SFS 1996:67 Vapenlag

SFS 1996:67
Utkom från trycket
den 27 februari 1996

Vapenlag;

utfärdad den 8 februari 1996.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande.

1 kap. Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller skjutvapen och ammunition samt vissa föremål som

i lagen jämställs med skjutvapen.

2 § Med skjutvapen förstås i denna lag vapen med vilka kulor, hagel,
harpuner eller andra projektiler kan skjutas ut med hjälp av krutladd-
ningar, kolsyreladdningar, komprimerad luft eller andra liknande utskjut-
ningsmedel.

3 § Vad som sägs om skjutvapen gäller också

a) anordningar som till verkan och ändamål är jämförliga med skjut-

vapen,

b) obrukbara vapen som i brukbart skick skulle räknas som skjutvapen,
c) start- och signalvapen som laddas med patroner,
d) armborst,
e) tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål jämförliga

anordningar,

f) slutstycken, ljuddämpare, eldrör, pipor, stommar, lådor och trummor

till skjutvapen, eller armborststommar med avfyrningsanordningar,

g) anordningar som kan bäras i handen och är avsedda att med elektrisk

ström bedöva människor eller tillfoga dem smärta, och

h) anordningar som gör att skjutvapen kan användas med annan ammu-

nition än de är avsedda för.

4 § Vad som sägs om skjutvapen gäller inte

a) salutkanoner,
b) skjutvapen som har tillverkats före år 1890 och som inte är avsedda

för gastäta enhetspatroner,

1

Prop. 1995/96:52, bet. 1995/96:JuU12, rskr. 1995/96:146.

Jfr rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv
och innehav av vapen (EGT nr L 256, 13.9.1991, s. 51, Celex 391L0477)
samt 93/15/EEG av den 5 april 1993 om harmonisering av bestämmelserna
om utsläppande av på marknaden och övervakning av explosiva varor för
civilt bruk (EGT nr L 121, 15.5.1993, s. 20, Celex 393L0015).

111

SFS 1996:67

c) bultpistoler avsedda för byggnadsarbete,
d) andra arbetsverktyg avsedda för slakt eller för industriellt eller lik-

nande bruk, och

e) skjutanordningar avsedda för livräddning eller liknande ändamål.

5 § Med ammunition förstås i denna lag patroner och projektiler till
handvapen som lagen tillämpas på samt tändhattar och andra tändmedel
till sådana patroner och projektiler.

6 § Bestämmelser om ammunition som räknas till explosiva varor eller
som innehåller gift finns även i lagen (1988:868) om brandfarliga och
explosiva varor och i lagen (1985:426) om kemiska produkter.

7 § Denna lag gäller inte

a) hagel och andra massiva kulor,
b) projektiler avsedda för armborst eller för luft-, kolsyre-, fjäder- eller

harpunvapen,

c) kolsyrepatroner,
d) patronhylsor utan tändhatt avsedda för handvapen som lagen

tillämpas på, och

e) patroner avsedda för start- eller signalvapen.

8 § Denna lag gäller inte skjutvapen och ammunition som innehas av
staten.

2 kap. Tillstånd och register

Tillståndsplikt

1 § Tillstånd krävs för att

a) inneha skjutvapen eller ammunition,
b) driva handel med skjutvapen, eller

c) föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige.
Tillstånd krävs inte för den som har fyllt arton år, om vapnet är ett kol-

syre-, luft- eller fjädervapen som är avsett för målskjutning eller ett har-

punvapen och om det har en begränsad effekt i förhållande till andra jäm-
förliga skjutvapen (effektbegränsade vapen).

Tillstånd krävs inte heller för verksamhet som omfattas av tillstånd

enligt 3 eller 4 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

Tillståndsmyndighet

2 § Polismyndigheten prövar frågor om tillstånd enligt denna lag.

112

SFS 1996:67

Tillstånd att inneha skjutvapen eller ammunition

3 § Tillstånd att inneha skjutvapen får meddelas

a) enskilda personer,
b) skytteförbund, skyttekretsar eller skytteföreningar som tillhör det

frivilliga, statligt kontrollerade skytteväsendet (skyttesammanslutningar),

c) huvudmän för museer, om museet får statsbidrag enligt särskilda

föreskrifter eller om museet ägs av en kommun, ett landsting eller en stif-
telse som står under länsstyrelsens tillsyn: för vapen som skall ingå i
samlingarna, och

d) auktoriserade bevakningsföretag: för utlåning till väktare som har

meddelats tillstånd att som lån inneha ett sådant vapen.

