Skydds­lag (2010:305)

Lagens syfte och skydds­än­da­mål

1 §   Denna lag inne­hål­ler bestäm­mel­ser om vissa åtgär­der till för­stärkt skydd för bygg­na­der, andra anlägg­ningar, områ­den och andra objekt mot
   1. sabo­tage,
   2. ter­ro­rist­brott enligt 4 § ter­ro­rist­brottsla­gen (2022:666),
   3. spi­o­neri samt röjande i andra fall av hem­liga upp­gif­ter som rör total­för­sva­ret, och
   4. grovt rån. Lag (2022:679).

2 §   Lagen inne­hål­ler också bestäm­mel­ser om skydd för all­män­he­ten mot skada som kan upp­komma till följd av mili­tär verk­sam­het.

Skydds­ob­jekt

3 §   För att till­go­dose beho­vet av skydd enligt 1 eller 2 § kan det beslu­tas att något ska vara skydds­ob­jekt.

4 §   Föl­jande bygg­na­der, andra anlägg­ningar, områ­den och objekt får beslu­tas vara skydds­ob­jekt:
   1. stats­che­fens och tron­föl­ja­rens resi­dens och bostä­der samt stats­mi­nis­terns bostä­der,
   2. bygg­na­der, andra anlägg­ningar och områ­den som sta­ten har ägan­de­rätt eller nytt­jan­de­rätt till och som dis­po­ne­ras av riks­da­gen eller riks­dags­för­valt­ningen,
   3. bygg­na­der och andra anlägg­ningar som sta­ten, en kom­mun eller en region har ägan­de­rätt eller nytt­jan­de­rätt till och som används eller är avsedda för att leda eller styra stat­lig eller kom­mu­nal verk­sam­het,
   4. bygg­na­der, andra anlägg­ningar och områ­den som används eller är avsedda för polis­verk­sam­het eller för annan verk­sam­het som inne­fat­tar att upp­rätt­hålla all­män ord­ning och säker­het, verk­sam­het inom kri­mi­nal­vår­den eller Sve­ri­ges för­sörj­ning med sed­lar och mynt,
   5. bygg­na­der, andra anlägg­ningar och områ­den som används eller är avsedda för
   - freds­tida krishan­te­ring,
   - elektro­niska kom­mu­ni­ka­tio­ner,
   - post­han­te­ring,
   - trans­por­ter,
   - alar­me­ring,
   - för­svars­in­dust­ri­ella ända­mål, eller
   - för­sörj­ning med energi, vat­ten, livs­me­del eller andra för­nö­den­he­ter av bety­delse för Sve­ri­ges för­sörj­nings­be­red­skap och då även far­tyg som används för trans­port av kär­näm­nen, och
   6. bygg­na­der, andra anlägg­ningar och områ­den som används eller är avsedda för led­ning av rädd­nings­tjänst eller för led­ning och sam­ord­ning av civil verk­sam­het vid höjd bered­skap.
Lag (2019:941).

5 §   Föl­jande bygg­na­der, andra anlägg­ningar, områ­den och objekt får också beslu­tas vara skydds­ob­jekt:
   1. bygg­na­der, andra anlägg­ningar och områ­den som sta­ten har ägan­de­rätt eller nytt­jan­de­rätt till och som dis­po­ne­ras av För­svars­mak­ten, För­sva­rets mate­ri­el­verk, För­sva­rets radi­o­an­stalt eller Total­för­sva­rets forsk­nings­in­sti­tut,
   2. områ­den där För­svars­mak­ten, För­sva­rets mate­ri­el­verk, För­sva­rets radi­o­an­stalt eller Total­för­sva­rets forsk­nings­in­sti­tut till­fäl­ligt bedri­ver övningar, prov eller för­sök eller områ­den där oför­ut­sedda följ­der av sådan verk­sam­het kan inträffa,
   3. områ­den där För­svars­mak­ten har satts in för att hindra en kränk­ning av Sve­ri­ges ter­ri­to­rium eller för att möta ett väp­nat angrepp mot lan­det,
   4. områ­den där en främ­mande stats mili­tära styrka inom ramen för inter­na­tio­nellt sam­ar­bete till­fäl­ligt bedri­ver övningar här i lan­det i sam­band med utbild­ning för freds­främ­jande verk­sam­het eller för annat mili­tärt ända­mål,
   5. områ­den där ett Nato­hög­kvar­ter eller en främ­mande stats mili­tära styrka bedri­ver mili­tär verk­sam­het inom ramen för sam­för­stånds­av­ta­let den 4 sep­tem­ber 2014 mel­lan Sve­rige och Nato om värd­lands­stöd,
   6. områ­den där en utländsk mili­tär styrka bedri­ver mili­tär verk­sam­het enligt lagen (2020:782) om ope­ra­tivt mili­tärt stöd,
   7. områ­den där en ame­ri­kansk styrka bedri­ver mili­tär verk­sam­het inom ramen för avta­let den 5 decem­ber 2023 mel­lan Sve­rige och Ame­ri­kas för­enta sta­ter om för­svars­sam­ar­bete,
   8. vat­ten­om­rå­den av sär­skild bety­delse för det mili­tära för­sva­ret, och
   9. objek­ten mili­tära far­tyg och luft­far­tyg, for­don som till­ver­kats sär­skilt för mili­tära ända­mål och mili­tära for­donstrans­por­ter av stora mäng­der vapen, ammu­ni­tion och spräng­äm­nen eller andra sådana sär­skilt skydds­värda trans­por­ter, inklu­sive utländska sådana objekt och trans­por­ter inom ramen för inter­na­tio­nellt mili­tärt sam­ar­bete eller inter­na­tio­nell krishan­te­ring. Lag (2024:547).

