Lag (1973:1150) om för­valt­ning av sam­fäl­lig­he­ter

Utfär­dad:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1973:1150
Depar­te­ment: Justi­tie­de­par­te­men­tet L1
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2023:776
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1973:1150
Depar­te­ment/myn­dig­het: Justi­tie­de­par­te­men­tet L1
Utfär­dad: 1973-​12-14
Änd­rad: t.o.m. SFS

2023:776
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   Vid tillämp­ningen av denna lag ska som sam­fäl­lig­het anses
   1. sam­fäl­lig­het enligt fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988),
   2. annan mark som gemen­samt till­hör ägarna av de man­tals­satta fas­tig­he­terna i en soc­ken,
   3. ser­vi­tut eller annan sär­skild rät­tig­het som hör till flera fas­tig­he­ter gemen­samt,
   4. sam­fäl­lig­het enligt anlägg­nings­la­gen (1973:1149),
   5. sam­fäl­lig­het enligt lagen (1998:812) med sär­skilda bestäm­mel­ser om vat­ten­verk­sam­het.

Med delä­gar­fas­tig­het för­stås i lagen fas­tig­het som har del i sam­fäl­lig­het och med delä­gare äga­ren av delä­gar­fas­tig­het. I fråga om sam­fäl­lig­het enligt första styc­ket 5 för­stås dock med delä­gar­fas­tig­het fas­tig­het som på annat sätt än genom del­ak­tig­het omfat­tas av sam­fäl­lig­he­ten och med delä­gare den som del­tar i sam­fäl­lig­he­ten. Beträf­fande sådan sam­fäl­lig­het ska vidare vad som sägs i lagen om delä­gar­fas­tig­hets andel­stal i stäl­let gälla delä­ga­res andel­stal. Lag (2012:184).

2 §   Lagen äger tillämp­ning endast i den mån det är för­en­ligt med annan lag eller för­fatt­ning. Dock får enligt lagen beslu­tas om nytt­jande av sam­fäl­lig­het i strid mot bygg­ning­a­bal­ken. Lag (1982:329).

3 §   Lagens bestäm­mel­ser om fas­tig­het tilläm­pas även på sådan tomträtt, gruva, bygg­nad, annan anlägg­ning, natur­re­ser­vat och kul­tur­re­ser­vat som har del i en sam­fäl­lig­het enligt 1 § första styc­ket 3, 4 eller 5.

Den som inne­har en fas­tig­het på grund av ett tes­ta­men­ta­riskt för­ord­nande, utan att någon har ägan­de­rät­ten till den, anses vid tillämp­ning av lagen som fas­tig­he­tens ägare. Som ägare av ett natur­re­ser­vat eller ett kul­tur­re­ser­vat anses den som har beslu­tat om reser­va­tet.

En inne­ha­vare av en tomträtt i en fas­tig­het som har del i en sam­fäl­lig­het enligt 1 § första styc­ket 1 eller 2 ska vid tillämp­ning av lagen anses som delä­gare i fas­tig­hets­ä­ga­rens ställe.

När talan ska föras i fråga om sam­fäl­lig­he­ter enligt 1 § första styc­ket 5 till­läm­pas bestäm­mel­serna om stäm­nings­mål i lagen (1998:812) med sär­skilda bestäm­mel­ser om vat­ten­verk­sam­het. Lag (2015:374).

4 §   En sam­fäl­lig­het för­val­tas antingen direkt av delä­garna (delä­gar­för­valt­ning) eller av en sär­skilt bil­dad sam­fäl­lig­hets­för­e­ning (för­e­nings­för­valt­ning). Lag (2012:184).

5 §   Avstyc­kas en sam­fäl­lig­het som avses i 1 § första styc­ket 1 eller 2 eller viss ägo­vidd av sådan sam­fäl­lig­het utan att ha över­gått till en annan ägare och för­val­tas sam­fäl­lig­he­ten av en sam­fäl­lig­hets­för­e­ning, över­går ägan­de­rät­ten till den sålunda bil­dade fas­tig­he­ten genom avstyck­ningen till för­e­ningen.
Lag (2012:184).

Delä­gar­för­valt­ning

6 §   Vid delä­gar­för­valt­ning beslu­tar delä­garna gemen­samt.

7 §   Kan delä­garna inte enas i fråga om en viss för­valt­nings­åt­gärd, skall, om någon delä­gare begär det, lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten eller den som myn­dig­he­ten för­ord­nar där­till hålla sam­man­träde med delä­garna för att avgöra frå­gan eller, om omstän­dig­he­terna för­an­le­der det, anordna för­e­nings­för­valt­ning.

Lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten får, om syn­ner­liga skäl för­an­le­der det, vidta åtgärd som behövs för att säker­ställa deläg­ar­be­slu­tet.
Lag (1995:1406).

8 §   Den som skall hålla sam­man­träde enligt 7 § skall utreda vilka som är delä­gare. Lag (1989:727).

9 §   Till sam­man­trä­det ska samt­liga kända delä­gare kal­las. Är det ovisst vil­ken av flera som är delä­gare, kal­las samt­liga. Om det kan antas att okända delä­gare finns, utfär­das kal­lelse även på dessa.

Kal­lelse ska i god tid före sam­man­trä­det del­ges delä­garna. För sådan del­giv­ning gäl­ler inte 14 § och 49 § första styc­ket 3 del­giv­nings­la­gen (2010:1932). Lag (2010:1943).

10 §   Kal­lelse och del­giv­ning enligt 9 § ombe­sörjs av den som skall hålla sam­man­trä­det. Denne skall vidare göra anmä­lan hos rät­ten, när god man enligt 11 kap. 3 § för­äld­ra­bal­ken behö­ver för­ord­nas. Lag (1988:1259).

11 §   Har delä­gare infun­nit sig till sam­man­trä­det, får det hål­las även om han icke fått del av kal­lelse.

12 §   Delä­gare, som själv eller genom ombud är när­va­rande vid sam­man­trä­det, har, oav­sett om han äger en eller flera delä­gar­fas­tig­he­ter, en röst. I fråga som har eko­no­misk bety­delse skall delä­gar­nas rös­te­tal i stäl­let beräk­nas efter delä­gar­fas­tig­he­ter­nas andel­stal, om delä­gare begär det. Dock får delä­ga­res rös­te­tal ej över­stiga en fem­te­del av det sam­man­lagda rös­te­ta­let för samt­liga när­va­rande röst­be­rät­ti­gade delä­gare.

