Lag (1978:160) om vissa rör­led­ningar

Utfär­dad:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1978:160
Depar­te­ment: Klimat-​​ och närings­livs­de­par­te­men­tet RSE
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2024:965
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1978:160
Depar­te­ment/myn­dig­het: Klimat-​​ och närings­livs­de­par­te­men­tet RSE
Utfär­dad: 1978-​04-13
Änd­rad: t.o.m. SFS

2024:965
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


Kon­ces­sions­plikt

1 §   En rör­led­ning för trans­port av råolja eller pro­dukt av råolja eller av annan vätska eller gas som är ägnad att använ­das som bränsle får inte dras fram eller använ­das utan sär­skilt till­stånd (kon­ces­sion). Kon­ces­sion krävs även för att dra fram och använda en rör­led­ning för trans­port av kol­di­oxid som ska lag­ras geo­lo­giskt. Bestäm­mel­ser om natur­gas­led­ningar finns i natur­gas­la­gen (2005:403).

Kon­ces­sion krävs inte för en led­ning som
   1. har eller avses få en längd av högst 20 kilo­me­ter,
   2. huvud­sak­li­gen ska nytt­jas för till­go­do­se­ende av enskilda hus­hålls behov, eller
   3. ute­slu­tande ska nytt­jas inom en hamn eller ett indu­stri­om­råde.

Rege­ringen får i ett enskilt fall medge undan­tag från kon­ces­sions­plikt. Lag (2012:432).

2 §   I led­ning ingår för drif­ten erfor­der­liga till­be­hör och anord­ningar.

3 §   Fråga om kon­ces­sion prö­vas av rege­ringen.

Ansö­kan om kon­ces­sion ges in till den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer. Den som söker kon­ces­sion skall erlägga ansök­nings­av­gift i enlig­het med vad rege­ringen före­skri­ver. Lag (1982:486).

För­ut­sätt­ningar för kon­ces­sion

4 §   Kon­ces­sion får med­de­las endast om det från all­män syn­punkt är lämp­ligt att led­ningen dras fram och används och sökan­den är lämp­lig att utöva verk­sam­het som avses med kon­ces­sio­nen.

Kon­ces­sion får inte strida mot en detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser. Om syf­tet med pla­nen eller bestäm­mel­serna inte mot­ver­kas, får dock mindre avvi­kel­ser göras.

Vid kon­ces­sions­pröv­ning ska 2-4 kap. och 5 kap. 3-5 och 18 §§ mil­jö­bal­ken tilläm­pas.

För verk­sam­he­ter och åtgär­der som ska prö­vas för en kon­ces­sion ska
   1. frå­gan om verk­sam­he­ten eller åtgär­den kan antas med­föra en bety­dande mil­jöpå­ver­kan avgö­ras i ett sär­skilt beslut enligt 6 kap. 26 och 27 §§ mil­jö­bal­ken efter att en under­sök­ning enligt 6 kap. 23-25 §§ har gjorts, om annat inte föl­jer av undan­ta­gen i 6 kap. 23 § andra styc­ket,
   2. en spe­ci­fik mil­jö­be­döm­ning göras, infor­ma­tion läm­nas och sam­ord­ning ske enligt 6 kap. 28-46 §§ mil­jö­bal­ken, om en bety­dande mil­jöpå­ver­kan kan antas, och
   3. ett för­enk­lat under­lag tas fram enligt 6 kap. 47 § mil­jö­bal­ken, om läns­sty­rel­sen beslu­tar att en bety­dande mil­jöpå­ver­kan inte kan antas. Lag (2024:965).

Vill­kor för kon­ces­sion

5 §   Kon­ces­sion ska avse led­ning med en i huvud­sak bestämd sträck­ning och gälla viss tid. Gil­tig­hets­ti­den får bestäm­mas till längst 40 år. Lag (2012:432).

5 a §   Kon­ces­sio­nens gil­tig­hets­tid får efter ansö­kan av kon­ces­sions­ha­va­ren för­längas med 40 år i taget. Om det finns sär­skilda skäl eller om sökan­den begär det, får dock en kor­tare tid bestäm­mas.

I ett ärende om för­läng­ning av gil­tig­hets­ti­den ska 4 § tilläm­pas.

