Alko­hol­lag (2010:1622)

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 2010:1622
Depar­te­ment: Soci­al­de­par­te­men­tet
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2024:865
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

2010:1622
Depar­te­ment/myn­dig­het: Soci­al­de­par­te­men­tet
Utfär­dad: 2010-​12-02
Änd­rad: t.o.m. SFS

2024:865
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)



1 kap. Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   Denna lag gäl­ler till­verk­ning, mark­nads­fö­ring och inför­sel eller import av alko­hol­dryc­ker och han­del med sådana varor. Lagen gäl­ler också till­verk­ning av sprit samt inför­sel, import, utför­sel, export och han­del med sprit samt han­del med alko­hol­hal­tiga pre­pa­rat.

Lagen gäl­ler också mark­nads­fö­ring, inför­sel, import och han­del med alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat. Lag (2019:345).

2 §   I denna lag finns bestäm­mel­ser om
   - till­verk­ning m.m. (2 kap.),
   - all­männa bestäm­mel­ser om för­sälj­ning (3 kap.),
   - par­ti­han­del m.m. (4 kap.),
   - detalj­han­del (5 kap.),
   - han­del med tek­nisk sprit och alko­hol­hal­tiga pre­pa­rat (6 kap.),
   - mark­nads­fö­ring av alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat (7 kap.),
   - ser­ve­ring av alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat (8 kap.),
   - till­syn m.m. (9 kap.),
   - över­kla­gande (10 kap.),
   - straff­be­stäm­mel­ser (11 kap.),
   - för­ver­kande (12 kap.), och
   - regis­ter (13 kap.).
Lag (2019:345).

Defi­ni­tio­ner

3 §   Med sprit avses en vätska som fram­ställts genom des­til­le­ring eller annan kemisk pro­cess och som inne­hål­ler alko­hol.

Med alko­hol avses ety­lal­ko­hol.

4 §   Med tek­nisk sprit avses sådan sprit som är avsedd att använ­das för tek­niskt, indust­ri­ellt, medi­cinskt, veten­skap­ligt eller annat jäm­för­ligt ända­mål och som är hän­för­lig till KN-nr 2207 eller 2208 enligt den lydelse av den Kom­bi­ne­rade nomen­kla­tu­ren (KN) enligt rådets för­ord­ning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juni 1987 om tulltaxe-​​ och sta­tistik­no­men­kla­tu­ren och om Gemen­samma tull­taxan som gällde den 19 okto­ber 1992.

5 §   Med alko­hol­dryck avses en dryck med en alko­hol­halt som över­sti­ger 2,25 volym­pro­cent. Alko­hol­dryc­ker delas i denna lag in i sprit­dryc­ker, vin, öl och andra jästa alko­hol­dryc­ker.

Dryck som är alko­hol­fri eller som har en alko­hol­halt om högst 2,25 volym­pro­cent benämns lätt­dryck.

6 §   Med sprit­dryck avses en alko­hol­dryck som inne­hål­ler sprit.

7 §   Med vin avses en alko­hol­dryck som fram­ställts genom jäs­ning av dru­vor eller druvsaft. Till vin ska även räk­nas sådant vin som i fram­ställ­ningen har till­satts sprit fram­ställd av vin­pro­duk­ter och som har en alko­hol­halt som inte över­sti­ger 22 volym­pro­cent.

8 §   Med öl avses en dryck som fram­ställts genom jäs­ning med tor­kat eller rostat malt som huvud­sak­ligt extrakt­gi­vande ämne.
Öl med en alko­hol­halt som över­sti­ger 2,25 men inte 3,5 volym­pro­cent benämns folköl och öl med en alko­hol­halt som över­sti­ger 3,5 volym­pro­cent benämns starköl.

9 §   Med annan jäst alko­hol­dryck avses en alko­hol­dryck som fram­ställts genom jäs­ning av frukt, bär eller andra växt­de­lar och som inte är vin eller öl.

10 §   Med alko­hol­hal­tigt pre­pa­rat avses en vara som inne­hål­ler mer än 2,25 volym­pro­cent alko­hol och inte är alko­hol­dryck eller tek­nisk sprit och inte hel­ler är sådant läke­me­del som omfat­tas av läke­me­delsla­gen (2015:315). Lag (2019:345).

10 a §   Med ett alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat avses ett alko­hol­hal­tigt pre­pa­rat som ur kon­sum­tions­syn­punkt är att jäm­ställa med alko­hol­dryc­ker eller annars kan antas använ­das som berus­nings­me­del.

Vid bedöm­ningen av om ett alko­hol­hal­tigt pre­pa­rat upp­fyl­ler vill­ko­ren i första styc­ket ska föl­jande sär­skilt beak­tas:
   1. pre­pa­ra­tets sam­man­sätt­ning och smak,
   2. om det genom upp­ti­ning, kyl­ning, avskilj­ning av bestånds­de­lar eller till­för­sel av vätska går att omvandla pre­pa­ra­tet till en alko­hol­dryck, eller
   3. hur det mark­nads­förs.

Bestäm­mel­serna i 6 kap. 6-9 §§ och 10 § 3 ska inte tilläm­pas på alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat. Lag (2019:345).

11 §   Med till­ver­kare avses den som yrkes­mäs­sigt till­ver­kar varor som avses i denna lag.

För­sälj­ning till kon­su­ment benämns detalj­han­del eller, beträf­fande alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nan­de­pre­pa­rat, ser­ve­ring om det säljs för intag på stäl­let. Annan för­sälj­ning benämns par­ti­han­del. Lag (2019:345).

12 §   Med dena­tu­re­ring avses ett för­fa­rande vari­ge­nom ett eller flera ämnen sätts till sprit, eller en vara som inne­hål­ler sprit, för att göra spri­ten eller varan otjän­lig för för­tä­ring.


2 kap. Till­verk­ning m.m.

1 §   Sprit och sprit­dryc­ker får till­ver­kas endast av den som har god­känts som upp­lags­ha­vare för sådana varor enligt 3 kap. 2 § lagen (2022:156) om alko­holskatt eller som skat­te­be­friad för­bru­kare enligt 10 kap. 1 § samma lag.

En appa­rat som uppen­bar­li­gen är ägnad för till­verk­ning av sprit (des­til­la­tions­ap­pa­rat) och del till en sådan appa­rat får endast till­ver­kas för, över­lå­tas till eller inne­has av den som har rätt att till­verka sprit.

Folk­hälso­myn­dig­he­ten får medge undan­tag från andra styc­ket. Ett sådant med­gi­vande får ges tills vidare eller för viss tid och får åter­kal­las om för­hål­lan­dena krä­ver det. Lag (2022:171).

2 §   Med till­verk­ning av sprit avses varje för­fa­rande vari­ge­nom sprit fram­ställs eller utvinns.

Med till­verk­ning av sprit lik­ställs rening och åter­vin­ning av sprit. Med till­verk­ning av sprit lik­ställs även bort­tag­ning eller för­svag­ning av dena­tu­re­ring eller andra för­fa­ran­den med sprit eller alko­hol­hal­tiga pre­pa­rat i syfte att göra dem tjän­liga för för­tä­ring.

Krydd­ning av sprit­dryck för ser­ve­ring som snaps i egen ser­ve­rings­rö­relse enligt 8 kap. 3 § är inte att anse som till­verk­ning av sprit.

3 §   Vin, folköl, starköl och andra jästa alko­hol­dryc­ker får till­ver­kas endast av den som har god­känts som upp­lags­ha­vare för till­verk­ning eller bear­bet­ning av sådana dryc­ker enligt 3 kap. 2 § lagen (2022:156) om alko­holskatt eller som skat­te­be­friad för­bru­kare enligt 10 kap. 1 § samma lag.

Vad som före­skrivs i första styc­ket gäl­ler inte till­verk­ning i hem­met för eget behov. Lag (2022:171).

4 §   En till­ver­kare av sprit får för­foga över den till­ver­kade spri­ten endast för använd­ning i egen rörelse samt för för­sälj­ning enligt 6 kap. 5 §.

En till­ver­kare av alko­hol­dryc­ker får för­foga över den till­ver­kade dryc­ken för för­sälj­ning endast enligt denna lag.

Bestäm­mel­serna i första och andra styc­kena ska inte tilläm­pas i fråga om varor som har för­bru­kats på sätt som anges i 2 kap. 12 §, 15 § första styc­ket 1 och 16 § lagen (2022:156) om alko­holskatt. Lag (2022:171).


3 kap. All­männa bestäm­mel­ser om för­sälj­ning

1 §   Alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat får inte säl­jas om det inte finns rätt till det enligt denna lag.
Lag (2019:345).

2 §   Alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat som inte får säl­jas i en butikslo­kal får inte hel­ler för­va­ras i en sådan lokal eller till­hö­rande utrym­men.

Med butikslo­kal avses en lokal där kon­su­men­ter kan köpa varor eller tjäns­ter eller hyra varor, dock inte restau­ranger och andra ser­ve­rings­stäl­len.

Sådan lokal där prov­smak­ning enligt 8 kap. 7 § andra styc­ket bedrivs, omfat­tas inte av för­bu­det i första styc­ket.
Lag (2019:345).

3 §   Trots bestäm­mel­serna i denna lag får alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat ser­ve­ras till pas­sa­ge­rare på järn­vägs­tåg i inter­na­tio­nell tra­fik.

Genom vad som före­skrivs i denna lag inskränks inte den rätt till för­sälj­ning som föl­jer av gäl­lande bestäm­mel­ser om tul­la­ger som har inrät­tats för för­va­ring av pro­vi­ant m.m. eller rät­ten till för­sälj­ning av obe­skat­tade varor i export­bu­tik. Lag (2019:345).