6 §   När det råder höjd bered­skap, eller under annan tid som rege­ringen beslu­tar om med hän­syn till Sve­ri­ges för­svars­be­red­skap, får andra bygg­na­der, anlägg­ningar och områ­den än sådana som nämns i 4 och 5 §§ beslu­tas vara skydds­ob­jekt om de är av bety­delse för total­för­sva­ret.

Under samma för­hål­lan­den får lok och järn­vägs­vag­nar beslu­tas vara skydds­ob­jekt.

Rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om vilka bygg­na­der, anlägg­ningar och områ­den som med stöd av första styc­ket får beslu­tas vara skydds­ob­jekt och vad som då sär­skilt ska gälla.
Lag (2019:696).

Inne­bör­den av ett beslut om skydds­ob­jekt

7 §   Ett beslut om skydds­ob­jekt inne­bär att obe­hö­riga inte har till­träde till skydds­ob­jek­tet. Till­trä­des­för­bu­det omfat­tar även till­träde med hjälp av en obe­man­nad far­kost.

Genom ett sär­skilt beslut får till­trä­des­för­bu­det för­e­nas med ett för­bud mot att göra avbild­ningar, beskriv­ningar eller mät­ningar av eller inom skydds­ob­jek­tet.

Om det räc­ker för att till­go­dose skydds­be­ho­vet, får till­trä­des­för­bu­det ersät­tas av ett avbild­nings­för­bud eller av ett för­bud mot att bada, dyka, ankra eller fiska.
Lag (2019:696).

8 §   Om ett för­bud som avses i 7 § omfat­tar ett område som

anges i 5 § 2   eller 3, gäller förbudet också för en enskild

per­son som äger eller annars nytt­jar områ­det.

Bevak­ning av skydds­ob­jekt

9 §   För bevak­ning av ett skydds­ob­jekt får polis­män, mili­tär per­so­nal eller annan sär­skilt utsedd per­so­nal anli­tas.

Den som beva­kar ett skydds­ob­jekt och som inte är polis­man benämns skydds­vakt.

I lagen (2020:782) om ope­ra­tivt mili­tärt stöd finns bestäm­mel­ser om att finsk och ame­ri­kansk mili­tär per­so­nal i vissa fall får anli­tas för bevak­ning av skydds­ob­jekt. Sådan per­so­nal benämns inte skydds­vakt. Lag (2024:547).

10 §   Den som vill ha till­träde till ett skydds­ob­jekt eller som uppe­hål­ler sig invid ett skydds­ob­jekt är skyl­dig att på begä­ran av den som beva­kar skydds­ob­jek­tet
   1. uppge namn, födel­se­tid och hem­vist,
   2. under­kasta sig kropps­vi­si­ta­tion som inte avser under­sök­ning av brev eller annan enskild hand­ling, samt
   3. finna sig i under­sök­ning av for­don, far­tyg och luft­far­tyg som har med­förts till plat­sen.