En ansö­kan om för­läng­ning av gil­tig­hets­ti­den ska göras senast två år före kon­ces­sions­ti­dens utgång. Om kon­ces­sions­ha­va­ren har ansökt om för­läng­ning inom den angivna tiden, fort­sät­ter kon­ces­sio­nen att gälla till dess att ansö­kan har prö­vats slut­ligt. Lag (2012:432).

6 §   En kon­ces­sion skall för­e­nas med de vill­kor som behövs för att skydda all­männa intres­sen och enskild rätt, såsom att trygga säker­he­ten, skydda män­ni­skors hälsa och mil­jön mot ska­dor och olä­gen­he­ter och främja en lång­sik­tigt god hus­håll­ning med mark och vat­ten och andra resur­ser.

Som vill­kor för kon­ces­sion får före­skri­vas att sta­ten skall ha rätt att del­taga i verk­sam­he­ten eller att kon­ces­sions­ha­va­ren skall utge sär­skild avgift till sta­ten eller iakt­taga annat lik­nande vill­kor.

Vidare får som vill­kor för kon­ces­sion före­skri­vas att led­ningen skall vara fär­dig­ställd inom viss tid. Rege­ringen kan för­länga före­skri­ven tid, om sär­skilda skäl före­lig­ger. Ansö­kan härom skall göras före utgången av den före­skrivna tiden.
Lag (1998:826).

6 a §   En kon­ces­sion får för sin gil­tig­het göras bero­ende av att säker­het ställs för att den som inne­har kon­ces­sio­nen ska full­göra skyl­dig­he­ten enligt 16 § att ta bort led­ningen och vidta andra åtgär­der för åter­ställ­ning. Sta­ten, kom­mu­ner, regi­o­ner och kom­munal­för­bund behö­ver inte ställa säker­het.

Om det kan antas att den ställda säker­he­ten inte är till­räck­lig, får rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer besluta om ytter­li­gare säker­het.

I fråga om beskaf­fen­he­ten av säker­he­ten gäl­ler 2 kap. 25 § utsök­nings­bal­ken. Säker­he­ten ska prö­vas av rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer och för­va­ras av läns­sty­rel­sen i det län där verk­sam­he­ten bedrivs.
Lag (2019:853).

7 §   Upp­kom­mer genom verk­sam­het för vil­ken kon­ces­sion har med­de­lats enligt denna lag en olä­gen­het av någon bety­delse
som inte förutsågs när   koncessionen meddelades eller
med­ver­kar verk­sam­he­ten med någon bety­delse till att en mil­jö­kva­li­tets­norm enligt 5 kap. mil­jö­bal­ken inte följs, får rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer före­skriva ytter­li­gare eller änd­rade vill­kor för att före­bygga eller minska olä­gen­he­ten för fram­ti­den.

Vill­kor enligt första styc­ket får inte vara så ingri­pande att verk­sam­he­ten inte längre kan bedri­vas eller att den avse­värt för­svå­ras. Lag (2010:885).

8 §   Kon­ces­sions­ha­va­ren är skyl­dig att mot ersätt­ning ombe­sörja trans­port genom led­ningen åt annan, om det kan ske utan väsent­ligt för­fång för kon­ces­sions­ha­va­ren.

Fråga om skyl­dig­het enligt första styc­ket prö­vas av den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer. Lag (1982:486).

8 a §   Om led­ningen avser trans­port av kol­di­oxid som ska lag­ras geo­lo­giskt, gäl­ler 8 b-8 d §§ i stäl­let för 8 §.
Lag (2012:432).

8 b §   Kon­ces­sions­ha­va­ren för en led­ning som avses i 8 a § är skyl­dig att på skä­liga vill­kor trans­por­tera kol­di­oxid åt andra, om led­ningen har kapa­ci­tet för det.

Vid bedöm­ningen av om vill­ko­ren är skä­liga ska hän­syn tas till
   1. den kapa­ci­tet som är eller rim­li­gen kan göras till­gäng­lig i rör­led­ningen,
   2. beho­vet av att sam­ordna olika tek­ni­ker,
   3. kon­ces­sions­ha­va­rens och and­ras behov av rör­led­ning­ens kapa­ci­tet, och
   4. påver­kan på andra som använ­der rör­led­ningen eller dri­ver en verk­sam­het som har sam­band med rör­led­ningen.
Lag (2012:432).