För beslut att över­låta eller söka inteck­ning i fast egen­dom eller att upp­låta sådan egen­dom med nytt­jan­de­rätt för längre tid än fem år fordras minst två tred­je­de­lar av de avgivna rös­terna. I andra frå­gor skall som beslut gälla den mening för vil­ken de flesta rös­terna avgi­vits eller, vid lika rös­te­tal, den mening som ord­fö­ran­den biträ­der.

Inne­ha­vare av rät­tig­het i delä­gar­fas­tig­het får när­vara och yttra sig vid behand­lingen av fråga som rör hans rätt.

13 §   När beslut fat­tas om över­lå­telse eller om upp­lå­telse av rät­tig­het, kan även bestäm­mas vem som skall under­teckna överlåtelse-​​ eller upp­lå­tel­se­hand­ling på delä­gar­nas väg­nar. Vad som nu sagts äger mot­sva­rande tillämp­ning i fråga om ansö­kan om inteck­ning.

14 §   Vid sam­man­trä­det skall föras pro­to­koll genom ord­fö­ran­dens försorg.

15 §   Anser delä­gare att beslut som fat­tats vid sam­man­trä­det icke till­kom­mit i behö­rig ord­ning eller att det stri­der mot denna lag eller annan för­fatt­ning eller att hans enskilda intres­sen icke i skä­lig omfatt­ning beak­tats i beslu­tet, får han klandra beslu­tet genom att väcka talan mot övriga delä­gare hos mark- och mil­jö­dom­sto­len inom fyra vec­kor från beslu­tets dag vid påföljd att rät­ten till talan annars är för­lo­rad.

När talan väckts, kan dom­sto­len för­ordna att beslu­tet tills vidare icke skall lända till efter­rät­telse.

Inne­ha­vare av rät­tig­het i delä­gar­fas­tig­het får klandra beslut som rör hans rätt. I fråga om sådan talan äger första och andra styc­kena mot­sva­rande tillämp­ning.

Dom vari­ge­nom beslut upp­hävts eller änd­rats gäl­ler även för delä­gare eller rät­tig­hets­ha­vare som ej fört talan.
Lag (2010:999).

16 §   Kost­nad för sam­man­trä­det för­skju­tes av sökan­den. Leder sam­man­trä­det till beslut om för­valt­nings­åt­gärd, skall kost­na­den slut­ligt beta­las av delä­garna efter deras del­ak­tig­het i sam­fäl­lig­he­ten.

För­e­nings­för­valt­ning

All­männa bestäm­mel­ser om sam­fäl­lig­hets­för­e­ning

17 §   Sam­fäl­lig­hets­för­e­ning är en enligt denna lag bil­dad sam­man­slut­ning, som kan för­värva rät­tig­he­ter och ikläda sig skyl­dig­he­ter och vars med­lem­mar utgö­res av delä­garna i sam­fäl­lig­het.

18 §   En sam­fäl­lig­hets­för­e­nings ända­mål är att för­valta den sam­fäl­lig­het för vil­ken den bil­dats.

En sam­fäl­lig­hets­för­e­ning får inte driva verk­sam­het som är främ­mande för det ända­mål som sam­fäl­lig­he­ten ska till­go­dose.
Lag (2012:184).

19 §   För­e­ningen skall vid för­valt­ningen till­go­dose med­lem­mar­nas gemen­samma bästa. Varje med­lems enskilda intres­sen skall även beak­tas i skä­lig omfatt­ning.

En sam­fäl­lig­hets­för­e­ning som för­val­tar en gemen­sam­hets­an­lägg­ning skall avsätta medel till en fond för att säker­ställa under­håll och för­ny­else av gemen­sam­hets­an­lägg­ningen, när gemen­sam­hets­an­lägg­ningen
   1. är av kom­mu­nal­tek­nisk natur eller annars av större värde samt inrät­tad för små­hus­fas­tig­he­ter eller för sådana fas­tig­he­ter till­sam­mans med hyres­fas­tig­he­ter eller bostads­rätts­fas­tig­he­ter, eller
   2. till­för­säk­rar en tre­di­men­sio­nell fas­tig­het eller ett tre­di­men­sio­nellt fas­tig­hets­ut­rymme sådana rät­tig­he­ter som avses i 3 kap. 1 a § första styc­ket 2 fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988).

I de fall som avses i andra styc­ket skall för­e­ning­ens sty­relse också upp­rätta en underhålls-​​ och för­ny­el­se­plan. Den skall inne­hålla de upp­lys­ningar som är av bety­delse för att fondav­sätt­ning­ar­nas stor­lek skall kunna bedö­mas. Lag (2003:629).

19 a §   Bestäm­mel­serna i andra-​​fjärde styc­kena tilläm­pas när 1. olika delar av en bygg­nad eller annan anlägg­ning hör till skilda fas­tig­he­ter, 2. minst en del av anlägg­ningen hör till en tre­di­men­sio­nell fas­tig­het eller ett tre­di­men­sio­nellt fas­tig­hets­ut­rymme, 3. en del av anlägg­ningen ingår i en sam­fäl­lig­het, och 4. sam­fäl­lig­he­ten för­val­tas av en sam­fäl­lig­hets­för­e­ning. En med­lem i för­e­ningen ska följa de reg­ler som kan fin­nas i stad­garna för att bevara sund­het, ord­ning och gott skick inom sam­fäl­lig­he­ten. Med­lem­men ska hålla nog­grann till­syn över att det som sägs i andra styc­ket full­görs också av 1. per­so­ner som hör till med­lem­mens hus­håll eller som besö­ker honom eller henne som gäs­ter, 2. per­so­ner som med­lem­men har inrymt i sin del av anlägg­ningen, eller 3.
per­so­ner som för med­lem­mens räk­ning utför arbete i med­lem­mens del av anlägg­ningen. Om en med­lem åsi­do­sät­ter sina skyl­dig­he­ter enligt andra eller tredje styc­ket eller om en nytt­jan­de­rätts­ha­vare åsi­do­sät­ter de skyl­dig­he­ter som enligt samma styc­ken ålig­ger en med­lem, får för­e­ningen föra talan mot med­lem­men. Lag (2009:184).

Bildande av sam­fäl­lig­hets­för­e­ning

20 §   En sam­fäl­lig­hets­för­e­ning bil­das vid sam­man­träde med delä­garna genom att de antar stad­gar och utser sty­relse.