11 §   Den som beva­kar ett skydds­ob­jekt får besluta om kropps­vi­si­ta­tion och under­sök­ning av for­don, far­tyg och luft­far­tyg, om det behövs för att bevak­nings­upp­gif­ten ska kunna full­gö­ras, eller för att söka efter före­mål som kan tas i beslag enligt denna lag.

Om en obe­man­nad far­kost befin­ner sig inom, i när­he­ten av eller över ett skydds­ob­jekt får den som beva­kar skydds­ob­jek­tet, om det behövs för att full­göra bevak­nings­upp­gif­ten, ingripa mot far­kos­ten även på annat sätt än genom en under­sök­ning enligt första styc­ket. Våld mot far­kos­ten får då använ­das om andra medel är otill­räck­liga och det med hän­syn till omstän­dig­he­terna är för­svar­ligt. Lag (2019:696).

12 §   Den som beva­kar ett skydds­ob­jekt får om det behövs för att bevak­nings­upp­gif­ten ska kunna full­gö­ras avvisa, avlägsna eller, om en sådan åtgärd inte är till­räck­lig, till­fäl­ligt omhän­derta en per­son inom eller invid skydds­ob­jek­tet, om per­so­nen
   1. över­trä­der något för­bud som gäl­ler på grund av beslut enligt denna lag,
   2. väg­rar att på begä­ran lämna upp­gift om namn, födel­se­tid eller hem­vist eller läm­nar upp­gift om detta som skä­li­gen kan antas vara orik­tig,
   3. väg­rar att under­kasta sig kropps­vi­si­ta­tion, eller
   4. väg­rar att finna sig i under­sök­ning av for­don, far­tyg eller luft­far­tyg.

13 §   En skydds­vakt har inom skydds­ob­jek­tet och i dess när­het samma befo­gen­het som en polis­man att gripa den som det finns skäl att anhålla för spi­o­neri, sabo­tage, ter­ro­rist­brott, grovt rån eller för­be­re­delse till ett sådant brott samt att ta i beslag före­mål som per­so­nen för med sig. Detta gäl­ler också om den miss­tänkte är på flykt från skydds­ob­jek­tet.

14 §   Den som beva­kar ett skydds­ob­jekt får ta före­mål i beslag, som skä­li­gen kan antas ha bety­delse för utred­ning av brott mot denna lag eller bli för­ver­kade på grund av brott mot denna lag. Lag (2024:860).

15 §   Kropps­vi­si­ta­tion får inte göras mer ingå­ende än vad ända­må­let med åtgär­den krä­ver.

Kropps­vi­si­ta­tion, som är av mer väsent­lig omfatt­ning, ska om möj­ligt genom­fö­ras inom­hus i ett avskilt rum och i ett vitt­nes när­varo.

Kropps­vi­si­ta­tion av en enskild får inte utan syn­ner­liga skäl genom­fö­ras eller bevitt­nas av andra per­so­ner än per­so­ner av samma kön som den som ska visi­te­ras, läkare eller legi­ti­me­rade sjuk­skö­ters­kor. En ytlig kropps­vi­si­ta­tion som bedöms nöd­vän­dig av säker­hets­skäl och som endast avser sökande efter vapen eller andra far­liga före­mål får dock genom­fö­ras på annat sätt.

16 §   Det ska föras pro­to­koll över kropps­vi­si­ta­tio­ner, ingri­pan­den med våld mot obe­man­nade far­kos­ter, till­fäl­liga omhän­der­ta­gan­den, gri­pan­den och beslag. I pro­to­kol­let ska skä­len för åtgär­den anges lik­som det som före­kom­mit då åtgär­den vid­togs. Lag (2019:696).

17 §   Ett till­fäl­ligt omhän­der­ta­gande, gri­pande eller beslag som har gjorts av en skydds­vakt ska genast anmä­las till en polis­man. Beslag­ta­gen egen­dom ska över­läm­nas till polis­man­nen.
Den som tagit emot anmä­lan ska genast pröva om åtgär­den ska bestå.

Ett till­fäl­ligt omhän­der­ta­gande ska upp­höra så snart ända­må­let med åtgär­den har för­lo­rat sin bety­delse, dock senast sex tim­mar efter omhän­der­ta­gan­det.

En polis­man som tar befatt­ning med till­fäl­liga omhän­der­ta­gan­den som gjorts med stöd av denna lag ska tillämpa bestäm­mel­serna i 15-17 §§ polisla­gen (1984:387).

