SFS 1999:381 Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor

1

Svensk författningssamling

Lag
om åtgärder för att förebygga och begränsa
följderna av allvarliga kemikalieolyckor;

utfärdad den 27 maj 1999.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs

2

följande.

Syftet med lagen

1 §

Syftet med denna lag är att förebygga allvarliga kemikalieolyckor och

att begränsa följderna av sådana olyckor för människors hälsa och miljön.

Definitioner

2 §

I denna lag används följande uttryck med nedan angiven betydelse.

Allvarlig kemikalieolycka:

olycka med ett eller flera farliga ämnen inblan-

dade, t.ex. utsläpp, brand eller explosion, som orsakas av ett okontrollerat
händelseförlopp i samband med driften av en verksamhet som omfattas av
denna lag, och som medför allvarlig, omedelbar eller fördröjd, fara för män-
niskors hälsa, inom eller utanför verksamheten, eller för miljön.

Farliga ämnen

: de ämnen, blandningar och beredningar som regeringen

föreskriver och som förekommer som råvara eller som produkter, biproduk-
ter, restprodukter och mellanprodukter, inbegripet sådana ämnen som rimli-
gen kan bildas vid en olycka.

Verksamhet:

hela det område som står under en verksamhetsutövares led-

ning eller kontroll eller flera verksamhetsutövares gemensamma ledning el-
ler kontroll och där det finns farliga ämnen vid en eller flera anläggningar,
inbegripet såväl det geografiska området som gemensamma eller därtill hö-
rande infrastrukturer eller aktiviteter.

Anläggning:

en teknisk enhet inom en verksamhet där farliga ämnen till-

verkas, används, hanteras eller förvaras. Detta inbegriper all utrustning, alla
konstruktioner, ledningar, maskiner, verktyg, särskilda industrijärnvägsspår,
lastkajer, bryggor, pirar, magasin eller liknande anordningar, flytande eller
fasta, som är nödvändiga för anläggningens drift.

Verksamhetsutövare:

varje fysisk eller juridisk person som driver eller

innehar en verksamhet eller anläggning eller som på annat sätt har rätt att

1

Prop. 1998/99:64, bet. 1998/99:FöU6, rskr. 1998/99:219.

2

Jfr rådets direktiv 96/82/EG av den 9 december 1996 om åtgärder för att förebygga

och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (EGT L
010, 14.1.1997, s. 13, Celex 396L0082).

SFS 1999:381

Utkom från trycket
den 14 juni 1999

2

SFS 1999:381

fatta avgörande ekonomiska beslut om verksamhetens eller anläggningens
tekniska drift. Om flera verksamheter med en gemensam ägare är samlokali-
serade, skall dessa anses som en enda verksamhet och den gemensamma
ägaren som verksamhetsutövare.

Lager:

förekomst av en viss mängd farliga ämnen för lagring, förvaring

eller magasinering.

Lagens tillämpningsområde

3 §

Denna lag tillämpas på verksamheter där farliga ämnen förekommer i

mängder som motsvarar eller överstiger de mängder som regeringen före-
skriver.

Med förekomst av farliga ämnen avses den faktiska eller möjliga före-

komsten av sådana ämnen i en verksamhet eller den förekomst av sådana
ämnen som skulle kunna uppstå vid en okontrollerad industriell kemisk pro-
cess.

4 §

Lagen tillämpas inte på

1. faror som har samband med joniserande strålning,
2. sådan hantering av farliga ämnen som omfattas av lagen (1982:821) om

transport av farligt gods,

3. transport av farliga ämnen i rörledningar utanför de verksamheter som

omfattas av denna lag, eller

4. militär verksamhet.

5 §

I fråga om verksamhet som kan ge upphov till allvarliga kemikalie-

olyckor tillämpas utöver denna lag även bestämmelser i annan lag.

När det gäller skydd mot ohälsa och olycksfall i arbete samt i sådana hän-

seenden i övrigt som huvudsakligen avser arbetsmiljön tillämpas bestäm-
melserna i arbetsmiljölagen (1977:1160).

Verksamhetsutövarnas skyldigheter

6 §

En verksamhetsutövare skall förebygga riskerna för allvarliga kemika-

lieolyckor. I de fall en allvarlig kemikalieolycka har inträffat är en verksam-
hetsutövare skyldig att begränsa följderna för människors hälsa och miljön.

Allmänna hänsynsregler, som gäller för verksamhetsutövaren, finns i

2 kap. miljöbalken.

7 §

Verksamhetsutövaren skall för sådan verksamhet som omfattas av

denna lag göra en skriftlig anmälan till tillsynsmyndigheten innan byggnads-
arbetena påbörjas eller verksamheten tas i drift.

En anmälan skall innehålla
1. uppgifter om de farliga ämnen som förekommer eller kan förekomma

inom en anläggning eller ett lager,

2. en redogörelse för driften vid anläggningen eller lagret, samt
3. en beskrivning av verksamhetens omgivning.
Om verksamheten omfattas av tillståndsplikt enligt miljöbalken får rege-

ringen föreskriva begränsningar av anmälningsskyldigheten. Även i övrigt
får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela när-
mare föreskrifter om vad anmälan skall innehålla.

3

SFS 1999:381

Om väsentliga förändringar sker i verksamheten, skall verksamhetsutöva-

ren anmäla detta till tillsynsmyndigheten.

8 §

Verksamhetsutövaren skall utarbeta ett handlingsprogram för hur all-

varliga kemikalieolyckor skall förebyggas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

närmare föreskrifter om vad handlingsprogrammet skall innehålla.

9 §

Regeringen får föreskriva att det skall vara förbjudet att utan tillstånd

anlägga eller ändra en verksamhet som omfattas av denna lag, även om till-
stånd inte krävs enligt miljöbalken.

Ansökan om tillstånd enligt första stycket prövas av miljödomstol. Ett mål

om sådant tillstånd är ansökningsmål enligt miljöbalken. Regeringen får fö-
reskriva att ansökan om tillstånd för vissa slag av verksamheter skall prövas
av länsstyrelsen.

10 §

Regeringen får meddela föreskrifter om att för vissa verksamheter

skall en säkerhetsrapport upprättas.

En säkerhetsrapport skall innehålla
1. information om hur verksamhetens driftsystem och organisation har ut-

formats för att förebygga allvarliga kemikalieolyckor,

2. en beskrivning av verksamhetens omgivning,
3. en beskrivning av anläggningen och de farliga ämnen som förekommer

eller kan förekomma där,

4. en identifiering och analys av olycksrisker, samt
5. uppgifter om förebyggande åtgärder för att förhindra och åtgärder för

att begränsa följderna av en allvarlig kemikalieolycka.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

närmare föreskrifter om vad säkerhetsrapporten skall innehålla samt före-
skrifter om undantag från bestämmelserna i andra stycket.

11 §

Säkerhetsrapporten skall förnyas vart femte år eller tidigare, om det

finns särskilda skäl. Säkerhetsrapporten skall lämnas till tillsynsmyndighe-
ten.

Planer för interna räddningsinsatser

12 §

Verksamhetsutövare vars verksamhet omfattas av kravet på säkerhets-

rapport skall i samråd med kommunen och de anställda upprätta en intern
plan för räddningsinsatser. Denna plan skall fogas till säkerhetsrapporten.

Den interna planen skall förnyas vart tredje år eller när det annars finns

anledning till det. Planen skall lämnas till tillsynsmyndigheten som skall
granska den.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

närmare föreskrifter om planens innehåll.

Påverkan på omgivningen

13 §

I säkerhetsarbetet skall verksamhetsutövarna, utöver förhållandena

vid den egna verksamheten, även ta hänsyn till andra faktorer i omgivningen

4

SFS 1999:381

som kan påverka säkerheten. Närheten till annan verksamhet som omfattas
av lagen skall särskilt beaktas.

Vid utredningen av om det finns sådana faktorer som sägs i första stycket

skall verksamhetsutövaren samråda med statliga och kommunala myndighe-
ter, organisationer och enskilda som kan ha intresse i saken. Om det behövs
för utredningen, får verksamhetsutövaren begära hjälp från tillsynsmyndig-
heten enligt 21 §.

Förekomsten av nämnda faktorer samt åtgärder som av den anledningen

vidtagits eller planerats skall redovisas i anmälan enligt 7 § och i säker-
hetsrapporten.

Information

14 §

Kommunen skall se till att personer som löper risk att påverkas av en

allvarlig kemikalieolycka vid en verksamhet som omfattas av kravet på sä-
kerhetsrapport informeras om vilka säkerhetsåtgärder som skall vidtas och
hur man skall förfara vid en olycka. Detta gäller även i förhållande till perso-
ner i en annan kommun eller utomlands.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om vad informationen skall innehålla.

Verksamhetsutövaren skall svara för kostnaderna för den information som

skall lämnas enligt första stycket.

