Skogs­vårds­lag (1979:429)

I skogs­vårds­la­gen finns reg­ler om hur skog och skogs­mark ska skö­tas med hän­syn till en lång­sik­tig, uthål­lig vir­kes­pro­duk­tion och hän­syn till natur­vår­den. Lagen syf­tar till att få en balans mel­lan pro­duk­tions­mål och mil­jö­mål och inne­bär vissa begräns­ningar i hur avverk­ning får ske och vilka åtgär­der skogs­ä­gare ska vidta efter en avverk­ning.

SFS nr:

1979:429
Depar­te­ment/myn­dig­het: Landsbygds-​​ och infra­struk­tur­de­par­te­men­tet RSL
Utfär­dad: 1979-​06-07
Omtryck: SFS 1993:553
Änd­rad: t.o.m. SFS

2024:807
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


All­männa bestäm­mel­ser

1 §   Sko­gen är en natio­nell till­gång och en för­ny­bar resurs som ska skö­tas så att den uthål­ligt ger en god avkast­ning sam­ti­digt som den bio­lo­giska mång­fal­den behålls.

Vid sköt­seln ska hän­syn tas även till andra all­männa intres­sen.
Lag (2008:662).

2 §   I denna lag avses med
   1. skogs­mark: mark inom ett sam­man­häng­ande område där trä­den har en höjd av mer än fem meter och där träd har en kron­slu­ten­het av mer än tio pro­cent eller har för­ut­sätt­ningar att nå denna höjd och kron­slu­ten­het utan pro­duk­tions­hö­jande åtgär­der,
   2. pro­duk­tiv skogs­mark: skogs­mark som enligt veder­tagna bedöm­nings­grun­der kan pro­du­cera i genom­snitt minst en kubik­me­ter virke per hek­tar och år,
   3. skog­ligt impe­di­ment: impro­duk­tiv skogs­mark och träd- och busk­mark.

Med impro­duk­tiv skogs­mark avses skogs­mark som inte är pro­duk­tiv skogs­mark enligt defi­ni­tio­nen i första styc­ket 2.

Med träd- och busk­mark avses mark inom ett sam­man­häng­ande område som inte är skogs­mark enligt defi­ni­tio­nen i första styc­ket 1, och som upp­fyl­ler minst ett av föl­jande kri­te­rier.
   1. Trä­den har en höjd av mer än fem meter och en kron­slu­ten­het av mer än fem pro­cent.
   2. Den sam­man­lagda täck­ningen av träd och bus­kar högre än 0,5 meter är minst tio pro­cent.
   3. För­ut­sätt­ning­arna finns att nå gräns­vär­dena i 1 eller 2 utan pro­duk­tions­hö­jande åtgär­der. Lag (2008:662).

2 a §   Som skogs­mark eller träd- och busk­mark enligt 2 § anses inte sådana områ­den där mar­ken i väsent­lig utsträck­ning används för jord­bruks­än­da­mål, hör till bygg­na­der eller anlägg­ningar eller används för annat ända­mål än att till­go­dose intres­sen som kan hän­fö­ras till trä­den och vege­ta­tio­nen. Lag (2008:662).

2 b §   Med fjäll­nära skog avses sådan skog inom det fjäll­nära områ­det där
   1. skogs­bruks­åt­gär­der kan påverka intres­sen som är av väsent­lig bety­delse för natur­vår­den, kul­turmil­jö­vår­den eller ren­nä­ringen, eller
   2. det råder sär­skilda för­ut­sätt­ningar för sko­gens sköt­sel.

Rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om vilka områ­den som utgör fjäll­nära skog. Lag (2010:930).

3 §   Denna lag hind­rar inte att pro­duk­tiv skogs­mark tas i anspråk för annat ända­mål än vir­kes­pro­duk­tion.

Bestäm­mel­serna i 5, 6 och 10 §§ ska inte tilläm­pas på pro­duk­tiv skogs­mark som i väsent­lig utsträck­ning används för annat ända­mål än vir­kes­pro­duk­tion. Lag (2008:662).

4 §   Bestäm­mel­ser i denna lag eller med stöd av lagen med­de­lade före­skrif­ter skall inte tilläm­pas i den mån vad där sägs stri­der mot 7 kap. 11 § andra styc­ket mil­jö­bal­ken eller mot före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 7 eller 8 kap. samma balk eller med stöd av annan lag.

Bestäm­mel­ser om att till­stånd krävs för vissa verk­sam­he­ter och åtgär­der finns i 7 kap. 28 a - 29 b §§ mil­jö­bal­ken. Lag (2001:440).

4 a §   Bestäm­mel­ser om växtska­de­gö­rare finns i växt­skydds­la­gen (2022:725) och i de EU-​bestäm­mel­ser som den lagen kom­plet­te­rar. Lag (2022:726).

Anlägg­ning av skog på skogs­mark

5 §   Ny skog ska anläg­gas på pro­duk­tiv skogs­mark
   1. om mar­kens vir­kes­pro­du­ce­rande för­måga efter avverk­ning eller på grund av skada på sko­gen inte tas till vara på ett god­tag­bart sätt,
   2. om mar­ken lig­ger out­nytt­jad, eller
   3. om sko­gens till­stånd är uppen­bart otill­freds­stäl­lande.

