadas, skall anmälan om de planerade arbetena göras till

fiskenämnden innan arbetena påböijas.

4 § Om det till följd av en skada eller för att förebygga en skada är

nödvändigt att tillståndspliktiga ändrings- eller lagningsarbeten utförs utan

dröjsmål, får arbetena utföras utan föregående tillstånd. Ansökan om
godkännande av arbetena skall dock göras snarast möjligt.

5 § Om ett vattenföretag har utförts utan tillstånd enligt denna eller äldre

lag, får företagaren begära prövning av företagets laglighet.

En ansökan om tillstånd att ändra en vattenanläggning som har utförts

utan tillstånd får prövas endast om prövning av anläggningens laglighet

begärs samtidigt.

Andra stycket gäller även i frå ga om ansökningar enligt 8 kap. 2 § a tt

använda någon annans anläggning. Den som gör en sådan ansökan får även

begära prövning av anläggningens laglighet.

6 § Om ett vattenföretag efter det denna lag ha r trätt i kraft har utförts

utan tillstånd, är företagaren bevisningsskyldig i fråga om de förhållanden

som rådde i vattn et innan företaget utfördes.

5 kap. Särskilda bestämmelser om markavvattning

Allmänna bestämmelser
I § Ansöker någon om till stånd till ett markavvattningsföretag skall, om

det begärs av ägaren till en annan fastighet och det prövas lämpligt,
företaget utformas så att det blir till nytta även för denna fastighet. Ägare
av fastigheter för vilka markavvattningen medför nytta skall delta i företa­
get. Skyldighet att delta i annan markavvattning än dikning föreligger dock
endast om det begärs av ägare till fastigheter som får mer än hälften av den

beräknade nyttan av företaget.

Första stycket gäller även väghållare som inte är fastighetsägare, om

vägen medför en av sevärd inverkan på markavvattningsföretaget.

657

42-SFS 1983

¬

SFS 1983:291

2 § För utförande och drift av företaget utgör deltagarna en samfallighet.

Tillståndet till företaget samt anläggningar och rättigheter som hör till
företaget är samfällda för deltagarna.

När en samfallighet har bildats, gäller vad som i denna lag föreskrivs om

tillståndshavare eller ägare av anläggning samfalligheten.

Inlöst mark är samfälld för de fastigheter som, när inlösen sker, ägs av

deltagare i samfalligheten och omfattas av markavvattningsföretaget.

3 § Kostnaderna för utförande och drift av företaget fördelas mellan

deltagarna på grundval av andelstal som bestäms efter vad som är skäligt

med hänsyn främst till den nytta var och en har av företaget.

Om det med hänsyn till olikheter i naturförhållandena eller annat kan

antas att ett visst område skulle fa en avsevärt mindre kostnad i förhållan ­

de till nyttan av markavvattningen om ett annat område inte hade ingått i
företaget, skall företaget indelas i avdelningar som avgränsas med hänsyn

till olikheterna.

Vad deltagarna har överenskommit om kostnadsfördelningen skall läg­

gas till grund för tillståndsbeslutet, om borgenärer med panträtt i de fastig­

heter som ägs av deltagare och omfattas av markavvattningsföretaget
medger det. Om en fastighet svarar för gemensam inteckning, fordras

dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som i
22 kap . 11 § jordabalken föreskrivs för relaxation. Medgivande av rätts­
ägare behövs inte, om överenskommelsen är väsentligen utan betydelse
för dem.

4 § Bestämmelserna i 1-3 §§ gäller inte i fråga om markavvattning som

söks av annan än ägare av fastighet eller väghållare.

Markavvattning och avledande av avloppsvatten

5 § Om ledningar för ett markavvattningsföretag med väsentlig fördel

kan användas för att avleda avloppsvatten från en fastighet, skall ägaren av

denna fastighet delta i företa get om han själv eller sökanden till markav­

vattningsföretaget begär det. Vad som nu sag ts skall gälla även vid avle­

dande av avloppsvatten från verksamhetsområdet för en allmän vatten-

och avloppsanläggning. Härvid skall vad som sägs om fastighetens ägare i
stället gälla huvudmannen för anläggningen.

6 § Kostnaderna för utförande och drift av en gemensam ledning förde­
las mellan markavvattningsintresset och avloppsintresset med hänsyn till

mängden och beskaffenheten av det vatten som tillförs ledningen samt till
vad som kan anses skäligt med hänsyn till intressenternas nytta av ledning­

en.

Första stycket gäller också vid fördelningen av kostnaderna mellan

avloppsintressenter.

I fråga om överenskommelser mellan intressenterna tillämpas 3 §. tredje

stycket.

7 § Bestämmelserna i 5 och 6 §§ om avledande av avloppsvatten från

fastigheter får tillämpas även i fråga om avledande av avloppsvatten från

658

byggnader och anläggningar som inte hör till någon fastighet, om det kan

ske utan olägenhet av betydelse för de övriga deltagarna.

¬

8 § Bestämmelserna i 5-7 §§ gäller inte avledande av avloppsvatten från

SFS 1983:291

enskilda fastigheter inom verksamhetsområdet för en allmän vatten- och
avloppsanläggning.

Markavvattning och vägföretag m.m.

9 § Skall för markavvattning ett vattenavlopp byggas genom en väg eller
ett avlopp genom en väg utvidgas eller fördjupas och vill väghållaren själv

utföra åtgärden, har han rätt därtill.

Om det inte är oskäligt skall sådana åtgärder bekostas av väghållaren i

den mån åt gärden behövs för avvattning till 1,2 meters djup av åker och
äng, som sedan vägens tillkomst eller sedan minst tjugofem år räknat från

dagen för begäran om åtgärden varit att hänföra till något av dessa ägoslag.

Väghållarens kostnadsansvar gäller inte i fråga om ägovägar eller därmed
jämförliga vägar och inte heller i fråga om broar och andra vattenföretag
som har utförts i överensstämmelse med tillstånd som har meddelats enligt
denna lag eller vattenlagen (1918:523).

När kostnadsansvar inte åvilar väghållaren enligt andra stycket, skall

åtgärden bekostas av den för vilken markavvattning sker.

10 § Om den kostnad som enligt 9 § andra stycket åvilar väghållaren
avsevärt överstiger värdet av den skada som uppstår om åtgärden inte

utförs, får väghållaren i stället för att bekosta åtgärden betala ersättning för

skadan.

11 § Om en väg skall byggas eller ändras och en markägare begär att

vattenavlopp för framtida markavvattning skall anordnas genom vägen,

skall väghållaren utföra åtgärden om det kan ske utan men för vägens
framtida brukbarhet. I fråga om kostnadsansvaret för den fördyring av

byggandet och driften av vägen som åtgärden medför gäller 9 § andra och

tredje styckena samt 10 § i tillämplig a delar.

Begäran enligt första stycket skall framställas hos väghållaren eller, i

fråga om enskild väg för vilken väghållningsskyldighet ännu inte föreligger,

hos den som handlägger vägförrättningen. Begäran skall vara skriftlig och i

fråga om me r omfattande åtgärder vara åtföljd av en plan för markavvatt-

ningen.

12 § Bestämmelserna i 9 -11 §§ inn ebär inte någon inskränkning i den

rätt som väghållaren eller markägaren kan grunda på dom, avtal eller
någon annan särskild rättsgrund.

13 § Bestämmelserna i 9-12 §§ gäller också i fråga om banvallar för

järnvägar, tunnelbanor och spårvägar.

6 kap. Bevattningssamfälligheter
1 § Om flera ansöker om tillstånd till va ttentäkt för bevattning ur samma

vattentillgång och vattnet behöver fördelas mellan dem, får vid meddelan­

de av tillstånd bestämmas att tillståndshavarna skall utgöra en samfällighet
för sådan fördelning (bevattningssamfållighet).

Har tillstånd till vattentäkt för bevattning meddelats någon och söks

659

¬

SFS 1983:291

tillstånd till ny vattentäkt för bevattning ur samma vattentillgång, far, om

särskilda skäl föreligger, vid meddelande av tillstånd bestämmas att till-
ståndshavarna skall utgöra en bevattningssamfallighet eller, om samfal-
lighet bildas enligt första stycket, att den för vilken tillstånd redan har
meddelats skall ingå i samfalli gheten.

Om, sedan en samfallighet har bildats, någon g ör en ansökan om till­

stånd till en ny vattentäkt för bevattning ur samma vattentillgång, får i
samband med beslut om tillstånd till vattentäkten bestämmas att tillstånds-

havaren skall ingå i samfallighete n.

2 § Deltagarna i en bevattningssamfallighet fördelar tillgängligt vatten

mellan sig, om det behövs på grund av vattenbrist eller någon annan

omständighet eller om någon deltagare inte utnyttjar sin rätt att ta vatten.

Vid fördelningen skall de villkor iakttas som har bestämts av vattendom­

stolen i samband med att tillstånd gavs.

3 § Om det är lämpligt, får vattendomstolen bestämma att gemensamma
anläggningar för bevattning skall inrättas för samtliga eller vissa av dem
som skall ingå i samfallighet en.

4 § En gemensam anläggning får endast inrättas för sådana deltagare i
samfalligheten för vilka det är av väsentlig betydelse att ha del i anlägg­
ningen.

En gemensam anläggning får inte inrättas, om de som skall delta i

anläggningen mera allmänt motsätter sig åtgärden och har beaktansvärda
skäl för det. Vid de nna prövning skall främst deras mening beaktas som

har störst nytta av anläggningen.

Andra stycket gäller inte, om behovet av anläggningen är synnerligen

angeläget för att tillgodose motstående allmänna och enskilda intressen.

5 § En gemensam anläggning och rätt till utrymme är samfällda för dem

som deltar i anläggningen. Deltagarna svarar gemensamt för utförande och

drift av anläggningen.

Mark som inlösts för gemensamma anläggningar är samfälld för de

fastigheter som, när inlösen sker, ägs av deltagare i samfalligheten och
omfattas av bevattningsföretaget.

6 § En bevattningssamfällighets förvaltningskostnader och kostnader för

utförande och drift av gemensamma anläggningar f ördelas mellan delta­

garna efter vad som är skäligt med hänsyn främst till den mängd vatten
som var och en fär ta ut enligt meddelat tillstånd. I enlighet härmed åsä tts
andel stal för vaije deltagare.

Om särskilda skäl föreligger, får särskilda andelstal bestämmas för en

viss del av verksamheten.

Om det är lämpligt, får kostnaderna för driften av gemensamma anlägg­

ningar fördelas genom avgifter som beräknas på grundval av den omfatt­

ning i vilken vaije deltagare utnyttjar anläggningarna.

7 § Vad deltagarna har överenskommit om andelstalen och grunderna

660 för

avgiftsberäkningen skall läggas till grund för vattendomstolens dom,

¬

om borgenärer med p anträtt i fastigheter som ägs av deltagare och omfat-

SFS 1983; 291

tas av bevattningsföretaget medger det. Om en fastighet svarar för gemen­
sam inteckning, fordras dessutom de medgivanden från fastighetsägare
och fordringshavare som i 22 ka p. 11 § jordabalken föreskrivs för relaxa­

tion. Medgivande av rättsägare behövs inte, om överenskommelsen är
väsentligen utan betydelse för dem.

7 kap. Samfälligheter för vattenreglering
Vattenreglering för kraftändamål

1 § På yrkande av den som ansöker om eller har fått tillstånd enligt

denna lag till vattenreglering för kraftändamål skall förordnas att ägare av

andra strömfall som får nytta av regleringen skall delta i regleringsföreta­
get, om mer än hälften av företagets nytta belöper på de strömfall som

tillhör den som framställer yrkandet och dem som förenat sig med honom

samt vaije strömfall som yrkandet avser är utbyggt eller kan beräknas bli

utbyggt för kraftändamål inom den närmaste tiden.

Om någon ansöker om eller har fått tillstånd enligt denna lag till vat ten­

reglering för kraftändamål, skall på yrkande av ägaren av ett annat ström­

fall som får nytta av regleringen förordnas att denne skall delta i företaget.

2 § Har förordnande enligt 1 § meddelats, utgör samtliga deltagare i
regleringsföretaget en samfällighet för utförande och drift av företaget.

Tillståndet till företaget samt anläggningar och rättigheter som hör till
företaget är samfällda för deltagarna.

När en samfällighet har bildats gäller vad som i denna lag föreskrivs om

tillståndshavare eller ägare av anläggning samfälligheten.

Inlöst mark är samfälld för de fastigheter som, när inlösen sker, ägs av

deltagarna i samfälligheten och till vilka deras strömfall hör.

3 § Kostnaderna för utförande och drift av företaget fördelas mellan

deltagarna på grundval av andelstal som bestäms efter vad som är skäligt

med hänsyn främst till den nytta var och en har av företaget.

Om en vattenr eglering avser flera sjöar eller skilda sträckor i ett vatten­

drag och det på grund härav behövs flera dammbyggnader eller särskilda
anläggningar, s kall, om så erfordras, kostnaderna för vaije sådan del av

företaget beräknas särskilt och fördelas enligt grunderna i första stycket.

Vad deltagarna har överenskommit om kostnadsfördelningen skall läg­

gas till grund för vattendomstolens dom, om borgenärer med panträtt i de
fastigheter till vilka deltagarnas strömfall hör medger det. Om en fastighet
svarar för gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden från
fastighetsägare och fordringshavare som i 22 kap. 11 § jordabalken före­
skrivs för relaxation. Medgivande av rättsägare behövs inte, om överens­

kommelsen är väsentligen utan betydelse för dem.

Vattenreglering för bevattning

4 § På yrkande av den som ansöker om eller har fått tillstånd till vatten­

reglering för bevattning skall förordnas att andra som har tillstånd till
vattentäkt för bevattning och som får stadigvarande fördel av regleringen

genom förbättrade möjligheter att bevattna skall delta i regleringsföretaget,

661

¬

SFS 1983:291

om den som framställer yrkandet och de som förenat sig med honom om
företaget prövas ha större fördel av regleringsföretaget än de som yrkandet
avser.

Om någon ansöker om eller har fått tillstånd till vattenreglering för

bevattning, skall på yrkande av någon annan som har tillstånd till vatten­

täkt för bevattning och som får stadigvarande fördel av regleringen genom

förbättrade möjligheter att bevattna förordnas att denne skall delta i företa­
get.

5 § Beträffande vattenreglering för bevattning äger 2 och 3 §§ motsvaran­
de tillämpning med följande avvikelser.

Inlöst mark är samfälld för de fastigheter som, när inlösen sker, ägs av

deltagare i regleringssamfälligheten och för vilkas bevattning regleringen
sker.

Deltagarnas andelstal bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn

främst till den mängd vatten som vaije deltagare får ta ut enligt meddelat

tillstånd till va ttentäkt.

Vid tillämpningen av 3 § tredje stycket första meningen gäller att medgi­

vande skall lämnas av borgenärensom har panträtt i fastigheter som ägs av

deltagare i regleringssamfälligheten och för vilkas bevattning regleringen
sker.

Vattenreglering på grund av öve renskommelse

6 § Har tillstånd till ett vattenregleringsföretag meddelats på ansökan av
flera som vill till ge mensamt gagn utföra företaget, utgör sökandena en

samfällighet för utförande och drift av företaget, om annat inte har över-
enskommits mellan dem.

Om ett vattenregleringsföretag, vartill tillstånd lämnats enligt första

stycket, avser olika slag av ändamål, är 1 och 4 §§ inte tillämpliga.

7 § Beträffande vattenregleringsföretag enligt 6 § gäller i tillämpliga delar

1. i fråga om inlösen 2 § tredje stycket och 5 § andra stycket,
2. i fråga om kostnadsfördelningen 3 § samt 5 § tredje och Qärde styck­

ena.

8 kap. Särskilda tvångsrätter
1 § Den som utför eller skall utföra ett vattenföretag kan ges rätt att

utföra anläggningar eller åtgärder på fastigheter som tillhör någon annan

och ta i anspråk mark härför när fråga är om

1. vattenföretag som avser tillgodogörande av yt- eller grundvatten,
2. vattenreglering,
3. vattenföretag som avser allmän farled, allmän hamn eller allmän

flottled,

4. markavvattning,

5. vattenföretag för att motverka förorening genom avloppsvatten,

6. vattenföretag som avses i 2 kap. 5 § första stycket.

Den som utför eller skall utföra ett vattenföretag kan ges rätt att på

annans fastighet utföra anläggningar och åtgärder som behövs för att

662

förebygga eller minska skada av företaget.

¬

Ett område som tas i anspråk enligt första stycket får lösas, om det skall

SFS 1983:291

ingå i en strömfallsfastighet.

Om rätten enligt denna paragraf att med anna t än äganderätt ta annans

mark i anspråk upphört, skall vad som anbringats på marken tillfalla
markägaren utan lösen, om det inte bortförts inom ett år från upphörandet.

2 § Om det inte medför en väsentlig olägenhet för ägaren av en vattenan­
läggning, kan någon annan ges rätt att använda anläggningen för ett eget

vattenföretag eller för att förebygga eller minska skador av ett eget vatten­

företag samt rätt att ändra anläggningen. Skall anläggningen ä ndras, har
ägaren rätt att utföra ändringen och erhålla ersättning för kostnaderna.

Den som ges rätt att använda en anläggning skall ge anläggningens ägare

skälig ersättning för rätten att använda anläggningen.

3 § Utförs rensningar eller andra åtgärder som avses i 2 k ap. 5 § andra
stycket, får rensningsmassoma läggas på närmaste strand, om det inte

vållar avsevärda olägenheter från allmän eller enskild synpunkt. Massorna

får annars föras till ett lämpligt ställe i närheten.

Markens ägare skall underrättas innan rensningsmassoma läggs upp.

Den som lägger upp massorna är skyldig att vidta åtgärder som är ägnade

att förebygga eller minska skada av uppläggningen, om han inte därigenom
åsamkas oskäliga kostnader.

4 § Förbud mot fiske inom ett visst område far meddelas i samband med

beslut om anordningar för att främja fisket eller för att förebygga skador på

fisket.

9 kap. Ersättning och andelskraft

Allmänna bestämmelser

1 § Den som har fått tillstånd enligt denna lag att genom inlösen eller på

annat sätt ta i anspråk annans egendom eller att vidta en åtgärd som skadar
annans egendom skall utge ersättning för vad som avstås eller skadas, om
annat inte är särskilt föreskrivet. Detsamma gäller den som lägger upp

rensningsmassor enligt 8 kap. 3 § och därigenom skadar annans egendom.
Ersättning skall även utges för skada till följd av förbud enligt 8 kap. 4 §.

Om företag eller åtgärder vartill tillstånd har lämnats enligt denna lag

medför att särskild rätt till en fastighet går förlorad eller rubbas, gäller vad

som föreskrivs om ersättning då fastigheter tas i anspråk eller skadas.