8 c §   Om kon­ces­sions­ha­va­ren nekar att trans­por­tera kol­di­oxid åt annan på grund av bris­tande kapa­ci­tet eller för att anslut­ning inte är möj­lig, ska kon­ces­sions­ha­va­ren
   1. ange skä­len för sitt nekande, och
   2. mot skä­lig ersätt­ning göra de för­bätt­ringar som behövs för att möj­lig­göra trans­port åt andra, om det inte för­säm­rar säker­he­ten vid trans­port eller geo­lo­gisk lag­ring av kol­di­ox­i­den. Lag (2012:432).

8 d §   Frå­gor om skyl­dig­he­terna enligt 8 b och 8 c §§ prö­vas av den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer. Lag (2012:432).

9 §   Kon­ces­sions­ha­va­ren och den som har påkal­lat trans­port är skyl­diga att på anford­ran till­han­da­hålla den myn­dig­het som har att pröva frå­gor enligt 8 § de tek­niska och eko­no­miska upp­gif­ter som behövs för pröv­ningen. En sådan anford­ran får för­e­nas med vite.

Den som är upp­gifts­skyl­dig enligt första styc­ket får inte betungas onö­digt och är inte skyl­dig att röja före­tags­hem­lig­he­ter av tek­nisk natur. Lag (2010:1351).

Rör­led­ning inom område för tra­fik­led

10 §   Har led­ning fram­dra­gits inom område för befint­lig all­män väg, till farväg nytt­jad enskild väg, järn­väg, spår­väg eller kanal eller annan vat­ten­tra­fik­led (tra­fik­led), är kon­ces­sions­ha­va­ren skyl­dig att vid änd­ring av tra­fik­le­den vid­taga och bekosta de åtgär­der beträf­fande led­ningen som behövs för att änd­ringen av tra­fik­le­den skall kunna genom­fö­ras. Har sådan åtgärd vid­ta­gits där led­ningen kor­sar tra­fik­le­den, skall dock den som för­val­tar tra­fik­le­den ersätta kon­ces­sions­ha­va­ren kost­na­den för åtgär­den.

11 §   För­an­le­der led­ning som har fram­dra­gits inom område för befint­lig tra­fik­led ökade kost­na­der för tra­fik­le­dens under­håll, skall kon­ces­sions­ha­va­ren ersätta kost­nads­ök­ningen.

12 §   Kan arbete med fram­dra­gande av led­ning inom område för befint­lig tra­fik­led som ej är all­män väg inverka på tra­fik­sä­ker­he­ten eller med­föra ingrepp i tra­fik­le­den, skall, innan arbe­tet igång­sät­tes, anmä­lan göras hos den som för­val­tar tra­fik­le­den. Denne med­de­lar de före­skrif­ter om arbe­tets bedri­vande och om rätt till upp­lag eller annan anord­ning som, utö­ver vad som är sär­skilt före­skri­vet, behövs med hän­syn till tra­fik­le­dens be stånd, drift eller bru­kande. Kost­na­den för arbe­tet åvi­lar dock kon­ces­sions­ha­va­ren.

Första styc­ket tilläm­pas även i fråga om arbete på redan dra­gen led­ning inom område för annan tra­fik­led än all­män väg, om arbe­tet kan inverka på tra­fik­sä­ker­he­ten eller med­föra ingrepp i tra­fik­le­den. Påkal­las på grund av inträf­fad skada skynd­sam repa­ra­tion av led­ningen och skulle dröjs­mål vålla avse­värd olä­gen­het, får arbe­tet påbör­jas utan att anmä­lan har gjorts. Kon­ces­sions­ha­va­ren skall dock sna­rast under­rätta den som för­val­tar tra­fik­le­den om arbe­tet.

I fråga om arbete med led­ning inom område för all­män väg finns bestäm­mel­ser i 44§ väg­la­gen (1971:948).

Över­lå­telse och upp­hö­rande av kon­ces­sion

13 §   Kon­ces­sion får ej över­lå­tas utan med­gi­vande av rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer. Lag (1982:486).

