SFS 1985:919

SFS 1985:919

Utkom från trycket

den 10 december 1985
Omtryck

Lag

om äedrmg i reneäringslageri (1971:437);

utfärdad den 28 november 1985.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs att 85, 86 och 88 §§ rennäringslagen

(1971:437) skall ha följande l ydelse.

Lagen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då

denna lag träder i kra ft.

Renskötselrätt m. m.

1 § Rätt att enligt denna lag begagna mark och vatten till underhåll för sig

och sina renar (renskötselrätt) har den som är av samisk härkomst, om

hans fader eller moder eller någon av hans far- eller morföräldrar haft
renskötsel som stadigvarande yrke.

Om särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen medge person med sa­

misk härkomst renskötselrätt, även i annat fall än som avses i första

stycket. Lag (1971:893).

2 § Den som ingår äktenskap med renskötselberättigad förvärvar ren­

skötselrätt.

Upplöses äktenskapet genom äktenskapsskillnad, kan länsstyrelsen

upphäva renskötselrätt som förvärvats enligt första stycket, om särskilda

skäl föreligger. Lag (1973:658).

3 § Renskötsel får bedrivas

1. hela året
i N orrbottens och Västerbottens läns lappmarker dels ovanför odlings­

gränsen, dels nedanför denna gräns på mark som tillhör staten (krono­
mark) och renbetesland där skogsrenskötsel av ålder bedrives under
våren, sommaren eller hösten,

på renbetesfjällen i Jämtlands lä n,

inom de områden i Jämtlands och Kop parbergs län som särskilt upplåtits

till renbete.

2078

Prop. 1984/85:226, JoU 1985/8 6:2, rskr 11 ,

¬

2. den 1 oktober-den 30 gpril

SFS 1985:919

i övriga delar av lappmarkerna nedanför odlingsgränsen,

inom s ådana trakter utanför lappmarkerna och renbetesQällen d är ren­

skötsel av ålder bedrives vissa tider av året.

Med renbetesland förstås mark som vid avvittringen förklarats utgöra

renbetesland eller av ålder använts som sådant land. Med renbetesfjällen

förstås de vid avvittringen för samerna avsatta renbetesfjällen och de

områden som sedermera upplåtits till utvidgning av dess a Qäll.

4 § Betestid enligt 3 § första stycket 2 kan av lantbruksnämnden förläng­
as, om det behövs på grund av ogynnsamma väderleks- eller betesförhål­
landen eller av annat särskilt skäl.

5 § Om rätt att efter särskilt tillstånd driva renskötsel under hela året
inom vissa områden n edanför lappmarksgränsen finns bestämmelser i 85-
89 §§.

6 § För renskötseln finns samebyar.

Mark som anges i 3 § första stycket 1 fördelas mellan samebyar i särskil­

da byområden. Byområde kan omfatta även mark som anges i 3 § f örsta
stycket 2.

Om särskilda skäl föreligger, kan del av byområde vara gemensam för

samebyar.

7 § Indelning i byområde n göres av lantbruksnämnden.

Indelningen skall göras så, att områdena blir lä mpade för sitt ändamål

med hänsyn till betestillgång och övriga omständigheter.

8 § Med sa mebys betesområde förstås byområdet och övriga områden

som samebyn begagnar för renskötsel.

Sameby

Ändamål och medlemmar m.m.

I;

9 § Sameby har till ändamål att enligt denna lag för medlemmarnas

i

gemensamma bästa ombesöija renskötseln inom byns betesonråde.

Det åligger sameby särskilt att svara för att renskötseln drives på ekono-

1

miskt bästa sätt och att utföra, underhålla och driva anläggningar som

j

behövs för renskötseln.

^

Sameby får ej driva annan ekonomisk verksamhet än renskötsel.

•

10 § Sameby kan förvärva rättigheter och åtaga sig skyldigheter när

registrering skett enligt 39 §.

Sameby företräder medlemmarna i frågor som rör renskötselrätten eller

medlemmarnas gemensamma intressen inom rennäringen i övrigt.

•

11 § Medlem i sameby ä r

1. renskötselberättigad som deltar i renskötseln inom byns betesom­

råde,

2. renskötselberättigad som har deltagit i renskötsel inom byns betes-

2079

t;

I

¬

SFS 1985:919

område och haft detta som stadigvarande yrke samt ej övergått till annaf

huvudsakligt förvärvsarbete,

. ;'

3. renskötselberättigad som är make eller hemmavarande barn till med ­

lem som av ses under 1 eller 2 eller som är efterlevande make eller under- '
årigt barn till avliden sådan medlem.

12 § Sameby kan som medlem antaga annan renskötselberättigad än som
anges i 11 §, om han avser att med egna renar driva renskötsel inom byns

betesområde.

Vägras sökanden inträde som medlem, kan länsstyrelsen medge honom

inträde, om särskilda skäl föreligger.

13 § Med ren skötande medlem i sameby förstås medlem som själv ell er
genom sitt husfolk driver renskötsel med egna renar inom byns betesom­

råde.

Renar som tillhör renskötande medlems husfolk anses i denna lag tillhö­

ra den renskötande medlemmen.

14 § Renskötande medlems dödsbo får fortsätta den av medlemmen

bedrivna renskötseln under tre år från dödsfa llet. Är renskötselberättigad
dödsbodelägare under 18 år, räknas tiden från det han fyller 18 år. Lag

(1974:246).

Renskötselrättens utövande

15 § Sameby får för medlemmarnas gemensamma behov begagna byns

betesområde för renbete.

Lantbruksnämnden bestämmer det högsta antal renar som får hållas på

bete inom byns b etesområde.

Om d et behövs för att bevara renbetet eller eljest främja renskötseln,

kan lantbruksnämnden förordna om inskränkning i betesrä tten.

16 § Sameby får inom byns betesområde utföra arbetshage eller annat
stängsel för renarna, renslakteri eller annan anläggning som behövs för
renskötseln.

Sameby eller medlem i byn får på utmark inom byns betesområde

uppföra r envaktarstuga, kåta, förvaringsbod eller annan mindre byg gnad

som behövs för renskötseln.