Den ersättningsskyldige skall, om det är lämpligt, åläggas att utföra

åtgärder som är ägnade att förebygga eller minska skador. Ersättning utgår
endast för de skador som kvarstår sedan åtgärderna har utförts.

2 § Fastigheter eller fastighetsdelar, som lider synnerligt men av ett
företag eller en åtgärd vartill tillstånd har lämnats enligt denna lag, skall
lösas in, om ägaren begär det.

Den ersättningsskyldige har rätt till i nlösen, om detta skulle medföra

endast en ringa höjning av fastighetsägarens ersättning och denne inte har

663

¬

SFS 1983; 291

något beaktansvärt intresse av att behålla fastigheten eller fastighetsdelen.
Kostnaderna för åtgärder som avses i 1 § tredje stycket skall härvid räknas

in i ersättningen.

3 § Ersättning bestäms i pengar att betalas på en gång.

Om det finns skäl till det, får ersättning för skador till följd av företag för

allmän flottled fastställas att utgå med årliga belopp. Om skadorna av ett
sådant företag inte med säkerhet kan uppskattas på förhand eller om de
sannolikt inte kommer att uppstå vaije år, får den skadelidande hänvisas
att framställa anspråk i den ordning som föreskrivs i lagen (1919:4 26) om

flottning i allmän flottléd. Grunderna för hur ersättningen skall beräknas
skall dock anges om det är möjligt.

4 § För en fastighet som löses in i sin helhet skall, om inte annat följer av

vad som sägs nedan, löseskilling betalas som motsvarar fastighetens mark­
nadsvärde. Om en del av en fastighet löses eller en fastighet eller del av

fastighet på annat sätt tas i an språk eller skadas, skall intrångsersättning

betalas som motsvarar den minskning av fastighetens marknadsvärde som
uppkommer genom ingreppet. Ersättning skall betalas även för de skador

som i övrigt up pkommer för fastighetsägaren.

Då ersättningen bestäms, skall hänsyn tas till åtgärd er som avses i 1 §

tredje stycket.

5 § Om det företag för vars genomförande en fastighet löses har medfört

inverkan av någon betydelse på fastighetens marknadsvärde, skall löse-
skillingen bestä mmas på grundval av det marknadsvärde som fastigheten
skulle ha haft om sådan inverkan inte hade förekommit, dock endast i den

mån det är skäligt med hänsyn till förhållandena i orten eller till den

allmänna förekomsten åv likartad inverkan under jämförliga förhållanden.
Om ingreppet är sådant att intrångsersättning skall betalas, skall vad som

har sagts om beräkningen av marknadsvärdet tillämpas i fråga om värdet

före ingreppet.

6 § Då löseskillingen bestäms, skall en sådan ökning av fastighetens

marknadsvärde av någon betydelse, som har ägt rum under tiden från

dagen tio år före det talan väcktes vid do mstol eller förrättningen påkal­

lades, räknas ägaren tillgodo endast i den mån det blir utrett att den beror

på något a nnat än förväntningar om en ändring i markens tillåtna använd­
ningssätt. Om ingreppet är sådant att intrångsersättning skall betalas, skall
vad som har sagts om beräkningen av marknadsvärdet tillämpas i fråga om
värdet före ingreppet. Värderingen skall ske med hänsyn till fastighetens

skick när ersättningsfrågan avgörs eller, om fastigheten dessförinnan har

tillträtts eller tagits i anspråk eller skadats, när detta skedde.

Om en stadsplan eller en byggnadsplan, enligt vilken marken har avsetts

för enskilt bebyggande, har fastställts innan talan väcktes vid domstol eller
förrättningen påkallades, skall första stycket tillämpas endast på den vär­

destegring som har inträffat efter det att planen fastställdes.

Om inlösen sker av en bebyggd fastighet, som innehas i huvudsakligt

syfte att bereda bostad åt ägaren och honom närstående, gäller den bc-

664

gränsningen för tillämpningen av första stycket att löseskillingen inte i

¬

något fall får bestämmas till lägre belopp än som behöv s för att anskaffa en

SFS 1983:291

likvärdig bostadsfastighet.

I den mån det blir u trett att värdestegringen utan att ha samb and med

förväntningar om någon ändri ng i ma rkens tillåtna användningssätt beror

på inverkan av vattenföretaget, gäller 5 §.

7 § Om f astigheten har tillträtts i sin helhet eller tagits i anspråk eller
skadats, skall då ersättningen bestäms hänsyn inte tas till sådan ändring i

fastighetens värde som uppkommer därefter. Detsamma gäller då fastighe­

ten har tillträtts endast delvis, om inte värdeändringen beror på att den

återstående delens skick ändras.

Ersättningen skall jämkas med hänsyn till den höjning i det allmänna

prisläget som kan ha skett sedan fastigheten tillträddes eller togs i anspråk

eller skadades.

Om det behövs, skall i beslutet om ersättning tas in bestämmelser som är

ägnade att hindra att ersättningstagaren gör en förlust till följd av ändringar
i penningvärdet under tiden från ersättningsbeslutet till dess betalning

sker.

8 § Har en åtgärd vidtagits i uppenb ar avsikt att höja ersättningen, skall,

om skäl föreligger, ersättningen bestämmas som om åtgärden inte hade

vidtagits.

Om^ företag eller åtgärder vartill tillstånd har lämnats enligt denna lag

medför att särskild rätt till en fas tighet går förlorad eller rubbas, skall, då

en åtgärd som avses i fö rsta stycket har vidtagits av fastighetens ägare i

avsikt som anges där, första stycket tillämpas så att den ersättningsskyldi­
ge erhåller gottgörelse genom minskning av den ersättning som tillkommer
ägaren.

9 § Ersättningen skall bestämmas särskilt för vaije sakägare. Löse-
skilling, intrångsersättning och annan ersättning skall bestämmas var för

sig.

Om ersättningen avser samtliga delägares andel i en samfällighet eller en

del av denna och det för samfalligheten finns en känd styrelse eller en
förvaltare med rätt att uppbära medel som härrör från samfälligheten, kan
domstolen eller förrättningsmannen utan hinder av första stycket bestäm­

ma gemensam ersättning för delägarna i den mån nedsättnin g inte skall ske

enligt 16 kap. 1 §.

10 § Om företag eller åtgärder vartill tillstånd har lämnats enligt denna
lag medför skad a på en fastighet som tillhör den som har fått tillståndet,

skall ersättning för skadan bestämmas. Detta gäller dock inte, om medgi­

vanden har lämnats av samtliga borgenärer som har panträtt i fastigheten.

Om fastigheten besväras av gemensamma inteckningar, fordras dessutom
de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som i 22 k ap..

11 § jordabalken föreskrivs för relaxation. Medgivande fordras dock inte
av den för vars rätt domstolens eller förrättningsmannens avgörande är

väsentligen utan betydelse.

665

¬

SFS 1983: 291

Ersättning vid utrivning m. m.

Il § Den som har fatt tillstånd enligt 14 kap . 1 § eller har ålagts eller

medgetts enligt 15 kap. 6 § att riva ut en vattenanläggning skall betala

skälig ersättning för skador på annans egendom som orsakas av bestående
ändring i vattenförhållandena. Skyldighet att betala ersättning för förlust
av förmån som orsakas av utrivningen föreligger endast om förmånen har
tillförsäkrats i tillståndsdomen eller tillståndsbeslutet eller i avtal som
träffats i samband med vattenanläggningens tillkomst. Ersättning utgår i

sådant fall endast för kostnader i anledning av förlusten av förmånen.

Om medgivande att riva ut en vattenanläggning har lämnats annan än

den som är skyldig att underhålla anläggningen och skyldighet att betala
ersättning har ålagts i samband därmed, får ersättningen sökas åter av den

underhållsskyldige.

Den som har fått tillstånd enligt 14 kap. 3 § först a stycket att bortskaffa

flottledsanläggning är inte skyldig att betala ersättning för andra skador än

sådana som uppkommer i samband med arbetena med bortskaffandet.

Ersättning vid omprövning

12 § Medför omprövning enligt 15 kap. 3, 4, 9 eller 11 § förlust av vatten
eller fallhöjd eller inskränkning i rätten att reglera vattnets avrinning för

tillståndshavare som omfattas av omprövningen utgår ersättning för förlus­

ten eller inskränkningen, om annat inte följer av 14 §.

Medför omprövning enligt denna lag skada för annan än tillståndshavare

som omfattas av omprövningen utgår ersättning härför. För mottagare av
andelskraft gäller dock viss begränsning enligt 19 §.

Beträffande ersättning enligt första eller andra stycket äger 1 —10§§

motsvarande tillämpning.

13 § Ersättning enligt 12 § första stycket betalas av den som har begärt
omprövningen eller, om omprövning enligt 15 kap. 11 § omfattar tillstån­
den till kon kurrerande vattentäkter, av vardera tillståndshavaren.

Ersättning enligt 12 § andra stycket betalas,

1. om omp rövningen sker enligt 15 kap. 3, 4 eller 8 §, av tillståndsha­

varen,

2. om omprövning enligt 15 kap. 11 § omfattar tillstånden till konkurre­

rande vattentäkter, av vardera tillståndshavaren,

3. vid annan om prövning av den som har begärt omprövningen.
Ersättning för minskning av andelskraft från vattenkraftverk som omfat­

tas av omprövningen betalas av den som har tillstånd till kraftv erket.

Begränsning i ersättningsrätten

14 § Om f örlust eller inskränkning som avses i 12 § första stycket för­
anleds av omprövning till förmån för det allmänna fiskeintresset, allmän

farled, allmän hamn, allmän flottled eller hälsovården eller, vid ompröv­

ning enligt 15 kap. 3 § eller 9 § första meningen, till förmån för den

allmänna miljövården, är tillståndshavaren skyldig att utan ersättning tåla

viss del av förlusten eller inskränkningen.

656

Den del som inte ersätts avser den sammanlagda förlusten eller in-

¬

skränkningen till följd av skilda omprövningar som nu angetts och av

SFS 1983:291

vattenföretag som avses i 15 § och mots varar i fråga om

1. vattenkraftverk högst en femtedel och lägst en tjugondel av produk­

tionsvärdet av den vattenkraft som enligt meddelat tillstånd kan u ttas vid

kraftverket efter avdrag för den del av produktionsvärdet som är att

hänföra till vattenregleringar,

2. vattenreglering för kraftändamål högst en femtedel och lägst en tju­

gondel av det till regleringen hänförliga produktionsvärdet av den vatten­

kraft som enligt meddelade tillstånd kan uttas vid varje kraftverk,

3. andra vattenföretag högst en femtedel och lägst en tjugondel av

värdet av den vattenmängd, fallhöjd eller magasinsvolym som omfattas av
tillståndet till företaget.

När vattendomstolen lämnar tillstånd till ett vatlenföretag för vilket

begränsning i ersättningsrätten som nu h ar nämnts skall gälla, skall vatten­

domstolen inom de gränser som anges i and ra stycket 1 -3 fastställa den
del som inte ersätts. Därvid skall hänsyn tas främst till företagets inverkan

på vatte nstånds- och avrinningsförhållandena, den fördel eller olägenhet

som företaget väntas medföra från allmän synpunkt, graden av nytta för

tillståndshavaren och mottagare av andelskraft samt längden av den tid
som föreskrivs enligt 15 kap. 3 § första stycket.

Om omprövning sker före den enligt 15 kap. 3 § första stycket fastställda

tidpunkten, skall den del som inte ersätts minskas i förhålla nde till den tid
som återstår till denna tidpunkt.

15 § Om den som har tillstånd enligt denna lag till ett vattenföretag
åsamkas förlust av vatten eller fallhöjd eller inskränkning i rätten att

reglera vattnets avrinning till följd av att tillstånd lämnas till ett v attenföre­
tag som skall tillgodose det allmänna fiskeintresset, allmän farled, allmän
hamn eller allmän flottled, hälsovården eller den allmänna miljövården, är

hans rätt till ers ättning härför begränsad på motsvarande sätt som gäller

enligt 14 §.

Vad som sagts nu gäller även förlust av fallhöjd som inte är utbyggd.

Därvid skall den del som inte ersätts motsvara en tjugondel av värdet av
vattenkraften i det berörda strömfallet efter avdrag för vad som av detta
värde är att hänföra till v attenregleringar.

Andelskraft

16 § Den vars vattenkraft skall tillgodogöras av annan med stöd av 2

kap. 7 § eller på grund av överenskommelse far delta i tillgodogörandet, om
det är av betydelse for hans verksamhet och om hans rätt till kraft en är

grundad på äga nderätt eller annan rättighet som gäller mot e nvar och som

inte är beg ränsad till ti den. Han är då berättigad till andel i kr aftproduk­
tionen (andelskraft) och skyldig att bidra till kost naderna för kraftanlägg­

ningens utförande och drift, allt i förhållande till sin andel i den vatten kraft

som skall tillgodogöras vid anlägg ningen. Motsvarande gäller om den vars
strömfall tas i anspråk enligt 2 kap. 8 §, om ersättning för ianspråktagandet
inte redan har b estämts.

Skyldigheten att tillhandahålla andelskraft åvilar strömfallsfastigheten.

Rätten till andelskraft skall vara förenad med den fastighet till vilken

vattenkraften har hört eller rättigheten har överflyttats enligt 18 § fö rsta

667

stycket.

¬

SFS 1983:291

17 § I samband med beslut om tillhandahållande av andelskraft skall
erforderliga bestämmelser meddelas om villkoren för tillhandahållandet
och om kostnadsbidrag.

Om förhållandena ändras, kan kraftanläggningens ägare eller mottagaren

av andelskraft påkalla omprövning av rättsförhållandet mellan dem. Där­

vid får endast sådana ändringar beslutas som innebär väsentlig fördel för
någon av parterna utan att medföra betydande olägenhet för motparten.

Om det beslutas att rätten till a ndelskraft skall avlösas mot ersättning i

pengar, gäller de allmänna bestämmelserna om ersättning i 1- I0§§.

18 § På ansökan av ägaren till en fastighet varmed rätt till andelskraft är
förenad får beslutas att rätten till ande lskraft skall flyttas över till någon
annan fastighet som tillhör samme ägare, om detta kan ske utan skada för

borgenärer med panträtt eller andra rättsägare.

Rätten till and elskraft får upplåtas av ägaren till den fastighet varmed

den är förenad. Avtal om upplåtelse är inte bindande längre än femtio år

från det avtalet slöts. Upplåtelser för någons livstid gäller dock utan

begränsning till viss tid.

19 § Om den kraftmängd som utgår såsom andelskraft minskas i fall som
avses i 14 eller 15 § är mottagaren av andelskraften skyldig att utan
ersättning tåla denna minskning i samma mån som innehavaren av det

kraftverk varifrån andelskraften tillhandahålls.

10 kap. Avgifter

Bygdeavgifter

1 § Om ett vattenföretag innebär

1. drift av ett vattenkraftverk,
2. vattenreglering som avser års- eller flerårsreglering,
3. vattenöverledning för något annat ändamål än kraftändamål,
4. ytvattentäkt

skall den som innehar tillstånd till företaget betala en årlig bygdeavgift som

bestäms av vattendomstolen att utgå efter avgiftsenheter och avgifts­
klasser enligt 2 och 3 §§.

Avser vattenföretaget utvidgning av ett annat vattenföretag eller, om

utvidgning tidigare skett, flera andra vattenföretag, vartill tillstånd lämnats

enligt denna lag, skall gemensam avgift fastställas såsom för ett enda
företag, varvid tidigare utgående avgift bortfaller.

Bygdeavgift skall enligt de närmare bestämmelser som meddelas av

regeringen användas dels för att förebygga eller minska sådana skador av
vattenföretaget eller anläggningar för detta som inte har ersatts enligt 9
kap. och för att gottgöra sådana skador, dels för att tillgodose allmänna

ändamål beträffande den bygd som b erörs av vattenföretaget eller anlägg­

ningar för detta.

2 § Avgiftsenheter är

1. för vattenkraftverk varje enhet installerad generatoreffekt som om­

fattar tio kilowatt intill 150 procent av effekten vid medelvattenföring och

vaije enhet om tjugo kilowatt därutöver,

¬

/

/

2. för vattenregleringar varje enhet av regleringsmagasinets rymd som

SFS 1983:291

omfattar 25000 kubikmeter intill 100 miljoner kubikmeter, varje ytterligare
enhet om 50000 kubikmeter intill 1000 miljoner kubikmeter samt vaije
enhet om 100000 kubikmeter därutöver,

3. för vattenöverledningar och ytvattentäkter vaije kubikmeter i sekun­

den av den vattenmängd som högst får ledas bort enligt meddelat tillstånd.

Avgift skall inte betalas för vattenkraftverk eller vattenregleringar, om

antalet avgiftsenheter är mindre än femhundra.

3 § För vattenkraftverk och vattenregleringar är avgiften för vaije

avgiftsenhet, om företaget tillhör

klass 1: 0,5 promille av basbeloppet,
klass 2; 1 promille av basbeloppet,
klass 3: 1,5 promille av basbeloppet,
klass 4: 2 promille av basbeloppet.

För vattenöverledningar och vattentäkter är avgiften för vaije avgiftsen­

het, om företaget tillhör
klass 1: 5 procent av basbeloppet,
Idass 2: 10 procent av basbeloppet,
klass 3: 15 procent av basbeloppet,
klass 4: 20 procent av basbeloppet.

Med basbeloppet avses det basbelopp som har bestämts enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring för det år som avgiften avser.

Vid inplacering i avgiftsklass skall hänsyn tas till de mindre eller större

förändringar i vatten förhållandena samt de mindre eller större olägenheter

eller fördelar för bygden som vattenföretaget eller anläggningar för detta

medför.

4 § Bygdeavgift skall utgå från och med kalenderåret närmast efter det år
då tillståndet till vattenföretaget togs i anspråk till och med det år då
företaget läggs ned.

Bygdeavgiften skall före vaije kalenderårs utgång betalas till länsstyrel­

sen i det län där företaget huvudsakligen utförs.

Fiskeavgifter

5 § Vattendomstolen eller fönättningsmannen får, om det är lämpligare,

i stället för att meddela villkor enligt 3 kap . 11 § ålägga tillstå ndshavaren
att betala en särskild avgift för främjande av fisket i det vat ten som berörs
av vattenföre taget eller inom något angränsande vattenområde. Avgiften

kan fastställas som en engångsavgift eller som en årlig avgift.

Beloppet av årlig avgift beräknas så, att det av vattendomstolen eller

förrättningsmannen fastställda avgiftsbeloppet multipliceras med det tal

som anger förhållandet mellan basbeloppet enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring för det år då avgiften skall betalas och basbeloppet för
det år då avgiften fastställdes.

6 § Om ett vattenföretag som avses i 1 § eller anläggningar för d etta kan
antas skada fisket eller kommer att orsaka en inte obetydlig ändring i de

naturliga vattenståndsförhållandena, skall den som innehar tillstånd till

företaget betala en årlig allmän fiskeavgift för främjande av fisket inom

669

landet.