4 § En enskild person får meddelas tillstånd att inneha ett skjutvapen
endast om den enskilde behöver vapnet. Tillstånd att inneha ett skjutvapen
som huvudsakligen har samlarvärde, prydnadsvärde eller särskilt

affektionsvärde för sökanden, får meddelas även för andra ändamål än
skjutning. I ett sådant fall får vapnet inte utan särskilt tillstånd användas
för skjutning.

5 § Tillstånd att inneha skjutvapen får meddelas endast om det skäligen
kan antas att vapnet inte kommer att missbrukas.

Tillstånd får meddelas endast för särskilt angivna ändamål. Tillståndet

får förenas med villkor att vapnet skall förvaras på ett visst sätt eller att
vapnet skall göras varaktigt obrukbart. Tillståndet får tidsbegränsas, om
det med hänsyn till särskilda omständigheter kan förutses att vapnet inte
kommer att behövas varaktigt.

6 § Tillstånd att inneha helautomatiska vapen eller enhandsvapen får
meddelas endast om det finns synnerliga skäl. Detta gäller dock inte för

start- eller signalvapen.

7 § Om tillstånd att inneha skjutvapen meddelas någon som skall för-
värva ett sådant vapen, gäller tillståndet under förutsättning att förvärvet
görs inom sex månader från dagen för tillståndet eller den längre tid som
polismyndigheten bestämmer.

8 § Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för
skjutning får utan särskilt tillstånd inneha ammunition till vapnet, om
ammunitionen är avsedd för samma ändamål som tillståndet eller rätten
till innehav av vapnet avser.

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition får meddelas enskilda

personer samt sådana skyttesammanslutningar och huvudmän för museer

som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan
antas att ammunitionen inte kommer att missbrukas.

9 § Skjutvapen eller ammunition får överlåtas endast till den som har
tillstånd eller rätt att inneha vapnet eller ammunitionen. Om ammunition
överlåts genom ombud skall ombudet ha eget vapentillstånd.

113

114

SFS 1996:67

Tillstånd till handel med skjutvapen

10 § Tillstånd att driva handel med skjutvapen får meddelas den som har

rätt att driva handel i allmänhet, har de kunskaper som behövs samt är
ordentlig och pålitlig. Tillstånd får meddelas endast för handel som skall
bedrivas yrkesmässigt.

Tillståndet medför rätt att inneha skjutvapen. Tillståndet får dock be-

gränsas till att omfatta vissa typer av skjutvapen eller ett visst antal åt
gången. Tillståndet får förenas med villkor att vapnen skall förvaras på
ett visst sätt.

Tillstånd att föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige

11 § För tillstånd att föra in skjutvapen till Sverige gäller samma förut-

sättningar som för tillstånd att inneha vapnen enligt 3-6 §§.

Tillstånd att föra in ammunition får meddelas den som har rätt att

inneha ammunitionen i Sverige, om det skäligen kan antas att ammunitio-
nen inte kommer att missbrukas.

12 § Införseltillstånd ger rätt att under den begränsade tid och för det

ändamål som anges i tillståndet i Sverige inneha de skjutvapen och den
ammunition som förts hit med stöd av tillståndet. Tillståndet gäller under
förutsättning att vapnen och ammunitionen förs in inom sex månader från
dagen för tillståndet eller den längre tid som polismyndigheten be-
stämmer.

13 § Skjutvapen eller ammunition får föras in till Sverige utan särskilt

tillstånd i följande fall:

a) Enskilda personer får föra in de skjutvapen och den ammunition som

de i Sverige har rätt att inneha för personligt bruk. Detta gäller också
sådana skyttesammanslutningar, huvudmän för museer och bevaknings-
företag som kan meddelas tillstånd att inneha skjutvapen.

b) Enskilda personer som har permanent tillstånd från behörig myn-

dighet i Danmark, Finland eller Norge att där inneha jakt- eller tävlings-
skjutvapen för eget bruk, får medföra dessa vapen med tillhörande ammu-
nition till Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling i Sverige.
Vapnen och ammunitionen får i ett sådant fall under högst tre
månader från dagen för införandet innehas utan tillstånd i Sverige av den
som har fört in egendomen.