Är anläggning som anges i första stycket avsedd för stadigvarande bruk,

skall den förläggas till plats som anvisas av markens ägare. Detsamma

gäller i fråga om byggnad som anges i andra stycket, om den skall uppföras
för stadigvarande bruk ne danför odlingsgränsen eller utanför renbetesQäl-
len på annan mark än kronomark under statens omedelbara disposition

eller mark som vid avvittring u tlagts till allmänningsskog.

Vill sameby eller, om byggnad skall uppföras av medlem i byn, denne

icke godtaga anvisad plats, bestämmer lantbruksnämnden platsen.

17 § Behövs virke till anläggning eller byggnad som avses i 16 § förs ta

eller andra stycket, får skog avverkas på de delar av betesområdet som hör
till lappmarkerna eller renbetesQällen. Inom samma delar av betesområ det

2080 för

medlem i samebyn för eget behov taga bränsle och slöjdvirke.

¬

Växande barrträd får avverkas endast efter anvisning av markens ägare

SFS 1985:919

eller brukare, om ej denne medger annat.

På sådan mark utanför lappmarkerna och renbetesflällen som hör till

samebys betesområde får byn eller medlem i byn för än damål som anges i

första stycket taga endast torra träd, vindfällen, skogsavfall, tall- och

grantjur eller, för tillfälligt behov, på utmark växande lövträd.

18 § Medlem i sameby har rätt att inom byns betesområde på kronomark

under statens omedelbara disposition eller mark som vid avvittring utlagts
till allmänningsskog taga virke till uppförande eller ombyggnad av familje­
bostad. Avverkning får ske endast efter anvisning av markägare.

19 § Medlem i sameby som tillfälligt uppehåller sig inom annan bys

betesområde för renskiljning eller annat ändamål som har samband med
renarnas skötsel får där taga bränsle för eget behov.

20 § Om det är oundgängligen nödvändigt för att skaffa foder till renarna,
får sameby falla lavbevuxna träd, i förs ta hand torra eller oväxtliga träd,
inom byns betesområde. Sådan avverkning skall om möjligt ske efter
anvisning av markens ägare eller brukare.

21 § För skog som avverkas på kronomark under statens omedelbara

disposition eller mark som vid avvittring utlagts till allmänningsskog behö­

ver ersättning ej lämnas. Detsamma gäller växande lövträd som eljest tages

inom lappmarkerna eller på renbetesfjällen.

I andra fall än som avses i första stycket skall ersättning lämnas för

rotvärdet av växande träd som tages. Kan överenskommelse ej uppnås om

ersättningen, utser länsstyrelsen på begäran av part någon att söka förlika

parterna.

22 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan för viss

tid förbjuda avverkning enligt 17 eller 18 § av växande tall, gran eller björk,

om det behövs för att bevara skogen eller för skogens återväxt. Lag
(1977:698).

23 § Sameby har rätt att flytta byns renar mellan skilda delar av byns

betesområde.

24 § Flyttningsvägs sträckning fastställes av lantbruksnämnden, om sa­

meby begär det eller fråga om sträckningen eljest uppkommer.

Föreligger särskilda skäl för ändring av fastställd eller eljest gällande

flyttningsväg och kan ändringen ske utan väsentlig olägenhet för rensköt­
seln, kan lantbruksnämnden förordna om ändring av vägens sträckning.

25 § Medlem i sameby får jaga och fiska på utmark inom de delar av byns
betesområde som hör till renbetesQällen eller lappmarkerna, när rensköt­
sel är tillåten där.

Första stycket äger motsvarande tillämpning på medlem i sameby som

tillfälligt uppehåller sig inom annan samebys betesområde för renskiljning

2081

66-SFS 1985

¬

SFS 1985:919

eller annat ändamål som har samband med renarnas skötsel. Han får d
jaga och fiska endast för sitt uppehälle,

Uppehåller sig björn, varg, järv eller lo bevisligen i trakten, får jakt efter

sådant djur företagas på mark som anges i första stycket inom annan
samebys betesområde, i den mån regeringen eller m yndighet, som rege­

ringen bestämmer, tillåter det. Lag (1977:698).

Renskötselrättens upphörande i vissa fall m. m.

26 § Regeringen kan förordna om upphävande av renskötselrätten för
visst markområde, när området behövs för ändamål som avses i 2 kap.
expropriationslagen (1972:719) eller för annat ändamål av väsentlig bety­
delse från allmän synpunkt. För område som väsentligen är utan betydelse

för renskötseln får sådant förordnande meddelas, när området behövs för

allmänt ändamål.

Upphävande kan begränsas till att avse viss tid eller vissa i renskötsel­

rätten ingående befogenheter. Lag (1977:698).

27 § Meddelas förordnande enligt 26 §, kan regeringen föreskriva åtgär­
der för att motverka skada eller olägenhet för renskötseln. Lag (1977:698).

28 § Medför upphävande av renskötselrätt skada eller olägenhet för

renskötseln eller för sådan rätt till jakt eller fiske som avses i 25 §, utgå r

ersättning därför.

Ersättning för skada eller olägenhet som ej drabbar bestämd person

tillfaller till hälften sameby som beröres av upphävandet och till hälf ten
samefonden, om ej särskilda skäl föreligger.

29 § I fråga om upphävande av renskötselrätt och ersättning med anled­
ning därav gäller, utöver bestämmelserna i 26-28 §§, i tillämpliga de lar

bestämmelserna i expropriationslagen (1972:719) om expropriation av sär­

skild rätt ti ll fastighet. Lag (1972:726).

30 § Den som inom område som a vses i 3 § 1 äger eller brukar mark där

renskötsel bedrives får ej ändra användningen av marken på sätt som
medför avsevärd olägenhet för renskötseln i annan mån än som följer av

förordnande enligt 26 §.

Första stycket hindrar ej att mark användes i enlighet med fastställd

stadsplan eller byggnadsplan eller för företag vars tillåtlighet skall prövas i
särskild ordning.

31 § Sameby eller medlem i s ameby får ej upplåta rättighet som ingår i

renskötselrätten.

Sameby får dock åt den som har varit medlem i byn upplåta rätt att utan

avgift till sitt husbe hov jaga eller fiska på byns område enligt 25 §.