Tillsyn

Allmänt om tillsynen

15 §

Statens räddningsverk, länsstyrelsen och kommunerna (tillsyns-

myndigheterna) skall, i enlighet med vad regeringen bestämmer, ha tillsyn
över att denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen
följs.

Länsstyrelsen och kommunerna skall ha tillsyn över verksamhet som om-

fattas av tillståndsplikt enligt miljöbalken i enlighet med den ansvarsfördel-
ning för tillsynen av miljöfarlig verksamhet som följer av miljöbalken. Till-
synsmyndigheterna skall samordna tillsynen med den tillsyn som sker enligt
miljöbalken.

För verksamhet som inte omfattas av andra stycket skall länsstyrelsen

vara tillsynsmyndighet. Länsstyrelsen får överlåta åt en kommun att ha till-
synen om kommunen gjort framställning om det.

16 §

Om en kommun gjort framställning om att tillsynen skall överlåtas

enligt 15 § tredje stycket och länsstyrelsen finner att tillsynen inte bör över-
låtas, skall länsstyrelsen med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen
för avgörande, om kommunen begär det.

Länsstyrelsen får återkalla överlåtelsen av tillsynen till en kommun. Om

regeringen har beslutat om överlåtelse, skall regeringen besluta om återkal-
lelse.

17 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om att tillsynsmyndigheterna skall lämna sådana uppgifter

5

SFS 1999:381

som behövs för att en central tillsynsmyndighet skall kunna fullgöra sitt
samordnande, kontrollerande och uppföljande ansvar.

18 §

Tillsynsmyndigheterna skall utarbeta ett tillsynsprogram för varje

verksamhet. För verksamheter som omfattas av kravet på säkerhetsrapport
skall tillsynsprogrammet grunda sig på en analys och en planmässig bedöm-
ning av riskerna för allvarliga kemikalieolyckor i samband med verksamhe-
ten.

Tillträde för tillsyn

19 §

För tillsynen har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till en verk-

samhet. Tillsynsmyndigheten har också rätt att få de upplysningar och till-
gång till de handlingar som behövs för tillsynen.

Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att tillsyns-

myndigheten skall få tillträde till en verksamhet.

Föreläggande och förbud

20 §

En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som

behövs i ett enskilt fall för att säkerställa att denna lag eller föreskrifter som
har meddelats med stöd av lagen följs. Detsamma gäller för domar och be-
slut enligt miljöbalken.

Förelägganden och förbud får inte begränsa ett beslut eller en dom om till-

stånd i ett ansökningsmål enligt miljöbalken som har rättskraft enligt 24 kap.
1 § miljöbalken.

Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte

tillgripas.

21 §

Tillsynsmyndigheten får vid sådan utredning av effekter som sägs i

13 § förelägga en verksamhetsutövare eller någon annan att lämna de upp-
gifter som behövs för utredningen.

Vite

22 §

Beslut om förelägganden eller förbud får förenas med vite. Frågor om

att döma ut vite prövas av miljödomstol.

Verkställighet på den felandes bekostnad

23 §

Om en verksamhetsutövare inte gör det som han eller hon är skyldig

till enligt tillsynsmyndighetens föreläggande, får myndigheten vidta åtgär-
den på hans eller hennes bekostnad.

Övriga bestämmelser

24 §

Om det finns särskilda skäl, får en tillsynsmyndighet bestämma att

dess beslut skall gälla även om det överklagas.

6

SFS 1999:381

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 1999

Överklagande

25 §

En kommuns beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har

meddelats med stöd av lagen får överklagas hos länsstyrelsen. Läns-
styrelsens och Statens räddningsverks beslut får överklagas hos miljö-
domstol enligt 20 kap. 2 § andra stycket miljöbalken.

Beslut om tillsynsprogram får inte överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
2. För befintlig verksamhet som omfattas av lagen skall anmälan enligt 7 §

ges in till tillsynsmyndigheten senast den 1 januari 2000 samt säkerhetsrap-
porten och den interna planen för räddningsinsatser senast den 1 januari
2001. För befintlig verksamhet som inte omfattades av rådets direktiv om
risker för storolyckor i vissa industriella verksamheter, 82/501/EEG, skall
dock säkerhetsrapporten och den interna planen för räddningsinsatser ges in
till tillsynsmyndigheten senast den 1 februari 2002.

På regeringens vägnar

GÖRAN PERSSON

BJÖRN VON SYDOW
(Försvarsdepartementet)