Lag (1976:1090) om alko­ho­lu­tand­nings­prov

Utfär­dad:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1976:1090
Depar­te­ment: Justi­tie­de­par­te­men­tet DÅ
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2024:721
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1976:1090
Depar­te­ment/myn­dig­het: Justi­tie­de­par­te­men­tet DÅ
Utfär­dad: 1976-​12-22
Änd­rad: t.o.m. SFS

2024:721
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


1 §   Alko­ho­lu­tand­nings­prov får tas på den som skä­li­gen kan miss­tän­kas för brott som avses i 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa tra­fik­brott, 30 § lagen (1990:1157) om säker­het vid tun­nel­bana och spår­väg, 20 kap. 4 § sjö­la­gen (1994:1009), 7 kap. 2 eller 4 § järn­vägs­sä­ker­hets­la­gen (2022:367), 8 kap. 2 eller 4 § lagen (2022:368) om natio­nella järn­vägs­sy­stem, 13 kap. 2 § luft­fartsla­gen (2010:500) eller annat brott, på vil­ket fäng­else kan följa, om pro­vet kan ha bety­delse för utred­ning om brot­tet.

Alko­ho­lu­tand­nings­prov tas av
   1. en polis­man,
   2. en tull­tjäns­te­man eller en kust­be­vak­nings­tjäns­te­man, om miss­tan­ken gäl­ler brott som avses i 4 § lagen om straff för vissa tra­fik­brott, eller
   3. en kust­be­vak­nings­tjäns­te­man, om miss­tan­ken gäl­ler brott som avses i 20 kap. 4 § sjö­la­gen.

Bestäm­mel­ser om en tull­tjäns­te­mans och en kust­be­vak­nings­tjäns­te­mans rätt att stoppa for­don eller något annat trans­port­me­del finns i 2 kap. 4 § 4 tull­be­fo­gen­hets­la­gen (2024:710) och 3 kap. 16 § 4 kust­be­vak­nings­la­gen (2019:32).

Prov­tag­ningen ska ske på ett sätt som inte utsät­ter den på vil­ken pro­vet tas för all­män upp­märk­sam­het. Om sär­skilda skäl inte för­an­le­der något annat, ska pro­vet tas i täckt for­don eller far­tyg eller inom­hus i avskilt rum. Lag (2024:721).

2 §   Alko­ho­lu­tand­nings­prov får även i andra fall än som avses i 1 § första styc­ket tas på
   1. förare av motor­dri­vet for­don, om inte for­do­net är avsett att föras av gående,
   2. förare av maskin­dri­vet spår­for­don på järn­väg, tun­nel­bana eller spår­väg,
   3. den som fram­för ett far­tyg eller i övrigt på ett far­tyg full­gör en upp­gift av väsent­lig bety­delse för säker­he­ten till sjöss, om far­ty­get kan antas vara sådant som avses i 20 kap. 4 § första styc­ket sjö­la­gen (1994:1009), samt
   4. den som manö­vre­rar ett luft­far­tyg eller i övrigt ombord på ett luft­far­tyg full­gör en upp­gift av väsent­lig bety­delse för flyg­sä­ker­he­ten eller som utö­var tjänst som avses i 6 kap. 20 § luft­fartsla­gen (2010:500).

Bestäm­mel­serna i 1 § andra-​fjärde styc­kena ska tilläm­pas vid prov­tag­ning enligt denna para­graf. Dess­utom gäl­ler att prov får tas endast på eller i nära anslut­ning till den plats där per­so­nen kon­trol­le­ras eller ett ingri­pande mot honom eller henne sker. Pro­ven ska tas med instru­ment som kan använ­das utan dröjs­mål och som bara anger om even­tu­ell alko­hol­kon­cent­ra­tion över­sti­ger ett visst gräns­värde. Prov som enligt denna para­graf får tas på förare av motor­dri­vet for­don får även tas av en bil­in­spek­tör som avses i for­donsla­gen (2002:574).

Om den under­sökte begär det ska pro­to­koll föras vid prov­tag­ningen och bevis om utförd åtgärd utfär­das.
Lag (2010:1014).

3 §   Blod­prov får tas på den som är skyl­dig att lämna ett alko­ho­lu­tand­nings­prov enligt 2 § även om det inte finns för­ut­sätt­ningar för det enligt 28 kap. 12 § rät­te­gångs­bal­ken, om han eller hon
   1. väg­rar att med­verka till alko­ho­lu­tand­nings­prov, eller
   2. inte kan lämna sådant prov på grund av att han eller hon varit inblan­dad i en tra­fi­ko­lycka. Lag (2008:324).