Åtgärd enligt första styc­ket ska vid­tas i fall som anges i 1 och 2 utan dröjs­mål och i fall som anges i 3 inom skä­lig tid.

Vad som före­skrivs i första styc­ket 2 ska inte gälla mark som på grund av sär­skilda för­hål­lan­den inte bör tas i anspråk för vir­kes­pro­duk­tion.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om undan­tag från första och andra styc­kena för att möj­lig­göra för­söks­verk­sam­het.

Skogs­sty­rel­sen får i sär­skilda fall medge undan­tag från första och andra styc­kena. Lag (2014:890).

6 §   Vid anlägg­ning av ny skog ska de för­yng­ringsåt­gär­der vid­tas som kan behö­vas för att trygga åter­väx­ten av en skog av till­freds­stäl­lande tät­het och beskaf­fen­het i övrigt.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om undan­tag från första styc­ket för att möj­lig­göra för­söks­verk­sam­het.

Skogs­sty­rel­sen får i sär­skilda fall medge undan­tag från första styc­ket. Lag (2014:890).

6 a §   Hyg­ges­plöj­ning får inte använ­das som mark­be­red­nings­me­tod.

Om det behövs för att trygga åter­väx­ten av en skog av till­freds­stäl­lande tät­het och beskaf­fen­het i övrigt får rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer med­dela före­skrif­ter om för­yng­rings­me­tod, mark­be­red­ning, sådd, plan­te­ring, vård av plant­skog och andra åtgär­der.
Lag (2010:930).

6 b §   Främ­mande trä­dar­ter får inte använ­das som skogs­od­lings­ma­te­rial i fjäll­nära skog.

Rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om undan­tag från för­bu­det i första styc­ket. Lag (2010:930).

7 §   Om det är påkal­lat från skogs­vårds­syn­punkt, får rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer med­dela före­skrif­ter som för­bju­der eller stäl­ler upp vill­kor för använd­ning av visst slag av skogs­od­lings­ma­te­rial vid anlägg­ning av skog.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får även med­dela före­skrif­ter om pro­duk­tion av, han­del med och inför­sel av skogs­od­lings­ma­te­rial i enlig­het med rådets direk­tiv 1999/105/EG av den 22 decem­ber 1999 om salu­fö­ring av skogs­od­lings­ma­te­rial.5

Med skogs­od­lings­ma­te­rial aves frön, plan­tor, stick­lingar och andra for­mer av för­ök­nings­ma­te­rial, avsedda för anlägg­ning av skog enligt vad rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer när­mare före­skri­ver i enlig­het med direk­tiv 1999/105/EG. Lag (2002:614).

8 §   Den pro­duk­tiva skogs­mar­kens ägare är ansva­rig för anlägg­ning och vård av ny skog.

Om säker­het ställts för full­gö­rande av åter­växtåt­gär­der enligt 36 § och den pro­duk­tiva skogs­mark på vil­ken åtgär­derna ska vid­tas över­låts genom för­sälj­ning, byte eller gåva, är den som ställt säker­het soli­da­riskt med en senare ägare ansva­rig för kost­na­der som upp­kom­mer om åtgär­derna efter beslut av Skogs­sty­rel­sen enligt 35 § fjärde styc­ket utförs på äga­rens bekost­nad.

Ansvar enligt andra styc­ket är begrän­sat till det belopp för vil­ket säker­het ställts. Ansva­ret för den som ställt säker­het upp­hör om en ny ägare stäl­ler säker­het för de ifrå­ga­va­rande åter­växtåt­gär­der­nas full­gö­rande och säker­he­ten god­känns av Skogs­sty­rel­sen.

Om det finns sär­skilda skäl får Skogs­sty­rel­sen i andra fall än som anges i tredje styc­ket besluta att en tidi­gare äga­res ansvar för åter­växtåt­gär­derna ska bort­falla. Lag (2008:662).

9 §   Har upp­hävts genom lag (2014:890).

Avverk­ning m.m. på skogs­mark

10 §   Avverk­ning på pro­duk­tiv skogs­mark ska vara ända­måls­en­lig för åter­växt av ny skog eller främja sko­gens utveck­ling.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får till skydd för den yngre sko­gen före­skriva att träd­be­stånd under en viss ålder inte får avver­kas samt med­dela före­skrif­ter om hur avverk­ning ska bedri­vas för att till­go­dose kra­ven enligt första styc­ket.

För att möj­lig­göra för­söks­verk­sam­het eller för att bevara och utveckla natur-​​ eller kul­turmil­jö­vär­den får rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer med­dela före­skrif­ter om undan­tag från första styc­ket. Lag (2014:890).

10 a §   Om till­stånd enligt jord­för­värvsla­gen (1979:230) krävs vid för­värv av fas­tig­het, får för­vär­va­ren inte påbörja avverk­ning för­rän sådant till­stånd med­de­lats.

Om det finns sär­skilda skäl får Skogs­sty­rel­sen medge undan­tag från första styc­ket. Lag (2005:1164).

11 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får, i fråga om större skogs­in­ne­hav, för att främja en jämn ålders­för­del­ning av sko­gen före­skriva att högst en viss andel av en bruk­nings­en­hets areal pro­duk­tiv skogs­mark som inte i väsent­lig utsträck­ning används för annat ända­mål än vir­kes­pro­duk­tion får avver­kas under en viss period.

I fråga om övriga skogs­in­ne­hav får före­skrif­ter enligt första styc­ket inne­bära att avverk­ning inte får ske i sådan utsträck­ning att mer än hälf­ten av bruk­nings­en­he­tens areal pro­duk­tiv skogs­mark som inte i väsent­lig utsträck­ning används för annat ända­mål än vir­kes­pro­duk­tion kom­mer att bestå av kal­mark och yngre skog. Lag (2008:662).

12 §   Som bruk­nings­en­het ska räk­nas den pro­duk­tiva skogs­mark inom en kom­mun som till­hör samma ägare, om inte annat föl­jer av före­skrif­ter som med­de­las av rege­ringen eller myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer. Lag (2008:662).

13 §   Skogs­sty­rel­sen skall på begä­ran med­dela beslut på för­hand huruvida viss avverk­ning är för­en­lig med före­skrif­ter med­de­lade med stöd av 11 §. Lag (2005:1164).

13 a §   Avverk­ning, skogs­vårdsåt­gär­der och göds­ling får inte ske på skog­liga impe­di­ment som är större än 0,1 hek­tar.
Enstaka träd får dock avver­kas om det inte för­änd­rar naturmil­jöns karak­tär.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om ytter­li­gare undan­tag från för­bu­det i första styc­ket. Lag (2010:930).

13 b §   Inom ett område där rensköt­sel får bedri­vas enligt ren­nä­rings­la­gen (1971:437) under hela året (rensköt­selns året-​runt-​marker), får avverk­ning inte ske om den
   1. med­för ett sådant väsent­ligt bort­fall av ren­bete att möj­lig­he­terna att hålla tillå­tet renan­tal påver­kas, eller
   2. omöj­lig­gör sed­van­lig sam­ling och flytt­ning av ren­hjord.
Lag (2010:930).

14 §   Den pro­duk­tiva skogs­mar­kens ägare är skyl­dig att enligt före­skrif­ter som med­de­las av rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer under­rätta Skogs­sty­rel­sen om
   1. avverk­ning och uttag av skogs­bränsle som ska äga rum på hans eller hen­nes mark,
   2. sådan dik­ning i sam­band med avverk­ning som inte krä­ver till­stånd enligt 11 kap. mil­jö­bal­ken,
   3. vad han eller hon avser att göra för att till­go­dose natur­vår­dens och kul­turmil­jö­vår­dens intres­sen i sam­band med avverk­ning på hans eller hen­nes mark,
   4. vad han eller hon avser att göra för att till­go­dose ren­nä­ring­ens intres­sen i sam­band med avverk­ning på hans eller hen­nes mark inom rensköt­selns året-​runt-​marker, och
   5. vad han eller hon avser att göra för att trygga åter­väx­ten av sko­gen. Lag (2010:930).

14 a §   Har upp­hävts genom lag (2008:662).

Krav på till­stånd till avverk­ning i fjäll­nära skog

15 §   I fjäll­nära skog får avverk­ning inte ske utan Skogs­sty­rel­sens till­stånd.

Till­stånd behövs inte för röj­ning eller gall­ring som främ­jar sko­gens utveck­ling.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om att till­stånd inte hel­ler behövs för åtgär­der som måste vid­tas i fråga om
   1. karan­tänska­de­gö­rare enligt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2016/2031 av den 26 okto­ber 2016 om skydds­åt­gär­der mot växtska­de­gö­rare, änd­ring av Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upp­hä­vande av rådets direk­tiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG,
   2. karan­tänska­de­gö­rare enligt före­skrif­ter och beslut som har med­de­lats med stöd av 5 § växt­skydds­la­gen (2022:725), eller
   3. andra växtska­de­gö­rare enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 7 § växt­skydds­la­gen. Lag (2022:1273).

15 a §   Ett till­stånd till avverk­ning är gil­tigt i fem år från det att beslu­tet fick laga kraft. Lag (2022:1273).

16 §   I ansö­kan om till­stånd till avverk­ning ska sökan­den redo­visa vad han eller hon avser att göra för att
   1. till­go­dose natur­vår­dens, kul­turmil­jö­vår­dens och ren­nä­ring­ens intres­sen, samt
   2. trygga åter­väx­ten av sko­gen. Lag (2010:930).

17 §   Till­stånd till avverk­ning får inte ges, om avverk­ningen med­ver­kar till att en mil­jö­kva­li­tets­norm som avses i 5 kap. 2 § första styc­ket 1 mil­jö­bal­ken inte följs. Avverk­ningen får dock tillå­tas, om den för­e­nas med de krav som behövs för att följa nor­men eller om det finns en sådan för­ut­sätt­ning för till­stånd som anges i 5 kap. 5 § andra styc­ket mil­jö­bal­ken.

Till­stånd till avverk­ning får inte hel­ler ges för att bygga en skogs­bil­väg om nyt­tan av vägen för skogs­bru­ket inte mot­sva­rar kost­na­den för den, eller om vägen inte kan pas­sas in i en väg­näts­plan. Lag (2018:1413).

18 §   Till­stånd till avverk­ning får inte ges om avverk­ningen är ofören­lig med intres­sen som är av väsent­lig bety­delse för natur­vår­den eller kul­turmil­jö­vår­den. Lag (2010:930).

18 a §   Till­stånd till avverk­ning på en sam­man­häng­ande yta som är större än 20 hek­tar inom samma bruk­nings­en­het får ges endast om det finns sär­skilda skäl för det. Lag (2010:930).

18 b §   När till­stånd till avverk­ning ges ska Skogs­sty­rel­sen besluta om vilka hän­syn som ska tas till
   1. natur­vår­dens och kul­turmil­jö­vår­dens intres­sen, samt
   2. ren­nä­ring­ens intres­sen.

Sådana hän­syn får avse hyg­gets stor­lek och för­lägg­ning, avverk­nings­form eller lik­nande.

Vill­kor som gäl­ler ren­nä­ring­ens intres­sen får inte avse annat än vad som uppen­bart behövs med hän­syn till rensköt­sel­rät­ten.
Lag (2010:930).

18 c §   I sam­band med att till­stånd till avverk­ning ges får Skogs­sty­rel­sen besluta om åtgär­der för att begränsa eller mot­verka andra olä­gen­he­ter än sådana som avses i 18 b § och för att trygga åter­väx­ten av sko­gen. Lag (2010:930).

19 §   Fas­tig­hets­ä­ga­ren har rätt till ersätt­ning på grund av beslut enligt 18 § eller 18 b § första styc­ket 1 som inne­bär att pågående mar­kan­vänd­ning inom den berörda delen av en fas­tig­het avse­värt för­svå­ras.

Vid pröv­ningen av rät­ten till ersätt­ning avse­ende pro­duk­tiv skogs­mark i fjäll­nära skog ska pågående mar­kan­vänd­ning pre­su­me­ras vara skogs­bruk, om mar­ken inte används ute­slu­tande för andra ända­mål.

När det gäl­ler rät­ten till ersätt­ning tilläm­pas även 25 kap. 6 § och 31 kap. 2 §, 7 § första styc­ket första meningen, 8 § första meningen, 9, 12, 13, och 15 §§, 31 § tredje styc­ket och 33 § mil­jö­bal­ken. En hän­vis­ning i någon av dessa bestäm­mel­ser till 31 kap. 4 § mil­jö­bal­ken ska anses som en hän­vis­ning till 19 § första styc­ket denna lag. Lag (2022:1273).

19 a §   Om ersätt­ning enligt 19 § har läm­nats på grund av ett beslut enligt 18 § kan ersätt­ning enligt 19 § inte läm­nas på nytt för samma del av en fas­tig­het.

Om ersätt­ning enligt 19 § har läm­nats på grund av ett beslut enligt 18 b § första styc­ket 1 kan ersätt­ning enligt 19 § inte läm­nas på nytt för samma hän­syn. Lag (2022:1273).

Sam­råd inom rensköt­selns året-​runt-​marker

20 §   Innan avverk­ning sker inom rensköt­selns året-​runt-​marker ska berörd sameby bere­das till­fälle till sam­råd.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om sådant sam­råd. Lag (2010:930).

21 §   Har upp­hävts genom lag (2010:930).

Ädellövskog

22 §   Med ädla löv­träd avses i denna lag de inhemska trädsla­gen alm, ask, aven­bok, bok, ek, fågel­bär, lind och lönn. Lag (1993:553).

23 §   Med ädellövskog avses i denna lag:
   1. Skogs­be­stånd som utgörs av löv­träd till minst 70 pro­cent och av ädla löv­träd till minst 50 pro­cent och vars areal är minst ett halvt hek­tar.
   2. Träd­be­stånd på betes­mar­ker, om bestån­det utgörs av löv­träd till minst 70 pro­cent och av ädla löv­träd till minst 50 pro­cent. Av de ädla löv­trä­den skall minst tio träd per hek­tar ha en dia­me­ter av minst 30 cen­ti­me­ter på en höjd av 1,3 meter över mar­ken. Mar­kens areal skall uppgå till minst ett hek­tar.

Har Skogs­sty­rel­sen enligt 27 § tredje styc­ket beslu­tat viss trädslags­sam­man­sätt­ning vid för­yng­ring av ädellövskog, skall sko­gen betrak­tas som ädellövskog även om ande­len löv­träd under en tid är lägre än som anges i första styc­ket. Lag (2005:1164).

24 §   Skogs­sty­rel­sen skall på begä­ran med­dela beslut på för­hand om ett visst skogs­be­stånd eller träd­be­stånd på betes­mark är att anse som ädellövskog. Lag (2005:1164).

25 §   I ett bestånd som avses i 23 § får det inte vid­tas åtgär­der som leder till att bestån­det upp­hör att vara ädellövskog. Efter annan avverk­ning än röj­ning eller gall­ring skall ny ädellövskog anläg­gas på områ­det.

Om det finns sär­skilda skäl, får Skogs­sty­rel­sen medge undan­tag från första styc­ket. I sam­band där­med får Skogs­sty­rel­sen besluta att ny ädellövskog skall anläg­gas på ett annat ställe inom en bruk­nings­en­het. För anlägg­ning av ny ädellövskog gäl­ler 27 § tredje styc­ket. Lag (2005:1164).

26 §   Vad som före­skrivs i 25 § första styc­ket hind­rar inte att mark används i enlig­het med en detalj­plan eller i enlig­het med beslut som gäl­ler för före­tag vars tillåt­lig­het har prö­vats enligt någon annan lag eller enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av någon annan lag. Lag (1993:553).

27 §   Annan avverk­ning än röj­ning eller gall­ring i ett bestånd som avses i 23 § får inte påbör­jas innan Skogs­sty­rel­sen läm­nat till­stånd till detta.

I ansö­kan om till­stånd skall sökan­den redo­visa vad han avser att göra för att till­go­dose natur­vår­dens och kul­turmil­jö­vår­dens intres­sen.

I sam­band med att till­stånd med­de­las får Skogs­sty­rel­sen besluta om det sätt på vil­ket avverk­ningen och den därav för­an­ledda anlägg­ningen av ny ädellövskog skall genom­fö­ras.
Lag (2005:1164).

28 §   Bidrag kan läm­nas av all­männa medel till kost­na­der för åtgär­der som behövs för att trygga åter­väx­ten av ädellövskog.
Lag (1993:553).

29 §   Har upp­hävts genom lag (2022:726).

Hän­syn till natur­vår­den, kul­turmil­jö­vår­den och ren­nä­ringen

30 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om den hän­syn som ska tas till natur­vår­dens och kul­turmil­jö­vår­dens intres­sen vid sköt­seln av skog, såsom i fråga om hyg­gens stor­lek och utlägg­ning, bestånds­an­lägg­ning, kvar­läm­nande av träd och träd­sam­lingar, göds­ling, dik­ning och skogs­bil­vä­gars sträck­ning.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får också med­dela före­skrif­ter om de åtgär­der som ska vid­tas för det fall före­skrif­ter enligt första styc­ket inte har följts.

Bemyn­di­gan­dena i första och andra styc­kena med­för inte befo­gen­het att med­dela före­skrif­ter som är så ingri­pande att pågående mar­kan­vänd­ning avse­värt för­svå­ras. Lag (2010:930).

31 §   Vid sköt­sel av skog skall i fråga om hyg­gens stor­lek och utlägg­ning, bestånds­an­lägg­ning, kvar­läm­nande av träd­sam­lingar och skogs­bil­vä­gars sträck­ning den anpass­ning ske som uppen­bart påkal­las med hän­syn till ren­nä­ringen. Vid plan­lägg­ning och genom­fö­rande av åtgär­derna skall efter­strä­vas att berörd sameby har årlig till­gång till sam­man­häng­ande betes­om­rå­den och till vege­ta­tion som behövs inom områ­den för sam­ling, flytt­ning och rast­ning av renarna. Lag (1993:553).

Mil­jö­a­na­lys

32 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får före­skriva att det i ären­den enligt denna lag skall göras en ana­lys av vil­ken inver­kan nya meto­der för sko­gens sköt­sel och nya skogs­od­lings­ma­te­rial har på mil­jön. Före­skrif­terna får inne­bära att en sådan ana­lys skall göras av den som avser att använda en ny metod eller ett nytt skogs­od­lings­ma­te­rial.
Lag (1998:821).

Regis­ter

32 a §   För de ända­mål som anges i 32 b och 32 c §§ skall med hjälp av auto­ma­ti­se­rad behand­ling föras ett regis­ter över fysiska och juri­diska per­so­ner som yrkes­mäs­sigt bedri­ver pro­duk­tion eller inför­sel för salu­fö­ring av skogs­od­lings­ma­te­rial eller han­del med sådant mate­rial samt ett regis­ter över god­kända frökäl­lor. Dessa regis­ter skall ge offent­lig­het åt den infor­ma­tion som ingår i regist­ren.

Med frökälla avses frötäkts­om­råde, frötäkts­be­stånd, frö­plan­tage, för­äld­ra­träd till en familj, klon eller klon­bland­ning enligt vad rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer när­mare före­skri­ver i enlig­het med rådets direk­tiv 1999/105/EG av den 22 decem­ber 1999 om salu­fö­ring av skogs­od­lings­ma­te­rial. Lag (2002:614).