Beslut om skydds­ob­jekt

18 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får besluta i frå­gor om skydds­ob­jekt.

Ett sådant beslut får inte göras mer ingri­pande eller omfat­tande än vad som behövs för att till­go­dose skydds­be­ho­vet.

Så långt det är möj­ligt ska till­ses att ett beslut inte kom­mer att med­föra skada eller annan olä­gen­het för andra all­männa eller enskilda intres­sen.

19 §   Bygg­na­der, andra anlägg­ningar och områ­den som anges i 4 § 2 får beslu­tas vara skydds­ob­jekt efter med­gi­vande av riks­da­gens tal­man.

Bygg­na­der, andra anlägg­ningar, områ­den och objekt som anges i 4 § 4, 5, 6 eller 6 § får inte beslu­tas vara skydds­ob­jekt utan med­gi­vande av äga­ren, om denne är någon annan än sta­ten. Det som före­skrivs om äga­ren gäl­ler också den som nytt­jar bygg­na­den, anlägg­ningen, områ­det eller objek­tet.

I övriga fall ska ett beslut om skydds­ob­jekt om möj­ligt före­gås av sam­råd med den som äger eller nytt­jar bygg­na­den, anlägg­ningen eller områ­det. Lag (2019:696).

20 §   Ett beslut om skydds­ob­jekt ska gälla tills vidare eller under en viss angi­ven tid.

Ett beslut om skydds­ob­jekt enligt 4 § 4, 5 eller 6 ska dock gälla för en viss tid, längst fem år. Om det är uppen­bart att de för­hål­lan­den som utgör grund för beslu­tet om skydds­ob­jekt kom­mer att bestå under längre tid, får beslu­tet ges längre gil­tig­hets­tid eller gälla tills vidare. Lag (2019:696).

21 §   I ett beslut om skydds­ob­jekt får det för­ord­nas att beslu­tet ska gälla även om det inte har vun­nit laga kraft.

22 §   Den som äger eller nytt­jar ett skydds­ob­jekt ansva­rar för att objek­tet beva­kas och för att upp­lys­ning om beslu­tet om skydds­ob­jekt läm­nas genom tyd­lig skylt­ning eller på annat sätt.

I ett beslut om skydds­ob­jekt ska det anges vem som har ansva­ret för de skyl­dig­he­ter som fram­går av första styc­ket.

23 §   Ett beslut om skydds­ob­jekt får upp­hä­vas eller änd­ras om för­ut­sätt­ning­arna för beslu­tet har änd­rats.

24 §   Den som äger eller nytt­jar ett skydds­ob­jekt ska under­rätta den myn­dig­het som har beslu­tat om skydds­ob­jek­tet, om för­ut­sätt­ning­arna för beslu­tet har änd­rats väsent­ligt.

24 a §   I lagen (2014:514) om ansvar för vissa säker­hets­frå­gor vid stats­mi­nis­terns tjäns­te­bo­stä­der finns bestäm­mel­ser som gäl­ler i stäl­let för det som anges i 18 § första styc­ket om beslut om skydds­ob­jekt och i 22 § om ansvar för bevak­ning av skydds­ob­jekt och upp­lys­ning om beslut om skydds­ob­jekt.
Lag (2014:516).

Skydds­vak­ter

25 §   Den kan bli skydds­vakt, som efter pröv­ning är god­känd med hän­syn till lag­lyd­nad, med­bor­ger­lig pålit­lig­het samt lämp­lig­he­ten i övrigt för upp­gif­ten som skydds­vakt.

Frå­gor om god­kän­nande av skydds­vakt prö­vas av den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer.

26 §   Ett god­kän­nande som skydds­vakt ska gälla för en bestämd tid, längst fem år, och ska avse anställ­ning eller upp­drag hos viss arbets-​ eller upp­drags­gi­vare eller tjänst­gö­ring vid vissa skydds­ob­jekt.

27 §   Ett god­kän­nande som skydds­vakt ska åter­kal­las om
   1. en skydds­vakt inte längre upp­fyl­ler de vill­kor för god­kän­nan­det som anges i 25 §, eller
   2. det annars finns någon sär­skild anled­ning för åter­kal­lelse.

Den myn­dig­het som har med­de­lat god­kän­nan­det beslu­tar om åter­kal­lelse.