32 § På sådan kronomark ovanför odlingsgränsen som står under statens
omedelbara disposition och på renbetesfjällen får nyttjanderätt upplåtas
endast om upplåtelsen kan ske utan avsevärd olägenhet för renskötseln.

2082

Avser upplåtelsen rätt till jakt eller fiske, kräves dessutom att upplåtcl-

¬

sen är förenlig med god jaktvård eller fiskevård och kan ske utan besväran-

SFS 1985:919

de intrång i rätten till jakt eller fiske enligt 25 §. Upplåtelse av hela fisket i

visst vatten får ske endast om samebyn medger det.

33 § Fråga om upplåtelse enligt 32 § prövas av regeringen eller myndig­

het som regeringen bestämmer. Lag (1977:698).

34 § Upplåtelse enligt 32 §, som ej avser tillgodogörande av naturtill­
gångar eller skogsavverkning, skall ske mot avgift, om ej särskilda skäl
föreligger för avgiftsfrihet. Avgiften f ördelas mellan samefond en och sa­

meby som beröres av upplåtelsen enligt bestämmelser som meddelas av
regeringen.

Avser upplåtelsen tillgodogörande av naturtillgångar, skall staten utge

ersättning för de n skada eller olägenhet för re nskötseln som upplåtelsen
medför. I fråga om fördelning av ersättning som ej utgår till bestämd

person äger 28 § andra styck et motsvarande tillämpning. Lag (1977:698).

Samebys förvaltning m. m.

Allmänna bestämmelser

35 § Om det är påkallat med hänsyn till vad som bestämts om högsta

renantalet enligt 15 § andra stycket eller om det behövs för att främja ren­

skötseln, kan sameby bestämma hur många renar medlem högst får inneha
eller meddela andra föreskrifter om innehavet.

Föreskrifter enligt första stycket får ej ges sådant innehåll att renskö-

tande medlems fortsatta verksamhet omöjliggöres eller väsentligt försvå­
ras.

36 § Om sameby medger det, får inom byns betesområde hållas renar
som tillhör annan än renskötande medlem i byn (s kötesrenar). Fråga om
sådant medgivande avgöres efter samråd med lantbruksnämnden.

Skötseln av skötesrenar handhas av samebyn.

37 § Sameby får endast om medlem medger det låta slakta dennes renar

eller försälja vid slakt utvunna produkter.

Renmärkning ombesörjas av samebyn, om ej byn beslutar annat. Ren­

ägare får dock efter anmälan till byns styrelse själv märka sina renar.

Stadgar

38 § Sameby skall antaga stadgar för byn.

Stadgarna skall ange
1. samebyns benämning,

2. den ort inom byns betesområde, där byns styrelse skall ha sitt säte,

3. antalet styrelseledamöter och revisorer, tiden för deras uppdrag och,

om suppleanter skall finnas, motsvarande uppgifter beträffande dem,

4. samebyns räkenskapsår,
5. hur ofta ordinarie bystämma skall hållas och tiden för sådan stämma,

6. hur kallelse till bystämma skall ske och andra meddelanden till med­

lemmarna skall tillställas dem och när föreskrivna kallelseåtgärder senast
skall vidtagas,

2083

¬

SFS 1985:919

7. tid för betalning av debiterad förskottslikvid,
8. tid för betalning av belopp som enligt 44 § kommer samebyn eller

renskötande medlem till godo,

9. vilka fonder byn skall ha, deras ändamål och hur avsättning till dem

skall ske,

10. de närmare föreskrifter om renskötseln som behövs.

39 § Sameby och dess stadgar registreras hos länsstyrelsen i det län där

byns styrelse enligt stadgarna skall ha sitt sät e, om ej annat följer av 102 §,
Innan stadgarna registrerats är de ej giltiga.

Länsstyrelsen prövar att stadgarna tillkommit i föreskriv en ordning och

att de ej innehåller något som strider mot lag eller författning.

Första och andra styckena gäller även vid ändring av stadgarna.

Ekonomiska förhållanden

40 § Kostnaderna för renskötseln fördelas mellan de renskötande med­
lemmarna efter reninnehavet.

Om samebyn beslutar det, får kostnad som ej avser alla renarna fördelas

mellan ägarna till de renar på vilka kostnaden belöper i förhållande till
innehavet av dessa renar. Sådant beslut far ej avse kostnad som uppkom­
mit före beslutet.

41 § Renskötande medlem som lämnar renskötseln svarar ej för kostna­
der som belöper på tiden därefter. Motsvarande gäller ny renskötande

medlem för tiden före det han börjar driva renskötsel.

42 § De renskötande medlemmarna har att förskottera de medel som

behövs för renskötseln.

Styrelsen utdebiterar sådana medel på grundval av debiteringslängd.

Utdebiteringen göres efter vad som är skäligt med hänsyn till medle ms

reninnehav och omfattningen av det arbete han och hans husfolk kan

antagas komma att utföra för byn under räkenskapsåret.

I debiteringslängden skall anges det belopp som utdebiteras, vad som

belöper på vaije renskötande medlem och när betalning skall ske.

43 § Om tillgängli ga medel ej förslår till betalning av klar och förfal len
skuld för vilken samebyn svarar, skall styrelsen ofördröjligen utdebitera

förskott enligt 42 §.

Försummar styrelsen vad som åligger den enligt först a stycket, är leda­

möterna solidariskt ansvariga för skulden. Är försummelsen uppenbar,

skall länssty relsen på borgenärens yrkande förordna syssloman att debi­
tera och uttaga erforderligt belopp. Syssloman har rätt att av samebyn

uppbära arvode, som bestämmes av länsstyrelsen.

44 § Samebys kostnader för renskötseln fördelas slutligt mellan de ren­
skötande medlemmarna för varje räkenskapsår. Vid kostnadsfördeln ingen

bestämmes de belopp som renskötande medlem för räkenskapsåret skall
utge till byn eller mottaga av byn.

Slutlig kostnadsfördelning sker på grundval av avräkning som styrelsen

2084

har att upprätta enligt 53 § tredje sty cket. Kostnaderna fördelas enligt vad

¬

'

c .

r. k

,

>

som anges i 40 och 41 §§. Vid föfdelningen gottskrives renskötande med-

SFS 1985:919

lem erlagt f örskott och värdet av arbete som han och hans husfolk utfört

förbyn. Samebyn bestämmer i förväg värde för dag eller timme av sådant

arbete.