¬

SFS 1983:291

Avgiften bestäms av vattendomstolen att utgå efter avgiftsenheter och

avgiftsklasser enligt 7 och 8§§.

Avser vattenföretaget utvidgning av ett annat vattenföretag eller, om

utvidgning tidigare skett, flera andra vattenföretag, vartill tillstånd lämnats

enligt denna lag, skall gemensam avgift fastställas såsom för ett enda

företag, varvid tidigare utgående avgift bortfaller.

7 § Avgiftsenheter är

1. för vattenkraftverk varje enhet installerad generatoreffekt som om­

fattar tio kilowatt intill 150 procent av effekten vid medelvattenföring och

varje enhet om tjugo kilowatt därutöver,

2. för vattenregleringar varje enhet av regleringsmagasinets rymd som

omfattar 25000 kubikmeter intill 100 miljoner kubikmeter och vaije enhet
om 50000 kubikmeter därutöver,

3. för vattenöverledningar och ytvattentäkter vaije kubikmeter i sekun­

den av den vattenmängd som högst får ledas bort enligt meddelat tillstånd.

Avgift skall inte betalas för vattenkraftverk och vattenregleringar, om

antalet avgiftsenheter är mindre än tio.

8 § För vattenkraftverk och vattenregleringar är avgiften för vaije av­

giftsenhet, om företaget tillhör

klass 1: 0,05 promille av ba sbeloppet,
klass 2: 0,1 promille av basbeloppet,
klass 3: 0,15 promille av basbeloppet,
Iclass 4: 0,2 promille av basbeloppet.

För vattenöverledningar och vattentäkter är avgiften för varje avgiftsen­

het, om företaget tillhör

klass 1: 1 procent av basbeloppet,
Idass 2: 5 procent av basbeloppet,
klass 3: 10 procent av basbeloppet,
klass 4: 15 procent av basbeloppet.

Med basbeloppet avses det basbelopp som har bestämts enligt lagen

(1962; 381) om allmän försäkring för det år som avgiften avser.

Vid inplacering i avgiftsklass skall hänsyn tas till den omfattning i vilken

fisk och fiske förekommer i det vattenområde som berörs av vattenföreta­

get eller anläggningar för detta, till den utsträckning i vilken vattenförhål­

landena och fisket påverkas av vattenföretaget eller anläggningar för detta

samt till omfattningen av de förpliktelser som företagaren har ålagts enligt
5 § eller 3 kap. 11 §.

9 § Om det årliga beloppet av den allmänna fiskeavgiften är ringa, får
föreskrivas att avgiftsskyldigheten skall fullgöras genom engångsbetalning.

Föreskrift härom skall meddelas om det årliga avgiftsbeloppet skulle un­

derstiga femhundra kronor.

10 § Årlig fiskeavgift enligt 6 § skall utgå från och med kalenderåret

närmast efter det år då arbeten eller andra åtgärder som inverkar på
vattenförhållandena påbörjades eller då beslut om lagligförklaring medde­
lades till och med det år då företaget läggs ned.

Ärlig fiskeavgift enligt 5 eller 6 § skall före varje kalenderårs utgång

670

betalas till fiskeristyrelsen.

¬

/

Engångsavgift skall betalas till fiskeris tyrelsen senast vid den tidpunkt

som anges när avgiften bestäms.

SFS 1983:291

II kap. Särskilda bestämmelser om större vattenföretag m. m.
Regeringens prövningsrätt

1 § Regeringen skall pröva tillåtligheten av följande slag av vattenföre­

tag, nämligen

1. vattenkraftverk som är avsedda för en installerad generatoreffekt av

minst 20000 kilowatt,

2. vattenregleringar med en större vattenståndsskillnad mellan däm-

nings- och sänkningsgränsema än två meter under året eller en meter

under ve ckan samt regleringar med mindre vattenståndsskillnad än som
har angetts nu, om därigenom skall utnyttjas ett vattenmagasin av minst

100 miljoner kubikmeter under året eller tio miljoner kubikmeter under

veckan,

3. vattenöverledningar eller andra vattenbortledningar från vattendrag

eller sjö ar med en normal oreglerad lågvattenföring av minst en kubik­

meter i sekun den i bort ledningspunkten respektive utloppet, om den vat-
tenföring som skall tas i a nspråk överstiger en femtedel av den normala

oreglerade lågvattenföringen och det inte är uppenbart att bortledningen

kan ske utan olägenhet av betydelse för allmänna intressen,

4. andra vattenkraftverk och andra vattenregleringar eller vattenöver­

ledningar för vattenkraftändamål, om

a) företaget avser någon av följande älvar, nämligen Torne älv, Kalix

älv, Pite älv och V indelälven,

b) företaget avser någon av de älvar eller älvsträckor som anges i

följande uppställning

Älv

Sträcka

Klarälven

sträckan mellan Kärrbackstrand och Edebäck

Dalälven

Västerdalälven uppströms Hummelforsen och ned­

ströms Skifsforsen, Österdalälven uppströms Trängslet
samt sträckan mellan Näs och Hedesundafjärdama

sträckan mellan Hede och Svegsjön (Häijedalsljusnan)
och sträckan mellan Laforsen och Arbråsjöama (Mel-

lanljusnan)
uppströms Storsjön

Åreälven, Ammerån ovan Överammer, Storån-
Dammån samt Hårkan uppströms Hotagen
Lejarälven, Storån uppströms Kiumpvattnet, Långse-

leån—Rörströmsälven, Saxån, Ransarån uppströms

Ransaren samt Vojmån uppströms Vojmsjön

Ljusnan

Ljungan
Indalsälven

Ångermanälven

Vapstälven
Moälven
Lögde älv
Öre älv

Umeälven

Bure älv

Tärnaån och Giijesån, Juktån uppströms Fjosokken

samt Tämaforsen mellan Laisan och Gäutan

671

¬

SFS 1983:291

Skellefteälven

källflödena uppströms Sädvajaure respektive Rebnis-

jaure

Byske älv
Lule älv

Stora Lule älv uppströms Akkajaure, Lilla Lule älv

uppströms Skalka och Tjaktjajaure samt Pärlälven

Råne älv

Rörån-Livas älv,

5. grundvattentäkter för tillgodogörande av en större vattenmängd än

10000 kubikmeter om dygnet,

6. andra vattenregleringar, vattenöverledningar och vattenbortledning-

ar än som har angetts förut, om företaget avser någon av sjöarna Vänern,

Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön i Jämtland eller Siljan och företaget

kan inverka märkbart på vattenståndet i eller vattenav rinningen ur sjön,

2 § Ansöks om ändring eller utvidgning av ett vattenföretag, gäller I §
endast den ändring eller utvidgning som avses med ansökningen.

3 § Om ett annat vattenföretag än ett sådant som anges i 1 och 2 §§ är av

betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet, får regeringen förbe­
hålla sig prövningen av företagets tillåtlighet. Besked om förbeh ållet skall
lämnas till vat tendomstolen eller förrättningsmannen innan dom eller be­

slut har meddelats om företagets tillåtlighet.

4 § Tillåtligheten av ett vattenföretag kan även komma under regering­
ens prövning enligt 12 kap. 29 § eller 13 kap . 42 §.

5 § I samband med prövningen av ett företag som avses i 1-4 §§ får

regeringen även förbehålla sig prövningen av tillåtligheten av ett annat
vattenföretag, om ansökningen avser tillstånd till båda företagen och dessa
hänger samman med va randra eller fråga enligt 3 kap. 8 § har uppkommit

om jämkning eller företräde mellan dem. Beträffande ett sådant förbehåll
gäller 3 § andra meningen.

6 § Om regeringen finner att ett företag får komma till stånd, kan rege­

ringen bestämma särskilda villkor för att tillgodose allmänna intressen.

Förberedelse av större vattenföretag

7 § Innan tillstånd söks till ett vattenföretag som är av sådan omfattning
eller beskaffenhet att dess tillåtlighet skall eller kan antas komma att

prövas av regeringen enligt 1-3 §§, skall förberedande åtgärder ha vidta­

gits enligt 8-11 §§.

8 § I god tid innan närmare undersökningar för företaget påböijas skall

företagaren underrätta kammarkollegiet, statens naturvårdsverk, statens

planverk och riksantikvarieämbetet och statens historiska museer samt de

länsstyrelser och kommuner som berörs av företaget. Samtidigt skall sjö­

fartsverket och fiskeristyrelsen underrättas, om deras verksamhet berörs.

Lantbruksstyrelsen skall underrättas, om rennäringen eller jordbruksmark

av större omfattning berörs. Företagaren skall därefter på begäran eller när

anledning annars föreligger lämna dessa myndigheter och kommuner upp-

672

lysningar om företaget.

¬

9 § När förutsättningarna för företaget i sto rt har klarlagts, skall företa-

SF§ 1903:291

garen i s amråd med länsstyrelsen i det län där företaget i huvu dsak skall

utföras bereda berörda kommuner samt myndigheter och sammanslutning­
ar som företaget angår tillfälle att framställa önskemål om företagets när­

mare omfattning och utformning.

10 § Om företaget kan medföra skada på fiske av någon betydelse, får

fiskeristyrelsen förordna om den utredning som behövs. Om företaget kan

medföra väsentlig skada på rennäringen eller jordbruket, får lantbrukssty­
relsen förordna om behövlig utredning. Riksantikvarieämbetet och statens
historiska museer får förordna om behövlig kulturhistorisk inventering.

Statens naturvårdsverk får förordna om den utredning som behövs an­

gående företagets utförande från allmänna naturvårdssynpunkter.

Innan förordnande meddelas skall samråd ske med vattendomstolen.
Företagaren skall betala kostnaderna för utredningarna, om det inte är

obilligt.

11 § I god tid innan an sökan om tillstånd till företaget ges in skall företa­
garen medverka till att information om företagets planläggning lämnas till
ortsbefolkningen vid sammankomst, genom ortspressen eller på något

annat lämpligt sä tt. Sammankomst skall ordnas, om länsstyrelsen i något
län som berörs av företaget påkallar det.

Företagaren skall på lämpligt sätt bereda enskilda personer tillfälle att

framställa önskemål om åtgärder för att förebygga eller minska skador
genom företaget.

12 Itap. Prövningen av markavvattningsföretag

Allmänna bestämmelser

1 § Prövningen av markavvattningsföretag sker vid förrättning. Länssty­

relsen förordnar en förrättningsman att handlägga förrättningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

särskilda bestämmelser om behörighet att vara förrättningsman.

2 § Två gode män skall delta i förrättningen när förrättningsmannen

finner att det behövs eller när sakägare begär det och det inte medför

oskäligt dröjsmål.

Ett beslut att gode män skall medverka rubbar inte vad som redan har

beslutats eller verkställts under förrättningen.

Medverkar gode män, äger bestämmelserna om förrättningsman mot­

svarande tillämpning på honom och gode männen, om inte annat framgår.

3 § Gode män utses bland dem som är valda till nämndemän i fastighets­
domstol eller till gode män vid fastighetsbildningsförrättningar i orten.

^ § Om gode män skall medverka, skall förrättningsmannen kalla dem till
förrättningen. Till tjänstgöring bör företrädesvis kallas gode män med

behövlig ortskännedom och sakkunskap.

Om en god man på grund av jäv är hindrad att tjänstgöra eller om han

673

43-SFS 1983

¬

SFS 1983:291

uteblir från ett sammanträde och annan god man inte utan dröjsmål kan

infinna sig, får förrättningsmannen till tjänstgöring som god man kalla
någon som är valbar till befattning som anges i 3 §.

5 § Bestämmelsen i 4 kap. 12 S rättegångsbalken om hinder för när­
stående att samtidigt tjänstgöra som domare gäller också beträffande för­

rättningsmän och gode män.

6 § Mot förrättningsmän och gode män gäller samma jäv som mot doma ­

re.

7 § Om en sakägare vill anföra jäv mot för rättningsman eller god man.
skall han framställa invändning därom första gången han för talan i ärendet
sedan han fick kännedom om att förrättningsmannen eller gode mannen

tjänstgör och att jävsanledning föreligger. Om han underlåter det, är hans

rätt att anföra jäv förfallen.

Sedan fråga om jäv mot förrättningsman eller god man uppkommit, får

han endast vidta sådana åtgärder som inte utan synnerlig olägenhet kan

uppskjutas och som inte innebär ett avgörande av en för förrättningen

betydelsefull fråga. Sådana åtgärder får vidtas av förrättningsmannen,

även om han har förklarats jävig.

Att förrättningsman eller god man förklaras jävig påverkar inte giltighe­

ten av beslut eller åtgärder som har tillkommit innan frågan om jäv upp­
kom.

8 § Förrättningsmannen får anlita biträde av sakkunniga för att utreda

frågor som kräver särskild fackkunskap. Den som står i ett såd ant förhål­

lande till saken eller till någon sakägare att hans tillförlitlighet kan anses

förringad får inte anlitas som sakkunnig.

Förrättningens inledande

9 § Ansökan om förrättning görs hos länsstyrelsen av någon som vill

utföra eller delta i ett markavvattningsföretag.

Om det vid en fastighetsreglering beslutas att en fråga om markavvati-

ning skall prövas enligt denna lag, anmäls detta av fastighetsbildningsmyn­

digheten till länsstyrelsen. Ägarna av de fastigheter som ingår i fastig hets­

regleringen anses då som sökande.

10 § Ansökningen om förrättning skall vara skriftlig och innehålla upp­

gifter om

1. de fastigheter, byggnader eller anläggningar for vilka sökand en för

talan,

2. företagets beskaffenhet,
3. de mark- och vattenområden som berörs av företaget,

4. för sökanden kända sakägare.

Om en ansökan inte uppfyller föreskrifterna i första stycket eller om den

i övrig t är ofullständig, far länsstyrelsen förelägga s ökanden att avhjälpa

bristen. Om bristen inte avhjälps får länsstyrelsen avvisa ansökningen.
Detta skall framgå av föreläggandet.

674

Första stycket gäller även i fråga om anmälningar som avse s i 9 § andr a

stycket.

¬

11 § Länsstyrelsen får bestämma att sökanden skall ställa säkerhet för

SFS 1983:291

förrättningskostnaderna innan en förrättningsman förordnas.

Handläggningen

12 § Förrättningsmannen skall utreda förutsättningarna för företaget.

Om hinder in te föreligger mot företaget, skall han till ledning för förrätt­

ningen ut arbeta en allmän plan för detta och utföra de utredningar som
behövs för företagets genomförande.

Förrättningsmannen bör därvid samråda med sökanden och övriga sak­

ägare samt de myndigheter som berörs av företaget.

13 § Förrättningsmannen skall utreda vilka som i egenskap av fastighets­

ägare eller på annan grund är sakägare.

Om det råder tvist om en fastighet som berörs av företaget, har den av de

tvistande som innehar fastigheten med äganderättsanspråk rätt att företrä­
da fastigheten under förrättningen till dess den lagligen vinns från honom.

Om en fastighet har övergått till ny ägare under förrättningen, får denne

inte rubba vad den förre ägaren har medgivit eller godkänt.

14 § Förrättningsmannen skall utfärda kungörelse om företaget. I kungö­

relsen skall lämnas en kortfattad redogörelse för företaget och på lämpligt
sätt anges d e fastigheter som kan beröras. I kungörelsen skall sakägarna
kallas till sammanträde.

Kungörelsen skall senast Qorton dagar före sammanträdet införas i orts­

tidning. I god tid före sammanträdet skall utskrift av kungörelsen sändas
till kända sakägare, berörda kommuner, statliga myndigheter vars verk­
samhet kan beröras av företaget samt, om allmänna intressen kan beröras,

till kammarkollegiet.

Om företaget berör fast egendom som är samfälld för flera fastigheter,

behöver någon utskrift av kungörelsen inte sändas till de särskilda delägar­

na i samfalligheten. Finns en känd styrelse för samfälligheten, skall en
utskrift av kungörelsen sändas till styrelsen.

15 § Om företaget är av mindre omfattning och uppenbarligen berör

endast en vi ss eller vissa sakägare, är kungörelse inte erforderlig. Under­

rättelse om företaget och om sammanträde skall i så fall delges sakägarna.

Underrättelser skall sändas till kommuner och myndigheter i den utsträck­
ning som anges i 14 § and ra stycket.

I fråga om delgivning gäller allmänna bestämmelser samt 16 och 17 §§.

16 § Om ägaren av en fastighet, byggnad eller anläggning eller en ställ­
företrädare för denne stadigvarande vistas utom riket och delgivning inte

kan ske här i riket med känt ombud, får handlingen lämnas till den som

förvaltar eller brukar fastigheten, byggnaden eller anläggningen.

Den till vilken handlingen har lämnats är skyldig att snarast sända

handlingen vidare till den sökte, om det kan ske. Han skall erinras därom,
när handlingen lämnas till hon om. Är den söktes uppehållsort känd, skall

förrättningsmannen därjämte med posten sända honom meddelande om
delgivningen.

Delgivningen a nses ha skett, när handlingen har lämnats enligt första

675

stycket.

¬

SFS 1983:291

17 § Vad som är föreskrivet om delgivning med delägare i samfällig het
gäller även vid delgivning med delägare i fastighet, som innehas under
samäganderätt av flera än tio, och med inn ehavare av servitut som gäller

till förmån för flera än tio fastigheter med skilda ä gare.

18 § Om det behövs skall förrättningsmannen förordna en lämplig per­
son, hos vilken de handlingar som hör till förrättningen skall hållas til lgäng­
liga (aktförvarare). Flera aktförvarare får förordnas om det är lämpligt.

Aktförvararens namn och platsen där förrättningshandlingarna hålls till­

gängliga skall anges i den kungörelse som avses i 14 S eller i underrättels e
enligt 15 §.

19 § Ägare av fastigheter som berörs av företaget skall till förrättnings­

mannen uppge innehavare av servitut, nyttjanderätt eller rätt till elektrisk
kraft som har upplåtits i fastig heten. Underlåts detta utan giltigt skäl och
uppstår på grund härav skada för sådana sakägare, skall fastighetsägaren

ersätta skadan. Fastighetsägarna skall erinras om innehållet i den na para­
graf i den kungörelse som avses i 14 §, i und errättelse enligt 15 S ell er på

annat lämpligt sätt.

20 § Kammarkollegiet skall, om det behövs, föra talan vid förrättningen

för att tillvarata allmänna intressen.

Kommun får föra talan vid förrättningen för att tillvarata allmänna

intressen inom kommunen.

21 § Om ett nytt sammanträde måste hållas, skall förrättningsmannen
kalla alla kända sakägare till det ta. Någon kallelse behövs dock inte, om
det kan antas att sakägarna ändå infinner sig. Om tid och plats för samman­
trädet har tillkännagivits vid ett fö regående sammanträde, behöver inte de
sakägare kallas som i före skriven ordning har kallats till det föregående

sammanträdet.