4 §   I fråga om rätt att för­foga över alko­hol­dryc­ker som med­förs som pro­vi­ant på far­tyg och luft­far­tyg i inter­na­tio­nell tra­fik gäl­ler sär­skilda bestäm­mel­ser i annan lag än denna.

5 §   För­sälj­ning av alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat ska skö­tas på ett sådant sätt att ska­dor i möj­li­gaste mån för­hind­ras.

Den som tar befatt­ning med för­sälj­ning av alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat ska se till att ord­ning och nyk­ter­het råder på för­sälj­nings­stäl­let. Lag (2019:345).

6 §   Den som inte har fyllt 20 år eller som har för­val­tare enligt 11 kap. 7 § för­äld­ra­bal­ken får inte bedriva närings­verk­sam­het som inne­fat­tar för­sälj­ning av alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat. Lag (2019:345).

7 §   Alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat får inte säl­jas eller annars läm­nas ut till den som inte har fyllt 20 år. Beträf­fande folköl gäl­ler mot­sva­rande den som inte har fyllt 18 år.

Alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat får ser­ve­ras till den som har fyllt 18 år. Lag (2019:345).

8 §   Alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat får inte läm­nas ut till den som är märk­bart påver­kad av alko­hol eller andra berus­nings­me­del.

Alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat får inte läm­nas ut om det finns sär­skild anled­ning att anta att varan är avsedd att olov­li­gen till­han­da­hål­las någon.

Den som läm­nar ut alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat ska för­vissa sig om att mot­ta­ga­ren har upp­nått den ålder som anges i 7 §. Lag (2019:345).

9 §   Det är för­bju­det att som ombud eller på där­med jäm­för­bart sätt anskaffa alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat till den som enligt 7 eller 8 § inte har rätt att få sådan vara utläm­nad till sig. Det är också för­bju­det att i annat fall än som avses i 4 kap. 4 § andra styc­ket 1, 2 och 4-7 i större omfatt­ning till­han­dagå annan med att anskaffa alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat.

Alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat får inte läm­nas som gåva eller lån till eller bju­das den som inte har fyllt 20 år. I fråga om folköl gäl­ler dock mot­sva­rande den som inte har fyllt 18 år.

Det är dock tillå­tet att bjuda den som inte har upp­nått före­skri­ven ålder på en mindre mängd alko­hol­dryck eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat under för­ut­sätt­ning att intag sker på plat­sen och under ord­nade för­hål­lan­den samt det med hän­syn till den unges ålder och utveck­ling och omstän­dig­he­terna i övrigt fram­står som för­svar­ligt. På ser­ve­rings­ställe gäl­ler dock den ålders­gräns som anges i 7 § andra styc­ket. Lag (2019:345).

10 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får för­bjuda eller inskränka för­sälj­ning av alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat om det finns syn­ner­liga skäl för det.

Kom­mu­nen får för visst till­fälle för­bjuda eller inskränka för­sälj­ning av alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat om det anses påkal­lat för att upp­rätt­hålla ord­ning.
Lag (2019:345).

11 §   Över­låts rörelse där det ingår verk­sam­het som krä­ver god­kän­nande som anges i 2 kap. 1 § första styc­ket eller 3 § första styc­ket (till­verk­ning), 4 kap. 1 § första styc­ket (par­ti­han­del), 6 kap. 2 § (han­del med tek­nisk sprit), eller till­stånd enligt 8 kap. 1 § (ser­ve­rings­till­stånd) får över­lå­ta­ren sälja sitt lager av alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat till efter­trä­da­ren, om denne har rätt att bedriva sådan verk­sam­het.

Konkurs-​​ eller dödsbo eller, i fråga om utmätt egen­dom, Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten får trots bestäm­mel­serna i denna lag sälja sprit, alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat till den som har rätt att till­verka eller bedriva par­ti­han­del med sådana varor. Alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat får även säl­jas till detalj­han­dels­bo­la­get. Mot­sva­rande gäl­ler då en verk­sam­het måste avveck­las till följd av att till­stånd eller god­kän­nande som avses i första styc­ket har åter­kal­lats eller då det finns andra tving­ande skäl. Lag (2019:345).


4 kap. Par­ti­han­del m.m.

1 §   Par­ti­han­del med sprit­dryc­ker, vin, starköl eller andra jästa alko­hol­dryc­ker får bedri­vas endast av den som har god­känts som upp­lags­ha­vare eller som regi­stre­rad varu­mot­ta­gare för sådana varor enligt 3 kap. 2 eller 10 § lagen (2022:156) om alko­holskatt. Det­samma gäl­ler för alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat om de är skat­te­plik­tiga enligt lagen om

alko­holskatt. Av detta föl­jer att rät­ten till par­ti­han­del endast avser den dryck eller det pre­pa­rat som omfat­tas av god­kän­nan­det.

Med par­ti­hand­lare avses den som har god­känts i enlig­het med de före­skrif­ter som anges i första styc­ket.

Utö­ver vad som anges i första styc­ket får par­ti­han­del med sprit­dryc­ker, vin, starköl och andra jästa alko­hol­dryc­ker och med alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat bedri­vas av detalj­han­dels­bo­la­get i enlig­het med vad som anges i 5 kap. 1 § tredje styc­ket.

Den som har ser­ve­rings­till­stånd får sälja enstaka varor som omfat­tas av till­stån­det till par­ti­hand­lare som har rätt att handla med mot­sva­rande varor. Lag (2022:171).

2 §   En par­ti­hand­lare får sälja varorna till
   1. det i 5 kap. 1 § angivna detalj­han­dels­bo­la­get,
   2. annan par­ti­hand­lare som har rätt att handla med mot­sva­rande varor,
   3. den som har med­de­lats till­stånd för ser­ve­ring till all­män­he­ten eller sta­dig­va­rande till­stånd för ser­ve­ring i slu­tet säll­skap i enlig­het med reg­lerna i 8 kap., samt
   4. den som har god­känts som skat­te­be­friad för­bru­kare enligt 10 kap. 1 § lagen (2022:156) om alko­holskatt för använd­ning i tek­nisk, indust­ri­ell, medi­cinsk, veten­skap­lig eller lik­nande verk­sam­het.

En par­ti­hand­lare får också föra ut eller expor­tera varorna. För­sälj­ning får också ske till den som har till­stånd enligt lagen (1999:446) om pro­vi­an­te­ring av far­tyg och luft­far­tyg.

Endast par­ti­hand­lare får för­packa om eller butel­jera alko­hol­dryc­ker. Lag (2022:171).

3 §   Vid par­ti­han­del med sprit­dryc­ker, vin, starköl eller andra jästa alko­hol­dryc­ker eller med alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat är säl­ja­ren skyl­dig att för­vissa sig om att köpa­ren har rätt att köpa in eller sälja varan vidare. Lag (2019:345).

Inför­sel och import

4 §   Sprit­dryc­ker, vin, starköl och andra jästa alko­hol­dryc­ker får föras in i lan­det endast av par­ti­hand­lare samt av detalj­han­dels­bo­la­get för att bola­get ska kunna full­göra den skyl­dig­het som anges i 5 kap. 4 §. Det­samma gäl­ler för alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat som är skat­te­plik­tiga enligt lagen (2022:156) om alko­holskatt.

Utö­ver vad som anges i första styc­ket får sprit­dryc­ker, vin, starköl och andra jästa alko­hol­dryc­ker föras in
   1. av den som har rätt till tull­fri­het enligt 4 § lagen (1994:1547) om tull­fri­het m.m.,
   2. av en enskild per­son som har fyllt 20 år och som har för­vär­vat dryc­kerna och själv trans­por­te­rar dem till Sve­rige, eller som utför arbete på trans­port­me­del, om dryc­kerna är avsedda för den­nes eller den­nes familjs per­son­liga bruk eller som gåva till när­stå­ende för den­nes eller den­nes familjs per­son­liga bruk,
   3. som pro­vi­ant på far­tyg eller luft­far­tyg enligt sär­skilda bestäm­mel­ser,
   4. av en enskild per­son eller i yrkes­mäs­sig beford­ran för en enskild per­son som har fyllt 20 år och som flyt­tat till Sve­rige, om dryc­kerna är avsedda för den­nes eller den­nes familjs per­son­liga bruk,
   5. av en enskild per­son eller i yrkes­mäs­sig beford­ran för en enskild per­son som har fyllt 20 år och som har för­vär­vat dryc­kerna genom arv eller tes­ta­mente, om dryc­kerna är avsedda för den­nes eller den­nes familjs per­son­liga bruk,
   6. som enstaka gåvo­för­sän­delse under yrkes­mäs­sig beford­ran från en enskild per­son i ett annat land till en enskild per­son i Sve­rige som har fyllt 20 år, om dryc­kerna är avsedda för den­nes eller den­nes familjs per­son­liga bruk,
   7. av en enskild per­son som har fyllt 20 år genom yrkes­mäs­sig beford­ran eller annan obe­ro­ende mel­lan­hand, om inför­seln sker från ett annat land inom Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det och dryc­kerna är avsedda för den­nes eller den­nes familjs per­son­liga bruk, och
   8. av den som har till­stånd enligt lagen (1999:446) om pro­vi­an­te­ring av far­tyg och luft­far­tyg, om dryc­kerna är avsedda för använd­ning i enlig­het med till­stån­det.

Andra styc­ket gäl­ler även för alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat.

Sprit­dryc­ker, vin, starköl och andra jästa alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat som med­förs som pro­vi­ant på järn­vägs­tåg i inter­na­tio­nell tra­fik får föras in i den utsträck­ning som krävs för ser­ve­ring av pas­sa­ge­rare under tågets färd inom lan­det. Lag (2022:171).