45 § Kan förskotts- eller slutlikvid som påförts renskötande medlem

enligt 42-44 § ej uttagas hos honom, fördelas bristen mellan övriga ren­

skötande medlemmar i förhållande till deras inbördes skyldighet att svara

för likviden. Bristen utdebiteras genom debiteringslängd enligt 42 §. I d en

mån sådan likvid senare inbetalas, skall det influtna beloppet tillgodoräk­

nas dem som täckt bristen i förhållande till vad de b etalat.

Debiterad och till betalning förfallen likvid får uttagas enligt bestämmel­

serna i utsökningsbalken om fordran, för vilken betalningsskyldighet ålagts
genom dom som äger laga kraft, om ej besvärsmyndigheten i samband med

besvärstalan förordnar annat. Lag (1981:835).

46 § Sameby får ej upptaga lån som skall återbetalas senare än under

nästkommande räkenskapsår, om ej amorteringsplan för lånets återbetal­
ning har antagits av bystämma. Lånetiden får uppgå till högst tio år eller

den längre tid för vilken sta tlig kreditgaranti för lånet kan ha beviljats.

Beslut om upptagande av lån enligt första stycket är giltigt endast om det

på bystämma biträdes av minst två tredjedelar av det på stämman av
renskötande medlemmar företrädda röstetalet och av flertalet sådana med­

lemmar i byn.

47 § Ersättning som tillfaller sameby enligt 28 eller 34 § eller el jest med

anledning av intrång i renskötselrätten skall användas för att täcka byns

utgifter under räkenskapsåret eller fonderas.

Styrelse

48 § För sameby skall finnas styrelse.

Styrelsen skall i överensstämmelse med medlemmarnas beslut, i den

mån dessa ej strider mot lag eller samebyns stadgar, leda renskötseln inom
byns betesområde, ombesöija de gemensamma arbeten som behövs för
byn, tillse att medlemmarnas gemensamma intressen tillvaratages utan att
någon medlem missgynnas, uttaga de medel som renskötande medlem är

skyldig att erlägga och i övrigt han dha byns angelägenheter.

Styrelsen företräder samebyn mot tredje man o ch för byns talan inför

domstol och andra myndigheter.

49 § Styrelsen består av ordförande och ytterligare en eller flera leda­

möter som utses på bystämma. Styrelseledamot skall vara myndig.

Styrelseledamot kan skiljas från sitt uppdrag före utgången av den tid för

vilken han blivit utsedd.

Val av styrelse eller ändring i dess sammansättning skall anmälas till

länsstyrelsen.

50 § Finns ej styrelse, kan länsstyrelsen på yrkande av någon vars rätt är

beroende av att behörig styrelse finns förordna syssloman att handha byns

angelägenheter och företräda byn såsom styrelse. Syssloman har rätt att av

2085

byn erhålla arvode som bestämmes av länsstyrelsen.

¬

SFS 1985:919

51 § Styrelsen sammanträder så ofta det behövs. Som styrelsens beslut

, gäller den mening var om de flesta röstande förenar sig. Vid lika röstetal

gäller den mening som ordföranden biträder.

Styrelseledamot får ej taga befattning med angelägenhet vari han har ett

väsentligt intresse som strider mot samebyns.

52 § Styrelsen kan uppdraga åt särskild arbetsledare att under styrelsens
inseende leda renskötseln.

Styrelsen kan bemyndiga särskild person att företräda samebyn, om ej

annat beslutats. Sådant bemyndigande och återkallelse därav skall anmä­
las till länsstyrelsen.

53 § För vaije räkenskapsår skall styrelsen i förvaltningsberättelse redo­

visa sin förvaltning. I förvaltningsberättelsen redogöres för verksamheten
under räkenskapsåret och för byns ekonomiska ställning.

I berätte lsen skall särskilt uppges

1. ägarna till de renar som under året hållits på byns betesområde och

antalet renar för vaije ägare,

2. årets utgifter för arbetskraft i renskötseln,

3. vad under året utbetalats i anledning av skador genom renar och vad i

detta hänseende vid årets slut återstod att utkräva av annan sameby,

4. under året gjorda investeringar och sättet för deras finansiering,

5. samebyns övriga kostnader under året,
6. vilka belopp som under året influtit till och utbetalats från byns

fonder,

7. under året inträffade ändringar i byns upplåni ng,

8. storleken av de förskott som utdebiterats enligt 42 eller 43 §,
9. samebyns övriga inkomster under året,
10. vilket belopp envar renskötande medlem påförts i bidrag till byns

utgifter under året.

I berättelsen skall vidare ingå avräkning som för vaije renskötande

medlem utvisar det saldo för redovisningsåret som kommer samebyn eller

medlemmen till godo.

54 § Minst en månad före den första ordinarie bystämman efter räken­
skapsårets utgång skall styrelsen lämna förvaltningsberättelsen till revisor.

Berättelsen skall vara underskriven av styrelsens samtliga ledamöter.

Revision

55 § Styrelsens förvaltning och räkenskaper skall årligen granskas av en
eller flera revisorer. Revisor utses på bystämma.

Medlem, som hos styrelsen påkallar granskning av samebyns böcker,

räkenskaper eller andra handlingar, har rätt att få del av dessa på lämpligt

sätt.

56 § Revisor skall avge berättelse, som skall innehålla redogörelse för
resultatet av hans granskning och uttalande huruvida anmärkning fram-

ställes eller ej i fråga om räkenskapernas förande eller förvaltningen i

övrigt. Framställes anmärkning, skall anledningen till denna anges i bcrät -

2086

telsen. Revisionsberättelse skall även innehålla särskilt uttalande huruvida

ansvarsfrihet för styrelsen tillstyrkes eller ej.

¬

57 § Revisionsberättelse skall lämnas till styrelsen senast två veckor före

SFS 1985:919

första ordinarie bystämman efter räkenskapsårets utgång.

Bystämma m.m.

