SFS 2004:169 Lag om ändring i miljöbalken
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk författningssamling
Lag
om ändring i miljöbalken;
utfärdad den 7 april 2004.
Enligt riksdagens beslut
1 föreskrivs att det i miljöbalken skall införas två
nya paragrafer, 9 kap. 14 och 15 §§, av följande lydelse.
9 kap.
14 §
Kommunen skall utan dröjsmål underrätta smittskyddsläkaren om
iakttagelser som kan vara av betydelse för smittskyddet för människor.
15 §
Vid misstanke om att ett sällskapsdjur som innehas av privatperson
eller ett objekt bär på en allvarlig smittsam sjukdom som kan föras över till
människor, skall kommunen omedelbart vidta de åtgärder som behövs för att
spåra smittan och undanröja risken för smittspridning. Om det är nödvändigt
för att förhindra spridning av sjukdomen får kommunen låta förstöra föremål
av personlig natur och låta avliva sällskapsdjur som innehas av privatperso-
ner.
Den som har drabbats av ett beslut enligt första stycket andra meningen
har rätt till skälig ersättning av kommunen.
Första och andra styckena gäller inte om åtgärder vidtas enligt livsmedels-
lagen (1971:511), lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m., epizoo-
tilagen (1999:657) eller zoonoslagen (1999:658).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.
På regeringens vägnar
THOMAS BODSTRÖM
Lena Ingvarsson
(Miljödepartementet)
1 Prop. 2003/04:30, bet. 2003/04:SoU6, rskr. 2003/04:178.
SFS 2004:169
Utkom från trycket
den 20 april 2004
Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00
Elanders Gotab, Stockholm 2004