5 kap. Detalj­han­del

Detalj­han­del med sprit­dryc­ker m.m.

1 §   För detalj­han­del med sprit­dryc­ker, vin, starköl och andra jästa alko­hol­dryc­ker och med alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat ska det fin­nas ett sär­skilt för ända­må­let bil­dat aktie­bo­lag (detalj­han­dels­bo­la­get). Bola­get ska ägas av sta­ten.

Detalj­han­dels­bo­la­get får inte föra ut eller expor­tera eller till­verka sådana dryc­ker eller pre­pa­rat som anges i första styc­ket. Bola­get får införa eller impor­tera sådana dryc­ker och pre­pa­rat endast för att kunna full­göra den skyl­dig­het som anges i 4 §.

Detalj­han­dels­bo­la­get får inte bedriva annan par­ti­han­del än för­sälj­ning till den som har ser­ve­rings­till­stånd. Detta gäl­ler dock inte för­sälj­ning av enstaka par­tier till par­ti­hand­lare.

Bestäm­mel­ser om detalj­han­dels­bo­la­gets verk­sam­het och drift samt om sär­skild kon­troll från sta­tens sida ska fin­nas i ett avtal mel­lan sta­ten och bola­get. Lag (2019:345).

2 §   Endast detalj­han­dels­bo­la­get får bedriva detalj­han­del med sprit­dryc­ker, vin, starköl och andra jästa alko­hol­dryc­ker och med alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat. Lag (2019:345).

3 §   Detalj­han­dels­bo­la­get beslu­tar om för­sälj­nings­stäl­le­nas för­lägg­ning enligt rikt­lin­jer i avta­let mel­lan sta­ten och bola­get.

För­sälj­ning får ske för avhämt­ning eller genom rek­vi­si­tion. För­sälj­ning får även ske vid auk­tion av sprit­dryc­ker, vin, starköl eller andra jästa alko­hol­dryc­ker eller av alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat för någon annans räk­ning enligt rikt­lin­jer i avta­let mel­lan sta­ten och bola­get. Lag (2019:345).

4 §   Sprit­dryc­ker, vin, starköl och andra jästa alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat som inte hålls i lager av detalj­han­dels­bo­la­get ska anskaf­fas av bola­get på begä­ran av kon­su­ment. Lag (2019:345).

Detalj­han­del med folköl

5 §   Detalj­han­del med folköl är, med de inskränk­ningar som före­skrivs i denna lag, tillå­ten under vill­kor att verk­sam­he­ten bedrivs i sådana loka­ler eller andra utrym­men i bygg­na­der eller trans­port­me­del
   1. som ingår i anlägg­ningar som är god­kända enligt före­skrif­ter med­de­lade med stöd av 7 § 1 livs­me­delsla­gen (2006:804) eller regi­stre­rade enligt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livs­me­dels­hy­gien, och
   2. som är avsedda för sta­dig­va­rande för­sälj­ning av livs­me­del och där det också säljs mat.

Utan hin­der av vad som före­skrivs i första styc­ket får detalj­han­del med folköl bedri­vas av detalj­han­dels­bo­la­get samt av till­ver­kare av sådan öl.

Den som bedri­ver detalj­han­del med folköl ska anmäla verk­sam­he­ten till den kom­mun där för­sälj­ningen sker.
För­sälj­ning får inte påbör­jas för­rän anmä­lan har gjorts.

Den som bedri­ver detalj­han­del med folköl ska utöva sär­skild kon­troll (egen­kon­troll) över för­sälj­ningen och svara för att per­so­na­len har erfor­der­liga kun­ska­per om vad som gäl­ler för för­sälj­ningen. För egen­kon­trol­len ska det fin­nas ett sär­skilt pro­gram.


6 kap. Han­del med tek­nisk sprit och alko­hol­hal­tiga pre­pa­rat

Han­del med tek­nisk sprit

1 §   Tek­nisk sprit får endast säl­jas, köpas, infö­ras, impor­te­ras, föras ut eller expor­te­ras om det före­lig­ger rätt till det enligt denna lag.

Vad som före­skrivs i första styc­ket gäl­ler inte sprit som är full­stän­digt dena­tu­re­rad i enlig­het med kom­mis­sio­nens för­ord­ning (EEG) nr 3199/93 av den 22 novem­ber 1993 om ömse­si­digt erkän­nande av för­fa­ran­den för att full­stän­digt dena­tu­rera alko­hol för att erhålla punkt­skat­te­be­fri­else.

2 §   För­sälj­ning av tek­nisk sprit får bedri­vas endast av den som har god­känts som upp­lags­ha­vare för sådan sprit enligt 3 kap. 2 § lagen (2022:156) om alko­holskatt. Lag (2022:171).

3 §   Tek­nisk sprit som ska använ­das eller säl­jas inom lan­det och som inte är full­stän­digt dena­tu­re­rad enligt 1 § andra styc­ket, ska vara dena­tu­re­rad på ett sätt som så långt möj­ligt hind­rar för­tä­ring av spri­ten utan att hindra den avsedda använd­ningen.

4 §   Vid för­sälj­ning av tek­nisk sprit är säl­ja­ren skyl­dig att för­vissa sig om att köpa­ren har rätt att köpa in eller sälja varan vidare.

Säl­ja­ren ska för­vissa sig om att spri­ten inte kom­mer att använ­das på otillå­tet sätt.

5 §   Den som har rätt att sälja tek­nisk sprit får också köpa samt föra in eller impor­tera, föra ut eller expor­tera sådan sprit.

För­sälj­ning får ske till
   1. den som har rätt att till­verka alko­hol­dryc­ker,
   2. den som har god­känts som skat­te­be­friad för­bru­kare för sådan vara enligt 10 kap. 1 § lagen (2022:156) om alko­holskatt,
   3. apo­tek,
   4. uni­ver­si­tet eller hög­skola för veten­skap­ligt ända­mål, eller
   5. sjuk­hus för medi­cinskt ända­mål.
Lag (2022:171).

Han­del med alko­hol­hal­tiga pre­pa­rat

6 §   Alko­hol­hal­tiga pre­pa­rat får, med de begräns­ningar som föl­jer av denna lag, säl­jas inom lan­det under de vill­kor som gäl­ler för han­del i all­män­het.

Ytter­li­gare begräns­ningar av han­del med alko­hol­hal­tiga pre­pa­rat kan följa av annan lag­stift­ning.

7 §   Alko­hol­hal­tiga pre­pa­rat får inte säl­jas eller läm­nas ut om det finns sär­skild anled­ning att anta att varan är avsedd att använ­das i berus­nings­syfte.

8 §   Alko­hol­hal­tiga pre­pa­rat som inte är avsedda att intas får inte genom smak- eller färg­sätt­ning, genom sin för­pack­ning eller på annat lik­nande sätt utfor­mas så att det finns risk för för­väx­ling med alko­hol­dryck eller att det på annat sätt upp­munt­rar till intag. Lag (2019:345).

9 §   Alko­hol­hal­tiga pre­pa­rat som inte är avsedda att intas och som ska använ­das eller säl­jas inom lan­det ska vara dena­tu­re­rade på ett sätt som så långt möj­ligt hind­rar att de intas. Lag (2019:345).

Bemyn­di­gande

10 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om
   1. vem som utö­ver vad som anges i 5 § har rätt att köpa tek­nisk sprit och i så fall till vil­ket ända­mål,
   2. anli­tande av kon­troll­bo­lag vid han­del med tek­nisk sprit,
   3. dena­tu­re­ring av tek­nisk sprit och alko­hol­hal­tiga pre­pa­rat och i vilka fall dena­tu­re­ring får under­lå­tas, samt
   4. han­del i övrigt med tek­nisk sprit och alko­hol­hal­tiga pre­pa­rat som behövs till skydd för liv eller hälsa.
Lag (2019:345).


7 kap. Mark­nads­fö­ring av alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat

1 §   Vid mark­nads­fö­ring av alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat till kon­su­men­ter ska sär­skild mått­full­het iakt­tas. Reklam-​​ eller annan mark­nads­fö­ringsåt­gärd får inte vara påträng­ande, upp­sö­kande eller upp­mana till bruk av alko­hol.

Mark­nads­fö­ring får inte rikta sig sär­skilt till eller skildra barn eller ung­do­mar som inte har fyllt 25 år. Lag (2019:345).

2 §   Den som till­ver­kar, säl­jer eller för­med­lar för­sälj­ning av alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat får i sin rörelse lämna sådana dryc­ker eller pre­pa­rat som gåva endast i form av varu­prov.

Vid mark­nads­fö­ring av tjäns­ter eller vid för­sälj­ning av andra varor än alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat får sådana dryc­ker eller pre­pa­rat inte läm­nas som gåva.
Lag (2019:345).

3 §   Vid mark­nads­fö­ring av alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat till kon­su­men­ter får kom­mer­si­ella annon­ser inte använ­das i tv-​sänd­ningar, beställ-​​tv eller ljud­ra­di­o­sänd­ningar.

En leve­ran­tör av en vide­o­del­nings­platt­form får inte till­han­da­hålla sådana kom­mer­si­ella annon­ser som avses i första styc­ket före, under eller efter använ­dar­ge­ne­re­rade videor eller tv-​pro­gram på platt­for­men. Lag (2020:876).

4 §   Vid mark­nads­fö­ring av alko­hol­dryc­ker som inne­hål­ler mer än 15 volym­pro­cent alko­hol till kon­su­men­ter får inte kom­mer­si­ella annon­ser använ­das i peri­o­diska skrif­ter eller andra skrif­ter på vilka tryck­fri­hets­för­ord­ningen är tillämp­lig, och som med avse­ende på ord­ningen för utgiv­ningen är jäm­för­bara med peri­o­diska skrif­ter. Detta gäl­ler dock inte i fråga om skrif­ter som till­han­da­hålls endast på för­sälj­nings­stäl­let för sådana dryc­ker.