Sam­man­träde enligt första styc­ket ska, om någon delä­gare begär det, hål­las av lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten eller den som myn­dig­he­ten för­ord­nat där­till. Dock ska i sam­band med för­rätt­ning enligt fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988) eller anlägg­nings­la­gen (1973:1149) lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten eller, om sär­skild för­rätt­nings­man för­ord­nats enligt 4 § anlägg­nings­la­gen, denne hålla sam­man­träde enligt första styc­ket beträf­fande en sam­fäl­lig­het som berörs av för­rätt­ningen, om delä­gare i sam­fäl­lig­he­ten begär det eller om det är av väsent­lig bety­delse från all­män syn­punkt att en sam­fäl­lig­hets­för­e­ning bil­das.

Om det är av väsent­lig bety­delse från all­män syn­punkt att en sam­fäl­lig­hets­för­e­ning bil­das för för­valt­ningen av en sam­fäl­lig­het enligt 1 § första styc­ket 5, får lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten hålla sam­man­träde enligt första styc­ket även om delä­gare i sam­fäl­lig­he­ten inte har begärt det.
Lag (2012:184).

20 a §   Vid fas­tig­hets­bild­ning enligt 3 kap. 1 b § fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988) ska lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten se till att en sam­fäl­lig­het som till­för­säk­rar en ägar­lä­gen­hets­fas­tig­het sådana rät­tig­he­ter som avses i 3 kap. 1 a § första styc­ket 2 nämnda lag för­val­tas av en sam­fäl­lig­hets­för­e­ning.

I fall som avses i första styc­ket får lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten hålla sam­man­träde enligt 20 § första styc­ket för bildande av en sam­fäl­lig­hets­för­e­ning även om delä­gare i sam­fäl­lig­he­ten inte har begärt det. Lag (2009:184).

21 §   I fråga om sam­man­träde för bildande av en sam­fäl­lig­hets­för­e­ning äger 7 § andra styc­ket, 8-11 §§, 12 § första styc­ket första punk­ten och 14 § mot­sva­rande tillämp­ning.
Hålls sam­man­trä­det i sam­band med för­rätt­ning enligt fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988) eller anlägg­nings­la­gen (1973:1149) äger dock i fråga om del­giv­ning av kal­lelse till sam­man­trä­det vad som gäl­ler om del­giv­ning av kal­lelse till sam­man­träde vid för­rätt­ningen mot­sva­rande tillämp­ning.
Lag (2012:184).

22 §   Som sam­man­trä­dets beslut gäl­ler den mening som fått de flesta rös­terna. Vid lika rös­te­tal avgö­res val genom lott­ning. I andra frå­gor gäl­ler den mening som biträ­des av ord­fö­ran­den.

23 §   I fråga om klan­der av beslut vid sam­man­trä­det äger 15 § mot­sva­rande tillämp­ning.

Har fastighetsbildnings-​​ eller anlägg­nings­be­slut eller till­stånds­dom eller till­stånds­be­slut enligt mil­jö­bal­ken med­de­lats, får sam­man­träde för bildande av sam­fäl­lig­hets­för­e­ning hål­las innan domen eller beslu­tet om sam­fäl­lig­he­tens bildande vun­nit laga kraft. Som delä­gare anses då äga­ren av fas­tig­he­ten och annan som enligt domen eller beslu­tet ska ha del i sam­fäl­lig­he­ten. Beslut som fat­tas vid sam­man­trä­det gäl­ler endast under för­ut­sätt­ning att fastighetsbildnings-​​, anläggnings-​​ eller till­stånds­be­slu­tet eller till­stånds­do­men vin­ner laga kraft eller, i fråga om anlägg­nings­be­slut, att för­ord­nande med­de­las enligt 27 a § anlägg­nings­la­gen (1973:1149) eller 22 kap. 28 § första styc­ket mil­jö­bal­ken. Lag (2012:184).

24 §   Kost­nad för sam­man­trä­det skall för­skju­tas av sökan­den men slut­ligt beta­las av för­e­ningen.

Regi­stre­ring, stad­gar och före­tags­namn

25 §   En sam­fäl­lig­hets­för­e­ning regi­stre­ras hos den stat­liga lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten.

Hos den stat­liga lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten ska det föras ett sam­fäl­lig­hets­för­e­nings­re­gis­ter för infö­ring av de upp­gif­ter som enligt denna lag eller någon annan för­fatt­ning ska anmä­las för regi­stre­ring eller annars tas in i regist­ret. I regist­ret ska upp­gif­terna föras sepa­rat för varje län. Upp­gif­ter om en sam­fäl­lig­hets­för­e­ning ska föras i den del av regist­ret som avser det län där för­e­ning­ens sty­relse enligt stad­garna har sitt säte. I fråga om regi­stre­ring i sam­fäl­lig­hets­för­e­nings­re­gist­ret tilläm­pas 19 kap. 3 och 4 §§ lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar. Hän­vis­ningen i 4 § i det kapit­let ska då gälla en sådan klan­der­ta­lan som avses i 23 § första styc­ket och 53 § andra styc­ket i denna lag. Ett beslut om en sådan änd­ring av stad­garna att sty­rel­sens säte ska flyt­tas från ett län till ett annat får dock inte regi­stre­ras, om sam­fäl­lig­hets­för­e­ning­ens före­tags­namn på grund av 29 § första styc­ket andra meningen i denna lag inte får föras in i den delen av sam­fäl­lig­hets­för­e­nings­re­gist­ret.

Rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om avgif­ter i ären­den om regi­stre­ring enligt denna lag. Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer kan vidare med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela när­mare före­skrif­ter om sam­fäl­lig­hets­för­e­nings­re­gist­ret. Lag (2018:1657).

26 §   Regi­stre­ring av en sam­fäl­lig­hets­för­e­ning görs på ansö­kan av för­e­ningen. Om ett sam­man­träde för bildande av för­e­ningen har hål­lits enligt 20 § andra styc­ket andra meningen eller 20 a § andra styc­ket, får regi­stre­ring också göras på ansö­kan av den som har hål­lit sam­man­trä­det.

Till ansö­kan ska bestyrkta kopior av för­e­ning­ens stad­gar och pro­to­kol­let från sam­man­trä­det enligt 20 § bifo­gas.