Om sä rskilda kallelser behövs skall de delges sakägarna i god tid före

sammanträdet. Förrättningsmannen får dock vid sammantr äde bestämma

om en särskild ordning för kallelser till följande sammanträden. 1 fråga om
delgivning gäller 16 och 17 §§.

22 § Om en sakägare inte i föreskr iven ordning har kallats till ett sam­

manträde, skall ett nytt sammanträde hållas om inte sakägaren ändå har

infunnit sig eller medger att förrättningen får slutföras.

Utan hinder av första stycket får sådana förrättningsåtgärder vidtas som

inte i någon nämnvärd mån inverkar på sakägarens rätt.

23 § Om förrättningsmannen och gode männen har olika mening, gäller

vad två av dem anser. Om v ar och en har sin mening, gäller förrättnings­
mannens mening, såvida det inte är fråga om pengar eller något annat som
utgör mängd. I så fall gäller den mening som avser den näst största
mängden.

I vaije beslut skall anges de skäl på vilka avgörandet grundas, om inte en

motivering av beslutet kan an ses överflödig. Om beslutet får överklagas,

676

skall det dessutom innehålla en besvärshänvisning.

¬

Beslut som meddelas vid sammanträde skall läsas upp för de närvaran-

SFS 1983:291

de. Om det i annan ordning meddelas ett beslut om inställande av förrätt­

ningen eller, utan samband med tillståndsbeslut, ett beslut som får överkla­

gas särskilt, skall sakägare och andra som har besvärsrätt underrättas om

beslutets innehåll utan dröjsmål. Sådana underrättelser lämnas genom

skriftligt meddelande eller i sådan särskild ord ning för kallelser som kan ha

beslutats enligt 21 § andra stycket andra meningen.

24 § Om det behövs med anledning av förrättningen, har förrättnings­

mannen och gode männen samt deras biträden rätt att gå in i byggnader,

beträda ägor, göra mätningar och markundersökningar samt företa därmed
sammanhängande eller jämförliga åtgärder. I trädgårdar eller liknande

planteringar får träd inte skadas eller fällas utan ägarens samtycke. Även i

övrigt skall skad or undvikas, om det är möjligt.

Rätt att beträda annans ägor tillkommer också den som för talan vid

förrättningen.

För skador som har uppkommit genom åtgärder enligt första eller andra

stycket utgår ersättning. Yrkande om ersättning skall framställas innan
förrättningen avslutas eller inställs.

Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att befogenhe­

terna enligt första stycket skall kunna utövas.

25 § Om sökanden vill återkalla sin ansökan hos förrättningsmannen,
skall han göra det skriftligen eller också muntligen vid e tt sammanträde.
Om ingen sakägare har fört talan vid förrättningen när återkallelsen görs,
skall förrättningen genast inställas. I annat fall skall sakäg are som har fört

talan vid förr ättningen och som själva kunnat ansöka om denna underrät­
tas om åter kallelsen. Om någon sådan sakägare inte inom föreskriven tid
begär att förrättningen skall fortsättas, skall den inställas.

Sakägare på vars begäran förrättningen fortsätts anses därefter som

sökande till förrättningen.

Sedan tillståndsbeslut har meddelats far ansökningen inte återkallas hos

förrättningsmannen. I stället skall återkallelse ske hos vattendomstolen på

det sätt och inom den tid som enligt 38 § gäller för överklagande av

tillståndsbeslutet. Härvid gäller första och andra styckena i tillämpliga

delar.

26 § En förrättning som har inletts efter anmälan av fastighetsbildnings­

myndigheten skall inställas, om fastighetsregleringsförrättningen inställs.
Förrättningen skall dock fortsättas, om sakägare som har fört talan vid

förrättningen och som har kunnat ansöka om denna begär det. Underrättas
sakägarna om reg leringsförrättningens inställande vid samm anträde, skall

begäran framställas vid sammanträdet. I annat fall skall begäran framstäl­
las inom den tid som fö rrättningsmannen föreskriver.

27 § Om det föreligger h inder mot företaget, skall förrättningsmannen så

snart som möjligt avbry ta förrättningen och besluta om dess inställande.

28 § Frågor om tillämpningen av 3 kap. 8 § i fråga om m arkavvattnings-

företag som p rövas vid olika förrättningar skall efter anmälan till län ssty-

677

¬

SFS 1983:291

relsen prövas vid en särskild förrättning av förrättningsman som länssty­
relsen utser. I fråga om en sådan förrättning gäller bestämmelserna i detta
kapitel i tillämpliga del ar.

Frågor om tillämpningen av 3 kap. 8 § i fråga om markavvattningsföre­

tag som prövas vid förrättning och vattenföretag som efter ansökan prövas

av vattendomstolen skall avgöras av vattendomstolen i ansökningsmålet.

29 § Om förrättningsmannen finner att hinder mot det sökta företaget

möter enligt 3 kap. 3 § första stycket men att det föreligger sådana omstän­

digheter som avses i andra stycket i nämnda paragraf eller om frågan om

företagets tillåtlighet enligt 11 kap . 3 § skall avgöras av regeringen, skall
förrättningsmannen efter sammanträde med sakägarna med eget yttrande

överlämna frågan till regeringens avgörande.

30 § Vid förrättningen skall protokoll föras. Protokollet samt övriga

handlingar som ges in eller upprättas vid förrättningen skall sammanföras
till en akt.

Tillståndsbeslut m.m.

31 § Om det inte föreligger något hinder mot företaget, skall förrättnings­

mannen meddela tillståndsbeslut.

Tillståndsbeslutet skall i behövlig utsträckning innehålla bestämmelser

om

1. företagets ändamål, läge, omfattning och tekniska utformning,

2. vilka som skall delta i företaget och vaije deltagares andelstal i fråga

om kostnaderna för utförande och drift av företaget,

3. de områden som far tas i anspråk och de särskilda tvångsrätter i

övrigt som medges för företaget,

4. utförande och underhåll av företaget,

5. tillsyn, besiktning och kontroll,
6. skyldighet att betala ersättning eller att utföra skadeförebyggande

åtgärder samt hur betalningen skall ske,

7. villkor i övrigt för att tillgodose allmän och enskild rätt,

8. förrättningskostnadema och hur de skall fördelas,
9. tid inom vilken anspråk i anledning av oförutsedda skador får fram­

ställas,

10. tid efter vars utgång omprövning enligt 15 kap. 3 och 14 §§ eller 15 §

andra stycket får ske.

Avser tillståndet arbeten för företaget, skall i tillståndsbeslutet anges

den tid inom vilken ar betena skall vara utförda (arbetstid).

32 § Om överenskommelse om ersättning har träffats, får ersättning inte

bestämmas annorlunda än som har avtalats. Detta gäller även överens­
kommelser om att gottgörelse skall utgå på ann at sätt än i pengar eller om

att skadeförebyggande åtgärder skall utföras.

Om det behövs för tillämpningen av 16 kap. 14 § tredje stycket, skall

förrättningsmannen uppskatta det värde som en berörd fastighet har utan
särskild rättighet som minskar fastighetens värde.

678

¬

33 § Innan ett beslut meddelas om inlösen av en fastighetsdel skall i den

SFS 1983:291

ordning som gäller för fastighetsbildning en karta med beskrivning ha

upprättats över området och dess gränser ha utmärkts .

34 § Tillståndsbeslut skall meddelas vid sammanträde eller på tid och

plats som förrättningsmannen har givit till kän na för sakägare och andra

som har besvärsrätt. Ett sådant tillkännagivande skall lämnas vid samman­

träde eller genom skriftliga meddelanden eller i sådan särskild ordning som
kan ha beslut ats enligt 21 § andra s tycket andra meningen.

35 § Om ett beslut av förrättningsmannen till följd av skrivfel, felräkning
eller något liknande misstag innehåller en uppenbar oriktighet, skall för­

rättningsmannen besluta om rättelse. Detsamma gäller kartor, ritningar

och andra handlingar till vilka förrättn ingsbeslutet hänvisar.

Innan rättelsen görs, skall den som berörs av åtgärden få tillfälle att yttra

sig.

Rättelsen skall med angivande av dagen för åtgärden antecknas på

huvudskriften och, om möjligt, på övriga exemplar av den handling som
rättas. Den som beslutet rör skall omedelbart underrättas om åtgärden och

om möjligheten att överklaga beslutet.

36 § Förrättningsmannen får inte som tolk anlita den som står i såd ant
förhållande till saken eller till sa kägare att hans tillförlitlighet kan anses
förringad.

En tolk har rätt att av allmänna medel få skäligt arvode samt ersättning

för kostnader och tidsspillan. Detta gäller inte den som anlitas i tjänsten.

Överklagande till vattendomstolen
37 § Förrättningsmannens beslut överklagas särskilt, om förrättnings-

mannen har

1. ogillat jäv enligt 7 §,

2. beslutat angående ersättning till sakkunnig eller tolk,

3. beslutat angående ersättning enligt 24 § tredje stycket,

4. beslutat angående rättelse enligt 35 §.

Överklagande enligt första stycket sker genom besvär som skall ges in

till vattendomstolen inom två veckor från den dag då beslutet meddelades.

Ett beslut att godta en invändning om jäv får inte överklagas.
Den som men ar att förrättningen onödigt uppehålls genom ett beslut av

förrättningsmannen far överklaga beslutet genom besvär hos vattendom­
stolen. Denna besvärsrätt är inte inskränkt till någon viss ti d.

38 § I and ra fall ä n som avses i 37 § överklagas beslut av förrättnings-

mannen genom besvär som skall ges in till vattendomstolen inom fyra

veckor från den dag då tillståndsbeslutet meddelades eller förrättningen

inställdes.

679

¬

SFS 1983:291

O hap. Prövningen av vattenmål

Allmänna bestämmelser

1 § Första domstol i vattenmål kallas vattendomstol. De tingsrätter som

regeringen bestämmer skall vara vattendomstolar.

Överrätt i vattenmå l (vattenöverdomstol) är Svea hovrätt.

Som sista domstol i vattenmål dömer högsta domstolen.

2 § Om domstolar i vattenmål och rättegången i sådana mål liksom i

fråga om handläggningen av ärenden vid sådana domstolar gäller vad som

är föreslcrivet om allmän domstol, i den mån inte annat följer av denna lag
eller annan författning.

Vattendomstol

3 § Vattendomstolen består av en ordförande, en teknisk ledamot samt

två nämndemän. Ytterligare en teknisk ledamot far efter ordförandens
bestämmande ingå i domstolen.

Ordföranden skall vara lagfaren domare i tingsrätten.
Tekniska ledamöter skall ha teknisk utbildning och erfarenhet av vatten­

frågors behandling.

Nämndemän skall vara nämndemän i fastighetsdomstol inom vatten­

domstolens domsområde.

^ § Vattendomstolen är vid handläggningen av mål domför med endast
ordföranden i samma utsträckning som en tingsrätt är domför med en

lagfaren domare, om inte annat följer av denna lag.

Innan ordföranden fattar beslut bör han rådgöra med en teknisk leda­

mot, om frågans beskaffenhet påkallar det.

5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer utser
ordförande i vattendomstol samt utnämner eller förordnar teknisk ledamot

i vatten domstol.

6 § Nämndemännen tjänstgör efter kallelse av vattendomstolen. Till
tjänstgöring bör företrädesvis kallas nämndemän från den del av vatten­

domstolens domsområde till vilken målet närmast har anknytning.

7 § Regeringen bestämmer vattendomstolamas domsområden. Gränser­

na mellan vattendomstolamas domsområden skall följa vattendelare mel­
lan olika vattensystem.

8 § Vattenmål prövas av den vattendomstol inom va rs område det vat­

tenföretag eller den åtgärd som det är fråga om i huvudsak skall utföras

eller har utförts.

Frågor om vattendomstolarnas inbördes behörighet får. utom i fall som

avses i 10 kap . 20 § andra stycket rättegångsbalken, inte tas upp av högre

rätt.

9 § Vattendomstolen får för sina sammanträden förfoga över behövliga

680

lokaler i domstolsbyggnader eller andra allmänna byggnader, om inte

¬

lokalerna är upptagna för sitt huvudsakliga ändamål eller utgörs av guds-

SFS 1983; 291

tjänstlokal. Uppkommer särskilda kostnader skall de ersättas.

10 § Om det vid överläggningar i vattendomstolen förekommer skilj­
aktiga meningar, gäller rättegångsbalkens bestämmelser om omröstning i
domstol med endast lagfarna ledamöter. Vid omröstningen skall först
ordföranden säga sin mening, därefter de tekniska ledamöterna och sist

nämndemännen.

Vattenöverdomstolen

11 § För fullgörande av Svea hovrätts uppgifter som vattenöverdomstol
skall det, förutom lagfarna ledamöter, finnas vattenrättsråd. Dessa skall ha

teknisk utbildning och erfarenhet av vattenfrågors behandling. Tjänst som

vattenrättsråd tillsätts av regeringen.

Vattenöverdomstolen är domför med fyra ledamöter, av vilka minst tre

skall vara lagfarna. Fler än fem ledamöter far inte delta.

Vattenmål

12 § Vattenmålen utgörs av ansökningsmål, stämningsmål och förrätt­

ningsmål.

13 § Ansökningsmål är mål om

1. bestämmande enligt 2 kap. 8 § andra stycket av ersättning för rätten

att ta i anspråk ett strömfall,

2. tillstånd enligt 4 kap. 1 § till utförande av andra vattenföretag än

markavvattningsföretag,

3. godkännande enligt 4 kap. 4 § av ett utfört ändrings- eller lagningsar­

bete som inte avser ett markavvattningsföretag,

4. prövning enligt 4 kap. 5 § av lagligheten av ett utfört vattenföretag

som inte är ett markavvattningsföretag,

5. inrättande enligt 6 kap. 3 § av en gemensam anläggning för bevatt­

ning, sedan en samfållighet enligt 6 kap. har bildats,

6. överflyttning enligt 9 kap. 18 § för sta stycket av rätten till an dels­

kraft,

7. tillstånd enligt 14 kap . 1 § till utrivning av en vattenanläggning eller

prövning enligt 14 kap. 5 § under vilka villkor en anläggning för bortle­

dande av grundvatten far tas ur bruk,

8. tillstånd enligt 14 k ap. 3 § första stycket att bortskaffa flottledsan-

läggningar eller rätt att, utan samband med bortskaffning, överta flottleds-

anläggningar enligt fjärde stycket nämnda paragraf,

9. förlängning enligt 15 kap. 2 § andra stycket av arbetstiden,
10. omprövning enligt 15 kap. 3, 4, 8, 9, 11 och 12 §§,

11. förverkande enligt 15 kap. 5 §,
12. omprövning, utan samband med pågående ansökningsmål eller för­

rättning, enligt 15 kap. 15 § första stycket eller omprövning enligt 15 kap.
15 § andra stycket,

13. fa stställelse enligt 15 kap. 16 § av en öv erenskommelse.
Berör ett ansökningsmål uteslutande en viss eller vissa sakägare och kan

målet avgöras med bindande verkan endast mot dessa, får vattendomsto­

len, om sökanden medger det, förordna att målet skall behandlas enligt vad

681

som gäller för stämningsmål.

¬

SFS 1983:291

14 § Stämningsmål är talan om

1. utrivning eller ändring av en vattenanläggning, när talan grundas på

att anläggningen inte har tillkommit i laga ordning eller inte är av laga

beskaffenhet,

2. ersättning för skada eller intrång genom en sådan anläggning som

avses i 1,

3. ersättning för skada genom utrivning av en vattenanläggning, om

utrivningen har skett utan tillstånd men sådant tillstånd skulle ha behövts,

eller ersättning, utan samband med pågående ansökningsmål, enligt 14

kap. 5 § andra stycket,

4. ersättning enligt 2 kap. 9 § andra stycket,

5. deltagande, utan samband med pågående ansökningsmål, i en vatten­

reglering enligt 7 kap. 1 eller 4 §,

6. särskild tvångsrätt, utan samband med pågående förrättning eller

ansökningsmål, enligt 8 kap.,

7. omprövning enligt 9 kap. 17 § andra stycket,
8. meddelande av bestämmelser enligt 15 kap. 19 §,
9. ersättning enligt 16 kap. 19 §,

10. ersättning eller annat på grund av att en vattenanläggning inte under­

hålls i enlighet med 17 kap. 1 §,

11. ersättning för skada på grund av att ett vattenföretag inte drivs i

enlighet med villkoren i en tillståndsdom eller ett tillståndsbeslut eller i
enlighet med vad som föreskrivs i 17 kap. 2 §,

12. ersättning enligt 17 kap. 3 § eller 19 kap. 7 § ,
13. ersättning, utan samband med pågående ansökningsmål, enligt 20

kap. 10 §,

14. fördelning av vatten enligt 22 kap. 7 §.

15 § Förrättningsmål är besvär över beslut vid förrättningar enligt denna

lag.

16 § Talan som inte faller under 13 eller 14 § men som rör et t ämne som

behandlas i denna lag far tas upp av vattendomstolen, om invändning inte

görs mot domstolens behörighet inom den tid som anges i 34 kap. 2 §

rättegångsbalken eller vattendomstolen finner att talan har avsevärd bety­

delse för vattenförhållandena. Om talan tas upp, räknas målet som vatten­

mål. Vattendomstolen får dock inte ta upp talan om ansvar för brott.

Om det enligt denna lag gäller en särskild ordning för behandlingen av en

viss fråga, gäller föreskrifterna härom.

17 § Om det är lämpligt, får vattendomstolen pröva yrkanden som har
samband med vattenmålet men som rör rättsförhållanden som inte skall

bedömas enligt denna lag. Vattendomstolen får dock inte pröva frågor om

äganderätt till fastigheter eller om fastighetsindelningen.

18 § Om en vattendomstol har prövat ett mål som rör ett ämne som

behandlas i denna lag, får frågan huruvida målet är sådant att det skall tas

upp av någon annan domstol än vattendomstol eller av någon annan

myndighet än domstol prövas i högre rätt endast om

682

1. frågan fullföljs dit eller väcks där av en part som är berättigad till det,

eller

¬

2. vattendomstolen har prövat en fråga om äganderätt till en fastighet

SFS 1983; 291

eller om fastighetsindelningen, eller

3. vattendomstolen har prövat en fråga för vars behandling en särskild

ordning har föreskrivits i denna lag, eller

4. vattendomstolen har prövat en fråga om ansvar för brott.