5 §   Vid mark­nads­fö­ring till kon­su­men­ter av alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat genom kom­mer­si­ella annon­ser får fram­ställ­ning i bild omfatta endast en åter­giv­ning av
   1. varan eller råva­ror som ingår i varan,
   2. enstaka för­pack­ningar, eller
   3. varu­märke eller där­med jäm­för­ligt kän­ne­tec­ken.

Kom­mer­si­ella annon­ser i peri­o­diska skrif­ter eller andra skrif­ter på vilka tryck­fri­hets­för­ord­ningen är tillämp­lig, och som med avse­ende på ord­ningen för utgiv­ningen är jäm­för­bara med peri­o­diska skrif­ter, får inte vara större än 2 100 spalt­mil­li­me­ter. Annon­sen ska på ett tyd­ligt sätt ange dryc­kens eller pre­pa­ra­tets alko­hol­halt men får inte fram­ställa en hög alko­hol­halt som en posi­tiv egen­skap.

En sådan annons som avses i första och andra styc­kena får inte strida mot god sed genom det sam­man­hang där den före­kom­mer, använda sig av meto­der som är opas­sande med tanke på kon­su­men­ten eller inne­hålla osanna eller vil­se­le­dande upp­gif­ter om alko­hol, alko­hol­kon­sum­tion, alko­ho­lens verk­ningar eller andra egen­ska­per. Lag (2019:345).

6 §   Mark­nads­fö­ring i en kom­mer­si­ell annons av alko­hol­hal­tiga lätt­dryc­ker till kon­su­men­ter ska utfor­mas på ett sådant sätt att den inte kan för­väx­las med mark­nads­fö­ring av alko­hol­dryc­ker. Mark­nads­fö­ring av alko­hol­dryc­ker som inne­hål­ler högst 15 volym­pro­cent alko­hol i kom­mer­si­ell annons till kon­su­men­ter ska utfor­mas på sådant sätt att den inte kan för­väx­las med mark­nads­fö­ring av alko­hol­dryc­ker som inne­hål­ler mer än 15 volym­pro­cent alko­hol.

Första styc­ket första meningen gäl­ler inte då mark­nads­fö­ring av alko­hol­dryc­ker som inne­hål­ler högst 15 volym­pro­cent alko­hol är tillå­ten.

Bestäm­mel­serna om mark­nads­fö­ring av alko­hol­hal­tiga lätt­dryc­ker i första styc­ket tilläm­pas inte i de fall detta är oskä­ligt.

7 §   Vid mark­nads­fö­ring av alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat till kon­su­men­ter genom kom­mer­si­ella annon­ser i peri­o­diska skrif­ter eller andra skrif­ter på vilka tryck­fri­hets­för­ord­ningen är tillämp­lig, och som med avse­ende på ord­ningen för utgiv­ningen är jäm­för­bara med peri­o­diska skrif­ter, ska annon­serna på ett tyd­ligt sätt återge en text som infor­me­rar om alko­ho­lens ska­de­verk­ningar (infor­ma­tions­text). Om det finns flera infor­ma­tions­tex­ter ska minst en av dem åter­ges. Vid upp­re­pad annon­se­ring ska de olika infor­ma­tions­tex­terna använ­das omväx­lande och om möj­ligt i lika stor omfatt­ning.

Rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om vilka tex­ter som ska åter­ges och hur dessa ska utfor­mas. Lag (2019:345).

8 §   Ett hand­lande som stri­der mot 1-6 §§ och 7 § första styc­ket eller före­skrif­ter som utfor­mats med stöd av 7 § andra styc­ket ska vid tillämp­ningen av 5, 23 och 26 §§ mark­nads­fö­rings­la­gen (2008:486) anses vara otill­bör­lig mot kon­su­men­ter och, i fall som avses i 2 §, även mot näringsid­kare. Ett hand­lande som stri­der mot 3 § kan med­föra mark­nads­stör­nings­av­gift enligt bestäm­mel­serna i 29-36 §§ mark­nads­fö­rings­la­gen.

9 §   Rege­ringen får med avse­ende på främ­mande stat bestämma att föl­jande ska gälla.

Vid mark­nads­fö­ring av alko­hol­dryc­ker är det för­bju­det att använda orik­tiga eller vil­se­le­dande ursprungs­be­teck­ningar, genom vilka dryc­kerna direkt eller indi­rekt anges vara fram­bragda eller till­ver­kade i den främ­mande sta­ten eller i en region eller ort i den främ­mande sta­ten. Detta gäl­ler även om det äkta ursprunget anges, eller om beteck­ningen används bara i över­sätt­ning eller åtföljs av uttryck som "art", "sort", "typ", "kopia" eller lik­nande uttryck.

Ett hand­lande som stri­der mot andra styc­ket ska vid tillämp­ning av mark­nads­fö­rings­la­gen (2008:486) anses vara otill­bör­lig mot kon­su­men­ter och näringsid­kare.


8 kap. Ser­ve­ring av alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat

1 §   För ser­ve­ring av sprit­dryc­ker, vin, starköl och andra jästa alko­hol­dryc­ker och av alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat krävs till­stånd av den kom­mun där ser­ve­rings­stäl­let är belä­get (ser­ve­rings­till­stånd).

Ser­ve­rings­till­stånd som avser ser­ve­ring i inri­kes tra­fik på far­tyg, luft­far­tyg eller järn­vägs­tåg (tra­fikser­ve­ring), med­de­las dock av den kom­mun där det före­tag som vill bedriva ser­ve­ringen har sitt säte, eller där den per­son som vill bedriva ser­ve­ringen har sin hem­vist. Har före­ta­get inte säte inom lan­det eller per­so­nen inte sin hem­vist inom lan­det, med­de­las till­stånd av Stock­holms kom­mun.

Detalj­han­dels­bo­la­get får trots bestäm­mel­serna i första styc­ket anordna prov­ning av alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat för all­män­he­ten enligt rikt­lin­jer i avta­let mel­lan sta­ten och bola­get. Lag (2019:345).

1 a §   Ser­ve­rings­till­stånd krävs inte om ser­ve­ringen
   1. avser ett enstaka till­fälle för i för­väg bestämda per­so­ner,
   2. sker utan vinst­in­tresse och utan annan kost­nad för del­ta­garna än kost­na­den för inköp av dryc­kerna, och
   3. äger rum i loka­ler där det inte bedrivs yrkes­mäs­sig för­sälj­ning av alkohol-​​ eller lätt­dryc­ker. Lag (2012:205).

1 b §   Ser­ve­rings­till­stånd krävs inte för ser­ve­ring till en boende och besö­kare till denne på sådana sär­skilda boen­den
   1. som avses i 5 kap. 5 § andra och tredje styc­kena och 7 § tredje styc­ket soci­al­tjänst­la­gen (2001:453) och 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och ser­vice till vissa funk­tions­hind­rade, och
   2. vid vilka mål­tids­ser­vice till­han­da­hålls.

Den som bedri­ver alko­hol­ser­ve­ring enligt första styc­ket ska utöva sär­skild kon­troll (egen­kon­troll) över ser­ve­ringen. För egen­kon­trol­len ska det fin­nas ett för verk­sam­he­ten lämp­ligt pro­gram. Lag (2018:1726).

2 §   Ser­ve­rings­till­stånd kan med­de­las för ser­ve­ring till all­män­he­ten eller i för­e­ning, före­tag eller annat slu­tet säll­skap. Till­stån­det kan avse ser­ve­ring året runt eller årli­gen under en viss tids­pe­riod (sta­dig­va­rande ser­ve­rings­till­stånd). Det kan även avse en enstaka tids­pe­riod eller ett enstaka till­fälle (till­fäl­ligt ser­ve­rings­till­stånd).

Sta­dig­va­rande till­stånd gäl­ler tills vidare. Kom­mu­nen får dock om det finns sär­skilda skäl begränsa till­stån­dets gil­tig­het till viss tid.

Ser­ve­rings­till­stånd kan gälla sprit­dryc­ker, vin, starköl och andra jästa alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat eller en eller flera av dessa dryc­ker eller pre­pa­rat.

Till­stånd att anordna prov­smak­ning av alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat enligt 6 och 7 §§ kan med­de­las sta­dig­va­rande eller för enstaka tids­pe­riod. Lag (2019:345).

3 §   Den som har ett sta­dig­va­rande till­stånd att ser­vera sprit­dryc­ker har, efter anmä­lan till kom­mu­nen, rätt att krydda sprit­dryck för ser­ve­ring som snaps i den egna ser­ve­rings­rö­rel­sen.

4 §   Den som bedri­ver cate­ring­verk­sam­het för slutna säll­skap kan med­de­las sta­dig­va­rande ser­ve­rings­till­stånd under för­ut­sätt­ning att den lokal där ser­ve­ringen äger rum för varje till­fälle anmäls till och god­känns av kom­mu­nen.

Den som bedri­ver cate­ring­verk­sam­het ska ha ett eget kök för till­red­ning av mat för att få sta­dig­va­rande ser­ve­rings­till­stånd.

5 §   På hotell som har restau­rang­verk­sam­het med ser­ve­rings­till­stånd i sina loka­ler får ser­ve­ring av alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat ske på hotell­rum­met (rums­ser­ve­ring). På ett sådant hotell får även ser­ve­ring från mini­bar på hotell­rum­met ske. Lag (2019:345).