För­e­ningen ska för regi­stre­ring anmäla upp­gif­ter om för­e­ning­ens post­a­dress samt sty­rel­se­le­da­mö­ter­nas full­stän­diga namn, post­a­dress och per­son­num­mer eller, om sådant sak­nas, något annat iden­ti­fi­e­rings­num­mer. Om en sty­rel­sesupple­ant eller sär­skild fir­ma­teck­nare har utsetts ska mot­sva­rande upp­gif­ter läm­nas också om den per­so­nen. Lag (2020:369).

27 §   Innan sam­fäl­lig­hets­för­e­ning bli­vit regi­stre­rad, kan den ej för­värva rät­tig­he­ter eller ikläda sig skyl­dig­he­ter.

Hand­lar med­lem­mar i sam­fäl­lig­hets­för­e­ning eller dess sty­relse eller annan, som enligt denna lag är ställ­fö­re­trä­dare för för­e­ningen, på för­e­ning­ens väg­nar innan den regi­stre­rats, skall de som del­ta­git i åtgär­den eller beslut därom svara soli­da­riskt för upp­kom­mande för­bin­del­ser.

28 §   En sam­fäl­lig­hets­för­e­nings stad­gar ska inne­hålla upp­gif­ter om
   1. för­e­ning­ens före­tags­namn,
   2. den sam­fäl­lig­het som för­val­tas av för­e­ningen och grun­derna för för­valt­ningen,
   3. den ort där sty­rel­sen ska ha sitt säte,
   4. hur sty­rel­sen ska vara sam­man­satt och hur den ska utses samt grun­derna för dess besluts­för­het,
   5. hur revi­sion av sty­rel­sens för­valt­ning ska ske,
   6. för­e­ning­ens räken­skaps­pe­riod,
   7. grun­derna för sådan fondav­sätt­ning som avses i 19 § andra styc­ket,
   8. hur ofta ordi­na­rie för­e­nings­stämma ska hål­las,
   9. det sätt på vil­ket kal­lelse till för­e­nings­stämma ska ske och hur andra med­de­lan­den ska komma till med­lem­mar­nas kän­ne­dom samt den tid före sam­man­träde då kal­lel­seåt­gärd senast ska vid­tas.

Stad­garna får inte inne­hålla före­skrif­ter som stri­der mot denna lag eller annan för­fatt­ning. Lag (2018:1657).

29 §   En sam­fäl­lig­hets­för­e­nings före­tags­namn ska inne­hålla ordet sam­fäl­lig­hets­för­e­ning. Före­tags­nam­net ska tyd­ligt skilja sig från andra regi­stre­rade ännu bestå­ende före­tags­namn för sam­fäl­lig­hets­för­e­ningar i samma län. För regi­stre­ring av en sam­fäl­lig­hets­för­e­nings före­tags­namn gäl­ler i övrigt bestäm­mel­serna i lagen (2018:1653) om före­tags­namn.

Någon annan än en sam­fäl­lig­hets­för­e­ning får inte använda ordet sam­fäl­lig­hets­för­e­ning i sitt före­tags­namn. Den som bry­ter mot detta döms till böter. Lag (2018:1657).

Sty­relse och fir­ma­teck­ning

30 §   Sty­rel­sen för sam­fäl­lig­hets­för­e­ning skall bestå av en eller flera leda­mö­ter och ha sitt säte i den ort där med­lem­mar­nas fas­tig­he­ter eller huvud­de­len av dessa lig­ger. Sty­rel­se­le­da­mot får inte vara underå­rig eller ha för­val­tare enligt 11 kap. 7 § för­äld­ra­bal­ken. Lag (1988:1259).

31 §   När skäl där­till före­lig­ger, får läns­sty­rel­sen för­ordna att sty­rel­sen skall bestå av flera leda­mö­ter än som anges i stad­garna.
Sådant för­ord­nande har samma ver­kan som beslut om stad­geänd­ring.
Läns­sty­rel­sen får vidare i för­e­nings­stäm­mans ställe utse en leda­mot eller, om syn­ner­liga skäl före­lig­ger, flera leda­mö­ter i sty­rel­sen. Kan över­ens­kom­melse ej träf­fas om arvode till sådan leda­mot, bestäm­mer läns­sty­rel­sen arvo­det.

Om läns­sty­rel­sens beslut enligt första styc­ket skall anteck­ning göras i sam­fäl­lig­hets­för­e­nings­re­gist­ret.

32 §   Sty­rel­se­le­da­mot kan av den som utsett honom skil­jas från sitt upp­drag före utgången av den tid för vil­ken han utsetts.

33 §   Har sty­rel­se­le­da­mots upp­drag upp­hört eller är sty­rel­se­le­da­mot för­hind­rad att utöva upp­dra­get och är sty­rel­sen ej ändå beslut­för, får läns­sty­rel­sen för­ordna sysslo­man i sådan leda­mots ställe. Finns av skäl som nu sagts icke någon sty­rel­se­le­da­mot att tillgå, får sysslo­man­nen ensam handha för­e­ning­ens ange­lä­gen­he­ter och före­träda för­e­ningen som sty­relse. Sysslo­man­nens för­ord­nande gäl­ler till dess beslut­för sty­relse åter finns.

Sysslo­man­nen har rätt till arvode som bestäm­mes av läns­sty­rel­sen.
Arvo­det beta­las av för­e­ningen.

34 §   Om ej annat föl­jer av stad­garna eller av för­e­nings­stäm­mo­be­slut, får sty­rel­sen utse sär­skild fir­ma­teck­nare.

Bemyn­di­gande att teckna firma kan av sty­rel­sen när som helst åter­kal­las.

35 §   Sty­rel­sen hand­har för­e­ning­ens ange­lä­gen­he­ter i över­ens­stäm­melse med denna lag, stad­garna och för­e­nings­stäm­mo­be­slut, i den mån beslu­tet ej stri­der mot denna lag eller annan för­fatt­ning eller mot stad­garna.

36 §   Sty­rel­se­le­da­mot får ej taga befatt­ning med ange­lä­gen­het i vil­ken han har ett väsent­ligt intresse som stri­der mot för­e­ning­ens.

37 §   Sty­rel­sen är behö­rig att före­träda för­e­ningen i för­hål­lande till tredje man. Samma behö­rig­het till­kom­mer fir­ma­teck­nare. Sty­rel­sen och fir­ma­teck­na­ren får dock ej utan stöd av stad­garna eller för­e­nings­stäm­mo­be­slut över­låta eller söka inteck­ning i fast egen­dom eller upp­låta sådan egen­dom med nytt­jan­de­rätt för länge tid än fem år.