14 §   Anmä­ler kon­ces­sions­ha­va­ren till rege­ringen att kon­ces­sions­ha­va­ren vill från­träda sin rätt, upp­hör denna två år efter det att anmäl­ningen kom in, om inte annat föl­jer av kon­ces­sio­nen. Lag (2012:432).

15 §   Åsi­do­sät­ter kon­ces­sions­ha­vare för kon­ces­sio­nen gäl­lande vill­kor eller för led­ning­ens drift gäl­lande säker­hets­be­stäm­melse eller upp­fyl­ler han ej för­plik­telse som åvi­lar honom enligt denna lag, får rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer, åter­kalla kon­ces­sio­nen.
Det­samma gäl­ler om kon­ces­sions­ha­vare under tre år i följd ej har haft led­ningen i bruk. Lag (1982:486).

16 §   Upp­hör kon­ces­sion att gälla, är den som senast har inne­haft kon­ces­sio­nen skyl­dig att taga bort led­ningen och vid­taga andra åtgär­der för åter­ställ­ning, om detta är påkal­lat från all­män eller enskild syn­punkt.

Frå­gan om skyl­dig­het att vid­taga sådana åter­ställ­nings­åt­gär­der skall prö­vas av rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer.
Pröv­ningen skall ske i sam­band med att kon­ces­sio­nen upp­hör.

Iakt­ta­ger den som har inne­haft kon­ces­sio­nen icke vad som har ålagts honom, får den myn­dig­het som har att pröva frå­gor om åter­ställ­nings åtgär­der vid vite före­lägga honom att full­göra sina ålig­gan­den.
Vites­före­läg­gande skall del­ges. Lag (1982:486).

17 §   Har någon fram­dra­git led­ning utan att inneha kon­ces­sion, där sådan krä­ves, får den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer före­lägga honom att taga bort led­ningen och vid­taga andra åtgär­der för åter­ställ­ning, om detta är påkal­lat från all­män eller enskild syn­punkt.

Före­läg­gan­det får för­e­nas med vite. Vites­före­läg­gande skall del­ges.
Lag (1982:486).

18 §   Krä­ves för vid­ta­gande av åter­ställ­nings­åt­gär­der enligt 16 eller 17 § att annans mark tages i anspråk, får den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer besluta att till­träde till mar­ken skall läm­nas under viss tid.

Åter­ställ­nings­åt­gär­derna skall utfö­ras så, att minsta skada och intrång vål­las. Bygg­nad får upp­fö­ras och väg byg­gas endast om mar­kens ägare och inne­ha­vare av nytt­jan­de­rätt eller ser­vi­tut avse­ende mar­ken sam­tyckt där­till eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer läm­nat till­stånd till åtgär­den. Till­stånd till sådan åtgärd får läm­nas endast om åtgär­den är ound­gäng­li­gen nöd­vän­dig för att åter­ställ­nings­åt­gär­der skall kunna vid­ta­gas.

För­an­le­der åter­ställ­nings­åt­gär­derna skada eller intrång, skall ersätt­ning här­för utgå. Talan om ersätt­ning väc­kes vid den mark- och mil­jö­dom­stol inom vars område mar­ken eller större delen därav lig­ger. Lag (2010:928).

19 §   Den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer utö­var till­syn över efter­lev­na­den av vad som i eller med stöd av denna lag före­skri­ves om fram­dra­gande eller begag­nande av rör­led­ning eller om vid­ta­gande av åter­ställ­nings­åt­gär­der.

Kon­ces­sions­ha­vare skall på anford­ran lämna den myn­dig­het som avses i första styc­ket de upp­lys­ningar och hand­lingar som behövs för till­sy­nen.
Myn­dig­he­ten får för visst fall med­dela bestäm­mel­ser för att trygga efter­lev­na­den av vad som i eller med stöd av denna lag före­skri­ves i fråga om fram­dra­gande eller begag­nande av rör­led­ning eller om vid­ta­gande av åter­ställ­nings­åt­gär­der.