6 §   Anord­nande av prov­smak­ning av sprit­dryc­ker, vin, starköl eller andra jästa alko­hol­dryc­ker eller av alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat vid arrange­mang rik­tade till all­män­he­ten är tillå­tet under för­ut­sätt­ning att
   1. arran­gö­ren har ett sta­dig­va­rande ser­ve­rings­till­stånd som omfat­tar de dryc­ker eller pre­pa­rat som prov­smak­ningen avser samt den lokal där prov­smak­ningen ska äga rum, eller
   2. de par­ti­hand­lare som del­tar enskilt eller gemen­samt ansö­ker om och får ett till­fäl­ligt till­stånd för prov­smak­ning av de dryc­ker eller pre­pa­rat som avses erbju­das.

Till­stånds­ha­vare som avses i första styc­ket 1 ska innan arrange­manget äger rum göra en anmä­lan till kom­mu­nen.
Lag (2019:345).

7 §   Den som till­ver­kar alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat från råva­ror som pro­du­ce­ras på den egna går­den och som har ett sta­dig­va­rande ser­ve­rings­till­stånd har rätt att, efter anmä­lan till kom­mu­nen, vid till­verk­nings­stäl­let erbjuda prov­smak­ning av de egen­pro­du­ce­rade dryc­kerna eller pre­pa­ra­ten.

Om sådant till­stånd sak­nas, får till­ver­ka­ren erbjuda prov­smak­ning av egen­till­ver­kade alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat vid till­verk­nings­stäl­let efter sär­skilt till­stånd för prov­smak­ning. Lag (2019:345).

8 §   Ser­ve­ring av folköl får, med de inskränk­ningar som före­skrivs i denna lag, ske om verk­sam­he­ten bedrivs i sådana loka­ler eller andra utrym­men i bygg­na­der eller trans­port­me­del som
   1. ingår i anlägg­ningar som är god­kända enligt före­skrif­ter med­de­lade med stöd av 7 § 1 livs­me­delsla­gen (2006:804) eller regi­stre­rade enligt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livs­me­dels­hy­gien, och
   2. är avsedda för sta­dig­va­rande verk­sam­het med livs­me­del och där mat ser­ve­ras sam­ti­digt.

Trots första styc­ket får folköl ser­ve­ras i sådana fall som anges i 1 a §, 1 b § eller av den som inne­har ser­ve­rings­till­stånd.

Den som avser att bedriva ser­ve­ring av folköl ska anmäla verk­sam­he­ten hos den kom­mun där ser­ve­ringen ska ske. Ser­ve­ring får inte påbör­jas innan anmä­lan har gjorts. Vad nu sagts gäl­ler inte i fall som avses i 1 a §, 1 b § eller den som har ser­ve­rings­till­stånd.

Den som är anmäl­nings­skyl­dig enligt tredje styc­ket ska utöva sär­skild kon­troll (egen­kon­troll) över ser­ve­ringen. För egen­kon­trol­len ska det fin­nas ett för verk­sam­he­ten lämp­ligt pro­gram. Lag (2012:205).

9 §   Kom­mu­nen ska till­han­da­hålla infor­ma­tion om vad som gäl­ler enligt denna lag och anslu­tande före­skrif­ter samt rikt­lin­jer för tillämp­ningen av före­skrif­terna i kom­mu­nen.

10 §   Ansö­kan om ser­ve­rings­till­stånd görs skrift­li­gen.

Kom­mu­nen får ta ut avgift för pröv­ningen enligt de grun­der som beslu­tas av kom­mun­full­mäk­tige.

Kom­mu­nen får även ta ut avgift för till­syn enligt 9 kap. av den som har ser­ve­rings­till­stånd och av den som bedri­ver anmäl­nings­plik­tig detalj­han­del med eller ser­ve­ring av folköl.

Rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om den tid inom vil­ken kom­mu­nen ska fatta beslut om ser­ve­rings­till­stånd.

11 §   En ansö­kan om sta­dig­va­rande ser­ve­rings­till­stånd får inte bifal­las utan att Polis­myn­dig­he­tens ytt­rande har inhäm­tats.
Det­samma gäl­ler, om det inte rör sig om arrange­mang av endast obe­tyd­lig omfatt­ning, till­fäl­ligt ser­ve­rings­till­stånd för ser­ve­ring till all­män­he­ten.

Polis­myn­dig­he­ten ska i sitt ytt­rande redo­visa samt­liga omstän­dig­he­ter som lig­ger till grund för myn­dig­he­tens bedöm­ning i det enskilda fal­let och sär­skilt yttra sig om sökan­dens all­männa lämp­lig­het för verk­sam­he­ten.

Om en ansö­kan avser ser­ve­ring inom eller invid ett mili­tärt område ska ytt­rande dess­utom inhäm­tas av veder­bö­rande mili­tära chef innan ansö­kan får bifal­las. Lag (2014:770).

12 §   Ser­ve­rings­till­stånd får endast med­de­las den som visar att han eller hon med hän­syn till sina per­son­liga och eko­no­miska för­hål­lan­den samt omstän­dig­he­terna i övrigt är lämp­lig att utöva verk­sam­he­ten samt att verk­sam­he­ten kom­mer att dri­vas i enlig­het med de krav som ställs upp i denna lag.

Sökan­den ska genom att avlägga ett prov visa att han eller hon har de kun­ska­per om denna lag och anslu­tande före­skrif­ter som krävs för att på ett för­fatt­nings­en­ligt sätt utöva ser­ve­rings­verk­sam­he­ten.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om prov som avses i andra styc­ket och om undan­tag i vissa fall från skyl­dig­he­ten att avlägga prov.
Lag (2011:1110).

13 §   Den som har till­stånd för ser­ve­ring till all­män­he­ten eller sta­dig­va­rande till­stånd för ser­ve­ring i slu­tet säll­skap, får köpa de sprit­dryc­ker, vin, starköl och andra jästa alko­hol­dryc­ker som behövs för rörel­sen endast av par­ti­hand­lare eller av detalj­han­dels­bo­la­get. Den som har till­stånd för ser­ve­ring i slu­tet säll­skap vid ett enstaka till­fälle eller under en enstaka tids­pe­riod, får köpa mot­sva­rande dryc­ker endast hos detalj­han­dels­bo­la­get.

Första styc­ket gäl­ler även för alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat som är skat­te­plik­tiga enligt lagen (2022:156) om alko­holskatt.
Lag (2022:171).

Loka­ler och utrust­ning

14 §   Ser­ve­rings­till­stånd ska omfatta ett visst avgrän­sat utrymme som dis­po­ne­ras av till­stånds­ha­va­ren.

Sär­skilt till­stånd kan dock med­de­las för flera till­stånds­ha­vare att utnyttja ett gemen­samt ser­ve­rings­ut­rymme. Om så har skett ska varje till­stånds­ha­vare svara för ord­ning och nyk­ter­het inom ser­ve­rings­ut­rym­met samt för att vad som i övrigt gäl­ler enligt denna lag iakt­tas under den tid han eller hon bedri­ver ser­ve­ring där.

15 §   Sta­dig­va­rande till­stånd för ser­ve­ring till all­män­he­ten får med­ges endast om ser­ve­rings­stäl­let har ett eget kök i anslut­ning till ser­ve­rings­lo­ka­len samt till­han­da­hål­ler lagad eller på annat sätt till­redd mat. Gäs­terna ska kunna erbju­das ett vari­e­rat utbud av maträt­ter. Efter kloc­kan 23.00 får mat­ut­bu­det begrän­sas till ett fåtal enklare rät­ter.

Ser­ve­rings­stäl­let ska vara utrus­tat med ett i för­hål­lande till loka­lens stor­lek lämp­ligt antal sitt­plat­ser för mat­ser­ve­ring.
Om det finns en drink­bar får den ta i anspråk endast en mindre del av ser­ve­rings­stäl­lets totala yta och vara belä­gen i nära anslut­ning till mat­sa­len.

Till­fäl­ligt till­stånd för ser­ve­ring till all­män­he­ten får med­de­las om ser­ve­rings­stäl­let till­han­da­hål­ler till­redd mat.
Det­samma gäl­ler till­stånd för ser­ve­ring i slu­tet säll­skap.

Till­stånd för ser­ve­ring av starköl, vin och annan jäst alko­hol­dryck i foa­jéer till tea­ter eller kon­sert­lo­kal under paus i före­ställ­ning eller kon­sert får med­de­las utan krav på mat­ser­ve­ring. Det ställs inte hel­ler krav på mat­ser­ve­ring vid prov­smak­ning enligt 6 eller 7 §. Lag (2012:205).

16 §   Loka­ler som används för ser­ve­ring till all­män­he­ten eller för ser­ve­ring till slutna säll­skap av den som har sta­dig­va­rande ser­ve­rings­till­stånd ska vara lämp­liga från brand­sä­ker­hets­syn­punkt.

17 §   Om alko­hol­ser­ve­ring på grund av ser­ve­rings­stäl­lets belä­gen­het eller av andra skäl kan befa­ras med­föra olä­gen­he­ter i fråga om ord­ning och nyk­ter­het eller sär­skild risk för män­ni­skors hälsa, får ser­ve­rings­till­stånd väg­ras även om övriga krav som upp­ställs i lagen är upp­fyllda.

Per­so­nal

18 §   Till­stånds­ha­va­ren eller av denne utsedd ser­ve­rings­an­sva­rig per­son ska ha till­syn över ser­ve­ringen och vara när­va­rande på ser­ve­rings­stäl­let under hela ser­ve­rings­ti­den. Det sista gäl­ler dock inte vid rums­ser­ve­ring. Den som är ser­ve­rings­an­sva­rig ska ha fyllt 20 år och vara lämp­lig för upp­gif­ten med hän­syn till sina per­son­liga egen­ska­per och omstän­dig­he­terna i övrigt.