38 §   Som sty­rel­sens beslut gäl­ler den mening om vil­ken vid sty­rel­se­sam­man­träde de flesta rös­tande för­e­nar sig. Vid lika rös­te­tal avgö­res val genom lott­ning. I andra frå­gor gäl­ler den mening som biträ­des av ord­fö­ran­den.

Första styc­ket gäl­ler ej, om annat före­skri­ves i stad­garna.

39 §   Sker änd­ring i fråga om sådant för­hål­lande som anges i 26 § tredje styc­ket, skall detta genom sty­rel­sens försorg genast anmä­las för regi­stre­ring.

Uttax­e­ring av bidrag m.m.

40 §   Om sam­fäl­lig­hets­för­e­nings medels­be­hov ej täc­kes på annat sätt, skall bidrag i pengar uttaxe­ras av med­lem­marna.

41 §   Innan uttax­e­ring sker, skall sty­rel­sen upp­rätta utgifts-​​ och inkomst­stat för för­e­ningen. Sta­ten före­läg­ges för­e­nings­stäm­man för god­kän­nande.

Gäl­ler i fråga om skyl­dig­he­ten att del­taga i kost­na­der olika bestäm­mel­ser för skilda verk­sam­hets­gre­nar, skall inkoms­terna och utgif­terna för varje verk­sam­hets­gren beräk­nas för sig. Gemen­samma inkoms­ter och utgif­ter för­de­las på verk­sam­hets­gre­narna efter vad som är skä­ligt.

Om för­e­ningen skall göra fonds­av­sätt­ning enligt 19 § andra styc­ket skall av utgifts-​​ och inkomst­sta­ten framgå de belopp som går åt till fondav­sätt­ningen. Lag (1989:727).

42 §   Om ej annat före­skri­ves i stad­garna, uttaxe­ras med­lem­mar­nas bidrag genom att sty­rel­sen upp­rät­tar och på för­e­nings­stämma fram­läg­ger debi­te­rings­längd.

I debi­te­rings­läng­den anges det belopp som uttaxe­ras, vad som belö­per på varje med­lem och när betal­ning skall ske.

I fall som avses i 41 § andra styc­ket redo­vi­sas varje verk­sam­hets­gren för sig i debi­te­rings­läng­den.

43 §   Räc­ker ej till­gäng­liga medel till betal­ning av klar och för­fal­len skuld för vil­ken för­e­ningen sva­rar, skall sty­rel­sen utan dröjs­mål upp­rätta och på för­e­nings­stämma fram­lägga sär­skild debi­te­rings­längd samt ome­del­bart uttaga vad som fordras.

För­sum­mar sty­rel­sens leda­mö­ter vad som ålig­ger dem enligt första styc­ket, är de soli­da­riskt ansva­riga för skul­den. Är för­sum­mel­sen uppen­bar, för­ord­nar läns­sty­rel­sen på bor­ge­nä­rens yrkande sysslo­man att debi­tera och uttaga vad som fordras. I fråga om ersätt­ning till sådan sysslo­man äger 33 § andra styc­ket mot­sva­rande tillämp­ning.

44 §   Över­går delä­gar­fas­tig­het till ny ägare på annat sätt än genom för­sälj­ning på exe­ku­tiv auk­tion, sva­rar den nye äga­ren till­sam­mans med den förre äga­ren gente­mot för­e­ningen för ogul­det belopp som dess­förin­nan påförts den förre äga­ren enligt 42 eller 43 § och som ej för­fal­lit till betal­ning tidi­gare än ett år före den bestämda till­trä­des­da­gen. Mot den nya äga­ren anses belop­pet för­fal­let till­trä­des­da­gen, om ej belop­pet enligt debi­te­rings­läng­den för­fal­ler först efter denna dag.

I fråga om sam­fäl­lig­he­ter enligt 1 § första styc­ket 5 skall vad som i första styc­ket sägs om ny ägare till en delä­gar­fas­tig­het i stäl­let gälla den på vil­ken del­ak­tig­he­ten i sam­fäl­lig­he­ten har över­gått på annat sätt än genom över­gång av ägan­de­rät­ten till en delä­gar­fas­tig­het. Lag (1983:660).

45 §   I fall som avses i 41 § andra styc­ket får medel och andra till­gångar som är att hän­föra enbart till viss verk­sam­hets­gren icke använ­das eller utmä­tas för ända­mål som fal­ler utan­för verk­sam­hets­gre­nen.
Medel som nyss sagts får ej hel­ler sam­man­blan­das med andra medel.

46 §   Anser med­lem att uttax­e­ring ej över­ens­stäm­mer med denna lag, stad­garna eller för­e­nings­stäm­mo­be­slut, får han väcka talan mot för­e­ningen om rät­telse hos mark- och mil­jö­dom­sto­len inom fyra vec­kor från den dag då debi­te­rings­läng­den fram­la­des på för­e­nings­stämma.

Debi­te­rat och till betal­ning för­fal­let belopp får, om dom­sto­len ej för­ord­nar annat när den prö­var talan om rät­telse, utta­gas enligt bestäm­mel­serna i utsök­nings­bal­ken om ford­ran för vil­ken betal­nings­skyl­dig­het ålagts genom dom som äger lag kraft.
Lag (2010:999).

För­e­nings­stämma

47 §   Vid för­e­nings­stäm­man utö­var med­lem­marna sin rätt att besluta i för­e­ning­ens ange­lä­gen­he­ter.

Oav­sett vad som anges i stad­garna får för­e­nings­stäm­man hål­las digi­talt, om extra­or­di­nära omstän­dig­he­ter krä­ver det.

Sty­rel­sen kal­lar till för­e­nings­stämma. I kal­lel­sen ska de ären­den som ska behand­las på stäm­man anges.

Om sty­rel­sen inte kal­lar till ordi­na­rie för­e­nings­stämma i enlig­het med stad­garna, ska läns­sty­rel­sen på ansö­kan av en med­lem kalla till för­e­nings­stämma. Om minst en fem­te­del av samt­liga röst­be­rät­ti­gade med­lem­mar eller det mindre antal som kan vara bestämt i stad­garna, hos sty­rel­sen begär att extra för­e­nings­stämma ska hål­las och anger de ären­den som ska behand­las, ska sty­rel­sen inom en vecka kalla till en sådan stämma, som ska hål­las så snart som möj­ligt med hän­syn till stad­gar­nas bestäm­mel­ser om tid för kal­lelse. Om sty­rel­sen inte gör det, ska läns­sty­rel­sen kalla till stämma på ansö­kan av en med­lem. Lag (2023:776).

48 §   I fall som avses i 41 § andra styc­ket får vid avgö­rande av fråga som enbart rör viss verk­sam­hets­gren röst­rätt utövas endast av de med­lem­mar som är bidrags­skyl­diga till denna verk­sam­hets­gren.

Den som under­lå­tit att i rätt tid full­göra sin bidrags­skyl­dig­het får del­taga i för­hand­ling­arna men ej utöva röst­rätt, innan han full­gjort vad han efter­satt.

Med­lem eller annan får icke, själv eller genom ombud eller som ombud, del­taga i behand­lingen av ange­lä­gen­het, vari han äger ett väsent­ligt intresse som stri­der mot för­e­ning­ens.

Inne­ha­vare av rät­tig­het i delä­gar­fas­tig­het får när­vara och yttra sig vid behand­lingen av fråga som rör hans rätt.

49 §   En röst­be­rät­ti­gad med­lem som är när­va­rande vid en för­e­nings­stämma har, oav­sett om han eller hon äger en eller flera delä­gar­fas­tig­he­ter, en röst. I en fråga som har eko­no­misk bety­delse ska med­lem­mar­nas rös­te­tal i stäl­let beräk­nas efter delä­gar­fas­tig­he­ter­nas andel­stal, om en med­lem begär det. En med­lems rös­te­tal får dock inte över­stiga en fem­te­del av det sam­man­lagda rös­te­ta­let för samt­liga när­va­rande röst­be­rät­ti­gade med­lem­mar.

En med­lems röst­rätt kan utövas genom ombud. Ett ombud får inte före­träda mer än en med­lem. För­e­nings­stäm­mans beslut utgörs av den mening som har fått flest rös­ter. Vid lika rös­te­tal har ord­fö­ran­den utslags­röst. Val avgörs dock vid lika rös­te­tal genom lott­ning.

Första och andra styc­kena gäl­ler inte om något annat föl­jer av 51 eller 52 §. Andra styc­ket gäl­ler inte hel­ler om något annat har bestämts i stad­garna. I 43 a § anlägg­nings­la­gen (1973:1149) finns en sär­skild regel om majo­ri­tets­krav för beslut om änd­ring av andel­stal enligt den para­gra­fen.
Lag (2022:363).

50 §   Sty­rel­sen är skyl­dig att på för­e­nings­stämma lämna de upp­lys­ningar om för­e­ning­ens verk­sam­het som med­lem begär och som kan vara av bety­delse för med­lem­marna.

Över beslut som fat­tas på för­e­nings­stämma skall genom sty­rel­sens försorg föras pro­to­koll, vil­ket skall hål­las till­gäng­ligt för med­lem­marna senast två vec­kor efter stäm­man.

Över­lå­telse av fast egen­dom m.m.

51 §   För beslut att över­låta eller söka inteck­ning i fast egen­dom eller att upp­låta sådan egen­dom med nytt­jan­de­rätt för längre tid än fem år fordras minst två tred­je­de­lar av de avgivna rös­terna, om ej annat före­skri­ves i stad­garna.

Änd­ring av för­e­ning­ens stad­gar

52 §   Vid omröst­ning i en fråga om änd­ring av för­e­ning­ens stad­gar har varje röst­be­rät­ti­gad med­lem, oav­sett om han eller hon äger en eller flera delä­gar­fas­tig­he­ter, en röst. Ett beslut om änd­ring av stad­garna är gil­tigt om minst två tred­je­de­lar av de rös­tande har rös­tat för det, om inte längre gående vill­kor har bestämts i stad­garna.

Sty­rel­sen ska se till att ett beslut enligt första styc­ket genast anmäls för regi­stre­ring. Till anmä­lan ska bestyrkta kopior av pro­to­kol­let över beslu­tet och av de nya stad­garna bifo­gas. Beslu­tet får inte tilläm­pas innan det har regi­stre­rats. Lag (2020:369).

Talan mot för­e­nings­stäm­mo­be­slut

53 §   Anser sty­rel­se­le­da­mot eller sådan med­lem eller inne­ha­vare av rät­tig­het i delä­gar­fas­tig­het vars rätt berö­res att beslut som fat­tas på för­e­nings­stämma ej till­kom­mit i behö­rig ord­ning eller att det stri­der mot denna lag eller annan för­fatt­ning eller mot stad­garna, får han klandra beslu­tet genom att väcka talan mot för­e­ningen hos mark- och mil­jö­dom­sto­len.

Grun­das talan enligt första styc­ket på att beslu­tet ej till­kom­mit i behö­rig ord­ning eller att det eljest krän­ker endast med­lems eller rät­tig­hets­ha­vares rätt, skall talan väc­kas inom fyra vec­kor från beslu­tets dag vid påföljd att beslu­tet annars är gäl­lande.

När talan väckts, äger mark- och mil­jö­dom­sto­len för­ordna att beslu­tet tills vidare ej får verk­stäl­las.

Dom vari­ge­nom stäm­mo­be­slut upp­hävts eller änd­rats gäl­ler även för med­lem eller rät­tig­hets­ha­vare som ej fört talan.
Lag (2010:999).

Ska­de­stånds­skyl­dig­het m.m.

54 §   I fråga om skyl­dig­he­ten för en sty­rel­se­le­da­mot, en sysslo­man enligt denna lag, en revi­sor eller en med­lem att ersätta skada som han eller hon har till­fo­gat för­e­ningen, en med­lem eller en tredje man, och om talan om sådan ersätt­ning, tilläm­pas 21 kap. lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar. En sådan talan ska prö­vas av mark- och mil­jö­dom­sto­len.
Lag (2018:710).

För­e­ningar för för­valt­ning av flera sam­fäl­lig­he­ter

55 §   Sam­fäl­lig­hets­för­e­ning kan bil­das för att handha för­valt­ningen av flera sam­fäl­lig­he­ter. 20-​-24 §§ äger mot­sva­rande tillämp­ning på sådan för­e­nings­bild­ning. Före­lig­ger olik­het i fråga om del­ak­tig­he­ten i sam­fäl­lig­he­terna, gäl­ler dock de avvi­kel­ser som anges i andra styc­ket.

Begä­ran om sam­man­träde för bildande av sådan sam­fäl­lig­hets­för­e­ning som avses i första styc­ket tredje punk­ten skall göras av minst en delä­gare i varje sam­fäl­lig­het. Vid sam­man­trä­det skall sär­skild omröst­ning ske bland delä­garna i varje sam­fäl­lig­het över yrkan­det att bilda gemen­sam för­e­ning. Här­vid äger bestäm­mel­serna i 12 § första styc­ket om omröst­ning i fråga som har eko­no­misk bety­delse mot­sva­rande tillämp­ning. Bifal­les yrkan­det vid samt­liga omröst­ningar, skall delä­garna vid gemen­sam omröst­ning utse sty­relse och antaga stad­gar för för­e­ningen. I annat fall har frå­gan för­fal­lit. På begä­ran av delä­gare skall dock vid sam­man­trä­det behand­las fråga om bildande av annan för­e­ning enligt denna para­graf eller 20 §.

56 §   Fin­ner den som enligt 20 § skall hålla sam­man­träde för bildande av sam­fäl­lig­hets­för­e­ning att för­valt­ningen av sam­fäl­lig­he­ten lämp­li­gen kan hand­has av befint­lig sam­fäl­lig­hets­för­e­ning, skall han inhämta ytt­rande från för­e­ning­ens sty­relse huruvida den för­or­dar att sam­fäl­lig­he­ten anslu­tes till för­e­ningen. Om sådant för­ord läm­nas, skall vid sam­man­trä­det omröst­ning ske i anslut­nings­frå­gan. Här­vid äger bestäm­mel­serna i 12 § första styc­ket om omröst­ning i fråga som har eko­no­misk bety­delse mot­sva­rande tillämp­ning. Fat­tas beslut om anslut­ning, skall för­e­ningen upp­taga fråga om den änd­ring av för­e­ning­ens stad­gar som behövs för att anslut­ning skall ske. Till dess det slut­ligt avgjorts huruvida anslut­ning kom­mer till stånd, skall frå­gan om bildande av ny sam­fäl­lig­hets­för­e­ning vila.

57 §   Mel­lan sam­fäl­lig­hets­för­e­ningar får avta­las att den ena för­e­ningen (över­lå­tande för­e­ningen) skall uppgå i den andra (över­ta­gande för­e­ningen) på så sätt att med­lem­marna i den över­lå­tande för­e­ningen blir med­lem­mar i den över­ta­gande för­e­ningen och att den över­lå­tande för­e­ningen upp­hör att bestå samt alla dess till­gångar och skul­der över­ta­ges av den över­ta­gande för­e­ningen (fusion).

58 §   Fusions­av­tal är bin­dande först när det god­känts av för­e­nings­stämma i den över­lå­tande för­e­ningen och behöv­lig änd­ring i den över­ta­gande för­e­ning­ens stad­gar beslu­tats.

59 §   Den över­lå­tande för­e­ning­ens sty­relse ska se till att ett fusions­av­tal anmäls för regi­stre­ring. Till anmä­lan ska bestyrkta kopior av fusions­av­ta­let och av pro­to­kol­let över för­e­nings­stäm­mans beslut att god­känna avta­let bifo­gas.

Fusions­av­ta­let får endast regi­stre­ras i sam­band med regi­stre­ring av beslu­tet om änd­ring av den över­ta­gande för­e­ning­ens stad­gar. När regi­stre­ring har gjorts är fusio­nen genom­förd. Lag (2020:369).

60 §   För­val­tar sam­fäl­lig­hets­för­e­ning flera sam­fäl­lig­he­ter och före­lig­ger olik­het i fråga om del­ak­tig­he­ten i dessa, äger 41 § andra styc­ket, 42 § tredje styc­ket, 45 § och 48 § första styc­ket mot­sva­rande tillämp­ning.

Upp­lös­ning av sam­fäl­lig­hets­för­e­ning

61 §   En sam­fäl­lig­hets­för­e­ning ska upp­lö­sas, när den eller de sam­fäl­lig­he­ter som för­val­tas av för­e­ningen upp­hör att bestå.
Upp­lös­ning ska vidare ske, om med­lem­marna är ense om det och läns­sty­rel­sen med­ger det. Bestäm­mel­ser om rätt för lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten att för­ordna om upp­lös­ning av en sam­fäl­lig­hets­för­e­ning finns i anlägg­nings­la­gen (1973:1149).
Lag (2012:184).

62 §   Sam­fäl­lig­hets­för­e­ning får ej upp­lö­sas för­rän alla dess skul­der beta­lats eller de medel som fordras för betal­ningen ned­satts hos läns­sty­rel­sen. I sam­band med upp­lös­ningen får kal­lelse sökas på för­e­ning­ens okända bor­ge­nä­rer. Bestäm­mel­serna i lagen (1981:131) om kal­lelse på okända bor­ge­nä­rer äger där­vid mot­sva­rande tillämp­ning.

Över­sti­ger vid upp­lös­ningen av för­e­ningen dess till­gångar skul­derna, skall över­skot­tet skif­tas mel­lan med­lem­marna enligt grun­der som för­e­nings­stäm­man beslu­tat. Vad som nu sagts gäl­ler ej, om annat före­skri­ves i stad­garna. Lag (1981:136).

63 §   När en sam­fäl­lig­hets­för­e­ning har upp­lösts, ska sty­rel­sen se till att detta anmäls för regi­stre­ring. Har skifte av till­gång­arna gjorts ska en bestyrkt kopia av skif­tes­hand­lingen bifo­gas till anmä­lan. Lag (2020:369).

64 §   För­val­tar sam­fäl­lig­hets­för­e­ning flera sam­fäl­lig­he­ter och upp­hör någon av dessa att bestå, skall den verk­sam­hets­gren som sam­fäl­lig­he­ten utgör avveck­las. Det­samma gäl­ler om delä­garna i sam­fäl­lig­he­ten är ense om att avveck­ling skall ske och om läns­sty­rel­sen med­ger det. Om rätt för lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten att för­ordna om avveck­ling av verk­sam­hets­gren finns bestäm­mel­ser i anlägg­nings­la­gen (1973:1149).

62 och 63 §§ äger mot­sva­rande tillämp­ning fråga om 63 §§ äger mot­sva­rande tillämp­ning avveck­ling som anges i första styc­ket.
Lag (1995:1406).