14 § Skjutvapen och ammunition får inte förvaras på tullager eller i fri-
hamn utan medgivande av länsstyrelsen. Endast den som har tillstånd att

föra in skjutvapen eller ammunition får ta hand om och i övrigt förfoga
över sådan egendom enligt 7 § första stycket tullagen (1994:1550) utan
att egendomen har förtullats.

I övrigt gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring

av införselreglerade varor, m.m.

SFS 1996:67

15 § Skjutvapen eller ammunition, som en resande fört med till Sverige
för personligt bruk men inte haft rätt att föra in, får åter föras ut, om
egendomen anmälts i behörig ordning för tullmyndigheten. Vapnen och
ammunitionen tillfaller staten om egendomen inte förs ut inom antingen
fyra månader efter en sådan anmälan eller den längre tid därefter som
Generaltullstyrelsen eller, efter styrelsens bestämmande, en annan tull-
myndighet i det enskilda fallet bestämmer. I ett sådant fall skall egen-
domen behandlas som om den hade förklarats förverkad.

16 § Den som har rätt att driva handel med skjutvapen får meddelas

tillstånd att till Sverige föra in sådana skjutvapen som omfattas av
handelstillståndet.

Register över vapeninnehav och beslut

17 § Polismyndigheten skall föra register över tillståndspliktiga vapen-

innehav och beslut enligt denna lag.

3 kap. Utlåning av skjutvapen

1 § Den som har rätt att inneha ett skjutvapen får under högst två veckor

låna ut vapnet för samma ändamål som tillståndet avser.

2 § Ett skjutvapen får inte lånas ut till den som kan antas komma att
missbruka vapnet.

3 § Ett skjutvapen får lånas ut till den som är under arton år endast om

a) vapnet skall användas vid en övning eller tävling som äger rum

under uppsikt av en skyttesammanslutning,

b) låntagaren har fyllt femton år, vapnet skall innehas och användas

under långivarens uppsikt och det inte är fråga om ett enhandsvapen eller
helautomatiskt vapen,

c) utlåningen avser ett effektbegränsat vapen och vapnet skall innehas

och användas under långivarens uppsikt,

d) utlåningen avser start- eller signalvapen som skall användas vid

tävling eller övning, eller

e) låntagaren har tillstånd att inneha ett vapen av samma typ.

4 § Enhandsvapen och helautomatiska vapen får lånas ut endast för
användning under långivarens uppsikt eller för övning eller tävling som
äger rum under uppsikt av en skyttesammanslutning.

Detta gäller inte om låntagaren själv har rätt att inneha ett sådant vapen

eller i fråga om start- eller signalvapen.

5 § Om innehavet av ett skjutvapen kräver att den enskilde skall ha
avlagt skytteprov eller genomgått en viss utbildning eller på annat sätt

visat sig vara lämplig att inneha vapnet, får ett sådant vapen lånas ut

endast till den som uppfyller samma krav.

115

116

SFS 1996:67

Detta gäller dock inte när vapnet skall användas enbart för prov-

skjutning, övning eller tävling på skjutbana eller vid jakt under lån-
givarens uppsikt.

6 § Vapenhandlare får låna ut skjutvapen till den som fyllt arton år för
sådan provskjutning på skjutbana som äger rum under uppsikt av en
skyttesammanslutning eller vapenhandlaren själv eller någon annan person
som har godkänts av polismyndigheten att närvara vid provskjutning.

Kravet på uppsikt gäller inte om låntagaren själv har rätt att inneha ett

vapen av den typ som lånet avser eller i fråga om start- eller signalvapen.

7 § Ett auktoriserat bevakningsföretag får i samband med bevaknings-
uppdrag som kräver beväpning låna ut skjutvapen till företagets väktare.
Företaget får dock endast låna ut vapen till den som har meddelats
särskilt tillstånd att som lån inneha skjutvapen för sådant ändamål.

8 § Skjutvapen får inte lånas ut till den som har fått något skjutvapen
förklarat förverkat eller tillståndet till innehav av skjutvapen återkallat, om
inte låntagaren ändå är berättigad att inneha vapen av den typ som lånet
avser. Detta hindrar dock inte att ett vapen efter särskilt tillstånd av
polismyndigheten lånas ut för övning eller tävling som äger rum under
uppsikt av en skyttesammanslutning.