Till­stånds­ha­va­ren ska till kom­mu­nen anmäla den eller de per­so­ner som har utsetts att ansvara för ser­ve­ringen av alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat.

Endast den som är anställd av till­stånds­ha­va­ren eller som är inhyrd av ett beman­nings­fö­re­tag får anli­tas som köks- eller ser­ve­rings­per­so­nal eller för upp­gif­ter som är av bety­delse för ord­ning och nyk­ter­het. Detta gäl­ler dock inte ord­nings­vak­ter som för­ord­nats enligt 9 § lagen (2023:421) om ord­nings­vak­ter. Restau­rang­sko­lor med ser­ve­rings­till­stånd samt, efter över­ens­kom­melse med sko­lan, även andra restau­ranger med sådant till­stånd får i utbild­nings­syfte anlita restau­rang­sko­lans ele­ver.

I lagen om ord­nings­vak­ter finns bestäm­mel­ser om krav på till­stånd i vissa fall för att använda ord­nings­vak­ter.
Lag (2023:427).

Ser­ve­rings­ti­der m.m.

19 §   Kom­mu­nen beslu­tar under vilka tider alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat får ser­ve­ras. Vid bestäm­mande av tiden för ser­ve­ring ska sär­skilt beak­tas vad som sägs i 17 §.

Om inte kom­mu­nen beslu­tar annat, får ser­ve­ring av sprit­dryc­ker, vin, starköl eller andra jästa alko­hol­dryc­ker eller av alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat inte påbör­jas tidi­gare än kloc­kan 11.00 och inte pågå längre än till kloc­kan 01.00.

Ser­ve­rings­stäl­let ska vara utrymt senast 30 minu­ter efter ser­ve­rings­ti­dens utgång.

Bestäm­mel­serna i första-​​tredje styc­kena gäl­ler inte rums­ser­ve­ring på hotell eller mini­bar i hotell­rum enligt 5 §.
Lag (2019:345).

20 §   Vid ser­ve­ring av alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat ska ansva­rig per­so­nal se till att mått­full­het iakt­tas och att stör­ningar på grund av oord­ning eller onyk­ter­het und­viks. Lag (2019:345).

21 §   Pri­set för en alko­hol­dryck eller ett alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat får vid ser­ve­ring inte sät­tas lägre än inköps­pri­set för dryc­ken eller pre­pa­ra­tet jämte skä­ligt påslag. Pris­sätt­ningen får inte ske på ett sådant sätt att för­sälj­ning av dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat med högre alko­hol­halt främ­jas. Gäs­terna får inte upp­ma­nas eller för­mås att köpa alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat. Lag (2019:345).

22 §   Vid ser­ve­ring av alko­hol­dryc­ker ska lätt­dryc­ker fin­nas att tillgå i till­freds­stäl­lande urval och omfatt­ning.

23 §   Från ett ser­ve­rings­ställe med ser­ve­rings­till­stånd får inte någon med­föra sprit­dryc­ker, vin, starköl eller andra jästa alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat som har ser­ve­rats i loka­len. Detta gäl­ler inte hotell­rum med mini­bar. Lag (2019:345).

24 §   På ett ser­ve­rings­ställe där ser­ve­rings­till­stånd gäl­ler får inte någon inta eller tillå­tas inta andra alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat än sådana som har ser­ve­rats i enlig­het med till­stån­det. Detta gäl­ler dock inte på hotell­rum.

Inte hel­ler får någon inta eller tillå­tas inta alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat på ett ser­ve­rings­ställe där alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat inte får ser­ve­ras eller i en lokal som yrkes­mäs­sigt upp­låts för anord­nande av sam­man­koms­ter i slutna säll­skap vid vilka mat eller dryck till­han­da­hålls av inne­ha­va­ren eller genom den­nes försorg och där ser­ve­ring av alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat inte är tillå­ten.

Alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat som inte får ser­ve­ras i en lokal som avses i denna para­graf får inte hel­ler för­va­ras i loka­len eller till­hö­rande utrym­men.

För­bu­den enligt denna para­graf gäl­ler inte i fråga om folköl.
Lag (2019:345).

25 §   Che­fen för Utri­kes­de­par­te­men­tet får medge undan­tag från 13 och 24 §§ på begä­ran av främ­mande sta­ter och inter­na­tio­nella orga­ni­sa­tio­ner som avses i lagen (1976:661) om immu­ni­tet och pri­vi­le­gier i vissa fall.


9 kap. Till­syn m.m.

1 §   Folk­hälso­myn­dig­he­ten har, med de begräns­ningar som anges i 3 och 4 §§, till­syn över efter­lev­na­den av denna lag och anslu­tande före­skrif­ter.

Läns­sty­rel­sen har till­syn inom länet. Läns­sty­rel­sen ska också biträda kom­mu­nerna med råd i deras verk­sam­het.
Lag (2013:635).

2 §   Kom­mu­nen och Polis­myn­dig­he­ten har till­syn över efter­lev­na­den av de bestäm­mel­ser som gäl­ler för ser­ve­ring av alko­hol­dryc­ker och alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat.

Kom­mu­nen och Polis­myn­dig­he­ten har också till­syn över detalj­han­deln med folköl.

Kom­mu­nen ska upp­rätta en till­syns­plan som ska ges in till läns­sty­rel­sen. Lag (2019:345).

3 §   För till­sy­nen över efter­lev­na­den av bestäm­mel­serna om mark­nads­fö­ring i 7 kap. finns det sär­skilda reg­ler i mark­nads­fö­rings­la­gen (2008:486). Till­sy­nen över efter­lev­na­den av bestäm­mel­serna gente­mot den som har ser­ve­rings­till­stånd får, i fråga om mark­nads­fö­ring på ser­ve­rings­stäl­let, utövas också av kom­mu­nen. För kom­mu­nens till­syn gäl­ler inte 7 kap. 8 §.

4 §   Skat­te­ver­ket har till­sy­nen över efter­lev­na­den av bestäm­mel­serna i 4 kap. 2 §.

5 §   Kom­mu­nens upp­gif­ter enligt denna lag ska full­gö­ras av den eller de nämn­der som kom­mun­full­mäk­tige bestäm­mer.

6 §   Har upp­hävts genom lag (2018:580).
   1. åtgärd enligt 3 kap. 10 §,
   2. med­de­lande av ser­ve­rings­till­stånd enligt 8 kap. 1 §,
   3. med­de­lande av erin­ran eller var­ning enligt 9 kap. 17 §,
   4. åter­kal­lelse av ser­ve­rings­till­stånd enligt 9 kap. 18 §, eller
   5. med­de­lande av för­sälj­nings­för­bud enligt 9 kap. 19 §.

7 §   En kom­mun som har fat­tat ett beslut i ett ärende enligt denna lag ska sända en kopia av beslu­tet till Folk­hälso­myn­dig­he­ten samt den läns­sty­relse som berörs av beslu­tet och till Polis­myn­dig­he­ten. Om beslu­tet avser de sär­skilda bestäm­mel­serna om mark­nads­fö­ring, ska en kopia av beslu­tet också sän­das till Kon­su­ment­ver­ket.

En kom­mun ska utfärda bevis om till­stånd som kom­mu­nen har med­de­lat.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer med­de­lar när­mare före­skrif­ter om vilka upp­gif­ter ett sådant bevis ska inne­hålla. Lag (2014:770).

8 §   På begä­ran av en annan till­syns­myn­dig­het ska kom­mu­nen lämna de upp­gif­ter som myn­dig­he­ten behö­ver för sin till­syn.
Kom­mu­nen ska även på begä­ran av Skat­te­ver­ket eller Tull­ver­ket lämna de upp­gif­ter som behövs för beskatt­ning eller påfö­rande av tull.

Polis­myn­dig­he­ten ska under­rätta andra till­syns­myn­dig­he­ter om för­hål­lan­den som är av bety­delse för dessa myn­dig­he­ters till­syn.

Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten ska under­rätta veder­bö­rande till­stånds­myn­dig­het om en till­stånds­ha­vare bris­ter i sina skyl­dig­he­ter att betala skat­ter eller soci­al­av­gif­ter. På begä­ran av läns­sty­rel­sen ska sådan under­rät­telse ges till denna.

På begä­ran av en till­syns­myn­dig­het ska Polis­myn­dig­he­ten samt Skat­te­ver­ket och andra myn­dig­he­ter som upp­bär eller dri­ver in skat­ter eller avgif­ter lämna upp­gif­ter som till­syns­myn­dig­he­ten behö­ver för sin till­stånds­pröv­ning eller till­syn. Lag (2014:770).

9 §   Polis­myn­dig­he­ten ska på begä­ran lämna annan till­syns­myn­dig­het den hjälp som behövs vid tillämp­ningen av 13-15 §§.

En begä­ran enligt första styc­ket får göras endast om
   1. det på grund av sär­skilda omstän­dig­he­ter kan befa­ras att åtgär­den inte kan vid­tas utan att en polis­mans sär­skilda befo­gen­he­ter enligt 10 § polisla­gen (1984:387) behö­ver till­gri­pas, eller
   2. det annars finns syn­ner­liga skäl.
Lag (2014:770).

10 §   Stat­liga och kom­mu­nala myn­dig­he­ter ska under­rätta den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer om de i sin verk­sam­het får kän­ne­dom om något som kan ha bety­delse för tillämp­ningen av bestäm­mel­serna i 6 kap. om för­sälj­ning av tek­nisk sprit och alko­hol­hal­tiga pre­pa­rat.

11 §   Den som har bevil­jats ser­ve­rings­till­stånd ska anmäla hos kom­mu­nen när han eller hon avser att påbörja verk­sam­he­ten.