Förfarandet vid vattendomstolarna i ansökningsmål

19 § En ansökan varigenom ett ansökningsmål anhängiggörs skall vara

skriftlig och, om inte annat följer av 20 §, innehålla

1. de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att

bedöma företagets beskaffenhet, omfattning och verkningar,

2. uppgifter som behövs för att bedöma om hinder möter mot företaget

från allmänna planeringssynpunkter samt uppgifter om möjlig alternativ

lokalisering av företaget och om andra vattenföretag eller särskilda anlägg­

ningar som kan antas behövas för ett ändamålsenligt utnyttjande av det

sökta företaget,

3. så fullständiga uppgifter som möjligt om vilka fa stigheter som berörs

av företaget samt namn och adress på ägarna och berörda innehavare av
särskild rätt till fastigheterna,

4. uppgifter huruvida särskilda bestämmelser med stöd av lag har med­

delats rörande användningen av de mark- och vattenområden som berörs
av företaget,

5. uppgifter om de ersättningsbelopp som sökanden erbjuder till v aije

sakägare, om det inte på grund av företagets omfattning bör anstå med
sådana uppgifter.

Ansökningen rörande ett företag, vars tillåtlighet kan antas komma

under regeringens prövning, skall innehålla uppgifter om de åtgärder som
sökanden har vidtagit enligt 11 kap. 7—11 §§ samt om vad som huvudsakli­
gen har förekommit med anledning av dessa åtgärder.

Om företaget avser utförande av ett vattenkraftverk, skall ansökningen

innehålla uppgift om det område som enligt sökanden bör utgöra ström­
fallsfastighet.

20 § En ansökan enligt 13 § första stycket 1 skall innehålla ritningar

jämte beskrivning av strömfallets läge och beskaffenhet, uppgift om er­

bjudna ersättningsbelopp samt övriga upplysningar som behövs för att
bedöma ersättningsfrågan.

Till en ansökan enligt 13 § första stycket 6 skall fogas dels ett gravations-

bevis rörande den fastighet varifrån rätten till andelskraft skall flyttas över,

dels överenskommelser som har träffats med borgenärer med panträtt i
fastigheten och andra rättsägare.

21 § Ansökningshandlingarna skall i mål so m avses i 13 § första stycket
2-5 och 7-12 ges in i å tta exemplar och i övriga mål i tre exemplar. Om
det behövs, far vattendomstolen föreskriva att ytterligare exemplar skall
ges in.

Har handlingarna inte getts in i ett tillräckligt antal exemplar eller anser

vattendomstolen att de är ofullständiga, skall sökanden föreläggas att

avhjälpa bristen. Om sökanden inte fullgör sin skyldighet att ge in ytterliga­

re exemplar, far handlingarna mångfaldigas på sök andens bekostnad. Om

683

¬

SFS 1983:291

sökanden inte fullgör sin skyldighet att på annat sätt komplettera ansök­

ningen, får ansökningen avvisas.

22 § Upptas ansökningen, skall vattendomstolen utfärda kungörelse om
företaget. I kung örelsen skall lämnas en kortfattad redogörelse för ansök­
ningen och på lämpligt sätt anges de fastigheter som kan beröras. Dessut­

om skall erinras om innehållet i 29 och 40 §§ och anges si sta tidpunkt för
erinringar enligt 29 §.

Vattendomstolen skall förordna en eller flera lämpliga personer att för­

vara ett exemplar av handlingarna i målet (aktförvarare). Namn och adress

på aktförvarare skall anges i kungörels en.

I kungörelsen skal l vidare tillkännages att kallelser och andra meddelan­

den i målet till par terna skall, om de inte särskilt tillställs part, införas i en

viss eller vissa ortstidningar samt hållas tillgängliga hos aktf örvararen.

Kungörelsen skall snarast införas i Post- och Inrikes Tidningar och i

ortstidning. En utskrift av kungörelsen skall vidare sändas till varje sak­

ägare som har angetts i ansökningen eller som på annat sätt är känd för

domstolen.

Om ansökningen berör fast egendom som är samfälld för flera fastighe­

ter, behöver någon utskrift av kungörelsen inte sändas till de särskilda
delägarna i samfalligheten. Finns en känd styrelse för samfälligheten, skall
en utskrift av kungörelsen sändas till styrelsen.

23 § Ett exemplar av ansökningshandlingarna och av kungörelsen skall
sändas till kammarkollegiet och fiskeristyrelsen. Om det kan antas att det
allmänna fiskeintresset eller något annat allmänt intresse inte berörs av

företaget, behöver ansökningshandlingarna dock inte översändas.

Kungörelsen skall även sändas till ber örda kommuner samt till länssty­

relsen och till andra statliga myndigheter vars verksamhet kan beröras av

ansökningen.

TA § Utskrift av kungörelsen skall delges

1. styrelsen eller någon annan som förvaltar en av ansökningen berörd

kanal- eller slussanläggning eller annan allmän f arled eller en hamn eller

flottled som är allmän,

2. styrelsen för ett av ansökningen berört vattenförbund samt styrelsen

eller annan som förvaltar en berörd samfällighet enligt denna lag eller

motsvarande äldre bestämmelser,

3. ägaren av en anläggning för tillgodogörande av vattenkraft, om med

ansökningen avses ianspråktagande av den tillgodogjorda kraften,

4. ägaren av den strömfallsfastighet från vilken andelskraft tillhanda­

hålls, när fråga är om en ansökan enligt 13 § första styck et 6.

5. innehavaren av det tillstånd som avses med en ansökan enligt 13 §

första stycket 10 eller 11.

25 § Kammarkollegiet skall, om det behövs, föra talan i målet för att
tillvarata allmänna intressen.

Kommun får föra talan för att tillvarata allmänna intressen inom kom­

munen.

684

Fiskeristyrelsen skall, om handlingar översänts till styrelsen enligt 23 §,

¬

yttra sig om vattenföretagets inverkan på det allmänna fiskeintresset samt

SFS 1983; 291

föreslå de bestämmelser som behövs till s kydd för fisket. Om styrelsen
finner att yttrande inte kan avges utan undersökning på platsen, skall
styrelsen anmäla detta till vattendomstolen, som förordnar om sakkunnig­

utredning enligt 32 §.

26 § Ägare av fastigheter som berörs av ansökningen skall till vatten­
domstolen uppge innehavare av servitut, nyttjanderätt eller rätt till elek­

trisk kraft so m har upplåtits i fastighe ten. Underlåts detta utan giltigt skäl

och uppstår på grund härav skada för sådana sakägare, skall fastighets­

ägaren ersätta skadan. Fastighetsägarna skall erinras om innehållet i denna

paragraf i den kungö relse som avses i 22 § eller på a nnat lämpligt sätt.

27 § Har en sakägare uppgetts eller på annat sätt blivit känd för vatten­
domstolen först efter det att kungörelsen har utfärdats och har han inte fört

talan i målet, skall han på lämpligt sätt beredas tillfälle att yttra sig.

Handläggningen av målet får dock inte uppehållas.

28 § Om det råder tvist om en fastighet som berörs av det i målet
avsedda företaget eller av en avsedd åtgärd, har den av de tvistande som
innehar fastigheten med äganderättsanspråk rätt att företräda fastigheten i

målet, till dess den lagligen vinns från honom.

En ny ä gare får inte rubba vare sig överenskommelser som den förre

ägaren har ingått eller andra åtgärder som har vidtagits i målet och som är

bindande för den förre ägaren. Om den förre ägaren har erhållit meddelan­
den och kallelser i målet, behövs inte några nya meddelanden till eller

kallelser på den nye ägaren.

29 § Erinringar mot ansökningen skall göras i skriftlig inlaga som i tre
exemplar ges in till vattendomstolen inom den tid som domstolen har

bestämt. Tiden skall vara minst trettio dagar från det att kungörandet

skedde. Vattendomstolen är inte skyldig att fästa avseende vid erinrin gar
som görs för sent. Ett exemplar av vaije erinringsskrift skall sändas till
sökanden.

30 § Den fortsatta förberedelsen av målet är skriftlig eller muntlig.

Vattendomstolen skall under förberedelsen verka för att utredningen i

målet får den inriktning och omfattning som är lämplig med hänsyn till
målets beskaffenhet. Därvid skall domstolen såvitt möjligt se till att någon

onödig utredning inte görs i målet.

31 § Vattendomstolen bestämmer vad en muntlig förberedelse skall avse
och vilka parter som skall inställa sig vid den na. Parterna skall kallas till
förberedelsen. Kallelsen skall delges parterna eller kungöras i ortstid ning.

Parter kan föreläggas vid vite att komma tillstädes eller infinna sig person­
ligen.

Vid den muntliga förberedelsen får tredskodom inte meddelas. Parterna

får å beropa skrifter som de har gett in. En redogörelse bör lämnas för
skrifternas innehåll.

685

¬

SFS 1983; 291

32 § Om det för bedömning av målet behövs någon särskild teknisk

utredning eller vidlyftigare värdering, kan vattendomstolen förordna en

eller flera sakkunniga att efter förberedande undersökning avge utlåtande i

målet.

Sådan undersökning skall verkställas snarast möjligt. Om det behövs

med hänsyn till målets beskaffenhet eller ändamålet med undersökningen,
skall domstolen på ett lämpligt sätt underrätta parterna om tiden för denna.

33 § Om det är lämpligt, far vattendomstolen uppdra åt en eller flera
ledamöter av vattendomstolen att verkställa undersökning på platsen.

Partema skall på lämpligt sätt underrättas om tiden för en sådan undersök­
ning. Vid undersökningen skall protokoll föras.

34 § På begäran av sökanden får vattendomstolen utan huvudförhand­

ling besluta att åtgärder får vidtas för att förebygga eller minska skador
eller olägenheter, innan frågan om sådana åtgärder slutligen avgörs. Som

villkor gäller att sökanden hos länsstyrelsen ställer säkerhet för den ersätt­

ning som han kan bli skyldig att betala på grund av åtgärderna.

Beslutet gäller omedelbart, men det kan ändras när förhållandena föran­

leder det.

35 § Framgår det av ett utlåtande enligt 32 § eller på annat sätt att det
sökta vattenföretaget berör fastigheter som inte har angivits i kungörelsen
enligt 22 §, skall vattendomstolen med tillämpning av 22 § be reda ägare

och innehavare av särskilda rättigheter till sådana fastigheter tillfälle att

yttra sig.

Om det är lämpligare, far vattendomstolen kalla sakägarna till huvudför­

handlingen i målet. Kallelserna skall senast åtta dagar före huvudförhand­
lingen delges sakägarna i den ordning som gäller för delgivning av stämning
i tvistemål.

36 § När målet är klart för huvudförhandling, skall vattendomstolen

bestämma tid och plats för denna. Platsen bestäms med hänsyn främst till

att minsta möjliga kostnader uppstår.

Besked om tid och plats för huvudförhandlingen skall i god tid lämnas

parterna i den ordning som har bestämts för kallelser till d em. Om anled­
ning till de t föreligger, skall i kallelsen lämnas uppgift om de frågor som

avses behandlas vid huvudförhandlingen.

Om någon part bör infinna sig personligen vid huvudförhandlingen, skall

vattendomstolen förelägga honom detta vid vite. Föreläggandet skall

delges.

Huvudförhandling får hållas, även om part uteblir från denna. Tredsko-

dom får dock inte meddelas,

37 § Om vattendomstolen finner att ett mål kan utredas utan förberedel­
se, får domstolen i kungörelse omedelbart kalla parterna till huvudförhand­

ling i målet. Därvid gäller 22-28 och 32-36§§ i tillämpliga delar. Huvud­

förhandlingen får hållas tidigast tre veckor efter det att kungörandet sked­

de.

686

¬

38 § I målet skall syn hållas, om det inte är obehövligt.

SFS 1983:291

39 § Ett beslut varigenom en nämndeman har förklarats jävig rubbar inte

beslut eller åtgärder av vattendomstolen, som har tillkommit innan Jävsin­
vändningen gjordes och varom övriga ledamöter har varit ense.

40 § Yrkanden om ersättning till följd av det vattenföretag eller den
åtgärd som a vses med ansökningen samt erinringar i anledning av utlåtan­
de enligt 32 § skall framställas skriftligen eller muntligen senast vid huvud­
förhandlingen. Vattendomstolen får avvisa senare framställda yrkanden
och erin ringar, om de inte har föranletts av iakttagelser vid syn eller av
andra omständigheter som har förekommit under huvudförhandlingen.

41 § Vid huvudförhandlingens böljan bör ordföranden eller någon annan
ledamot kort redogöra för ansökningen och de yrkanden som har fram­

ställts i målet. För utredning av frågor av teknisk beskaffenhet får parterna
åberopa ingivna skrifter. En redogörelse skall lämnas för skrifternas inne­

håll.

Vid en uppskjuten huvudförhandling skall målet å terupptas i de t skick

vari det förelåg vid den tidigare handläggningens slut. Har de ledamöter

som vi d det senare sammanträdet tjänstgör i domstole n inte deltagit i den

tidigare handläggningen, skall dock målet företas till ny h uvudförhandling.
I den mån det i sådant fall kan antas vara utan betydelse eller skulle

medföra oskälig kostna d eller synnerlig olägenhet, behöver bevis som har
tagits upp vid tidigare handläggning inte tas upp på nytt.

42 § Om vattendomstolen finner att hinder mot det sökta företaget möter
enligt 3 kap . 3 § första stycket men att det föreligger sådana omständighe­
ter som avses i andra s tycket nämnda paragraf, skall vattendomstolen med
eget yttrande överlämna frågan till regeringens avgörande. Detsamma
gäller, om frågan om företa gets tillåtlighet enligt 11 kap. 1 -3 eller 5 § skall
avgöras av rege ringen.

43 § Vattendomstolens dom skall grundas på vad som har förekommit

vid syn och annan förhandling inför vattendomstolen samt vad handlingar­
na innehåller.

Domen skall meddelas så snart det kan ske med hänsyn till målets

beskaffenhet och omständigheterna i övrigt. Om inte synnerliga skäl före­
ligger, skall domen meddelas inom två månader efter det huvudförhand­
lingen avslutades.

Skyldigheten enligt 17 kap. 9§ sjunde stycket rättegångsbalken att un­

derrätta p arterna om innehållet i domen skall anses vara fullgjord genom
att ett exemplar av domen hålls tillgängligt hos den eller de aktförvarare
som har förordnats.

44 § När på yrkande av någon part den ersättning som tillkommer ho­

nom anses böra sättas högre än vad sökanden har föreslagit, får
vattendomstolen även beträffande andra parter vidta sådana jämkningar i

ersättningsbeloppen som kan behövas för att uppnå likformighet i upp­
skattningen. Ersättningen får inte sättas lägre än vad sökanden har erbjudit

687

¬

SFS 1983; 291

i målet. Om särskild uppgörelse har träffats mellan partema, får ersättning
dock inte bestämmas annorlunda än som har avtalats.

45 § Om det behövs för tillämpningen av 16 kap. 14 § tredje stycket, skall

vattendomstolen uppskatta det värde som en berörd fastighet har utan

särskild rättighet som minskar fastighetens värde.

46 § Innan vattendomstolen meddelar en dom om inlösen av en fastig­

hetsdel eller om ersättning för strömfall som skall avstås enligt 2 kap. 8 §

och utgör fastighetsdel, skall en karta med beslcrivning ha upprättats över

området samt dess gränser ha utmärkts i den ordning som gäller för
fastighetsbildning.

Innan vattendomstolen meddelar en dom om tillstånd till ett vattenkraft­

verk, skall domstolen se till att det finns en lämplig fastighet, som ägs av

sökanden och med vilken rätten till tillgodogörandet av vattenkraften för

framtiden skall vara förenad (strömfallsfastighet).

47 § En dom som innebär att tillstånd lämnas till vattenföretag eller
andra åtgärder enligt denna lag skall i förekommande fall innehålla bestäm­

melser om

1. företagets ändamål, läge, omfattning och tekniska utformning,
2. de områden som får tas i anspråk för företaget och de särskilda

tvångsrätter i övrigt som medges sökanden,

3. tillsyn, besiktning och kontroll,
4. strömfallsfastighet,

5. vilka som skall delta i en vattenreglerings- eller bevattningssamfal-

lighet samt varje deltagares andelstal i fråga om kostnaderna för företaget,

6. skyldighet att betala ersättning eller att utföra skadeförebyggande

åtgärder samt hur betalningen skall ske,

7. villkor beträffande tillhandahållande av andelskraft och om kostnads­

bidrag härför,

8. skyldighet att betala avgifter,
9. villkor i övrigt för att tillgodose allmänna och enskilda intressen,

10. tid inom vilken anspråk i anledning av oförutsedda skador far fram­

ställas,

11. tid e fter vars utgång omprövning enligt 15 kap. 3§ eller 15 § andra

stycket får ske,

12. den förlust av vatten eller annat som tillståndshavare enligt 9 kap. 14

och 15 §§ är skyldig att underkasta sig utan ersättning,

13. rättegångskostnader.
Avser tillståndet arbeten för företaget, skall i domen anges den tid inom

vilken arbetena skall vara utförda (arbetstid).

48 § På yrkande av sökanden får vattendomstolen i särskild dom avgöra
frågan om företagets tillåtlighet.

Om domstolen funnit att företaget är tillåtligt och om företagets snara

genomförande är angeläget, får domstolen i särskild dom meddela tillstån d

till de arbeten som behöver utföras.

Meddelas särskild dom, far vattendomstolen förordna att målet i övrig t

538

skall vila till dess domen vunnit laga kr aft.

¬

49 § När verkningarna av ett vattenföretag inte kan i ett visst hänseende

SFS 1983:291

förutses med tillräcklig säkerhet, får vattendomstolen vid meddelande av

tillstånd till fö retaget skjuta upp frågan om ersättning eller andra villkor i
det hänseendet till dess behövlig erfarenhet har vunnits av företagets

inverkan.

I samband med uppskovsbeslutet skall vattendomstolen, såvitt angår

skada eller förlust som kan antas bli mera kännbar, meddela provisoriska

bestämmelser om ersättning eller skadeförebyggande åtgärder.

Den uppskjutna frågan skall avgöras så snart det kan ske. Ersättningen

får därvid inte bestämmas till lägre belopp än vad som har bestämts

provisoriskt.

Då målet har uppskjutits i viss del, skall vattendomstolen som villkor för

att tillståndet till företaget skall få tas i anspråk föreskriva att sökanden hos

länsstyrelsen ställer säkerhet för den slutliga ersättningen samt för den
ersättning som bestämts provisoriskt och som inte skall betalas innan
tillståndet tas i anspråk.

Bestämmelserna i p reskriptionslagen (1981:130) gäller in te ersättnings­

anspråk som omfattas av ett uppskovsbeslut.

50 § När det finns skäl till det, får vattendomstolen förordna att tillstån­
det till ett vattenföretag eller till en annan åtgärd enligt denna lag får tas i

anspråk även om domen därom inte har vunnit laga kraft. Som villkor skall
föreskrivas att sökanden hos länsstyrelsen ställer säkerhet för den ersätt­

ning som kan komma a tt utgå, om domstolens dom ändras.

Om s ökanden, sedan tillstånd till ett vattenföretag eller till en annan

åtgärd enligt denna lag har meddelats, åläggs skyldighet att förebygga eller

minska skador eller att betala ersättning, får vattendomstolen förordna att

domen skall gå i verkstä llighet som om den hade vunnit laga kraft.

Överklagas en dom som avses med ett förordnande enligt första eller

andra stycket, får vattenöverdomstolen undanröja förordnandet, innan

talan mot domen i övrigt p rövas.

Förfarandet vid va ttendomstolarna i stämningsmål

51 § Talan i stämningsmål väcks genom stämning.

52 § Förberedelsen är skriftlig eller muntlig.

Kallelser och andra meddelanden till parterna skall delges.

53 § Vattendomstolen får avgöra målet utan huvudförhandling, om par­

terna inte har begärt någon sådan och deras inställelse inte behövs för
utredningen i målet. Om målet avgörs utan huvudförhandling i annat fall än
som avses i 42 ka p. 18 § rättegångsbalken, skall vattendomstolen ha den
sammansättning som anges i 3 § första stycket i detta kapitel.

Har domstolen beslutat att målet skall avgöras utan huvudförhandling

och är det inte uppenbart att parterna redan har slutfört sin talan, skall de
fa tillfälle till detta.

Beträffande förelägganden för parterna att inställa sig vid muntlig förbe­

redelse eller vid huvudförhandling och om parts utevaro från ett sådant

sammanträde gäller rättegångsbalkens bestämmelser rörande en sak,

varom förlikning inte är tillåten.

689

44-SFS 1983

¬

SFS 1983:291

54 § I fråga om förfarandet i stämningsmål gäller i övrigt bestämmelserna
om ansökningsmål i 31 § andra stycket, 32 och 33§§, 36§ första stycket,

38, 39 och 41 §§, 43 § första och andra styckena samt 46 § första stycket.

I mål enligt 14 § 6 gäller också 45 och 50§ §. Om det i ett sådant mål är

fråga om arbete för att förebygga eller minska skador eller olägenheter till
följd av ett företag enligt denna lag, gäller även 34§.

55 § Om svaranden för att bemöta käromålet gör en ansökan hos vatten­
domstolen enligt 13 § första stycket 3 eller 4 eller om ändrade bestämmel­
ser om vattentappning enligt 13 § första stycket 10, handläggs målet i dess

helhet som ett ansökningsmål, om inte målet med stöd av 13 § andra
stycket ändå behandlas som ett stämningsmål.

Har vattendomstolen i stämningsmål eller enligt handräckningslagen

(1981:847) eller länsstyrelsen enligt 21 kap. 3§ denna lag beslutat om

borttagande eller ändring av en vattenanläggning och görs en ansökan som
avses i första stycket, får vattendomstolen i ansökningsmålet bestämma att

beslutet inte får verkställas innan målet har blivit slutligt avgjort eller
vattendomstolen förordnar annat. Sökanden skall ställa säkerhet för kost­

nader och skador.

Förfarandet vid vattendomstolarna i förrättningsmål

56 § Har förrättningsmannens beslut inte överklagats på föreskrivet sätt
eller inom rätt tid, skall klagomålen omedelbart avvisas av vattendomsto­

len. Har besvärsinlagan före besvärstidens utgång inkommit till förrätt­

ningsmannen, skall den omständigheten att inlagan först efter utgången av
nämnda tid inkommit till domsto len inte föranleda att talan avvisas.

57 § Vid besvärsinlag an skall fogas två avskrifter av inlagan och därtill

hörande handlingar. Behöver domstolen för delgivning eller därmed jäm­

förliga åtgärder ytterligare avskrifter, är klaganden skyldig att tillhandahål­
la dem. Är avskrifter inte tillgängliga när d e behövs, får domstolen ombe­
sörja dem på klagandens bekostnad.

58 § Upptas besvären av vattendomstolen, skall domstolen sända ett

exemplar av besvärshandlingarna till den eller de aktförvarare som har
förordnats vid förrättningen samt utfärda kungörelse om besvären.

I kungörelsen skall uppges

att ett exemplar av handlingarna i målet hålls tillgängl igt hos aktförva-

raren eller aktförvararna,

att kallelser och andra meddelanden i m ålet till parterna skall, om de inte

särskilt tillställs dem, införas i en viss eller vissa ortstidningar samt hållas

tillgängliga hos aktförvararen eller aktförvararna,

att skriftlig förklaring över besvären skall ha inkommit till vattendomsto­

len inom den tid, minst trettio dagar från det att kungörandet skedde, som

vattendomstolen bestämt.

Om det är lämpligt, skall vattendomstolen i kungörelsen kalla till huvu d­

förhandling i m ålet.

59 § Kungörelsen skall snarast införas i ortstidning. Om företaget är av

690

mindre omfattning och berör endast en viss eller vissa sakägare, får kungö-

¬

relsen ersättas av ett meddelande till varje sakägare med samma innehåll

SFS 1983:291

som kungörelsen skulle ha haft. Meddelandet skall delges.

En utskrift av kungörelsen eller meddelandet skall tillställas den eller de

aktförvarare som har förordnats.

Om besvär som har anförts av en enskild sakägare berör allmänna

intressen, skall utskrifter av kungörelsen eller meddelandet sändas till de
myndigheter som anges i 23 §. Dessutom skall ett exemplar av besvärs­
handlingarna sändas till kammarkollegiet och, om det allmänna Fiskeintres­
set berörs, till fiskeristyrelsen.

Om talan förs mot en ägare av en fastighet eller en innehavare av en

särskild rätt ighet till en fastighet och fastigheten inte har angivits i någon

kungörelse under förrättningen, skall besvären och en utskrift av kungörel­

sen eller meddelandet om dessa delges ägaren eller rättighetshavaren.

60 § För behandling av rättegångsfrågor eller någon del av saken som får
avgöras särskilt får huvudförhandling utsättas, fastän målets beredande i
övrigt inte har avslutats.

61 § Vattendomstolen får avgöra målet utan huvudförhandling, om hu­

vudförhandling kan antas sakna betydelse för prövningen och ingen part

har begärt en sådan förhandling eller om domstolen finner det uppenbart

att talan är ogrundad. Vattendomstolen är därvid domför utan nämnde­

männen.

För prövning som inte avser själva saken fordras inte huvudförhandling.
Har domstolen beslutat att målet skall avgöras utan huvudförhandling

och är det inte uppenbart att parterna redan har slutfört sin talan, skall de
fa tillfälle till detta.

62 § Vattendomstolens avgörande av saken sker genom dom. Annat
avgörande av domstolen träffas genom beslut.

63 § Om en ändring i förrättningsmannens beslut lämpligen bör gö ras av

förrättningsmannen, får domstolen visa förrättningen åter till denne. Dom­
stolen far meddela bestämmelser till ledning för hur ändringen skall ske.

64 § I fråga om förfarandet i förrättningsmål gäller i övrigt bestämmelser­

na om ansökningsmål i 30-33, 36, 38, 39, 41-43 och 45§§, 46§ första

stycket samt 47-50 §§.

Rättegången i vattenöverdomstolen

65 § Vattendomstolens domar eller beslut får, om inte annat är föreskri­

vet, överklagas hos vattenöverdomstolen. I ställe t för de tider som före­

skrivs i 50 kap. 1 oc h 2§§ samt 52 kap. 1§ rättegångsbalken gäller för

vadeanmälan och anslutningsvad två veckor, för anförande av besvär tre
veckor samt för fullföljd av vad fyr a veckor.

66 § Om vattendomstolen i samband med en dom, som innefattar till­
stånd till ett vattenföretag, inte har meddelat förordnande enligt 50 § första
stycket, gäller beträffande överklagande i denna del 49 kap. 5§ andra
stycket rättegångsbalken.

691

¬

SFS 1983:291

67 § Vattendomstolens beslut i överklaga de frågor som avses i 12 kap,

37 § första stycket 1 och 3 samt fjärde stycket får inte överklagas.

Vattendomstolens beslut i frågor som avses i 34 § överklagas särskilt

genom besvär. Beslut i fråga som avses i 55 § andra stycket får överklagas
endast i s amband med överklagande av dom eller slutligt beslut i ansök­

ningsmålet.

68 § Har i e tt ansökningsmål, vari kungörelse enligt 22 § har utfärdats,
sökanden överklagat vattendomstolens dom eller beslut, får vattenöver-
domstolen i stället för att förordna om delgivning med motparterna besluta
att ett exemplar av vade- eller besvärsinlagan med därvid fogade handling­

ar skall översändas till den eller de aktförvarare som har förordnats av

vattendomstolen samt utförda kungörelse om överklagandet.

I kungörelsen skall uppges

att ett exemplar av handlingarna i målet hålls tillgängligt hos aktförva-

raren eller aktförvararna,

att kallelser och andra meddelanden i målet til l parterna skall, om de inte

särskilt tillställs någon part, införas i en viss eller vissa ortstidningar samt

hållas tillgängliga hos aktförvararen eller aktförvararna,

att skriftligt genmäla eller skriftlig förklaring skall ha inkommit till vat-

tenöverdomstolen inom den tid, minst tre veckor från det att kungörandet
skedde, som vattenöverdomstolen bestämt.

Kungörelsen skall införas i den eller de ortstidningar som vattendomsto­

len har bestämt för meddelanden i målet.

Första-tredje styckena gäller också i förrät tningsmål, vari kungörelse

enligt 58 § har utfärdats, oavsett om sökanden eller någon annan har

klagat.

Då föreskrifterna i denna paragraf har iakttagits, skall delgivning anses

ha skett.

69 § Vademål får avgöras av vattenöverdomstolen utan huvudförhand­
ling, om den skulle sakna betydelse för prövningen. Om parterna på ömse
sidor har begärt huvudförhandling, skall den äga rum, om den inte uppen­
barligen skulle va ra utan betydelse.

Vid huvudförhandling får utredningen läggas fram genom vattenöver-

domstolens försorg i den omfattning som domstolen bestämmer.

Om vattenöverdomstolen i ett överklagat ansöknings- eller förrättnings­

mål finner att vite eller annan påföljd för utevaro bör föreläggas någon
part, får föreläggandet inte tillkännages parten genom kungörelse som

avses i 68 § utan det skall delges parten.

70 § Om det är lämpligt, för vattenöverdomstolen uppdra åt en eller flera

ledamöter av domstolen att verkställa undersökning på platsen. Parterna
skall på lämpligt sätt underrättas om tiden för undersökningen. Vid denna
skall protokoll föras.

En utredning som ett vattenrättsråd har verkställt beträffande en fråga

av teknisk beskaffenhet får inte läggas till grund för vat tenöverdomstolens
dom eller beslut utan att parterna har beretts tillfälle att yttra sig över

utredningen. Detta gäller dock inte, om utredningen i e ndast oväsentlig

692

mån avviker från vad som har framkommit tidigare i målet,

¬

71 § I fråga om rättegången i vattenöverdomstolen gäller i övrigt 32, 42,

SFS 1983; 291

43 och 45-50 §§.

Rättegången i högsta domstolen

72 § Vattenöverdomstolens domar eller beslut får, om inte annat är

föreskrivet, överklagas hos högsta domstolen.

I fråga om rättegången i högsta domstolen gäller bestämmelserna om

rättegången i vat tenöverdomstolen i 68, 69 och 71 §§.

14 kap. Särskilda bestämmelser om utrivning m. m.

1 § Görs ansökan om tillstånd att riva ut en vattenanläggning i y tvatten,

skall tillstånd till utrivningen lämnas, om inte förordnande meddelas enligt

2§.

2 § I stället för att lämna tillstånd att riva ut en vattenanläggning i
ytvatten får vattendomstolen på begäran av ägaren av en fastighet som

skulle skadas av utrivningen förordna att skyldigheten att underhålla an­
läggningen o ch att fullgöra vad som i övr igt åligger anläggningens ägare
skall för framtiden, till dess något annat bestäms, övergå på fastighets­
ägaren.

Till skydd för allmänna intressen kan efter åtagande sådant förordnande

också meddelas för staten, en kommun eller ett vattenförbund.

Förordnande far inte meddelas, om det kan antas att fastighetsägaren

inte kan fullgöra skyldigheterna eller om det med hänsyn till sökanden eller

till allmänna intressen kan anses mera angeläget att anläggningen rivs ut.

Om ägaren vållas skada av att anläggningen bibehålls, skall den som

övertar ansvaret för anläggningen utge skälig ersättning för skadan.

3 § Anläggningar för en allmän flottled som är avlyst får bortskaffas efter

tillstånd av vattendomstolen. Sådant tillstånd får ges till

1. staten, en kommun eller ett vattenförbund,
2. förvaltare som avses i 82 a§ lagen (1919:426) om flottning i allmän

flottled samt

3. den som kan lida men av att anläggningarna bibehålls.
Den som får tillstånd att bortskaffa en anläggning får fritt förfoga över

denna.

Om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas

av anläggningarnas bortskaffande, behövs inte något tillstånd av vatten­
domstolen. Om en förvaltare har utsetts enligt 82 a § lagen om flottning i
allmän flottled, fordras dennes medgivande till åtgärden.

Vill en fastighetsägare, vars fastighet skulle skadas av att en anläggning i

flottleden bortskaffas, överta anläggningen kan vattendomstolen förordna

härom. Ett sådant förordnande kan meddelas också för den som vill

använda anläggningen för ett vattenföretag eller för staten, en kommun
eller ett vattenförbund till skydd för allmänna intressen.

4 § Om en f astighet, vars ägare övertagit underhållsskyldighet enligt 2§

första stycket eller en anläggning enligt 3 § fjärde stycket första meningen.

693

¬

SFS 1983:291

övergår till ny ägare, svarar denne för de skyldigheter som följer av

övertagandet.

Övertagandet skall antecknas i fastigh etsboken.

5 § Om fara för allmänna eller enskilda intressen kan uppkomma genom

att en anläggning för bortledande av grundvatten helt eller delvis tas ur

bruk, skall anläggningens ägare inhämta vattendomstolens besked på vilka
villkor det får ske.

Medför en åtgärd som avses i första stycket skada på annans egendom

genom bestående ändring i vattenförhållandena, skall skälig ersättning

härför utgå.

15 kap. Tillstånds giltighet, omprövning m.m.

Verkan av domar i ansökningsmål
1 § Om en dom som har meddelats i ett ansökningsmål enligt 13 kap. 13 §

första stycket avser tillstånd till ett vattenföretag eller till någon annan

åtgärd enligt denna lag och domen har vunnit laga kraft, gäller tillståndet

mot alla, såvitt avser frågor som enligt d enna lag är att bedöma i sådant

mål. A vser tillståndet utförandet av en anläggning, innefattar det rätt att
bibehålla anläggningen. Med stöd av 2 kap. 9 § eller bestämmelser i detta
kapitel kan dock ett tillstånd begränsas eller förenas med ändrade eller nya
villkor eller förklaras förverkat.

Med tillstånd avs es i detta kapitel även godkännande av arbeten enligt 4

kap. 4 § och lagligförklaring enligt 4 kap. 5 §.

2 § Tillståndet förfaller, om tillståndshavaren inte iakttar de bestämmel­
ser om arbetstid som har meddelats i tillståndsdomen.

Om tillståndshavaren visar att han har giltigt skäl för dröjsmålet eller att

synnerliga olägenheter skulle uppstå om tillståndet förfaller, kan vatten­
domstolen förlänga tiden med högst tio år. Ansökan om förlängning ska ll

göras innan den föreskrivna tiden har gått ut.

3 § För att tillgodose allmänna intressen får vattendomstolen företa om­

prövning av villkoren för ett tillstånd och därvid föreskriva ändrade eller
nya villkor. Omprövningen får inte ske förrän efter utgången av en tid som

domstolen bestämmer vid meddelandet av tillståndet, minst tio år och

högst trettio år från det tillståndsdomen vinner laga kraft. Omprövning för

att tillgodose sådana allmänna intressen som berörs av väsentliga ändring­
ar i vattenf örhållandena får dock ske redan före utgången av den bestämda

tiden.

Vattendomstolen skall i ompröv ningsdomen bestämma när de ändrade

eller nya villkoren skall böija tillämpas. När omprövning sker efter utgång­
en av den vid meddelandet av tillståndet bestämda tiden, skall också

bestämmas efter vilken tid, minst tio och högst trettio år, förnyad ompröv­

ning får ske.

4 § Om det visar sig att anordningar som har vidtagits eller villkor som

har meddelats till skydd för fisket enligt 3 kap. 11 § eller 10 kap. 5 § är

694

mindre ändamålsenliga, får vattendomstolen meddela ändrade bestämmel­
ser.

¬

5 § Om tillståndshavaren åsidosätter ett villkor i en tillståndsdom och

SFS 1983:291

avvikelsen är betydande, får vattendomstolen förklara tillståndet förver­

kat. Avser tillståndet verksamheten vid en vattenanläggning, far vatten­

domstolen också förklara rätten att bibehålla vattenanläggningen förver­

kad.

Har underhållet av en vattenanläggning allvarligt f örsummats, far vat­

tendomstolen förklara rätten att bibehålla anläggningen förverkad.

Om e tt tillstånd att inverka på vattenförhållandena inte har utnyttjats

under en längre tid och det kan antas att tillståndet inte heller kommer att

utnyttjas, får vattendomstolen förklara tillståndet förverkat. Därvid flr
vattendomstolen också förklara rätten att bibehålla den vattenanläggning
varmed inverkan på vattenförhållandena sker förverkad.

6 § I samband med ett förverkandebeslut enligt 5 § som avser en vatten­
anläggning skall vattendomstolen ålägga den som är ansvarig för underhål­

let av anläggningen att riva ut den och att vidta de åtgärder som behövs för
att förebygga eller minska skador genom utrivningen.

I ställe t för åläggande enligt första stycket får vattendomstolen medge

någon annan vars rätt är beroende av utrivningen eller, till skydd för

allmänna intressen, staten, en kommun eller ett vattenförbund att riva ut
anläggningen på den underhållsskyldiges bekostnad. Domstolen får också,
under de förutsättningar som anges i 14 kap. 2 §, medge att anläggningen

bibehålls och att underhållsskyldigheten övergår på en fastighetsägare eller
på st aten, en kommun eller ett vattenförbund. Därvid äger 14 kap. 2 §

fjärde stycket och 4 § motsvarande tillämpning.

7 § Ansökan om prövning som avses i 3 -5 §§ görs av kammarkollegiet.

8 § Efter ansökan av tillståndshavaren får vattendomstolen upphäva el­
ler ändra andra bestämmelser i en tillståndsdom än som avser storleken av

ersättnings belopp.

9 § Vattendomstolen kan fastställa ändrade eller nya bestämmelser om
innehållande och tappning av vatten efter ansökan av annan än tillstånds­

havaren, om han vill utnyttja vattenkraften i sitt strömfall bättre, eller efter

ansökan av en kommun eller ett vattenförbund som vill tillgodose den
allmänna miljövården eller hälsovården eller främja fisket. Till förmån för
allmänna farleder, allmänna hamnar, allmänna flottleder, bevattnings- och

markavvattningssamfalligheter samt avloppsföretag kan sådana bestäm­

melser fastställas på ansökan av huvudmannen.

10 § I frågor som avses i 3, 4, 8 och 9 §§ gäller, om inte annat är särskilt
föreskrivet, i tillämpliga delar vad som stadgas om utf örande av vattenfö­

retag.

Vid omprövning enligt 3 eller 4 § får sådana villkor inte föreskrivas som

medför att ändamålet med företaget inte kan tillgodoses eller a tt förutsätt­
ningarna för detta rubbas avsevärt. Villkoren får inte heller för tillstånds­
havaren, mottagare av andelskraft eller andra som har inrättat sig e fter

företaget medföra kostnader som står i missförhållande till de fördelar från

allmän synpunkt som kan vinnas. Hänsyn skall vid omprövningen tas till

695

¬

SFS 1983:291

vad tillståndshavaren enligt tidigare omprövningsdomar har fått underkas­

ta sig till förmån för allmänna intressen.

Om regeringen i samband med prövningen av ett vattenföretag har

föreskrivit att ett visst villkor skall gälla för ett tillstånd, får vattendomsto­

len vid omprövningen inte avvika väsentligt från villkoret utan att regering­

en har medgivit det.

11 § Ett tillstånd till vattentäkt får omprövas av vattendomstolen efter
ansökan av den som driver en annan vattentäkt som är beroende av samma

vattentillgång eller av den som söker tillstånd till en sådan vattentäkt.
Därvid äger vad som i 3 kap. 8 § föreskrivs om jämkning av företagen eller
företräde åt det ena företaget motsvarande tillämpning.

12 § På ansökan av kammarkollegiet eller den avgiftsskyldige får vatten­
domstolen föreskriva den ändring av en bygdeavgift eller en allmän fis­

keavgift som kan behövas med hänsyn till erfarenheterna av företagets
verkningar eller till be stående hinder att utnyttja företaget i den avsedda

omfattningen.

Frågan om ändring av en sådan avgift får även tas upp till prövning i

samband med en omprövning enligt 3, 4, 8, 9 eller II §.

13 § En omprövningsdom har samma verkan som en tillståndsdom.

Verkan av beslut efter förrättning

14 § Sedan ett tillståndsbeslut eller annat beslut av förrättningsmannen

har vunnit laga kraft, får det verkställas.

I fråga om tillstånd till markavva ttningsföretag och omprövning äger I -

10 och 13 §§ motsvarande tillämpning. Omprövning enligt 3, 4, 8 och 9 §§
skall dock ske vid en ny förrättning. Länsstyrelsen förordnar om sådan

förrättning efter ansökan.

Ändrade förhållanden i samfälligheter

15 § Om en dom eller ett beslut enligt 3-6, 8,9, 11 eller 14 § inverkar på
frågan om en samfällighets fortsatta bestånd, kretsen av deltagare eller

kostnadsfördelningen mellan dem, får meddelas de ändrade bestämmelser

som behövs.

Inträder, sedan en samfällighet har bildats enligt denna lag, i andra fall

än som avses i för sta stycket ändrade förhållanden som i inte ringa mån

inverkar på frågan om sättet för företagets utförande, kretsen av deltagare
eller kostnadsfördelningen mellan d em, får frågan på ansökan av en del­
tagare omprövas av vattendomstolen eller, såvitt avser en markavvatt-

ningssamfällighet, vid en ny förrättning. Även utan att sådana förhållanden
har inträtt, får en omprövning äga rum, om någon vill ansluta sig som

deltagare eller i det tidigare avgörandet har föreskrivits att frågan får
omprövas efter en viss tid och denna tid har gått u t.

Vid omprövningen gäller bestämmelserna om utförande av vattenföretag

i tillämplig a delar.

Den som inträder som deltagare i en beståen de samfällighet skall åläggas

att i skälig utstr äckning ersätta de övriga deltagarna deras kostnader som

696

nedlagts i gemensamma anläggningar. Vad som sagts nu gäller också när

andelstalet höjs för en deltagare som ingår i en samfällighet.

¬

16 § En överenskommelse om att någon skall inträda i eller utträd a ur en

SFS 1983? 291

samfallighet enligt denna lag, att en deltagares andelstal skall ändras eller
att samfälligheten skall upphöra har samma verkan som en tillståndsdom
eller ett tillståndsbeslut, om överenskommelsen på ansökan av en deltaga­

re godkänns av vattendomstolen eller, om överenskommelsen träffas un- ^

der en förrättning, av förrättningsmannen. Ett sådant godkännande får inte

lämnas om det är uppenbart att överenskommelsen strider mot denna lag.

Oförutsedda skador
17 § Om ett vattenföretag eller en vattenanläggning, som har utförts i
enlighet med e tt tillstånd enligt denna lag, medför skador som inte förut­
sågs av vattendomstolen eller förrättningsmannen när tillståndet medde­
lades, får den skadelidande framställa anspråk på ersättning enligt 9 kap.
1-10 §§.

Om fråga är om betydande skador för enskild eller för något allmänt

intresse, får begäras sådana ändringar på fö retagarens bekostnad av vat­

tenföretaget eller vattenanläggningen som, utan att medföra skador för
tredje man eller väsentliga olägenheter för tillståndshavaren, är ägnade att

förebygga eller minska framtida skador. I fråga om allmänna intresse n förs

talan av kamm arkollegiet eller kommunen.

Anspråk på grund av oförutsedda skador skall för att få tas upp till

prövning a nmälas till vattendomstolen inom fem år eller den längre tid,
högst tjugo år, som kan ha bestämts i samband med tillståndet. Tiden
räknas från utgången av den av domstolen eller förrättningsmannen be­

stämda arbetstiden.

Bestämmelserna i p reskriptionslagen (1981:130) gäller in te anspråk en­

ligt denna paragraf.

18 § Anmälan som avses i 17 § skall vara skriftlig och ges in till vatten­

domstolen i tre exemplar. Ett exemplar skall delges tillståndshavaren.

Anspråket prövas före eller efter utgången av den tid som gäller för

anmälan. Beträffande förfarandet gäller vad som stadgas om förfarandet i
stämningsmål. D äijämte tillämpas 13 kap . 45 § och 50 § andr a och tredje
styckena.

Fastställande av bestämmelser om vattentappning och vattentäkter

19 § Saknas bestämmelser om innehållande eller tappning av vatten be­

träffande ett vattenföretag eller bestämmelser om nyttjandet av en vatten­
täkt eller är meddelade bestämmelser ofullständiga, får vattendomstolen

på talan av den som lider skada genom de rådande förhållandena fastställa

sådana bestämmelser som är ägnade att för framtiden förebygga eller

minska skador. Bestämmelserna får inte ändra vad som lagligen kan gälla

och inte heller skada tredje mans rätt.

16 kap. Betalning av ersättning, tillträde m. m.

1 § Löseskilling och intrångsersättning enligt 9 kap. som skall utgå på en

gång betalas genom nedsättning hos länsstyrelsen i det län där fastigheten
är belägen.

Om ersättningen avser fastigheter i olika län, skall nedsättningen ske hos

697

den länsstyrelse som domstolen eller förrättningsmannen bestämmer.

¬

SFS 1983:291

2 § Nedsättning enligt 1 § skall inte ske, om fastigheten inte svarar för

någon beviljad eller sökt inteckning eller om de borgenärer som har pant­
rätt i fastigheten har medgivit att ersättningen betalas ut till den ersätt-
ningsberättigade. Om fastigheten besväras av gemensam inteckning, gäller

vad som har sagts nu endast om det dessutom föreligger sådana medgivan­

den från fastighetsägare och fordringshavare som i 22 kap. 11 § jordabal­

ken föreskrivs för relaxation. Medgivande behövs dock inte av den för
vars rätt domstolens eller förrättningsmannens avgörande är väsentligen

utan betydelse.

3 § I beslut om löseskilling eller intrångsersättning skall anges i vad mån

nedsättning skall ske.

4 § Ersättning som inte skall nedsättas betalas till den ersättningsbe-

rättigade. Om ersättningen avser mark som skall lösas, åligger det den

ersättningsskyldige att hos länsstyrelsen i det län där fastigheten är belägen
anmäla och därvid styrka att ersättningen har betalats. Om ersättningen

avser fastigheter i olika län , skall anmälan göras hos den länsstyrelse som
domstolen eller förrättningsmannen bestämmer.

5 § Bestämmelserna i 1 -4 §§ gäller även pr ovisorisk ersättning som har

bestämts med stöd av 13 kap. 49 § andra stycket.

6 § Vid nedsättn ing eller anrnälan skall den ersättningsskyldige till läns­
styrelsen ge in domen eller beslutet samt lagakraftbevis och vid nedsätt­

ning d essutom gravationsbevis för fastigheten. Om det inte sker, skall

länsstyrelsen anskaffa handlingarna på den ersättningsskyldiges bekost­
nad.

7 § Ersättning för mark som löses skall betalas och anmälan enligt 4 §

skall ske inom sex månader från det att såväl tillståndsfrågan som ersätt­

ningsfrågan har avgjorts slutligt. Ersättning som inte avser mark som löses

och som har fastställts att utgå på en gång skall betalas inom två år från
samma tid. Om den ersättningsskyldige inte iakttar vad som har sagts nu,
förlorar han den rätt som han har förvärvat gentemot den ersättningsberät-

tigade.

Tidsfristerna får förkortas eller förlängas när parterna är ense om det

eller om det finns särskilda skäl för det.

8 § Inlösen av mark är fullbordad när den ersättningsskyldige har full­
gjort vad som åligger honom enligt 1 eller 4 §.

9 § Den ersättningsskyldige får genast tillträda egendomen när inlösen är
fullbordad enligt 8 §. Om förutom löseskilling eller intrångsersättning an­

nan ersättning har bestämts till följd av av ståendet, får dock tillträde inte

ske förrän även denna ersättning har betalats.

Tillstånd att på annat sätt än genom inlösen ta någon annans egendom i

anspråk eller att vidta åtgärder som medför skada för någon annan far

utnyttjas när den ersättningsskyldige har betalat den ersättning som har

698

bestämts.

¬

Om det är påkallat med hänsyn till den ersättningsberättigades förhåilan-

SFS 1983:291

den, skall bestämmas skäligt uppskov med till trädet eller med utförandet
av åtgärden.

10 § Om en del av en fastighet inlöses, sker ändringen i fastighetsindel­

ningen när inlösen är fullbordad enligt 8 §.

Sådana särskilda rättigheter till en fastighet som har tillkommit genom

frivilliga upplå telser upphör när inlösen av fastigheten eller av sådan del
därav som berörs av rättigheten är fullbordad enligt 8 §, om inte domstolen
eller förrättningsmannen har förordnat att rättigheten skall bestå. Ett så­
dant förordnande får meddelas endast om det uppenbarligen är utan bety­

delse för den rätt som tillkommer borgenärer med panträtt i fastighete n.

Andra särskilda rättigheter till fastigheten än som anges i andra stycket

består efter inlösen, om inte något annat har förordnats av domstolen eller

förrättningsmannen.

Genom inlösen upphör den lösta egendomens ansvar för fordran. Detta

gäller dock inte fordran som har förmånsrätt enligt 6 § 1 förmånsrättsla gen
(1970:979).

11 § Om ersättningen till följd av ett vattenföretag eller annan åtgärd har

bestämts slutligt först efter det att tillståndet har tagits i anspråk, skall den

del av ersättningen som överstiger vad som fastställts tidigare betalas och
anmälan enligt 4 § göra s inom en månad fr ån det ersättningen bestämdes

slutligt. Detsamma gäller ersättning som har bestämts i samband med
godkännandet av ett vattenföretag som redan har utförts.

Om de n slutligt fastställda ersättningen inte överstiger den ersättning

som tidigare har fastställts och nedsättnings- eller anmälningsskyldighet
annars skulle ha förelegat, skall den ersättningsskyldige anmäla ersätt­

ningsbeslutet hos länsstyrelsen sedan detta har vunnit laga k raft.

12 § På sådan ersättning som avses i .11 § första stycket utgår ränta enligt

5 § räntelagen (1975:6 35) från den dag marken tillträddes eller vattenföre­

taget eller åtgärden utfördes, om inte något annat följer av andra stycket.
Om betalningen inte sker i rätt tid, utgår ränta enligt 6 § räntelagen för
tiden efter det dröjsmålet inträdde. Inlösen fullbordas utan hinder av att

ränta inte betalas.

På ersättning som avser oförutsedd skada utgår ränta enligt 6 § rä ntela­

gen från den dag ersättningsanspråket framställdes vid vattendomstolen.

Om den ersättningsskyldige försummar att betala sådan ersättning enligt

11 § första stycket som skall betalas genom nedsättning, skall länsstyrel­

sen på begäran av den som är berättigad till ersätt ningen eller del d ärav
söka verkställighet av den dom eller det beslut, varigenom ersättningen

bestämts.

13 § Medel som har satts ned eller tagits ut skall länsstyrelsen utan

dröjsmål sätta in i bank mot r änta.

14 § Nedsatta eller uttagna medel jämte upplupen ränta skall länsstyrel­
sen betala ut till den som har rätt till medlen.

Vid utbetalningen av medel som har satts ned enligt beslut av domstolen

699

¬

SFS 1983:291

eller förrättningsmannen skall bestämmelserna om fördelning av köpeskil­

ling för fast egendom som har sålts på exekutiv auktion tillämpas med de

avvikelser som anges i tr edje stycket. Om rätt f ör innehavare av pantbrev

att avstå från sin rätt till betalning och om verkan därav finns särskilda

bestämmelser.

Om fa stigheten är besvärad av en inteckning och dessutom av en sär­

skild rättighet som minskar fastighetens värde och har sämre rätt än

inteckningen, skall den borgenär som har panträtt på grundval av inteck­
ningen få betalning som om fastigheten inte besvärades av rättigheten, i

den mån det behövs för att han skall fa full betalning för sin fordran.

Ersättningen för rättigheten skall minskas i mot svarande mån.

15 § Sammanträde för fördelningen skall hållas så snart det kan ske.

Kallelser till sammanträdet skall minst två veckor i förväg sändas till

fastighetsägaren, andra sakägare och kända innehavare av panträtt. De

skall i kallelsen uppmanas att anmäla sina anspråk senast vid sammanträ­
det. Om det finns särskilda skäl för det, skall en kungörelse om samman­

trädet minst två veckor i förväg också föras in i Post- och Inr ikes Tidning­

ar.

16 § När inlösen av mark är fullbordad, skall det antecknas i fastighets­

boken.

17 § Om de t råder tvist om bättre rätt till ersä ttning, skall ersättningen

nedsättas hos länsstyrelsen, även om nedsättning inte behövs enligt 1 §.
Bestämmelserna i 13-15 §§ skall tillämpas i fråga om sådan ersät tning.

18 § Ersättningsbelopp som har betalats får inte till någon del återkrä­

vas. Vad som sagts nu gäller inte, om det tillstånd som föranlett beslutet

om ersättning upphävs på talan av den ersättningsberättigade.

19 § Om en b orgenär som har panträtt i en fastighet gör förlust på grund
av att ersättning inte har bestämts eller har blivit för låg och ersättningens

belopp på grund av överenskommelse mellan den ersättningsskyldige och

sakägaren eller av någon an nan anledning inte har prövats av domstolen

eller förrättningsmannen, är borgenären berättigad till ersättnin g av den
ersättningsskyldige mot avskrivning på fordringshandlingen. Rätt till er­
sättning föreligger också för förlust till följd av att överenskommelse har

träffats om ersättning i a nnat än pengar eller om att skadeförebyggande
åtgärder skall utföras.

20 § Vad i de tta kapitel sägs om fastighet gäller i tillämpli ga delar också

tomträtt.

17 kap. Underhåll m. m.

1 § Den som äger en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att
det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom

ändringar i vattenförhållandena. Om vattcnanläggningcn med stöd av cn

700

särskild rättighet utförts pä annans mark och äganderätten till anläggning-

¬

..p

en ö vergått till markägaren till följd av att rättigheten upphört, kvarstår

SFS 1983:291

dock underhållsskyldigheten för den som var rättighetshavare.

Den som enligt 8 kap. 2 § har medgivits rätt att använda någon annans

vattenanläggning är jämte ägaren skyldig att underhålla anläggningen, om
inte vattendomstolen bestämt något annat.

I 14 kap . 2 § och 15 ka p. 6 § finns bestämmelser om överflyttning av

underhållsskyldigheten.

2 § Vattenföretag som inverkar på vattenförhållandena skall drivas så att
de inte i onödan skadar allmänna eller enskilda intressen.

3 § Den som är skyldig att underhålla en vattenanläggning har rätt att

nyttja annans mark för arbeten eller åtgärder som behövs för att under­
hållsskyldigheten skall kunna fullgöras. Den underhållsskyldige skall beta­

la ersättning för skada och intrång.

18 kap. Tillsyn och besiktning

Tillsyn

1 § Tillsyn över vattenföretag och vattenanläggningar utövas av länssty­

relsen.

Om särskilda skäl föreligger, får i en tillståndsdom eller ett tillståndsbe­

slut för ordnas att någon annan myndighet än länsstyrelsen skall, jämte
länsstyrelsen, utöva tillsyn i viss t hänseende.

2 § Företagaren är skyldig att på begäran av tillsynsmyndighet lämna de
upplysningar om vattenföretaget eller vattenanläggningen som behövs för

tillsynen.

Länsstyrelsen får förelägga företagaren att utföra de undersökningar

som behövs för tillsynen. Om särskilda skäl föreligger, får länsstyrelsen

härvid föreskriva att en undersökning skall utföras av någon annan än

företagaren och utse någon att utföra undersökningen.

I beslut om föreläggande enligt andra stycket får länsstyrelsen utsätta

vite.

Besiktning

3 § I tillståndsdom och tillståndsbeslut får föreskrivas att en vattenan­
läggning skall besiktas, sedan företaget har utförts.

Besiktningsman förordnas av länsstyrelsen efter anmälan av företaga­

ren.

4 § Efter ansökan av ägaren till en v attenanläggning eller av någon vars

rätt berörs av anläggningen kan länsstyrelsen förordna en besiktningsman

för att utreda om anläggningen har tillkommit i laga ordning eller är av laga

beskaffenhet.

5 § Besiktningsmannen skall föra protokoll över vad som har förekom­

mit vid besiktning enligt 3 eller 4 §. Protokollet skall inges till länsstyrelsen
och, såv itt avser besiktning enligt 4 §, i av skrift tillhandahållas den som

701

¬

SFS 1983:291

har ansökt om besiktningen. Om besiktningsman nen finner att avvikelser

har gjorts från vad som har föreskrivits i tillstånd sdomen eller tillstånds­

beslutet, skall han ange om avvikelserna enligt hans uppfattning kan skada

allmänna eller enskilda intressen.