4 kap. Ändring, reparation och skrotning av skjutvapen

1 § Ett tillstånd att inneha ett skjutvapen upphör att gälla, om vapnet

ändras så att det till funktions- eller verkningsgrad blir ett väsentligt
annorlunda vapen. Detta gäller dock inte om innehavaren har tillstånd att
driva handel med skjutvapen och även det ändrade vapnet omfattas av
tillståndet.

2 § Vid reparation av ett skjutvapen får, utan särskilt tillstånd, en för-
sliten eller på annat sätt oanvändbar vapendel bytas ut mot en ny likadan.

Den som har särskilt tillstånd att inneha slutstycken, ljuddämpare,

eldrör, pipor, stommar, lådor eller trummor eller armborststommar med
avfyrningsanordningar får utan tillstånd byta ut en sådan del mot en ny
likadan, om den utbytta delen lämnas för skrotning och bytet genast
anmäls till polismyndigheten. Den som gör anmälan skall bifoga till-
ståndsbeviset samt ett intyg från mottagaren att vapendelen har tagits
emot för skrotning.

3 § För reparation, översyn eller skrotning får skjutvapen lämnas till och
tillfälligt innehas av den som får driva handel med sådana vapen eller den
som av polismyndigheten har godkänts att ta emot vapen för sådana
åtgärder. För reparation eller översyn får ett vapen också lämnas till den
som skulle ha rätt att låna och självständigt handha vapnet.

SFS 1996:67

4 § Den som lämnar ett vapen för skrotning skall senast inom en månad
anmäla detta till polismyndigheten. Den som gör anmälan skall bifoga
tillståndsbeviset samt ett intyg från mottagaren att vapnet tagits emot för

skrotning.

5 kap. Förvaring och transport av skjutvapen och ammunition

1 § Den som innehar skjutvapen eller ammunition är skyldig att ta hand
om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk
för att någon obehörig kommer åt den.

2 § Skjutvapen och ammunition skall förvaras under säkert lås eller på
något annat lika betryggande sätt.

Om ett vapen inte förvaras i säkerhetsskåp eller i något annat lika

säkert förvaringsutrymme, skall en vapendel tas bort från vapnet så att det
inte kan användas. Detta gäller dock endast om någon vapendel kan tas
bort utan avsevärd svårighet. Vapen, vapendel och ammunition skall
förvaras var för sig.

Dessa krav på förvaring gäller inte för start- och signalvapen.

3 § En innehavare som inte kan ta hand om sitt vapen eller sin ammuni-
tion får lämna över vapnet eller ammunitionen till någon annan för
förvaring under högst tre år åt gången. En sådan åtgärd får vidtas först
efter skriftlig anmälan till polismyndigheten. Vapnet eller ammunitionen
får dock inte förvaras hos en person som är under arton år eller som kan
antas missbruka vapnet eller ammunitionen.

Den hos vilken vapnet förvaras får använda vapnet endast om han eller

hon har tillstånd att inneha vapen av samma typ.

4 § Den som skickar eller transporterar ett skjutvapen eller ammunition

skall vidta betryggande åtgärder för att förhindra att någon obehörig
kommer åt vapnet eller ammunitionen.

5 § När det finns särskild anledning till det får en polismyndighet även
i annat fall än som avses i 2 kap. besluta att tillstånd att inneha skjutva-
pen skall förenas med villkor att vapnet skall förvaras på visst sätt.

6 kap. terkallelse av tillstånd, omhändertagande av vapen och
ammunition, m.m.

terkallelse av tillstånd

1 § Ett tillstånd att inneha skjutvapen eller att föra in skjutvapen till
Sverige får återkallas av polismyndigheten om

a) tillståndshavaren missbrukat vapnet,
b) tillståndshavaren visat oaktsamhet med vapnet,
c) tillståndshavaren på annat sätt visat sig vara olämplig att inneha

vapen,

117

Å

Å

SFS 1996:67

d) förutsättningarna för tillståndet inte längre finns, eller
e) det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

2 § Ett tillstånd att inneha ammunition får återkallas av polismyndigheten
om

a) förutsättningarna för tillståndet inte längre finns,
b) tillståndshavaren har missbrukat sin ammunition, eller
c) om det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

3 § Ett tillstånd att driva handel med skjutvapen får återkallas av polis-

myndigheten om

a) tillståndshavaren har åsidosatt en bestämmelse i denna lag eller en

föreskrift eller ett villkor som meddelats med stöd av lagen,

b) tillståndshavaren inte längre driver yrkesmässig handel,
c) förutsättningarna för tillståndet inte längre finns, eller
d) det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

Omhändertagande av vapen och ammunition

4 § Polismyndigheten får besluta att ett vapen med tillhörande ammu-

nition skall tas om hand om

a) det finns risk att vapnet missbrukas, eller
b) det är sannolikt att tillståndet att inneha vapnet kommer att återkallas

och det finns särskilda omständigheter som kräver ett omhändertagande.

