SFS 2010:1369 Patientsäkerhetsförordning

1

Svensk författningssamling

Patientsäkerhetsförordning;

utfärdad den 18 november 2010.

Regeringen föreskriver

1 följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §

I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till patientsäker-

hetslagen (2010:659). I förordningen finns bestämmelser om

– anmälan av verksamhet m.m. (2 kap.),
– legitimation m.m. (3 kap.),
– specialistkompetens (4 kap.),
– yrkeskvalifikationer förvärvade i en stat inom EES eller i Schweiz,

(5 kap.),

– utbildning från tredjeland (6 kap.),
– skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal (7 kap.), och
– avgifter och överklagande m.m. (8 kap.).

2 §

De ord och benämningar som används i förordningen har samma

betydelse som i patientsäkerhetslagen (2010:659).

2 kap. Anmälan av verksamhet m.m.

Anmälan av verksamhet

1 §

En anmälan enligt 2 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska

innehålla uppgifter om

1. verksamhetens inriktning,
2. var verksamheten ska bedrivas,
3. vem som är verksamhetschef,
4. vem som ansvarar för anmälningsskyldigheten enligt 3 kap. 5–7 §§

patientsäkerhetslagen,

5. verksamhet enligt 7 kap. 2 § patientsäkerhetslagen som anlitas eller av-

ses anlitas, och

6. den patientförsäkring som tecknats för verksamheten.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om
erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 255, 30.9.2005, s. 22, Celex 32005L0036)
senast ändrat genom kommissionens förordning (EG) nr 279/2009 av den 6 april 2009
om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om er-
kännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 93, 7.4.2009, s. 11, Celex 32009R0279).

SFS 2010:1369

Utkom från trycket
den 3 december 2010

2

SFS 2010:1369

När det gäller sjukvårdsinrättningar och enheter som avses i 7 kap. 7 § pa-

tientsäkerhetslagen, ska anmälan även innehålla uppgifter om

1. chefsöverläkare och säkerhetsansvarig, samt
2. säkerhetsanpassning och säkerhetsklassificering.

2 §

Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om hur anmälnings-

skyldigheten enligt 2 kap. 1 och 2 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659) ska
fullgöras.

Register

3 §

Register enligt 2 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659

) får innehål-

la uppgifter om

1. namn eller firma och personnummer eller organisationsnummer för den

som bedriver verksamheten,

2. var verksamheten bedrivs,
3. verksamhetens inriktning,
4. verksamhetens omfattning,
5. antalet yrkesutövare och deras yrkestitlar,
6. verksamhetschefens namn, adress och telefonnummer,
7. den patientförsäkring som tecknats för verksamheten,
8. datum för inspektion av verksamheten,
9. datum för Socialstyrelsens beslut i fråga om verksamheten, och
10. datum för anmälan enligt 3 kap. 5 eller 6 § patientsäkerhetslagen.
Register enligt 2 kap. 4 § andra stycket patientsäkerhetslagen får även

innehålla uppgifter om

1. chefsöverläkarens och den säkerhetsansvariges namn, adress och tele-

fonnummer, samt

2. säkerhetsanpassning och säkerhetsklassificering.
Registren får inte innehålla uppgifter om enskilda patienter.

4 §

Uppgifter enligt 3 § första stycket 8–10 ska gallras fem år efter det att

uppgifterna har förts in i registret eller när anmälan görs om att
verksamheten har lagts ned. Övriga uppgifter ska gallras när nya uppgifter
förs in eller när anmälan görs om att verksamheten har lagts ned.

3 kap. Legitimation m.m.

Audionomer

1 §

Vid ansökan om legitimation som audionom ska följande anses likvär-

digt med audionomexamen.

Examen från äldre audionom- eller hörselvårdsassistentutbildningar vid
1. ett universitet eller en högskola med statlig, kommunal eller landstings-

kommunal huvudman, eller

2. en enskild utbildningsanordnare som, i enlighet med lagen (1993:792)

om tillstånd att utfärda vissa examina eller motsvarande äldre bestämmelser,
har tillstånd att utfärda en sådan examen.

3

SFS 2010:1369

Biomedicinska analytiker

2 §

Vid ansökan om legitimation som biomedicinsk analytiker ska följande

anses likvärdigt med biomedicinsk analytikerexamen.

Examen från äldre utbildningar till preparatris, laboratris, laborant- eller

laboratorieassistent eller biomedicinsk analytiker vid

1. ett universitet eller en högskola med statlig, kommunal eller landstings-

kommunal huvudman, eller

2. en enskild utbildningsanordnare som, i enlighet med lagen (1993:792)

om tillstånd att utfärda vissa examina eller motsvarande äldre bestämmelser,
har tillstånd att utfärda en sådan examen.