Anmä­lan ska också göras om verk­sam­he­ten läggs ned eller om avbrott sker i den. Om verk­sam­he­ten för­änd­ras till sin omfatt­ning eller i något annat hän­se­ende av bety­delse för till­sy­nen ska detta också anmä­las, lik­som bety­dande för­änd­ringar av ägar­för­hål­lan­dena.

Anmä­lan ska göras i för­väg, eller om det för­hål­lande som för­an­lett anmäl­nings­skyl­dig­het inte har kun­nat för­ut­ses, utan dröjs­mål.

12 §   Om den som har fått ser­ve­rings­till­stånd enligt denna lag har avli­dit, eller fått för­val­tare enligt 11 kap. 7 § för­äld­ra­bal­ken med upp­drag som omfat­tar rörel­sen och vill döds­boet eller för­val­ta­ren fort­sätta rörel­sen, ska anmä­lan göras hos kom­mu­nen. Anmä­lan ska ha kom­mit in senast två måna­der efter döds­fal­let eller beslu­tet om för­val­tare. Har anmä­lan inte kom­mit in inom denna tid, upp­hör till­stån­det att gälla.

Har den som fått ser­ve­rings­till­stånd för­satts i kon­kurs upp­hör till­stån­det att gälla ome­del­bart. Vill kon­kurs­boet fort­sätta rörel­sen ska ny ansö­kan göras hos kom­mu­nen.
Kom­mu­nen ska behandla en sådan ansö­kan med för­tur.

Beträf­fande den som bedri­ver till­verk­ning, par­ti­han­del eller han­del med tek­nisk sprit enligt denna lag ska mot­sva­rande anmä­lan som avses i första och andra styc­kena göras till Folk­hälso­myn­dig­he­ten. Lag (2013:635).

13 §   Om en till­syns­myn­dig­het begär det ska en till­stånds­ha­vare, eller den som bedri­ver verk­sam­het med stöd av denna lag, lämna till­träde till drifts­ställe med till­hö­rande loka­ler och till­han­da­hålla hand­lingar som rör verk­sam­he­ten samt utan ersätt­ning hjälpa till vid till­sy­nen, lämna varu­pro­ver som behövs och redo­visa upp­gif­ter om verk­sam­he­tens omfatt­ning och utveck­ling.

Vad som sägs i första styc­ket gäl­ler även i för­hål­lan­det mel­lan en par­ti­hand­lare och Skat­te­ver­ket.

14 §   Bok­fö­ringen i en rörelse som är till­stånds­plik­tig eller som annars bedrivs med stöd av denna lag ska vara så utfor­mad att kon­troll av verk­sam­he­ten är möj­lig. Den som bedri­ver rörel­sen är skyl­dig att på begä­ran av en till­syns­myn­dig­het visa upp bok­fö­rings­hand­ling­arna.

Till­stånds­ha­vare, till­ver­kare, par­ti­hand­lare och den som bedri­ver han­del med tek­nisk sprit är skyl­diga att till till­syns­myn­dig­he­ten lämna de upp­gif­ter som är nöd­vän­diga för att myn­dig­he­ten ska kunna föra sta­tistik över verk­sam­het enligt denna lag.

15 §   På begä­ran av till­syns­myn­dig­het ska den som bedri­ver ser­ve­ring av eller detalj­han­del med folköl lämna de upp­lys­ningar och hand­lingar som behövs för till­sy­nen.
Till­syns­myn­dig­he­ten har rätt att få till­träde till rörel­sens loka­ler för att utöva till­sy­nen.

15 a §   I syfte att ge under­lag för en dia­log mel­lan kom­mu­nen och den som läm­nar ut folköl enligt 5 kap. 5 § om skyl­dig­he­ten att för­vissa sig om att mot­ta­ga­ren har upp­nått den ålder som anges i 3 kap. 7 §, får kom­mu­nen genom­föra kon­troll­köp. Vid ett sådant köp får kom­mu­nen endast anlita en per­son som har fyllt 18 år.

Ett kon­troll­köp får genom­fö­ras utan att näringsid­ka­ren under­rät­tas i för­väg om kon­troll­kö­pet. Kom­mu­nen ska sna­rast efter ett genom­fört kon­troll­köp under­rätta näringsid­ka­ren om kon­troll­kö­pet. Lag (2014:121).

15 b §   Vad som fram­kom­mit genom kon­troll­köp får inte utgöra grund för kom­mu­nen att med­dela för­bud eller var­ning enligt 9 kap. 19 §.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om genom­fö­ran­det av kon­troll­köp.
Lag (2014:121).

16 §   Skat­te­ver­ket ska under­rätta Folk­hälso­myn­dig­he­ten om ver­ket i sin kon­troll­verk­sam­het får anled­ning att anta att det har begåtts brott mot bestäm­mel­serna i denna lag.
Lag (2013:635).

Åter­kal­lelse m.m.

17 §   En kom­mun får med­dela en inne­ha­vare av ser­ve­rings­till­stånd en erin­ran, eller i all­var­li­gare fall eller vid upp­re­pade över­trä­del­ser, en var­ning om denne inte
   1. upp­fyl­ler de krav som gällde för till­stån­dets med­de­lande, eller
   2. föl­jer de bestäm­mel­ser som gäl­ler för ser­ve­ring enligt denna lag eller de vill­kor eller före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av lagen.

18 §   En kom­mun ska åter­kalla ett ser­ve­rings­till­stånd om
   1. till­stån­det inte längre utnytt­jas,
   2. det med till­stånds­ha­va­rens vet­skap har före­kom­mit brotts­lig verk­sam­het på ser­ve­rings­stäl­let eller i anslut­ning till detta utan att till­stånds­ha­va­ren har ingri­pit, eller
   3. till­stånds­ha­va­ren har bru­tit mot denna lag eller vad som i övrigt gäl­ler för till­stån­det på ett sådant sätt att var­ning inte är en till­räck­ligt ingri­pande åtgärd, eller har till­de­lats en eller flera var­ningar utan att de för­hål­lan­den som för­an­lett var­ningen har rät­tats till.

Om flera till­stånds­ha­vare har utnytt­jat ett gemen­samt ser­ve­rings­ut­rymme enligt 8 kap. 14 § andra styc­ket får i stäl­let till­stån­det för gemen­samt ser­ve­rings­ut­rymme åter­kal­las, om det inte kan utre­das vil­ken till­stånds­ha­vare som är ansva­rig för en hän­delse som ska för­an­leda åter­kal­lelse av ser­ve­rings­till­stån­det.

Ingri­pande

19 §   För­an­le­der detalj­han­del med eller ser­ve­ring av folköl olä­gen­he­ter i fråga om ord­ning och nyk­ter­het eller om bestäm­mel­serna i denna lag inte följs, får kom­mu­nen för­bjuda den som bedri­ver för­sälj­ningen att fort­sätta verk­sam­he­ten eller, om för­bud är en allt­för ingri­pande åtgärd, med­dela en var­ning.

Ett för­bud enligt första styc­ket kan inskrän­kas till att gälla för vissa när­mare angivna tider eller under vissa när­mare angivna omstän­dig­he­ter. För­bud med­de­las för en tid av sex måna­der eller, vid upp­re­pad eller all­var­lig för­sum­melse, tolv måna­der räk­nat från det att den som bedri­ver för­sälj­ningen fått del av beslu­tet.

Den kom­mun där för­sälj­nings­stäl­let är belä­get beslu­tar om ingri­pande enligt denna para­graf. Sak­nas fast för­sälj­nings­ställe beslu­tar den kom­mun där det före­tag som bedri­ver för­sälj­ningen har sitt säte eller där den per­son som bedri­ver för­sälj­ningen har sitt hem­vist. Om per­so­nen inte har hem­vist inom lan­det beslu­tar Stock­holms kom­mun.

20 §   Kom­mu­nen får för­bjuda den som bedri­ver ser­ve­ring av alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat på sär­skilda boen­den enligt 8 kap. 1 b § att fort­sätta med ser­ve­ringen eller, om för­bud är en allt­för ingri­pande åtgärd, med­dela en var­ning, om den som bedri­ver ser­ve­ringen inte föl­jer bestäm­mel­serna om ord­ning och nyk­ter­het i 3 kap. 5 § andra styc­ket, ålders­grän­ser i 7 § eller utläm­nande av alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat i 8 §. För­bud med­de­las för en tid av sex måna­der räk­nat från det att den som bedri­ver ser­ve­ringen har fått del av beslu­tet.

Den kom­mun där ser­ve­rings­stäl­let är belä­get beslu­tar om ingri­pande enligt första styc­ket. Lag (2019:345).


10 kap. Över­kla­gande

1 §   Folk­hälso­myn­dig­he­tens eller en kom­muns beslut enligt denna lag eller anslu­tande före­skrif­ter får över­kla­gas hos all­män för­valt­nings­dom­stol.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.

Beslut enligt denna lag gäl­ler ome­del­bart om inte något annat anges i beslu­tet. Lag (2013:635).


11 kap. Straff­be­stäm­mel­ser

1 §   Den som
   1. till­ver­kar sprit eller sprit­dryc­ker utan att ha rätt till det enligt denna lag, eller
   2. för­vär­var, inne­har, fors­lar, döl­jer eller för­va­rar sprit eller sprit­dryc­ker som är olov­ligt till­ver­kade

döms för olov­lig befatt­ning med sprit till böter eller fäng­else i högst två år.

2 §   Den som till­ver­kar, över­lå­ter eller inne­har en des­til­la­tions­ap­pa­rat eller appa­rat­del i strid med 2 kap. 1 § andra styc­ket döms till böter eller fäng­else i högst ett år.