Den som har att utöva till­syn äger till­träde till anlägg­ning, där verk­sam­het som omfat­tas av denna lag bedri­ves, och får göra sig under­rät­tad om för­hål­lande av bety­delse för tillämp­ningen av före­skrift eller vill­kor för verk­sam­he­ten. Lag (1982:486).

20 §   Upp­fyl­ler kon­ces­sions­ha­vare icke vill­kor som har med­de­lats med stöd av 6 § första styc­ket eller 7 § eller efter­kom­mer han icke vad som före­skri­ves eller begä­res med stöd av 19 § andra eller tredje styc­ket, får den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer vid vite före­lägga honom att full­göra sina skyl­dig­he­ter. Vites­före­läg­gande skall del­ges.

Bedri­ves verk­sam­het på sådant sätt att uppen­bar fara för all­mänt eller enskilt intresse upp­kom­mer, får den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer för­bjuda verk­sam­he­tens fort­satta bedri­vande. Sådant för­bud län­der ome­del­bart till efter­rät­telse. Lag (1982:486).

21 §   Åsi­do­sät­tes för­bud som har med­de­lats enligt 20 § andra styc­ket, får kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten på ansö­kan av den myn­dig­het som har med­de­lat för­bu­det med­dela sär­skild handräck­ning för att åstad­komma rät­telse.

I fråga om handräck­ning som avses i första styc­ket finns bestäm­mel­ser i lagen (1990:746) om betal­nings­före­läg­gande och handräck­ning. Lag (1991:868).

22 §   Den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het fram­dra­ger eller begag­nar led­ning utan att inneha kon­ces­sion, där sådan krä­ves, dömes till böter eller fäng­else i högst sex måna­der.

Till samma påföljd dömes också den som vid full­gö­rande av upp­gifts­skyl­dig­het, som är för­bun­den med kon­ces­sion eller som avses i 19 § andra styc­ket, läm­nar orik­tig upp­gift, om detta sker upp­såt­li­gen eller av grov oakt­sam­het.

23 §   För­bud får inte med­de­las med stöd av mil­jö­bal­ken mot en rör­led­nings fram­dra­gande eller begag­nande, om rege­ringen har tillå­tit rör­led­ningen i en kon­ces­sion enligt denna lag.
Lag (1998:826).

24 §   har upp­hört att gälla genom lag (1982:486).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1991:868

Denna lag trä­der i kraft den dag rege­ringen bestäm­mer. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande i fråga om mål om handräck­ning där talan väckts före ikraft­trä­dan­det.

1998:826
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1999.
   2. Ett ärende om pröv­ning av kon­ces­sion skall hand­läg­gas och bedö­mas enligt äldre bestäm­mel­ser, om ären­det har inletts före denna lags ikraft­trä­dande. Bestäm­mel­serna om mil­jö­kva­li­tets­nor­mer i mil­jö­bal­ken skall dock tilläm­pas ome­del­bart.

2006:330
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2006.
   2. Äldre före­skrif­ter skall tilläm­pas på ett ärende om pröv­ning av kon­ces­sion för rör­led­ning för trans­port av fjärr­värme som har inletts före den 1 juli 2006.
   3. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för till­stånd som har bevil­jats före den 1 juli 2006.

2017:1032
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2018.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för hand­lägg­ningen och pröv­ningen av ären­den som har inletts före ikraft­trä­dan­det.
   3. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande i fråga om beslut att en verk­sam­het eller åtgärd inte kan antas med­föra en bety­dande mil­jöpå­ver­kan som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det och i fråga om sam­råd som har skett före ikraft­trä­dan­det.

Vik­tiga lagar inom mil­jörät­ten

Vik­tiga lagar inom mil­jörät­ten

Mil­jö­balk (1998:808)
JP Info­nets mil­jörätts­liga tjäns­ter

JP Info­nets mil­jörätts­liga tjäns­ter

Job­bar du med mil­jörätts­liga frå­gor? JP Info­nets tjäns­ter ger dig en kom­plett bevak­ning av mil­jörät­ten. Oav­sett om du job­bar med frå­gor om små enskilda avlopp eller till­stånds­frå­gor som rör gigan­tiska mil­jö­far­liga verk­sam­he­ter hit­tar du all infor­ma­tion du behö­ver hos oss. Se allt inom mil­jörätt.