Om risken för missbruk är överhängande, får vapen eller ammunition

tas om hand även utan ett sådant beslut. En sådan åtgärd får vidtas av

polismän, jakttillsynsmän som förordnats av länsstyrelsen, personal vid
Kustbevakningen och Tullverket eller särskilt förordnade tjänstemän vid

länsstyrelsen. Åtgärden skall skyndsamt anmälas till polismyndigheten,
som omedelbart skall pröva om omhändertagandet skall bestå.

5 § Om det finns någon som har rätt att inneha och förfoga över skjut-
vapen eller ammunition som tagits om hand, skall egendomen lämnas
tillbaka så snart det skäligen kan antas att det inte längre finns någon risk
för missbruk.

Anmälningsskyldighet

6 § Om den som är intagen på sjukvårdsinrättning för vård av en psykisk
störning innehar eller kan tänkas inneha skjutvapen och det kan antas att
den intagne inte bör inneha ett sådant vapen, skall den läkare som är
ansvarig för den psykiatriska vården omedelbart anmäla förhållandet till
polismyndigheten i den ort där patienten är folkbokförd.

118

SFS 1996:67

7 kap. Inlösen av vapen och ammunition

1 § Skjutvapen eller ammunition skall lösas in av staten om

a) tillståndet att inneha vapnet eller ammunitionen har återkallats utan

att egendomen samtidigt har förklarats förverkad eller tagits i beslag,

b) innehavaren har avlidit,
c) ansökan har avslagits i fråga om tillstånd att inneha ett vapen eller

ammunition som förvärvats genom arv, testamente eller bodelning, eller

d) domstol har beslutat att ett vapen eller ammunition, som någon

innehar utan att ha rätt till det, inte skall förverkas eller åklagaren i ett
sådant fall har beslutat att inte föra talan om förverkande.

2 § Ett skjutvapen eller ammunition skall inte lösas in, om egendomen
lämnas för skrotning eller överlåts till någon som har rätt att inneha vap-
net eller ammunitionen och om detta görs inom

a) ett år från det att innehavaren avled, eller
b) tre månader från det att tillståndet att inneha vapnet eller ammunitio-

nen återkallades, ansökan om innehav avslogs, beslut i förverkandefrågan
meddelades av domstol eller åklagare eller beslaget hävdes.

Vapnet eller ammunitionen skall inte heller lösas in, om ansökan om

tillstånd att inneha vapnet görs inom samma tid. Avslås ansökan skall
vapnet eller ammunitionen lösas in, om egendomen inte inom tre månader
från dagen för beslutet i tillståndsärendet överlåts till någon som har rätt
att inneha den.

Polismyndigheten får medge förlängning av tidsfristerna, varje gång

med högst sex månader.

3 § Innehavare av ett skjutvapen eller ammunition som skall lösas in är

skyldig att enligt polismyndighetens beslut lämna över vapnet eller
ammunitionen till polismyndigheten eller den som myndigheten be-
stämmer. Om det finns ett tillståndsbevis eller någon annan motsvarande
handling, skall även den lämnas över till polismyndigheten.

4 § För vapen eller ammunition som löses in skall betalas ersättning med
ett belopp som motsvarar marknadsvärdet.

5 § Polismyndigheten prövar frågor om inlösen enligt denna lag.

8 kap. Vapen och ammunition i dödsbo och konkursbo

1 § Skjutvapen och ammunition som ingår i ett dödsbo eller ett kon-

kursbo får utan särskilt tillstånd innehas av den som har tagit hand om
boet till dess

a) egendomen har överlåtits till någon som är berättigad att inneha den,
b) egendomen skall överlämnas enligt 2 § eller, i fråga om dödsbo,

7 kap. 3 §, eller

c) i fråga om konkursbo, konkursen har avslutats.

119

SFS 1996:67

2 § Om skjutvapen eller ammunition ingår i ett dödsbo eller ett kon-
kursbo, får polismyndigheten besluta att egendomen tills vidare skall för-
varas av myndigheten eller någon annan som myndigheten anvisar, när
det finns särskild anledning till det. Den som har hand om boet är i så fall
skyldig att efter polismyndighetens beslut lämna över vapnen och
ammunitionen till den som skall förvara egendomen.

3 § Bestämmelser om inlösen av vapen och ammunition i dödsbo finns
i 7 kap.

9 kap. Straff och förverkande

1 § Den som uppsåtligen innehar ett skjutvapen utan att ha rätt till det

eller överlåter eller lånar ut ett skjutvapen till någon som inte har rätt att
inneha vapnet döms för vapenbrott till fängelse i högst ett år.

Om brottet är grovt döms för grovt vapenbrott till fängelse i lägst sex

månader och högst fyra år.

Om gärningen har begåtts av oaktsamhet eller om brottet är ringa, döms

till böter eller fängelse i högst sex månader.

2 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som upp-
såtligen eller av oaktsamhet

a) missbrukar rätten att inneha ett skjutvapen genom att använda det för

något annat ändamål än det som han eller hon är berättigad till,

b) bryter mot bestämmelsen om användning vid förvaring i 5 kap. 3 §

andra stycket eller om transport i 5 kap. 4 § eller mot föreskrifter eller
villkor i fråga om förvaring av vapen som meddelats med stöd av denna
lag,

c) bryter mot bestämmelserna om förvaring i 5 kap. 1-3 §§ i fråga om

skjutvapen eller ammunition som innehas av skyttesammanslutningar,
huvudmän för museer eller auktoriserade bevakningsföretag eller i fråga
om skjutvapen som innehas av vapenhandlare,

d) innehar ammunition utan att ha rätt till det eller inte följer ett beslut

att lämna över ammunition för inlösen,

e) överlåter ammunition till någon som inte har rätt att inneha ammuni-

tionen,

f) driver handel med skjutvapen utan tillstånd, eller
g) bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 kap. 1 § e

genom att olovligen överföra vapen eller ammunition till ett annat land.

Ansvar för otillåtet innehav av ammunition skall inte dömas ut i ringa

fall.

3 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

a) bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 kap. 1 § f

genom att underlåta att på föreskrivet sätt anmäla utförsel eller utlåning
av skjutvapen, eller

b) underlåter att inom en månad på föreskrivet sätt anmäla till polis-

myndigheten att ett vapen lämnats till skrotning.

120

SFS 1996:67

4 § Bestämmelser om straff för olovlig införsel av vapen eller ammu-
nition och för försök till sådant brott finns i lagen (1960:418) om straff
för varusmuggling.

5 § Ett vapen som har varit föremål för brott som avses i 1 § eller 2 § a
skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma
gäller ammunition som har varit föremål för brott som avses i 2 § d eller
2 § e. I stället för vapnet eller ammunitionen kan dess värde förklaras
förverkat. Om ett vapen förklaras förverkat får även ammunition som hör
till vapnet förklaras förverkad.

6 § Jakttillsynsmän som förordnats av länsstyrelsen samt personal vid
Kustbevakningen och Tullverket eller särskilt förordnade tjänstemän vid
länsstyrelsen har samma befogenhet som polismän att ta sådan egendom
i beslag som skäligen kan antas vara förverkad enligt denna lag.

10 kap. Överklagande

1 § En polismyndighets beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kam-
marrätten.

2 § En polismyndighets eller en domstols beslut enligt denna lag skall
gälla omedelbart, om inte annat förordnas. En polismyndighets beslut om
återkallelse av handelstillstånd skall dock gälla omedelbart endast i de fall
då så har förordnats i beslutet. Ett sådant förordnande får meddelas om
det finns särskilda skäl.

11 kap. Bemyndiganden

1 § Regeringen får meddela föreskrifter om att

a) denna lag eller vissa föreskrifter i lagen skall tillämpas även i fråga

om andra föremål än sådana som anges i 1 kap. 2 och 3 §§, om före-
målen är särskilt ägnade att användas vid brott mot någons liv, hälsa eller

personliga säkerhet,

b) anslagsenergin eller utgångshastigheten hos en projektil från ett

skjutvapen skall understiga ett visst värde för att vapnet skall anses vara
effektbegränsat enligt 2 kap. 1 §,

c) bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte skall gälla innehav av

skjutvapen som lämnats över från staten till

- statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret,
räddningstjänsten eller polisväsendet,
- den som för statens räkning tillverkar krigsmateriel, eller
- skyttesammanslutningar,

d) andra sammanslutningar än skyttesammanslutningar får ges tillstånd

att inneha skjutvapen,

121

SFS 1996:67

e) tillstånd skall krävas för överföring av skjutvapen eller ammunition

från Sverige till ett annat land; och

f) den som avser att föra ut ett skjutvapen från Sverige eller lånar ut ett

skjutvapen till någon som är fast bosatt i ett annat land och inte skall
använda vapnet endast i Sverige, skall anmäla detta till polismyndigheten.

2 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om

a) undantag från kravet på tillstånd för att inneha start- eller signal-

vapen,

b) krav på skjutskicklighet, utbildning, ålder och de förutsättningar i

övrigt som skall vara uppfyllda för tillstånd till innehav av skjutvapen,

c) krav på kunskap för att få tillstånd att driva handel med skjutvapen

och vad som i övrigt skall gälla vid sådan handel,

d) vad som skall iakttas utöver bestämmelserna i 4 kap. vid ändring,

reparation och skrotning av skjutvapen,

e) krav på vapenhandlares, museers och skyttesammanslutningars för-

varing av andra vapen än effektbegränsade vapen och på skyttesam-
manslutningars förvaring av ammunition,

f) de förutsättningar i övrigt som skall vara uppfyllda för tillstånd enligt

denna lag,

g) utfärdande av europeiska skjutvapenpass till dem som har tillstånd

att inneha skjutvapen i Sverige,

h) förutsättningar för och förfaringssätt vid medgivande av att personer

bosatta i Sverige skall få tillstånd att förvärva skjutvapen i ett annat land,
och

i) krav på att den som förvärvat ett skjutvapen i Sverige och som är

bosatt i ett främmande land skall underrätta den staten om förvärvet.

3 § Regeringen får besluta att lagen inte skall gälla skjutvapen och

ammunition som innehas av en främmande stats militära styrka vid besök
i Sverige inom ramen för internationellt samarbete.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.

2. Genom lagen upphävs vapenlagen (1973:1176).
3. Den som vid lagens ikraftträdande har tillstånd att förvärva, inneha,

föra in eller handla med skjutvapen eller ammunition skall anses ha till-
stånd till det också enligt denna lag, om tillståndet har beviljats enligt
kungörelsen (1927:338) med vissa bestämmelser angående skjutvapen och
ammunition, vapenkungörelsen (1934:315), vapenförordningen (1949:340)
eller vapenlagen (1973:1176). Detta gäller också den som fått ett

föreskrivet bevis om att han eller hon deklarerat innehav av vapen enligt
någon av de nu nämnda kungörelserna (deklarationsbevis).

4. Den som vid lagens ikraftträdande är berättigad enligt andra punkten

i övergångsbestämmelserna till lagen (1987:1008) om ändring i vapenla-
gen (1973:1176) att inneha ett start- eller signal vapen utan tillstånd får
även fortsättningsvis inneha vapnet utan tillstånd.

5. Den som vid lagens ikraftträdande med stöd av bestämmelsen i 12 §

122

SFS 1996:67

första stycket vapenlagen (1973:1176) innehar ammunition som inte är
avsedd för samma ändamål som rätten att inneha vapnet avser, får utan
särskilt tillstånd inneha ammunitionen till den 1 oktober 1996 eller, om
ansökan om tillstånd att inneha ammunitionen gjorts före den tidpunkten,
till dess ansökan har blivit slutligt prövad.

Om innehavaren inte längre har rätt att inneha viss ammunition enligt

första stycket, skall ammunitionen lösas in av staten enligt bestämmelser-
na i 7 kap.

6.1 ärenden som gäller ansökan enligt vapenlagen (1973:1176)

tillämpas den nya lagen vid prövning efter ikraftträdandet.

7. I fråga om överklagande gäller äldre bestämmelser, om polismyn-

dighetens beslut har meddelats före ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

MATS HELLSTRÖM

LAILA FREIVALDS
(Justitiedepartementet)

123