3 §   Den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het
   1. säl­jer sprit, alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat utan till­stånd eller annars i strid med denna lag,
   2. ser­ve­rar sprit­dryc­ker, vin, starköl eller andra jästa alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat som har anskaf­fats på annat sätt än som anges i 8 kap. 13 §, eller
   3. säl­jer sprit i strid med bestäm­mel­serna i 6 kap. 4 § första styc­ket eller 5 § andra styc­ket

döms för olov­lig för­sälj­ning av alko­hol till böter eller fäng­else i högst två år. Lag (2019:345).

4 §   Om ett brott som anges i 1 eller 3 § har begåtts upp­såt­li­gen och är grovt, döms till fäng­else i lägst sex måna­der och högst sex år. Vid bedö­mande av om brot­tet är grovt ska det sär­skilt beak­tas om gär­ningen har utgjort ett led i en verk­sam­het som bedri­vits yrkes­mäs­sigt eller i större omfatt­ning, eller har varit inrik­tad mot ung­do­mar.

5 §   Den som till­ver­kar folköl, starköl, vin eller andra jästa alko­hol­dryc­ker i strid med denna lag döms till böter eller fäng­else i högst sex måna­der.

6 §   Den som inne­har alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat i syfte att olov­li­gen sälja dem döms för olov­ligt inne­hav av alko­hol till böter eller fäng­else i högst två år.
Lag (2019:345).

7 §   Den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het anskaf­far, över­läm­nar eller bju­der på alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat i strid med 3 kap. 9 § döms för olov­ligt anskaf­fande av alko­hol till böter eller fäng­else i högst två år eller, om brot­tet är grovt, till fäng­else i högst fyra år. Lag (2019:345).

8 §   Den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het säl­jer tek­nisk sprit eller alko­hol­hal­tiga pre­pa­rat i strid med före­skrif­ter om dena­tu­re­ring med­de­lade med stöd av 6 kap. 10 § 3 döms till böter.

Till samma påföljd döms den som upp­såt­li­gen
   1. säl­jer eller läm­nar ut alko­hol­hal­tiga pre­pa­rat i strid med 6 kap. 7 §,
   2. säl­jer tek­nisk sprit i strid med före­skrif­ter med­de­lade med stöd av 6 kap. 10 § 1, eller
   3. han­te­rar tek­nisk sprit eller alko­hol­hal­tiga pre­pa­rat i strid med före­skrif­ter med­de­lade med stöd av 6 kap. 10 § 4.

9 §   Den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het säl­jer eller läm­nar ut alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat i strid med 3 kap. 7 eller 8 § till någon som inte har upp­nått före­skri­ven ålder eller som är märk­bart påver­kad av alko­hol eller annat berus­nings­me­del, eller vid par­ti­han­del under­lå­ter att på sätt som före­skrivs i 4 kap. 3 § för­vissa sig om att köpa­ren har rätt att åter­för­sälja eller köpa in varan döms för olov­lig han­te­ring av alko­hol till böter eller fäng­else i högst sex måna­der.

För olov­lig han­te­ring av alko­hol döms också den som
   1. för­va­rar alko­hol­dryck eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat i strid med 3 kap. 2 § första styc­ket eller 8 kap. 24 § tredje styc­ket,
   2. tillå­ter alko­holin­tag i strid med 8 kap. 24 § första eller andra styc­ket,
   3. säl­jer folköl i strid med för­bud som med­de­lats enligt 9 kap. 19 §, eller
   4. ser­ve­rar alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat i strid med för­bud som med­de­lats enligt 9 kap. 20 §.

Till ansvar ska inte dömas den som i strid med 3 kap. 2 § första styc­ket eller 8 kap. 24 § tredje styc­ket för­va­rar alko­hol­dryck eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat, om det av omstän­dig­he­terna fram­går att dryc­ken var avsedd eller pre­pa­ra­tet var avsett för annat än för­sälj­ning eller intag på plat­sen. Lag (2019:345).

10 §   Är gär­ning som avses i 1, 3 eller 5-9 § att anse som ringa ska inte dömas till ansvar. Lag (2011:1110).

11 §   För för­sök eller för­be­re­delse till brott som avses i 1, 3 och 7 §§ döms till ansvar enligt 23 kap. brotts­bal­ken. Detta gäl­ler dock inte gär­ning som avses i 1 § 2 och som endast gäl­ler för­värv eller inne­hav för per­son­ligt bruk.

Den till vil­ken lag­li­gen fram­ställda alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat har anskaf­fats för per­son­ligt bruk ska vara fri från ansvar för med­ver­kan till brott som avses i detta kapi­tel. Lag (2019:345).

12 §   Bestäm­mel­ser om ansvar för olov­lig inför­sel och utför­sel av sprit och alko­hol­dryc­ker finns i lagen (2000:1225) om straff för smugg­ling.


12 kap. Sär­skilda bestäm­mel­ser om för­ver­kande

1 §   Sprit, alko­hol­dryc­ker och alko­hol­hal­tiga pre­pa­rat som har varit före­mål för brott enligt denna lag eller deras värde samt vins­ter från sådant brott ska för­ver­kas. Det­samma gäl­ler vad någon har tagit emot som ersätt­ning för kost­na­der i sam­band med ett sådant brott, eller vär­det av det mot­tagna, om mot­ta­gande utgör brott enligt denna lag. För­ver­kande av alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat kan ske även hos den som är fri från ansvar för brot­tet enligt 11 kap. 11 § andra styc­ket. Lag (2024:865).

2 §   Har sprit eller alko­hol­dryc­ker till­ver­kats olov­li­gen ska även des­til­la­tions­ap­pa­ra­ter, appa­rat­de­lar och red­skap som har använts vid till­verk­ningen, råäm­nen som uppen­bar­li­gen har varit avsedda för till­verk­ningen och bered­ningen samt kärl och embal­lage som varorna har för­va­rats i, för­ver­kas. Likaså ska för­råd av renings-​​ och fil­tre­rings­me­del vilka uppen­bar­li­gen avsetts för rening eller fil­tre­ring av olov­li­gen till­ver­kad sprit för­ver­kas.

Des­til­la­tions­ap­pa­ra­ter och appa­rat­de­lar som har varit före­mål för brott enligt 11 kap. 2 § eller deras värde samt vinst från sådant brott ska för­ver­kas. Lag (2024:865).

3 §   Utö­ver vad som sägs i 2 § får egen­dom som har använts som hjälp­me­del vid brott enligt denna lag för­ver­kas, om det behövs för att före­bygga brott eller det annars finns sär­skilda skäl. Det­samma gäl­ler egen­dom som har varit avsedd att använ­das som hjälp­me­del vid brott enligt denna lag om brot­tet har full­bor­dats eller om för­fa­ran­det har utgjort ett straff­bart för­sök eller en straff­bar för­be­re­delse. I stäl­let för egen­do­men får dess värde för­ver­kas. Lag (2024:865).

4 §   För­ord­nande om för­ver­kande enligt 1 eller 2 § ska inte med­de­las om det skulle vara uppen­bart oskä­ligt.

5 §   I fråga om sprit, alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat som kan antas bli för­ver­kade tilläm­pas lagen (1958:205) om för­ver­kande av alko­hol m.m. Alko­hol­dryc­ker som har lagts upp på en sådan anlägg­ning för till­fäl­lig lag­ring som avses i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 952/2013 av den 9 okto­ber 2013 om fast­stäl­lande av en tull­ko­dex för uni­o­nen ska anses som för­ver­kade om de inte har tagits ut från anlägg­ningen inom 30 dagar från upp­lägg­ningen. Det gäl­ler även i fråga om sådana dryc­ker som har omhän­der­ta­gits av Tull­ver­ket för till­fäl­lig för­va­ring utan att läg­gas upp på en anlägg­ning för till­fäl­lig lag­ring. Lag (2019:345).


13 kap. Regis­ter

1 §   Folk­hälso­myn­dig­he­ten ska med hjälp av auto­ma­ti­se­rad behand­ling föra ett centralt regis­ter för till­syn, upp­följ­ning och utvär­de­ring av lagens tillämp­ning samt fram­ställ­ning av sta­tistik. Lag (2013:635).

2 §   Regist­ret får inne­hålla upp­gif­ter om dem som har till­stånd eller bedri­ver verk­sam­het enligt denna lag.

I regist­ret får behand­las upp­gif­ter om
   1. namn eller före­tags­namn, person-​​, samordnings-​​, registrerings-​​ eller orga­ni­sa­tions­num­mer, adress och tele­fon­num­mer, och
   2. den verk­sam­het som till­stån­det avser och om vill­kor som har med­de­lats för denna. Lag (2018:1688).

3 §   Rege­ringen får före­skriva att upp­gif­ter till regist­ret får häm­tas från regis­ter som förs av stat­lig eller kom­mu­nal myn­dig­het.

4 §   Skat­te­ver­ket får för sin till­syn enligt denna lag ha direktåt­komst till upp­gif­ter om ser­ve­rings­till­stånd i regist­ret.

5 §   Har upp­hävts genom lag (2018:450).

Över­gångs­be­stäm­mel­ser
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2011 då alko­hol­la­gen (1994:1738) och lagen (1961:181) om för­sälj­ning av tek­nisk sprit m.m. upp­hör att gälla.
   2. Anmä­lan om detalj­han­del med och ser­ve­ring av öl enligt 5 kap. 6 § eller 6 kap. 1 a § den äldre lagen gäl­ler som anmä­lan av för­sälj­ning och ser­ve­ring av folköl enligt 5 kap. 5 § eller 8 kap. 8 § den nya lagen.
   3. Ser­ve­rings­till­stånd som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det ska gälla som ser­ve­rings­till­stånd enligt den nya lagen.

2019:345
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2019.
   2. Sta­dig­va­rande ser­ve­rings­till­stånd för sprit­dryc­ker som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det ska omfatta även alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat.