Bostads­rättslag (1991:614)

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1991:614
Depar­te­ment: Justi­tie­de­par­te­men­tet L1
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2022:1026
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1991:614
Depar­te­ment/myn­dig­het: Justi­tie­de­par­te­men­tet L1
Utfär­dad: 1991-​05-30
Änd­rad: t.o.m. SFS

2022:1026
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)



1 kap. Inle­dande bestäm­mel­ser

Grund­reg­ler om bostads­rätts­för­e­ningar och bostads­rätt

1 §   En bostads­rätts­för­e­ning är en eko­no­misk för­e­ning som har till ända­mål att i för­e­ning­ens hus upp­låta lägen­he­ter med bostads­rätt. En bostads­rätts­för­e­ning ska vara regi­stre­rad.

Lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar tilläm­pas på bostads­rätts­för­e­ningar i den utsträck­ning som anges i denna lag. Lag (2018:715).

2 §   En bostads­rätts­för­e­ning ska ha minst tre med­lem­mar. För­e­ningen ska också ha stad­gar.

Av 9 kap. 12 och 26 §§ föl­jer att en bostads­rätts­för­e­ning också ska ha en sty­relse och minst en revi­sor.
Lag (2018:715).

3 §   Upp­lå­telse av en lägen­het med bostads­rätt får endast ske till den som är med­lem i bostads­rätts­för­e­ningen. Bostads­rätt är den rätt i för­e­ningen som en med­lem har på grund av upp­lå­tel­sen.

I 6 kap. finns bestäm­mel­ser om rät­ten att utöva bostads­rät­ten när den har över­gått från en bostads­rätts­ha­vare till en ny inne­ha­vare.
Lag (1995:1464).

4 §   Upp­lå­telse av en lägen­het med bostads­rätt skall ske till nytt­jande mot ersätt­ning och utan tids­be­gräns­ning. Endast bostads­rätts­för­e­ningar får upp­låta sådan nytt­jan­de­rätt.

En upp­lå­telse med bostads­rätt får endast avse hus eller del av hus. En upp­lå­telse får dock även omfatta mark som lig­ger i anslut­ning till för­e­ning­ens hus, om mar­ken skall använ­das som kom­ple­ment till nytt­jan­det av huset eller del av huset.

5 §   Om upp­rät­tande och regi­stre­ring av eko­no­misk plan som för­ut­sätt­ning för upp­lå­telse finns bestäm­mel­ser i 3 kap.

För regi­stre­ring av eko­no­misk plan fordras att det i för­e­ning­ens hus kom­mer att fin­nas minst tre lägen­he­ter avsedda att upp­lå­tas med bostads­rätt. Vid beräk­ningen av anta­let lägen­he­ter som avses bli upp­låtna med bostads­rätt räk­nas som lägen­het varje avskild enhet som är inrät­tad att var­ak­tigt och själv­stän­digt använ­das som bostad eller lokal. Garage, lager och andra lägen­he­ter som i första hand används som för­va­rings­ut­rym­men skall man dock bortse från.

Om för­e­ningen har fler än ett hus, fordras det för regi­stre­ring också att husen lig­ger så nära varandra att en ända­måls­en­lig sam­ver­kan kan ske mel­lan bostads­rätts­ha­varna. Lag (1993:314).

6 §   Med bostads­lä­gen­het avses i denna lag en lägen­het som är avsedd att helt eller till en inte ovä­sent­lig del använ­das som bostad. Med lokal avses en annan lägen­het än bostads­lä­gen­het.

7 §   Bestäm­mel­ser som gäl­ler ombild­ning av hyres­rätt till bostads­rätt finns i denna lag och i lagen (1982:352) om rätt till fas­tig­hets­för­värv för ombild­ning till bostads­rätt eller koo­pe­ra­tiv hyres­rätt.
Lag (2002:100).

För­bud mot upp­lå­telse av andels­rätt

8 §   En juri­disk per­son får inte upp­låta andels­rätt som ger rätt att för begrän­sad tid besitta eller nyttja en bostads­lä­gen­het.

Ett för­be­håll om för­värv av andels­rätt i strid med första styc­ket gäl­ler inte mot den till vil­ken lägen­he­ten har upp­lå­tits. Lag (2002:100).

Under­teck­nande med elektro­nisk under­skrift

9 §   Bestäm­mel­sen i 1 kap. 15 § lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar gäl­ler i fråga om bostads­rätts­för­e­ningar. Lag (2018:715).

Infor­ma­tion med elektro­niska hjälp­me­del

10 §   Bestäm­mel­serna om infor­ma­tion med elektro­niska hjälp­me­del i 1 kap. 16 § lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar gäl­ler när en bostads­rätts­för­e­ning skic­kar kal­lel­ser och annan infor­ma­tion i enlig­het med den lagen.
Lag (2018:715).


2 kap. För­e­ning­ens med­lem­mar m.m.

All­männa bestäm­mel­ser om med­lem­skap

1 §   Fråga om att anta en med­lem i en bostads­rätts­för­e­ning avgörs av för­e­ning­ens sty­relse med iakt­ta­gande av de vill­kor för med­lem­skap som anges i för­e­ning­ens stad­gar och bestäm­mel­serna i detta kapi­tel.

I stad­garna får före­skri­vas att ansö­kan om inträde i för­e­ningen skall göras skrift­li­gen och att ansök­nings­hand­lingen skall vara för­sedd med sökan­dens bevitt­nade nam­nun­der­skrift.

2 §   Sådana stad­ge­vill­kor för med­lem­skap är utan ver­kan som inne­bär
   1. att ett visst med­bor­gar­skap eller en viss inkomst eller för­mö­gen­het skall utgöra för­ut­sätt­ning för inträde i för­e­ningen,
   2. att den till vil­ken en bostads­rätt över­går skall utses av någon annan än bostads­rätts­ha­va­ren eller god­kän­nas enligt andra grun­der än som gäl­ler enligt denna lag för inträde i en bostads­rätts­för­e­ning, eller
   3. att vill­ko­ret annars med hän­syn till sitt inne­håll eller på annat sätt är oskä­ligt mot den som vill vinna inträde i för­e­ningen eller över­låta sin bostads­rätt.

Bestäm­mel­sen i första styc­ket 2 hind­rar inte att för­e­ningen i sina stad­gar för­be­hål­ler sig sådan lös­nings­rätt som avses i 6 kap. 9 §.
Lag (1992:505).

Rätt till med­lem­skap vid över­gång av bostads­rätt

3 §   Den som en bostads­rätt har över­gått till får inte väg­ras inträde i för­e­ningen, om de vill­kor för med­lem­skap som före­skrivs i stad­garna är upp­fyllda och för­e­ningen skä­li­gen bör godta honom som bostads­rätts­ha­vare.

För vissa sär­skilda fall av över­gång gäl­ler 4-7 §§.

4 §   En juri­disk per­son som har för­vär­vat bostads­rätt till en bostads­lä­gen­het, som inte är avsedd för fri­tidsän­da­mål, får väg­ras inträde i för­e­ningen även om de i 3 § angivna för­ut­sätt­ning­arna för med­lem­skap är upp­fyllda.

En kom­mun eller en region som har för­vär­vat bostads­rätt till en bostads­lä­gen­het får inte väg­ras inträde i för­e­ningen.
Lag (2019:873).

5 §   Om en bostads­rätt har över­gått till bostads­rätts­ha­va­rens make, får maken väg­ras inträde i för­e­ningen endast om det som vill­kor för med­lem­skap i stad­garna före­skri­vits att med­lem­marna skall till­höra en viss sam­man­slut­ning eller upp­fylla lik­nande vill­kor och det skä­li­gen kan fordras att maken upp­fyl­ler vill­ko­ret. Detta gäl­ler också när en bostads­rätt till en bostads­lä­gen­het över­gått till någon annan när­stå­ende per­son som var­ak­tigt sam­man­bodde med bostads­rätts­ha­va­ren.

6 §   Den som har för­vär­vat en andel i en bostads­rätt får väg­ras inträde i för­e­ningen, om annat inte bestämts i stad­garna.
Bestäm­mel­serna i 3 och 5 §§ skall dock gälla om bostads­rät­ten efter för­vär­vet inne­has av makar eller, om bostads­rät­ten avser bostads­lä­gen­het, av sådana sam­bor på vilka sam­bo­la­gen (2003:376) skall tilläm­pas. Lag (2003:383).

7 §   Den som för­vär­vat en bostads­rätt vid exe­ku­tiv för­sälj­ning eller vid tvångs­för­sälj­ning enligt 8 kap. får inte väg­ras inträde som med­lem av den anled­ningen att ersätt­ning för bostads­rät­ten inte beräk­nats enligt de grun­der som anges i stad­garna. Lag (1995:1464).

Rätt till med­lem­skap vid upp­lå­telse av bostads­rätt

8 §   En bostads­rätts­för­e­ning som har för­vär­vat eller avser att för­värva ett hus för ombild­ning av hyres­rätt till bostads­rätt får inte vägra en hyres­gäst i huset inträde i för­e­ningen. Detta gäl­ler dock inte om
   1. hyres­för­hål­lan­det avser en lokal och loka­len inte ska upp­lå­tas med bostads­rätt,
   2. hyres­för­hål­lan­det beror av anställ­ning och lägen­he­ten inte ska upp­lå­tas med bostads­rätt, eller
   3. för­e­ningen enligt de grun­der som anges i 3 eller 4 § kan vägra inträde i för­e­ningen.

För­e­ningen får också efter det att den för­vär­vat huset vägra en hyres­gäst inträde i för­e­ningen, om
   1. denne inte var hyres­gäst i huset när bostads­rätts­för­e­ningen för­vär­vade det, eller
   2. hyres­gäs­ten har ansökt om med­lem­skap i för­e­ningen senare än ett år efter att hyres­gäs­ten under­rät­tats om för­vär­vet och om ettårs­fris­ten för att ansöka om med­lem­skap.

Med­lem­skap får inte väg­ras på grund av andra styc­ket 1, om hyres­gäs­ten var make eller på något annat sätt när­stå­ende till den som inne­hade hyres­rät­ten när för­e­ningen för­vär­vade huset och hyres­rät­ten över­gått till hyres­gäs­ten enligt 12 kap. 33 §, 34 § eller 47 § andra styc­ket jor­da­bal­ken. Hyres­gäs­ten måste dock ha ansökt om med­lem­skap inom den tid som anges i andra styc­ket 2 eller, om det är för­mån­li­gare för hyres­gäs­ten, senast tre måna­der efter den dag då hyres­rät­ten över­togs.
Lag (2019:536).

9 §   Skall en bostads­rätts­för­e­ning i annat fall än som avses i 8 § upp­låta bostads­rätt till en lägen­het och ansö­ker någon om med­lem­skap i för­e­ningen i syfte att erhålla lägen­he­ten är för­e­ningen skyl­dig att bevilja med­lem­skap endast om den sökande har teck­nat för­hands­av­tal enligt 5 kap.

Med­lem­skap enligt första styc­ket behö­ver inte bevil­jas för­rän den eko­no­miska pla­nen har regi­stre­rats enligt 3 kap. och lägen­he­ten står klar för inflytt­ning. Lag (1993:411).

Rätt till över­pröv­ning av frå­gan om inträde

10 §   Den som i annat fall än som sägs i 4 § första styc­ket för­vär­vat en bostads­rätt men väg­rats inträde i för­e­ningen kan inom en månad från den dag han fick del av beslu­tet om detta hän­skjuta tvis­ten till hyres­nämn­den. Det­samma gäl­ler hyres­gäst som avses i 8 § och sådan sökande som sägs i 9 §.

En bestäm­melse om ogil­tig­het av en över­lå­telse när med­lem­skap väg­ras finns i 6 kap. 5 §.

Utträde ur för­e­ningen m.m.

11 §   En med­lem som inte har någon bostads­rätt i för­e­ningen kan utträda ur för­e­ningen och får av orsak som anges i stad­garna ute­slu­tas ur denna.

En med­lem som upp­hör att vara bostads­rätts­ha­vare skall anses ha utträtt ur för­e­ningen, om inte sty­rel­sen med­gett att han får stå kvar som med­lem.
Detta gäl­ler inte om bostads­rät­ten upp­hört på grund av att det hus i vil­ket lägen­he­ten finns har över­gått till en ny ägare.

12 §   Om för­e­ningen väg­rar att upp­låta bostads­rätt till någon som avses i 8 eller 9 § och som anta­gits som med­lem i för­e­ningen eller antar inte en sådan med­lem ett erbju­dande från för­e­ningen om att få lägen­he­ten upp­lå­ten med bostads­rätt, skall han anses ha utträtt ur för­e­ningen. Detta gäl­ler dock inte om
   1. han inom sex måna­der från beslu­tet eller erbju­dan­det har hän­skju­tit frå­gan om upp­lå­telse till hyres­nämn­den enligt 4 kap. 6 § andra styc­ket, eller
   2. sty­rel­sen med­gett att han får stå kvar i för­e­ningen.

Med­lem­men skall också anses ha utträtt ur för­e­ningen när ett beslut har vun­nit laga kraft som inne­bär avslag på hans begä­ran om upp­lå­telse av bostads­rätt.

13 §   Har för­e­ningen anta­git en hyres­gäst som avses i 8 § som med­lem i för­e­ningen men upp­hör denne att vara hyres­gäst innan någon bostads­rätt upp­lå­tits till honom, skall med­lem­men anses ha utträtt ur för­e­ningen den dag hyres­för­hål­lan­det upp­hör. Dessa bestäm­mel­ser gäl­ler dock inte, om för­e­ning­ens sty­relse med­gett att med­lem­men får stå kvar i för­e­ningen.

14 §   I stad­garna får före­skri­vas att en anmä­lan om utträde ur för­e­ningen skall göras skrift­li­gen och att hand­lingen skall vara för­sedd med med­lem­mens bevitt­nade nam­nun­der­skrift.

Fråga om ute­slut­ning prö­vas av för­e­nings­stäm­man, om inte något annat har bestämts i stad­garna.


3 kap. Eko­no­misk plan

Pla­nens inne­håll

1 §   Innan en bostads­rätts­för­e­ning upp­lå­ter lägen­he­ter med bostads­rätt, ska en eko­no­misk plan upp­rät­tas av för­e­ning­ens sty­relse och regi­stre­ras av Bolags­ver­ket. Lag (2022:1026).

1 a §   Den eko­no­miska pla­nen ska inne­hålla de upp­lys­ningar som är av bety­delse för en bedöm­ning av bostads­rätts­för­e­ning­ens verk­sam­het på kort och lång sikt, där­ibland upp­gif­ter om för­e­ning­ens fas­tig­het, kost­na­der och finan­sie­ring samt en eko­no­misk pro­gnos och en käns­lig­hets­a­na­lys. Av pla­nen ska det också framgå om för­ut­sätt­ning­arna för regi­stre­ring enligt 1 kap. 5 § är upp­fyllda.

I den eko­no­miska pla­nen ska det ingå en tek­nisk under­hålls­plan som visar fas­tig­he­tens underhålls-​​ och åter­in­ve­ste­rings­be­hov de kom­mande 50 åren. Lag (2022:1026).

Intygs­gi­vare

2 §   Den eko­no­miska pla­nen skall vara för­sedd med intyg av två per­so­ner. Av inty­get skall framgå
   1. att för­ut­sätt­ning­arna för regi­stre­ring enligt 1 kap. 5 § är upp­fyllda,
   2. att de i pla­nen läm­nade upp­gif­terna är rik­tiga och stäm­mer över­ens med till­gäng­liga hand­lingar, samt
   3. att gjorda beräk­ningar är veder­häf­tiga och att den eko­no­miska pla­nen fram­står som håll­bar.

I inty­get skall intygs­gi­varna också ange de huvud­sak­liga omstän­dig­he­ter som lig­ger till grund för deras bedöm­ning och vilka hand­lingar som har varit till­gäng­liga för dem.
Lag (2003:31).

3 §   Intygs­gi­vare ska utses av bostads­rätts­för­e­ningen bland dem som
   1. rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer har för­kla­rat behö­riga att utfärda intyg, eller
   2. i en annan stat inom Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det (EES) dri­ver en i den sta­ten eta­ble­rad verk­sam­het som omfat­tar utfär­dan­det av intyg av lik­nande slag som avses i 2 §.

Det är inte tillå­tet att utse någon till intygs­gi­vare, om det finns någon omstän­dig­het som kan rubba för­tro­en­det för hans eller hen­nes opar­tisk­het eller obe­ro­ende. En sådan omstän­dig­het kan vara tidi­gare sam­ar­bete med den andra intygs­gi­vare som för­e­ningen har utsett eller avser att utse.

Den som är anställd hos ett före­tag, en orga­ni­sa­tion eller någon annan som har bil­dat bostads­rätts­för­e­ningen eller som har hjälpt till med förenings-​​bild­ningen eller med att upp­rätta den eko­no­miska pla­nen får inte utses till intygs­gi­vare. Det­samma gäl­ler den som inte har en för­säk­ring för den ersätt­nings­skyl­dig­het som han eller hon kan ådra sig i verk­sam­he­ten. Lag (2022:1026).

3 a §   De som bostads­rätts­för­e­ningen utser till intygs­gi­vare ska god­kän­nas av rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer. Ett god­kän­nande ska inte läm­nas om valet av intygs­gi­vare stri­der mot 3 §. Lag (2022:1026).

3 b §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om vem som får ges behö­rig­het som intygs­gi­vare, om till­syn över intygs­gi­vare och om disci­pli­nära åtgär­der mot intygs­gi­vare. Lag (2022:1026).

Ny plan

4 §   Om det sedan den eko­no­miska pla­nen har upp­rät­tats inträf­far något som är av väsent­lig bety­delse för bedöm­ningen av för­e­ning­ens verk­sam­het, får för­e­ningen inte upp­låta lägen­he­ter med bostads­rätt för­rän en ny eko­no­misk plan har upp­rät­tats av för­e­ning­ens sty­relse och regi­stre­rats av Bolags­ver­ket.

En för­e­ning får upp­låta en lägen­het med bostads­rätt trots att den inte finns upp­ta­gen i en regi­stre­rad eko­no­misk plan, om upp­lå­tel­sen inte har någon sådan bety­delse som sägs i första styc­ket. Lag (2004:247).

Pla­nens offent­lig­het

5 §   Sty­rel­sen skall hålla en regi­stre­rad eko­no­misk plan till­gäng­lig för var och en som vill ta del av pla­nen.


4 kap. Upp­lå­telse av lägen­he­ter med bostads­rätt

När upp­lå­telse får ske

1 §   Bestäm­mel­ser om med­lem­skap och eko­no­misk plan som för­ut­sätt­ning för upp­lå­telse finns i 1 och 3 kap.

2 §   Innan den slut­liga kost­na­den för för­e­ning­ens hus har redo­vi­sats i en regi­stre­rad eko­no­misk plan är det inte tillå­tet att upp­låta bostads­lä­gen­he­ter med bostads­rätt. En lägen­het får dock upp­lå­tas om Bolags­ver­ket läm­nar till­stånd till det.

Bolags­ver­ket ska lämna till­stånd om
   1. en eko­no­misk plan har regi­stre­rats och
   2. för­e­ningen ställt betryg­gande säker­het hos Bolags­ver­ket för åter­be­tal­ning av insat­sen och, i före­kom­mande fall, upp­lå­tel­se­av­gift till bostads­rätts­ha­varna.

Bolags­ver­ket ska på begä­ran av för­e­ningen åter­ställa säker­he­ten sedan det har gått ett år från det att den slut­liga kost­na­den har redo­vi­sats på en för­e­nings­stämma. Om en talan om ersätt­ning har väckts före utgången av denna tid, får säker­he­ten dock inte åter­stäl­las för­rän målet är slut­ligt avgjort och för­e­ning­ens betal­nings­skyl­dig­het har full­gjorts.
Lag (2022:1026).

3 §   En lägen­het som är upp­lå­ten med hyres­rätt får inte upp­lå­tas med bostads­rätt så länge ett hyres­för­hål­lande består. Lägen­he­ten får dock upp­lå­tas med bostads­rätt, om mindre än tre måna­der åter­står av hyres­ti­den och hyres­vär­den och hyres­gäs­ten har kom­mit över­ens om att hyres­för­hål­lan­det skall upp­höra utan att hyres­rät­ten över­låts till någon annan.

4 §   I 5 kap. finns bestäm­mel­ser om när en bostads­rätts­för­e­ning får ingå avtal om att i fram­ti­den upp­låta lägen­he­ter med bostads­rätt.

Upp­lå­tel­se­av­ta­let

5 §   Ett avtal som inne­bär att en lägen­het upp­låts med bostads­rätt ska upp­rät­tas skrift­li­gen och skri­vas under av par­terna, om inte något annat föl­jer av lagen (1991:615) om omre­gi­stre­ring av vissa bostads­för­e­ningar till bostads­rätts­för­e­ningar.

I upp­lå­tel­se­av­ta­let ska föl­jande anges:
   1. par­ter­nas namn,
   2. den lägen­het med even­tu­ell mark och andra utrym­men som upp­lå­tel­sen avser, och
   3. de belopp som ska beta­las som insats, års­av­gift och, i före­kom­mande fall, upp­lå­tel­se­av­gift.

Om bostads­rätts­ha­va­ren inte ska få till­träde till lägen­he­ten när upp­lå­tel­se­av­ta­let ingås, ska det också anges från vil­ket datum som till­träde med­ges. Lag (2022:1026).

Skyl­dig­het att upp­låta bostads­rätt

6 §   Om någon som avses i 2 kap. 8 § eller 9 § första styc­ket har anta­gits som med­lem i för­e­ningen, får för­e­ningen inte vägra att upp­låta den lägen­het som är avsedd för med­lem­men med bostads­rätt eller erbjuda sådana vill­kor för upp­lå­tel­sen som med­lem­men skä­li­gen inte bör godta.

Hyres­nämn­den får på ansö­kan av med­lem­men före­lägga för­e­ningen att upp­låta lägen­he­ten med bostads­rätt. Före­läg­gan­det får för­e­nas med vite.
Nämn­den får också fast­ställa vill­ko­ren för upp­lå­tel­sen.

Bestäm­mel­serna i första och andra styc­kena gäl­ler inte hyres­gäst som avses i 2 kap. 8 §, om det är bestämt att hans hyres­för­hål­lande skall upp­höra.

Om utträde ur för­e­ningen när upp­lå­telse enligt denna para­graf inte kom­mit till stånd finns bestäm­mel­ser i 2 kap. 12 §.

Ogil­tiga upp­lå­tel­ser m.m.

7 §   En upp­lå­telse som skett i strid med bestäm­mel­serna i 3 kap. 1 § med krav på en regi­stre­rad eko­no­misk plan eller form­kra­vet i 5 § är ogil­tig. Den som bostads­rät­ten upp­lå­tits till har där­vid rätt till ersätt­ning för skada. Har lägen­he­ten till­trätts, skall hyres­av­tal anses ingånget för tiden från till­trä­det. Väcks inte talan om upp­lå­tel­sens ogil­tig­het inom två år från den dag då upp­lå­tel­sen skedde, är rät­ten till sådan talan för­lo­rad.

Om en lägen­het som är upp­lå­ten med hyres­rätt har upp­lå­tits med bostads­rätt i strid med bestäm­mel­serna i 3 §, är upp­lå­tel­sen ogil­tig.
I ett sådant fall gäl­ler bestäm­mel­serna om åter­be­tal­ning och ersätt­ning i 10 § andra styc­ket.

8 §   Om en upp­lå­telse skett i strid med bestäm­mel­serna i 3 kap. 4 § med krav på en regi­stre­rad ny eko­no­misk plan, får bostads­rätts­ha­va­ren efter upp­säg­ning från­träda bostads­rät­ten, om han var i god tro när upp­lå­tel­sen skedde. Upp­säg­ning skall ske inom tre måna­der från den dag då bostads­rätts­ha­va­ren fick kän­ne­dom om det för­hål­lande som bort för­an­leda upp­rät­tan­det av en ny eko­no­misk plan, dock inte senare än två år från upp­lå­tel­sen.

Om en upp­lå­telse skett i strid med bestäm­mel­serna i 2 § med krav på till­stånd för upp­lå­telse av bostads­rätt, får bostads­rätts­ha­va­ren efter upp­säg­ning från­träda bostads­rät­ten.
Upp­säg­ning får dock inte ske sedan Bolags­ver­ket läm­nat till­stånd till upp­lå­tel­sen och inte hel­ler efter utgången av den i 2 § tredje styc­ket angivna tiden.

Sker upp­säg­ning enligt första eller andra styc­ket, över­går bostads­rät­ten genast till för­e­ningen. För­e­ningen skall betala skä­lig ersätt­ning för bostads­rät­ten. Bostads­rätts­ha­va­ren har även rätt till ersätt­ning för skada. Har lägen­he­ten till­trätts, skall hyres­av­tal anses ingånget för tiden från upp­säg­ningen, om bostads­rätts­ha­va­ren i upp­säg­ningen begärt att få bo kvar i lägen­he­ten. Lag (2004:247).

Hyres­vill­kor vid ogil­tiga upp­lå­tel­ser och när bostads­rät­ten från­träds

9 §   Om par­terna inte kom­mer över­ens om hyres­vill­ko­ren enligt 7 § första styc­ket eller 8 § sista styc­ket, fast­ställs dessa av hyres­nämn­den. I vän­tan på att hyres­vill­ko­ren för tiden från att hyres­av­tal skall anses ingånget blir slut­ligt bestämda skall hyra beta­las enligt vad för­e­ningen bestämt i fråga om års­av­gift.

Kon­kur­re­rande upp­lå­tel­ser

10 §   Om en viss lägen­het upp­lå­tits med bostads­rätt åt flera var för sig, gäl­ler upp­lå­tel­serna efter den tids­följd i vil­ken de ägt rum. Är upp­lå­tel­serna sam­ti­diga eller går det inte att fast­ställa i vil­ken tids­följd de skett, skall rät­ten på talan besluta om före­trä­det mel­lan dem efter vad som med hän­syn till omstän­dig­he­terna är skä­ligt.

Den som inte får behålla bostads­rät­ten till följd av bestäm­mel­serna i första styc­ket, har rätt att få till­baka den insats och upp­lå­tel­se­av­gift som han beta­lat till för­e­ningen. Han har även rätt till ersätt­ning av för­e­ningen för skada, om han vid upp­lå­tel­sen var­ken kände till eller borde ha känt till den andra upp­lå­tel­sen.

Avsä­gelse

11 §   En bostads­rätts­ha­vare får avsäga sig bostads­rät­ten tidi­gast efter två år från upp­lå­tel­sen och där­i­ge­nom bli fri från sina för­plik­tel­ser som bostads­rätts­ha­vare. Avsä­gel­sen skall göras skrift­li­gen hos sty­rel­sen.

Vid en avsä­gelse över­går bostads­rät­ten till för­e­ningen vid det månads­skifte som inträf­far när­mast efter tre måna­der från avsä­gel­sen eller vid det senare månads­skifte som angetts i denna.


5 kap. För­hands­av­tal

Rätt att ingå för­hands­av­tal

1 §   En bostads­rätts­för­e­ning får ingå ett avtal om att i fram­ti­den upp­låta en lägen­het med bostads­rätt åt en per­son som teck­nar sig för lägen­he­ten (för­hands­teck­na­ren). Ett sådant avtal kal­las för­hands­av­tal.

Ett för­hands­av­tal inne­bär att för­e­ningen är skyl­dig att upp­låta lägen­he­ten med bostads­rätt åt för­hands­teck­na­ren. För­hands­teck­na­ren är för sin del skyl­dig att för­värva lägen­he­ten med bostads­rätt. Lag (2022:1026).

Erbju­dande om för­hands­av­tal

2 §   En bostads­rätts­för­e­ning som vill ingå ett för­hands­av­tal ska lämna för­hands­teck­na­ren ett bin­dande erbju­dande i en hand­ling eller i någon annan läs­bar och var­ak­tig form som är till­gäng­lig för för­hands­teck­na­ren. Erbju­dan­det ska inne­hålla samt­liga avtals­vill­kor. För­hands­teck­na­ren ska ges en betän­ke­tid om minst sju dagar för att över­väga erbju­dan­det.
Lag (2022:1026).

Infor­ma­tion som ska läm­nas till­sam­mans med erbju­dan­det

3 §   Till­sam­mans med och i samma form som ett erbju­dande enligt 2 § ska bostads­rätts­för­e­ningen lämna klar och begrip­lig infor­ma­tion om
   1. för­e­ning­ens namn, orga­ni­sa­tions­num­mer, tele­fon­num­mer, adress och e-​post­a­dress,
   2. bygg­fö­re­ta­gets namn, orga­ni­sa­tions­num­mer, tele­fon­num­mer, adress och e-​post­a­dress,
   3. de vik­ti­gaste efter­föl­jande ste­gen i bygg­pro­jek­tet och i avtals­för­hål­lan­det med för­hands­teck­na­ren till och med till­trä­det till lägen­he­ten, med upp­gift om vid vil­ken tid­punkt ste­gen beräk­nas inträffa,
   4. för­e­ning­ens eko­nomi och de eko­no­miska ris­ker som för­e­ningen är före­mål för,
   5. de pri­va­te­ko­no­miska ris­ker för för­hands­teck­na­ren som är för­knip­pade med avta­let,
   6. huruvida och under vilka för­ut­sätt­ningar som för­hands­teck­na­rens lägen­het eller andra delar av för­e­ning­ens hus och mark kan komma att för­änd­ras innan lägen­he­ten upp­låts med bostads­rätt, jäm­fört med vad som är för­ut­satt av par­terna när för­hands­av­ta­let ingås,
   7. huruvida och under vilka för­ut­sätt­ningar som de beräk­nade avgif­terna enligt 4 § 5 kan komma att för­änd­ras innan lägen­he­ten upp­låts med bostads­rätt,
   8. den rätt att få infor­ma­tion om väsent­liga avvi­kel­ser från vad som är avta­lat som för­hands­teck­na­ren har enligt 11 §,
   9. vil­ket direkt eller indi­rekt infly­tande som bygg­fö­re­ta­get eller andra utom­stå­ende har eller kom­mer att ha i för­e­ningen,
   10. huruvida och under vilka för­ut­sätt­ningar som för­e­ningen har möj­lig­het att rikta krav mot bygg­fö­re­ta­get vid dröjs­mål eller om fel upp­täcks i för­e­ning­ens hus, och
   11. den rätt att efter upp­säg­ning från­träda för­hands­av­ta­let som finns enligt 13 §, vill­ko­ren för att från­träda avta­let och den rätt till ersätt­ning som för­hands­teck­na­ren har enligt 15 § om avta­let från­träds. Lag (2022:1026).

Avta­lets inne­håll

4 §   Ett för­hands­av­tal ska upp­rät­tas skrift­li­gen och skri­vas under av par­terna. I avta­let ska föl­jande anges:
   1. par­ter­nas namn,
   2. den lägen­het med even­tu­ell mark och andra utrym­men som avses bli upp­lå­ten med bostads­rätt,
   3. upp­gif­ter om det bygg­lov som gäl­ler för för­e­ning­ens hus,
   4. beräk­nad tid för upp­lå­tel­sen,
   5. de beräk­nade avgif­terna för bostads­rät­ten, och
   6. belopp som läm­nas i för­skott, om sådant före­kom­mer.
Lag (2022:1026).

5 §   Den beräk­nade tiden för upp­lå­tel­sen får inte avse ett tidsin­ter­vall om mer än tre måna­der. Lag (2022:1026).

6 §   De beräk­nade avgif­terna för bostads­rät­ten ska grun­das på en kal­kyl över kost­na­derna för pro­jek­tet. Kal­ky­len ska vara för­sedd med ett intyg av två sådana intygs­gi­vare som avses i 3 kap. 3 §. Av inty­get ska det framgå
   1. att de upp­gif­ter som läm­nas i kal­ky­len är rik­tiga och stäm­mer över­ens med till­gäng­liga hand­lingar, och
   2. att gjorda beräk­ningar är veder­häf­tiga och att kal­ky­len fram­står som håll­bar.

I inty­get ska intygs­gi­varna också ange de huvud­sak­liga omstän­dig­he­ter som lig­ger till grund för deras bedöm­ning och vilka hand­lingar som har varit till­gäng­liga för dem.

Sty­rel­sen ska hålla kal­ky­len och inty­get till­gäng­liga för för­hands­teck­na­ren innan för­hands­av­ta­let ingås. Lag (2022:1026).

Ogil­tig­het

7 §   Ett för­hands­av­tal som ingås i strid med 4-6 §§ är ogil­tigt.

Ett för­hands­av­tal som ingås utan att 2 och 3 §§ följs är inte bin­dande för för­hands­teck­na­ren. En ringa brist i den infor­ma­tion som ska läm­nas enligt 3 § får dock inte åbe­ro­pas.
Lag (2022:1026).

Rätt att ta emot för­skott

8 §   En bostads­rätts­för­e­ning får ta emot för­skott för en bostads­rätt endast av den som har teck­nat ett för­hands­av­tal och om Bolags­ver­ket har läm­nat för­e­ningen till­stånd att ta emot för­skott.

Ett för­skott får omfatta ett belopp som mot­sva­rar högst den beräk­nade insat­sen för bostads­rät­ten.

Om för­e­ningen har tagit emot ett belopp som över­sti­ger vad som föl­jer av andra styc­ket, har för­hands­teck­na­ren rätt att få till­baka det över­skju­tande belop­pet med ränta enligt 2 § rän­te­la­gen (1975:635). Lag (2022:1026).

9 §   Bolags­ver­ket ska lämna till­stånd till en bostads­rätts­för­e­ning att ta emot för­skott, om
   1. det finns en kal­kyl över kost­na­derna för pro­jek­tet, grans­kad enligt 6 §, och
   2. för­e­ningen har ställt betryg­gande säker­het hos Bolags­ver­ket för åter­be­tal­ning av för­skott till för­hands­teck­narna.

Bolags­ver­ket ska på begä­ran av för­e­ningen åter­ställa säker­he­ten efter det att lägen­he­terna har upp­lå­tits med bostads­rätt eller mot­tagna för­skott har åter­be­ta­lats.
Lag (2022:1026).

Över­lå­telse eller pant­sätt­ning av för­hands­av­ta­let

10 §   För­hands­teck­na­ren får inte sätta någon annan än sin make eller sambo i sitt ställe eller pant­sätta sin rätt enligt för­hands­av­ta­let. En över­lå­telse eller pant­sätt­ning i strid med detta är ogil­tig. Lag (2022:1026).

Infor­ma­tion om väsent­liga avvi­kel­ser

11 §   Bostads­rätts­för­e­ningen ska så snart som möj­ligt skrift­li­gen infor­mera för­hands­teck­na­ren om det kan för­ut­ses att väsent­liga avvi­kel­ser kom­mer att ske från det som är avta­lat. Lag (2022:1026).

När ett för­hands­av­tal upp­hör att gälla vid ombild­ning

12 §   Ett för­hands­av­tal som avser en lägen­het i ett hus som för­e­ningen har för­vär­vat eller avser att för­värva för ombild­ning till bostads­rätt upp­hör att gälla om för­hands­teck­na­rens hyres­rätt till lägen­he­ten upp­hör innan bostads­rät­ten upp­lå­tits.

Avta­let upp­hör dock inte att gälla om för­hands­teck­na­ren har satt sin make eller sambo i sitt ställe och denne har över­ta­git hyres­rät­ten till lägen­he­ten. Lag (2022:1026).

För­hands­teck­na­rens rätt att från­träda för­hands­av­ta­let

13 §   För­hands­teck­na­ren får efter upp­säg­ning genast från­träda avta­let, om
   1. lägen­he­ten inte upp­låts med bostads­rätt senast vid inflytt­ningen och för­hands­teck­na­ren inte redan inne­har lägen­he­ten med hyres­rätt,
   2. lägen­he­ten inte upp­låts med bostads­rätt inom skä­lig tid efter den beräk­nade tiden för upp­lå­tel­sen och detta inte beror på för­hands­teck­na­ren eller på något för­hål­lande på hans eller hen­nes sida,
   3. de avgif­ter som ska beta­las för bostads­rät­ten är väsent­ligt högre än det som anges i för­hands­av­ta­let, eller
   4. lägen­he­ten eller andra delar av för­e­ning­ens hus eller mark väsent­li­gen avvi­ker från vad som avta­lats.

En för­hands­teck­nare som vill från­träda avta­let enligt första styc­ket 3 eller 4 ska säga upp avta­let av den anled­ningen inom tre måna­der från den dag då han eller hon fick kän­ne­dom om den högre avgif­ten respek­tive avvi­kel­sen. Lag (2022:1026).

14 §   Om en för­hands­teck­nare har biträtt ett beslut om för­värv av ett hus för ombild­ning till bostads­rätt enligt 9 kap. 19 §, upp­hör avta­let i de fall som avses i 13 § första styc­ket 3 att gälla endast om det dess­utom inte är oskä­ligt mot för­e­ningen eller med­lem­marna att avta­let upp­hör. Lag (2022:1026).

Rätt till ersätt­ning

15 §   Om ett för­hands­av­tal upp­hör att gälla enligt 12 eller 13 §, har för­hands­teck­na­ren
   1. rätt att få till­baka belopp som han eller hon har beta­lat i för­skott med ränta enligt 2 § rän­te­la­gen (1975:635),
   2. rätt till skä­lig ersätt­ning för sådana kost­na­der som han eller hon med för­e­ning­ens god­kän­nande har åta­git sig för lägen­he­tens inred­ning och utform­ning och som bli­vit onyt­tiga för honom eller henne, och
   3. rätt till ersätt­ning för annan skada som för­e­ningen genom för­sum­lig­het har för­or­sa­kat honom eller henne.

Första styc­ket gäl­ler också i de fall avta­let är ogil­tigt eller inte full­följs och även när för­e­ningen har tagit emot för­skott i strid med 8 § första styc­ket. Lag (2022:1026).


6 kap. Över­gång av bostads­rätt

Rätt att utöva bostads­rät­ten efter över­gång

1 §   När en bostads­rätt har över­lå­tits från en bostads­rätts­ha­vare till en ny inne­ha­vare, får denne utöva bostads­rät­ten endast om han är eller antas till med­lem i bostads­rätts­för­e­ningen.

En juri­disk per­son får dock utöva bostads­rät­ten utan att vara med­lem i för­e­ningen, om den juri­diska per­so­nen har för­vär­vat bostads­rät­ten vid exe­ku­tiv för­sälj­ning eller vid tvångs­för­sälj­ning enligt 8 kap.
och då hade panträtt i bostads­rät­ten. Tre år efter för­vär­vet får för­e­ningen upp­mana den juri­diska per­so­nen att inom sex måna­der från upp­ma­ningen visa att någon som inte får väg­ras inträde i för­e­ningen har för­vär­vat bostads­rät­ten och sökt med­lem­skap. Om upp­ma­ningen inte följs, får bostads­rät­ten tvångs­för­säl­jas enligt 8 kap. för den juri­diska per­so­nens räk­ning. En juri­disk per­son kan i för­e­ning­ens stad­gar med­ges en mer vid­sträckt rätt än som angetts här.
Lag (1995:1464).

1 a §   Ett dödsbo efter en avli­den bostads­rätts­ha­vare får utöva bostads­rät­ten trots att döds­boet inte är med­lem i för­e­ningen. Tre år efter döds­fal­let får för­e­ningen dock upp­mana döds­boet att inom sex måna­der från upp­ma­ningen visa att bostads­rät­ten har ingått i bodel­ning eller arv­skifte med anled­ning av bostads­rätts­ha­va­rens död eller att någon som inte får väg­ras inträde i för­e­ningen har för­vär­vat bostads­rät­ten och sökt med­lem­skap. Om upp­ma­ningen inte följs, får bostads­rät­ten tvångs­för­säl­jas enligt 8 kap. för döds­bo­ets räk­ning. Ett dödsbo kan i för­e­ning­ens stad­gar med­ges en mer vid­sträckt rätt än som angetts här. Lag (1995:1464).

2 §   Om en bostads­rätt över­gått genom bodel­ning, arv, tes­ta­mente, bolags­skifte eller lik­nande för­värv och för­vär­va­ren inte anta­gits till med­lem, får för­e­ningen upp­mana för­vär­va­ren att inom sex måna­der från upp­ma­ningen eller den längre tid som kan vara bestämd i stad­garna visa att någon som inte får väg­ras inträde i för­e­ningen har för­vär­vat bostads­rät­ten och sökt med­lem­skap. Om upp­ma­ningen inte följs, får bostads­rät­ten tvångs­för­säl­jas enligt 8 kap. för för­vär­va­rens räk­ning. Lag (1995:1464).

Över­lå­telse till juri­disk per­son

3 §   En juri­disk per­son som är med­lem i en bostads­rätts­för­e­ning får inte utan sam­tycke av för­e­ning­ens sty­relse genom över­lå­telse för­värva bostads­rätt till en bostads­lä­gen­het som inte är avsedd för fri­tidsän­da­mål.

Sam­tycke behövs dock inte vid
   1. för­värv vid exe­ku­tiv för­sälj­ning eller tvångs­för­sälj­ning enligt 8 kap., om den juri­diska per­so­nen hade panträtt i bostads­rät­ten, eller
   2. för­värv som görs av en kom­mun eller en region.
Lag (2019:873).

Över­lå­tel­se­av­ta­let

4 §   Ett avtal om över­lå­telse av en bostads­rätt genom köp ska upp­rät­tas skrift­li­gen och skri­vas under av säl­ja­ren och köpa­ren. Köpe­hand­lingen ska inne­hålla upp­gif­ter om den lägen­het som över­lå­tel­sen avser och om ett pris. Mot­sva­rande gäl­ler vid byte eller gåva. Bestäm­mel­sen i 1 kap. 15 § lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar ska inte tilläm­pas.

Om säl­ja­ren och köpa­ren vid sidan av köpe­hand­lingen har kom­mit över­ens om ett annat pris än det som anges i köpe­hand­lingen, är den över­ens­kom­mel­sen ogil­tig. Mel­lan säl­ja­ren och köpa­ren gäl­ler i stäl­let det pris som anges i köpe­hand­lingen. Pri­set får dock jäm­kas, om det är oskä­ligt att det ska vara bin­dande. Vid denna bedöm­ning ska hän­syn tas till köpe­hand­ling­ens inne­håll, omstän­dig­he­terna vid avta­lets till­komst, senare inträf­fade för­hål­lan­den och omstän­dig­he­terna i övrigt. Lag (2018:715).

Ogil­tig­het

5 §   En över­lå­telse är ogil­tig, om den som en bostads­rätt över­gått till väg­ras med­lem­skap i bostads­rätts­för­e­ningen. Detta gäl­ler inte vid exe­ku­tiv för­sälj­ning eller vid tvångs­för­sälj­ning enligt 8 kap. Om för­vär­va­ren i ett sådant fall inte anta­gits till med­lem, skall för­e­ningen lösa bostads­rät­ten mot skä­lig ersätt­ning, utom i fall då en juri­disk per­son enligt 1 § andra styc­ket får utöva bostads­rät­ten utan att vara med­lem.

En över­lå­telse som avses i 3 § första styc­ket är ogil­tig om före­skri­vet sam­tycke inte erhålls.

En över­lå­telse som inte upp­fyl­ler form­fö­re­skrif­terna i 4 § är också ogil­tig. Väcks inte talan om över­lå­tel­sens ogil­tig­het inom två år från den dag då över­lå­tel­sen skedde, är rät­ten till sådan talan för­lo­rad. Lag (1995:1464).

Ansva­ret för för­plik­tel­ser

6 §   För tid efter det att för­e­ningen under­rät­tats om att bostads­rät­ten över­gått till en med­lem i för­e­ningen, sva­rar den från vil­ken rät­ten över­gått inte för de för­plik­tel­ser som ålig­ger en inne­ha­vare av bostads­rät­ten.

Första styc­ket gäl­ler också om en bostads­rätt över­gått till någon som inte är med­lem i för­e­ningen genom bodel­ning, arv, tes­ta­mente, bolags­skifte eller lik­nande för­värv eller vid exe­ku­tiv för­sälj­ning eller tvångs­för­sälj­ning enligt 8 kap. Om bostads­rät­ten i annat fall har över­gått till någon som inte är med­lem, är den från vil­ken rät­ten över­gått fri från för­plik­tel­ser enligt första styc­ket först efter det att för­vär­va­ren anta­gits till med­lem. Lag (1995:1464).

7 §   Om bostads­rät­ten efter upp­säg­ning enligt 7 kap. 18 § kan tvångs­för­säl­jas enligt 8 kap., sva­rar bostads­rätts­ha­va­ren inte för de för­plik­tel­ser som ålig­ger en inne­ha­vare av bostads­rät­ten för längre tid än till det månads­skifte som inträf­far när­mast efter sex måna­der från den dag då bostads­rätts­ha­va­ren blev skild från lägen­he­ten.
Lag (1995:1464).

8 §   Den som för­vär­var en bostads­rätt sva­rar inte för de betal­nings­för­plik­tel­ser som den från vil­ken bostads­rät­ten har över­gått hade mot bostads­rätts­för­e­ningen. När en bostads­rätt har över­gått genom bodel­ning, arv, tes­ta­mente, bolags­skifte eller lik­nande för­värv, sva­rar dock för­vär­va­ren till­sam­mans med den från vil­ken bostads­rät­ten över­gått för de för­plik­tel­ser som denne haft som inne­ha­vare av bostads­rät­ten. Lag (1995:1464).

Rätt att lösa bostads­rätt till lokal

9 §   En bostads­rätts­för­e­ning får i sina stad­gar ta in ett för­be­håll om att för­e­ningen eller med­lem­marna vid över­gång av bostads­rätt till lokal skall ha rätt att lösa bostads­rät­ten. Stad­garna skall i så fall ange i vil­ken ord­ning lös­nings­rät­ten skall till­komma för­e­ningen eller med­lem­marna, inom vil­ken tid lös­nings­rät­ten skall göras gäl­lande hos för­vär­va­ren samt efter vilka grun­der ersätt­ning för bostads­rät­ten skall bestäm­mas och inom vil­ken tid den skall beta­las. Lag (1992:505)

Sido­av­tal

10 §   Finns det mel­lan för­e­ningen och den från vil­ken bostads­rät­ten till en bostads­lä­gen­het över­gått ett annat avtal som avser en nyt­tig­het som har ett ome­del­bart sam­band med använd­ningen av lägen­he­ten och som är av mindre bety­delse i jäm­fö­relse med den använd­ningen, upp­hör även det andra avta­let att gälla vid den tid­punkt som anges i 6 §. Har för­e­ningen sagt upp bostads­rätts­ha­va­ren till avflytt­ning enligt 7 kap. 18 §, skall dock det andra avta­let upp­höra att gälla när bostads­rätts­ha­va­ren enligt 7 kap. 24 § är skyl­dig att flytta.

För­e­ning­ens skyl­dig­het till vida­reö­ver­lå­telse

11 §   Har en bostads­rätt över­gått till bostads­rätts­för­e­ningen, skall den över­lå­tas så snart det kan ske utan för­lust, om inte för­e­ningen på en för­e­nings­stämma beslu­tar att bostads­rät­ten skall upp­höra.

Om en bostads­rätt som har över­gått till för­e­ningen är pant­satt, får beslut om bostads­rät­tens upp­hö­rande med­de­las endast om pant­ha­va­ren har med­gi­vit detta eller om bostads­rät­ten sak­nar värde för pant­ha­va­ren. Lag (1995:1464).


7 kap. Bostads­rätts­ha­va­rens rät­tig­he­ter och skyl­dig­he­ter

För­e­ning­ens ansvar för lägen­he­tens skick

1 §   När lägen­he­ten skall till­trä­das första gången efter en bostads­rättsupp­lå­telse, skall för­e­ningen till­han­da­hålla lägen­he­ten i sådant skick att den enligt den all­männa upp­fatt­ningen i orten är fullt bruk­bar för det avsedda ända­må­let. Detta gäl­ler om inte något annat har avta­lats.

2 §   Är lägen­he­ten, när den skall till­trä­das första gången efter bostads­rättsupp­lå­tel­sen, inte i det skick som bostads­rätts­ha­va­ren har rätt att fordra enligt 1 §, får han avhjälpa bris­ten på för­e­ning­ens bekost­nad, om inte sty­rel­sen på till­sä­gelse ombe­sör­jer åtgär­den så snart det kan ske. Kan bris­ten inte avhjäl­pas utan dröjs­mål eller under­lå­ter sty­rel­sen att efter till­sä­gelse ombe­sörja åtgär­den så snart det kan ske, får bostads­rätts­ha­va­ren efter upp­säg­ning från­träda bostads­rät­ten.
Upp­säg­ning får dock ske endast om bris­ten är av väsent­lig bety­delse.
Sedan bris­ten bli­vit avhjälpt får upp­säg­ning inte ske. För den tid lägen­he­ten är i brist­fäl­ligt skick har bostads­rätts­ha­va­ren rätt till skä­lig ned­sätt­ning av års­av­gif­ten.

Bostads­rätts­ha­va­ren har även rätt till ersätt­ning för skada, om bris­ten beror på för­sum­melse från för­e­ning­ens sida.

3 §   Om bostads­rätts­ha­va­ren inte får till­träda lägen­he­ten i rätt tid när lägen­he­ten skall till­trä­das första gången efter en bostads­rättsupp­lå­telse och beror inte dröjs­må­let på honom, har han rätt till skä­lig ned­sätt­ning av års­av­gif­ten för den tid han inte kan använda lägen­he­ten eller del av den. Är hind­ret av väsent­lig bety­delse, får bostads­rätts­ha­va­ren efter upp­säg­ning från­träda bostads­rät­ten. Upp­säg­ning får inte ske efter till­trä­det.

Bostads­rätts­ha­va­ren har även rätt till ersätt­ning för skada, om dröjs­må­let beror på för­sum­melse från för­e­ning­ens sida.

4 §   Sedan till­träde med­getts är för­e­ningen skyl­dig att hålla lägen­he­ten, huset och mar­ken i gott skick, i den mån ansva­ret inte enligt 12 § vilar på bostads­rätts­ha­va­ren. Bestäm­mel­serna i 2 § tilläm­pas om för­e­ningen åsi­do­sät­ter sin repa­ra­tions­skyl­dig­het eller om det på något annat sätt upp­står hin­der eller men i nytt­jan­de­rät­ten genom för­e­ning­ens vål­lande. Lag (1995:1464).

5 §   Finns det ohyra i lägen­he­ten till men för bostads­rätts­ha­va­ren gäl­ler 2 § i tillämp­liga delar. Har ohy­ran kom­mit efter det att lägen­he­ten till­trätts, gäl­ler dock inte vad som sagts nu, om det skett genom vårds­lös­het eller för­sum­melse av bostads­rätts­ha­va­ren eller någon som han eller hon sva­rar för enligt 12 § tredje styc­ket 2.

I fråga om bostads­lä­gen­het som utgör en del av ett hus är sty­rel­sen skyl­dig att vidta tjän­liga åtgär­der för att utrota ohyra, även om bostads­rätts­ha­va­ren är ansva­rig enligt första styc­ket för att sådan före­kom­mer i lägen­he­ten. Är bostads­rätts­ha­va­ren utan ansvar för ohy­ran, har han rätt till ersätt­ning för nöd­vän­diga kost­na­der som han drab­bats av genom åtgär­der för att utrota ohy­ran. Lag (2003:31).

Hur bostads­rätts­ha­va­ren får använda lägen­he­ten

6 §   Bostads­rätts­ha­va­ren får inte använda lägen­he­ten för något annat ända­mål än det avsedda. För­e­ningen får dock endast åbe­ropa avvi­kelse som är av avse­värd bety­delse för för­e­ningen eller någon annan med­lem i för­e­ningen.

Om en bostads­lä­gen­het som inte är avsedd för fri­tidsän­da­mål inne­has med bostads­rätt av en juri­disk per­son, får lägen­he­ten endast använ­das för att i sin hel­het upp­lå­tas i andra hand som per­ma­nent­bo­stad, om inte något annat har avta­lats.

7 §   Bostads­rätts­ha­va­ren får inte utan sty­rel­sens till­stånd utföra en åtgärd i lägen­he­ten som inne­fat­tar
   1. ingrepp i en bärande kon­struk­tion,
   2. instal­la­tion eller änd­ring av led­ningar för avlopp, värme, gas eller vat­ten,
   3. instal­la­tion eller änd­ring av anord­ning för ven­ti­la­tion,
   4. instal­la­tion eller änd­ring av eldstad eller rök­ka­nal, eller annan påver­kan på brand­skyd­det, eller
   5. någon annan väsent­lig för­änd­ring av lägen­he­ten.

För en lägen­het som har sär­skilda histo­riska, kul­tur­hi­sto­riska, mil­jö­mäs­siga eller konst­när­liga vär­den krävs all­tid till­stånd för en åtgärd som inne­bär att ett sådant värde påver­kas.

Sty­rel­sen får vägra att ge till­stånd till en åtgärd endast om den är till påtag­lig skada eller olä­gen­het för för­e­ningen. Ett till­stånd får för­e­nas med vill­kor. Om bostads­rätts­ha­va­ren är miss­nöjd med sty­rel­sens beslut får han eller hon begära att hyres­nämn­den prö­var frå­gan. Lag (2022:1026).

8 §   Bostads­rätts­ha­va­ren får inte inrymma utom­stå­ende per­so­ner i lägen­he­ten, om det kan med­föra men för för­e­ningen eller någon annan med­lem i för­e­ningen.

9 §   När bostads­rätts­ha­va­ren använ­der lägen­he­ten skall han eller hon se till att de som bor i omgiv­ningen inte utsätts för stör­ningar som i sådan grad kan vara skad­liga för häl­san eller annars för­sämra deras bostads­miljö att de inte skä­li­gen bör tålas. Bostads­rätts­ha­va­ren skall även i övrigt vid sin använd­ning av lägen­he­ten iaktta allt som fordras för att bevara sund­het, ord­ning och gott skick inom eller utan­för huset. Han eller hon skall rätta sig efter de sär­skilda reg­ler som för­e­ningen i över­ens­stäm­melse med ortens sed med­de­lar.
Bostads­rätts­ha­va­ren skall hålla nog­grann till­syn över att dessa ålig­gan­den full­görs också av dem som han eller hon sva­rar för enligt 12 § tredje styc­ket 2.

Om det före­kom­mer sådana stör­ningar i boen­det som avses i första styc­ket första meningen, skall för­e­ningen
   1. ge bostads­rätts­ha­va­ren till­sä­gelse att se till att stör­ning­arna ome­del­bart upp­hör, och
   2. om det är fråga om en bostads­lä­gen­het, under­rätta soci­al­nämn­den i den kom­mun där lägen­he­ten är belä­gen om stör­ning­arna.

Andra styc­ket gäl­ler inte om för­e­ningen säger upp bostads­rätts­ha­va­ren med anled­ning av att stör­ning­arna är sär­skilt all­var­liga med hän­syn till deras art eller omfatt­ning.

Om bostads­rätts­ha­va­ren vet eller har anled­ning att miss­tänka att ett före­mål är behäf­tat med ohyra får detta inte tas in i lägen­he­ten.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer fast­stäl­ler for­mu­lär till under­rät­telse som avses i andra styc­ket 2. Lag (2004:390).

Upp­lå­telse av lägen­he­ten i andra hand

10 §   En bostads­rätts­ha­vare får upp­låta sin lägen­het i andra hand till någon annan för själv­stän­digt bru­kande endast om sty­rel­sen ger sitt sam­tycke. Detta gäl­ler även i de fall som avses i 6 § andra styc­ket.

Sam­tycke behövs dock inte
   1. om en bostads­rätt har för­vär­vats vid exe­ku­tiv för­sälj­ning eller tvångs­för­sälj­ning enligt 8 kap. av en juri­disk per­son som hade panträtt i bostads­rät­ten och som inte har anta­gits till med­lem i för­e­ningen, eller
   2. om lägen­he­ten är avsedd för per­ma­nent­bo­ende och bostads­rät­ten till lägen­he­ten inne­has av en kom­mun eller en region.

Sty­rel­sen ska genast under­rät­tas om en upp­lå­telse enligt andra styc­ket. Lag (2019:873).

11 §   Väg­rar sty­rel­sen att ge sitt sam­tycke till en andra­handsupp­lå­telse får bostads­rätts­ha­va­ren ändå upp­låta sin lägen­het i andra hand, om hyres­nämn­den läm­nar till­stånd till upp­lå­tel­sen. Till­stånd ska läm­nas, om bostads­rätts­ha­va­ren har skäl för upp­lå­tel­sen och för­e­ningen inte har någon befo­gad anled­ning att vägra sam­tycke. Till­stån­det ska begrän­sas till viss tid.

I fråga om en bostads­lä­gen­het som inne­has av en juri­disk per­son krävs det för till­stånd endast att för­e­ningen inte har någon befo­gad anled­ning att vägra sam­tycke. Till­stån­det kan begrän­sas till viss tid.

Ett till­stånd till andra­handsupp­lå­telse kan för­e­nas med vill­kor. Lag (2014:319).

Bostads­rätts­ha­va­rens ansvar för lägen­he­tens skick

12 §   Bostads­rätts­ha­va­ren skall på egen bekost­nad hålla lägen­he­ten i gott skick, om inte något annat bestämts i stad­garna eller föl­jer av andra-​​femte styc­kena. Detta gäl­ler även mark, om sådan ingår i upp­lå­tel­sen.

Bostads­rätts­ha­va­ren sva­rar inte för repa­ra­tio­ner av led­ningar för avlopp, värme, gas, elekt­ri­ci­tet och vat­ten, om för­e­ningen har för­sett lägen­he­ten med led­ning­arna och dessa tjä­nar fler än en lägen­het. Det­samma gäl­ler ven­ti­la­tions­ka­na­ler.

För repa­ra­tio­ner på grund av brand-​​ eller vat­ten­led­nings­skada sva­rar bostads­rätts­ha­va­ren endast om ska­dan upp­kom­mit genom
   1. hans eller hen­nes egen vårds­lös­het eller för­sum­melse, eller
   2. vårds­lös­het eller för­sum­melse av
      a) någon som hör till hans eller hen­nes hus­håll eller som besö­ker honom eller henne som gäst,
      b) någon annan som han eller hon har inrymt i lägen­he­ten, eller
      c) någon som för hans eller hen­nes räk­ning utför arbete i lägen­he­ten.

För repa­ra­tion på grund av brand­skada som upp­kom­mit genom vårds­lös­het eller för­sum­melse av någon annan än bostads­rätts­ha­va­ren själv är dock denne ansva­rig endast om han eller hon brustit i omsorg och till­syn.

Tredje styc­ket gäl­ler i tillämp­liga delar om det finns ohyra i lägen­he­ten. Lag (2003:31).

För­e­ning­ens rätt att avhjälpa brist

12 a §   Om bostads­rätts­ha­va­ren för­sum­mar sitt ansvar för lägen­he­tens skick enligt 12 §, eller utför en åtgärd i strid med 7 §, så att någon annans säker­het även­ty­ras eller det finns risk för omfat­tande ska­dor på någon annans egen­dom och bostads­rätts­ha­va­ren inte efter upp­ma­ning avhjäl­per bris­ten så snart som möj­ligt, får för­e­ningen avhjälpa bris­ten på bostads­rätts­ha­va­rens bekost­nad. Lag (2022:1026).

Till­träde till lägen­he­ten

13 §   Före­trä­dare för bostads­rätts­för­e­ningen har rätt att få komma in i lägen­he­ten när det behövs för till­syn eller för att utföra arbete som för­e­ningen sva­rar för eller har rätt att utföra enligt 12 a §. När bostads­rätts­ha­va­ren har avsagt sig bostads­rät­ten enligt 4 kap. 11 § eller när bostads­rät­ten skall tvångs­för­säl­jas enligt 8 kap., är bostads­rätts­ha­va­ren skyl­dig att låta lägen­he­ten visas på lämp­lig tid. För­e­ningen skall se till att bostads­rätts­ha­va­ren inte drab­bas av större olä­gen­het än nöd­vän­digt.

Bostads­rätts­ha­va­ren är skyl­dig att tåla sådana inskränk­ningar i nytt­jan­de­rät­ten som för­an­leds av nöd­vän­diga åtgär­der för att utrota ohyra i huset eller på mar­ken, även om hans lägen­het inte besvä­ras av ohyra. I så fall tilläm­pas 5 §.

Om bostads­rätts­ha­va­ren inte läm­nar till­träde till lägen­he­ten när för­e­ningen har rätt till det, får Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten besluta om sär­skild handräck­ning. I fråga om sådan handräck­ning finns bestäm­mel­ser i lagen (1990:746) om betal­nings­före­läg­gande och handräck­ning. Lag (2006:710).

Avgif­ter till för­e­ningen

14 §   Varje med­lem ska betala en avgift till bostads­rätts­för­e­ningen i form av en insats när bostads­rätt upp­låts till honom eller henne. För­e­ningen har dess­utom rätt att ta ut en års­av­gift för den löpande verk­sam­he­ten samt, om det anges i stad­garna, upp­lå­tel­se­av­gift, över­lå­tel­se­av­gift, pant­sätt­nings­av­gift och avgift för andra­handsupp­lå­telse.

Om en kost­nad som hän­för sig till upp­värm­ning eller ned­kyl­ning av med­lem­mens lägen­het eller dess för­se­ende med varm­vat­ten eller elekt­risk ström kan påfö­ras med­lem­men efter indi­vi­du­ell mät­ning, ska beräk­ningen av års­av­gif­ten, till den del avgif­ten avser ersätt­ning för sådan kost­nad, ta sin utgångs­punkt i den upp­mätta för­bruk­ningen.

En beslu­tad insats kan änd­ras enligt 9 kap. 13 och 16 §§.
För­e­ningen får i övrigt inte ta ut sär­skilda avgif­ter för åtgär­der som för­e­ningen ska vidta med anled­ning av denna lag eller någon annan för­fatt­ning.

Vid ombild­ning av hyres­rätt till bostads­rätt får bostads­rätts­för­e­ningen inte ta ut upp­lå­tel­se­av­gift för­rän efter en månad från den dag då för­e­ningen erbju­dit hyres­gäs­ten att få lägen­he­ten upp­lå­ten med bostads­rätt.
Intill dess sex måna­der för­flu­tit räk­nat från dagen för erbju­dan­det, får avgif­ten högst mot­svara ränta på insat­sen enligt 5 § rän­te­la­gen (1975:635).

Avgif­ten för andra­handsupp­lå­telse får för en lägen­het årli­gen mot­svara högst tio pro­cent av pris­bas­belop­pet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ soci­al­för­säk­rings­bal­ken. Om en lägen­het upp­låts under en del av ett år, beräk­nas den högsta tillåtna avgif­ten efter det antal kalen­der­må­na­der som lägen­he­ten är upp­lå­ten.
Lag (2014:336).

15 §   Avgif­ter till för­e­ningen skall beta­las under för­e­ning­ens adress eller annan adress som för­e­ningen upp­ger. Betal­ning får all­tid ske genom pos­tan­vis­ning, post­giro eller bank­giro.

Om bostads­rätts­ha­va­ren beta­lar sin avgift på post- eller bank­kon­tor, anses belop­pet ha kom­mit för­e­ningen till handa ome­del­bart vid betal­ningen. Läm­nar bostads­rätts­ha­va­ren ett betal­nings­upp­drag på avgif­ten till bank-, post- eller giro­kon­tor, anses belop­pet ha kom­mit för­e­ningen till handa när betal­nings­upp­dra­get togs emot av det för­med­lande kon­to­ret.

16 §   Om bostads­rätts­ha­va­ren inte i rätt tid beta­lar insats eller upp­lå­tel­se­av­gift som skall beta­las innan lägen­he­ten får till­trä­das och sker inte hel­ler rät­telse inom en månad från anma­ning, får för­e­ningen häva upp­lå­tel­se­av­ta­let. Detta gäl­ler inte om lägen­he­ten till­trätts med sty­rel­sens med­gi­vande.

Om avta­let hävs, har för­e­ningen rätt till ersätt­ning för skada.

I 18-​-25 §§ finns bestäm­mel­ser om för­ver­kande när avgif­ter beta­las för sent efter till­trä­det.

16 a §   För­e­ningen har panträtt i bostads­rät­ten för sin ford­ran på sådana avgif­ter som avses i 14 § första styc­ket. Vid utmät­ning eller kon­kurs jäm­ställs sådan panträtt med hand­panträtt.

Sådan panträtt som avses i första styc­ket har före­träde fram­för en panträtt som har upp­lå­tits av en inne­ha­vare av bostads­rät­ten, om inte annat föl­jer av 31 §. Lag (1995:1464).

Rätt för bostads­rätts­ha­va­ren att från­träda bostads­rät­ten vid avgifts­höj­ning

17 §   Har beslut fat­tats om en väsent­lig avgifts­höj­ning för bostads­rät­ten, får bostads­rätts­ha­va­ren efter upp­säg­ning från­träda bostads­rät­ten, om det inte är oskä­ligt mot för­e­ningen eller dess med­lem­mar att bostads­rät­ten från­träds. Upp­säg­ning skall ske inom tre måna­der från den dag då bostads­rätts­ha­va­ren fick kän­ne­dom om avgifts­höj­ningen.

För­ver­kande

18 §   Nytt­jan­de­rät­ten till en lägen­het som inne­has med bostads­rätt och som till­trätts är, med de begräns­ningar som föl­jer av 19 och 20 §§, för­ver­kad och för­e­ningen såle­des berät­ti­gad att säga upp bostads­rätts­ha­va­ren till avflytt­ning,
   1. om bostads­rätts­ha­va­ren drö­jer med att betala insats eller upp­lå­tel­se­av­gift utö­ver två vec­kor eller den längre tid som kan vara bestämd i stad­garna från det att för­e­ningen efter för­fal­lo­da­gen anma­nat honom eller henne att full­göra sin betal­nings­skyl­dig­het,
1 a. om bostads­rätts­ha­va­ren drö­jer med att betala års­av­gift eller avgift för andra­handsupp­lå­telse mer än en vecka efter för­fal­lo­da­gen när det gäl­ler en bostads­lä­gen­het eller mer än två var­da­gar efter för­fal­lo­da­gen när det gäl­ler en lokal,
   2. om bostads­rätts­ha­va­ren utan behöv­ligt sam­tycke eller till­stånd upp­lå­ter lägen­he­ten i andra hand,
   3. om lägen­he­ten används i strid med 6 eller 8 §,
   4. om bostads­rätts­ha­va­ren eller den som lägen­he­ten upp­lå­tits till i andra hand genom vårds­lös­het är vål­lande till att det finns ohyra i lägen­he­ten eller om bostads­rätts­ha­va­ren genom att inte utan oskä­ligt dröjs­mål under­rätta sty­rel­sen om att det finns ohyra i lägen­he­ten bidrar till att ohy­ran sprids i huset,
   5. om lägen­he­ten van­vår­das på något annat sätt eller om bostads­rätts­ha­va­ren åsi­do­sät­ter sina skyl­dig­he­ter enligt 9 § vid använd­ning av lägen­he­ten eller om den som lägen­he­ten upp­lå­tits till i andra hand vid använd­ning av denna åsi­do­sät­ter de skyl­dig­he­ter som en bostads­rätts­ha­vare enligt samma para­graf har,
   6. om bostads­rätts­ha­va­ren inte läm­nar till­träde till lägen­he­ten enligt 13 § och han eller hon inte kan visa en gil­tig ursäkt för detta,
   7. om bostads­rätts­ha­va­ren inte full­gör en skyl­dig­het som går utö­ver det han eller hon ska göra enligt denna lag, och det måste anses vara av syn­ner­lig vikt för för­e­ningen att skyl­dig­he­ten full­görs,
   8. om lägen­he­ten helt eller till väsent­lig del används för sådan närings­verk­sam­het eller lik­nande verk­sam­het som är brotts­lig eller där brotts­ligt för­fa­rande ingår till en inte ovä­sent­lig del eller används för till­fäl­liga sex­u­ella för­bin­del­ser mot ersätt­ning, eller
   9. om bostads­rätts­ha­va­ren utan behöv­ligt till­stånd utför en åtgärd som anges i 7 § första eller andra styc­ket.
Lag (2022:1026).

19 §   Nytt­jan­de­rät­ten är inte för­ver­kad om det som lig­ger bostads­rätts­ha­va­ren till last är av ringa bety­delse. Vid bedöm­ningen ska det sär­skilt beak­tas om det som lig­ger bostads­rätts­ha­va­ren till last har sin grund i att en när­stå­ende eller tidi­gare när­stå­ende har utsatt bostads­rätts­ha­va­ren eller någon i bostads­rätts­ha­va­rens hus­håll för brott.

Nytt­jan­de­rät­ten till en bostads­lä­gen­het är inte för­ver­kad på grund av att en skyl­dig­het som avses i 18 § 7 inte full­görs, om bostads­rätts­ha­va­ren är en kom­mun eller en region och skyl­dig­he­ten inte kan full­gö­ras av en kom­mun eller en region.

En skyl­dig­het för bostads­rätts­ha­va­ren att inneha anställ­ning i ett visst före­tag eller någon lik­nande skyl­dig­het får inte läg­gas till grund för för­ver­kande. Lag (2019:873).

20 §   Bostads­rätts­ha­va­ren får inte sägas upp på grund av ett sådant för­hål­lande som avses i 18 § 2, 3, 5-7 eller 9 om han eller hon efter till­sä­gelse så snart som möj­ligt vid­tar rät­telse.

Bostads­rätts­ha­va­ren får hel­ler inte sägas upp på grund av ett sådant för­hål­lande som avses i 18 § 2, om det är fråga om en bostads­lä­gen­het, eller ett sådant för­hål­lande som avses i 18 § 9, om han eller hon så snart som möj­ligt ansö­ker om till­stånd hos hyres­nämn­den och får ansö­kan bevil­jad.

Bostads­rätts­ha­va­ren får inte, om det är fråga om en bostads­lä­gen­het, sägas upp på grund av stör­ningar i boen­det enligt 18 § 5 för­rän soci­al­nämn­den har under­rät­tats enligt 9 § andra styc­ket 2.

Är det fråga om sär­skilt all­var­liga stör­ningar i boen­det gäl­ler det som sägs i 18 § 5 även om bostads­rätts­ha­va­ren inte upp­ma­nats att vidta rät­telse. Vid sådana stör­ningar som gäl­ler en bostads­lä­gen­het får bostads­rätts­ha­va­ren sägas upp utan före­gå­ende under­rät­telse till soci­al­nämn­den. En kopia av upp­säg­ningen ska dock skic­kas till soci­al­nämn­den. Detta stycke gäl­ler inte om stör­ning­arna inträf­fat när lägen­he­ten varit upp­lå­ten i andra hand på det sätt som anges i 10 eller 11 §.
Lag (2022:1026).

21 §   Är nytt­jan­de­rät­ten för­ver­kad på grund av ett för­hål­lande som avses i 18 § 1-3, 5-7 eller 9 får bostads­rätts­ha­va­ren ändå inte skil­jas från lägen­he­ten på en sådan grund om han eller hon vid­tar rät­telse innan för­e­ningen har sagt upp honom eller henne till avflytt­ning. Detta gäl­ler dock inte om nytt­jan­de­rät­ten är för­ver­kad på grund av sådana sär­skilt all­var­liga stör­ningar i boen­det som avses i 9 § tredje styc­ket.

Bostads­rätts­ha­va­ren får inte hel­ler skil­jas från lägen­he­ten om för­e­ningen inte har sagt upp bostads­rätts­ha­va­ren till avflytt­ning inom tre måna­der från den dag då för­e­ningen fick reda på ett för­hål­lande som avses i 18 § 4 eller 7. Det­samma gäl­ler om för­e­ningen inte inom två måna­der från den dag då för­e­ningen fick reda på ett för­hål­lande som avses i 18 § 2 eller 9 har sagt till bostads­rätts­ha­va­ren att vidta rät­telse.
Lag (2022:1026).

22 §   En bostads­rätts­ha­vare kan skil­jas från lägen­he­ten på grund av för­hål­lande som avses i 18 § 8 endast om för­e­ningen har sagt upp bostads­rätts­ha­va­ren till avflytt­ning inom två måna­der från det att för­e­ningen fick reda på för­hål­lan­det. Om den brotts­liga verk­sam­he­ten har angetts till åtal eller om för­un­der­sök­ning har inletts inom samma tid, har för­e­ningen dock kvar sin rätt till upp­säg­ning intill dess att två måna­der har gått från det att domen i brott­må­let har vun­nit laga kraft eller det rätts­liga för­fa­ran­det har avslu­tats på något annat sätt.

23 §   Är nytt­jan­de­rät­ten enligt 18 § 1 a för­ver­kad på grund av dröjs­mål med betal­ning av års­av­gift eller avgift för andra­handsupp­lå­telse, och har för­e­ningen med anled­ning av detta sagt upp bostads­rätts­ha­va­ren till avflytt­ning, får han eller hon på grund av dröjs­må­let inte skil­jas från lägen­he­ten
   1. om avgif­ten - när det är fråga om en bostads­lä­gen­het - beta­las inom tre vec­kor från det att
      a) bostads­rätts­ha­va­ren på sådant sätt som anges i 27 och 28 §§ har del­getts under­rät­telse om möj­lig­he­ten att få till­baka lägen­he­ten genom att betala avgif­ten inom denna tid, och
      b) med­de­lande om upp­säg­ningen och anled­ningen till denna har läm­nats till soci­al­nämn­den i den kom­mun där lägen­he­ten är belä­gen, eller
   2. om avgif­ten - när det är fråga om en lokal - beta­las inom två vec­kor från det att bostads­rätts­ha­va­ren på sådant sätt som anges i 27 och 28 §§ har del­getts under­rät­telse om möj­lig­he­ten att få till­baka lägen­he­ten genom att betala avgif­ten inom denna tid.

Är det fråga om en bostads­lä­gen­het får en bostads­rätts­ha­vare inte hel­ler skil­jas från lägen­he­ten om han eller hon har varit för­hind­rad att betala avgif­ten inom den tid som anges i första styc­ket 1 på grund av sjuk­dom eller lik­nande oför­ut­sedd omstän­dig­het och avgif­ten har beta­lats så snart det var möj­ligt, dock senast när tvis­ten om avhys­ning avgörs i första instans.

Första styc­ket gäl­ler inte om bostads­rätts­ha­va­ren, genom att vid upp­re­pade till­fäl­len inte betala avgif­ten inom den tid som anges i 18 § 1 a, har åsi­do­satt sina för­plik­tel­ser i så hög grad att han eller hon skä­li­gen inte bör få behålla lägen­he­ten.

Beslut om avhys­ning får med­de­las tidi­gast tredje var­da­gen efter utgången av den tid som anges i första styc­ket 1 eller 2.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer fast­stäl­ler for­mu­lär till under­rät­telse och med­de­lande som avses i första styc­ket. Lag (2014:319).

24 §   Om bostads­rätts­ha­va­ren sägs upp till avflytt­ning av någon orsak som anges i 18 § 1, 4-6 eller 8, är han eller hon skyl­dig att flytta genast.

Sägs bostads­rätts­ha­va­ren upp av någon orsak som anges i 18 § 2, 3, 7 eller 9, får han eller hon bo kvar till det månads­skifte som inträf­far när­mast efter tre måna­der från upp­säg­ningen, om inte rät­ten åläg­ger honom eller henne att flytta tidi­gare. Det­samma gäl­ler om upp­säg­ningen sker av en orsak som anges i 18 § 1 a och bestäm­mel­serna i 23 § tredje styc­ket är tillämp­liga.

Vid upp­säg­ning i andra fall av en orsak som anges i 18 § 1 a tilläm­pas övriga bestäm­mel­ser i 23 §. Lag (2022:1026).

25 §   Om för­e­ningen säger upp bostads­rätts­ha­va­ren till avflytt­ning, har för­e­ningen rätt till ersätt­ning för skada.

För­fa­ran­det vid upp­säg­ning

26 §   En upp­säg­ning skall vara skrift­lig. Om det är bostads­rätts­ha­va­ren som gör upp­säg­ningen, får den ske hos den som är behö­rig att ta emot års­av­gif­ten på för­e­ning­ens väg­nar.
Lag (2003:31).

27 §   Skrift­lig upp­säg­ning ska del­ges den som söks för upp­säg­ning. Del­giv­ning får inte ske enligt 34-38 och 48 §§ del­giv­nings­la­gen (2010:1932).

Träf­fas inte den som söks för upp­säg­ning i sitt hem­vist, får upp­säg­ningen sän­das i rekom­men­de­rat brev under hans eller hen­nes van­liga adress. Ett exem­plar av upp­säg­ningen ska dess­utom läm­nas antingen i den sök­tes bostad till en vuxen med­lem i det hus­håll som han eller hon till­hör eller, om han eller hon dri­ver rörelse med fast kon­tor, på kon­to­ret till någon som är anställd där. Påträf­fas inte någon som angetts nu, ska upp­säg­ningen i stäl­let läg­gas i den sök­tes post­låda, om sådan finns. Upp­säg­ningen har skett när vad som sagts nu bli­vit full­gjort.

Har den hos vil­ken upp­säg­ning ska ske inte något känt hem­vist i Sve­rige och finns det inte hel­ler något känt ombud som har rätt att ta emot upp­säg­ning för honom eller henne, får upp­säg­ning ske genom kun­gö­relse i Post- och Inri­kes Tid­ningar.
Lag (2010:1959).

28 §   Stäm­nings­an­sö­kan med yrkande om rätt att från­träda bostads­rät­ten eller om bostads­rätts­ha­va­rens skil­jande från lägen­he­ten samt ansö­kan om avhys­ning av bostads­rätts­ha­va­ren gäl­ler som upp­säg­ning när del­giv­ning skett i behö­rig ord­ning.

29 §   Om en bostads­rätt sägs upp av någon orsak som anges i 2-5 och 17 §§, över­går bostads­rät­ten genast till för­e­ningen. För­e­ningen skall betala skä­lig ersätt­ning för bostads­rät­ten.

Har bostads­rätts­ha­va­ren till­trätt lägen­he­ten, skall hyres­av­tal anses ingånget för tiden från upp­säg­ningen, om bostads­rätts­ha­va­ren i upp­säg­ningen begärt att få bo kvar i lägen­he­ten. I så fall gäl­ler 4 kap. 9 §.

30 §   Har bostads­rätts­ha­va­ren bli­vit skild från lägen­he­ten till följd av upp­säg­ning i fall som avses i 18 §, skall bostads­rät­ten tvångs­för­säl­jas enligt 8 kap. så snart som möj­ligt, om inte för­e­ningen, bostads­rätts­ha­va­ren och de kända bor­ge­nä­rer vars rätt berörs av för­sälj­ningen kom­mer över­ens om något annat. För­sälj­ningen får dock skju­tas upp till dess att bris­ter som bostads­rätts­ha­va­ren sva­rar för bli­vit åtgär­dade. Lag (1995:1464).

Under­rät­telse vid pant­sätt­ning av en bostads­rätt

31 §   Har för­e­ningen under­rät­tats om att en bostads­rätt är pant­satt, skall för­e­ningen utan dröjs­mål under­rätta pant­ha­va­ren om bostads­rätts­ha­va­ren har obe­talda avgif­ter till för­e­ningen till ett belopp som över­sti­ger vad som av års­av­gif­ten belö­per på en månad och bostads­rätts­ha­va­ren drö­jer med betal­ningen mer än två vec­kor från för­fal­lo­da­gen.

Om för­e­ningen för­sum­mar denna skyl­dig­het, har för­e­ningen vid exe­ku­tiv för­sälj­ning eller tvångs­för­sälj­ning enligt 8 kap. inte före­träde till betal­ning fram­för pant­ha­va­ren i fråga om
   1. de avgifts­be­lopp som för­fal­lit till betal­ning under den tid för­e­ning­ens för­sum­melse varat, samt
   2. den del av års­av­gif­ten som för­fal­lit till betal­ning när­mast efter det att en under­rät­telse gjorts.

Andra styc­ket gäl­ler inte i fråga om avgifts­be­lopp som för­fal­lit till betal­ning under den tid pant­ha­va­ren haft kän­ne­dom om bostads­rätts­ha­va­rens betal­nings­för­sum­melse. Lag (1995:1464).

Vissa övriga med­de­lan­den

32 §   Är ett sådant med­de­lande från för­e­ningen som avses i 9 §, 12 a §, 16 §, 18 § 1, 20 § första styc­ket, 23 § första styc­ket 1 b eller 31 § första styc­ket eller 2 kap. 8 § andra styc­ket 2 eller 6 kap. 1 § andra styc­ket, 1 a § eller 2 § avsänt i rekom­men­de­rat brev under mot­ta­ga­rens van­liga adress, ska för­e­ningen anses ha full­gjort vad som ankom­mer på den. Det­samma gäl­ler beträf­fande sådant med­de­lande från bostads­rätts­ha­va­ren som avses i 2 § och 6 kap. 6 §.
Lag (2019:536).

Upp­hö­rande av bostads­rät­ten i vissa fall

33 §   Över­låts det hus i vil­ket lägen­he­ten finns eller säljs huset exe­ku­tivt, upp­hör bostads­rät­ten. För­e­ningen är där­vid skyl­dig att betala skä­lig ersätt­ning för bostads­rät­ten. Trä­der för­e­ningen i lik­vi­da­tion inom tre måna­der från det frå­gan om för­e­ning­ens ersätt­nings­skyl­dig­het bli­vit slut­ligt avgjord eller för­sätts för­e­ningen inom samma tid i kon­kurs, skall dock bostads­rätts­ha­va­rens rätt att få ersätt­ning för bostads­rät­ten bedö­mas efter de reg­ler som gäl­ler för skifte av för­e­ning­ens till­gångar.

Upp­hör bostads­rät­ten enligt första styc­ket och har lägen­he­ten till­trätts, skall skrift­ligt hyres­av­tal anses ingånget. I så fall gäl­ler 4 kap. 9 §.


8 kap. Tvångs­för­sälj­ning

Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   Tvångs­för­sälj­ning genom­förs av Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten efter ansö­kan av bostads­rätts­för­e­ningen. Lag (2006:710).

2 §   Vid tvångs­för­sälj­ning tilläm­pas bestäm­mel­serna i utsök­nings­bal­ken om exe­ku­tiv för­sälj­ning av lös egen­dom i all­män­het, om inte annat föl­jer av detta kapi­tel.

För­sälj­ningen skall anses ske för utta­gande av en sådan för­e­ning­ens ford­ran som är för­e­nad med panträtt enligt 7 kap. 16 a §. Detta gäl­ler även om för­e­ningen inte skulle ha någon sådan ford­ran.
Lag (1995:1464).

Ansö­kan och beslut

3 §   Ansö­kan om tvångs­för­sälj­ning skall göras hos Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten. Lag (2006:710).

4 §   Om Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten fin­ner att för­ut­sätt­ning­arna för tvångs­för­sälj­ning är upp­fyllda skall en sådan för­sälj­ning genom­fö­ras. I annat fall skall Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten avslå ansö­kan. Lag (2006:710).

För­e­ning­ens rätt till betal­ning

5 §   För­e­ningen har vid tvångs­för­sälj­ning rätt till betal­ning ur för­sälj­nings­sum­man för ford­ringar som är för­e­nade med panträtt i bostads­rät­ten enligt 7 kap. 16 a §.

För­e­ningen har också rätt till betal­ning för andra ford­ringar mot bostads­rätts­ha­va­ren som grun­das på inne­ha­vet av bostads­rät­ten, om de anmäls hos Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten innan bostads­rät­ten säljs eller, om för­sälj­ning sker under hand, senast när för­del­ning skall äga rum. Sådana ford­ringar tas ut efter alla andra ford­ringar som med­för rätt till betal­ning ur bostads­rät­ten. Lag (2006:710).

Följ­den av miss­lyc­kade för­sälj­nings­för­sök

6 §   Om det har gjorts tre för­sälj­nings­för­sök utan att bostads­rät­ten har bli­vit såld, över­går den genast till för­e­ningen utan lösen och fri från panträtt. Bostads­rät­ten över­går dock till för­e­ningen på detta sätt redan efter det andra för­sälj­nings­för­sö­ket, om det vid detta inte har gjorts något inrop eller läm­nats något anbud och det inte kan antas att bostads­rät­ten blir såld vid ytter­li­gare ett för­sälj­nings­för­sök. Lag (1995:1464).

Kost­na­derna för för­fa­ran­det

7 §   Vid tillämp­ning av 17 kap. utsök­nings­bal­ken skall mål om tvångs­för­sälj­ning anses som mål om utmät­ning. Bostads­rätts­ha­va­ren skall slut­ligt svara för för­rätt­nings­kost­na­derna, i den mån de inte kan tas ut ur för­sälj­nings­sum­man. Lag (1995:1464).

Sam­man­träf­fande av exe­ku­tiv för­sälj­ning och tvångs­för­sälj­ning

8 §   Om tvångs­för­sälj­ning enligt detta kapi­tel och exe­ku­tiv för­sälj­ning begärs beträf­fande samma bostads­rätt, skall den tvångs­för­säl­jas.

Första styc­ket gäl­ler inte om ansö­kan om tvångs­för­sälj­ning gjorts efter det att för­sälj­ning på exe­ku­tiv auk­tion kun­gjorts enligt 9 kap. 2 § utsök­nings­bal­ken eller det annars finns sär­skilda skäl för att en för­sälj­ning bör genom­fö­ras enligt utsök­nings­bal­ken. I ett sådant fall skall målet om tvångs­för­sälj­ning vila till dess målet om exe­ku­tiv för­sälj­ning avgjorts.

Frå­gan om tvångs­för­sälj­ning fal­ler, om en bostads­rätt har sålts vid exe­ku­tiv för­sälj­ning efter det att nytt­jan­de­rät­ten till den lägen­het som bostads­rät­ten avser har för­ver­kats enligt 7 kap. 18 §.
Lag (1995:1464).


9 kap. Bestäm­mel­ser om för­e­ningen m.m.

All­männa bestäm­mel­ser om en bostads­rätts­för­e­ning

1 §   I 1 kap. finns vissa inle­dande bestäm­mel­ser om bostadsrätts-​​ för­e­ningar.

2 §   Bestäm­mel­serna i 2 kap. lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar gäl­ler i fråga om bostads­rätts­för­e­ningar.
Lag (2018:715).

3 §   Har upp­hävts genom lag (2018:715).

4 §   För en bostads­rätts­för­e­nings skyl­dig­he­ter får endast för­e­ning­ens till­gångar tas i anspråk. De ford­ringar på insat­ser och avgif­ter som har för­fal­lit till betal­ning ska räk­nas in i till­gång­arna. Lag (2018:715).

Inne­hål­let i för­e­ning­ens stad­gar

5 §   Bostads­rätts­för­e­ning­ens stad­gar ska inne­hålla upp­gif­ter om
   1. för­e­ning­ens före­tags­namn,
   2. den ort i Sve­rige där för­e­ning­ens sty­relse ska ha sitt säte,
   3. den verk­sam­het som för­e­ningen ska bedriva,
   4. huruvida upp­lå­tel­se­av­gift, över­lå­tel­se­av­gift, pant­sätt­nings­av­gift och avgift för andra­handsupp­lå­telse kan tas ut,
   5. grun­derna för beräk­ning av års­av­gift, över­lå­tel­se­av­gift, pant­sätt­nings­av­gift och avgift för andra­handsupp­lå­telse,
   6. för det fall rät­ten att bestämma ersätt­ning för en bostads­rätt vid över­lå­telse ska vara inskränkt, grun­derna för beräk­ning av ersätt­ningen,
   7. grun­derna för avsätt­ning av medel för att säker­ställa under­hål­let av för­e­ning­ens hus,
   8. anta­let eller lägsta och högsta anta­let sty­rel­se­le­da­mö­ter, revi­so­rer och even­tu­ella sup­ple­an­ter och tiden för deras upp­drag,
   9. hur en för­e­nings­stämma ska sam­man­kal­las,
   10. de ären­den som ska före­komma på en ordi­na­rie för­e­nings­stämma,
   11. den tid som för­e­ning­ens räken­skapsår ska omfatta,
   12. grun­derna för hur för­e­ning­ens vinst ska för­de­las, och
   13. hur för­e­ning­ens åter­stå­ende till­gångar ska för­de­las när för­e­ningen upp­lö­ses. Lag (2018:1665).

Före­tags­namn

6 §   En bostads­rätts­för­e­nings före­tags­namn ska inne­hålla ordet bostads­rätts­för­e­ning.

I före­tags­nam­net får inte ordet bolag eller något annat ord som beteck­nar ett bolags­för­hål­lande fin­nas med på ett sätt som kan leda till miss­för­stån­det att det är ett bolag som inne­har före­tags­nam­net.

Före­tags­nam­net ska tyd­ligt skilja sig från andra hos Bolags­ver­ket regi­stre­rade före­tags­namn för för­e­ningar i samma län som är bestå­ende. För regi­stre­ring av en för­e­nings före­tags­namn gäl­ler i övrigt lagen (2018:1653) om före­tags­namn.

Endast en bostads­rätts­för­e­ning eller en sam­man­slut­ning av bostads­rätts­för­e­ningar får använda ordet bostads­rätt eller en sam­man­sätt­ning med detta ord i sitt före­tags­namn eller i övrigt vid beteck­ning av rörel­sen. Lag (2018:1665).

7 §   Bestäm­mel­serna om fir­ma­teck­ning i 20 kap. 4 § lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar gäl­ler i fråga om bostads­rätts­för­e­ningar. Lag (2018:715).

Medlems-​​ och lägen­hets­för­teck­ning

8 §   Sty­rel­sen skall föra för­teck­ning över bostads­rätts­för­e­ning­ens med­lem­mar (med­lems­för­teck­ning) samt för­teck­ning över de lägen­he­ter som är upp­låtna med bostads­rätt (lägen­hets­för­teck­ning). För­teck­ning­arna kan bestå av betryg­gande lösblads-​​ eller kort­sy­stem. De kan också föras med auto­ma­tisk data­be­hand­ling eller på annat lik­nande sätt.

9 §   Med­lems­för­teck­ningen ska ha till ända­mål att ge för­e­ningen, med­lem­marna och andra under­lag för att bedöma med­lems­för­hål­lan­dena i för­e­ningen.

Med­lems­för­teck­ningen ska inne­hålla upp­gift om
   1. varje med­lems namn och post­a­dress,
   2. tid­punk­ten för med­lem­mens inträde i för­e­ningen, och
   3. den bostads­rätt som med­lem­men har.

Med­lems­för­teck­ningen ska hål­las till­gäng­lig hos för­e­ningen för var och en som vill ta del av den. Om för­teck­ningen förs med auto­ma­ti­se­rad behand­ling, ska för­e­ningen ge var och en som begär det till­fälle att hos för­e­ningen ta del av en aktu­ell utskrift eller annan aktu­ell fram­ställ­ning av för­teck­ningen. Lag (2016:111).

9 a §   Med­lems­för­teck­ningen ska upp­rät­tas så snart för­e­ningen har bil­dats.

När en ny med­lem har gått in i för­e­ningen, ska upp­gif­ter enligt 9 § andra styc­ket utan dröjs­mål anteck­nas i med­lems­för­teck­ningen.

Om en med­lem eller någon annan behö­rig per­son anmä­ler att ett för­hål­lande som har angetts i med­lems­för­teck­ningen har änd­rats, ska änd­ringen utan dröjs­mål anteck­nas i för­teck­ningen. Vid en med­lems avgång ska också tid­punk­ten för avgången anteck­nas. Lag (2016:111).

9 b §   Bestäm­mel­serna om med­lems­för­teck­ningen i 5 kap. 6 och 7 §§ lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar gäl­ler i fråga om bostads­rätts­för­e­ningar. Lag (2018:715).

10 §   Lägen­hets­för­teck­ningen skall för varje lägen­het ange
   1. lägen­he­tens beteck­ning, belä­gen­het, rum­san­tal och övriga utrym­men,
   2. dagen för Bolags­ver­kets regi­stre­ring av den eko­no­miska plan som lig­ger till grund för upp­lå­tel­sen,
   3. bostads­rätts­ha­va­rens namn, samt
   4. insat­sen för bostads­rät­ten.

Upp­gif­terna skall genast föras in i för­teck­ningen när en lägen­het upp­låts med bostads­rätt.

Under­rät­tas för­e­ningen om att en bostads­rätt pant­satts eller änd­ras någon upp­gift i för­teck­ningen, skall detta genast anteck­nas. Vid över­lå­telse av bostads­rätt skall en kopia av över­lå­tel­se­av­ta­let fogas till för­teck­ningen på lämp­ligt sätt.

Dagen för anteck­ningen skall anges. Lag (2004:247).

11 §   Bostads­rätts­ha­va­ren har rätt att på begä­ran få utdrag ur lägen­hets­för­teck­ningen beträf­fande lägen­het som han inne­har med bostads­rätt. Utdra­get skall avse upp­gif­ter som enligt 10 § skall anges i för­teck­ningen. Dagen för utfär­dan­det skall anges i utdra­get.

Bostads­rätts­för­e­ning­ens led­ning

12 §   Bestäm­mel­serna om en för­e­nings led­ning i 7 kap. lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar gäl­ler i fråga om bostads­rätts­för­e­ningar med föl­jande undan­tag:
   1. Av sty­rel­sens leda­mö­ter ska all­tid minst två eller, om sty­rel­sen består av färre än fem leda­mö­ter, minst en väl­jas på en för­e­nings­stämma.
   2. Om inte något annat har bestämts i stad­garna, kan bostads­rätts­ha­va­rens make eller sambo vara sty­rel­se­le­da­mot eller sup­ple­ant för en sty­rel­se­le­da­mot, även om maken eller sam­bon inte är med­lem i för­e­ningen.
   3. Bestäm­mel­serna om verk­stäl­lande direk­tör gäl­ler inte.
   4. Trots 7 kap. 26 § lagen om eko­no­miska för­e­ningar får för­e­nings­stäm­man besluta om en sam­lad ersätt­ning till sty­rel­se­le­da­mö­terna. Lag (2018:715).

13 §   Det är en upp­gift för sty­rel­sen att fast­ställa avgif­terna till för­e­ningen, om inte något annat har bestämts i stad­garna. Änd­ring av insat­sen skall dock all­tid beslu­tas av för­e­nings­stäm­man.

Bestäm­mel­ser om för­e­nings­stämma

14 §   Bestäm­mel­serna om för­e­nings­stäm­man i 6 kap. lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar gäl­ler för bostads­rätts­för­e­ningar med föl­jande undan­tag:
   1. En avvi­kelse i stad­garna från att varje med­lem har en röst är endast tillå­ten om den avser en begräns­ning av röst­rät­ten för en med­lem som enbart inne­har en bostads­rätt som avser ett garage, ett lager eller någon annan lägen­het som i första hand används som för­va­rings­ut­rymme. Om flera med­lem­mar har en bostads­rätt gemen­samt har de endast en röst.
   2. För­e­nings­stäm­mans befo­gen­he­ter får inte över­läm­nas åt sär­skilt utsedda full­mäk­tige.
   3. Bestäm­mel­serna om post­röst­ning i 6 kap. 6 § lagen om eko­no­miska för­e­ningar gäl­ler inte.
   4. Endast med­lem­mens make eller sambo eller en annan med­lem får vara ombud, om inte något annat har bestämts i stad­garna. En med­lem som är juri­disk per­son får före­trä­das av ett ombud som inte är med­lem, om inte något annat har bestämts i stad­garna. Ingen får som ombud före­träda mer än en med­lem, om inte något annat har bestämts i stad­garna.
   5. En med­lem får som biträde vid för­e­nings­stäm­man endast anlita sin make eller sambo eller en annan med­lem, om inte något annat har bestämts i stad­garna.
   6. Bestäm­mel­serna i 23 § och 24 § första styc­ket gäl­ler i stäl­let för 6 kap. 35 och 36 §§ lagen om eko­no­miska för­e­ningar. Lag (2022:1026).

Sär­skilda vill­kor för vissa beslut

15 §   Beslut som inne­bär väsent­liga för­änd­ringar av för­e­ning­ens hus eller mark skall fat­tas på en för­e­nings­stämma, om inte något annat har bestämts i stad­garna.

I fråga om sådana åtgär­der som inne­bär en för­änd­ring av en bostads­rätts­ha­vares lägen­het gäl­ler dock bestäm­mel­serna i 7 kap. 7 § och bestäm­mel­serna i 16 § första styc­ket 2 detta kapi­tel.
Lag (1995:1464).

16 §   För att ett beslut i en fråga som anges i denna para­graf ska vara gil­tigt krävs att det har fat­tats på en för­e­nings­stämma och att föl­jande bestäm­mel­ser har iakt­ta­gits.
   1. Om beslu­tet inne­bär änd­ring av någon insats och med­för rubb­ning av det inbör­des för­hål­lan­det mel­lan insat­serna, ska samt­liga bostads­rätts­ha­vare som berörs av änd­ringen ha gått med på beslu­tet. Om enig­het inte upp­nås, blir beslu­tet ändå gil­tigt om minst två tred­je­de­lar av de berörda bostads­rätts­ha­varna har gått med på beslu­tet och det dess­utom har god­känts av hyres­nämn­den.

1 a. Om beslu­tet inne­bär en ökning av samt­liga insat­ser utan att det inbör­des för­hål­lan­det mel­lan insat­serna rub­bas, ska alla bostads­rätts­ha­varna ha gått med på beslu­tet. Om enig­het inte upp­nås, blir beslu­tet ändå gil­tigt om minst två tred­je­de­lar av de rös­tande har gått med på beslu­tet och det dess­utom har god­känts av hyres­nämn­den. Hyres­nämn­den ska god­känna beslu­tet om detta inte fram­står som otill­bör­ligt mot någon bostads­rätts­ha­vare.
   2. Om beslu­tet inne­bär att en lägen­het som upp­lå­tits med bostads­rätt kom­mer att för­änd­ras eller i sin hel­het behöva tas i anspråk av för­e­ningen med anled­ning av en om- eller till­bygg­nad, ska bostads­rätts­ha­va­ren ha gått med på beslu­tet. Om bostads­rätts­ha­va­ren inte ger sitt sam­tycke till änd­ringen, blir beslu­tet ändå gil­tigt om minst två tred­je­de­lar av de rös­tande har gått med på beslu­tet och det dess­utom har god­känts av hyres­nämn­den.
   3. Om beslu­tet inne­bär utvidg­ning av för­e­ning­ens verk­sam­het, ska minst två tred­je­de­lar av de rös­tande ha gått med på beslu­tet.
   4. Om beslu­tet inne­bär över­lå­telse av ett hus som till­hör för­e­ningen, i vil­ket det finns en eller flera lägen­he­ter som är upp­låtna med bostads­rätt, ska beslu­tet ha fat­tats på det sätt som gäl­ler för beslut om lik­vi­da­tion enligt 29 a §. Minst två tred­je­de­lar av bostads­rätts­ha­varna i det hus som ska över­lå­tas ska dock all­tid ha gått med på beslu­tet.
   5. Om det i stad­garna finns ytter­li­gare något vill­kor för att ett beslut enligt 1-4 ska vara gil­tigt, gäl­ler även det.

För­e­ningen ska genast under­rätta den som har pant i bostads­rät­ten och som är känd för för­e­ningen om ett beslut enligt första styc­ket 2 eller 4. Lag (2016:111).

17 §   Ett stäm­mo­be­slut enligt 16 § första styc­ket 2 skall på begä­ran av för­e­ningen god­kän­nas av hyres­nämn­den, om för­änd­ringen är ange­lä­gen och syf­tet med åtgär­den inte skä­li­gen kan till­go­do­ses på något annat sätt samt beslu­tet inte är oskä­ligt mot bostads­rätts­ha­va­ren. Kan för­änd­ringen anses vara av liten bety­delse för bostads­rätts­ha­va­ren, får hyres­nämn­den dock lämna god­kän­nande, om åtgär­den inte skä­li­gen kan till­go­do­ses på något annat sätt. Nämn­den får för­ena ett beslut om god­kän­nande med vill­kor.

Begär bostads­rätts­ha­va­ren att för­e­ningen skall lösa in bostads­rät­ten, får god­kän­nande läm­nas endast med vill­kor om inlö­sen, såvida inte bostadsrätts-​​ hava­ren skä­li­gen bör kunna godta för­änd­ringen ändå. Inne­bär nämn­dens god­kän­nande att lägen­he­ten i sin hel­het får tas i anspråk av för­e­ningen, skall god­kän­nan­det läm­nas med vill­kor att inlö­sen sker.

18 §   Talan om ersätt­ning vid inlö­sen eller för intrång eller för annan skada som en bostads­rätts­ha­vare orsa­kas med anled­ning av ett beslut om god­kän­nande enligt 16 § första styc­ket 2 ska väc­kas vid mark- och mil­jö­dom­sto­len. I fråga om inlö­sen och ersätt­ning gäl­ler expro­pri­a­tions­la­gen (1972:719) i till­lämp­liga delar. Lag (2010:1001).

18 a §   Ett beslut om minsk­ning av samt­liga insat­ser ska genast anmä­las för regi­stre­ring. Beslu­tet får inte verk­stäl­las för­rän ett år efter regi­stre­ringen.
Lag (2018:715).

Beslut om ombild­ning av hyres­rätt till bostads­rätt

19 §   En bostads­rätts­för­e­nings beslut att för­värva ett hus för ombild­ning av hyres­rätt till bostads­rätt skall fat­tas på en för­e­nings­stämma. Beslu­tet är gil­tigt, om hyres­gäs­terna i minst två tred­je­de­lar av de uthyrda lägen­he­ter som omfat­tas av för­vär­vet har gått med på beslu­tet. Dessa hyres­gäs­ter skall vara med­lem­mar i bostads­rätts­för­e­ningen och, vad gäl­ler bostads­hy­res­gäs­ter, folk­bok­förda på fas­tig­he­ten. Vid beräk­ningen av anta­let lägen­he­ter tilläm­pas 1 kap. 5 § andra styc­ket.

Pro­to­kol­let från för­e­nings­stäm­man skall inne­hålla upp­gift om hur rös­terna har beräk­nats och hål­las till­gäng­ligt för hyres­gäs­terna och äga­ren av huset. Lag (2003:31).

20 §   Innan beslut om för­värv av ett hus fat­tas enligt 19 §, skall en sådan eko­no­misk plan som avses i 3 kap. 1 § upp­rät­tas och hål­las till­gäng­lig för hyres­gäs­terna. Till pla­nen skall fogas ett besikt­nings­pro­to­koll som visar husets skick. Pla­nen skall även vara för­sedd med intyg enligt 3 kap. 2 §. Lag (1995:1464).

21 §   Beslut om för­värv i strid med 19 § första styc­ket är ogil­tiga.
Det­samma gäl­ler beslut om för­värv som fat­tas utan att eko­no­misk plan varit till­gäng­lig enligt 20 §. Det nu sagda skall dock inte gälla om för­värv ändå skett enligt beslu­tet och lag­fart har med­de­lats.

22 §   har upp­hävts genom lag (1992:505).

Änd­ring av stad­gar

23 §   Ett beslut om änd­ring av en bostads­rätts­för­e­nings stad­gar är gil­tigt om samt­liga röst­be­rät­ti­gade i för­e­ningen är ense om det.
Beslu­tet är även gil­tigt, om det har fat­tats på två på varandra föl­jande för­e­nings­stäm­mor och minst två tred­je­de­lar av de rös­tande på den senare stäm­man gått med på beslu­tet. Om beslu­tet avser änd­ring av de grun­der enligt vilka års­av­gif­ter skall beräk­nas, fordras dock att minst tre fjär­de­de­lar av de rös­tande på den senare stäm­man gått med på beslu­tet. Om beslu­tet inne­bär att en med­lems rätt till för­e­ning­ens behållna till­gångar vid dess upp­lös­ning inskränks, fordras att samt­liga rös­tande på den senare stäm­man gått med på beslu­tet.

Ett beslut som inne­bär att en med­lems rätt att över­låta sin bostads­rätt inskränks eller att för­be­håll enligt 6 kap. 9 § införs, är gil­tigt endast om samt­liga bostads­rätts­ha­vare vars rätt berörs av änd­ringen gått med på beslu­tet.

24 §   Om det i stad­garna har tagits in något vill­kor utö­ver vad som föl­jer av 23 § för änd­ring av stad­garna, gäl­ler även det.

Om det finns en före­skrift i stad­garna om att en viss bestäm­melse inte får änd­ras utan rege­ring­ens till­stånd, får inte hel­ler före­skrif­ten änd­ras utan rege­ring­ens till­stånd, om den har tagits in i stad­garna på grund av lag eller annan för­fatt­ning eller efter rege­ring­ens med­gi­vande.

25 §   Ett beslut om änd­ring av stad­garna skall genast anmä­las för regi­stre­ring. Beslu­tet får inte verk­stäl­las för­rän regi­stre­ringen har skett.

Revi­sion och sär­skild gransk­ning samt redo­vis­ning

26 §   Bestäm­mel­serna i 8 och 9 kap. lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar gäl­ler i fråga om bostads­rätts­för­e­ningar. Bestäm­mel­ser om bok­fö­ring och annan redo­vis­ning finns i bok­fö­rings­la­gen (1999:1078) och års­re­do­vis­nings­la­gen (1995:1554). Lag (2018:715).

Vinstut­del­ning m.m.

27 §   Utdel­ning får endast ske av vinst som redo­vi­sas i fast­ställd balans­räk­ning för senaste räken­skaps­å­ret.

Vinst får inte delas ut till andra än bostads­rätts­ha­varna. Vins­ten för­de­las mel­lan dem efter insat­serna för bostads­rät­terna, om inte något annat har bestämts i stad­garna.

28 §   Har vinstut­del­ning beslu­tats och verk­ställts i strid med 27 § eller för­e­ning­ens stad­gar, gäl­ler bestäm­mel­serna om åter­bä­rings­skyl­dig­het och brist­täck­nings­an­svar i 12 kap. 7 och 8 §§ lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar.

Bestäm­mel­serna om vissa gåvor i 12 kap. 6 § nämnda lag gäl­ler i fråga om bostads­rätts­för­e­ningar. Lag (2018:715).

Lik­vi­da­tion och upp­lös­ning samt fusion

29 §   Bestäm­mel­serna om lik­vi­da­tion och upp­lös­ning i 17 och 18 kap. lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar gäl­ler i fråga om bostads­rätts­för­e­ningar. I stäl­let för 17 kap. 2 och 10 §§ i den lagen gäl­ler dock 29 a §.

Det som sägs i 17 kap. 3 § 3 och 16 § första styc­ket 4 lagen om eko­no­miska för­e­ningar för det fall anta­let för­e­nings­med­lem­mar blir mindre än ett lägsta antal, ska tilläm­pas i fråga om en bostads­rätts­för­e­ning, om anta­let med­lem­mar eller anta­let bostads­rätts­ha­vare blir mindre än tre. Om flera med­lem­mar har en bostads­rätt gemen­samt, ska de räk­nas endast som en bostads­rätts­ha­vare.

Vidare ska det som sägs i 17 kap. 33 § lagen om eko­no­miska för­e­ningar om insats­ka­pi­tal i stäl­let gälla insats och upp­lå­tel­se­av­gift i bostads­rätts­för­e­ningen. Lag (2018:715).

29 a §   Ett beslut om lik­vi­da­tion är gil­tigt om samt­liga röst­be­rät­ti­gade i för­e­ningen har rös­tat för det. Beslu­tet är även gil­tigt om det har fat­tats på två på varandra föl­jande för­e­nings­stäm­mor och minst två tred­je­de­lar av de rös­tande på den senare stäm­man har rös­tat för beslu­tet. I stad­garna får det tas in längre gående vill­kor. Beslu­tet om lik­vi­da­tion gäl­ler ome­del­bart eller från och med den senare dag som för­e­nings­stäm­man bestäm­mer.

När det finns grund för tvångs­lik­vi­da­tion enligt 17 kap. 11 eller 16 § lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar, är dock ett beslut om lik­vi­da­tion all­tid gil­tigt om mer än hälf­ten av de rös­tande har rös­tat för det. Vid lika rös­te­tal har ord­fö­ran­den utslags­röst. Ett beslut om lik­vi­da­tion enligt detta stycke gäl­ler ome­del­bart. Lag (2018:715).

30 §   Bestäm­mel­serna om fusion i 16 kap. 1-26 §§ lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar gäl­ler också för bostads­rätts­för­e­ningar.

Ett beslut av för­e­nings­stäm­man om god­kän­nande av fusions­pla­nen är dock gil­tigt endast om nio tion­de­lar av de röst­be­rät­ti­gade i för­e­ningen har rös­tat för det eller om det har fat­tats på två på varandra föl­jande för­e­nings­stäm­mor och minst två tred­je­de­lar av de rös­tande på den senare stäm­man har rös­tat för beslu­tet. I stad­garna får det tas in längre gående vill­kor. Lag (2018:715).

Regi­stre­rings­myn­dig­het m.m.

31 §   Bestäm­mel­serna om regi­stre­ring och över­kla­gande i 19 respek­tive 23 kap. lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar gäl­ler i fråga om bostads­rätts­för­e­ningar. Ett beslut om änd­ring av stad­garna så att sty­rel­sens säte ska flyt­tas från ett län till ett annat får dock inte regi­stre­ras, om bostads­rätts­för­e­ning­ens före­tags­namn på grund av 6 § tredje styc­ket i detta kapi­tel inte får föras in i Bolags­ver­kets regis­ter. Lag (2018:1665).


10 kap. Ska­de­stånd, straff och vite m.m.

1 §   Bestäm­mel­serna om ska­de­stånd i 21 kap. lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar gäl­ler i fråga om bostads­rätts­för­e­ningar. Lag (2018:715).

1 a §   Om en intygs­gi­vare upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het åsi­do­sät­ter sina skyl­dig­he­ter enligt 3 kap. 2 § eller 5 kap. 6 §, ska han eller hon ersätta bostads­rätts­för­e­ningen eller en bostads­rätts­ha­vare den skada som där­i­ge­nom upp­kom­mit. Om det är skä­ligt, kan ska­de­stån­det sät­tas ned eller helt falla bort.
Lag (2022:1026).

2 §   Bestäm­mel­serna om straff och vite i 22 kap. lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar, med undan­tag för 1 § första styc­ket 1, gäl­ler i fråga om bostads­rätts­för­e­ningar.
Lag (2018:715).

3 §   Till böter döms den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het
   1. upp­lå­ter andels­rätt i strid med 1 kap. 8 §,
   2. upp­lå­ter bostads­rätt i strid med 3 kap. 1 eller 4 § eller 4 kap. 2 §,
   3. tar emot för­skott i strid med 5 kap. 8 §,
   4. bry­ter mot 9 kap. 6 § sista styc­ket,
   5. inte för med­lems­för­teck­ning eller inte hål­ler en sådan för­teck­ning till­gäng­lig enligt 9 kap. 9 och 9 a §§, eller
   6. inte för lägen­hets­för­teck­ning eller med­de­lar orik­tig eller vil­se­le­dande upp­gift i utdrag enligt 9 kap. 11 §.
Lag (2022:1026).


11 kap. För­fa­ran­det i bostads­rätts­tvis­ter m.m.

1 §   Tvis­ter som rör stör­ningar i boen­det skall hand­läg­gas sär­skilt skynd­samt. Lag (2003:31).

2 §   Vite som före­lagts med stöd av denna lag utdöms av hyres­nämn­den.
Nämn­den kan själv­mant ta upp frå­gan om utdö­mande.

3 §   Beslut av hyres­nämn­den i föl­jande frå­gor får över­kla­gas till Svea hov­rätt:
   1. inträde i för­e­ningen enligt 2 kap. 10 §,
   2. skyl­dig­het att upp­låta bostads­rätt enligt 4 kap. 6 §,
   3. fast­stäl­lande av hyres­vill­kor enligt 4 kap. 9 §,
   4. till­stånd till en åtgärd i en lägen­het enligt 7 kap. 7 §,
   5. god­kän­nande av stäm­mo­be­slut enligt 9 kap. 16 § första styc­ket 1, 1 a eller 2, och
   6. utdö­mande av vite enligt 11 kap. 2 §.

Ett över­kla­gande ska ges in till hyres­nämn­den inom tre vec­kor från den dag beslu­tet med­de­la­des.

Beslut av hyres­nämn­den i fråga om upp­lå­telse av lägen­het i andra hand enligt 7 kap. 11 § får inte över­kla­gas. Hyres­nämn­den får dock tillåta att ett sådant beslut över­kla­gas till Svea hov­rätt om det är av vikt för led­ning av rätts­tillämp­ningen att över­kla­gan­det prö­vas av hov­rät­ten.
Lag (2022:1026).

4 §   I en tvist som avser fast­stäl­lande av hyres­vill­kor enligt 4 kap. 9 §skall var­dera par­ten svara för sin rät­te­gångs­kost­nad i hov­rät­ten, om inte något annat anges i 18 kap. 6 § rät­te­gångs­bal­ken. Lag (1994:842).

5 §   Ett beslut om behö­rig­het som intygs­gi­vare enligt 3 kap. 3 § eller om god­kän­nande av intygs­gi­vare enligt 3 kap. 3 a § får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol, om beslu­tet har med­de­lats av en myn­dig­het som rege­ringen har bestämt. Det­samma gäl­ler beslut i ett ärende om till­stånd att upp­låta bostads­rätt enligt 4 kap. 2 § eller om för­skott enligt 5 kap. 9 §.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.
Lag (2022:1026).

6 §   En bestäm­melse i stad­garna enligt 6 kap. 51 § lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar som inte ger rätt för par­terna att klandra skil­je­do­men gäl­ler inte
   1. i fråga om en bostads­rätts­ha­vares rätt eller skyl­dig­het att till­träda eller behålla lägen­he­ten, eller
   2. beträf­fande fast­stäl­lande av hyres­vill­kor enligt 4 kap. 9 §.

I övrigt gäl­ler bestäm­mel­sen inte i fråga om tvist med anled­ning av upp­lå­telse av nytt­jan­de­rätt enligt denna lag, om man genom bestäm­mel­sen har utsett skil­je­män eller regle­rat anta­let skil­je­män, sät­tet att utse dem eller för­fa­ran­det vid skil­je­nämn­den. I dessa hän­se­en­den ska lagen (1999:116) om skil­je­för­fa­rande tilläm­pas. Detta hind­rar dock inte att för­e­ningen i stad­garna utser hyres­nämn­den till skil­je­nämnd.
Lag (2018:715).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1991:614
   1. Denna lag (nya lagen) trä­der i kraft den 1 juli 1991, då bostads-​​ rättsla­gen (1971:479) (gamla lagen) skall upp­höra att gälla.
   2. Om det i lag eller annan för­fatt­ning hän­vi­sas till före­skrift som har ersatts genom bestäm­melse i den nya lagen tilläm­pas i stäl­let den nya bestäm­mel­sen.
   3. I fråga om bostads­rätts­för­e­ningar som har regi­stre­rats före den 1 juli 1991 gäl­ler den nya lagen med de undan­tag som anges i det föl­jande.
   4. Bestäm­mel­sen i 1 kap. 4 § första styc­ket den nya lagen, att sådan nytt­jan­de­rätt som avses i para­gra­fen endast får upp­lå­tas av bostads­rätts­för­e­ningar, hind­rar inte den som före ikraft­trä­dan­det av den nya lagen haft rätt att driva verk­sam­het, i vil­ken ingår sådana upp­lå­tel­ser, att fort­sätta verk­sam­he­ten.
   5. Har upp­hört att gälla genom SFS 1993:314.
   6. Bestäm­mel­sen i 1 kap. 5 § tredje styc­ket den nya lagen, att det för regi­stre­ring av en eko­no­misk plan ställs vissa krav när det gäl­ler belä­gen­he­ten av för­e­ning­ens hus, gäl­ler vid regi­stre­ring av en ny eko­no­misk plan enligt 3 kap. 4 § den nya lagen endast i fråga om hus som för­e­ningen för­vär­var efter ikraft­trä­dan­det av den nya lagen.
   7. Bestäm­mel­serna i 1 kap. 8 § första styc­ket den nya lagen hind­rar inte en juri­disk per­son, som före ikraft­trä­dan­det av den nya lagen haft rätt att upp­låta andels­rätt med vil­ken föl­jer rätt att för begrän­sad tid besitta eller nyttja lägen­het i hus som till­hör den juri­diska per­so­nen, att upp­låta sådan andels­rätt.

I annat fall än som avses i första styc­ket får för­e­ning eller aktie­bo­lag, som före ikraft­trä­dan­det av den nya lagen dri­vit verk­sam­het i vil­ken ingår upp­lå­telse av andels­rätt som avses i 1 kap. 8 § första styc­ket den nya lagen, efter till­stånd av läns­sty­rel­sen fort­sätta sin verk­sam­het.
Till­stånd som har med­de­lats enligt punkt 16 över­gångs­be­stäm­mel­serna till den gamla lagen gäl­ler som till­stånd enligt första meningen.
   8. Har en juri­disk per­son före ikraft­trä­dan­det av den nya lagen för­vär­vat bostads­rätt till en bostads­lä­gen­het, avsedd för annat än fri­tidsän­da­mål, gäl­ler 11 § första styc­ket första meningen den gamla lagen i stäl­let för 2 kap. 4 § första styc­ket den nya lagen.
   9. Har en bostads­rätts­för­e­nings fas­tig­hets­för­värv skett före ikraft-​​ trä­dan­det av den nya lagen, skall den tid som anges i 2 kap. 8 § andra styc­ket 2 den nya lagen räk­nas från utgången av juni månad 1991.
   10. Har en eko­no­misk plan regi­stre­rats av läns­sty­rel­sen enligt den gamla lagen eller tagits emot av läns­sty­rel­sen enligt lagen (1930:115) om bostads­rätts­för­e­ningar, skall pla­nen anses vara regi­stre­rad enligt den nya lagen.
   11. Har före ikraft­trä­dan­det av den nya lagen träf­fats sådant avtal om fram­tida upp­lå­telse av bostads­rätt som avses i 9 § den gamla lagen gäl­ler fort­fa­rande den gamla lagen.
   12. Har en hyres­gäst före ikraft­trä­dan­det av den nya lagen enligt 60 a § den gamla lagen biträtt ett beslut om för­värv av en hyres­fas­tig­het för ombild­ning av hyres­rätt till bostads­rätt och hade för­e­ningen i sina stad­gar före­skri­vit att en sådan hyres­gäst skall vara skyl­dig att teckna bostads­rätt till sin lägen­het efter för­vär­vet, gäl­ler fort­fa­rande 9 a § den gamla lagen.
   13. Bestäm­mel­sen i 7 kap. 6 § andra styc­ket den nya lagen, om begräns­ning av rät­ten för en juri­disk per­son att använda en bostads­lä­gen­het, gäl­ler inte om den juri­diska per­so­nen har för­vär­vat bostads­rätt till lägen­he­ten före ikraft­trä­dan­det av den nya lagen.
   14. Vid tillämp­ning av den nya lagen skall grund­av­gift enligt den gamla lagen anses utgöra insats. En bestäm­melse i en för­e­nings stad­gar, om att års­av­gift eller andel i vinst eller behållna till­gångar skall beräk­nas efter en lägen­hets andels­värde, skall anses inne­bära att en sådan avgift eller andel skall beräk­nas efter insat­sen för bostads­rät­ten.
   15. Finns det i en för­e­nings stad­gar sedan den 1 juli 1972, då den gamla lagen trädde i kraft, en bestäm­melse om beräk­ning av ersätt­ning för bostads­rätt vid över­lå­telse, gäl­ler bestäm­mel­sen fort­fa­rande, även om grun­derna för beräk­ningen inte angetts i stad­garna enligt 9 kap. 6 § första styc­ket 6 i den nya lagen. En sådan bestäm­melse skall anses inne­bära vill­kor för med­lem­skap, om inte något annat fram­går av omstän­dig­he­terna.
   16. Har ett beslut på en för­e­nings­stämma fat­tats före ikraft­trä­dan­det av den nya lagen, gäl­ler den gamla lagen i fråga om beslu­tet.
   17. Har ett beslut som avses i 4 § andra styc­ket den gamla lagen, om behö­rig­het som intygs­gi­vare, med­de­lats före ikraft­trä­dan­det av den nya lagen gäl­ler 68 § första styc­ket den gamla lagen i fråga om över­kla­gande.
   18. Tvis­ter, som före ikraft­trä­dan­det av den nya lagen har anhängig-​​ gjorts vid dom­stol eller hyres­nämnd eller hän­skju­tits till avgö­rande av skil­je­män, med stöd av den gamla lagen prö­vas enligt den gamla lagen.

1991:875

Denna lag trä­der i kraft den dag rege­ringen bestäm­mer. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande i fråga om mål om handräck­ning där talan väckts före ikraft­trä­dan­det.

1992:505
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1992.
   2. För­be­håll om återköps-​​ eller lös­nings­rätt enligt de äldre före­skrif­terna i 6 kap. 9 § andra styc­ket gäl­ler fort­fa­rande om en för­e­ning före ikraft­trä­dan­det i sina stad­gar har tagit in ett sådant för­be­håll och regi­stre­rat en eko­no­misk plan.

1992:1451
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1993.
   2. En läns­sty­relse kan även efter ikraft­trä­dan­det vara regi­stre­rings­myn­dig­het, dock längst fram till den 1 janu­ari 1995. Rege­ringen bestäm­mer vid vil­ken tid­punkt varje läns­sty­rel­ses för­e­nings­re­gis­ter skall över­fö­ras till Patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket. Fram till den tid­punkt då sådan över­fö­ring sker gäl­ler 3 kap. 1 och 4 §§ samt 9 kap. 6, 10 och 31 §§ i sin äldre lydelse.

1993:314
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1993.
   2. För sådana bostads­rätts­för­e­ningar som regi­stre­rats före den 1 juli 1991 skall föl­jande gälla. Bestäm­mel­sen i 1 kap. 5 § andra styc­ket första meningen, att det för regi­stre­ring av en eko­no­misk plan fordras att det i för­e­ning­ens hus kom­mer att fin­nas minst tre lägen­he­ter avsedda att upp­lå­tas med bostads-​​ rätt, hind­rar inte regi­stre­ring av en ny eko­no­misk plan enligt 3 kap. 4 §, om för­e­ning­ens hus den 1 juli 1991 hade mindre än tre sådana lägen­he­ter och anta­let där­ef­ter inte gått ned.

1993:411
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1993.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande i fråga om anvis­ning eller upp­lå­telse som har skett enligt lagen (1987:1274) om kom­mu­nal bostads­an­vis­nings­rätt.

1995:83

Denna lag trä­der i kraft den 1 april 1995. Beslut som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det över­kla­gas enligt äldre bestäm­mel­ser.

1995:1464
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1996.
   2. I fråga om för­värv av en bostads­rätt som har gjorts före ikraft­trä­dan­det gäl­ler inte de nya bestäm­mel­serna i 6 kap. 1 § andra styc­ket, 4 § andra styc­ket och 5 § tredje styc­ket samt 7 kap. 10 § andra styc­ket.
   3. I fråga om för­värv av en bostads­rätt som har gjorts före ikraft­trä­dan­det gäl­ler 6 kap. 8 § i sin äldre lydelse.
   4. I fall då för­e­ningen före ikraft­trä­dan­det har gjort sig skyl­dig till sådan för­sum­melse som avses i 7 kap. 31 § gäl­ler para­gra­fen i sin äldre lydelse.
   5. Bestäm­mel­serna i 7 kap. 16 a § tilläm­pas även i fråga om ford­ringar som har upp­kom­mit före ikraft­trä­dan­det.
   6. Om en god man har för­ord­nats enligt de äldre bestäm­mel­serna i 8 kap. 1 §, gäl­ler äldre före­skrif­ter.
   7. Ansö­kan om tvångs­för­sälj­ning enligt 8 kap. får, utom i fall som avses i punk­ten 6, göras hos kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten före ikraft­trä­dan­det. Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten får före ikraft­trä­dan­det genom­föra sådana för­be­re­dande åtgär­der som behövs för att tvångs­för­sälj­ning skall kunna genom­fö­ras efter ikraft­trä­dan­det.

1999:1099

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2000 och tilläm­pas första gången för det räken­skapsår som inleds när­mast efter den 31 decem­ber 1999.

2003:31
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 april 2003.
   2. I fråga om eko­no­miska pla­ner och kost­nads­kal­ky­ler som har getts in till Patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket för regi­stre­ring före ikraft­trä­dan­det tilläm­pas 3 kap. 2 och 3 §§ samt 5 kap. 3 § i sina äldre lydel­ser.
   3. I fråga om stör­ningar i boen­det som har inträf­fat före ikraft­trä­dan­det tilläm­pas bestäm­mel­serna i 7 kap. 18 § 5 samt 20 och 21 §§ i sina äldre lydel­ser.
   4. I fråga om bris­ter i en lägen­hets skick som upp­kom­mit före ikraft­trä­dan­det och för vilka bostads­rätts­ha­va­ren är ansva­rig enligt 7 kap. 12 § i dess äldre lydelse skall bestäm­mel­sen i 7 kap. 12 a § om för­e­ning­ens rätt att avhjälpa en brist på bostads­rätts­ha­va­rens bekost­nad tilläm­pas, under för­ut­sätt­ning att för­e­ningen efter ikraft­trä­dan­det har upp­ma­nat bostads­rätts­ha­va­ren att avhjälpa bris­ten.
   5. De nya bestäm­mel­serna i 7 kap. 18 § 1 a och 23 § tilläm­pas endast på års­av­gif­ter som för­fal­ler till betal­ning efter ikraft­trä­dan­det.
   6. I fråga om upp­säg­ningar som har gjorts före ikraft­trä­dan­det tilläm­pas 7 kap. 26 § i sin äldre lydelse.
   7. Den nya bestäm­mel­sen i 9 kap. 18 a § tilläm­pas endast om beslut om ned­sätt­ning av samt­liga insat­ser har fat­tats av för­e­nings­stäm­man efter ikraft­trä­dan­det.

2003:867
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2004.
   2. I fråga om ären­den enligt 4 kap. 2 § första styc­ket och 5 kap. 2 § som har inletts före ikraft­trä­dan­det skall äldre bestäm­mel­ser tilläm­pas.
   3. Har till­stånd enligt 4 kap. 2 § eller 5 kap. 5 § läm­nats av läns­sty­rel­sen, skall läns­sty­rel­sen också hand­lägga fråga om åter­stäl­lande av säker­het enligt 4 kap. 2 § tredje styc­ket eller 5 kap. 5 § andra styc­ket.
   4. Om läns­sty­rel­sen har läm­nat till­stånd enligt 4 kap. 2 § i dess äldre lydelse, skall vad som sägs i 4 kap. 8 § andra styc­ket om Patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket i stäl­let avse läns­sty­rel­sen.

2004:247
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2004.
   2. Ären­den som har kom­mit in till Patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket men i vilka ver­ket inte har fat­tat beslut före ikraft­trä­dan­det skall över­läm­nas till Bolags­ver­ket för fort­satt hand­lägg­ning.

2004:390
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2004.
   2. I fråga om stör­ningar som har skett före ikraft­trä­dan­det tilläm­pas 7 kap. 9 och 20 §§ i sina äldre lydel­ser.
   3. I fråga om års­av­gif­ter som har för­fal­lit till betal­ning före ikraft­trä­dan­det tilläm­pas 7 kap. 23 § i sin äldre lydelse.

2006:869
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2007.
   2. Den som har utsetts till revi­sor i en bostads­rätts­för­e­ning före ikraft­trä­dan­det och som enligt den nya lydel­sen av 8 kap. 5 § lagen (1987:667) om eko­no­miska för­e­ningar inte längre ensam kan vara revi­sor i för­e­ningen får ändå kvar­stå som revi­sor till utgången av den första för­e­nings­stämma som hålls efter utgången av år 2008.

2008:4

Denna lag trä­der i kraft den 15 feb­ru­ari 2008. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler dock i fråga om fusio­ner där fusions­av­tal har upp­rät­tats före ikraft­trä­dan­det.

2010:828
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 2010.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för ersätt­ning med anled­ning av ett beslut om god­kän­nande som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det. I ett sådant fall ska hän­vis­ningen till expro­pri­a­tions­la­gen (1972:719) avse den lagens lydelse vid utgången av juli 2010.

2010:1959
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 april 2011.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler om ett beslut om del­giv­ning enligt 16 och 17 §§ del­giv­nings­la­gen (1970:428) har fat­tats före den 1 april 2011 eller om en hand­ling har skic­kats eller läm­nats före denna tid­punkt.

2014:334
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2014.
   2. Den nya bestäm­mel­sen tilläm­pas även i fråga om upp­lå­tel­ser med bostads­rätt som har gjorts före ikraft­trä­dan­det. Den tilläm­pas dock inte i mål som har inletts före ikraft­trä­dan­det.

2014:336
   1. Denna lag trä­der i kraft den 2 juli 2014.
   2. I fråga om bostads­rätts­för­e­ningar som har bil­dats före ikraft­trä­dan­det gäl­ler 7 kap. 14 § i sin äldre lydelse intill utgången av maj 2015.

2016:111
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2016.
   2. Bestäm­mel­sen i 9 kap. 9 § andra styc­ket 2 om att med­lems­för­teck­ningen ska inne­hålla upp­gift om tid­punk­ten för med­lem­mens inträde i för­e­ningen till-​läm­pas inte om med­lem­men har förts in i med­lems­för­teck­ningen före ikraft­trä­dan­det.

2019:536
   1. Denna lag trä­der i kraft den 2 okto­ber 2019.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler om bostads­rätts­för­e­ningen har för­vär­vat huset före ikraft­trä­dan­det.

2022:1026
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2024 i fråga om 3 kap. 1, 1 a, 3 och 3 a §§ och i övrigt den 1 janu­ari 2023.
   2. De äldre lydel­serna av 3 kap. 3 § och 5 kap. 3 § gäl­ler fort­fa­rande vid regi­stre­ring av en eko­no­misk plan eller kost­nads­kal­kyl som har upp­rät­tats och för­setts med intyg av intygs­gi­vare före ikraft­trä­dan­det.
   3. De äldre lydel­serna av 7 kap. 7, 12 a, 18, 20, 21 och 24 §§ gäl­ler fort­fa­rande för en åtgärd som en bostads­rätts­ha­vare har utfört i lägen­he­ten före ikraft­trä­dan­det.
   4. Den äldre lydel­sen av 7 kap. 7 § gäl­ler fort­fa­rande om en tvist avse­ende en åtgärd i en lägen­het har inletts vid dom­stol före ikraft­trä­dan­det.

Vik­tiga lagar inom fas­tig­hets­rät­ten
JP Info­nets fas­tig­hets­rätts­liga tjäns­ter

JP Info­nets fas­tig­hets­rätts­liga tjäns­ter

För dig som arbe­tar med fas­tig­hets­rätt har vi sam­lat all rele­vant infor­ma­tion inom områ­det på ett och samma ställe. Oav­sett om du arbe­tar vid en dom­stol, annan myn­dig­het, advo­kat­byrå eller i annan pri­vat verk­sam­het så hit­tar besluts­stöd och verk­tyg hos oss. Se allt inom fas­tig­hets­rätt.