Dietister

3 §

Vid ansökan om legitimation som dietist ska följande, tillsammans

med verksamhet som dietist i minst fem år, anses likvärdigt med dietistexa-
men.

Examen från äldre dietassistent-, dietetik- eller dietistutbildningar vid
1. ett universitet eller en högskola med statlig, kommunal eller landstings-

kommunal huvudman, eller

2. en enskild utbildningsanordnare som, i enlighet med lagen (1993:792)

om tillstånd att utfärda vissa examina eller motsvarande äldre bestämmelser,
har tillstånd att utfärda en sådan examen.

Kiropraktorer

4 §

För legitimation som kiropraktor krävs fullgjord utbildning som kiro-

praktor som avslutats efter utgången av år 1994 och som omfattar minst fyra
års studier på heltid. Studierna ska ge grundläggande teoretiska och kliniska
kunskaper i medicinska ämnen med särskild inriktning på manuell medicin.
Utbildningen ska avslutas med ett examensarbete.

Praktisk tjänstgöring som kiropraktor enligt 4 kap. 1 § patientsäkerhets-

lagen (2010:659) ska fullgöras under en tid som motsvarar minst ett års hel-
tidstjänstgöring efter avslutad utbildning. Tjänstgöringen ska fullgöras under
handledning.

Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om utbildning och

praktisk tjänstgöring för kiropraktorer.

Läkare

5 §

Praktisk tjänstgöring som läkare enligt 4 kap. 1 § patientsäkerhetslagen

(2010:659) (allmäntjänstgöring) ska fullgöras under en tid som motsvarar
minst ett år och sex månaders heltidstjänstgöring efter avlagd läkarexamen,
fördelade enligt följande.

1. Nio månader inom dels invärtesmedicinska specialiteter och barn- och

ungdomsmedicin, dels kirurgiska specialiteter, med en minimitid inom var
och en av de båda grupperna om tre månader,

2. tre månader inom psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri, och
3. sex månader inom allmänmedicin.

4

SFS 2010:1369

Allmäntjänstgöring ska fullgöras under handledning genom anställning

som läkare för allmäntjänstgöring (blockförordnande). Om det finns synner-
liga skäl, får Socialstyrelsen medge undantag från kravet på att tjänst-
göringen ska fullgöras genom ett blockförordnande.

Allmäntjänstgöringen ska avslutas med ett kunskapsprov som anordnas av

de universitet som har tillstånd att utfärda läkarexamen. Kunskapsprovet ska
avse måluppfyllelsen för allmäntjänstgöringen i dess helhet.

Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om allmäntjänstgöring,

dock inte om kunskapsprov.

6 §

För att en legitimerad läkare ska uppnå kompetens som allmänprakti-

serande läkare (Europaläkare) ska han eller hon fullgöra viss utbildning med
huvudsakligen praktisk inriktning.

Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om
1. utbildning enligt första stycket, och
2. ytterligare krav för att uppnå kompetens som Europaläkare.

Naprapater

7 §

För legitimation som naprapat krävs fullgjord utbildning som naprapat

som omfattar minst fyra års studier på heltid. Studierna ska ge grund-
läggande teoretiska och kliniska kunskaper i medicinska ämnen med särskild
inriktning på manuell medicin. Utbildningen ska avslutas med ett examens-
arbete.

Praktisk tjänstgöring som naprapat enligt 4 kap. 1 § patientsäkerhetslagen

(2010:659) ska fullgöras under en tid som motsvarar minst ett års heltids-
tjänstgöring efter avslutad utbildning. Tjänstgöringen ska fullgöras under
handledning.

Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om utbildning och

praktisk tjänstgöring för naprapater.

Ortopedingenjörer

8 §

Vid ansökan om legitimation som ortopedingenjör ska följande anses

likvärdigt med ortopedingenjörsexamen.

1. Examen från äldre högre ortopedteknisk utbildning eller ortoped-

ingenjörsutbildning vid

a) ett universitet eller en högskola med statlig, kommunal eller landstings-

kommunal huvudman, eller

b) en enskild utbildningsanordnare som, i enlighet med lagen (1993:792)

om tillstånd att utfärda vissa examina eller motsvarande äldre bestämmelser,
har tillstånd att utfärda en sådan examen.

2. Fullgjord utbildning vid Handikappinstitutet samt yrkesverksamhet i

minst tio år med huvudsaklig inriktning på patientundersökningar i hälso-
och sjukvården.

5

SFS 2010:1369

Psykologer

9 §

Praktisk tjänstgöring som psykolog enligt 4 kap. 1 § patientsäkerhets-

lagen (2010:659) ska fullgöras under en tid som motsvarar minst ett års hel-
tidstjänstgöring efter avlagd psykologexamen. Tjänstgöringen ska fördelas
på verksamhetsområden. Tjänstgöringen ska fullgöras under handledning av
en legitimerad psykolog inom offentlig verksamhet eller i privat verksamhet
som har godkänts för sådan tjänstgöring av Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om verksamhetsområden enligt

första stycket och ytterligare föreskrifter om praktisk tjänstgöring för psyko-
loger.

Röntgensjuksköterskor

10 §

Den som har meddelats legitimation som sjuksköterska med inrikt-

ning mot diagnostisk radiologi enligt äldre bestämmelser jämställs med
legitimerad röntgensjuksköterska. Detsamma gäller legitimerad sjuksköter-
ska som har fullgjort vidareutbildning i diagnostisk radiologi.

Särskilt förordnande att utöva yrke

11 §

Sådant särskilt förordnande att utöva yrke som avses i 4 kap. 4 §

patientsäkerhetslagen (2010:659) får inte meddelas om den som ansökan av-
ser har fått sin legitimation återkallad eller har fått avslag på sin ansökan om
legitimation enligt 4 kap. 1 § andra stycket samma lag.

12 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om att landsting i vissa fall får
förordna icke legitimerad personal att utöva yrke inom hälso- och sjuk-
vården, dock inte i fall som avses i 11 §.

4 kap. Specialistkompetens

Läkare och tandläkare

1 §

För att en legitimerad läkare ska uppnå specialistkompetens ska han el-

ler hon förvärva de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som före-
skrivs för specialistkompetensen genom att genomgå specialiseringstjänst-
göring under minst fem år. Specialiseringstjänstgöringen ska fullgöras ge-
nom tjänstgöring som läkare under handledning och genom deltagande i
kompletterande utbildning. Meriter från utbildning på forskarnivå får till-
godoräknas i specialiseringstjänstgöringen.

2 §

För att en legitimerad tandläkare ska uppnå specialistkompetens ska

han eller hon utöva allmän tandläkarpraktik under minst två år efter att ha
fått legitimation som tandläkare. Den legitimerade ska därefter förvärva de
kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som föreskrivs för specialist-
kompetensen genom att genomgå specialiseringstjänstgöring under minst tre
år. Specialiseringstjänstgöringen ska fullgöras genom tjänstgöring som tand-
läkare under handledning vid en klinik som har godkänts av Socialstyrelsen
och genom deltagande i kompletterande utbildning.

De specialiteter inom vilka specialistkompetens kan uppnås är

6

SFS 2010:1369

1. pedodonti,
2. ortodonti,
3. parodontologi,
4. oral kirurgi,
5. endodonti,
6. oral protetik,
7. odontologisk radiologi, och
8. bettfysiologi.

3 §

Om det finns särskilda skäl, får Socialstyrelsen meddela bevis om

specialistkompetens till en legitimerad läkare eller en legitimerad tandläkare
trots att hans eller hennes utbildning inte uppfyller kraven i 1 respektive 2 §
eller i föreskrifter meddelade med stöd av 5 §.

Specialistsjuksköterskor

4 §

För att en legitimerad sjuksköterska ska ha rätt att kalla sig specia-

listsjuksköterska ska han eller hon vid ett universitet eller en högskola med
statlig, kommunal eller landstingskommunal huvudman, eller vid en enskild
utbildningsanordnare som i enlighet med lagen (1993:792) om tillstånd att
utfärda vissa examina eller motsvarande äldre bestämmelser har eller vid ut-
färdandet hade tillstånd att utfärda aktuell examen, ha

1. avlagt specialistsjuksköterskeexamen, eller
2. fullgjort en äldre vidareutbildning eller direktspecialisering som
a) avser motsvarande specialområde, och
b) i förekommande fall har motsvarande inriktning som anges i hög-

skoleförordningen (1993:100).

Bemyndiganden

5 §

Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om

1. indelning och benämning av de specialiteter där specialistkompetens

enligt 1 § kan uppnås,

2. tillgodoräknande av meriter från utbildning på forskarnivå enligt 1 §,
3. vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ska gälla för varje

specialistkompetens enligt 1 och 2 §§ (målbeskrivningar),

4. vilka övriga krav som ska gälla för bevis om specialistkompetens enligt

1 eller 2 §,

5. kompetenskrav för behörighet som kontaktlinsoptiker,
6. kompetenskrav för sjuksköterskor för att de ska få förskriva läkemedel

och om den behörighet som sådan kompetens ger, och

7. kompetenskrav för barnmorskor för att de ska få förskriva läkemedel.

5 kap. Yrkeskvalifikationer förvärvade i en stat inom EES eller i
Schweiz

Apotekare

1 §

En apotekare, som har sin utbildning från ett annat EES-land än Sve-

rige eller från Schweiz, ska efter ansökan få legitimation som apotekare i

7

SFS 2010:1369

Sverige om han eller hon har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat
behörighetsbevis för apotekare som anges i föreskrifter meddelade av
Socialstyrelsen.

Barnmorskor

2 §

En barnmorska, som har sin utbildning från ett annat EES-land än Sve-

rige eller från Schweiz, ska efter ansökan få legitimation som barnmorska i
Sverige om han eller hon har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat
behörighetsbevis för barnmorskor och behövliga intyg om yrkespraktik som
anges i föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen.

Läkare

3 §

En läkare, som har sin utbildning från ett annat EES-land än Sverige

eller från Schweiz, ska efter ansökan få legitimation som läkare i Sverige om
han eller hon har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighets-
bevis för läkare som anges i föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen.

4 §

En läkare, som efter föreskriven praktisk utbildning i ett annat EES-

land än Sverige eller i Schweiz har rätt att kalla sig allmänpraktiserande lä-
kare, ska efter ansökan få bevis om kompetens som allmänpraktiserande lä-
kare (Europaläkare) i Sverige om han eller hon har svensk legitimation för
yrket.

5 §

En läkare, som efter föreskriven specialiseringstjänstgöring i ett annat

EES-land än Sverige eller i Schweiz har rätt att kalla sig specialistkompetent
läkare, ska efter ansökan få bevis om specialistkompetens i Sverige om han
eller hon har svensk legitimation för yrket och ett sådant bevis om specialist-
kompetens för läkare som anges i föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen.

Bevis om specialistkompetens får tidsbegränsas för läkare med legitima-

tion enligt 15 § tredje stycket.

Bevis om specialistkompetens får endast utfärdas för specialiteter som är

godkända i Sverige.

Sjuksköterskor

6 §

En sjuksköterska, som har sin utbildning från ett annat EES-land än

Sverige eller från Schweiz, ska efter ansökan få legitimation som sjuk-
sköterska i Sverige om han eller hon har ett sådant utbildnings-, examens-
eller annat behörighetsbevis för sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso-
och sjukvård som anges i föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen.

7 §

En sjuksköterska, som har sin vidareutbildning från ett annat EES-land

än Sverige eller från Schweiz, ska efter ansökan få rätt att kalla sig specia-
listsjuksköterska i Sverige, om han eller hon har svensk legitimation och ett
sådant bevis över avslutad behörighetsgivande utbildning som följer av
EES-avtalet eller av avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlems-
stater å ena sidan och Schweiz å andra sidan. Sådan rätt får endast medges
för de inriktningar som anges i högskoleförordningen (1993:100).

8

SFS 2010:1369

Rätten att kalla sig specialistsjuksköterska får tidsbegränsas för sjuk-

sköterskor med legitimation enligt 15 § tredje stycket.

Tandläkare

8 §

En tandläkare, som har sin utbildning från ett annat EES-land än Sve-

rige eller från Schweiz, ska efter ansökan få legitimation som tandläkare i
Sverige om han eller hon har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat
behörighetsbevis för tandläkare som anges i föreskrifter meddelade av
Socialstyrelsen.

9 §

En tandläkare, som efter föreskriven specialiseringstjänstgöring i ett

annat EES-land än Sverige eller i Schweiz har rätt att kalla sig specialist-
kompetent tandläkare, ska efter ansökan få bevis om specialistkompetens i
Sverige om han eller hon har svensk legitimation för yrket och ett sådant be-
vis om specialistkompetens för tandläkare som anges i föreskrifter med-
delade av Socialstyrelsen.

Bevis om specialistkompetens får tidsbegränsas för tandläkare med legiti-

mation enligt 15 § tredje stycket.

Bevis om specialistkompetens får endast utfärdas för specialiteter som är

godkända i Sverige.

Gemensamma bestämmelser för apotekare, barnmorskor, läkare,
sjuksköterskor och tandläkare

10 § Om en yrkesutövare har ansökt om legitimation eller annat behörig-
hetsbevis enligt 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8 eller 9 § men inte uppfyller föreskrivna
krav, ska Socialstyrelsen pröva ansökan enligt bestämmelserna i 12 § eller
13 § 2.

11 §

En yrkesutövare som avses i 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8 eller 9 §, vars utbild-

nings-, examens- eller annat behörighetsbevis inte uppfyller kraven för legi-
timation eller annat behörighetsbevis, ska ändå få legitimation eller annat be-
hörighetsbevis i Sverige om han eller hon genom yrkeserfarenhet har för-
värvat rättigheter till yrket och behörig myndighet har intygat detta.

Övriga yrken med legitimation eller annat behörighetsbevis

12 §

En arbetsterapeut, audionom, biomedicinsk analytiker, dietist, kiro-

praktor, logoped, naprapat, optiker, ortopedingenjör, psykolog, psyko-
terapeut, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukgymnast, sjukhusfysiker eller
tandhygienist som har sin utbildning från ett annat EES-land än Sverige eller
från Schweiz, ska efter ansökan få legitimation eller annat behörighetsbevis i
Sverige om

1. han eller hon har ett sådant utbildnings-, examens- eller behörighetsbe-

vis över behörighetsgivande utbildning som följer av EES-avtalet eller av
avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater å ena sidan och
Schweiz å andra sidan, och

9

SFS 2010:1369

2. det yrke som han eller hon avser att utöva i Sverige och det yrke han el-

ler hon är behörig för i ursprungsmedlemsstaten är jämförbara yrkes-
verksamheter.

13 §

En yrkesutövare som avses i 12 §, vars utbildnings-, examens- eller

annat behörighetsbevis inte uppfyller kraven för legitimation eller annat be-
hörighetsbevis, ska ändå få legitimation eller annat behörighetsbevis i Sve-
rige om han eller hon

1. har en jämställd utbildning och behörig myndighet har intygat detta, el-

ler

2. har slutfört en anpassningsperiod som inte överskrider tre år eller har

godkänts i ett lämplighetsprov.

Gemensamma bestämmelser

14 §

En yrkesutövare som avses i 1, 2, 3, 6, 8 eller 12 § och som har sin ut-

bildning från tredjeland, ska efter ansökan få legitimation i Sverige om

1. han eller hon har godkänts av behörig myndighet i ett annat EES-land

än Sverige eller i Schweiz, och

2. myndigheten har intygat att han eller hon faktiskt och på föreskrivet sätt

i det landet har utövat yrkesverksamhet i minst tre år efter godkännandet.

15 §

En yrkesutövare som avses i 1, 2, 3, 6, 8, eller 12 § och som för första

gången avser att temporärt utöva sitt yrke i Sverige, ska skriftligen underrät-
ta Socialstyrelsen om detta.

Om yrkesutövaren ett senare år har för avsikt att tillhandahålla temporära

tjänster här, ska han eller hon på nytt underrätta Socialstyrelsen om detta.

En underrättelse enligt denna bestämmelse ska även anses innefatta en an-

sökan om tidsbegränsad legitimation. Om yrkesutövaren uppfyller villkoren
för legitimation enligt 1, 2, 3, 6, 8, 10, 11, 12, 13 eller 14 § ska han eller hon
få en tidsbegränsad legitimation för yrket.

16 §

Socialstyrelsen ska se till att sökande enligt 1–15 §§ får de upp-

lysningar om svenska författningar som är nödvändiga för att utöva yrket.

Socialstyrelsen ska även i övrigt på förfrågan från en yrkesutövare i ett

EES-land eller i Schweiz som har för avsikt att etablera sig i Sverige lämna
upplysningar om vad som gäller i fråga om självständig yrkesverksamhet
inom hälso- och sjukvården i Sverige.

17 §

Ärenden enligt 1–15 §§ ska handläggas skyndsamt.

I ärenden enligt 1–13 §§ ska Socialstyrelsen inom en månad från ansök-

ningsdagen bekräfta mottagandet av ansökan och, i förekommande fall, upp-
mana sökanden att komma in med kompletterande underlag. Socialstyrelsen
ska fatta beslut i ärendet inom tre månader från det att en fullständig ansökan
givits in. I ärenden enligt 10, 12 eller 13 § får tidsfristen förlängas med en
månad, om det finns särskilda skäl.

18 §

Socialstyrelsen ska, om det behövs, underrätta de behöriga hälso- och

sjukvårdsmyndigheterna i de EES-länder eller i Schweiz där yrkesutövaren

10

SFS 2010:1369

tidigare har varit verksam om beslut om legitimation eller annan behörighet
enligt 1–13 §§.

19 §

Socialstyrelsen ska underrätta den behöriga hälso- och sjukvårdsmyn-

digheten i det andra EES-landet eller i Schweiz om en yrkesutövare, som har
svensk legitimation eller annan behörighet som avses i 1–13 och 15 § tredje
stycket, i Sverige

1. döms för brott i sin yrkesutövning,
2. meddelas prövotid,
3. får sin legitimation återkallad, eller
4. får sin rätt att förskriva läkemedel eller teknisk sprit indragen eller be-

gränsad.

Underrättelsen ska omfatta vilken åtgärd som har vidtagits och skälen för

åtgärden.

20 §

På begäran av en behörig hälso- och sjukvårdsmyndighet i ett annat

EES-land eller i Schweiz ska Socialstyrelsen skyndsamt lämna de upp-
lysningar som kan behövas för prövning av behörighet i ett visst fall.

21 §

Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om

1. de utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis som anges i

EES-avtalet och avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater
å ena sidan och Schweiz å andra sidan och som enligt 1–3 och 5–9 §§ ska ge
legitimation eller bevis om specialistkompetens i Sverige,

2. legitimation eller annan behörighet som avses i 1–13 §§ och 15 § tredje

stycket samt om anpassningsperiod, lämplighetsprov och yrkesverksamhet, i
den utsträckning sådana krav enligt EES- avtalet eller avtalet mellan Europe-
iska unionen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan
får ställas på en sökande, och

3. vilka handlingar som ska bifogas en underrättelse enligt 15 §.

22 §

Socialstyrelsen ska, i den utsträckning det behövs för att fullgöra Sve-

riges förpliktelser enligt EES-avtalet eller avtalet mellan Europeiska unionen
och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan, lämna de
upplysningar och utfärda de intyg om behörighet, yrkesverksamhet och lik-
nande förhållanden som yrkesutövare och behöriga hälso- och sjuk-
vårdsmyndigheter i andra EES-länder eller i Schweiz begär.

De nordiska länderna

23 §

Den som har den utbildning eller det behörighetsbevis som anges i

kolumn 2 i nedanstående tabell ska anses uppfylla kraven för sådan legitima-
tion eller annan behörighet i Sverige som anges i kolumn 1 i tabellen.

11

SFS 2010:1369

Kolumn 1

Kolumn 2

Behörighet

I Danmark, Finland, Island eller
Norge genomgången utbildning el-
ler förvärvat behörighetsbevis

1. Legitimation som läkare

Obegränsad auktorisation som läkare
i Danmark, Finland, Island eller
Norge

2. Specialistkompetens för en sådan
specialitet som anges i föreskrifter
meddelade med stöd av 4 kap 5 § 1

Legitimation som läkare i Sverige
och specialistkompetens för samma
specialitet i Danmark, Finland, Island
eller Norge

3. Legitimation som tandläkare

Obegränsad auktorisation som tand-
läkare i Danmark, Finland, Island el-
ler Norge

4. Specialistkompetens för en spe-
cialitet som anges i 4 kap. 2 §

Legitimation som tandläkare i Sve-
rige och specialistkompetens för
samma specialitet i Danmark, Fin-
land, Island eller Norge

5. Legitimation som sjuksköterska

Legitimation eller motsvarande god-
kännande som sjuksköterska i Dan-
mark, Finland, Island eller Norge
Auktorisation som sjuksköterska i
Grönland, om det av beviset framgår
att utbildningen är jämförbar med
den danska utbildningen till sjuk-
sköterska

6. Legitimation som barnmorska

Legitimation eller motsvarande god-
kännande som jordemoder/barn-
morska/jordmor i Danmark, Finland,
Island eller Norge eller kompetens
som specialsjuksköterska i förloss-
nings- och moderskapsvård i Finland

7. Legitimation som sjukgymnast

Legitimation eller motsvarande god-
kännande som fysioterapeut/sjuk-
gymnast i Danmark, Finland, Island
eller Norge

8. Behörighet som distriktssköterska

Utbildning som sundhedsplejerske i
Danmark, hälsovårdare i Finland el-
ler helsesöster i Norge

12

SFS 2010:1369

Kolumn 1

Kolumn 2

9. Legitimation som apotekare

Legitimation eller motsvarande god-
kännande som apotekare/provisor i
Danmark, Island, Norge eller Finland

10. Legitimation som receptarie

Legitimation eller motsvarande god-
kännande som farmaceut/receptarie i
Finland, Island eller Norge

11. Legitimation som optiker

Legitimation eller motsvarande god-
kännande som optiker i Danmark,
Finland eller Norge
Legitimation i Island som optiker
efter att ha fullgjort en utbildning i
Danmark, Finland, Norge eller Sve-
rige som kan ligga till grund för legi-
timation som optiker i det landet

12. Legitimation som psykolog

Legitimation eller motsvarande god-
kännande som psykolog i Danmark,
Finland, Island eller Norge

13. Behörighet som tandsköterska

Utbildning som tandklinikassistent i
Danmark, godkännande som tand-
sköterska/närvårdare i Finland eller
Island eller utbildning som tannlege-
eller tannhelsesekretär eller tannlege-
assistent i Norge

14. Legitimation som tandhygienist

Legitimation eller motsvarande god-
kännande som tandhygienist i Dan-
mark, Finland, Island eller Norge

15. Behörighet som tandtekniker

Fyra- eller femårig utbildning till la-
boratorietekniker vid yrkesskola eller
äldre, av behörig myndighet god-
känd, utbildning till laboratorietand-
tekniker i Danmark, godkännande
som tandtekniker i Finland eller inne-
hav av gesällbrev i tandtek-
nikerfacket i Norge

16. Behörighet som kontaktlins-
optiker

Legitimation som optiker i Sverige
och kompetens som kontaktlins-
optiker i Danmark, Finland eller
Norge

13

SFS 2010:1369

6 kap. Utbildning från tredjeland

1 §

Den som har genomgått någon annan utbildning utomlands än som av-

ses i 5 kap. 1–13 §§ ska efter ansökan få behörighetsbevis för ett yrke inom
hälso- och sjukvården, tandvården eller detaljhandeln med läkemedel för vil-
ket det finns bestämmelser om legitimation eller annan behörighet i Sverige,
om han eller hon

1. har genomgått den kompletterande utbildning och fullgjort den prak-

tiska tjänstgöring som behövs för att kunskaperna och färdigheterna ska
motsvara de svenska kraven,

2. har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska författningar, och
3. har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska språ-

ket.

2 §

För att den som har examen som Doctor of Chiropractic vid utländsk

högskola eller motsvarande utbildning för kiropraktor ska uppfylla kraven i
1 § 1 för legitimation som kiropraktor i Sverige ska han eller hon fullgöra
praktisk tjänstgöring i svensk hälso- och sjukvård motsvarande minst ett års
heltidstjänstgöring.

Kolumn 1

Kolumn 2

17. Legitimation som kiropraktor

Legitimation eller motsvarande god-
kännande som kiropraktor i Dan-
mark, Finland, Island eller Norge

18. Legitimation som logoped

Legitimation som talterapeut i Fin-
land, godkännande i Island som logo-
ped efter att ha genomgått utbildning
i Finland eller Sverige som kan ligga
till grund för legitimation som logo-
ped i det landet, examen i Norge från
universitet eller vidareutbildning vid
högskola i specialpedagogik med
specialisering i logopedi

19. Legitimation som arbetsterapeut

Legitimation eller motsvarande god-
kännande som ergoterapeut/arbets-
terapeut i Danmark, Finland, Island
eller Norge

20. Legitimation som biomedicinsk
analytiker

Godkännande som laboratoriesköt-
are/bioingenjör i Finland, Island eller
Norge eller utbildning som hospi-
talslaborant i Danmark

21. Legitimation som röntgensjuk-
sköterska

Godkännande som radiograf i Dan-
mark eller Norge, röntgenskötare i
Finland eller röntgentaeknar i Island

14

SFS 2010:1369

3 §

En legitimerad sjuksköterska, som har genomgått vidareutbildning i ett

land som inte omfattas av EES-avtalet eller av avtalet mellan Europeiska
unionen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan, ska
efter ansökan ha rätt att kalla sig specialistsjuksköterska om utbildningen till
sin längd och sitt innehåll motsvarar specialistsjuksköterskeexamen enligt
högskoleförordningen (1993:100).

Sådan rätt medges endast för de inriktningar som anges i högskoleförord-

ningen.

4 §

Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om kraven på ut-

bildning, praktisk tjänstgöring, kunskaper i svenska författningar och språk-
kunskaper för dem som har genomgått sådan utländsk utbildning som avses i
1 §.

7 kap. Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal

1 §

Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen ska på ett betryggande

sätt förvara, hantera och i förekommande fall dela ut läkemedel som han el-
ler hon har hand om.

2 §

Den läkare som verksamhetschefen utser ska ansvara för att klinisk ob-

duktion görs när det finns skäl för detta.

3 §

En sjuksköterska som avses i 24 § första stycket hälso- och sjukvårds-

lagen (1982:763) ska, utöver de skyldigheter som anges där, ansvara för att

1. patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god

kvalitet inom kommunens ansvarsområde,

2. journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen

(2008:355),

3. patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om, samt
4. rutinerna för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga och väl fun-

gerande.

Detta gäller i tillämplig omfattning också för sådana sjukgymnaster och

arbetsterapeuter som avses i 24 § andra stycket hälso- och sjukvårdslagen.

4 §

Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheter för

hälso- och sjukvårdspersonalen som behövs till skydd för människors liv,
personliga säkerhet eller hälsa.

8 kap. Avgifter och överklagande m.m.

Avgifter

1 §

Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt patientsäkerhetslagen

(2010:659) eller enligt denna förordning i de fall som anges i tabellen.

För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller bestämmelserna i 10–14 §§

avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser ska tillämpas:

15

SFS 2010:1369

Överklagande m.m.

2 §

Ett beslut av Socialstyrelsen att avslå en ansökan om behörighetsbevis

ska innehålla uppgift om i vilka avseenden kompetensen har ansetts otill-
räcklig.

3 §

I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överkla-

gande hos allmän förvaltningsdomstol. Socialstyrelsens beslut enligt 3 kap.
5 § tredje stycket att inte medge undantag från kravet att allmäntjänstgöring
ska fullgöras genom ett blockförordnande får inte överklagas.

4 §

Beslut enligt denna förordning ska gälla omedelbart, om inte annat

anges i beslutet.

Övriga bemyndiganden

5 §

Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om

1. vilka moment som ska ingå i vårdgivarens systematiska patient-

säkerhetsarbete enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659),

2. hur anmälningsskyldigheten enligt 5–7 §§ samma kapitel ska fullgöras,
3. hur information till patienter och deras närstående enligt 8 § samma ka-

pitel ska ges,

Ärendeslag

Avgiftsklass

Legitimation
Kiropraktor, läkare, naprapat, psykolog eller psykotera-
peut

4

Apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, bio-
medicinsk analytiker, dietist, logoped, optiker, ortoped-
ingenjör, receptarie, röntgensjuksköterska, sjuk-
gymnast, sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist
eller tandläkare

2

Bevis om kompetens som allmänpraktiserande läkare
(Europaläkare)

2

Bevis om specialistkompetens

4

Behörighetsbevis för den som har genomgått utbildning
utomlands, dock ej personal som tidigare har medde-
lats motsvarande behörighetsbevis i ett EES-land eller i
Schweiz
Kiropraktor, läkare, naprapat, psykolog eller psykotera-
peut 4
Apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, bio-
medicinsk analytiker, dietist, logoped, optiker, ortoped-
ingenjör, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukgym-
nast, sjukhusfysiker, sjuksköterska, specialistsjukskö-
terska, tandhygienist eller tandläkare

2

16

SFS 2010:1369

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2010

4. vilka uppgifter som ska ingå i en patientsäkerhetsberättelse enligt 10 §

samma kapitel, och

5. vilka åtgärder eller villkor som får ingå i en prövotidsplan enligt 8 kap.

2 § patientsäkerhetslagen.

Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om verkställigheten av

patientsäkerhetslagen och av denna förordning.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011, då förordningen

(1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ska
upphöra att gälla.

2. En läkare som har fått legitimation före den 1 juli 2006 har rätt att få be-

vis om specialistkompetens enligt äldre bestämmelser om ansökan om detta
görs senast den 31 december 2013.

3. En läkare som har fått bevis om specialistkompetens före den 1 juli

1979 får tillkännage kompetensen enligt äldre bestämmelser samt använda
en äldre beteckning på specialiteten.

4. Bevis om allmänläkar- eller specialistkompetens som utfärdats av

Nämnden för läkares vidareutbildning gäller fortfarande.

5. Bevis om allmänläkarkompetens enligt äldre bestämmelser gäller som

bevis om specialistkompetens i allmänmedicin.

6. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ansökningar enligt

7 kap. 12 § i den upphävda förordningen som har kommit in till Social-
styrelsen före den 1 januari 2011.

7. Äldre bestämmelser om allmäntjänstgöring som tandläkare gäller fort-

farande för tandläkare med examen enligt äldre bestämmelser i hög-
skoleförordningen (1993:100). Allmäntjänstgöringen får dock fullgöras även
hos en privatpraktiserande tandläkare som Socialstyrelsen har godkänt för
sådan tjänstgöring.

8. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om underrättelse till be-

hörig hälso- och sjukvårdsmyndighet om att en yrkesutövare, som har
svensk legitimation eller annan behörighet och motsvarande utbildnings-,
examens- eller annat behörighetsbevis från ett annat EES-land än Sverige el-
ler från Schweiz, har meddelats disciplinpåföljd med anledning av sin yrkes-
utövning.

På regeringens vägnar

GÖRAN HÄGGLUND

Lars Hedengran
(Socialdepartementet)