Rcitl till tillträde m.m.

6 § För att utöva tillsyn enligt denna lag har tillsynsmyndighet rätt att få

tillträde till vatte nanläggningar samt att utföra undersökningar inom områ­
den som berörs av vattenföretaget. Samma rätt tillkommer dem som skall

utföra undersökningar som avses i 2 § andra stycket andra meningen samt

besiktningsmän.

Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att tillsynen

eller besiktningen skall kunna verkställas.

7 § Den som är beroende av hur ett vattenföretag drivs, allmän åklagare
och tjänsteman vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har

rätt att få tillträde till platser för vattenståndsmätare, vattenmätare eller

observationsrör samt att ta del av anteckningar som företagaren har ålagts
att föra rörande vattenstånd, vattnets avrinning eller tillgodogjorda vatten­

mängder.

Tillfälle skall beredas statlig fiskeritjänsteman och av fiskeristyrelsen

förordnad tillsynsman att utöva tillsyn över att villkor till skydd för fisket
fullgörs.

Tystnadsplikt

8 § De som har deltagit i tillsyn eller besiktning eller har utfört sådana

undersökningar som avses i 2 § andra stycket andra meningen får inte

obehörigen röja eller utnyttja vad de därvid har erfarit om affärs- eller
driftförhållanden eller förhållanden av betydelse för landets försvar.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre­

tesslagen (1980:100).

19 kap. Skydd för vattenförsörjningen m. m.

Allmänna bestämmelser

1 § Om en yt- eller grundvattentillgång utnyttjas eller kan antas komma
att utnyttjas för vattentäkt, är alla som vill bedriva sådan verksamhet eller

utföra sådana åtgärder i va tten eller på land som kan skada vattentillgång­

en skyldiga att vidta de anordningar, tåla de begränsningar av verksamhe­

ten och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att

förebygga eller avhjälpa skadan.

Den som utövar verksamhet eller utför åtgärd i enlighet med vad som

har föreskrivits i tillstånd enligt denna lag, miljöskyddslagen (1969:387)

eller 18 § n aturvårdslagen (1964:822) anses ha fullgjort vad som åligger

honom enligt första stycket.

Länsstyrelsen får vid vite förelägga den som v ill bedriva sådan verksam­

het eller utföra sådana åtgärder som avses i första stycket att iaktta vad

702

som gäller enligt nämnda stycke.

¬

2 § Till skydd för en yt- eller grundvattentillgång som utnyttjas eller kan

SFS 1983:291

antas komma att utnyttjas för vattentäkt får länsstyrelsen besluta om e tt

behövligt skyddsområde (vattenskyddsområde).

Länsstyrelsen skall föreskriva de inskränkningar i rätten att förfoga över

fastigheter inom vattenskyddsområdet som behövs för att tillgodose syftet

med området. Om det behövs, får länsstyrelsen föreskriva att skyltar eller

stängsel skall sättas upp och att annans mark får tas i ansprå k härför.

Föreskrifter som medför att pågående markanvändning avsevärt försvå­

ras eller att annans mark tas i anspråk får endast meddelas på ansökan av

kommun eller den i vars intresse vattenskyddsområdet fastställs.

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med­
dela sådana föreskrifter om vad allmänheten skall iaktta inom ett vatten­
skyddsområde som behövs för att tillgodose syftet med området.

4 § Innan länsstyrelsen fattar beslut enligt 2 § skall länsstyrelsen utfärda

en kungörelse med föreläggande för sakägarna att, om de vill framställa
erinringar mot åtgärden, göra detta hos länsstyrelsen inom viss tid från
kungörandet. Tiden far inte sättas kortare än en månad. Kungörelsen, som

skall innehålla uppgift om förslag till vattenskyddsområde och skyddsföre­
skrifter, skall införas i ortstidning. En utskrift av kungörelsen skall vidare
sändas till kända sakägare.

Om be slutet berör fast egendom som är samfälld för flera fastigheter,

behöver någon utskrift av kungörelsen inte sändas till de särskilda delägar­

na i samfälligheten. Finns en känd styrelse för samfälligheten, skall en
utskrift av kungörelsen sändas till styrelsen.

Om beslutet uppenbarligen berör endast viss eller vissa sakägare, får, i

stället för att kungörande sker, föreläggandet delges med sakägarna.

Om frågan om vattenskyddsområde har upptagits efter ansökan, skall

kostnaderna för kungörandet betalas av sökanden.

5 § När vattenskyddsområde fastställts och när föreskrifter enligt 2 eller

3 § meddelats, ändrats eller upphävts, skall beslutet snarast möjligt kun­
göras på det sätt som är föreskrivet beträffande författningar i allmä nhet.

Kungörelse om beslutet skall också införas i ortstidning. Sökande och

sakägare a nses ha fått del av beslutet den dag kungörelsen var införd i

ortstidning.

Om beslutet ha r meddelats efter ansökan, skall sökanden betala kostna­

derna för kungörandet.

6 § Om en kommunal myndighet har meddelat beslut med stöd av före­
skrift som har utfärdats enligt 2 § andra stycket första meningen, får

besvär över beslutet anföras hos länsstyrelsen.

Beslut enligt 1-3 §§ eller enligt första stycket gäller omedelbart, om inte

annat förordnas.

Ersättning

7 § Fastighetsägare och innehavare av särskild rätt till fastighet har rätt

till ersättning, om föreskrifter enligt 2 § andra stycket som meddelats efter

ansökan medför att pågående markanvändning avsevärt försvåras eller att

703

mark tas i ans pråk.

¬

SFS 1983:291

Om en föreskrift enligt 2 § andra stycket första meningen innebär förbud

att vidta vissa åtgärder utan särskilt tillstånd, får ersättning på grund av
den föreskriften utgå endast om sådant tillstånd har vägrats eller förenats

med särskilda villkor.

Ersättningen skall betalas av den som har begärt föreskrifterna hos

länsstyrelsen.

Om synnerligt men uppkommer vid användningen av fastigheten, skall

fastigheten lösas av den ersättningsskyldige om ägaren begär det.

8 § Den som vill göra anspråk på ersättning eller begära inlösen skall

väcka talan mot den ersättningsskyldige hos vattendomstolen inom ett år

från den dag då det beslut som anspråket grundas på vann laga kraft. Gör

han inte detta förlorar han sin rätt.

9 § I fråga om ersättning och inlösen enligt detta kapitel gäller i övrigt 9
och 16 kap.

20 kap. Kostnadsbestämmelser

Rättegångskostnader vid domstol m. m.

1 § I ansökningsmål, utom sådana som anges i a ndra stycket, och i mål

som avses i 13 kap. 13 § andra st ycket skall sökanden svara för sina egna
och motparternas kostnader vid vattendomstolen. I ansökningsmål som
innefattar bildande av samfällighet för bevattning eller vattenreglering
svarar sökanden inte för kostnader i vattendo mstolen som uppkommit för
deltagare i samfalligheten.

I mål so m gäller omprövning eller förverkande enligt 15 kap. 3 -6 eller

12 § skall kammarkollegiet och tillståndshavaren svara för sina kostnader
vid vattendomstolen. I mål enligt 15 kap. 3 § skall kammarkollegiet dessut­

om svara för kostnader vid vattendomstolen som uppkommer för andra

motparter än tillståndshavaren. I mål som gäller omprövning enligt 15 kap.

15 § andra stycket av fråga om kretsen av deltagare eller kostnadsfördel­

ningen eller enligt 16 § skal l vaije part svara för sina kostnader.

I sådana överklagade ansökningsmål som avses i förs ta stycket första

meningen skall sökanden svara för sina egna kostnader i högre rätt och för

de kostnader som där har uppkommit för motparterna genom att sökanden

har klagat.

2 § Bestämmelserna i 1 § gäller inte, om annat följer av 18 kap. 6 eller 8 §

rättegångsbalken.

Beträffande särskilda frågor i ansökningsmål får efter vad som finnes

skäligt förordnas att vardera parten skall svara för sina kostnader eller att

part som förlorar skall ersätta annan part hans kostnader.

3 § Om talan om ersättning eller inlösen på grund av ett förordnande om

vattenskyddsområde ogillas men kä randen har haft skälig anledning att få

sin talan prövad av vattendomstolen, får vattendomstolen förordna att
svaranden skall ersätta käranden dennes rättegångskostnader eller att var­
dera parten skall svara för sina kostnader vid vattendomstolen.

704

¬

4 § Om det är skäligt, får vattendomstolen i förrättningsmål förordna att

SFS 1983:291

en part som förlorar målet skall ersätta motparters kostnader vid va tten­
domstolen.

5 § I ansökningsmål får sökanden åläggas att betala ersättning för mot­

parters rättegångskostnader även om deras talan inte har blivit prövad

slutligt vid domstolen. Ersättningen skall även innefatta ränta efter sex

procent från dagen för beslutet till dess betalning sker.

6 § Vid vattendomstolen är i ansökningsmål sökanden skyldig att ersätta
domstolen dess kostnader för

1. kungörelser
2. aktförvarare

3. sakkunniga som tillkallats av domstolen

4. lokaler för sammanträden.

Vad i fö rsta stycket sägs om sökanden gäller i förrät tningsmål klagan­

den, om kostnaden har orsakats av hans besvär, och i stämningsmål

käranden.

I högre rätt gäller vad i första och andra styckena sägs om sökande,

klagande eller kärande den som fullföljt talan.

På anmodan av domstolen skall förskott på ersättningen betalas.

Frågan vem som slutligt skall stå för kostnaden avgörs i enlighet med

vad som gäller för rät tegångskostnaderna i vattenmålet.

Förrättningskostnader m.m.

7 § Annan sakägare än deltagare har rätt till skälig ersättning för sina

kostnader vid förrättning. På ersättningen skall utgå ränta efter sex procent

från dagen för beslutet till dess betalning sker.

Förrättningsmän och gode män har rätt till ersättning enligt bestämmel­

ser som meddelas av regeringen.

Ersättning till sakkunniga enligt 12 kap. 8 § bestäms av förrättningsman­

nen.

8 § Till förrättningskostnader hänförs

1. ersättning till förrättningsmän, gode män och s akkunniga,
2. kungörelsekostnader, ersättning till aktförvarare och andra kostnader

som är nödvändiga för förrättningen,

3. ersättning för kostnader som avses i 7 § första s tycket,

4. ersättning för skador som avses i 12 kap. 24 §,
5. kostnad för förrättning som avses i 12 kap. 28 § första stycket.
Om tillståndsbeslut meddelas, skall förrättningskostnaderna fördelas

mellan deltagarna i m arkavvattningsföretaget efter vad som ä r skäligt.

Inställs förrättningen, skall sökanden betala de kostnader som har upp­

kommit, om inte särskilda omständigheter föranleder att betalningsskyl­

digheten fördelas mellan samtliga sakägare eller vissa av dem. Om den
Inställda förrättningen har inletts på grund av ett beslut vid en fastighets­

reglering, skall dock kostnaderna anses som förrättningskostnader vid

fastighetsregleringen.

Om kammarkollegiet begär omprövning av ett markavvattningsföretag,

skall staten svara för förrättningskostnaderna.

705

45-SFS 1983

¬

SFS 1983:291

Såsom sökande anses även den som har förenat sig med sökanden om

företaget samt den på vilkens begäran företaget har givits en större omfatt­

ning än vad sökanden har begärt.

9 § Sökanden är skyldig att på anmodan av förrättningsmannen betala
förskott på förrättningskostnader.

Övriga kostnader
10 § I ärenden hos regeringen om ianspråktagande av strömfall enligt 2

kap. 8 § skall sökanden svara för samtliga kostnader.

I ärenden hos länsstyrelsen om fördelning av ersättning skall den ersätt­

ningsskyldige svara för samtliga kostnader.

Första och andra styckena gäller inte om annat följer vid en motsvaran­

de tillämpning av 18 kap . 6 eller 8 § rättegångsbalken.

Frågor om ersättning enligt denna paragraf prövas av vattendomstolen.

11 § Företagaren skall med b elopp som länsstyrelsen bestämmer betala

kostnaderna för

1. tillsyn som avses i 18 kap. 1 § andra stycket,
2. undersökningar som avses i 18 kap. 2 § andr a stycket andra mening­

en,

3. besiktning enligt 18 kap. 3 §.

12 § Den som har ansökt om besiktning enligt 18 ka p. 4 § skall betala

kostnaderna för besiktningen med belopp som länsstyrelsen bestämmer.

Om besiktningsmannen begär det, är den som har gjort ansökan även
skyldig att betala förskott på kostnaderna för besiktningen.

13 § Länsstyrelsens beslut enligt 11 och 12 §§ får verkställas.

21 kap. Ansvar, handräckning m. m.

1 § Till böter eller fängelse i högst två år döm s den som uppsåtligen eller
av oaktsamhet

1. bryter mot 4 k ap. 1 § första eller andra stycket eller 4 kap. 4 § andra

meningen,

2. bryter mot villkor eller föreskrifter som har meddelats i samband med

tillstånd till et t vattenföretag enligt denna eller äldre lag eller i samband
med godkännande av arbeten enligt 4 kap. 4 §, lagligförklaring enligt 4 kap.

5 § eller prövning enligt 14 kap. 5 § första stycket eller motsvarande äldre

bestämmelser eller i samb and med prövning enligt 15 kap.,

3. åsidosätter skyldigheten att underhålla en vattenanläggning eller

bryter mot 17 kap. 2 S,

4. underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 18 kap. 2 § första

stycket,

5. bryter mot föreskrifter som har meddelats enligt 19 kap. 2 eller 3 §.
1 ringa fall döms inte till ansvar.

Till ansvar enligt första stycket döms inte om a nsvar för gärningen kan

706

ådömas enligt brottsbalken.

¬

I lagen (1950:596) om rätt till fiske finns bestämmelser om straff och

SFS 1983:291

andra påföljder för den som överträder fiskeförbud som har meddelats
enligt denna eller äldre lag.

2 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter
att fullgöra vad som åligger honom enligt 4 kap . 3 § tredje stycket.

3 § Om någon har begått en gärning som avses i 1 § fö rsta stycket 1-3
eller 5, får länsstyrelsen vid vite förelägga honom att vidta rättelse. Sådant
föreläggande får också meddelas om någon inte har iakttagit vad som gäller

enligt 19 kap. 1 § förs ta stycket.

Om tillståndet till e tt vattenföretag har förfallit enligt 15 kap. 2 §, får

länsstyrelsen vid vite förelägga tillståndshavaren att riva ut en med stöd av
tillståndet uppförd vattenanläggning som kan skada allmänna eller enskilda
intressen.

4 § I fall som avses i 3 § får vattendomstolen meddela handräckning. I
fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i 17 § handr äckningsla­
gen (1981:847). Utslag i såda nt mål överklagas hos vattenöverdomstolen.

Om allmänna i ntressen berörs, görs ansökan om handräckning av läns­

styrelsen.

22 kap. Slutbestämmelser

1 § Lagens bestämmelser om fastighet gäller också gruvor utom i fall

som avses i 5 kap. 2 § tr edje stycket.

2 § Ett vattenföretag skall anses beröra en viss fastighet

1. när ett yrkande framställs om skyldighet för fastighetens ägare att

delta i företaget,

2. när fastigheten eller dess vatten tas i anspråk för företaget eller för en

anläggning i samband med företaget,

3. när företaget kan medföra skador på mark eller vatten som tillhör

fastigheten, på byggnader eller anläggningar som finns på fastigheten eller

på fastighetens användningssätt.

3 § Om säkerhet som skall ställas enligt denna lag inte har godkänts av

den till vars förmån den ställs, skall säkerheten prövas av länsstyrelsen.

Borgen får godkännas av länsstyrelsen endast om borgensmannen sva­

rar som för egen skuld och, om flera har tecknat borgen, de svarar solida­
riskt.

Staten, kommuner, landstingskommuner och kommunalförbund behö­

ver inte ställa säkerhet.

4 § Om någon so m förberedelse för ett vattenföretag vill undersöka en
fastighet, får länsstyrelsen föreskriva att tillträde till fastigheten skall läm­

nas under en viss tid. Länsstyrelsen får även meddela förbud vid vite att

flytta eller skada vattenmärken, observationsrör eller något annat som

behövs för undersökningen.

Undersökningen skall utföras så att minsta skada och intrång vållas. 1

707

¬

SFS 1983:291

trädgårdar och liknande planteringar får träd inte skadas eller fällas utan

ägarens samtycke eller medgivande av länsstyrelsen.

För skador och intrång som har uppkommit genom en undersökning

enligt första stycket utgår ersättning. Talan om ersättning skall väckas vid
den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är belägen.

Länsstyrelsen kan fordra att den som skall utföra undersökningen ställer

säkerhet för framtida ersättningsanspråk innan arbetet påböijas.

Länsstyrelsen får förordna att ett beslut enligt första stycket första

meningen får verkställas även om beslutet överklagas, om säkerhet ställs

enligt Qärde stycket.

5 § På begäran av någon som vill utföra et t vattenföretag men som ännu

inte har ansökt om tillstånd får vattendomstolen förordna en sakkunnig att
på företagarens bekostnad göra nödvändiga undersökningar. Om under­
sökningarna avser företagets inverkan på det allmänna fiskeintresset, skall
som sakkunnig förordnas den som fiskeristyrelsen föreslår.

6 § Länsstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos kammarrät­

ten genom besvär, om beslutet avser

1. förordnande av förrättningsman enligt 12 kap.,
2. förordnande om undersökningar som avses i 18 kap. 2 § andra

stycket eller av besiktningsman enligt 18 kap. 3 eller 4 §,

3. kostnader som anges i 20 kap. 11 eller 12 §,
4. prövning av säkerhet enligt 3 § detta kapitel,
5. föreläggande enligt 2 kap. 9 § tredje stycket, 19 kap. 1 § tredje

stycket, 21 kap. 3 § eller förbud enligt detta kapitels 4 § första stycket.

I övrigt får länsstyrelsens beslut enligt denna lag och beslut av annan

myndighet än regeringen enligt 19 kap. 3 § överklagas hos regeringen

genom besvär.

7 § Är flera fastigheter för husbehovsförbrukning beroende av samma
grundvattentillgång, skall vattnet fördelas mellan dem efter vad som är

skäligt, om fastighetemas behov inte kan täckas helt. Härvid skall iakttas

att fastighet inte får berövas vatten, vartill den med hänsyn till läge och

naturlig beskaffenhet, äldre bebyggelse eller andra omständigheter bör

anses ha företräde.

Fördelning som har ägt rum med stöd av första stycket får jämkas, om

ändrade förhållanden har inträtt.

8 § Vattendomstolarna skall i den utsträckning regeringen förordnar föra

förteckning öyer vattenföretag inom domsområdet (vattenbok).

Om ikraftträdande: av denna lag föreskrivs i särskild lag.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

OVE RAINER

708

(Justitiedepartementet)

¬