32 b §   I fråga om per­son­upp­gif­ter ska regist­ret över fysiska och juri­diska per­so­ner, som yrkes­mäs­sigt bedri­ver pro­duk­tion eller inför­sel för salu­fö­ring av skogs­od­lings­ma­te­rial eller han­del med sådant mate­rial, ha till ända­mål att till­han­da­hålla upp­gif­ter för
   1. verk­sam­het för vil­ken sta­ten ansva­rar enligt lag eller annan för­fatt­ning, och
      a) som avser sådana näringsid­kare som regi­stre­rats i regist­ret, eller
      b) som för att kunna utfö­ras för­ut­sät­ter till­gång till upp­gif­ter om sådana näringsid­kare,
   2. aktu­a­li­se­ring, kom­plet­te­ring eller kon­troll av upp­gif­ter om sådana näringsid­kare i kund- eller verk­sam­hets­re­gis­ter eller lik­nande regis­ter, eller
   3. uttag av urval av per­son­upp­gif­ter för direkt mark­nads­fö­ring, dock med den begräns­ning som föl­jer av arti­kel 21.2 och 21.3 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska per­so­ner med avse­ende på behand­ling av per­son­upp­gif­ter och om det fria flö­det av sådana upp­gif­ter och om upp­hä­vande av direk­tiv 95/46/EG (all­män data­skydds­för­ord­ning), här benämnd EU:s data­skydds­för­ord­ning. Lag (2018:365).

32 c §   I fråga om per­son­upp­gif­ter ska regist­ret över god­kända frökäl­lor ha till ända­mål att till­han­da­hålla upp­gif­ter för
   1. verk­sam­het för vil­ken sta­ten ansva­rar enligt lag eller annan för­fatt­ning, och
      a) som avser sådana frökäl­lor som regi­stre­rats i regist­ret, eller
      b) som för att kunna utfö­ras för­ut­sät­ter till­gång till upp­gif­ter om sådana frökäl­lor,
   2. omsätt­ning av skogs­od­lings­ma­te­rial och fast egen­dom på vil­ken en frö-​källa regi­stre­rats,
   3. aktu­a­li­se­ring, kom­plet­te­ring eller kon­troll av upp­gif­ter om frökäl­lor i kund- eller verk­sam­hets­re­gis­ter eller lik­nande regis­ter, eller
   4. uttag av urval av per­son­upp­gif­ter för direkt mark­nads­fö­ring, dock med den begräns­ning som föl­jer av arti­kel 21.2 och 21.3 i EU:s data­skydds­för­ord­ning.
Lag (2018:365).

32 d §   Rege­ringen med­de­lar när­mare före­skrif­ter om inne­hål­let i de regis­ter som avses i 32 a § första styc­ket. Lag (2002:614).

32 e §   Skogs­sty­rel­sen är per­son­upp­gifts­an­sva­rig för behand­lingen av per­son­upp­gif­ter i de regis­ter som avses i 32 a § första styc­ket. Lag (2018:365).

32 f §   Skogs­sty­rel­sen får för de ända­mål som anges i 32 b och 32 c §§ medge direktåt­komst till de regis­ter som avses i 32 a § första styc­ket. Lag (2002:614).

32 g §   Har upp­hävts genom lag (2018:365).

Till­syn

33 §   Skogs­sty­rel­sen utö­var till­syn över efter­lev­na­den av denna lag och med stöd av lagen med­de­lade före­skrif­ter utom när det gäl­ler 32 a-32 g §§. Lag (2005:1164).

34 §   Till­syns­myn­dig­he­ten har rätt att på begä­ran få de upp­lys­ningar och hand­lingar som behövs för till­sy­nen enligt denna lag eller enligt före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av lagen.

Till­syns­myn­dig­he­ten har vidare rätt att hos den som yrkes­mäs­sigt bedri­ver pro­duk­tion av, han­del med eller inför­sel av skogs­od­lings­ma­te­rial få till­träde till mark, trans­port­me­del, bygg­na­der och stängda utrym­men, dock inte bostä­der, för till­syn enligt denna lag eller enligt före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av lagen.

Till­syns­myn­dig­he­ten får begära handräck­ning av kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten för att få sådant till­träde som avses i andra styc­ket. Lag (2005:1164).

34 a §   När Euro­pe­iska gemen­ska­per­nas kom­mis­sion har beslu­tat om kon­troll­be­sök enligt arti­kel 16.6 i rådets direk­tiv 1999/105/EG av den 22 decem­ber 1999 om salu­fö­ring av skogs­od­lings­ma­te­rial har kom­mis­sio­nen rätt att få handräck­ning av Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten för att genom­föra föl­jande åtgär­der hos den som avses i 34 § andra styc­ket:
   1. granska räken­ska­per och andra affärs­hand­lingar samt ta kopior av dessa hand­lingar, och
   2. få till­träde till samt­liga loka­ler och mark­om­rå­den som utnytt­jas av den som avses i 34 § andra styc­ket.

Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten skall inte under­rätta sva­ran­den om handräck­ningen innan verk­stäl­lig­het sker. Där­ut­ö­ver gäl­ler bestäm­mel­serna i utsök­nings­bal­ken om verk­stäl­lig­het av för­plik­tel­ser som inte avser betal­nings­skyl­dig­het eller avhys­ning. Lag (2006:696).

35 §   Till­syns­myn­dig­he­ten får med­dela de före­läg­gan­den och för­bud som behövs för att denna lag eller före­skrift som har med­de­lats med stöd av lagen ska föl­jas.

Före­läg­gan­den och för­bud kan för­e­nas med vite.

Om någon inte rät­tar sig efter ett före­läg­gande, får till­syns­myn­dig­he­ten besluta att åtgär­den ska vid­tas på den­nes bekost­nad. Lag (2014:890).

36 §   Om en avverk­ning för­an­le­der för­hål­lan­de­vis dyra åter­växtåt­gär­der i större omfatt­ning, får Skogs­sty­rel­sen i sam­band med avverk­ningen besluta att säker­het skall stäl­las för full­gö­ran­det av åtgär­derna, om det skä­li­gen kan befa­ras att åtgär­derna annars inte blir vid­tagna. Säker­he­ten skall avse de kost­na­der som Skogs­sty­rel­sen får ta ut enligt 8 § andra styc­ket och 35 § fjärde styc­ket.

Säker­het får även krä­vas som vill­kor för till­stånd enligt 16 § eller enligt 27 § första styc­ket.

Har Skogs­sty­rel­sen enligt första styc­ket beslu­tat att säker­het skall stäl­las, får avverk­ningen inte påbör­jas för­rän säker­he­ten har ställts och god­känts av Skogs­sty­rel­sen.

Ställs inte säker­het i fall som avses i första styc­ket, får Skogs­sty­rel­sen med­dela för­bud att avverka skog på bruk­nings­en­he­ten utan Skogs­sty­rel­sens till­stånd.
Lag (2005:1164).

37 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får före­skriva att sär­skilda avgif­ter skall tas ut i ären­den enligt denna lag och för att täcka kost­na­der för till­syn och kon­troll. Lag (1997:1241).

38 §   Till böter eller fäng­else i högst sex måna­der döms den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het
   1. bry­ter mot 6 b § första styc­ket, 10 § första styc­ket eller 10 a §,
   2. bry­ter mot 15 § eller mot vill­kor i beslut som gäl­ler avverk­ning och som har med­de­lats med stöd av 18 b § eller 18 c §,
   3. bry­ter mot 36 § tredje styc­ket eller avverk­nings­för­bud som avses i 36 § fjärde styc­ket,
   4. inte rät­tar sig efter ett före­läg­gande eller bry­ter mot ett för­bud som har med­de­lats för att 31 § ska föl­jas,
   5. genom avverk­ning eller andra åtgär­der bry­ter mot 25 § första styc­ket första meningen, 27 § första styc­ket eller mot ett beslut om avverk­ning som har med­de­lats med stöd av 27 § tredje styc­ket.

I ringa fall döms inte till ansvar. Lag (2010:930).

38 a §   Till böter döms den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het
   1. bry­ter mot en före­skrift som rege­ringen eller, efter rege­ring­ens bemyn­di­gande, en myn­dig­het har med­de­lat med stöd av 7 § första styc­ket eller 11 §,
   2. bry­ter mot en före­skrift som en myn­dig­het har med­de­lat med stöd av rege­ring­ens bemyn­di­gande enligt 10 § andra styc­ket eller 20 §,
   3. inte full­gör under­rät­tel­se­skyl­dig­het enligt före­skrif­ter som rege­ringen eller, efter rege­ring­ens bemyn­di­gande, en myn­dig­het har med­de­lat med stöd av 14 §,
   4. inte rät­tar sig efter ett före­läg­gande eller bry­ter mot ett för­bud som har med­de­lats för att en före­skrift enligt 30 § ska föl­jas.

I ringa fall döms inte till ansvar. Lag (2022:726).

38 b §   Den som inte har rät­tat sig efter ett vites­före­läg­gande eller som har över­trätt ett vites­för­bud döms inte till ansvar enligt denna lag för en gär­ning som omfat­tas av före­läg­gan­det eller för­bu­det. Lag (2010:930).

39 §   Har upp­hävts genom lag (2024:807).

40 §   Skogs­sty­rel­sens beslut enligt denna lag eller enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av lagen får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol.

Natur­vårds­ver­ket får över­klaga Skogs­sty­rel­sens beslut i fall som avses i 25 § andra styc­ket.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten. Lag (2018:365).

41 §   Skogs­sty­rel­sen får bestämma att dess beslut skall gälla ome­del­bart. Lag (2005:1164).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1979:429
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1980.
   2. Genom lagen upp­hävs skogs­vårds­la­gen (1948:237) och för­ord­ningen (1894:17 s. 1) angå­ende hus­håll­ningen med de all­männa sko­garna i riket.
   3. Före­kom­mer i lag eller annan för­fatt­ning hän­vis­ning till före­skrift som har ersatts genom bestäm­melse i denna lag, tilläm­pas i stäl­let den nya bestäm­mel­sen.
   4. Den som inne­har skogs­mark under stän­dig besitt­nings­rätt och äger till­go­do­göra sig sko­gens avkast­ning utö­ver hus­be­ho­vet eller som inne­har skogs­mark med fide­i­kom­miss­rätt, skall vid tillämp­ningen av nya lagen anses som skogs­mar­kens ägare.

1990:96

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1990.

I fråga om över­kla­gande av beslut som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det gäl­ler äldre före­skrif­ter.

1990:1379

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1991.

I ärende som avses i 19 b § första styc­ket eller 19 e § första styc­ket skall sökan­den, även om ansök­ningen gjorts före ikraft­trä­dan­det av denna lag, om till­stånds­myn­dig­he­ten begär det kom­plet­tera ansök­ningen med en redo­vis­ning av vad han avser att göra för att till­go­dose natur­vår­dens och kul­turmil­jö­vår­dens respek­tive ren­nä­ring­ens intres­sen.

1993:553
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1994.
   2. Genom lagen upp­hävs ädellövskogs­la­gen (1984:119).
   3. Den som före ikraft­trä­dan­det har gjort anmä­lan enligt 17 § eller ansökt om till­stånd enligt 19 § i para­gra­fer­nas då gäl­lande lydel­ser eller ansökt om till­stånd enligt 7 § ädellövskogs­la­gen (1984:119) skall på begä­ran av Skogs­vårds­sty­rel­sen kom­plet­tera anmä­lan eller ansö­kan med upp­gift om vad han avser att göra för att till­go­dose natur­vår­dens och kul­turmil­jö­vår­dens intres­sen i sam­band med avverk­ning på hans mark.
   4. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande i fråga om över­kla­gande av beslut enligt ädellövskogs­la­gen som har med­de­lats före den 1 janu­ari 1994.
   5. Beslut enligt 4, 5 och 7 §§ ädellövskogs­la­gen skall anses med­de­lade med stöd av mot­sva­rande nya bestäm­mel­ser i skogs­vårds­la­gen.

1995:49

Denna lag trä­der i kraft den 1 april 1995. Beslut som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det över­kla­gas enligt äldre bestäm­mel­ser.

1998:821
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1999.
   2. Ären­den som har inletts före denna lags ikraft­trä­dande skall hand­läg­gas och bedö­mas enligt äldre bestäm­mel­ser.
Bestäm­mel­serna i 17 § första styc­ket i dess nya lydelse skall dock tilläm­pas ome­del­bart.
   3. I fråga om rätt till ersätt­ning på grund av ett beslut som har med­de­lats före denna lags ikraft­trä­dande gäl­ler äldre bestäm­mel­ser i 19 §.

2005:390
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2005.
   2. Har skogs­vårds­sty­rel­sen före ikraft­trä­dan­det beslu­tat att säker­het skall stäl­las enligt 36 § första styc­ket, gäl­ler 8 § i sin äldre lydelse.

2009:1320
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2010.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler i mål om ersätt­ning på grund av ett beslut som har med­de­lats före den 1 janu­ari 2010.

2010:822
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 2010.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för ersätt­ning med anled­ning av ett beslut som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det. I ett sådant fall ska hän­vis­ning­arna i 19 § till 31 kap. mil­jö­bal­ken samt hän­vis­ning­arna i 31 kap.
mil­jö­bal­ken till expro­pri­a­tions­la­gen (1972:719) avse dessa lagars lydelse vid utgången av juli 2010.

2010:930
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 sep­tem­ber 2010.
   2. Till­stånd som har med­de­lats enligt 16 § i dess äldre lydelse gäl­ler fort­fa­rande.
   3. En ansö­kan om till­stånd till avverk­ning av skog enligt 16 § i dess äldre lydelse som inte omfat­tas av till­stånds­plikt enligt 15 § och som har kom­mit in till, men inte prö­vats av, Skogs­sty­rel­sen före den 1 sep­tem­ber 2010, ska anses som en under­rät­telse enligt 14 §.

2014:890
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 sep­tem­ber 2014.
   2. Beslut som har med­de­lats enligt 5, 6 och 10 §§ i deras äldre lydelse gäl­ler fort­fa­rande.

2022:726
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2022.
   2. Före­läg­gan­den och för­bud som har med­de­lats enligt 35 § före ikraft­trä­dan­det för att före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av den upp­hävda 29 § ska föl­jas gäl­ler fort­fa­rande.

2022:1273
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 sep­tem­ber 2022.
   2. När det gäl­ler rätt till ersätt­ning enligt 19 § ska dock bestäm­mel­serna i 31 kap. 15 § första styc­ket andra meningen mil­jö­bal­ken inte tilläm­pas om åtgär­den har vid­ta­gits före ikraft­trä­dan­det.

Vik­tiga lagar inom mil­jörät­ten

Vik­tiga lagar inom mil­jörät­ten

Mil­jö­balk (1998:808)
JP Info­nets mil­jörätts­liga tjäns­ter

JP Info­nets mil­jörätts­liga tjäns­ter

Job­bar du med mil­jörätts­liga frå­gor? JP Info­nets tjäns­ter ger dig en kom­plett bevak­ning av mil­jörät­ten. Oav­sett om du job­bar med frå­gor om små enskilda avlopp eller till­stånds­frå­gor som rör gigan­tiska mil­jö­far­liga verk­sam­he­ter hit­tar du all infor­ma­tion du behö­ver hos oss. Se allt inom mil­jörätt.