58 § Medlems rätt att deltaga i handhavandet av samebyns angelägenhe­

ter utövas på bystämma.

Medlem som underlåtit att i rätt tid fullgöra sin betalningsskyldighet

enligt denna lag gentemot byn får deltaga i förhandlingarna men har ej
rösträtt innan han fullgjort sin skyldighet.

Medlem eller annan får icke, själv eller genom ombud eller som ombud

för annan, deltaga i behandling av fråga vari han har ett väsentligt intresse

som strider mot samebyns.

59 § I fråga om rösträtt och beslut på bystämma gäller, om ej annat följer
av särskild bestämmelse i denna lag,

1. att vaije myndig medlem har en röst i fråga som rör utseende av

ordförande på bystämma eller av revisor, beviljande av ansvarsfrihet för
styrelsen eller ändring av sådan föreskrift i stadga som avses i 38 § andra
stycket 1-6,

2. att i övriga frågor rösträtt tillkommer endast renskötande medlem,

som därvid har en röst för vaije påbörjat hundratal renar som enligt
gällande renlängd innehas av honom,

3. att medlems rösträtt kan utövas genom annan medlem såsom ombud,
4. att ingen får för egen eller annans del rösta för sammanlagt mer än en

femtedel av det på stämman företrädda röstetalet,

5. att den mening som erhållit det högsta röstetalet gäller som stämmans

beslut,

6. att vid lika rö stetal val avgöres genom lottning och i andra frågor den

mening gäller som biträdes av de flesta röstande eller, om även antalet
röstande är lika, av stämmans ordförande,

7. att beslut om ändring av stadgarna ej är giltigt, om det ej biträdes av

minst två tredjedelar av det på stämman av renskötande medlemmar

företrädda röstetalet och dessutom, såvitt gäller föreskrift som avses i 38 §
andra stycket 1-6, av flertalet av byns myndiga medlemmar.

60 § Bystämma öppnas av den som styrelsen utser. Därefter utses ordfö­

rande.

Ordföranden skall upprätta och till godkännande av stämman framlägga

en förteckning över närvarande medlemmar och ombud med uppgift om

den rösträtt som tillkommer envar av dem. Sedan förteckningen enhälligt

eller efter omröstning, företagen bland de renskötande medlemmarna på
grundval av förteckningen, blivit godkänd med eller utan ändring, gäller

den som röstlängd vid stämman.

Över beslut som fattas på stämman skall genom styrelsens försorg föras

protokoll, som skall hållas tillgängligt för medlemmarna senast två veckor

efter stämman.

61 § Förvaltningsberättelse och revisionsberättelse för det senaste rä­
kenskapsåret skall framläggas på första ordinarie bystämman efter räken­
skapsårets utgång. På stämman skall avgöras fråga om godkännande av

2087

¬

SFS 1985:919

styrelsens förslag till fördelning av kostnaderna för byns renskötsel och orfi
beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen.

Förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen skall under minst tio

dagar före stämman hållas tillgängliga för medlemmarna.

62 § Byns medlemmar kallas till ordinarie bystämma av styrelsen.

Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra bystämma.

Revisor kan begära att styrelsen skall kalla till extra bystämma, om hans

granskning ger anledning därtill.

Om minst en femtedel av samtliga myndiga medlemmar eller det mindre

antal som kan vara bestämt i stadgarna skriftligen begär det, skall styrelsen

kalla till extra stämma.

Finns ej styrelse eller underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla

medlemmarna till ordinarie eller extra stämma, skall länsstyrelsen på an­
mälan av röstberättigad medlem eller revisor ofördröjligen utlysa stämma.

63 § I kallelse till bystämma skall anges tid och plats för stämman och de
ärenden som skall förekomma på stämman.

64 § I fråga om skyldighet för styrelseledamot eller annan som ägt före­
träda samebyn eller för revisor eller medlem att ersätta skada som vållats
byn, medlem el ler tredje man och i fråga om talan om sådan ersättning
tillämpas vad som för motsvarande fall är föreskrivet i fråga om ekonomisk

förening.

Renarnas skötsel m. m.

65 § Vid renskötselns utövande skall skälig hänsyn tagas till andra
intressen.

Renarna skall så vitt möjligt hindras från att komma utanför samebyns

betesområde eller att eljest vålla skada eller olägenhet.

Flyttning av renarna skall ske i samlade flockar. Väg skall tagas där

minsta skada vållas. Vid flyttning skall tillses att renar icke lämnas kvar på

område där renskötsel icke är tillåten. Flyttning som äger rum utanför
samebys betesområde skall ske utan onödig tidsutdräkt.

66 § Räkning av samebys renar skall ske årligen vid ungefär samma
tidpunkt. Om sameby begär det, kan lantbruksnämnden medge att räkning­
en far ske med större tidsmellanrum.

Lantbruksnämnden kan på begäran av renskötande medlem förordna

om extra renräkning, om denne gör sannolikt att resultatet av räkning

enligt första stycket är oriktigt och kostnaderna för den extra renräkningen
ej är oskäliga i förhållande till den betyde lse det kan ha för medlemmen att

rättelse kommer till stånd.

67 § Kostnaden för renräkning enligt 66 § första stycket är en gemensam
utgift för samebyn.

Kostnaden för extra renräkning fördelas mellan den som begärt räkn ing­

en och samebyn efter vad lantbruksnämnden finner skäligt.

2088

¬

68 § På grundval av renräkning enligt 66 § första stycket skall renlängd

spg 1985:919

upprättas. Fel i längden som påvisats vid extra renräkning skall genast
rättas.

I renlängden skall upptagas ägarna till de renar som hålles på byns

betesområde, det räknade eller uppskattade antalet renar för vaije ägare
och, om föreskrift meddelats om reninnehavet enligt 35 §, förhållande som

är av betydelse för kontroll av att föreskriften efterföljts.

Bystämman fastställer renlängden och beslutar om rättelse däri.

69 § När renägares rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag b eror

på antalet renar, har gällande renlängd vitsord, om det ej visas att ägarens
reninnehav förändrats väsentligt sedan renlängden upprättades.

70 § Har främmande renar kommit in på samebys betesområde, skall de
skiljas ut så snart det kan ske. Underrättelse om tid och plats för skilj-

ningen skall i god tid dessförinnan lämnas till sa meby till vilken renarna
kan antagas höra. Sådan sameby är skyldig att avdela den arbetspersonal

som behövs för skiljningen och för att återföra renarna.

Uteblir sameby som underrättats om skiljning och kan renarna ej åter­

föras utan väsentlig olägenhet, får den by som ombesöijer skiljningen låta
slakta renarna och försälja dem för ägarnas räkning.

Om ej a nnat avtalats, är den by till vilken renarna hör skyldig att utge

ersättning för kostnaden för renarnas omhändertagande samt återförande
eller slakt och försäljning.

71 § Uppehåller sig renar utanför renskötselområdet eller på mark inom
detta område under tid då renskötsel icke får bedrivas där, kan länsstyrel­

sen på framställning av lantbruksnämnden eller markägare som därigenom

lider skada eller olägenhet av någon betydelse förordna att renarna skall
slaktas och säljas.

Är det känt till vilken sameby renarna hör, får förordnande enligt första

stycket meddelas endast om samebyn underlåter att inom skälig tid ef ter

anmaning taga hand om r enarna.

Kostnaden för renarnas omhändertagande, slakt och försäljning skall

uttagas ur köpeskillingen. Återstoden tillfaller r enarnas ägare, om han är

känd, och annars den eller de samebyar till vilka renarna kan antagas ha

hört.

72 § Är renskötseln inom samebys betesområde bristfällig, skall lant­

bruksnämnden på begäran av medlem i byn eller annan vars rätt är beroen­

de därav söka att träffa överenskommelse med byn om rättelse inom viss

tid.

Kan överenskommelse ej träffas eller vidtages ej rättelse, kan länsstyrel­

sen efter anmälan av lantbruksnämnden förordna syssloman att omhänder­
taga renskötseln i byn och förvalta byns övriga ekonomiska angelägenhe­

ter.

Syssloman har rätt att av byn erhålla arvode som bestämmes av länssty­

relsen.

2089

¬

SFS 1985:919

Renmärken

73 § Ren som föres på bete enligt d enna lag skall vara märkt i öronen

med renmärke som registrerats för renens ägare, om ej annat följer av 79-

82 §.

Om renmärkes utformning meddelas bestämmelser av regeringen eller

myndighet som regeringen bestämmer.

Registrerat märke får användas för att märka renar endast vid renskötsel

som bedrives inom den sameby som anges i registreringsbeslut. Lag

(1977:698).

74 § Fråga om registrering av renmärke prövas av länsstyrelsen i det lä n

där byns styrelse har sitt säte. Register över renmärken föres hos länssty­

relsen.

Ansökan om registrering av renmärke göres skriftligen. Ansöknings­

handlingen skall innehålla uppgift om sökandens namn och hemvist och

om den sameby där märket skall användas vid renskötsel. Vid ansöknings­

handlingen skall fogas avbildning av märket.

75 § Renmärke far ej registreras för annan renägare än den som är

medlem i den sameby ansökningen avser eller som har rätt att ha skötes­
renar där.

Renmärke far registreras för sameby.
Renägare far ej ha mer än ett märke registrerat.

76 § Renmärke av gemensam grundtyp för viss släkt eller släktgren
(släktmärke) får ej utan särskilda skäl registreras för någon som ej tillhör

släkten eller släktgrenen.

77 § Renmärke far registreras endast om det

1. tydligt skiljer sig frå n annat giltigt märke som får användas på renar

med vilka sökandens renar kan sammanblandas,

2. har en form som såvitt möjligt skyddar mot olovlig ommärkning.

Utan hinder av första stycket 2 far släktmärke registreras med samtycke

av sådan innehavare av äldre märke av samma grundtyp som kan ha

olägenhet av registreringen.

78 § Den som genom avtal eller på annat sätt förvärvat rätt till anna ns

registrerade renmärke får ej använda märket vid renmärkning förrän det
registrerats för hans räkning.

79 § Länsstyrelsen skall avlysa registrerat renmärke

1. om m ärkeshavaren anmäler att han ej längre ämnar använda märket

vid renmärkning,

2. om märket under tio år ej har använts vid renmärkning,
3. om märket efter flyttning av renar till annan sameby ej längre skall

användas i någon hos länsstyrelsen registrerad sameby,

4. om m ärkeshavaren eller hans dödsbo ej längre har rätt att ha renar i

sameby.

Avlyses märke efter anmälan enligt fö rsta stycket I, får det behållas pa

2090

redan märkt ren under tio år från dagen för avlysningen.

¬

80 § Är två eller flera registrerade renmärken helt lika eller så lika att de

SFS 1985:919

lätt kan förväxlas eller genom ändring komma att överensstämma med

varandra, kan länsstyrelsen på ansökan av sameby eller märkeshavare för
vilken likheten medför olägenhet förordna att något eller några av märkena
skall avlysas eller ändras.

Avlyses eller ändras märke, får det behållas ofärändrat på redan märkt

ren under tid som l änsstyrelsen bestämmer.

Första och andra styckena äger tillämpning på avlyst märke som får

behållas på ren enligt 79 § andra stycket och på avbrottsmärke enligt 81 §. I

stället för avlysning skall dock föreskrivas förkortning av märkets giltig­

hetstid.

81 § Byter märkt ren ägare, får ommärkning till den nye ägarens märke
ske endast om styrelsen i de n sameby där ommärkningen skall äga rum

medger det. Lämnas ej sådant medgivande, kan renens märke förses med

avbrott för att skilja renen från andra renar med samma märke. För

avbrottsmärkning fordras medgivande av styrelsen -för den sameby där

renen i fortsättningen skall hållas.

För ommärkning eller avbrottsmärkning av ren som förvärvats på annan

grund än giftorätt, arv eller testamente fordras dessutom överlåtarens
samtycke.

Ommärkning eller avbrottsmärkning får ske endast i närvaro av den som

samebyns styrelse utser eller inför två vittnen.

Avbrottsmärke får behållas på ren högst tio år efter det styrelsens

medgivande gavs.

82 § Dödsbo efter avliden renägare får begagna det renmärke som regi­
strerats för den avlidne.

83 § Renkalv skall märkas med ägarens registrerade märke före utgång­

en av det år då kalven fötts. Märkning får dock ske intill utgången av april

nästföljande år, om märkningen ombesöijes av samebyn eller utföres i
närvaro av någon som byns styrelse utser eller inför två vittnen.

Även e fter utgången av april får märkning ske, om samebyns styrelse

medger det.

Om den som märker egna renar anträffar annans renko med omärkt

kalv, bör han märka kalven med moderns märke. Är märket avbrotts­
märke eller avlyst märke, skall i stället ägarens registrerade märke, om det

är känt, åsättas kalven. Den som sålunda märkt annans kalv har rätt till
gottgörelse av ägaren.

84 § Anträffas inom samebys betesområde ren som ej blivit märkt inom
den i 83 § första stycket andra punkten angivna tiden och märkes ej renen
enligt andra stycket i samma paragra f, skall den tagas om hand av samebyn
och säljas levande eller slaktas och säljas. Köpeskillingen tillfaller same­
byn.

Anträffas inom betesområdet ren med förfalskat, förstört eller okänt

märke eller med m ärke som icke är rätt utformat, skall renen omhänderta­

gas av samebyn för slakt och försäljning. Köpeskillingen tillfaller byn. Den

2091

¬

SFS 1985:919

som inom två år från försäljningsdagen styrker sig vara ägare till renen har
rätt att av byn utfå ett belopp som motsvarar köpeskillingen med avdrag

för kostnaden för renens omhändertagande, slakt och försäljning.

Koncessionsrenskötsel

85 § Den som är renskötselberättigad kan få tillstånd (koncession) att

driva renskötsel i Norr bottens län nedanför lappmarksgränsen inom områ­
de där renskötsel av ålder förekommer under hela året. Koncession inne­

fattar rätt för koncessionshavaren att driva renskötseln även med skötes­

renar som tillhör

1. den som äger eller brukar jordbruksfastighet, vilken helt eller delvis

är belägen inom koncessionsområdet, om han är bosatt på fastigheten eller

inom området,

2. den som tidigare har haft koncession inom området, om han är bosatt

där och inte har övergått till annat huvudsakligt förvärvsarbete,

3. efterlevande make eller efterlevande underårigt barn till koncessions-

havare eller till s ådan under 2 angiven förutvarande koncessionshavare
som vid tidpunkten för dödsfallet ägde skötesrenar, om den efterlevande är
bosatt inom koncessionsområdet.

Koncession får lämnas endast om fortsatt renskötsel inom området är till

övervägande nytta för orten och endast om den som söker koncession kan
antagas komma att driva renskötseln på ett ändamålsenligt sätt.

Koncession meddelas för viss tid, högst 10 år. Lag (7955.-9/9).

86 § För renskötseln inom koncessionsområde skall finnas sameby.

Medlem i sådan sameby är koncessionshavare, dennes make och hemma­
varande barn, renskötselberättigad som biträder koncessionshavare i ren­

skötseln och som inte har annat huvudsakligt förvärvsarbete samt ägare av

skötesrenar inom koncessionsområdet.

Bestämmelserna om sameby och dess förvaltning gäller i tillämpliga

delar i fråga om sameby för koncessionsrenskötsel med följande av­

vikelser:

1. Ägare av skötesrenar anses som renskötande medlem.
2. Renskötande medlem har i frågor som avses i 59 § 2 en röst för vaije

påböljat tjugotal renar som enligt gällande renlängd innehas av honom.

3. Koncessionshavaren eller, om det finns flera, minst en av dem skall

vara ledamot av styrelsen. Koncessionshavare leder renskötseln inom byn

och anställer den arbetskraft som kan behövas för renskötseln. Lag

(1985:919).

87 § Fråga om koncession prövas av lantbruksnämnden.

2092

88 § I beslut varigenom koncession beviljas skall anges

1. koncessionsområdet,
2. flyttningsvägs sträckning,

3. det högsta antal renar som varje koncessionshavare får hålla ino m

området och det högsta antal skötesrenar som han får ta emot,

4. i vad mån koncessionshavare har rätt att anlägga stä ngsel, uppföra

byggnader och taga virke inom koncessionsområdet.

¬

5. de villkor i övrigt under vilka renskötseln får bedrivas.

SFS 1985:919

För samma hushåll får hos koncessionshavare finnas högst trettio skö­

tesrenar i vinterhjo rd. Lag (1985:919).

89 § Har förutsättningarna för koncessionen ändrats, kan lantbruks­

nämnden återkalla koncessionen eller föreskriva nya villkor.

Ansvar, skadestånd och besvär m.m.

90 § Har ren orsakat skada

1. under tiden juni-augusti på åker, äng eller trädgård som är belägen

ovanför odlingsgränsen eller på renbetesQällen eller under tiden maj-
september på åker, äng eller trädgård som är belägen inom annat område
där renskötsel får bedrivas under hela året,

2. på mark inom re nskötselområdet under tid då renskötsel ej får bedri­

vas där eller

3. på mark utan för renskötselområdet,
skall skadan ersättas av sameby inom vars byområde skadan har upp­

kommit eller som vid tiden för skadans uppkomst haft renar i trakten, om
det ej visas att skadan ej orsakats av byns renar.

Åvilar ersättningsskyldighet enligt första stycket flera samebyar, förde­

las ansvarigheten lika mellan byarna inbördes. Kan det visas att renar från
någon av byarna orsakat skadan, svarar den byn gentemot de övriga för
hela skadan.

Har skada orsakats av renar från flera samebyar och kan ej utredas i

vilken omfattning vaije bys renar har del i skadan, fördelas ansvarigheten

mellan byarna inbördes efter antalet renar från vaije by som vid tiden för

skadans uppkomst fanns i trakten och som ej stod under bevakning.

91 § Ersättning som sameby utgivit enligt 90 § får den kräva åter av den
som varit vållande till skadan.

92 § Den rätt till ersättning för att ren blivit dödad eller skadad som
enligt vad särskilt är föreskrivet eller enligt allmänna skadeståndsregler

kan tillkomma renens ägare skall i fall då ägaren är okänd tillfalla den

sameby inom vars betesområde renen befann sig.

93 § När renar befinner sig inom betesområde där renskötsel då är till­
låten, skall hund i trakten som ej användes i renskötseln hållas i band eller
instängd, om ej länsstyrelsen medger annat. Detsamma gäller när renar
flyttas, såvida hundens ägare i förväg underrättats om tiden förflyttningen.

Anträffas hund medan den jagar eller på annat sätt ofredar ren inom

område där renskötsel då är tillåten, får hunden, om den ej låter sig

upptagas, dödas av den som äger eller vårdar ren.

Den som sålunda dödat hund är skyldig att snarast möjligt anmäla

förhållandet till polismyndigheten. Lag (1974:349).

94 § Till böter dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. avstänger fastställd eller eljest gällande flyttningsväg för renar eller

2093

¬

SFS 1985:919

vidtager åtgärd på eller invid vägen så att dess framkomlighet väsentligen

försämras,

2. skrämmer eller på annat sätt ofredar renar som uppehälle sig på

område där renskötsel då är tillåten,

3. obehörigen driver bort renar från område där renskötsel då är tillåten

eller hindrar renar från att beta på sådant område,

4. bryter mot 73 § tredje stycket,

5. i andra fall än som avses i 81 elle r 82 § vid märkning av egna renar

använder renmärke som ej är registrerat för honom,

6. utför ommärkning eller avbrottsmärkning i strid mot 81 §,
7. märker renkalv i strid mot 83 § första eller andra stycket,
8. bryter mot 93 § första eller tredje stycket.

95 § Bryter medlem i sameby uppsåtligen eller av oaktsamhet mot 17-
20 § eller mot föreskrift som meddelats med stöd av 22 § eller lämnar han

uppsåtligen eller av oaktsamhet oriktig uppgift vid renräkning eller vid
upprättande av renlängd dömes till böte r, om ej gärningen är belagd med

straff i brott sbalken.

96 § Samebys styrelse är skyldig att i den omfattning som behövs låta

samla ihop renar som hör till byn eller skilja ut ren från dessa, om polis­

myndighet eller kronofogdemyndighet begär det.

Fullgör ej styrelsen sådan skyldighet, kan myndigheten låta verkställa

åtgärden på samebyns bekostnad.

97 § Anser medlem i sameby att beslut som fattats av bystämma, av
styrelsen enligt 42 § eller av syssloman enligt 43 eller 72 § ej tillkommit i

behörig ordning eller eljest strider mot lag eller annan författning eller mot

samebyns stadgar eller kränker hans enskilda rätt, får han föra talan mo t

beslutet hos länsstyrelsen genom besvär.

Besvärshandlingen skall ha inkommit till länsstyrel sen inom två måna­

der från beslutets dag. I fråga om besvär mot styrelsens eller sysslomans
beslut räknas dock besvärstiden från den dag då medlemmen fick del av

beslutet.

Beslut varigenom bystämmas beslut ändrats eller upphävts gäller även

för medlem som ej fört talan mot beslutet.

98 § Talan mot beslu t enligt denna lag av lantbruksnämnd föres genom

besvär hos lantbruksstyrelsen.

Talan mot lantbruksstyrelsens beslut föres genom besvär hos regering­

en. Lag (1977:698).

99 § Talan mot beslut enligt denna lag av länsstyrelsen föres genom
besvär hos kammarrätten.

Mot länss tyrelsens beslut varigenom registrering av renmärke beviljats

får dock talan ej föras.

100 § Angår beslut som länsstyrelse, lantbruksnämnd eller lantbrukssty­

relsen meddelar enligt denna lag så många att avskrift av beslutet ej

2094

lämpligen kan tillställas envar av dem, skall beslutet sändas till samebyns

¬

styrelse som skall hålla beslutet tillgängligt för medlemmarna. Meddelande

SFS 1985:919

härom skall intagas i ortstidning. Tiden för anförande av besvär över
beslutet skall räknas från den dag då kungörandet har skett- Lag

(1977:698).

101 § Beslut som avses i 97 och 98 §§ samt 99 § första stycket länder till
efterrättelse utan hinder av att talan däremot föres, om ej besvärsmyndig­

heten förordnar annat.

102 § Länsstyrelses och lantbruksnämnds åligganden enligt denna lag
fullgöres såvitt avser Västernorrlands län av länsstyrelsen och lantbruks­

nämnden i Västerbottens län och såvitt avser Kopparbergs och Gävleborgs

län av länsstyrelsen och lantbruksnämnden i Jämtlands län.

Skall byområde omfatta mark inom mer än ett av Norrbottens, Väster­

bottens eller Jämtlands län, göres indelning enligt 7§ av lantbruksnämnden

i det län inom vilket huvuddelen skall ligga.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag^ t räder i kraft den 1 juli 1971, då lagen (1928:309) om de

svenska lappamas rätt till renbete i Sverige och lagen (1960:144) om

renmärken skall upphöra att gälla.

2. Vad i lag eller annan författning betecknas som områden som blivit

anvisade till la pparnas uteslutande begagnande skall i stä llet avse sådan

kronomark ovanför odlingsgränsen som står under statens omedelbara

disposition och renbetesQällen.

1. Denna lag^ träder i kraft den 1 januari 1986.
2. En ägare av skötesrenar som vid lagens ikraftträdande äger eller

brukar jordbruksfastighet inom ett koncessionsområde men som inte är
bosatt på fastigheten eller inom området far utan hinder av bestämmelsen i

85 § första stycket 1 ha skötesrenar i kon cessionshavarens vård intill den

tidpunkt som lantbruksnämnden bestämmer. Motsvarande gäller när ägare

av skötesrenar vid lagens ikraftträdande har fler skötesrenar i koncessions-

havares vård än som anges i 88 § andra stycket.

3. Lantbruksnämnden får medge renskötselberättigad, som vid lagens

ikraftträdande vid sidan av annat huvudsakligt förvärvsarbete biträder

koncessionshavare i renskötseln, rätt att såsom medlem i samebyn under

en övergångstid ha kvar renar i byn.

På regeringens vägnar

SVANTE LUNDKVIST

Rolf Strömberg
(Jordbruksdepartementet)

^ 1971:437.

M985:9I9.

2095

¬