65 §   Fram­kom­mer efter upp­lös­ning av sam­fäl­lig­hets­för­e­ning eller avveck­ling av verk­sam­hets­gren ny skuld eller till­gång, skall läns­sty­rel­sen på begä­ran av bor­ge­när eller annan som saken rör för­ordna sysslo­man att vid­taga de åtgär­der som skulle ha åle­gat sty­rel­sen, om skul­den eller till­gången varit känd tidi­gare.

Bestyrkta kopior

65 a §   När en hand­ling ges in i bestyrkt kopia får den stat­liga lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten begära att ori­gi­nal­hand­lingen visas upp. Lag (2020:369).

Lant­mä­te­ri­myn­dig­hets och mark- och mil­jö­dom­stols behö­rig­het

66 §   Ären­den som enligt denna lag ska prö­vas av en lant­mä­te­ri­myn­dig­het tas, med det undan­tag som anges i 25 §, upp av den lant­mä­te­ri­myn­dig­het inom vars verk­sam­hets­om­råde sam­fäl­lig­he­ten är belä­gen. Om sam­fäl­lig­he­ten är belä­gen inom flera lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ters verk­sam­hets­om­rå­den, prö­vas ären­det av den stat­liga lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten. Det­samma gäl­ler om ären­det rör flera sam­fäl­lig­he­ter som är belägna inom skilda lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ters verk­sam­hets­om­rå­den.

Ett mål eller ärende som enligt denna lag ska prö­vas av mark- och mil­jö­dom­stol tas upp av den mark- och mil­jö­dom­stol inom vars område sam­fäl­lig­he­ten är belä­gen. Om sam­fäl­lig­he­ten lig­ger under flera mark- och mil­jö­dom­sto­lar, tas talan upp av den dom­stol under vil­ken huvud­de­len lig­ger. Det­samma gäl­ler om målet eller ären­det rör flera sam­fäl­lig­he­ter som lig­ger under skilda mark- och mil­jö­dom­sto­lar. Lag (2010:999).

Över­kla­gande av en lant­mä­te­ri­myn­dig­hets eller läns­sty­rel­ses beslut

67 §   Lant­mä­te­ri­myn­dig­he­tens beslut får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol. Ett beslut av den stat­liga lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten att vägra regi­stre­ring av ett före­tags­namn över­kla­gas dock till Patent-​​ och mark­nads­dom­sto­len. Ett beslut som gäl­ler avskriv­ning av en ansö­kan eller anmä­lan om regi­stre­ring eller väg­rad regi­stre­ring får över­kla­gas inom två måna­der från dagen för beslu­tet.

Läns­sty­rel­sens beslut får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten. Lag (2018:1657).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1989:727
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1990.
   2. Beträf­fande sam­fäl­lig­hets­för­e­ningar som har bil­dats före ikraft­trä­dan­det skall sådana änd­ringar av för­e­ning­ens stad­gar som för­an­leds av 19 § andra styc­ket beslu­tas på den för­e­nings­stämma som äger rum när­mast efter sex måna­der efter ikraft­trä­dan­det.

1990:1498

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1991.

Bestäm­mel­serna i 67 § första styc­ket i sin äldre lydelse gäl­ler fort­fa­rande i fråga om beslut som läns­sty­rel­sen med­de­lat före ikraft­trä­dan­det.

1995:32

Denna lag trä­der i kraft den 1 april 1995. Beslut som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det över­kla­gas enligt äldre bestäm­mel­ser.

1995:1406
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1996.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande i fråga om fas­tig­hets­bild­nings­myn­dig­he­ter och fas­tig­hets­re­gis­ter­myn­dig­he­ter som inrät­tats enligt lagen (1971:133) om kom­mu­nal fas­tig­hets­bild­nings­myn­dig­het och fas­tig­hets­re­gis­ter­myn­dig­het.

1998:379

Denna lag trä­der i kraft den 1 okto­ber 1998 men tilläm­pas inte i de fall där det första beslu­tet i ären­det har med­de­lats dess­förin­nan.

1998:837
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1999.
   2. Sam­fäl­lig­het enligt vat­ten­la­gen (1983:291) skall vid tillämp­ningen av denna lag anses som sam­fäl­lig­het enligt lagen (1998:812) med sär­skilda bestäm­mel­ser om vat­ten­verk­sam­het.
   3. Till­stånds­dom eller till­stånds­be­slut enligt vat­ten­la­gen (1983:291) skall vid tillämp­ningen av den nya lydel­sen av 23 § anses som till­stånds­dom eller till­stånds­be­slut enligt mil­jö­bal­ken.

2010:1943
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 april 2011.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler om ett beslut om del­giv­ning enligt 15-17 §§ del­giv­nings­la­gen (1970:428) har fat­tats före den 1 april 2011 eller om en hand­ling har skic­kats eller läm­nats före denna tid­punkt.

2012:184

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2012. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande i fråga om sam­fäl­lig­he­ter enligt lagen (1987:11) om explo­a­te­rings­sam­ver­kan.

2015:374
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2015.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler för för­rätt­ningar som har påbör­jats före ikraft­trä­dan­det.

2016:196
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 sep­tem­ber 2016.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för mål som har inletts i all­män för­valt­nings­dom­stol före ikraft­trä­dan­det.

2020:369
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2020.
   2. En för­e­ning som har regi­stre­rats före den 1 juli 2020 behö­ver inte anmäla de nya upp­gif­ter som anges i 26 § tredje styc­ket för regi­stre­ring för­rän för­e­ningen anmä­ler en änd­ring av något annat för­hål­lande som avses i den bestäm­mel­sen. En sådan för­e­ning ska dock senast den 31 decem­ber 2021 anmäla samt­liga upp­gif­ter som anges i 26 § tredje styc­ket och som inte redan har anmälts för regi­stre­ring.

Vik­tiga lagar inom fas­tig­hets­rät­ten
JP Info­nets fas­tig­hets­rätts­liga tjäns­ter

JP Info­nets fas­tig­hets­rätts­liga tjäns­ter

För dig som arbe­tar med fas­tig­hets­rätt har vi sam­lat all rele­vant infor­ma­tion inom områ­det på ett och samma ställe. Oav­sett om du arbe­tar vid en dom­stol, annan myn­dig­het, advo­kat­byrå eller i annan pri­vat verk­sam­het så hit­tar besluts­stöd och verk­tyg hos oss. Se allt inom fas­tig­hets­rätt.