Ett beslut om åter­kal­lelse av ett god­kän­nande ska gälla tills vidare i avvak­tan på ett slut­ligt avgö­rande, om det kan antas att god­kän­nan­det kom­mer att slut­ligt åter­kal­las.

28 §   Ett beslut om åter­kal­lelse gäl­ler ome­del­bart, om inte annat för­ord­nas.

Tyst­nads­plikt

29 §   Den som är eller har varit skydds­vakt får inte obe­hö­ri­gen röja eller utnyttja vad han eller hon på grund av ett upp­drag enligt denna lag fått veta om en enskilds per­son­liga för­hål­lan­den eller för­hål­lan­den av bety­delse för total­för­sva­ret eller annars för Sve­ri­ges säker­het.

I det all­män­nas verk­sam­het tilläm­pas offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400).

Ansvar

30 §   Den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het bry­ter mot ett för­bud som avses i 7 § första styc­ket döms för obe­hö­rigt till­träde till skydds­ob­jekt till fäng­else i högst två år. Det­samma ska gälla den som olov­li­gen stan­nar kvar inom skydds­ob­jek­tet.

Om brot­tet är ringa döms till böter eller fäng­else i högst sex måna­der. Lag (2018:611).

30 a §   Den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het bry­ter mot ett för­bud mot att göra avbild­ningar, beskriv­ningar eller mät­ningar som avses i 7 § andra eller tredje styc­ket döms för olov­lig avbild­ning av skydds­ob­jekt till böter eller fäng­else i högst ett år. Lag (2018:611).

30 b §   Den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het bry­ter mot ett för­bud mot att bada, dyka, ankra eller fiska som avses i 7 § tredje styc­ket döms för olov­lig vat­ten­ak­ti­vi­tet inom skydds­ob­jekt till böter eller fäng­else i högst ett år.
Lag (2018:611).

31 §   Den som läm­nar orik­tiga eller vil­se­le­dande upp­gif­ter för att få till­träde till ett skydds­ob­jekt döms för läm­nande av osann upp­gift vid skydds­ob­jekt till böter eller fäng­else i högst sex måna­der, om gär­ningen inte är belagd med straff i brotts­bal­ken. Lag (2018:611).

32 §   Har upp­hävts genom lag (2024:860).

Över­kla­gande

33 §   En för­valt­nings­myn­dig­hets beslut om en bygg­nad, en anlägg­ning, ett område eller ett objekt ska kunna vara skydds­ob­jekt eller om god­kän­nande eller åter­kal­lelse av god­kän­nande som skydds­vakt får över­kla­gas hos all­män för­valt­nings­dom­stol. Ett beslut om skydds­ob­jekt får endast över­kla­gas av den som helt eller del­vis äger eller nytt­jar objek­tet.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.

Över­gångs­be­stäm­mel­ser

2010:305
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2010, då lagen (1990:217) om skydd för sam­hällsvik­tiga anlägg­ningar m.m. ska upp­höra att gälla. Den gamla lagens före­skrif­ter i 23-32 §§ och 36 § samt 37 § i fråga om straffan­svar för den som läm­nar orik­tiga eller vil­se­le­dande upp­gif­ter för att få till­träde till ett mili­tärt skydds­om­råde eller till­stånd att uppe­hålla sig inom ett sådant område, gäl­ler dock till och med den 31 decem­ber 2011.
   2. Den som har tjänst­gjort som skydds­om­rå­des­vakt före ikraft­trä­dan­det får även fort­sätt­nings­vis inte obe­hö­ri­gen röja eller utnyttja vad han eller hon på grund av upp­dra­get enligt den lagen fått veta om en enskilds per­son­liga för­hål­lan­den eller för­hål­lan­den av bety­delse för total­för­sva­ret eller annars för Sve­ri­ges säker­het.
   3. Bygg­na­der, andra anlägg­ningar och områ­den samt mili­tära far­tyg och luft­far­tyg som för­kla­rats som skydds­ob­jekt före ikraft­trä­dan­det ska även fort­sätt­nings­vis anses vara skydds­ob­jekt, dock längst till utgången av 2014. Den gamla lagen gäl­ler för dessa skydds­ob­jekt.
   4. Över­kla­gan­den som avser beslut som med­de­lats före ikraft­trä­dan­det men ännu inte avgjorts prö­vas enligt den gamla lagen.
   5. Den som enligt den gamla lagen har god­känts som skydds­vakt anses god­känd även enligt den nya lagen.