SFS 2010:800 Skollag

Skoljuridik

100800.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

Svensk författningssamling

Skollag;

utfärdad den 23 juni 2010.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

Skolväsendet

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom

skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2–6 §§.

Skolväsendet omfattar skolformerna
– förskola,
– förskoleklass,
– grundskola,
– grundsärskola,
– specialskola,
– sameskola,
– gymnasieskola,
– gymnasiesärskola,
– kommunal vuxenutbildning,
– särskild utbildning för vuxna, och
– utbildning i svenska för invandrare.
I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i för-

skoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och
vissa särskilda utbildningsformer.

Vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet

2 §

I denna lag finns även bestämmelser om vissa särskilda utbildnings-

former och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning
inom skolväsendet. För sådan verksamhet gäller gemensamma bestämmelser
i denna lag endast om det anges särskilt.

Definitioner

3 §

I denna lag avses med

– elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn

i förskolan,

1 Prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370.

SFS 2010:800

Utkom från trycket
den 6 juli 2010

SFS 2010:800

– fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och

som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,

– fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver ut-

bildning i form av förskola,

– fristående skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning

inom skolväsendet i form av förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gym-
nasieskola, gymnasiesärskola eller sådant fritidshem som avses i 2 kap. 7 §
första stycket,

– förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfat-

tar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra
och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebygg-
nad,

– skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola organiserad en-

het som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära
varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skol-
byggnad,

– undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare

eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och
utvecklande av kunskaper och värden, och

– utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån be-

stämda mål.

Syftet med utbildningen inom skolväsendet

4 §

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska

inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och
elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen
ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och
de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar
på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och

elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En
strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättning-
ar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns

och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta
och ansvarskännande individer och medborgare.

Utformningen av utbildningen

5 §

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande

demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människo-
livets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika
värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättig-

heterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

6 §

Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvud-

man ska vara icke-konfessionell.

SFS 2010:800

7 §

Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och friståen-

de fritidshem ska vara icke-konfessionell.

Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fri-

stående fritidshem får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessi-
onella inslag ska vara frivilligt.

Lika tillgång till utbildning

8 §

Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska

förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat föl-
jer av särskilda bestämmelser i denna lag.

I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ända-

mål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och
möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identi-
tet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Likvärdig utbildning

9 §

Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skol-

form och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.

Särskild hänsyn till barnets bästa

10 §

I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn

ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under
18 år.

Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha

möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller
henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder
och mognad.

Läroplan

11 §

För varje skolform och för fritidshemmet ska gälla en läroplan som

utgår från bestämmelserna i denna lag. Läroplanen ska ange utbildningens
värdegrund och uppdrag. Den ska också ange mål och riktlinjer för utbild-
ningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om läroplaner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för en viss

skolform eller för fritidshemmet meddela föreskrifter om utbildningens
värdegrund och uppdrag samt om mål och riktlinjer för utbildningen på
annat sätt än genom en läroplan.

Lagens innehåll

12 §

Lagen innehåller 29 kapitel. Dessa är

– inledande bestämmelser (1 kap.),

SFS 2010:800

– huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),
– barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),
– kvalitet och inflytande (4 kap.),
– trygghet och studiero (5 kap.),
– åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),
– skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),
– förskolan (8 kap.),
– förskoleklassen (9 kap.),
– grundskolan (10 kap.),
– grundsärskolan (11 kap.),
– specialskolan (12 kap.),
– sameskolan (13 kap.),
– fritidshemmet (14 kap.),
– gymnasieskolan (15–17 kap.),
– gymnasiesärskolan (18 och 19 kap.),
– kommunal vuxenutbildning (20 kap.),
– särskild utbildning för vuxna (21 kap.),
– utbildning i svenska för invandrare (22 kap.),
– entreprenad och samverkan (23 kap.),
– särskilda utbildningsformer (24 kap.),
– annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),
– tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvär-

dering (26 kap.),

– Skolväsendets överklagandenämnd (27 kap.),
– överklagande (28 kap.), och
– övriga bestämmelser (29 kap.).

2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– huvudmän inom skolväsendet (2–8 §§),
– ledningen av utbildningen (9–12 §§),
– lärare och förskollärare (13–24 §§),
– elevhälsa (25–28 §§),
– studie- och yrkesvägledning (29 och 30 §§),
– registerkontroll av personal (31–33 §§),
– kompetensutveckling (34 §), och
– lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek (35 och 36 §§).

Huvudmän inom skolväsendet

Kommuner

2 §

Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola,

grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbild-
ning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och
fritidshem, om inte annat följer av 4 §.

I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra

kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullgörs

SFS 2010:800

av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, läm-
na de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser i för-
skola och i sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga nämnderna.

För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskri-

vet om nämnder i kommunallagen (1991:900).

Landsting

3 §

Ett landsting får vara huvudman för gymnasieskola, gymnasiesärskola,

kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna i den utsträck-
ning som anges i denna lag.

I ett landsting som är huvudman för sådana skolformer som anges i första

stycket ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra landstingets
uppgifter enligt denna lag.

För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskri-

vet om nämnder i kommunallagen (1991:900).

Staten

4 §

Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan samt för-

skoleklass och fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola.

Enskilda

5 §

Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola,

förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola
och fritidshem.

Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de

föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtag-
liga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skol-
väsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska
bedrivas. Om godkännandet avser gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska
följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas
av det allmänna också beaktas. Avser godkännandet förskoleklass, grund-
skola eller grundsärskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för
att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt.

Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller för-

skoleenhet.

6 §

För att ett bolag eller en förening, där en kommun eller ett landsting

äger aktier eller andelar eller på annat sätt har ett rättsligt inflytande över
verksamheten, ska godkännas som huvudman enligt 5 § gäller utöver vad
som föreskrivs där att

1. bestämmanderätten inte tillkommer enbart en eller flera kommuner

eller landsting eller juridiska personer där en kommun eller ett landsting
genom ägande eller på annat sätt har ett rättsligt bestämmande inflytande,

2. samverkan mellan en kommun eller ett landsting och en enskild är nöd-

vändig för att verksamheten ska komma till stånd, och

3. det finns särskilda skäl med hänsyn till utbildningens innehåll eller

utformning.

SFS 2010:800

7 §

Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av enskild

som huvudman för

– förskoleklass,
– grundskola,
– grundsärskola,
– gymnasieskola,
– gymnasiesärskola, eller
– fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola

eller grundsärskola.

Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 §

handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas.

Huvudmannens ansvar för utbildningen

8 §

Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med

bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av
lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författ-
ningar.

Ledningen av utbildningen

Rektor och förskolechef

9 §

Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av

en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och
samordnas av en förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen
utvecklas.

Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt. Dessa benäm-

ningar ska förbehållas den som har en anställning som rektor eller förskole-
chef.

En ställföreträdare får utses för en rektor eller en förskolechef.

10 §

Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation

och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda före-
skrifter i denna lag eller andra författningar.

Rektorn och förskolechefen får uppdra åt en anställd eller en

uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens
och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som
avses i första stycket, om inte annat anges.

Behörighetskrav för rektor och förskolechef

11 §

Som rektor eller förskolechef får bara den anställas som genom

utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt.

Befattningsutbildning för rektorer

12 §

Varje huvudman ska se till att rektorerna går en särskild befatt-

ningsutbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna. Ut-

SFS 2010:800

bildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin
anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen.

Skyldigheten för en huvudman enligt första stycket gäller inte i fråga om

rektorer som

– tidigare gått befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektors-

utbildning,

– genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper

som av en högskola som anordnar befattningsutbildning har jämställts med
sådan utbildning, eller

– den 15 mars 2010 är verksamma som rektorer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om utbildning enligt första stycket.

Lärare och förskollärare

Vilka som huvudmännen får använda för undervisning i skolväsendet

13 §

Huvudmännen ska för undervisning använda lärare eller förskollärare

som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren eller
förskolläraren ska bedriva.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om vilken utbildning som krävs för att få bedriva viss undervis-
ning i skolväsendet.

14 §

Utöver lärare eller förskollärare som avses i 13 § får det i

undervisningen i fritidshemmet och förskolan finnas annan personal med
sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och
lärande främjas.

15 §

Den som har en utländsk lärar- eller förskollärarutbildning kan få ett

behörighetsbevis av Högskoleverket. Ett sådant bevis ger den behörighet att
undervisa i skolväsendet som framgår av beviset.

Behörighetsbevis ska utfärdas om den utländska utbildningen ensam eller

tillsammans med yrkeslivserfarenhet motsvarar sådan utbildning som avses i
13 §.

Den som har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska

eller norska kan få ett behörighetsbevis endast om han eller hon har de kun-
skaper i svenska som behövs.

16 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om villkoren för ett sådant behörighetsbevis som avses i
15 §.

17 §

Huvudmän som anordnar annan undervisning än språkundervisning

på ett främmande språk får trots 13 § första stycket för denna undervisning
använda en lärare som inte har utbildning som avses i 13 § eller behörighets-
bevis enligt 15 §. Detta gäller bara om han eller hon

1. har en utländsk lärarutbildning som motsvarar svensk lärarexamen, och
2. har kompetens att undervisa på det främmande språket.

SFS 2010:800

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om vilka språk som avses.

18 §

Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation

som har den utbildning som krävs enligt 13 § eller ett behörighetsbevis
enligt 15 § eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna
eller barnen, får huvudmannen använda en annan person för att bedriva
undervisningen. En sådan person ska

1. vara lämplig att bedriva undervisningen, och

2. i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den

utbildning som krävs för undervisningen.

En person som avses i första stycket får användas för att bedriva undervis-

ning under högst ett år i sänder. Detta gäller dock inte om undervisningen
avser

1. modersmål, eller
2. yrkesämne i gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxen-

utbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning för vuxna på gymna-
sial nivå.

19 §

Om en person som avses i 18 § ska användas för att bedriva undervis-

ning under längre tid än sex månader, ska huvudmannen först fatta beslut om
detta.

Anställning av lärare och förskollärare

20 §

Endast den som uppfyller följande kriterier får anställas som lärare

eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning:

1. har någon typ av lärarexamen eller förskollärarexamen enligt före-

skrifter som har meddelats med stöd av högskolelagen (1992:1434) eller
motsvarande äldre utbildning, eller

2. har fått ett behörighetsbevis enligt 15 §.
Den som inte uppfyller kraven i första stycket får dock anställas som lära-

re i skolväsendet utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa i mo-
dersmål eller i ett yrkesämne i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommu-
nal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning för vuxna på
gymnasial nivå. Detta gäller bara, om

1. det saknas sökande som har utbildning som är avsedd för undervisning i

modersmålet eller yrkesämnet,

2. den sökande har tillräcklig kompetens i modersmålet eller yrkesämnet,

och

3. det finns skäl att anta att den sökande är lämpad att bedriva undervis-

ningen.

Även den som ska bedriva undervisning enligt 17 § och som inte upp-

fyller kraven i första stycket får anställas som lärare i skolväsendet utan tids-
begränsning.

21 §

I fråga om tidsbegränsning av en anställning som lärare eller för-

skollärare i skolväsendet gäller utöver bestämmelserna i lagen (1982:80) om

SFS 2010:800

anställningsskydd att den som ska användas för att bedriva undervisning
enligt 18 § får anställas för högst ett år i sänder.

22 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om undantag från 20 § första stycket för anställning vid
fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning.

23 §

Varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen anställa lärare

och förskollärare som har forskarutbildning.

Lektor

24 §

En lärare ska i skolväsendet benämnas lektor om han eller hon har

1. avlagt minst licentiatexamen inom ett ämne som helt eller i huvudsak

motsvarar ett undervisningsämne eller som avser ämnesdidaktik eller har
avlagt motsvarande utländsk examen, och

2. under minst fyra års tjänstgöring som lärare har visat pedagogisk skick-

lighet.

En förskollärare ska i skolväsendet benämnas lektor om han eller hon har
1. avlagt minst licentiatexamen inom ett område som omfattas av försko-

lans uppdrag eller har avlagt motsvarande utländsk examen, och

2. under minst fyra års tjänstgöring som förskollärare har visat pedagogisk

skicklighet.

Benämningen lektor ska förbehållas lärare som avses i första stycket och

förskollärare som avses i andra stycket.

Elevhälsa

Elevhälsans omfattning

25 §

För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, same-

skolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas
elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala
och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande
och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska
stödjas.

För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas till-

gång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det fin-
nas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av speci-
alpedagogiska insatser kan tillgodoses.

26 §

En huvudman för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för

vuxna och utbildning i svenska för invandrare får för sina elever anordna
sådan elevhälsa som avses i 25 §.

Hälsobesök

27 §

Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbju-

das minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev
i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna häl-

SFS 2010:800

sokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven
ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel
och andra begränsade hälsokontroller.

Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i

stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första stycket.

Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst

ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll.

Enkla sjukvårdsinsatser

28 §

Elever som avses i 27 § får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjuk-

vårdsinsatser.

Studie- och yrkesvägledning

Tillgång

29 §

Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha

tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning
inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses.
Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning.

Behörighet

30 §

För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesväg-

ledning ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet.

Den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får anställas för studie-

och yrkesvägledning för högst ett år i sänder.

Registerkontroll av personal

Skyldighet att lämna registerutdrag

31 §

Den som erbjuds en anställning inom förskolan, förskoleklassen, fri-

tidshemmet, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan
samt inom annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. ska till den
som erbjuder anställningen lämna ett utdrag ur det register som förs enligt
lagen (1998:620) om belastningsregister. Utdraget ska vara högst ett år gam-
malt. Den som inte har lämnat registerutdrag får inte anställas. Regeringen
meddelar föreskrifter om innehållet i registerutdraget.

Registerutdrag som avses i första stycket ska lämnas även av den som
1. erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses i första

stycket under omständigheter liknande dem som förekommer i ett
anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag,
anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten
eller anställning inom annan kommunal verksamhet,

2. under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen enligt

högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenut-
bildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbildningen inom
sådan verksamhet som avses i första stycket, eller

SFS 2010:800

3. genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas plats

för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som
avses i första stycket.

Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket lämnas till den

inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett
sådant sätt som avses där. Den som inte har lämnat ett sådant registerutdrag
får inte anlitas eller tas emot i verksamheten.

Undantag från skyldigheten att lämna registerutdrag

32 §

Den som inom ett år erbjuds en förnyad anställning hos samma ar-

betsgivare eller en förnyad möjlighet att på ett sådant sätt som avses i 31 §
andra stycket delta i verksamheten får anställas, anlitas eller tas emot utan att
han eller hon lämnat ett registerutdrag.

Återlämnande av registerutdrag

33 §

På begäran av den som har lämnat ett registerutdrag ska det åter-

lämnas i original.

Kompetensutveckling

34 §

Huvudmannen ska se till att personalen vid förskole- och skolen-

heterna ges möjligheter till kompetensutveckling.

Huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och annan personal vid

förskole- och skolenheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som
gäller för skolväsendet.

Lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek

35 §

För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs

för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.

36 §

Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan,

gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.

3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– tillämpningsområde (2 §),
– barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (3 §),
– information om barnets och elevens utveckling (4–5 §§),
– särskilt stöd (6–12 §§), och
– allmänna bestämmelser om betyg (13–21 §§).

SFS 2010:800

Tillämpningsområde

2 §

Om inte något annat anges gäller bestämmelserna i detta kapitel samt-

liga skolformer och fritidshemmet.

Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling

3 §

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver

i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förut-
sättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens
mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges
ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Information om barnets och elevens utveckling

4 §

Eleven och elevens vårdnadshavare och vårdnadshavare för ett barn i

förskolan ska fortlöpande informeras om elevens eller barnets utveckling.

5 §

Bestämmelsen i 4 § om information gäller inte i kommunal vuxen-

utbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för
invandrare.

Särskilt stöd

6 §

Bestämmelserna om särskilt stöd i 7–12 §§ gäller inte i förskolan,

kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i
svenska för invandrare.

7 §

Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle

ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges
inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller
annan författning.

Utredning

8 §

Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett

nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller
en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras
att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska
detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt
stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven
uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller

hon ges sådant stöd.

Åtgärdsprogram

9 §

Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd.

Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och

SFS 2010:800

hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnads-
havare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt

stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i form av
anpassad studiegång enligt 12 § får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt
till någon annan.

Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska

rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället
besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.

Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer

10 §

För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och same-

skolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som be-
hövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska
uppnås.

Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning

11 §

Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i

grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att
särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild un-
dervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.

Anpassad studiegång

12 §

Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan,

specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens
behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 § innebära avvikelser från
den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (an-
passad studiegång).

Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en ut-

bildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den
aktuella skolformen.

Allmänna bestämmelser om betyg

Skolformer där betyg ges

13 §

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasieskolan,

gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för
vuxna och utbildning i svenska för invandrare ska betyg sättas i den utsträck-
ning och form som följer av denna lag eller annan författning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om undantag från första stycket för fristående skolor med sär-
skild pedagogisk inriktning.

SFS 2010:800

Rektorns ansvar

14 §

Rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med denna lag och andra

författningar.

Information om grunderna för betygssättningen

15 §

Eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygs-

sättningen.

Beslut om betyg

16 §

Betyg ska beslutas av den eller de lärare som ansvarar för under-

visningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas. Om ett betyg är beroende av
två eller flera lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslu-
tas av rektorn.

Information om skälen för betyget

17 §

Den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven och

elevens vårdnadshavare om skälen för betyget.

Utfärdande av betyg

18 §

Betyg ska utfärdas skriftligt.

Rättelse av skrivfel och liknande förbiseende

19 §

Ett betyg som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av ett skriv-

fel eller liknande förbiseende får rättas av rektorn. Innan rättelse görs ska
rektorn ge eleven och elevens vårdnadshavare tillfälle att yttra sig, om det
inte är obehövligt. Vid rättelse ska ett nytt skriftligt betyg utfärdas och den
oriktiga betygshandlingen om möjligt förstöras.

Ändring av uppenbart oriktiga betyg

20 §

Finner den eller de som har fattat ett beslut om betyg att beslutet är

uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan
anledning, ska denne eller dessa ändra beslutet, om det kan ske snabbt och
enkelt. En sådan ändring får inte innebära att betyget sänks.

Ändring enligt första stycket ska göras av rektorn om
1. den som har fattat det ursprungliga beslutet inte längre är anställd av

huvudmannen eller är förhindrad på grund av något annat liknande skäl,

2. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och någon eller

några av dem inte längre är anställda av huvudmannen eller är förhindrade
på grund av något annat liknande skäl, eller

3. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och dessa inte kan

enas.

SFS 2010:800

Prövning för betyg

21 §

För den som vill genomgå prövning för betyg finns särskilda bestäm-

melser i denna lag.

Regeringen får trots bestämmelser i denna lag om avgiftsfrihet meddela

föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå prövning för betyg att
betala en avgift som tillfaller huvudmannen.

4 kap. Kvalitet och inflytande

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– systematiskt kvalitetsarbete (2–8 §§), och
– inflytande och samråd (9–17 §§).

Systematiskt kvalitetsarbete

Nationell nivå

2 §

I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och

nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar.

Huvudmannanivå

3 §

Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systema-

tiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Enhetsnivå

4 §

Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som

anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.

Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare,

förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadsha-
vare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.

Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten

genomförs enligt första och andra styckena.

Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet

5 §

Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska

vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter
(nationella mål) uppfylls.

Dokumentation

6 §

Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska dokumenteras.

SFS 2010:800

Åtgärder

7 §

Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer

fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att
nödvändiga åtgärder vidtas.

Rutiner för klagomål

8 §

Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klago-

mål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.

Inflytande och samråd

Allmänt om barnens och elevernas inflytande

9 §

Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fort-

löpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbild-
ningen och hållas informerade i frågor som rör dem.

Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska

anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta
initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över
utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytan-
defrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas.

I 6 kap. 17 och 18 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser

om elevskyddsombud.

Elevernas arbete med frågor av gemensamt intresse

10 §

Elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid

behandla frågor av gemensamt intresse.

Ledighet och kompensation för elevföreträdare

11 §

Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som

har utsetts till elevskyddsombud ska få den ledighet från skolarbetet som
behövs för uppdraget. Detsamma ska gälla en elev som har utsetts till
elevrådsrepresentant eller som har annat uppdrag att företräda andra elever i
frågor om utbildningen.

Elevskyddsombud, elevrådsrepresentant och andra elevföreträdare ska

erbjudas kompensation för den undervisning som de går miste om på grund
av uppdraget.

Allmänt om vårdnadshavares inflytande över utbildningen i vissa skolformer
och i fritidshemmet

12 §

Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen,

grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet
ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen.

SFS 2010:800

Forum för samråd

13 §

Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum

för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §.
Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och
som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.

Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska

barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i
sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med syn-
punkter innan beslut fattas.

Rektorn och förskolechefen ansvarar för att det finns forum för samråd

enligt första stycket och för att informations- och samrådsskyldigheten enligt
andra stycket fullgörs.

Planering och information

14 §

Den närmare utformningen av inflytandet ska anges i samband med

den planering av verksamheten som föreskrivs i 4 §.

Barnen, eleverna och vårdnadshavarna ska informeras om vad som gäller i

fråga om inflytande och samråd. De ska också informeras om huvuddragen i
de bestämmelser som gäller för utbildningen. Rektorn eller förskolechefen
ansvarar för att sådan information lämnas.

Lokala styrelser

15 §

En kommun eller ett landsting får inrätta lokala styrelser inom den del

av skolväsendet som kommunen eller landstinget är huvudman för enligt
bestämmelserna om självförvaltningsorgan i 7 kap. 18–22 §§ kommunal-
lagen (1991:900) om inte annat följer av denna lag.

16 §

I en lokal styrelse för en förskoleenhet eller en skolenhet med grund-

skola eller grundsärskola ska företrädare för barnens eller elevernas vård-
nadshavare och företrädare för de anställda ingå som ledamöter. I en lokal
styrelse för en skolenhet med gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal
vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för
invandrare ska företrädare för eleverna och företrädare för de anställda ingå
som ledamöter. Företrädarna för eleverna eller vårdnadshavarna får inte vara
fler än övriga ledamöter.

17 §

Rektorn eller förskolechefen får uppdra åt den lokala styrelsen att

besluta i frågor som rektorn eller förskolechefen enligt 2 kap. 10 § får upp-
dra åt en anställd eller en uppdragstagare att besluta i. Rektorn eller förskole-
chefen får dock inte uppdra åt den lokala styrelsen att besluta i frågor som
rör enskilda barn eller elever.

SFS 2010:800

5 kap. Trygghet och studiero

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– tillämpningsområde (2 §),
– arbetsmiljö (3 och 4 §§),
– ordningsregler (5 §),
– disciplinära och andra särskilda åtgärder (6–23 §§), och
– dokumentation (24 §).

Tillämpningsområde

2 §

Om inte annat anges i respektive paragraf gäller bestämmelserna i detta

kapitel alla skolformer utom förskolan. Bestämmelserna i 1–6 och 22–24 §§
gäller också för fritidshemmet.

Arbetsmiljö

3 §

Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras

en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.

4 §

I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om kraven på en

god arbetsmiljö.

I vissa frågor som rör arbetsmiljön finns bestämmelser även i denna lag.

Ordningsregler

5 §

Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under

medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet.

Rektorn beslutar om ordningsregler.
Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning, särskild ut-

bildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare.

Disciplinära och andra särskilda åtgärder

Allmänna befogenheter för rektor och lärare

6 §

Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder

som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för
att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande.

Enligt de förutsättningar som följer av 7–23 §§ får det beslutas om ut-

visning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan
skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål.

En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas endast om den står i

rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.

SFS 2010:800

Utvisning ur undervisningslokalen

7 §

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasie-

skolan och gymnasiesärskolan får en lärare visa ut en elev från under-
visningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om

1. eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och
2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren.

Kvarsittning

8 §

Under samma förutsättningar som i 7 § får en lärare eller rektor i

grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan
eller gymnasiesärskolan besluta att en elev ska stanna kvar i skolan under
uppsikt högst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller
infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen börjar.

Utredning

9 §

Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, special-

skolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan vid upprepade
tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig
skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Sam-
råd ska ske med elevens vårdnadshavare.

Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 8 § är

uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.

10 §

Med utgångspunkt i vad som har framkommit vid en utredning enligt

9 § första stycket ska rektorn se till att åtgärder genomförs för att få eleven
att ändra sitt beteende.

Skriftlig varning

11 §

Efter en utredning enligt 9 § första stycket får rektorn besluta att till-

dela eleven en skriftlig varning. En sådan varning ska innehålla information
om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt bete-
ende.

Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.

Tillfällig omplacering

12 §

I förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, same-

skolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får rektorn besluta att en
elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven
annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om
åtgärderna som gjorts efter en sådan utredning som avses i 9 § första stycket
inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de
andra eleverna trygghet och studiero.

Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.

SFS 2010:800

Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit med

stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock
inte gälla för en längre tid än fyra veckor.

Tillfällig placering vid en annan skolenhet

13 §

Om åtgärder enligt 12 § inte är tillräckligt ingripande eller på grund

av andra omständigheter inte är möjliga att genomföra, får rektorn besluta att
en elev tillfälligt ska följa undervisningen vid en annan skolenhet.

Beslutet om en sådan tillfällig placering fattas gemensamt med rektorn vid

den mottagande skolenheten. Elevens vårdnadshavare ska informeras om
beslutet innan placeringen genomförs.

Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit med

stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock
inte gälla för en längre tid än fyra veckor.

Avstängning i vissa obligatoriska skolformer

14 §

I grundskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn besluta att

stänga av en elev helt eller delvis om

1. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero,
2. syftet med åtgärder enligt 7, 8 och 11 §§ inte uppnåtts eller det finns

andra särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende, och

3. eleven erbjuds kompensation för den undervisning som han eller hon

går miste om på grund av avstängningen.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första

stycket.

Ett beslut om avstängning gäller omedelbart om inte annat beslutas.

Avstängningstid i vissa obligatoriska skolformer

15 §

Ett beslut enligt 14 § får innebära avstängning endast under den tid

som behövs för en skyndsam utredning av vilka andra åtgärder som kan
behövas.

En elev får inte stängas av för en längre tidsperiod än en vecka och inte

heller vid fler tillfällen än två gånger per kalenderhalvår.

Inhämtande av yttrande och information till berörda

16 §

Innan rektorn beslutar om avstängning enligt 14 § ska eleven och

elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig.

Rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett beslut

om avstängning. Om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informe-
ras om beslutet.

SFS 2010:800

Avstängning i de frivilliga skolformerna

17 §

I gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning,

särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare får
huvudmannen besluta att helt eller delvis stänga av en elev om

1. eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda

vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kunskaper,

2. eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande,
3. eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för

kränkande behandling, eller

4. elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers

trygghet och studiero.

Huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedel-

bart.

Om det kan antas att någon av förutsättningarna för avstängning enligt

första stycket 2–4 är uppfyllda och beslutet är nödvändigt med hänsyn till
elevernas trygghet och studiero, får rektorn besluta om omedelbar av-
stängning.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt tredje

stycket.

Avstängningstid i de frivilliga skolformerna

18 §

Beslut enligt 17 § får inte avse avstängning under längre tid än två

veckor under ett kalenderhalvår, om inte annat följer av andra stycket.

Avstängningen får förlängas om syftet med en kortare avstängningstid

inte har uppnåtts eller om det av någon annan anledning bedöms som nöd-
vändigt med hänsyn till elevens uppträdande. Ett beslut om avstängning
enligt 17 § får dock inte avse längre tid än återstoden av pågående kalender-
halvår och tre ytterligare kalenderhalvår.

Rektorns beslut om omedelbar avstängning enligt 17 § tredje stycket gäl-

ler till dess huvudmannen har prövat saken och får inte avse längre tid än en
vecka. Om huvudmannens beslut inte kan avvaktas med hänsyn till andra
personers säkerhet, får beslutet förlängas med ytterligare en vecka.

Avstängning från viss utbildning med praktiska inslag

19 §

Huvudmannen får besluta att helt eller delvis stänga av en elev från

en viss utbildning i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxen-
utbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för
invandrare, om

1. det i utbildningen ingår praktik eller delar av utbildningen är arbets-

platsförlagd, och

2. det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänst-

göringen.

Huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedel-

bart.

Om det kan antas att förutsättningarna för avstängning enligt första

stycket är uppfyllda och det är nödvändigt på grund av brådskande omstän-
digheter, får rektorn besluta om omedelbar avstängning.

SFS 2010:800

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt tredje

stycket.

Avstängningstid från viss utbildning med praktiska inslag

20 §

Ett beslut om avstängning enligt 19 § ska avse viss tid eller gälla utan

tidsbegränsning.

Rektorns beslut om omedelbar avstängning enligt 19 § tredje stycket gäl-

ler till dess att huvudmannen har prövat saken och får inte avse längre tid än
en vecka. Om huvudmannens beslut inte kan avvaktas med hänsyn till andra
personers säkerhet, får beslutet om omedelbar avstängning förlängas med
ytterligare en vecka.

Inhämtande av yttrande

21 §

Innan huvudmannen eller rektorn beslutar om avstängning enligt

17 eller 19 § ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att
yttra sig.

Innan huvudmannen fattar beslut ska, om eleven är under 18 år, samråd

även ske med socialnämnden.

Rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett sådant

beslut som avses i 17 § tredje stycket och 19 § tredje stycket. Om eleven är
under 18 år ska även socialnämnden informeras om beslutet.

Omhändertagande av föremål

22 §

Rektorn eller en lärare får från en elev omhänderta föremål som

används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en
fara för säkerheten i denna.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första

stycket.

Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning, särskild ut-

bildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare.

23 §

Ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § ska återlämnas till

eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid
upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 22 § eller om det
med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte
återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens
vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett omhänder-
tagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet
av omhändertagandet.

Om ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § kan antas bli förverkat

enligt 36 kap. 3 § brottsbalken, 6 § narkotikastrafflagen (1968:64), 5 § lagen
(1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, 5 §
lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, 9 kap. 5 § vapenla-
gen (1996:67) eller 5 § lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga
varor, ska rektorn eller den som rektorn har bestämt skyndsamt anmäla
omhändertagandet till polismyndigheten. Omhändertagandet får i dessa fall
bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats.

SFS 2010:800

Dokumentation

24 §

Om en åtgärd vidtagits enligt 7, 8, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20,

21, 22 eller 23 §, ska den dokumenteras skriftligt av den som genomfört åt-
gärden. Om åtgärden rör omhändertagande av föremål enligt 22 §, gäller
denna skyldighet endast om föremålet inte återlämnats efter lektionens slut.

6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling

Ändamål och tillämpningsområde

1 §

Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av

barn och elever.

Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt

denna lag.

Diskriminering

2 §

Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med

verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).

Definitioner

3 §

I detta kapitel avses med

– elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 § den som söker annan utbildning

än förskola enligt denna lag,

– barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan peda-

gogisk verksamhet enligt 25 kap.,

– personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag,

och

– kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering

enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs
värdighet.

Tvingande bestämmelser

4 §

Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta

kapitel är utan verkan.

Ansvar för personalen

5 §

Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som

anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdra-
get.

SFS 2010:800

Aktiva åtgärder

Målinriktat arbete

6 §

Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verk-

samhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling
av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.

Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling

7 §

Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga

och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Plan mot kränkande behandling

8 §

Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en över-

sikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande
behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka
av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kom-
mande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts
ska tas in i efterföljande års plan.

Förbud mot kränkande behandling

9 §

Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för

kränkande behandling.

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande
behandling

10 §

En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att

ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i
samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen
eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn
eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband
med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvud-
mannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna
kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan
krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande

sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller
sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).

För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är in-

tegrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styck-
ena för den personal som huvudmannen utser.

Förbud mot repressalier

11 §

Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev

för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning

SFS 2010:800

enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med be-
stämmelserna i kapitlet.

Skadestånd

12 §

Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter

enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 § ska huvudmannen dels betala skadestånd till
barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan
skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra
fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa.

Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned el-

ler helt falla bort.

Rättegången

13 §

Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestäm-

melserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om sa-
ken är tillåten.

I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rätte-

gångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att
få tvisten prövad.

Bevisbörda

14 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som
ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling,
är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behand-
ling eller repressalier inte har förekommit.

Rätt att föra talan

15 §

I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion

som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolin-
spektionen för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra an-
nan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under
16 år krävs vårdnadshavares medgivande.

Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken

Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande,
pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sannings-
försäkran och andra frågor som rör bevisningen.

När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen

inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak.

16 §

Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett

barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas
av myndigheten.

SFS 2010:800

När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga

kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven el-
ler Skolinspektionen.

7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– vilka som omfattas av skolplikt (2 §),
– rätten till utbildning (3 §),
– hur skolplikten fullgörs (4–9 §§),
– när skolplikten inträder (10 §),
– tidigare skolstart (11 §),
– när skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången (12–

16 §§),

– deltagande i utbildning (17–19 §§), och
– ansvar för att skolplikten fullgörs (20–23 §§).

Vilka som omfattas av skolplikt

2 §

Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt enligt föreskrifterna i detta

kapitel.

Skolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars

förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska
gå i skola.

Skolplikt gäller inte heller barn som avses i 29 kap. 2 § andra stycket.

Dessa barn har dock samma rätt till utbildning som skolpliktiga barn.

Rätten till utbildning

3 §

I 2 kap. 21 § regeringsformen föreskrivs att alla barn som omfattas av

den allmänna skolplikten har rätt att kostnadsfritt erhålla grundläggande
utbildning i allmän skola.

Av 2 § tredje stycket samt 11 och 15 §§ följer även en viss rätt till ut-

bildning utöver skolplikten.

Hur skolplikten fullgörs

Grundskolan

4 §

Skolplikt ska fullgöras i grundskolan om inte förhållandena är sådana

som avses i 5 eller 6 § eller skolplikten fullgörs i sameskolan enligt 7 § eller
på annat sätt enligt bestämmelserna i 24 kap.

Grundsärskolan

5 §

Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav

därför att de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan.

Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun.

Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som

SFS 2010:800

omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning.
Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas

emot i grundsärskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller
i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin
vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till
barnets bästa.

Specialskolan

6 §

Barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda

skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i special-
skolan om de

1. är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktions-

nedsättning,

2. i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade, eller
3. har en grav språkstörning.
Frågan om mottagande i specialskolan prövas av Specialpedagogiska

skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande i specialskolan ska föregås av
en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social
bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen
genomförs.

Sameskolan

7 §

Barn till samer får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i års-

kurs 1–6 i grundskolan. Även andra barn får fullgöra den delen av sin skol-
plikt i sameskolan, om det finns särskilda skäl.

Frågan om ett barn ska få fullgöra sin skolplikt i sameskolan prövas av

Sameskolstyrelsen.

Mottagande på försök

8 §

Den som är elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan kan

på försök under högst sex månader tas emot som elev i en annan av dessa
skolformer, om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens
vårdnadshavare medger det.

Integrerade elever

9 §

En elev i grundskolan kan få sin utbildning inom grundsärskolan (inte-

grerad elev), om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens
vårdnadshavare medger det. En elev i grundsärskolan kan under samma för-
utsättningar få sin utbildning inom grundskolan eller sameskolan.

För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en annan skolform

gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn för
den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undan-
tag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervisningens
uppläggning.

SFS 2010:800

När skolplikten inträder

10 §

Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju

år.

Om det finns särskilda skäl får barnet börja fullgöra sin skolplikt först

höstterminen det kalenderår då barnet fyller åtta år.

Frågan om uppskjuten skolplikt prövas av hemkommunen efter begäran

av barnets vårdnadshavare.

Tidigare skolstart

11 §

Om ett barns vårdnadshavare begär det hos hemkommunen, ska bar-

net redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år jämställas med
skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja skolan.

När skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången

Skolpliktens upphörande

12 §

Om inte annat följer av 13 eller 14 § upphör skolplikten vid utgången

av vårterminen det nionde året eller, om eleven går i specialskolan, det
tionde året efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten.

Senare upphörande

13 §

För den elev som inte gått ut högsta årskursen när skolplikten annars

skulle ha upphört enligt 12 §, upphör skolplikten i stället ett år senare, dock
senast när eleven fyller 18 år.

Frågan om skolpliktens förlängning enligt första stycket prövas av hem-

kommunen. För en elev som går i specialskolan prövas dock frågan av Spe-
cialpedagogiska skolmyndigheten.

Tidigare upphörande

14 §

Om eleven före den tidpunkt som framgår av 12 eller 13 § uppnår de

kunskapskrav som minst ska uppnås för den skolform där eleven fullgör sin
skolplikt, upphör skolplikten.

Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hem-

kommunen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Specialpe-
dagogiska skolmyndigheten.

Rätt att slutföra skolgången

15 §

En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har rätt att

slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan.

En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har också rätt

att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två
år, om eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås
för respektive skolform. En elev i grundsärskolan har under denna tid rätt till
minst 800 timmars undervisning utöver den i 11 kap. 7 § första stycket ga-

SFS 2010:800

ranterade undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan uppnått kun-
skapskraven.

En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och

som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfredsställande
förhållanden i gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan, får efter det att skol-
plikten har upphört och i mån av plats genomgå ytterligare utbildning i spe-
cialskolan till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om
eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra stycket.

16 §

Frågan om rätt att slutföra skolgången enligt 15 § prövas av hem-

kommunen. För en elev som går i specialskolan prövas dock frågan av Spe-
cialpedagogiska skolmyndigheten.

Deltagande i utbildning

Närvaro

17 §

En elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan

ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbild-
ningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.

Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och

åtta timmar eller, i de två lägsta årskurserna, sex timmar per dag. Sådan
verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om avvikelser från andra stycket för elever i grundsärskolan och
specialskolan.

Om en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan

utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se
till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit
frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare
inte informeras samma dag.

Ledighet

18 §

En elev i en skolform som avses i 17 § får beviljas kortare ledighet för

enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet be-
viljas.

Rektorn beslutar om ledighet. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att

fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar.

Befrielse

19 §

En elev i en skolform som avses i 17 § får på begäran av elevens

vårdnadshavare befrias från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i un-
dervisningen om det finns synnerliga skäl. Ett sådant beslut får endast avse
enstaka tillfällen under ett läsår.

Rektorn beslutar om befrielse. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att

fatta sådana beslut.

SFS 2010:800

Ansvar för att skolplikten fullgörs

Vårdnadshavares ansvar

20 §

Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet

fullgör sin skolplikt.

Hemkommunens ansvar

21 § Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess
grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning.

Huvudmannens ansvar

22 §

Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsär-

skola fullgör sin skolgång. Huvudmannen för specialskolan och huvud-
mannen för sameskolan ska se till att elever i utbildning under deras ledning
fullgör sin skolgång.

När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola eller utan

giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning från obligatoriska in-
slag, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen.

Föreläggande och vite

23 §

Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att

elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så
ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra
sina skyldigheter. För en elev i specialskolan eller i sameskolan är det i stäl-
let huvudmannen för respektive skolform som får förelägga elevens vård-
nadshavare att fullgöra sina skyldigheter.

Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.
Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas.

8 kap. Förskolan

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–11 §§),
– bestämmelser om förskola med offentlig huvudman (12–17 §§), och
– bestämmelser om fristående förskola (18–24 §§).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 §

Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda bar-

nen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet
och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar
en helhet.

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbe-

reda barnen för fortsatt utbildning.

SFS 2010:800

Erbjudande av förskola

3 §

Barn som är bosatta i Sverige och som inte har börjat i förskoleklassen

eller i någon utbildning för fullgörande av skolplikten ska erbjudas förskola
enligt vad som anges i 4–7 §§. Förskola behöver dock inte erbjudas under
kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger.

4 §

Barn ska från och med höstterminen det år barnet fyller tre år erbjudas

förskola under minst 525 timmar om året, om inte annat följer av 5–7 §§.

5 §

Barn ska från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning

det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om
barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.

6 §

Barn, vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga enligt föräldra-

ledighetslagen (1995:584) för vård av annat barn, ska från och med ett års
ålder erbjudas förskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i
veckan.

7 §

Barn ska även i andra fall än som avses i 5 och 6 §§ erbjudas förskola,

om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveck-
ling i form av förskola.

Barngrupperna och miljön

8 §

Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig samman-

sättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö.

Särskilt stöd

9 §

Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i

sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver.

Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns

vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av sär-
skilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vård-
nadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stöd-
insatserna.

Modersmål

10 §

Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska

får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal

11 §

Personalen ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare

om barnets utveckling. Minst en gång varje år ska personalen och barnets
vårdnadshavare därutöver genomföra ett samtal om barnets utveckling och
lärande (utvecklingssamtal). Förskollärare har det övergripande ansvaret för
utvecklingssamtalet.

SFS 2010:800

Förskola med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

12 §

Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskola kommer till

stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola och vars vård-
nadshavare önskar det.

Hemkommunen får fullgöra sina skyldigheter genom att erbjuda barnet

motsvarande utbildning i fristående förskola.

Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en

annan kommun om att denna i sin förskola ska ta emot barn vars utbildning
hemkommunen ansvarar för.

Mottagande i en annan kommun

13 §

Ett barn har rätt att bli mottaget i förskola med offentlig huvudman i

en annan kommun än hemkommunen, om barnet med hänsyn till sina
personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens för-
skola. Innan kommunen fattar beslut om att ta emot ett sådant barn ska den
inhämta yttrande från barnets hemkommun.

Efter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i annat

fall i sin förskola ta emot ett barn från en annan kommun.

Erbjudande av plats

14 §

När vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig

huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader.

Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i

sin utveckling i form av förskola ska skyndsamt erbjudas förskola.

Placering vid en förskoleenhet

15 §

Ett barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget

hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önske-
mål.

Avgifter

16 §

En kommun får ta ut avgift för plats i förskola som den anordnar.

Avgifterna ska vara skäliga.

Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgiften avse bara

den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året.

För barn som erbjudits förskola enligt 7 § får avgiften avse bara den del av

verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan.

Interkommunal ersättning

17 §

En kommun som i sin förskola har ett barn från en annan kommun

ska ersättas för sina kostnader för barnets utbildning av barnets hem-
kommun, om mottagandet grundar sig på 13 § första stycket.

SFS 2010:800

Även i de fall som avses i 13 § andra stycket ska hemkommunen betala

ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall
inte kommer överens om något annat, ska ersättningen bestämmas med hän-
syn till kommunens åtagande och barnets behov efter samma grunder som
hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskola.
Har ett barn ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen
inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Fristående förskola

Mottagande

18 §

Varje fristående förskola ska vara öppen för alla barn som ska erbju-

das förskola, om inte den kommun där förskoleenheten är belägen medger
undantag med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt ett barn,

om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för barnet enligt 23 §
andra stycket.

Urval

19 §

Om det inte finns plats för alla sökande till en förskoleenhet, ska

urvalet göras på de grunder som den kommun där förskoleenheten är
belägen godkänner.

Avgifter

20 §

Avgifter som huvudmannen för en fristående förskola tar ut får inte

vara oskäligt höga.

Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgiften avse bara

den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året.

För barn som ska erbjudas förskola enligt 7 § får avgiften avse bara den

del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan.

Bidrag från hemkommunen

21 §

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje barn vid

förskoleenheten.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 22 § och i vissa fall ett tilläggs-

belopp enligt 23 §.

22 §

Grundbeloppet ska avse ersättning för

1. omsorg och pedagogisk verksamhet,
2. pedagogiskt material och utrustning,
3. måltider,
4. administration,
5. mervärdesskatt, och
6. lokalkostnader.

SFS 2010:800

Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen till-

lämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskola.

23 §

Tilläggsbelopp ska lämnas för barn som har ett omfattande behov av

särskilt stöd.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för ett barn i be-

hov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårig-
heter uppstår för kommunen.

24 §

Bidragsskyldigheten enligt 21 § gäller bara i den omfattning som bar-

net ska erbjudas förskola enligt 4–7 §§.

9 kap. Förskoleklassen

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–11 §§),
– bestämmelser om förskoleklass med offentlig huvudman (12–16 §§),

och

– bestämmelser om fristående förskoleklass (17–22 §§).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 §

Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och för-

bereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn
på eleven och elevens behov.

Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Läsår och terminer

3 §

Utbildningen i förskoleklassen ska bedrivas under ett läsår, som består

av en hösttermin och en vårtermin.

Erbjudande och information om utbildningen

4 §

Förskoleklassen är avsedd för barn som ännu inte har börjat någon ut-

bildning för fullgörande av skolplikten.

Hemkommunen ska informera vårdnadshavarna om förskoleklassen och

syftet med denna samt verka för att barnen deltar i den.

5 §

Barn som är bosatta i Sverige ska erbjudas förskoleklass från och med

höstterminen det år de fyller sex år. Barn får tas emot tidigare.

Tester och prov

6 §

Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till eller

inom en skolenhet. Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt
utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.

SFS 2010:800

Omfattning

7 §

Förskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar under ett läsår.

Avgifter

8 §

Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som

behövs för en tidsenlig utbildning.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

9 §

Trots 8 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obe-

tydlig kostnad för eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga be-

stämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader
som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara
öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens själv-
kostnad för att eleven deltar i aktiviteten.

Modersmål

10 §

Förskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersmål än

svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt moders-
mål.

Utvecklingssamtal

11 §

Minst en gång varje läsår ska läraren, eleven och elevens vård-

nadshavare ha ett utvecklingssamtal om elevens utveckling och lärande.

Förskoleklass med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

12 §

Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskoleklass kommer

till stånd för alla barn i kommunen som önskar sådan utbildning. Av 2 kap.
4 § framgår att staten är huvudman för förskoleklass vid en skolenhet med
specialskola eller sameskola.

Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att kommunen an-

ordnar förskoleklass i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för
samtliga i kommunen som är berörda.

Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en

annan kommun om att denna i sin förskoleklass ska ta emot barn vars utbild-
ning hemkommunen ansvarar för.

Mottagande i en annan kommun

13 §

Ett barn har rätt att bli mottaget i förskoleklass med offentlig huvud-

man i en annan kommun än den som ska svara för barnets utbildning, om
barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få
gå i den kommunens förskoleklass. Innan kommunen fattar beslut om att för

SFS 2010:800

visst läsår ta emot ett sådant barn, ska den inhämta yttrande från barnets
hemkommun.

Efter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i annat

fall i sin förskoleklass ta emot ett barn från en annan kommun.

14 §

En elev som har tagits emot i en kommuns förskoleklass ett visst läsår

har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund
för mottagandet ändras under läsåret.

Placering vid en skolenhet

15 §

En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens

vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle
medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet
nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan
skolenhet.

Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast

om den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska
eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Interkommunal ersättning

16 §

En kommun som i sin förskoleklass har en elev från en annan kom-

mun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hem-
kommun, om elevens skolgång grundar sig på 13 § första stycket.

Även i de fall som avses i 13 § andra stycket ska hemkommunen betala

ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall
inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till
kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hem-
kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskoleklass.
Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen
inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Fristående förskoleklass

Mottagande

17 §

Varje fristående förskoleklass ska vara öppen för alla elever som ska

erbjudas utbildning i förskoleklassen. Utbildningen får dock begränsas till
att avse elever som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev,

om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 21 §
andra stycket.

Urval

18 §

Om det inte finns plats för alla sökande till en skolenhet med för-

skoleklass, ska urvalet göras på de grunder som Statens skolinspektion god-
känner.

SFS 2010:800

Bidrag från hemkommunen

19 §

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid

skolenheten.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 20 § och i vissa fall ett tilläggs-

belopp enligt 21 §.

20 §

Grundbeloppet ska avse ersättning för

1. undervisning,
2. lärverktyg,
3. elevhälsa,
4. måltider,
5. administration,
6. mervärdesskatt, och
7. lokalkostnader.
Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen till-

lämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskoleklass.

21 §

Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av

särskilt stöd.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i be-

hov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårig-
heter uppstår för kommunen.

Insyn

22 §

Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i

verksamheten.

10 kap. Grundskolan

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–13 §§),
– bestämmelser om betyg (14–23 §§),
– bestämmelser om grundskola med offentlig huvudman (24–34 §§), och
– bestämmelser om fristående grundskola (35–41 §§).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 §

Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elev-

ernas förmåga att tillägna sig dessa.

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt

förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbild-
ning.

Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge

en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

SFS 2010:800

Årskurser, läsår och terminer

3 §

Grundskolan ska ha nio årskurser. Utbildningen i varje årskurs ska

bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret

ska börja och sluta.

Ämnen

4 §

Undervisningen ska omfatta följande ämnen:

– bild,
– engelska,
– hem- och konsumentkunskap,
– idrott och hälsa,
– matematik,
– musik,
– naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,
– samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och

samhällskunskap,

– slöjd,
– svenska eller svenska som andraspråk, och
– teknik.
Härutöver ska det som ämnen finnas språkval och, för elever som ska er-

bjudas modersmålsundervisning, modersmål.

Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elev-

ens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller
flera ämnen. Skolans val får omfatta ett lokalt tillval, om Statens skolverk
har godkänt en plan för undervisningen.

Undervisningstid

5 §

Den totala undervisningstiden för varje elev ska vara minst

6 665 timmar.

Ytterligare bestämmelser om fördelning av undervisningstiden (timplan)

finns i bilaga 1.

Bemyndiganden

6 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §,
2. avvikelser från 4 § och från timplanen för fristående skolor med sär-

skild pedagogisk inriktning och för särskilda utbildningar,

3. andra begränsade avvikelser från 4 § och från timplanen utöver vad

som följer av 3 kap. 12 § (anpassad studiegång) eller 7 kap. 9 § andra stycket
(integrerad undervisning), om det finns särskilda skäl, och

4. undantag från skyldigheten att tillämpa timplanen.

SFS 2010:800

Modersmålsundervisning

7 §

En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än

svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om

1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.
Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas

även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att
modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal
elever önskar sådan undervisning i det språket.

Kursplaner

8 §

För varje ämne ska en kursplan gälla.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om kursplaner.

Tester och prov

9 §

Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till eller

inom en skolenhet. Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt
utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter som innebär undantag från första stycket för utbildning från och
med årskurs 7 och, om det finns särskilda skäl, även för utbildning från och
med årskurs 4. Sådana föreskrifter får innebära att bestämmelsen i 30 § för-
sta stycket om en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet
nära hemmet åsidosätts.

Avgifter

10 §

Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som

behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

11 §

Trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obe-

tydlig kostnad för eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga be-

Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

12 §

Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vård-

nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och
sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet

SFS 2010:800

ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läro-
planen.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram

som avses i 3 kap. 9 §.

13 §

Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell ut-

vecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till

kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och

2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskaps-

kraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läropla-
nen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elev-

ens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det.
Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid
utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn
beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utveck-
lingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen

än vid ett utvecklingssamtal.

Betyg

Tillämpliga bestämmelser

14 §

Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap.

13–21 §§.

Betygssättning

15 §

Betyg ska sättas i grundskolans ämnen.

16 §

Betyg ska sättas

1. i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs

9 i ämnen som inte har avslutats, och

2. när ett ämne har avslutats.

17 §

Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F använ-

das. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta
betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt re-
sultat betecknas med F.

18 §

Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett

ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet.

Betyg innan ett ämne har avslutats

19 §

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen

bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och
med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i

SFS 2010:800

relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i
förhållande till kunskapskraven i årskurs 9.

Betyg när ett ämne har avslutats

20 §

När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget

bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om kunskapskrav.

21 §

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och

20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha upp-
nått i slutet av årskurs 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller
andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och
som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskaps-
krav.

22 §

I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skrift-

lig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. Av bedömningen
får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Bedömningen ska under-
tecknas av läraren.

Om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de stöd-

åtgärder som har vidtagits framgå av beslutet.

Prövning

23 §

Den som vill ha betyg från grundskolan har rätt att genomgå prövning

för betyg. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera
ämnen som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått
betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan.

Bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap. ska i till-

lämpliga delar gälla i fråga om prövningen.

Grundskola med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

24 §

Hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundskolan kommer till

stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i grundskolan och som inte
fullgör sin skolgång på annat sätt.

Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hemkommunen

anordnar grundskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för
alla i kommunen som är berörda.

Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en

annan kommun om att denna i sin grundskola ska ta emot elever vars grund-
skoleutbildning hemkommunen ansvarar för.

SFS 2010:800

Mottagande i en annan kommun

25 §

En elev har rätt att bli mottagen i en grundskola som anordnas av en

annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med
hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den
kommunens grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst
läsår ta emot en sådan elev ska den inhämta yttrande från elevens hemkom-
mun.

26 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om att kommuner får anordna särskild utbildning i sin
grundskola. Föreskrifterna får innebära att elever från hela landet i mån av
plats ska tas emot på utbildningen.

27 §

En kommun får även i andra fall än som avses i 24 § tredje stycket,

25 eller 26 § ta emot en elev från en annan kommun i sin grundskola efter
önskemål av elevens vårdnadshavare.

28 §

En elev som har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst läsår

har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund
för mottagandet ändras under läsåret.

Om det för eleven återstår endast en årskurs, har eleven också rätt att gå

kvar sista årskursen.

Kommunens organisation av sin grundskola

29 §

Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskola be-

akta vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna.

Varje kommun ska organisera sin grundskola så att ingen elev på grund av

skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. Avsteg härifrån får dock
göras om förhållandena är så speciella att det framstår som orimligt att kom-
munen måste anordna skolgång på sådant sätt att eleven kan bo kvar i hem-
met under skolgången. Vid denna bedömning ska särskild vikt fästas vid
elevens ålder.

En elev i grundskola med offentlig huvudman som till följd av sin skol-

gång måste bo utanför det egna hemmet har rätt till tillfredsställande förhål-
landen. Hemkommunen ska svara för detta utan extra kostnader för eleven.
Hemkommunens skyldighet omfattar dock inte elever som med stöd av 25–
27 §§ går i en annan kommuns grundskola eller elever som väljer att gå i en
annan skolenhet i hemkommunen än den där de annars skulle ha placerats.

Placering vid en skolenhet

30 §

En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens

Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast

SFS 2010:800

1. den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska el-

ler ekonomiska svårigheter för kommunen, eller

2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.
Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte annat beslutas.

31 §

Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar

där om inte något annat följer av 30 § andra stycket. Detsamma ska gälla den
som har tagits emot i förskoleklassen och som ska fortsätta sin utbildning i
grundskolan vid samma skolenhet.

Skolskjuts i hemkommunen

32 §

Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri

skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbild-
ningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvä-
gens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon an-
nan särskild omständighet.

Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än

den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan
kommuns grundskola med stöd av 25–27 §§. I de fall då det kan ske utan or-
ganisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna
skolskjuts i dessa fall.

Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas.

Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen

33 §

En elev som med stöd av 25 § går i en annan kommuns grundskola

och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen har rätt
till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen
bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahö-
rande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts an-

ordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av
elevens hemkommun.

Interkommunal ersättning

34 §

En kommun som i sin grundskola har en elev från en annan kommun

ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkom-
mun, om elevens skolgång i kommunen grundar sig på 24, 25 eller 26 §.

Även i de fall som avses i 27 § ska hemkommunen betala ersättning till

den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer
överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens
åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen till-
lämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Har en elev ett
omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bi-
drag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter uppstår för kommunen.

SFS 2010:800

Fristående grundskola

Mottagande

35 §

Varje fristående grundskola ska vara öppen för alla elever som har

rätt till utbildning i grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att
avse

1. vissa årskurser,
2. elever som är i behov av särskilt stöd, och
3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.
Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev

om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 39 §
andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första
stycket 3.

Urval

36 §

Om det inte finns plats för alla sökande, ska urvalet göras på de grun-

der som Statens skolinspektion godkänner, om inte annat följer av föreskrif-
ter som meddelats med stöd av 9 § andra stycket eller annars avser sådana
utbildningar som avses i 6 § 2.

Bidrag från hemkommunen

37 §

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid

skolenheten.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 38 § och i vissa fall ett tilläggs-

belopp enligt 39 §.

38 §

Grundbeloppet ska avse ersättning för

1. undervisning,
2. lärverktyg,
3. elevhälsa,
4. måltider,
5. administration,
6. mervärdesskatt, och
7. lokalkostnader.
Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen

tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan.

39 §

Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av

särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov

av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter
uppstår för kommunen.

SFS 2010:800

Skolskjuts

40 §

Hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i en fristå-

ende grundskola inom kommunen under samma förutsättningar som enligt
32 § andra stycket andra meningen gäller för elever som valt en annan
skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem.

Insyn

41 §

Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i

verksamheten.

11 kap. Grundsärskolan

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–17 §§),
– bestämmelser om betyg (18–23 §§),
– bestämmelser om grundsärskola med offentlig huvudman (24–33 §§),

och

– bestämmelser om fristående grundsärskola (34–40 §§).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 §

Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning

som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möj-
ligt motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund
för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt motsvara vad som
anges för grundskolan i 10 kap. 2 §.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om elever med utveck-

lingsstörning också ska gälla vissa andra barn, ungdomar och vuxna.

Träningsskolan

3 §

Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns trä-

ningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra
sig hela eller delar av utbildningen i ämnen.

Årskurser, läsår och terminer

4 §

Grundsärskolan ska ha nio årskurser. Utbildningen i varje årskurs ska

bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret

ska börja och sluta.

Ämnen och ämnesområden

5 §

Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnes-

områden, eller en kombination av dessa. Utbildning inom ämnesområden är

SFS 2010:800

avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbild-
ningen i ämnen. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans
kursplaner.

6 §

Undervisningen ska omfatta följande ämnen eller ämnesområden.

Ämnen:
– bild,
– engelska,
– hem- och konsumentkunskap,
– idrott och hälsa,
– matematik,
– musik,
– naturorienterande ämnen,
– samhällsorienterande ämnen,
– slöjd,
– svenska eller svenska som andraspråk, och
– teknik.
Ämnesområden:
– estetisk verksamhet,
– kommunikation,
– motorik,
– vardagsaktiviteter, och
– verklighetsuppfattning.
Utöver de ämnen och ämnesområden som anges i första stycket ska det

som ämne finnas modersmål för de elever som ska erbjudas moders-
målsundervisning.

Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elev-

ens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller
flera ämnen eller ämnesområden.

Undervisningstid

7 §

Den totala undervisningstiden för varje elev i grundsärskolan ska vara

minst 6 665 timmar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan).

8 §

Huvudmannen för utbildningen avgör om en elev som tas emot i

grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Rektorn
får besluta att en elev ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden
samt ämnen enligt grundskolans kursplaner, om eleven har förutsättningar
för det.

Samråd med elevens vårdnadshavare ska ske innan beslut fattas.

Bemyndiganden

9 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. undervisningstid utöver vad som följer av 7 §,

SFS 2010:800

2. avvikelser från 6 § och från timplanen utöver vad som följer av 3 kap.

12 § (anpassad studiegång) eller 7 kap. 9 § andra stycket (integrerad under-
visning), om det behövs med hänsyn till elevernas förmåga, och

3. andra begränsade avvikelser från 6 § och från timplanen.

Modersmålsundervisning

10 §

En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än

svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om

1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.
Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas

även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

Kursplaner

11 §

För varje ämne och ämnesområde ska gälla en kursplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om kursplaner.

Tester och prov

12 §

Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till

eller inom en skolenhet. Tester och prov får inte heller utgöra villkor för
fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.

Avgifter

13 §

Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som

behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

14 §

Trots 13 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obe-

tydlig kostnad för eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga

bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader
som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara
öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens själv-
kostnad för att eleven deltar i aktiviteten.

Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

15 §

Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vård-

nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och
sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet

SFS 2010:800

ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läro-
planen.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram

som avses i 3 kap. 9 §.

16 §

Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utveck-

lingsplan

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kun-

skapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i,
och

2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kun-

skapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läro-
planen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elev-

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen

än vid ett utvecklingssamtal.

Intyg och studieomdöme

17 §

Eleverna ska efter avslutad grundsärskola få intyg om den utbildning

de gått igenom.

Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska intyget komplette-

ras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlig-
het att bedriva studier.

Intyget ska undertecknas av läraren.

Betyg

Tillämpliga bestämmelser

18 §

Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap.

13–21 §§.

Betygssättning

19 §

Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i

grundsärskolans ämnen

1. i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs

9, och

2. när ett ämne har avslutats.

20 §

Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas.

Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.

För den elev som inte uppnår kraven för betyget E, ska betyg inte sättas i

ämnet.

SFS 2010:800

21 §

Om en elev i grundsärskolan har läst ett ämne enligt grundskolans

kursplaner och eleven eller elevens vårdnadshavare begär att betyg ska sättas
i ämnet, ska de bestämmelser som gäller för betygssättning i grundskolan
tillämpas.

Betyg innan ett ämne har avslutats

22 §

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen

bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till
och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper
ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i
förhållande till kunskapskraven i årskurs 9.

Betyg när ett ämne har avslutats

23 §

När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget

bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om kunskapskrav.

Grundsärskola med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

24 §

Hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundsärskolan kommer

till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i grundsärskolan och
inte fullgör sin skolgång på annat sätt.

Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hemkommunen
1. anordnar grundsärskola i den omfattning som krävs för att bereda

utbildning för alla i kommunen som är berörda, eller

2. kommer överens med en annan kommun att den i sin grundsärskola ska

ta emot de elever som hemkommunen ansvarar för.

Mottagande i en annan kommun

25 §

En elev har rätt att bli mottagen i en grundsärskola som anordnas av

en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven
med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den
kommunens grundsärskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst
läsår ta emot en sådan elev, ska den inhämta yttrande från elevens hem-
kommun.

26 §

En kommun får även i andra fall än som avses i 24 § andra stycket

2 eller 25 § ta emot en elev från en annan kommun i sin grundsärskola efter
önskemål av elevens vårdnadshavare.

27 § En elev som har tagits emot i en kommuns grundsärskola ett visst läsår
har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för
mottagandet ändras under läsåret.

Om det för eleven återstår endast en årskurs har eleven också rätt att gå

kvar sista årskursen.

SFS 2010:800

Kommunens organisation av sin grundsärskola

28 §

Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundsärskola

beakta vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för elev-
erna.

Varje kommun ska så långt det är möjligt organisera sin grundsärskola så

att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet.

I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns

det föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller bo-
stad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför
föräldrahemmet.

Placering vid en skolenhet

29 §

En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens

Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast

1. den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska

eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller

2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.
Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte annat beslutas.

30 §

Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar

där om inte något annat följer av 29 § andra stycket. Detsamma ska gälla den
som har tagits emot vid en skolenhet med förskoleklass och som ska fortsätta
sin utbildning i grundsärskolan vid samma skolenhet.

Skolskjuts i hemkommunen

31 §

Elever i grundsärskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri

skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där
utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till
färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller
någon annan särskild omständighet.

Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än

den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan
kommuns grundsärskola med stöd av 25 eller 26 §§. I de fall då det kan ske
utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även an-
ordna skolskjuts i dessa fall.

Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas.

Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen

32 §

En elev som med stöd av 25 § går i en annan kommuns grundsärskola

och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen har rätt
till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen

SFS 2010:800

bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemma-
hörande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts

anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas
av elevens hemkommun.

Interkommunal ersättning

33 §

En kommun som i sin grundsärskola har en elev från en annan kom-

mun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hem-
kommun, om elevens skolgång i kommunen grundar sig på 24 § andra
stycket 2 eller 25 §.

Även i de fall som avses i 26 § ska hemkommunen betala ersättning till

den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer
överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens
åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen till-
lämpar vid fördelning av resurser till de egna grundsärskolorna. Har en elev
ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna
bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekono-
miska svårigheter uppstår för kommunen.

Fristående grundsärskola

Mottagande

34 §

Varje fristående grundsärskola ska vara öppen för alla elever som har

rätt till utbildning i grundsärskolan. Utbildningen får dock begränsas till att
avse

om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 38 §
andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första
stycket 3.

Urval

35 §

Om det inte finns plats för alla sökande, ska urvalet göras på grunder

som Statens skolinspektion godkänner.

Bidrag från hemkommunen

36 §

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid

skolenheten.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 37 § och i vissa fall ett tilläggs-

belopp enligt 38 §.

SFS 2010:800

37 §

Grundbeloppet ska avse ersättning för

1. undervisning,
2. lärverktyg,
3. elevhälsa,
4. måltider,
5. administration,
6. mervärdesskatt, och
7. lokalkostnader.
Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen

tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundsärskolan.

38 §

Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av

särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i

behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter uppstår för kommunen.

Skolskjuts

39 §

Hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i en fristå-

ende grundsärskola inom kommunen under samma förutsättningar som
enligt 31 § andra stycket andra meningen gäller för elever som valt en annan
skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem.

Insyn

40 §

Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i

verksamheten.

12 kap. Specialskolan

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–13 §§),
– bestämmelser om betyg (14–23 §§), och
– bestämmelser om huvudmannens skyldigheter i särskilda fall (24–

26 §§).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 §

Specialskolan ska ge de barn och ungdomar som avses i 7 kap. 6 § en

utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt
det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Utbildningen
ska ligga till grund för fortsatt utbildning.

SFS 2010:800

Årskurser, läsår och terminer

3 §

Specialskolan ska ha tio årskurser. Utbildningen i varje årskurs ska

bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

Ämnen

4 §

Undervisningen ska omfatta följande ämnen:

– bild,
– engelska,
– hem- och konsumentkunskap,
– idrott och hälsa,
– matematik,
– naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,
– rörelse och drama eller musik,
– samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och

samhällskunskap,

– slöjd,
– svenska eller svenska som andraspråk,
– teckenspråk, och
– teknik.
För hörande elever gäller att ämnet musik ersätter ämnet rörelse och

drama. För elever som tagits emot enligt 7 kap. 6 § första stycket 1 gäller att
ämnet svenska ersätter ämnet teckenspråk.

Härutöver ska det som ämnen finnas språkval och, för de elever som ska

erbjudas modersmålsundervisning, modersmål.

Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elev-

ens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller
flera ämnen.

Undervisningstid

5 §

Den totala undervisningstiden för varje elev i specialskolan ska vara

minst 7 845 timmar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan).

Bemyndiganden

6 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om

1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §,

2. begränsade avvikelser från 4 § utöver vad som följer av 3 kap. 12 §

(anpassad studiegång), om det finns särskilda skäl, och

3. avvikelser för elever med utvecklingsstörning från den ämnesindelning

som anges i 4 §.

SFS 2010:800

Modersmålsundervisning

7 §

En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än

svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om

1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.
Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas

även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

Kursplaner

8 §

För varje ämne ska gälla en kursplan.

För elever med utvecklingsstörning får grundsärskolans kursplaner tilläm-

pas om elevens vårdnadshavare lämnar sitt samtycke. Om elevens vårdnads-
havare inte lämnar sitt samtycke ska eleven läsa enligt specialskolans kurs-
planer. Grundsärskolans kursplaner får dock tillämpas för en elev utan elev-
ens vårdnadshavares samtycke om det finns synnerliga skäl med hänsyn till
elevens bästa. I den utsträckning som grundsärskolans kursplaner inte kan
användas får särskilda kursplaner upprättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om kursplaner.

Tester och prov

9 §

Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till eller

inom en skolenhet. Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt
utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.

Avgifter

10 §

Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som

behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

11 § Trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en
obetydlig kostnad för eleverna.
I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga
bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader
som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara
öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens själv-
kostnad för att eleven deltar i aktiviteten.

Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

12 §

Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vård-

nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och

SFS 2010:800

sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet
ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läro-
planen.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram

som avses i 3 kap. 9 §.

13 §

Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell ut-

vecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kun-

skapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och

2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kun-

skapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läro-
planen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elev-

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen

än vid ett utvecklingssamtal.

Betyg

Tillämpliga bestämmelser

14 §

Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap.

13–21 §§.

För elever som läser enligt specialskolans kursplaner gäller utöver 3 kap.

bestämmelserna om betygssättning i 15–22 §§.

För elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner gäller utöver

3 kap. bestämmelserna om intyg, studieomdöme och betyg i 11 kap. 17–
23 §§. Betyg innan ett ämne har avslutats ska dock sättas vid de tidpunkter
som anges i 16 § 1.

Betygssättning

15 §

Betyg ska sättas i specialskolans ämnen.

16 §

Betyg ska sättas

1. i slutet av varje termin i årskurs 9 och i slutet av höstterminen i årskurs

10 i ämnen som inte har avslutats, och

2. när ett ämne har avslutats.

17 §

Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F använ-

das. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta
betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt
resultat betecknas med F.

SFS 2010:800

18 §

Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett

ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet.

Betyg innan ett ämne har avslutats

19 §

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen

Betyg när ett ämne har avslutats

20 §

När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestäm-

mas med hjälp av bestämda kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om kunskapskrav.

21 §

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och

20 §§ bortses från enstaka delar av kunskapskrav som eleven ska ha uppnått
i slutet av årskurs 10. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utöver
de som anges i 7 kap. 6 §, eller andra liknande personliga förhållanden som
inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska
kunna nå ett visst kunskapskrav.

22 §

I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skrift-

lig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. Av bedömningen
får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Bedömningen ska under-
tecknas av läraren.

Om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de stöd-

åtgärder som har vidtagits framgå av beslutet.

Prövning

23 §

Den som vill ha betyg från specialskolan har rätt att genomgå pröv-

ning för betyg. Denna kan avse hela utbildningen i specialskolan eller ett el-
ler flera ämnen som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare
har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från specialskolan.

Bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap. ska i till-

lämpliga delar gälla i fråga om prövningen.

Huvudmannens skyldigheter i särskilda fall

Ersättning från elevens hemkommun

24 §

Hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa kostnader

för den som är elev i specialskolan eller i förskoleklass eller fritidshem vid
en skolenhet inom specialskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om ersättningens storlek.

SFS 2010:800

Resor och boende

25 §

En elev i specialskolan har rätt till de resor som krävs för utbild-

ningen. Staten ska stå för kostnaderna.

En elev i specialskolan som till följd av skolgången måste bo utanför det

egna hemmet har rätt till tillfredsställande förhållanden. Staten ska svara för
detta utan extra kostnader för eleven.

Skolenheter

26 §

Utbildningen i specialskolan ska anordnas av Specialpedagogiska

skolmyndigheten och bedrivas vid flera skolenheter.

13 kap. Sameskolan

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–14 §§), och
– bestämmelser om huvudmannens skyldigheter i särskilda fall (15–

17 §§).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 §

Sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning som i övrigt

motsvarar utbildningen i årskurserna 1–6 i grundskolan.

Årskurser, läsår och terminer

3 §

Sameskolan ska ha sex årskurser. Utbildningen i varje årskurs ska

bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

Ämnen

4 §

Undervisningen ska omfatta följande ämnen:

samhällskunskap,

– samiska,
– slöjd,
– svenska eller svenska som andraspråk, och
– teknik.
Härutöver ska det som ämnen finnas språkval och, för elever som ska

erbjudas modersmålsundervisning, modersmål.

SFS 2010:800

Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elev-

ens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller
flera ämnen.

Undervisningstid

5 §

Den totala undervisningstiden för varje elev ska vara minst 4 200 tim-

mar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan).

6 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §, och
2. begränsade avvikelser från 4 § och från timplanen utöver vad som följer

av 3 kap. 11 § (anpassad studiegång), om det finns särskilda skäl.

Modersmålsundervisning

7 §

En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än

svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om

1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.
Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas

även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

Kursplaner

8 §

För varje ämne ska en kursplan gälla.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om kursplaner.

Tester och prov

9 §

Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till eller

inom en skolenhet. Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt
utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.

Avgifter

10 §

Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som

behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

11 §

Trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obe-

tydlig kostnad för eleverna.

SFS 2010:800

I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga be-

Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

12 §

Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vård-

nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och
sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet
ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läro-
planen.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram

som avses i 3 kap. 9 §.

13 §

Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell ut-

vecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kun-

skapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och

2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskaps-

kraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läropla-
nen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elev-

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen

än vid ett utvecklingssamtal.

Intyg vid avgång

14 §

När en elev avgår från en sameskola ska intyg om avgången utfärdas.

Intyget ska innehålla uppgifter om
1. den årskurs från vilken eleven avgått,
2. tiden för avgången,
3. de ämnen som eleven undervisats i, och
4. det antal undervisningstimmar som eleven erbjudits.
Intyget ska undertecknas av rektorn.

Huvudmannens skyldigheter i särskilda fall

Ersättning från elevens hemkommun

15 §

Hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa kostnader för

den som är elev i sameskolan eller i förskoleklass eller fritidshem vid en
skolenhet inom sameskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om ersättningens storlek.

SFS 2010:800

Resor och boende

16 §

En elev i sameskolan har rätt till de resor som krävs för utbildningen.

Staten ska stå för kostnaderna.

En elev i sameskolan som till följd av skolgången måste bo utanför det

egna hemmet har rätt till tillfredsställande förhållanden. Staten ska svara för
detta utan extra kostnader för eleven.

Skolenheter

17 §

Utbildning i sameskolan ska anordnas av Sameskolstyrelsen och be-

drivas vid flera skolenheter.

14 kap. Fritidshemmet

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–10 §§),
– bestämmelser om fritidshem med offentlig huvudman (11–14 §§), och
– bestämmelser om fritidshem med enskild huvudman (15–19 §§).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 §

Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grund-

skolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbild-
ningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elev-
ernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och
rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens
behov.

Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Erbjudande av utbildning

3 §

Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i kommu-

nens förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Staten ska erbjuda utbild-
ning i fritidshem för elever i specialskola och sameskola.

Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i en

fristående skola i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning.

4 §

Utbildning i fritidshem ska erbjudas så snart det framkommit att eleven

har behov av en sådan plats.

Omfattning

5 §

En elev i någon av de skolformer som anges i 3 § ska erbjudas utbild-

ning i fritidshemmet i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrar-
nas förvärvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov på grund
av familjens situation i övrigt.

SFS 2010:800

6 §

Elever ska även i andra fall än som avses i 5 § erbjudas utbildning i

fritidshem, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i
sin utveckling i form av sådan utbildning.

7 §

Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven

fyller 13 år. Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får öp-
pen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem, om eleven inte på
grund av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av sådant särskilt stöd i
sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem.

Bestämmelser om öppen fritidsverksamhet finns i 25 kap.

8 §

Fritidshem ska erbjudas eleverna den del av dagen då eleverna inte går

i någon av de skolformer som anges i 3 § och under lov. Fritidshem behöver
inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större hel-
ger.

Elevgrupperna och miljön

9 §

Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en lämplig samman-

sättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö.

Placering vid en skolenhet

10 §

En elev i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola eller

sameskola ska erbjudas utbildning i fritidshem vid eller så nära som möjligt
den skolenhet där eleven får utbildning.

Fritidshem med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

11 §

Hemkommunen svarar för att en elev som ska erbjudas fritidshem en-

ligt bestämmelserna i detta kapitel och går i en sådan särskild utbild-
ningsform som avses i 24 kap. erbjuds fritidshem. I dessa fall ska be-
stämmelserna i 4–10 §§ tillämpas.

Avgifter

12 §

En kommun får ta ut avgift för utbildning i fritidshem som den anord-

nar.

Avgifterna ska vara skäliga.

Avgifter vid skolenhet med specialskola och sameskola

13 §

Avgifter som staten tar ut för utbildning i fritidshem vid en skolenhet

med specialskola eller sameskola ska bestämmas efter samma grunder som
kommunen där fritidshemmet är beläget tillämpar i sina fritidshem.

SFS 2010:800

Interkommunal ersättning

14 §

En kommun som i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun

ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning i fritidshemmet av elev-
ens hemkommun, om elevens skolgång i den mottagande kommunens för-
skoleklass, grundskola eller grundsärskola grundar sig på 9 kap. 13 § första
stycket, 10 kap. 24, 25 eller 26 § eller 11 kap. 24 § andra stycket 2 eller 25 §.

Även i andra fall då en kommun i sitt fritidshem har en elev från en annan

kommun ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommu-
nen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska
ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens
behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av
resurser till sina egna fritidshem. Har en elev ett omfattande behov av sär-
skilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet,
om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kom-
munen.

Ersättningen enligt första eller andra stycket ska i förekommande fall

minskas med belopp som huvudmannen tar ut enligt 12 §.

Fritidshem med enskild huvudman

Bidrag från hemkommunen

15 §

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid

skolenheten.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 16 § och i vissa fall ett tilläggs-

belopp enligt 17 §.

16 §

Grundbeloppet ska avse ersättning för

1. omsorg och pedagogisk verksamhet,
2. pedagogiskt material och utrustning,
3. måltider,
4. administration,
5. mervärdesskatt, och
6. lokalkostnader.
Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen till-

lämpar vid fördelning av resurser till sina egna fritidshem.

17 §

Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av

särskilt stöd.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i be-

hov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårig-
heter uppstår för kommunen.

Insyn

18 §

Den kommun där en fristående skola som anordnar fritidshem är belä-

gen har rätt till insyn i verksamheten.

SFS 2010:800

Avgifter

19 §

Avgifter som en enskild huvudman för ett fritidshem tar ut får inte

vara oskäligt höga.

15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–20 §§),
– bestämmelser om betyg (21–29 §§),
– bestämmelser om gymnasieskola med offentlig huvudman (30–32 §§),
– bestämmelser om fristående gymnasieskola (33 och 34 §§), och
– bestämmelser om Rh-anpassad utbildning (35–40 §§).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 §

Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fort-

satta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i sam-
hällslivet.

Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och ut-

vecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra till-
ägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.

Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper

eleverna fått i grundskolan eller i motsvarande utbildning.

3 §

Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och

regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering
till högskolesektorn.

Samverkan

4 §

Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället i öv-

rigt.

Målgrupp

5 §

Gymnasieskolan ska vara öppen endast för ungdomar som avslutat sin

grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin
gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalvåret det
år de fyller 20 år eller, i fall som avses i 36 §, 21 år.

I 17 kap. 16 § andra stycket finns bestämmelser om utbildning i gymna-

sieskolan för vissa elever från grundsärskolan.

Bestämmelserna om gymnasieskolan gäller bara för ungdomar som är bo-

satta i landet. I 29 kap. 2–5 §§ finns ytterligare föreskrifter om bosättning
och rätten till utbildning.

SFS 2010:800

6 §

Ungdomar som har gått igenom en utbildning på ett nationellt program

eller likvärdig utbildning eller har avlagt International Baccalaureate (IB) är
inte längre behöriga för gymnasieskolan.

De olika utbildningarna

7 §

Utbildningen i gymnasieskolan består av nationella program som är yr-

kesprogram eller högskoleförberedande program.

I gymnasieskolan finns också utbildning i form av introduktionsprogram.
Närmare bestämmelser om de nationella programmen finns i 16 kap. och

om introduktionsprogrammen i 17 kap.

8 §

Varje kommun ska informera om de nationella programmen och om

möjligheterna att få utbildning på introduktionsprogram.

Utbildning anpassad för elever med vissa funktionsnedsättningar

9 §

För ungdomar med ett svårt rörelsehinder får de kommuner som reger-

ingen beslutar anordna speciellt anpassad utbildning (gymnasieskola med
Rh-anpassad utbildning) i sin gymnasieskola. För dessa utbildningar gäller
särskilda bestämmelser i 35–40 §§. Regeringen får meddela ytterligare före-
skrifter om sådan utbildning.

Regeringen får meddela föreskrifter om utbildning i gymnasieskolan för

elever som är döva, hörselskadade eller dövblinda eller har en språkstörning.

Föreskrifter enligt första och andra styckena får innebära undantag från

vad som annars gäller för utbildning i gymnasieskolan.

Läsår och terminer

10 §

Utbildningen ska bedrivas under läsår, som omfattar en hösttermin

och en vårtermin.

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret

ska börja och sluta.

Utbildningens förläggning

11 § Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag för gymnasial lär-
lingsutbildning som avses i 16 kap. 11 §, i huvudsak vara skolförlagd. Även
introduktionsprogrammen programinriktat individuellt val, yrkes-
introduktion och individuellt alternativ får utformas så att de inte är i huvud-
sak skolförlagda.

Antagning

12 §

Huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika utbildningar som

anordnas av huvudmannen.

I 38 § finns särskilda bestämmelser om antagning till Rh-anpassad ut-

bildning.

13 §

Regeringen meddelar föreskrifter om urval bland mottagna sökande.

SFS 2010:800

14 §

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskolan

och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskola an-

ordnad av kommuner, landsting och enskilda huvudmän.

Information till hemkommunen

15 §

När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med annan hu-

vudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till
hemkommunen.

Elevers närvaro och information om frånvaro

16 §

En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas

för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.

Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet

som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elev-
ens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånva-
rande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte in-
formeras samma dag.

Avgifter

17 §

Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som

behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att elev-
erna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

18 §

Trots 17 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en

obetydlig kostnad för eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga be-

stämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader
som ersätts av eleven eller dennes vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana
aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga hu-
vudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.

Modersmålsundervisning

19 §

En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än

svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om

1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har goda kunskaper i språket.
Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas

även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

SFS 2010:800

Utvecklingssamtal

20 §

Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad

information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utveck-
lingssamtal).

En elevs vårdnadshavare ska få sådan information som avses i första

stycket.

Betyg

Tillämpliga bestämmelser

21 §

Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap.

13–21 §§.

Betygssättning

22 §

Betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasie-

arbete samt vid utbildning på introduktionsprogram även i grundskolans
ämnen.

Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till.

Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 15 § om
vem som beslutar om betyg.

23 §

Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta

betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.

Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

24 §

Som betyg på en kurs ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller

F användas. Betyg ska bestämmas med hjälp av de kunskapskrav som har
föreskrivits för en kurs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om kunskapskrav.

25 § Som betyg på gymnasiearbetet ska någon av beteckningarna E eller F
användas. Om en elev har nått målen för gymnasiearbetet i examensmålen
ska betyget E användas. I annat fall ska betyget F användas.

26 §

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från

enstaka delar av kunskapskraven. Med särskilda skäl avses funktions-
nedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av till-
fällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett
visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar
till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyl-
las.

27 §

Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på

grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas.

SFS 2010:800

Prövning

28 §

Den som vill ha betyg från gymnasieskolan har rätt att genomgå pröv-

ning.

Regeringen får meddela föreskrifter om prövning. Sådana föreskrifter får

innebära inskränkning av rätten till prövning.

29 §

Regeringen meddelar föreskrifter om möjlighet för rektor att i vissa

fall ge betyg utan prövning till en elev som inte följt undervisningen.

Gymnasieskola med offentlig huvudman

Kommunens ansvar

30 §

Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds

gymnasieutbildning av god kvalitet.

Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller ut-

bildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt sam-
verkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ingått ett
samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen.

Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt

det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.

Utbildning anordnad av landsting

31 §

Ett landsting får anordna utbildningar på sådana nationella program

som avser naturbruk och omvårdnad.

Efter överenskommelse med en kommun får landstinget anordna utbild-

ning även på andra nationella program.

Av 17 kap. 17 och 18 §§ följer vilken utbildning på introduktionsprogram

som får anordnas av ett landsting.

Stöd till inackordering

32 §

Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasie-

skola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skol-
gången. Denna skyldighet gäller dock inte

1. elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program enligt

16 kap. 47 §,

2. elever på Rh-anpassad utbildning, eller
3. utlandssvenska elever som får studiehjälp i form av inackorderings-

tillägg enligt studiestödslagen (1999:1395).

Skyldigheten gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyl-

ler 20 år.

Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet.

Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd.
Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet en-
ligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje hel kalendermånad som
eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal
kronor.

SFS 2010:800

Fristående gymnasieskola

Mottagande

33 §

Varje huvudman för en fristående gymnasieskola ska ta emot alla

ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan.

När det gäller utbildningar som inte utformas för en grupp elever och yr-

kesintroduktion som utformas för en grupp elever finns särskilda regler om
när huvudmannen för en fristående skola är skyldig att ta emot ungdomar
som uppfyller behörighetskraven för utbildningen i 17 kap. 29 §. I övrigt är
en huvudman för en fristående skola inte skyldig att ta emot ungdomar till
sådan utbildning.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev,

om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt
16 kap. 54 § andra stycket eller 17 kap. 34 § andra stycket.

Insyn

34 §

Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i

verksamheten.

Rh-anpassad utbildning

Målgrupp

35 §

I detta kapitel avses med ett svårt rörelsehinder ett rörelsehinder som

ensamt eller i kombination med en annan funktionsnedsättning medför att en
ungdom

1. för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en

skola med Rh-anpassad utbildning, och

2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och om-

vårdnad i boendet.

Rätt till utbildning

36 §

Ungdomar som har ett svårt rörelsehinder har rätt att få utbildning vid

en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om de

1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande,
2. kan påbörja utbildningen senast under det första kalenderhalvåret det år

de fyller 21 år, och

3. uppfyller de övriga behörighetsvillkor som följer av 16 kap. 29–34 §§,

när det gäller nationella program.

Första stycket 1 gäller inte utbildning i form av ett introduktionsprogram.

För att ha rätt till sådan utbildning krävs att grundskoleutbildning eller mot-
svarande har avslutats.

Riksrekrytering

37 §

En gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning ska ta emot sökande

från hela landet till den speciellt anpassade utbildningen.

SFS 2010:800

Beslut om antagning och rätt till utbildning

38 §

Frågor om antagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymnasie-

skolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning prövas av en särskild
nämnd.

Avgifter

39 §

Avgifter får inte tas ut för insatser för omvårdnad i boendet eller habi-

litering som tillhandahålls av staten, en kommun eller ett landsting i anslut-
ning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om avgifter för kost och logi.

Interkommunal ersättning

40 §

Hemkommunen ska betala ersättning för kostnader för boende och

omvårdnad i boendet för elever på Rh-anpassad utbildning. Hemlandstinget
eller, i förekommande fall hemkommunen, ska betala ersättning för kostna-
der för habilitering. Ersättningarna ska betalas till den huvudman som enligt
avtal med staten svarar för verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om ersättningar enligt första stycket.

16 kap. Utbildning på nationella program i gymnasieskolan

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– utbildningarnas utformning och innehåll (2–25 §§),
– gymnasieexamen (26–28 §§),
– behörighet, ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen (29–

41 §§),

– utbildning på nationella program vid en gymnasieskola med offentlig

huvudman (42–51 §§), och

– utbildning på nationella program vid en fristående gymnasieskola (52–

55 §§).

Utbildningarnas utformning och innehåll

Yrkesprogram och högskoleförberedande program

2 §

Av 15 kap. 7 § framgår att de nationella programmen är yrkesprogram

eller högskoleförberedande program.

3 §

Yrkesprogrammen ska utgöra grund för yrkesverksamhet och fortsatt

yrkesutbildning.

Alla elever på yrkesprogram ska inom ramen för sin gymnasieutbildning

ges möjlighet att uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning
som påbörjas på grundnivå.

SFS 2010:800

4 §

De högskoleförberedande programmen ska utgöra grund för fortsatt ut-

bildning på högskolenivå.

De nationella programmen

5 §

Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 2.

Examensmål

6 §

För varje nationellt program ska det finnas examensmål som innehåller

mål för programmet.

Nationella inriktningar och särskilda varianter

7 §

Inom de nationella programmen får det finnas inriktningar och särskil-

da varianter, som börjar det första, andra eller tredje läsåret.

8 §

Inriktningarna är nationella.

Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella inriktningar som

ska finnas.

9 §

Frågan om en särskild variant ska godkännas ska prövas av Statens

skolverk.

10 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela ytterligare föreskrifter om nationella inriktningar och särskilda varian-
ter.

Gymnasial lärlingsutbildning

11 §

Inom yrkesprogrammen får det finnas gymnasial lärlingsutbildning,

som börjar det första, andra eller tredje läsåret.

Gymnasial lärlingsutbildning ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera

arbetsplatser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

ytterligare föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning.

Erbjudande av viss utbildning

12 §

När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt program får

huvudmannen också låta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till
en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning
inom programmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om att ett sådant erbjudande ska ges inom vissa program.

Avvikelser från ett nationellt programs innehåll

13 §

Statens skolverk får besluta om avvikelser från struktur, innehåll och

examensmål för utbildningar på nationella program.

SFS 2010:800

Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en

offentlig huvudman fattas i samband med beslut om riksrekrytering enligt
45 §.

Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en

enskild huvudman fattas efter en prövning som motsvarar prövningen av
riksrekryterande utbildningar enligt 45 §.

Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för beslut enligt tredje

stycket.

14 §

Om det finns särskilda skäl, får huvudmannen besluta att en elevs ut-

bildning på ett nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som
annars gäller för programmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om sådana avvikelser som avses i första stycket.

Utbildningens längd

15 §

De nationella programmen är avsedda att genomgås på tre läsår.

Huvudmannen får besluta att utbildningen får fördelas på längre tid än tre

läsår.

Om huvudmannen har fått tillstånd till det av Statens skolverk, får denne

besluta att en utbildning får fördelas på kortare tid än tre läsår.

Utbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärande

16 §

Av 15 kap. 11 § framgår att utbildningen på nationella program i hu-

vudsak ska vara skolförlagd om inte annat följer av bestämmelserna om
gymnasial lärlingsutbildning i 11 §.

Ett yrkesprogram ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet för att
ett yrkesprogram ska få anordnas samt om undantag från 15 kap. 11 §.

Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid

17 §

Utbildningen på nationella program ska bedrivas som heltidsstudier.

18 §

Elever på yrkesprogrammen har rätt till minst 2 430 undervisnings-

timmar om 60 minuter och elever på högskoleförberedande program har rätt
till minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad under-
visningstid).

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om avvikelser från den garanterade undervisningstiden.

19 §

Omfattningen av studierna på nationella program anges i gymnasie-

poäng.

20 §

Utbildningens omfattning framgår av en poängplan i bilaga 3.

SFS 2010:800

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

ytterligare föreskrifter om poängplanen.

Ämnen, gymnasiearbete och kurser

21 §

För varje ämne ska det finnas en ämnesplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om ämnesplaner.

22 §

I utbildningen ska det ingå ett gymnasiearbete.

23 §

Utbildningen inom varje ämne ges i form av en eller flera kurser.

För varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng som kursen om-

fattar.

24 §

Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört gymnasiearbete fått

lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbild-
ning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd
av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en kurs och att få gå om en
kurs.

Individuell studieplan

25 §

För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om den individuella studieplanen.

Gymnasieexamen

26 §

Utbildningen på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och ut-

bildningen på högskoleförberedande program syftar till en högskole-
förberedande examen. Båda dessa examina kallas gymnasieexamen.

För elever som har betyg från en utbildning som omfattar minst

2 500 gymnasiepoäng på ett nationellt program ska gymnasieexamen utfär-
das, om villkoren i 27 eller 28 § är uppfyllda.

Yrkesexamen

27 §

Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända

betyg på en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som
innefattar

1. en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska

och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne, och

2. gymnasiearbetet.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om vilka kurser i de ämnen som anges i första stycket 1 som ska
vara godkända och om andra kurser som ska ingå i de godkända betygen för
respektive yrkesprogram.

SFS 2010:800

Högskoleförberedande examen

28 §

Högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som avses i 26 §

har godkända betyg på utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och
som innefattar en eller flera kurser i

1. svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gymnasie-

poäng,

2. engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, och
3. matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng.
Gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om vilka kurser i de ämnen som anges i första stycket som ska vara
godkända.

Behörighet, ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen

Behörighet

29 §

För de nationella programmen gäller, utöver vad som föreskrivs i

15 kap. 5 §, de ytterligare behörighetskrav i fråga om godkända betyg från
grundskolan eller motsvarande utbildning som följer av 30–34 §§.

30 §

För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska,

engelska och matematik och i minst fem andra ämnen.

31 §

För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända

betyg i svenska, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen.

32 §

En sökande till ett nationellt program som saknar godkänt betyg i

engelska men uppfyller övriga behörighetskrav ska ändå anses behörig om
den sökande

1. på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att

delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundsko-
lan eller motsvarande utbildning, och

2. bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet.

33 §

En sökande som på annat sätt än genom grundskolestudier har förvär-

vat likvärdiga kunskaper i ett ämne ska vid tillämpningen av be-
hörighetsreglerna anses ha godkänt betyg i ämnet. Vidare ska godkänt betyg
i svenska som andraspråk likställas med godkänt betyg i svenska vid tillämp-
ningen av behörighetsreglerna.

34 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om att särskilda förkunskapskrav ska gälla för vissa utbildningar.

Ansökan

35 §

En ansökan till ett nationellt program eller till en sådan nationell in-

riktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första
läsåret ska ges in till den sökandes hemkommun. Avser ansökan mer än en

SFS 2010:800

utbildning ska den sökande ange i vilken ordning han eller hon önskar
komma i fråga.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman,

ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne.

Beslut om behörighet och mottagande

36 §

Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar om en sökande är

behörig och om den sökande ska tas emot.

Rätten att fullfölja utbildningen

37 §

En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en

nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att hos huvudmannen el-
ler, om huvudmannen är offentlig, inom samverkansområdet fullfölja sin ut-
bildning på det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen eller
varianten.

Första stycket gäller även om de förhållanden som låg till grund för motta-

gandet ändras under studietiden.

38 §

Vad som sägs i 37 § gäller på motsvarande sätt den elev som har på-

börjat gymnasial lärlingsutbildning.

Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska

eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbild-
ning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbju-
dandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat yrkesprogram.

39 §

Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade

att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant el-
ler gymnasial lärlingsutbildning enligt 12 §, har den elev som påbörjat pro-
grammet rätt att fullfölja utbildningen på den nationella inriktningen, den
särskilda varianten respektive som gymnasial lärlingsutbildning enligt
37 och 38 §§.

40 §

Rätten att fullfölja utbildningen enligt 37–39 §§ gäller också efter ett

studieuppehåll på högst ett läsår för studier utomlands.

Någon rätt att fullfölja utbildningen enligt första stycket finns dock inte,

om det erbjudande som avses i 12 § när det lämnades förenades med ett ut-
tryckligt förbehåll att det inte gäller vid studieuppehåll.

41 §

I 49 § finns ytterligare bestämmelser om rätten för en elev i en skola

med offentlig huvudman att fullfölja sin utbildning när eleven flyttar till en
annan kommun.

SFS 2010:800

Utbildning på nationella program vid en gymnasieskola med offentlig
huvudman

Skyldighet att erbjuda utbildning

42 §

Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen

erbjuds utbildning på nationella program.

Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och na-

tionella inriktningar.

Mottagande i första hand

43 §

Av de behöriga sökande till ett nationellt program eller till en sådan

nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som
börjar första läsåret ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är
hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbild-
ningen.

44 §

Utöver vad som följer av 43 § ska de som är behöriga sökande tas

emot i första hand om de sökt till

1. sådan utbildning som avses i 43 § och med hänsyn till sina personliga

förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt,

2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det

första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sök-
ta utbildningen,

3. gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret och är hem-

mahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbildning på det aktuella
programmet,

4. ett nationellt program och åberopat att huvudmannen inom det sökta

programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läs-
året och som hemkommunen inte erbjuder,

5. ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar och åberopat att

huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt och som hem-
kommunen inte erbjuder, eller

6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering för enligt

45 §.

Riksrekryterande utbildning

45 §

Statens skolverk får för nationella program besluta att det till en viss

utbildning i första hand ska tas emot sökande från hela landet (riks-
rekrytering).

Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för att en viss utbildning

ska kunna bli riksrekryterande.

46 §

Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla

och hur många platser utbildningen får omfatta.

SFS 2010:800

Mottagande i andra hand

47 §

Andra behöriga sökande än de som ska tas emot i första hand enligt

43 och 44 §§ får tas emot i andra hand till platser som återstår sedan alla de
som ska tas emot i första hand har antagits till utbildningen.

Yttrande från hemkommunen

48 §

Innan en kommun eller ett landsting tar emot en sökande som inte är

hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen ska
yttrande inhämtas från den sökandes hemkommun. Yttrande behöver dock
inte inhämtas, om det med hänsyn till tidigare avgivet yttrande eller av andra
skäl är onödigt.

Rätt att fullfölja utbildningen för en elev som flyttar

49 §

En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell in-

riktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet
för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade program-
met eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder
sådan utbildning.

Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har

eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller
ett landsting som anordnar utbildningen.

Interkommunal ersättning

50 §

En kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som

inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för ut-
bildningen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes
hemkommun (interkommunal ersättning).

Första stycket gäller även ett landsting som på ett nationellt program har

antagit en elev som inte är hemmahörande i samverkansområdet för utbild-
ningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om interkommunal ersättning.

51 §

Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun

kommer överens om annat, och annat inte heller följer av andra och tredje
styckena, ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens själv-
kostnad.

När eleven har tagits emot i andra hand enligt 47 §, ska ersättningen högst

uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbild-
ning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den
lägre kostnaden.

När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda varianter

inom de nationella programmen, ska hemkommunen betala det belopp som
har beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk.

SFS 2010:800

Utbildning på nationella program vid en fristående gymnasieskola

Bidrag från hemkommunen

52 §

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på

ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen, enligt 42 §, var
skyldig att erbjuda utbildning på nationella program vid den tidpunkt när ut-
bildningen påbörjades.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 53 § och i vissa fall ett tilläggs-

belopp enligt 54 §.

53 §

Grundbeloppet ska avse ersättning för

1. undervisning,
2. lärverktyg,
3. elevhälsa,
4. måltider,
5. administration,
6. mervärdesskatt, och
7. lokalkostnader.

54 §

Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av

särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i be-

hov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårig-
heter uppstår för kommunen.

55 §

För utbildning på sådana nationella program och nationella inrikt-

ningar som hemkommunen erbjuder, ska grundbeloppet bestämmas efter
samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det
programmet eller den inriktningen.

För utbildning på särskilda varianter och för sådan utbildning som avses i

13 § tredje stycket ska hemkommunen betala det grundbelopp som har
beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om eleven, i
andra fall än som avses i andra stycket, har antagits till en utbildning som
kommunen inte erbjuder.

17 kap. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–15 §§),
– bestämmelser om utbildning på introduktionsprogram vid en gymnasie-

skola med offentlig huvudman (16–27 §§), och

– bestämmelser om utbildning på introduktionsprogram vid en fristående

gymnasieskola (28–36 §§).

SFS 2010:800

Allmänna bestämmelser

De olika introduktionsprogrammen

2 §

Introduktionsprogrammen är

– preparandutbildning,
– programinriktat individuellt val,
– yrkesintroduktion,
– individuellt alternativ, och
– språkintroduktion.

Utbildningens syfte

3 §

Utöver vad som gäller för all gymnasieutbildning enligt 15 kap. 2 § är

syftet med

– preparandutbildning att elever som fullföljt årskurs 9 i grundskolan

utan att ha uppnått behörighet till ett visst nationellt program ska uppnå så-
dan behörighet,

– programinriktat individuellt val att elever ska få en utbildning som är

inriktad mot ett nationellt yrkesprogram och att de så snart som möjligt ska
kunna antas till det programmet,

– yrkesintroduktion att elever ska få en yrkesinriktad utbildning som un-

derlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till stu-
dier på ett yrkesprogram,

– individuellt alternativ att elever ska gå vidare till yrkesintroduktion, an-

nan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden, och

– språkintroduktion att ge invandrarungdomar som nyligen anlänt till

Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möjlig-
gör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning.

Utbildningens utformning

4 §

Programinriktat individuellt val ska utformas för en grupp elever.

Yrkesintroduktion får utformas för en grupp elever eller för en enskild

elev.

Övriga introduktionsprogram ska utformas för en enskild elev.

Utbildningens omfattning

5 §

Preparandutbildning ska pågå högst ett år.

Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får

preparandutbildningen förlängas till två år.

6 §

Utbildningen på introduktionsprogram ska bedrivas i en omfattning

som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning får dock minskas,
om en elev begär det och huvudmannen finner att det är förenligt med syftet
med elevens utbildning.

SFS 2010:800

Plan för utbildningen och individuell studieplan

7 §

Utbildningen på ett introduktionsprogram ska följa en plan för utbild-

ningen som beslutas av huvudmannen.

För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om den individuella studieplanen.

Behörighet

8 §

Utöver de gemensamma behörighetsvillkoren för gymnasieskolan i

15 kap. 5 och 6 §§ gäller 9–12 §§ för de olika introduktionsprogrammen.

9 §

Preparandutbildning står öppen för ungdomar som saknar de godkända

betyg som krävs för behörighet till alla nationella program enligt 16 kap.
30 och 31 §.

10 §

Programinriktat individuellt val står öppet för ungdomar som inte har

alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram enligt
16 kap. 30 §, men från grundskolan har godkända betyg i svenska eller
svenska som andraspråk och

– i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller
– i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen.

11 §

Yrkesintroduktion och individuellt alternativ står öppna för ungdomar

som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkespro-
gram enligt 16 kap. 30 §. De står dock inte öppna för ungdomar som ska er-
bjudas språkintroduktion.

Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får

ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot
till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ.

12 §

Språkintroduktion står öppen för ungdomar som nyligen har anlänt

till Sverige och som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till
ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 § och som behöver en utbildning med
tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till
annan utbildning.

Ansökan

13 §

En ansökan till programinriktat individuellt val eller till yrkesintro-

duktion som har utformats för en grupp elever ska ges in till den sökandes
hemkommun.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman,

ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne.

SFS 2010:800

Beslut om behörighet och mottagande

14 §

Den huvudman som anordnar utbildningen prövar om en sökande till

programinriktat individuellt val eller till yrkesintroduktion som har utfor-
mats för en grupp elever är behörig och om den sökande ska tas emot.

Rätten att fullfölja utbildningen

15 §

En elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har rätt att fullfölja

utbildningen hos huvudmannen enligt den plan för utbildningen, enligt 7 §
första stycket, som gällde när utbildningen inleddes.

Om eleven har medgett att planen ändras, har eleven rätt att fullfölja ut-

bildningen enligt den ändrade planen.

Rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett studieuppehåll på

högst ett år för studier utomlands.

Utbildning på introduktionsprogram vid en gymnasieskola med
offentlig huvudman

Skyldighet att erbjuda utbildning

16 § Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i hem-
kommunen erbjuds preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt al-
ternativ och språkintroduktion.

Utöver vad som följer av första stycket ansvarar hemkommunen för att

elever från grundsärskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt alter-
nativ, om de önskar sådan utbildning och kommunen bedömer att de har för-
utsättningar att klara utbildningen.

Anordnande av programinriktat individuellt val

17 §

En kommun eller ett landsting som anordnar ett yrkesprogram får an-

ordna programinriktat individuellt val som är inriktat mot yrkesprogrammet.

Utbildning anordnad av landsting

18 §

Ett landsting får, utöver vad som följer av 17 §, efter överens-

kommelse med en kommun anordna yrkesintroduktion och individuellt al-
ternativ.

Mottagande till utbildningar som utformats för en grupp elever

19 §

En kommun eller ett landsting som anordnar programinriktat indivi-

duellt val eller yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever ska
ta emot alla de behöriga sökande till utbildningen som hör hemma i kommu-
nen eller samverkansområdet för utbildningen.

Om det finns platser över på utbildningen, sedan alla sökande som ska tas

emot enligt första stycket har antagits, får kommunen eller landstinget ta
emot andra behöriga sökande till utbildningen.

SFS 2010:800

Riksrekryterande utbildning

20 §

Statens skolverk får för programinriktat individuellt val besluta att ut-

bildningen ska stå öppen för sökande från hela landet (riksrekrytering).

Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och

hur många platser utbildningen får omfatta.

Mottagande till utbildningar som inte utformats för en grupp elever

21 §

En kommun som anordnar preparandutbildning, yrkesintroduktion

som inte har utformats för en grupp elever, individuellt alternativ eller
språkintroduktion får ta emot ungdomar som uppfyller behörighetsvillkoren
för respektive utbildning även om de inte kommer från kommunen.

Även ett landsting som anordnar yrkesintroduktion, som inte har utfor-

mats för en grupp elever eller individuellt alternativ, får ta emot behöriga
ungdomar till utbildningen oberoende av vilken kommun de kommer från.

Interkommunal ersättning

22 §

En kommun som på preparandutbildning har tagit emot en elev som

inte är hemmahörande i kommunen, ska ersättas för sina kostnader för elev-
ens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ersättning).

Om inte den anordnande kommunen och elevens hemkommun kommer

överens om annat, ska den interkommunala ersättningen uppgå till den kost-
nad som hemkommunen själv har för preparandutbildning.

23 §

En kommun som på programinriktat individuellt val har antagit en

elev som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för
utbildningen, ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes
hemkommun (interkommunal ersättning).

Första stycket gäller även ett landsting som på programinriktat indivi-

duellt val antagit en elev som inte är hemmahörande i samverkansområdet
för utbildningen.

Om inte den anordnande huvudmannen och hemkommunen kommer

överens om annat, ska den interkommunala ersättningen beräknas enligt 24–
27 §§.

24 §

Den interkommunala ersättningen vid programinriktat individuellt val

består av

1. ersättning för den del av utbildningen som motsvarar det yrkesprogram

som det programinriktade individuella valet är inriktat mot, och

2. ersättning för den del av utbildningen som avser det stöd som eleven

behöver för att uppnå behörighet för yrkesprogrammet. Ersättning enligt
denna punkt ska utgå under högst ett år.

25 §

Om hemkommunen inte erbjuder det aktuella yrkesprogrammet, ska

ersättningen enligt 24 § 1 motsvara anordnarens självkostnad.

Om hemkommunen erbjuder det aktuella yrkesprogrammet, ska ersätt-

ningen enligt 24 § 1 högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv

SFS 2010:800

har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska ersätt-
ningen i stället uppgå till den lägre kostnaden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om den ersättning som avses i 24 § 2.

26 §

När det är fråga om riksrekryterande utbildning enligt 20 §, ska hem-

kommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av Statens
skolverk.

27 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela ytterligare föreskrifter om interkommunal ersättning.

Utbildning på introduktionsprogram vid en fristående gymnasieskola

Anordnande av utbildning

28 §

En fristående gymnasieskola som anordnar ett nationellt program får

anordna preparandutbildning, individuellt alternativ och språkintroduktion.

En fristående gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram får anordna

programinriktat individuellt val som är inriktat mot yrkesprogrammet samt
yrkesintroduktion.

Mottagande

29 §

Huvudmannen för en fristående gymnasieskola är skyldig att ta emot

en elev till yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion
bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om
det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen.

30 §

Av 15 kap. 33 § framgår när huvudmannen för en fristående skola

som anordnar programinriktat individuellt val är skyldig att ta emot behöriga
sökande till utbildningen.

Vad som gäller för urval bland mottagna sökande och antagning till ut-

bildningen följer av 15 kap. 12–14 §§.

Bidrag från hemkommunen för preparandutbildning

31 §

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på

preparandutbildning vid skolenheten som var behörig för utbildningen vid
den tidpunkt när denna påbörjades.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 32 och 33 §§ och i vissa fall ett

tilläggsbelopp enligt 34 §.

32 §

Grundbeloppet ska avse ersättning för

1. undervisning,
2. lärverktyg,
3. elevhälsa,
4. måltider,
5. administration,
6. mervärdesskatt, och
7. lokalkostnader.

SFS 2010:800

33 §

Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen

tillämpar vid fördelning av resurser till den preparandutbildning som kom-
munen erbjuder.

34 §

Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av

särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i be-

hov av särskilt stöd, om betydande ekonomiska eller organisatoriska svårig-
heter uppstår för kommunen.

Bidrag från hemkommunen för programinriktat individuellt val

35 §

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på

programinriktat individuellt val vid skolenheten som var behörig för utbild-
ningen vid den tidpunkt när denna påbörjades.

Bidraget består av
1. bidrag för den del av utbildningen som motsvarar det yrkesprogram

som det programinriktade individuella valet är inriktat mot, och

2. bidrag för den del av utbildningen som avser det stöd som eleven behö-

ver för att uppnå behörighet för yrkesprogrammet. Bidrag enligt denna punkt
ska utgå under högst ett år.

36 §

Bidrag enligt 35 § andra stycket 1 beräknas på samma sätt som bidra-

get beräknas för det nationella programmet enligt 16 kap. 52–55 §§.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om den ersättning som avses i 35 § andra stycket 2.

18 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–16 §§),
– bestämmelser om betyg (17–20 §§), och
– bestämmelser om interkommunal ersättning och bidrag till enskild hu-

vudman (21 §).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 §

Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en ut-

bildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det
är möjligt motsvarar den som ges i gymnasieskolan.

Utbildningen i gymnasiesärskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper

eleverna fått i grundsärskolan eller motsvarande skolform.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om elever med ut-

vecklingsstörning ska gälla också för vissa andra barn och ungdomar.

SFS 2010:800

Målgrupp

3 §

Utbildningen i gymnasiesärskolan vänder sig till ungdomar vars skol-

plikt har upphört och som har gått i grundsärskolan eller som inte kan gå i
gymnasieskolan därför att de har en utvecklingsstörning.

Program

4 §

Utbildningen omfattar nationella program, specialutformade program

och individuella program. Närmare bestämmelser om program finns i
19 kap.

Läsår och terminer

5 §

Utbildningen ska bedrivas under läsår, som omfattar en hösttermin och

en vårtermin.

Utbildningen i gymnasiesärskolan är avsedd att genomgås på fyra läsår.

Huvudmannen får besluta att utbildningen får fördelas på längre tid.

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och när läsåret ska

börja och sluta och om huvudmannens befogenheter enligt andra stycket.

Kurser

6 §

Utbildningen inom varje ämne och ämnesområde ges i form av en eller

flera kurser. För varje kurs ska det finnas en kursplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om kurser och kursplaner.

Ansökan

7 §

Den som ansöker om en plats i gymnasiesärskolan ska ge in sin ansö-

kan till hemkommunen. Om ansökan avser en utbildning som anordnas av
en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne.

Mottagande och antagning

8 §

En elev som har gått ut grundsärskolan har alltid rätt att tas emot i

gymnasiesärskolan.

I annat fall ska frågan om en elev tillhör målgruppen för gymnasiesär-

skolan prövas av elevens hemkommun. Ett sådant beslut ska föregås av en
utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social
bedömning. Samråd med eleven och elevens vårdnadshavare ska ske när ut-
redningen genomförs.

De ungdomar som tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan har rätt att

bli mottagna i gymnasiesärskola med offentlig huvudman om utbildningen
påbörjas under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller
20 år.

9 §

Huvudmannen prövar frågor om antagning av en elev som ska tas emot

i gymnasiesärskolan.

SFS 2010:800

Huvudmannen ska efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare

avgöra om en elev i gymnasiesärskolan ska gå på

1. ett nationellt program,
2. ett specialutformat program, eller
3. ett individuellt program.
Utbildning på ett individuellt program ska erbjudas elever som inte kan

följa ett nationellt eller specialutformat program.

Information till hemkommunen

10 § När en elev börjar eller slutar vid en gymnasiesärskola med annan hu-
vudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till
hemkommunen.

Elevers närvaro och information om frånvaro

11 §

En elev i gymnasiesärskolan ska delta i den verksamhet som anordnas

för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.

Om en elev i gymnasiesärskolan utan giltigt skäl uteblir från den verk-

samhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till
att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit
frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare
inte informeras samma dag.

Avgifter

12 §

Utbildningen i gymnasiesärskolan ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som

behövs för en tidsenlig utbildning.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

13 §

Trots 12 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obe-

tydlig kostnad för eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga be-

Modersmålsundervisning

14 §

En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än

svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om

1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har goda kunskaper i språket.
Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas

även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att

SFS 2010:800

modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal
elever önskar sådan undervisning i det språket.

Individuell studieplan

15 §

För varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Den ska inne-

hålla uppgifter om det program som eleven går på. De val av kurser som
eleven gjort ska också anges. Vidare ska det av planen framgå eventuella
överenskommelser och om det finns behov av särskilt stöd för att eleven ska
nå målen med utbildningen. Elevens synpunkter ska inhämtas och beaktas
vid utformandet av den individuella studieplanen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar yt-

terligare föreskrifter om den individuella studieplanen.

Utvecklingssamtal

16 §

Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad

information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utveck-
lingssamtal). Utvecklingssamtalet ska genomföras med elevens individuella
studieplan som grund.

En elevs vårdnadshavare ska få sådan information som avses i första

stycket.

Betyg

Tillämpliga bestämmelser

17 §

Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap.

13–21 §§.

Betygssättning

18 §

Betyg ska sättas på varje avslutad kurs. Betyg ska dock inte sättas på

verksamhetsträning.

Om en elev har läst en kurs enligt gymnasieskolans ämnesplan ska betyg

sättas i enlighet med de bestämmelser som gäller för betygssättning i gymna-
sieskolan. I övriga fall gäller 19 och 20 §§.

19 §

Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas.

Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.

För den elev som inte uppnår kraven för betyget E ska ett intyg utfärdas

om att eleven deltagit i kursen. Intyget utfärdas av rektorn.

20 §

Betyg ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i för-

hållande till bestämda kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om kunskapskrav.

SFS 2010:800

Interkommunal ersättning och bidrag till enskild huvudman

21 §

Bestämmelser om interkommunal ersättning finns i 19 kap. 22 §.

Bestämmelser om bidrag från en elevs hemkommun till enskild huvud-

man finns i 19 kap. 25 §.

19 kap. Utbildning på program i gymnasiesärskolan

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser om program (2–11 §§),
– bestämmelser om utbildning på program vid en gymnasiesärskola med

offentlig huvudman (12–22 §§), och

– bestämmelser om utbildning på program vid en fristående gymnasie-

särskola (23–29 §§).

Allmänna bestämmelser om program

Nationella program

2 §

De nationella programmen i gymnasiesärskolan är

– estetiska programmet,
– fordonsprogrammet,
– handels- och administrationsprogrammet,
– hantverksprogrammet,
– hotell- och restaurangprogrammet,
– industriprogrammet,
– medieprogrammet, och
– naturbruksprogrammet.
För varje nationellt program ska det finnas programmål.

3 §

Undervisningen på de nationella programmen ska omfatta följande äm-

nen:

– svenska eller svenska som andraspråk,
– engelska,
– matematik,
– samhällskunskap,
– religionskunskap,
– naturkunskap,
– idrott och hälsa, och
– estetisk verksamhet.
Dessutom ska det, för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning,

som ämne finnas modersmål. På estetiska programmet ska det finnas este-
tiska ämnen som ämnesblock och på övriga program yrkesämnen. Det ska
också finnas individuellt val och lokalt tillägg.

Den totala undervisningstiden ska vara minst 3 600 timmar. I timplaner

finns riktvärden för undervisningens omfattning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om riktvärden för undervisningstiden för ämnen och ämnesblock
på nationella program.

SFS 2010:800

Specialutformade program

4 §

Ett specialutformat program ska i fråga om utbildningens nivå mot-

svara ett nationellt program. Det kan utformas individuellt för en elev eller
gemensamt för en grupp elever.

Huvudmannen ska fastställa en plan för varje specialutformat program.

Om programmet är avsett för en grupp elever, ska huvudmannen även fast-
ställa programmål.

Bestämmelserna i 3 § ska även tillämpas på undervisningen på special-

utformade program.

Beslut om program

5 §

Rektorn beslutar, efter samråd med eleven och elevens vårdnads-

havare, vilket nationellt eller specialutformat program som en elev ska gå på.
En elev som har tagits emot på ett nationellt eller ett specialutformat pro-
gram får, om rektorn bedömer att eleven kan klara av det, läsa kurser enligt
gymnasieskolans ämnesplaner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om urval bland mottagna sökande.

Individuella program

6 §

Ett individuellt program ska ge eleven yrkesträning eller verksam-

hetsträning eller på annat sätt möta elevens speciella utbildningsbehov. Pro-
grammet kan även syfta till att stimulera eleven att senare gå över på ett na-
tionellt program eller ett specialutformat program.

Huvudmannen avgör om en elev som tas emot på ett individuellt program

ska ges yrkesträning eller verksamhetsträning.

7 §

Om eleven får yrkesträning ska, såvida rektorn bedömer att eleven kan

klara av det, utbildningen omfatta ämnena svenska, svenska som andraspråk,
matematik, samhällsorientering, idrott och hälsa och estetisk verksamhet
samt yrkesträning och praktik.

Rektorn får besluta att en elev ska läsa en kombination av ämnen och

sådana verksamhetsområden som anges i 8 §, om eleven har förutsättningar
för det.

8 §

Om eleven får verksamhetsträning ska, såvida rektorn bedömer att

eleven kan klara av det, utbildningen omfatta verksamhetsområdena kom-
munikation och socialt samspel, verklighetsuppfattning och omvärlds-
kunskap, estetisk verksamhet, idrott och hälsa samt vardagsaktiviteter. Prak-
tik får också förekomma om rektorn bedömer att det är till nytta för eleven.

Rektorn får besluta att en elev ska läsa en kombination av verksam-

hetsområden och sådana ämnen som anges i 7 §, om eleven har förutsätt-
ningar för det.

9 §

För de elever på det individuella programmet som ska erbjudas mo-

dersmålsundervisning ska modersmål finnas som ämne.

SFS 2010:800

Bemyndiganden

10 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. undervisningstid utöver vad som följer av 3 §,
2. undervisningen på individuella program för elever som enligt rektors

beslut med stöd av 7 och 8 §§ får läsa en kombination av ämnen och verk-
samhetsområden,

3. avvikelser från 3 § första och andra styckena och timplanerna, om det

behövs med hänsyn till elevernas förmåga, samt

4. andra begränsade avvikelser från 3 § första och andra styckena och tim-

planerna.

Fullföljande av utbildning

11 §

Elever som har påbörjat utbildningen i gymnasiesärskolan senast un-

der det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år får, utom i det fall som
avses i 23 § andra stycket, fullfölja utbildningen hos huvudmannen under
fyra läsår. Detta gäller även om de förhållanden som låg till grund för motta-
gandet ändras under studietiden.

Det som sägs i första stycket om rätt att fullfölja utbildningen gäller även i

den nya hemkommunen, om eleven flyttar till en annan kommun under stu-
dietiden.

Utbildning på program vid en gymnasiesärskola med offentlig
huvudman

Hemkommunens ansvar

12 §

För var och en som enligt denna lag har rätt att gå i gymnasiesär-

skolan ska hemkommunen svara för att sådan utbildning kommer till stånd.

Denna skyldighet ska fullgöras genom att hemkommunen anordnar gym-

nasiesärskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning åt alla i
kommunen som har rätt till sådan utbildning. Hemkommunen får även
komma överens med en annan kommun eller med ett landsting om att någon
av dessa i en skolenhet med gymnasiesärskola ska ta emot elever vars gym-
nasiesärskoleutbildning hemkommunen ansvarar för.

Mottagande i en annan kommun

13 §

En elev har rätt att bli mottagen i en gymnasiesärskola som anordnas

av en annan kommun än hemkommunen, om eleven med hänsyn till sina
personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens gymna-
siesärskola. Innan kommunen fattar beslut om att ta emot en sådan elev ska
den inhämta yttrande från elevens hemkommun.

14 §

En kommun får även i andra fall än som avses i 13 § ta emot en elev

från en annan kommun i sin gymnasiesärskola efter önskemål av elevens
vårdnadshavare.

SFS 2010:800

Landsting

15 §

Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting vara huvud-

man för utbildning på nationella, specialutformade och individuella pro-
gram.

Erbjudande om utbildning på nationella program

16 §

Varje kommun ska erbjuda de elever som ska gå på ett nationellt pro-

gram ett urval av olika program. Kommunen ska sträva efter att urvalet ska
vara allsidigt.

Antalet platser på de olika programmen ska anpassas med hänsyn till elev-

ernas önskemål.

Ett sådant erbjudande ska avse utbildning som anordnas inom kommunen

eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal.

Erbjudande om utbildning på specialutformade och individuella program

17 §

Varje kommun ska erbjuda ett specialutformat program eller ett indi-

viduellt program till de elever som ska gå på ett sådant program. Detsamma
gäller den elev som har tagits emot på ett nationellt program men har avbru-
tit studierna.

Ett sådant erbjudande ska avse utbildning som anordnas inom kommunen

eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal.

Kommunens organisation av sin gymnasiesärskola

18 §

Varje kommun ska vid utformningen av gymnasiesärskolan beakta

vad som för eleverna är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt.

Varje kommun som anordnar gymnasiesärskola ska så långt det är möjligt

organisera gymnasiesärskolan så att ingen elev på grund av skolgången be-
höver bo utanför det egna hemmet.

I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns

föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller bostad
med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräld-
rahemmet.

Placering vid en skolenhet

19 §

En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där eleven

önskar gå eller elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den
önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på
placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts ska dock kommunen från-
gå önskemålet och placera eleven vid en annan skolenhet inom sin gymna-
siesärskola.

Kommunen får frångå ett önskemål och placera eleven vid en annan skol-

enhet inom sin gymnasiesärskola, om den önskade placeringen skulle med-
föra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för
kommunen.

Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet ska få gå kvar där om

inte något annat följer av andra stycket.

SFS 2010:800

Skolskjuts i hemkommunen

20 §

Elever i gymnasiesärskola med offentlig huvudman har rätt till kost-

nadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där
utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till
färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller nå-
gon annan särskild omständighet.

Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än

den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan
kommuns gymnasiesärskola med stöd av 13 eller 14 §§. I de fall då det kan
ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även
anordna skolskjuts i dessa fall.

Elevens hemkommun eller det landsting som anordnar utbildningen ska

ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket.

Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen

21 §

En elev som med stöd av 13 § går i en annan kommuns gymnasie-

särskola och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen
har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbild-
ningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är
hemmahörande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts an-

ordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av
elevens hemkommun.

Interkommunal ersättning

22 §

Hemkommunen ska i sådana fall som avses i 13 § betala ersättning

för kostnaderna för elevens utbildning till den kommun som har tagit emot
eleven.

Även i de fall som avses i 14 § ska hemkommunen betala ersättning till

den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer
överens om annat, får regeringen eller den myndighet som regeringen be-
stämmer, efter ansökan från någon av de berörda kommunerna, besluta vil-
ket belopp som hemkommunen ska betala till den kommun som har tagit
emot eleven.

En kommuns skyldighet att betala ersättning enligt första eller andra

stycket gäller endast för sådana elever vars hemkommuner var skyldiga att
erbjuda utbildning i gymnasiesärskolan vid den tidpunkt då utbildningen på-
börjades.

Utbildning på program vid en fristående gymnasiesärskola

Mottagande

23 §

Varje fristående skola med gymnasiesärskola ska vara öppen för alla

elever som har rätt till utbildning i en gymnasiesärskola med offentlig hu-
vudman.

SFS 2010:800

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev

om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 27 §
andra stycket.

Urval

24 §

Om det inte finns plats för alla sökande till en fristående skola med

gymnasiesärskola, ska urvalet göras på grunder som Statens skolinspektion
godkänner.

Bidrag från hemkommunen

25 §

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid

skolenheten.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 26 § och i vissa fall ett tilläggs-

belopp enligt 27 §.

26 §

Grundbeloppet ska avse ersättning för

1. undervisning,
2. lärverktyg,
3. elevhälsa,
4. måltider,
5. administration,
6. mervärdesskatt, och
7. lokalkostnader.
Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen till-

lämpar vid fördelning av resurser till utbildning i gymnasiesärskola som
kommunen erbjuder.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om kommu-
nen inte erbjuder utbildning i gymnasiesärskolan.

27 §

Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av

särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev som är

i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svå-
righeter uppstår för kommunen.

Skolskjuts

28 §

Hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i fristående

gymnasiesärskola inom kommunen under samma förutsättningar som enligt
20 § andra stycket andra meningen gäller för elever som valt en annan skol-
enhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem.

Insyn

29 §

Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i

verksamheten.

SFS 2010:800

20 kap. Kommunal vuxenutbildning

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–9 §§),
– bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

(10–15 §§),

– bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå (16–

23 §§),

– bestämmelser om betyg (24–31 §§),
– bestämmelser om validering (32 och 33 §§), och
– bestämmelser om intyg (34 och 35 §§).

Allmänna bestämmelser

Övergripande mål

2 §

Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas

och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunska-
per och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällsli-
vet samt att främja sin personliga utveckling.

Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förut-

sättningar.

De som fått minst utbildning ska prioriteras.

Utbildningens nivåer

3 §

Kommunerna ska tillhandahålla kommunal vuxenutbildning.

Utbildningen ska tillhandahållas på grundläggande nivå och gymnasial

nivå.

Utbildningens syfte

4 §

Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kun-

skaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar
också till att möjliggöra fortsatta studier.

Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå

som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge.

Kurser och gymnasiepoäng

5 §

Utbildningen bedrivs i form av kurser och på gymnasial nivå även i

form av ett gymnasiearbete.

På gymnasial nivå betecknas kursernas och gymnasiearbetets omfattning

med gymnasiepoäng.

6 §

För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller utbildning på

grundläggande nivå och en ämnesplan när det gäller utbildning på gymnasial
nivå.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner och gymnasiepoäng. Sådana före-

SFS 2010:800

skrifter får innebära att kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas eller att
gymnasiepoäng inte ska beräknas för vissa kurser.

Avgifter

7 §

Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat följer av denna

lag eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 21 §. Det får
dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för
eleverna.

Huvudmannen får bestämma att böcker och andra lärverktyg, som varje

elev har för eget bruk och får behålla som sin egendom, ska anskaffas av
eleverna själva eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvud-
mannens anskaffningskostnader. Lärverktyg som används i utbildningen ska
i övrigt tillhandahållas utan kostnad för eleverna.

Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats.

Individuella studieplaner

8 §

För varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska inne-

hålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av
studierna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om den individuella studieplanen.

Rätt att fullfölja utbildningen

9 §

Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja kursen.

Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska upphöra,

om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller an-
nars inte gör tillfredsställande framsteg.

Den vars utbildning på grundläggande nivå har upphört enligt andra

stycket ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för
det. Den vars utbildning på gymnasial nivå har upphört enligt andra stycket
får på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.

Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17–20 §§.

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Kommunens ansvar

10 §

Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 11 § har rätt att delta i

utbildning på grundläggande nivå och önskar det, också får delta i sådan ut-
bildning.

Varje kommun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen som har

rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och för att motivera dem att
delta i sådan utbildning.

SFS 2010:800

Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå

11 §

En vuxen har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå från

och med andra kalenderhalvåret det år då han eller hon fyller 20 år, om han
eller hon

1. är bosatt i landet,
2. saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan, och
3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Den som har rätt att delta i utbildning enligt första stycket har rätt att delta

i sådan utbildning även i en annan kommun än hemkommunen, om utbild-
ningen tillhandahålls där.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om att rätt enligt första stycket ska inträda tidigare än vad som
anges där.

Första och andra styckena gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av

24 kap. 10 § framgår att Kriminalvården ansvarar för deras utbildning.

Utbildning på ett annat språk än svenska

12 §

Om en elev i utbildning på grundläggande nivå har bristfälliga kun-

skaper i svenska språket, får utbildningen tillhandahållas på elevens moders-
mål eller något annat språk som eleven behärskar. Sådan utbildning ska
kompletteras med undervisning eller träning i svenska språket.

Ansökan och mottagande

13 §

En ansökan om att delta i utbildning på grundläggande nivå ska ges in

till den sökandes hemkommun. En sökande ska tas emot till utbildningen,
om de villkor som anges i 11 § är uppfyllda.

14 §

Om en ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvud-

man, ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvud-
mannen. Till ansökan ska ett yttrande fogas där hemkommunen redovisar sin
bedömning av om den sökande uppfyller de villkor som anges i 11 §.

Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den sökande ska

tas emot till utbildningen. Den andra huvudmannen får ta emot den sökande,
även om hemkommunen har bedömt att den sökande inte har rätt att delta i
utbildningen.

Interkommunal ersättning

15 §

En kommun, som i sin utbildning på grundläggande nivå har en elev

som kommer från en annan kommun, ska få ersättning för sina kostnader för
den elevens utbildning från elevens hemkommun. Detta gäller endast om
hemkommunen har bedömt eller, efter överklagande av ett beslut enligt 14 §
andra stycket, beslut har meddelats att eleven har rätt att delta i utbildningen.

SFS 2010:800

Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

Huvudmannens ansvar

16 §

Varje kommun ska erbjuda utbildning på gymnasial nivå. Hem-

kommunen ansvarar för att de som enligt 19 § har rätt att delta i en ut-
bildning och önskar delta i den, också får det. Kommunerna ska sträva efter
att därutöver erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov.

17 §

Varje kommun ska informera om möjligheterna till utbildning på

gymnasial nivå och aktivt verka för att vuxna i kommunen deltar i sådan ut-
bildning.

18 §

Ett landsting får tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå inom

områdena naturbruk och omvårdnad. Efter överenskommelse med en kom-
mun får landstinget tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå även inom
andra områden.

Rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå

19 §

En vuxen som är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå en-

ligt 20 § och som har en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan en-
ligt 16 kap. 27 § men inte uppnått grundläggande behörighet till högskole-
studier har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå i syfte att uppnå en så-
dan behörighet.

Den som har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå enligt första

stycket har rätt att delta i sådan utbildning i en annan kommun än sin hem-
kommun eller ett landsting om utbildningen finns där och inte erbjuds av
hemkommunen. I ett sådant fall är hemkommunen skyldig att ersätta den
mottagande kommunens kostnader. Bestämmelserna i 15 kap. 32 § ska till-
lämpas när det gäller ungdomar till och med första kalenderhalvåret det år de
fyller 20 år.

Behörighet till utbildning på gymnasial nivå

20 §

En vuxen är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå från och

med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller
hon

1. är bosatt i landet,
2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.
Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men

har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller lik-
värdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar yt-

terligare föreskrifter om behörighetsvillkor. Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om att behörighet
enligt första stycket ska inträda tidigare än vad som anges där.

Första och andra styckena gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av

24 kap. 10 § framgår att Kriminalvården ansvarar för deras utbildning.

SFS 2010:800

Ansökan

21 §

En ansökan om att delta i utbildning på gymnasial nivå ska ges in till

den sökandes hemkommun.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman ska

hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen. Till
ansökan ska fogas ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar
sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning. Ett yttrande be-
hövs inte om det är onödigt med hänsyn till en tidigare överenskommelse.

Åtagande att svara för kostnaderna ska alltid lämnas om den sökande med

hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få delta i utbild-
ning hos en annan huvudman. Ett åtagande gäller även om den sökande där-
efter byter hemkommun.

Mottagande

22 §

Den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå beslutar

om den sökande ska tas emot till utbildningen.

Hemkommunen ska ta emot en sökande om de behörighetsvillkor som

anges i 20 § är uppfyllda.

En kommun ska ta emot en behörig sökande från en annan kommun och

ett landsting ska ta emot en behörig sökande, om hemkommunen har åtagit
sig eller, efter överklagande enligt 28 kap. 12 §, ska åta sig att svara för kost-
naderna för den sökandes utbildning.

Antagning

23 §

Den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå beslutar

om en sökande ska antas till utbildningen. Detta gäller inte en sökande som
avses i 19 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om urval bland mottagna sökande.

Betyg

Tillämpliga bestämmelser

24 §

Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap.

13–21 §§.

Betygssättning

25 §

Betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasie-

arbete.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

ytterligare föreskrifter om betygssättning och om gymnasiearbetet i övrigt.
Sådana föreskrifter får innebära att betyg inte ska sättas på vissa kurser.

26 §

Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F använ-

das. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D och E. Högsta

SFS 2010:800

betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt re-
sultat betecknas med F.

27 §

Betyg på kurser i utbildning på grundläggande nivå ska grundas på en

bedömning av elevens kunskaper i förhållande till såväl uppställda kun-
skapsmål i kursplaner som betygskriterier. Betyg på kurser i utbildning på
gymnasial nivå ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhål-
lande till såväl uppställda kunskapsmål i ämnesplaner som kunskapskrav.

Betygskriterier ska finnas för varje kurs i utbildning på grundläggande ni-

vå där betyg ska sättas. Kunskapskrav ska finnas för varje kurs i utbildning
på gymnasial nivå där betyg ska sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om betygskriterier och kunskapskrav.

28 §

Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från

enstaka betygskriterier eller kunskapskrav eller från enstaka delar av sådana
kriterier eller krav. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra
liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör
ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla kraven för ett visst krite-
rium eller nå ett visst kunskapskrav. De kriterier eller krav som rör säkerhet
och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter
ska dock alltid uppfyllas.

29 §

Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i en

kurs på grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte sättas på kur-
sen.

Prövning

30 §

Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från kommunal vuxenut-

bildning ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts
betyg på och i gymnasiearbete. Detta gäller även den som tidigare har fått
betyg på kursen eller gymnasiearbetet. Den som är elev i gymnasieskolan får
dock inte genomgå prövning i en kurs eller ett gymnasiearbete, om eleven
har fått minst betyget E på kursen eller gymnasiearbetet.

Prövning får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kur-

sen eller, när det gäller gymnasiearbete, utbildning inom det kun-
skapsområde som gymnasiearbetet avser.

Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper i förhållande

till såväl uppställda kunskapsmål i kursplaner eller ämnesplaner som betygs-
kriterier respektive kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar yt-

terligare föreskrifter om prövning.

31 §

Prövningen ska göras av en eller flera lärare. Om prövningen genom-

förs av två eller flera lärare och dessa inte kan enas om ett betyg ska betyget
sättas av rektorn.

SFS 2010:800

Validering

32 §

En elev i kommunal vuxenutbildning kan få sina kunskaper och sin

kompetens validerade. Med validering avses en process som innebär en
strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande
av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de
förvärvats.

Rektorn ska verka för att valideringen sker i enlighet med lag och andra

författningar.

33 §

Den som får sina kunskaper och sin kompetens bedömda vid en vali-

dering ska ha möjlighet att få dessa dokumenterade skriftligt. Vad som sägs i
3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av betyg gäller även en slutförd
validering.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar yt-

terligare föreskrifter om validering.

Intyg

34 §

Den som genomgått en kurs i kommunal vuxenutbildning och vill få

sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg.

Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få

ett intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter vissa kurser.

35 §

Rektorn utfärdar intyg.

Vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av betyg gäl-

ler även för intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar yt-

terligare föreskrifter om intyg.

21 kap. Särskild utbildning för vuxna

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–9 §§),
– bestämmelser om särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå

(10–12 §§),

– bestämmelser om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå (13–

16 §§),

– bestämmelser om betyg (17–20 §§),
– bestämmelser om validering (21 och 22 §§), och
– bestämmelser om intyg (23 och 24 §§).

100

SFS 2010:800

Allmänna bestämmelser

Övergripande mål

2 §

Målet för den särskilda utbildningen för vuxna är att vuxna med ut-

vecklingsstörning ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möj-
lighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin
ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveck-
ling.

Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förut-

sättningar.

De som fått minst utbildning ska prioriteras.
Av 29 kap. 8 § följer att det som i denna lag sägs om personer med ut-

vecklingsstörning ska gälla också för vissa andra vuxna.

Utbildningens nivåer

3 §

Kommunerna ska tillhandahålla särskild utbildning för vuxna.

Utbildningen ska tillhandahållas på grundläggande nivå och gymnasial

nivå.

Utbildningens syfte

4 §

Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på

en nivå som motsvarar den som utbildningen i grundsärskolan ska ge.

Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå

som motsvarar den som utbildningen på nationella eller specialutformade
program i gymnasiesärskolan ska ge.

Kurser

5 §

Utbildningen bedrivs i form av kurser.

För varje kurs ska det finnas en kursplan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om kursplaner.

Avgifter

6 §

Utbildningen ska vara avgiftsfri. Det får dock förekomma enstaka in-

slag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

Huvudmannen får bestämma att böcker och andra lärverktyg, som varje

Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats.

Ansökan, mottagande och antagning

7 §

En ansökan om att delta i utbildning ska ges in till den sökandes hem-

kommun.

101

SFS 2010:800

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman,

ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen.
Till ansökan ska fogas ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen
åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning. Ett sådant
yttrande behövs inte om det är onödigt med hänsyn till tidigare överenskom-
melse.

Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den sökande ska

tas emot till utbildningen. En huvudman är skyldig att till sin utbildning ta
emot sökande som kommer från andra kommuner, om hemkommunerna har
åtagit sig att svara för kostnaderna för deras utbildning.

Den huvudman som anordnar en utbildning på gymnasial nivå beslutar

om en sökande ska antas till utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om urval bland mottagna sökande till utbildning på gymnasial
nivå.

Individuella studieplaner

8 §

För varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska inne-

hålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av
studierna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om den individuella studieplanen.

Rätt att fullfölja utbildningen

9 §

Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja kursen.

Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska upphöra om

eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars
inte gör tillfredsställande framsteg.

Den vars utbildning på grundläggande nivå har upphört enligt andra

Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17–20 §§.

Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå

Kommunens ansvar

10 §

Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 11 § har rätt att delta i

utbildning på grundläggande nivå och önskar det, också får delta i sådan ut-
bildning.

Varje kommun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen som har

rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och för att motivera dem att
delta i sådan utbildning.

102

SFS 2010:800

Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå

11 §

En vuxen med utvecklingsstörning har rätt att delta i utbildning på

grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon
fyller 20 år, om han eller hon

1. är bosatt i landet,
2. saknar sådana kunskaper som utbildningen i grundsärskolan syftar till

att ge, och

3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Första stycket gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 §

framgår att Kriminalvården ansvarar för deras utbildning.

Utbildning på ett annat språk än svenska

12 §

Om en elev i utbildning på grundläggande nivå har bristfälliga kun-

Särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå

Huvudmannens ansvar

13 §

Varje kommun ska erbjuda utbildning på gymnasial nivå. Kommu-

nerna ska sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och
behov.

14 §

Varje kommun ska informera om möjligheterna till utbildning på

gymnasial nivå och aktivt verka för att de vuxna i kommunen som är behöri-
ga deltar i sådan utbildning.

15 §

Ett landsting får efter överenskommelse med en kommun till-

handahålla utbildning på gymnasial nivå.

Behörighet till utbildning på gymnasial nivå

16 §

En vuxen med utvecklingsstörning är behörig att delta i utbildning på

gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon
fyller 20 år, om han eller hon

har slutfört utbildning i gymnasiesärskolan eller likvärdig utbildning och
uppfyller övriga behörighetsvillkor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar yt-

terligare föreskrifter om behörighetsvillkor.

Första och andra styckena gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av

24 kap. 10 § framgår att Kriminalvården ansvarar för deras utbildning.

103

SFS 2010:800

Betyg

Tillämpliga bestämmelser

17 §

Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap.

13–21 §§.

Betygssättning

18 §

Betyg ska sättas på varje avslutad kurs, dock inte på kurser som mot-

svarar träningsskolan inom grundsärskolan.

Inom den del av särskild utbildning för vuxna som motsvarar tränings-

skolan ska, i stället för betyg, ett intyg om att eleven har deltagit i kursen ut-
färdas efter avslutad kurs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

ytterligare föreskrifter om betygssättning. Sådana föreskrifter får innebära
att betyg inte ska sättas på vissa kurser.

19 §

Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas.

Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den elev som
inte uppnår betyget E utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i kursen.

20 §

Betyg ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i för-

hållande till såväl uppställda kunskapsmål i kursplaner som betygskriterier.

Betygskriterier ska finnas för varje kurs där betyg ska sättas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om betygskriterier.

Validering

21 §

En elev i särskild utbildning för vuxna kan få sina kunskaper och sin

Rektorn ska verka för att valideringen sker i enlighet med lag och andra

författningar.

22 §

Den som får sina kunskaper och sin kompetens bedömda vid en vali-

dering ska ha möjlighet att få dessa dokumenterade skriftligt. Vad som sägs i
3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av betyg gäller även en slutförd
validering.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

ytterligare föreskrifter om validering.

Intyg

23 §

Den som genomgått en kurs i särskild utbildning för vuxna och vill få

sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg.
I 18 § andra stycket och 19 § finns bestämmelser om att intyg ska utfärdas i
vissa andra fall.

104

SFS 2010:800

Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få

ett intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter vissa kurser.

24 §

Rektorn utfärdar intyg.

Vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av betyg gäl-

ler även för intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

ytterligare föreskrifter om intyg.

22 kap. Utbildning i svenska för invandrare

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–17 §§),
– bestämmelser om betyg (18–25 §§),
– bestämmelser om validering (26 och 27 §§), och
– bestämmelser om intyg (28 och 29 §§).

Allmänna bestämmelser

Övergripande mål

2 §

Målet för utbildning i svenska för invandrare är att vuxna invandrare

ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla
sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och
samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.

Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förut-

sättningar.

Utbildningens syfte

3 §

Utbildningen syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunska-

per i svenska språket.

Utbildningen syftar också till att ge vuxna invandrare som saknar grund-

läggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter.
Läs- och skrivinlärningen får ske på elevens modersmål eller något annat
språk som eleven behärskar.

Kurser

4 §

Utbildningen bedrivs i form av kurser.

För varje kurs ska det finnas en kursplan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om kursplaner.

105

SFS 2010:800

Avgifter

5 §

Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat följer av denna

lag eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 21 §. Det får
dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för
eleverna.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som

behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att elev-
erna ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg.

Utbildningens omfattning

6 §

Utbildningen ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta

minst 15 timmars undervisning i veckan. Undervisningens omfattning får
dock minskas om eleven begär det och huvudmannen finner att det är fören-
ligt med utbildningens syfte.

Samverkan med arbetslivet

7 §

Huvudmannen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att

eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att utbild-
ning i svenska för invandrare kan kombineras med andra aktiviteter som

– arbetslivsorientering,
– validering,
– praktik, eller
– annan utbildning.
Huvudmannen ska också verka för att utbildning i svenska för invandrare

kan bedrivas under tid för vilken eleven får ersättning från sjukförsäkringen
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och för att utbildningen kan
kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvården.

8 §

Utbildningen ska kunna kombineras med förvärvsarbete.

9 §

Huvudmannen ska samråda med den berörda arbetsgivaren och den

lokala arbetstagarorganisationen som arbetsgivaren är bunden till genom
kollektivavtal om en arbetstagares deltagande i utbildningen och utbild-
ningens förläggning.

Individuella studieplaner

10 §

För varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska

innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad om-
fattning av studierna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om den individuella studieplanen.

Kommunens ansvar

11 §

Hemkommunen är skyldig att se till att utbildning i svenska för in-

vandrare erbjuds dem som enligt 13 § har rätt att delta i utbildningen.

106

SFS 2010:800

Utbildningen ska finnas tillgänglig så snart som möjligt efter det att en rätt

till utbildning i svenska för invandrare inträtt. Om det inte finns särskilda
skäl ska utbildningen kunna påbörjas inom tre månader.

12 §

Varje kommun ska aktivt verka för att nå dem i kommunen som har

rätt till utbildningen och för att motivera dem att delta i utbildningen.

Rätt att delta

13 §

En person har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare från

och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år, om han el-
ler hon

1. är bosatt i landet, och
2. saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som ut-

bildningen syftar till att ge.

En finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen men är

bosatt i Finland nära gränsen till Sverige och saknar sådana grundläggande
kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge, har från och
med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år också rätt att
delta i utbildning i svenska för invandrare.

14 §

Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att

grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig har inte rätt att
delta i utbildningen.

Mottagande

15 §

Huvudmannen beslutar om en person ska tas emot till utbildningen.

Rätt att fullfölja utbildningen

16 §

Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja kursen.

Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska upphöra,

om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller an-
nars inte gör tillfredsställande framsteg.

Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17–20 §§.

17 §

Den för vilken utbildningen har upphört enligt 16 § andra stycket el-

ler som frivilligt avbrutit utbildningen ska på nytt beredas sådan utbildning
om det finns särskilda skäl för det.

Betyg

Tillämpliga bestämmelser

18 §

Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap.

13–21 §§.

107

SFS 2010:800

Betygssättning

19 §

Betyg ska sättas på varje avslutad kurs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar yt-

terligare föreskrifter om betygssättning.

20 §

Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F använ-

das. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta
betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt
resultat betecknas med F.

21 §

Betyg ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i för-

hållande till såväl uppställda kunskapsmål i kursplaner som betygskriterier.

Betygskriterier ska finnas för varje kurs.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om betygskriterier.

22 §

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från

enstaka betygskriterier eller från enstaka delar av betygskriterier. Med sär-
skilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga för-
hållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att
eleven ska kunna uppfylla kraven för ett visst kriterium. De kriterier som rör
säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters före-
skrifter ska dock alltid uppfyllas.

23 §

Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i en

kurs på grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte sättas på kur-
sen.

Prövning

24 §

Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning i svenska

för invandrare ska ha möjlighet att genomgå prövning. Detta gäller även den
som tidigare har fått betyg på kursen.

Prövning får göras endast hos en huvudman som anordnar den aktuella

kursen.

Med prövning avses en bedömning av kunskaper i förhållande till såväl

uppställda kunskapsmål i kursplaner som betygskriterier.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

ytterligare föreskrifter om prövning.

25 §

Prövningen ska göras av en eller flera lärare. Om prövningen genom-

förs av två eller flera lärare och dessa inte kan enas om ett betyg ska betyget
sättas av rektorn.

Validering

26 §

En elev i utbildning i svenska för invandrare kan få sina kunskaper

och sin kompetens validerade. Med validering avses en process som innebär
en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännan-

108

SFS 2010:800

de av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de
förvärvats.

Rektorn ska verka för att valideringen sker i enlighet med lag och andra

författningar.

27 §

Den som får sina kunskaper och sin kompetens bedömda vid en vali-

dering ska ha möjlighet att få dessa dokumenterade skriftligt. Vad som sägs i
3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av betyg gäller även en slutförd
validering.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar yt-

terligare föreskrifter om validering.

Intyg

28 §

Den som genomgått en kurs i utbildning i svenska för invandrare och

vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett
intyg.

Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få

ett intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter viss utbildning.

29 §

Rektorn utfärdar intyg.

Vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av betyg gäl-

ler även för intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

ytterligare föreskrifter om intyg.

23 kap. Entreprenad och samverkan

Entreprenad

1 §

Kommuner, landsting och enskilda huvudmän får enligt be-

stämmelserna i detta kapitel med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal
med en enskild fysisk eller juridisk person om att utföra uppgifter inom ut-
bildning eller annan verksamhet enligt denna lag (entreprenad).

De bestämmelser som finns för en utbildning eller en annan verksamhet

enligt denna lag ska med de undantag som anges i detta kapitel gälla även
vid entreprenad.

2 §

Inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, kommunal vuxen-

utbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare
eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. får uppgifter över-
lämnas på entreprenad.

3 §

Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasie-

särskolan får uppgifter som inte är hänförliga till undervisningen överlämnas
på entreprenad.

109

SFS 2010:800

4 §

Inom gymnasieskolan får uppgifter som avser undervisning i karaktär-

sämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil överlämnas på entre-
prenad.

Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesär-

skolan får en enskild huvudman överlämna uppgifter som avser moders-
målsundervisning på entreprenad.

5 §

Om det finns särskilda skäl får regeringen efter ansökan av en kom-

mun, ett landsting eller en enskild huvudman i andra fall än som anges i
2 och 4 §§ medge att kommunen, landstinget eller den enskilde huvudman-
nen får överlämna åt någon annan att bedriva undervisning inom skolväsen-
det på entreprenad.

6 §

Om en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman överlämnar

uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad, får kommunen, lands-
tinget eller den enskilde huvudmannen överlämna den myndighetsutövning
som hör till en lärares undervisningsuppgift.

Kommunen eller landstinget får när det gäller kommunal vuxenutbildning

och särskild utbildning för vuxna överlämna även den myndighetsutövning
som hör till rektorns uppgifter. Kommunen får också överlämna sådan myn-
dighetsutövning när det gäller utbildning i svenska för invandrare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om begränsningar när det gäller överlämnande av rektorsuppgif-
ter som innefattar myndighetsutövning.

7 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela ytterligare föreskrifter om entreprenader enligt 2 § och om sådan under-
visning på entreprenad som avses i 4 och 5 §§.

Samverkan

8 §

En kommun får sluta avtal med en annan kommun om att denna ska ta

över ansvaret för kommunens uppgifter inom förskolan, fritidshemmet,
kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i
svenska för invandrare eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i
25 kap.

En kommun får också sluta avtal med ett landsting om att detta ska ta över

ansvaret för kommunens uppgifter inom kommunal vuxenutbildning och
särskild utbildning för vuxna.

9 §

En kommun får som huvudman överlåta ansvaret för sådana medicin-

ska insatser som anges i 2 kap. 25–28 §§ till ett landsting, om kommunen
och landstinget är överens om detta. På samma sätt får ett landsting överlåta
ansvaret till en kommun.

Staten eller en enskild får som huvudman överlåta ansvaret för de medi-

cinska insatser som anges i 2 kap. 25–28 §§ till en kommun eller ett lands-
ting, om huvudmannen och kommunen eller landstinget är överens om detta.

10 §

Staten får som huvudman för sameskolan, efter avtal med en kom-

mun, ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom förskolan.

110

SFS 2010:800

24 kap. Särskilda utbildningsformer

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– internationella skolor (2–7 §§),
– utbildning vid särskilda ungdomshem (8 och 9 §§),
– utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt (10 §),
– utbildning vid folkhögskola som motsvarar utbildning i svenska för in-

vandrare (11–15 §§),

– utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller annan mot-

svarande institution (16–19 §§),

– utbildning i hemmet eller på annan lämplig plats (20–22 §§),
– annat sätt att fullgöra skolplikten (23–25 §§), och
– bemyndiganden (26 §).

Internationella skolor

Grundskolenivå

2 §

Den som har skolplikt och som för endast en kortare tid är bosatt i Sve-

rige eller har andra särskilda skäl att få utbildning i en internationell skola på
grundskolenivå får fullgöra sin skolplikt i en godkänd sådan skola. Detta
gäller dock inte sådana barn som avses i 7 kap. 5 och 6 §§. Statens skolin-
spektion prövar frågor om godkännande av internationella skolor på grund-
skolenivå.

Med internationell skola på grundskolenivå avses en skola med enskild

huvudman som har en annan internationell inriktning än den som får finnas i
grundskolan. För godkännande krävs att skolans utbildning som helhet be-
traktad är likvärdig med grundskolans. Utbildningen ska förmedla kunskaper
och färdigheter som underlättar fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i
svenska språket och om svenska förhållanden ska ges i den omfattning som
de elever som är bosatta i Sverige för kortare tid behöver.

Regeringen får besluta att en internationell skola på grundskolenivå får ta

emot andra barn än sådana som avses i första stycket för att de ska fullgöra
skolplikten vid skolan.

3 §

Huvudmannen för en godkänd internationell skola på grundskolenivå

ska av Statens skolinspektion förklaras berättigad till sådant bidrag som av-
ses i 4 § om

1. utbildningen följer ett annat lands läroplan och kursplaner eller en inter-

nationell läroplan och internationella kursplaner med anpassning till svenska
förhållanden i den utsträckning som är rimlig,

2. utbildningens allmänna mål och värdegrund inte strider mot de all-

männa mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det svenska
skolväsendet,

3. elever som har svårigheter i skolarbetet erbjuds särskilt stöd,
4. eleverna erbjuds sådan elevhälsa som avser medicinska insatser som

ska erbjudas inom grundskolan,

5. elevavgiften är skälig med hänsyn till rimliga kostnader för verk-

samheten, bidrag och omständigheterna i övrigt,

111

SFS 2010:800

6. skolan är öppen för alla elever som avses i 4 §, med undantag för så-

dana elever som det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekono-
miska svårigheter att ta emot för skolan,

7. urvalet, om det inte finns platser till alla behöriga sökande, görs på

grunder som Skolinspektionen godkänner,

8. vårdnadshavare och elever ges tydlig information om den interna-

tionella skolans innehåll och inriktning mot fortsatta studier utomlands och
om vad utbildning vid en internationell skola kan innebära vid fortsatt skol-
gång i det svenska skolväsendet, och

9. skolan följer övriga bestämmelser i denna lag och i andra föreskrifter

som avser internationella skolor på grundskolenivå.

Skolinspektionen ska i beslutet om rätt till bidrag ange det högsta antal

elever som är folkbokförda i Sverige som omfattas av huvudmannens bi-
dragsrätt.

4 §

Elevens hemkommun ska lämna bidrag till huvudmannen för en god-

känd internationell skola för en elev som enligt 2 § får fullgöra sin skolplikt
där, om eleven är folkbokförd i Sverige eller kommunen får särskilt statsbi-
drag för eleven.

Bidraget ska lämnas från och med höstterminen det år eleven fyller sex år

och bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter
samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de
egna grundskolorna. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, är
kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om bety-
dande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om hur kommunens bidrag ska bestämmas i stället för det som
anges i andra stycket, om statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som
har tagits emot i en internationell skola på grundskolenivå.

Om inte kommunen och skolan har kommit överens om något annat, ska

bidraget beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 ja-
nuari.

Gymnasienivå

5 §

Om en internationell skola erbjuder gymnasial utbildning som har en

annan internationell inriktning än den som får finnas i gymnasieskolan eller
om skolan anordnar utbildning som leder fram till International Baccalaure-
ate (internationell skola på gymnasienivå), ska Statens skolinspektion förkla-
ra huvudmannen berättigad till sådant bidrag som avses i 6 § om

1. utbildningen följer ett annat lands läroplan och kursplaner eller en inter-

nationell läroplan och internationella kursplaner med anpassning till svenska
förhållanden i den utsträckning som är rimlig,

2. utbildningen som helhet är likvärdig med utbildningen i gymnasie-

skolan,

3. utbildningens allmänna mål och värdegrund inte strider mot de allmän-

na mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det svenska skol-
väsendet,

4. utbildningen förmedlar kunskaper som underlättar fortsatta studier ut-

omlands,

112

SFS 2010:800

5. undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden ges i den

omfattning som behövs för de elever som under kortare tid är bosatta i Sve-
rige,

6. elever som avses i 6 § första stycket som har svårigheter i skolarbetet

erbjuds särskilt stöd,

7. elever som avses i 6 § första stycket erbjuds sådan elevhälsa som avser

medicinska insatser som ska erbjudas elever i gymnasieskolan,

8. elevavgiften för elever som avses i 6 § första stycket är skälig med hän-

syn till rimliga kostnader för verksamheten, bidrag och omständigheterna i
övrigt,

9. skolan är öppen för alla elever som avses i 6 § första stycket, med un-

dantag för sådana elever som det skulle medföra betydande organisatoriska
eller ekonomiska svårigheter att ta emot för skolan,

10. urvalet, om det inte finns platser till alla behöriga sökande, görs på

grunder som Skolinspektionen godkänner,

11. sådana elever som avses i 6 § första stycket och deras vårdnadshavare

ges tydlig information om skolans innehåll och inriktning mot fortsatta stu-
dier utomlands och om vad utbildning vid en internationell skola på gymna-
sienivå kan innebära vid fortsatt utbildning i Sverige, och

12. skolan följer övriga bestämmelser i denna lag och i andra föreskrifter

som avser internationella skolor på gymnasienivå.

Skolinspektionen ska, för annan utbildning än sådan som leder fram till

International Baccalaureate, i beslutet om rätt till bidrag ange vilket natio-
nellt program utbildningen ska jämställas med i bidragshänseende. I beslutet
ska Skolinspektionen även ange det högsta antal elever som är folkbokförda
i Sverige som omfattas av huvudmannens bidragsrätt.

6 §

Elevens hemkommun ska lämna bidrag till huvudmannen för den inter-

nationella skolan för en elev som genomgår sådan utbildning som avses i 5 §
om

1. eleven är folkbokförd i Sverige eller kommunen får särskilt statsbidrag

för eleven,

2. eleven antingen för en kortare tid är bosatt i Sverige eller har andra sär-

skilda skäl att få utbildning i en internationell skola på gymnasienivå, och

3. hemkommunen var skyldig att erbjuda eleven gymnasieutbildning vid

den tidpunkt då utbildningen började.

Bidraget enligt första stycket ska uppgå till det belopp som hem-

kommunen och den internationella skolan kommer överens om. Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
vilket belopp som elevernas hemkommuner ska betala enligt första stycket
om dessa och huvudmannen för den internationella skolan inte kommer
överens om beloppet.

För en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd ska kommunen,

utöver vad som följer av andra stycket, lämna ett extra bidrag. Bidraget ska
motsvara huvudmannens kostnader för det extra stödet under förutsättning
att motsvarande kostnader skulle ha uppkommit om eleven gått i en av kom-
munen erbjuden gymnasieutbildning. Kommunen behöver dock inte lämna
extra bidrag om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter
uppstår för kommunen.

113

SFS 2010:800

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om hur kommunens bidrag ska bestämmas i stället för det som
anges i andra och tredje styckena, om statsbidrag lämnas till kommunen för
en elev som har tagits emot i en internationell skola på gymnasienivå.

Om inte kommunen och huvudmannen har kommit överens om något an-

nat, ska bidraget beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar
den 1 januari.

Insyn

7 §

Den kommun där den internationella skolan är belägen har rätt till in-

syn i skolans verksamhet.

Utbildning vid särskilda ungdomshem

Utbildning för skolpliktiga

8 §

Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med

särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem) ska skol-
pliktiga barn, som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt,
fullgöra den genom att delta i utbildning vid hemmet.

Utbildningen ska anordnas genom försorg av huvudmannen för hemmet.

Den ska med nödvändiga avvikelser motsvara utbildningen i grundskolan el-
ler i förekommande fall grundsärskolan eller specialskolan.

Utbildning för icke skolpliktiga

9 §

Den som inte längre är skolpliktig och vistas i ett hem som avses i 8 §

första stycket och som inte lämpligen kan fullgöra skolgång på annat sätt ska
genom huvudmannens försorg ges möjlighet att delta i kompletterande ut-
bildning på grundskolenivå eller motsvarande eller i utbildning som motsva-
rar sådan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.

Utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt

10 §

För intagna i kriminalvårdsanstalt får det anordnas utbildning som

motsvarar kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt
utbildning i svenska för invandrare. För sådan utbildning ansvarar Kriminal-
vården.

Utbildning vid folkhögskola som motsvarar utbildning i svenska för
invandrare

11 §

Den som enligt 22 kap. 13 § har rätt att delta i utbildning i svenska för

invandrare har rätt att i stället delta i en folkhögskolas utbildning som mot-
svarar utbildning i svenska för invandrare, om

1. folkhögskolan enligt sådana föreskrifter som har meddelats med stöd av

29 kap. 24 § har getts rätt att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda be-
tyg och intyg, och

114

SFS 2010:800

2. folkhögskolan har förklarat sig ha för avsikt att ta emot den sökande till

utbildningen.

12 §

Vad som sägs i 22 kap. 2–10, 13, 14, 16 och 17 §§ om utbildning i

svenska för invandrare gäller också en folkhögskolas motsvarande ut-
bildning som en person är behörig att delta i enligt 14 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om att även andra bestämmelser i lagen ska gälla för sådan ut-
bildning.

13 §

Den som vill delta i en folkhögskolas utbildning som motsvarar ut-

bildning i svenska för invandrare enligt bestämmelserna i detta kapitel ska
anmäla detta till sin hemkommun.

14 §

Kommunen ska i samband med ett beslut om mottagande enligt

22 kap. 15 § förklara eleven behörig att delta i utbildning i folkhögskola som
motsvarar utbildning i svenska för invandrare om

1. de villkor som anges i 11 § är uppfyllda, och
2. anmälan har lämnats enligt 13 §.

15 §

En folkhögskola som till sin utbildning i svenska för invandrare har

antagit en elev som har förklarats behörig att delta i utbildningen enligt 14 §,
har rätt till ersättning för kostnaden för elevens utbildning från elevens hem-
kommun.

Ersättningen ska bestämmas med hänsyn till folkhögskolans åtagande och

elevens behov och på samma grunder som kommunen tillämpar vid fördel-
ning av resurser till sin egen utbildning i svenska för invandrare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om ersättningens storlek och under vilken tid som ersättning får
lämnas.

Utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller annan
motsvarande institution

Utbildning som motsvarar förskola, förskoleklass och fritidshem

16 §

Om ett barn vårdas på sjukhus eller någon annan institution, ska hu-

vudmannen för institutionen svara för att barnet får tillfälle att delta i utbild-
ning som så långt det är möjligt motsvarar den som erbjuds i förskola, för-
skoleklass eller fritidshem.

Särskild undervisning

17 §

För sådana elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sam-

eskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som på grund av sjukdom
eller liknande skäl under en längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete och
som vårdas på sjukhus eller en motsvarande institution ska särskild under-
visning anordnas på sjukhuset eller institutionen. Sådan undervisning ska så
långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

115

SFS 2010:800

18 §

Särskild undervisning enligt 17 § ska inte ges en elev om den läkare

som ansvarar för elevens vård avråder från det.

Huvudman

19 §

Särskild undervisning enligt 17 § anordnas av den kommun där insti-

tutionen är belägen. Sådan undervisning ska stå öppen även för dem som
fullgör skolplikt utanför skolväsendet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om vad som ska gälla i stället för första stycket i de fall där insti-
tutionen är belägen i två eller flera kommuner.

Utbildning i hemmet eller på annan lämplig plats

Särskild undervisning

20 §

För sådana elever som avses i 17 § men som inte vårdas på sjukhus

eller en motsvarande institution ska särskild undervisning anordnas i hem-
met eller på annan lämplig plats. Sådan undervisning ska så långt det är möj-
ligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

21 §

Särskild undervisning enligt 20 § ska inte ges en elev om den läkare

som ansvarar för elevens vård avråder från det. Särskild undervisning får ges
i hemmet endast om eleven eller elevens vårdnadshavare samtycker.

Huvudman

22 §

Särskild undervisning enligt 20 § anordnas av den som är huvudman

för den utbildning som eleven annars deltar i.

Annat sätt att fullgöra skolplikten

Förutsättningar för medgivande

23 §

Ett skolpliktigt barn får medges rätt att fullgöra skolplikten på annat

sätt än som anges i denna lag. Medgivande ska lämnas om

1. verksamheten framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning

som annars står barnet till buds enligt föreskrifter i denna lag,

2. behovet av insyn i verksamheten kan tillgodoses, och
3. det finns synnerliga skäl.

24 §

Medgivande enligt 23 § får lämnas för upp till ett år i sänder. Under

dess giltighetstid ska det prövas hur verksamheten utfaller. Medgivandet ska
återkallas, om det kan antas att förutsättningarna enligt 23 § inte längre
finns.

Ett beslut om återkallelse av ett medgivande gäller omedelbart, om inte

annat beslutas.

25 §

Frågor enligt 23 och 24 §§ prövas av barnets hemkommun eller, om

barnet har sådan funktionsnedsättning som enligt 7 kap. 6 § kan vara grund

116

SFS 2010:800

för att fullgöra skolplikten i specialskolan, av Specialpedagogiska skolmyn-
digheten.

Bemyndigande

26 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om utbildning som avses i detta kapitel.

25 kap. Annan pedagogisk verksamhet

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem

(2 §),

– öppen förskola (3 §),
– öppen fritidsverksamhet (4 §),
– omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (5 §),
– övergripande krav på verksamheten (6–9 §§), och
– bidrag (10–16 §§).

Pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem

2 §

Kommunen ska sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem er-

bjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det.
Kommunen ska ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål om verk-
samhetsform.

Sådan omsorg som avses i första stycket ska genom pedagogisk verk-

samhet stimulera barns utveckling och lärande.

Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin

utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksam-
heten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande.

Öppen förskola

3 §

En kommun får anordna öppen förskola som komplement till förskola

och pedagogisk omsorg.

Den öppna förskolan ska erbjuda barn en pedagogisk verksamhet i samar-

bete med de till barnen medföljande vuxna samtidigt som de vuxna ges möj-
lighet till social gemenskap.

Öppen fritidsverksamhet

4 §

Enligt 14 kap. 7 § får en huvudman under vissa förutsättningar erbjuda

öppen fritidsverksamhet i stället för fritidshem.

Den öppna fritidsverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet kom-

plettera utbildningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, same-
skolan och andra särskilda utbildningsformer i vilka skolplikt kan fullgöras.
Verksamheten ska erbjuda barnen möjlighet till utveckling och lärande samt
en meningsfull fritid och rekreation.

117

SFS 2010:800

Omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds

5 §

Kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då

förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det behövs med hän-
syn till föräldrars förvärvsarbete och familjens situation i övrigt.

Övergripande krav på verksamheten

Utgångspunkter

6 §

Sådan verksamhet som avses i 2–5 §§ ska utformas med respekt för

barnets rättigheter och i överensstämmelse med grundläggande demo-
kratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Den ska förmedla och för-
ankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokra-
tiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Var och en som verkar inom sådan verksamhet ska främja de mänskliga

rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt
utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap.

Kvalitetskrav

7 §

Sådan verksamhet som avses i 2–5 §§ ska bedrivas i ändamålsenliga

lokaler i grupper med en lämplig sammansättning och storlek. För bedri-
vande av verksamheten ska det finnas personal med sådan utbildning eller
erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet
kan tillgodoses.

Uppföljning och utvärdering

8 §

En kommun ska systematiskt följa upp och utvärdera sådan verk-

samhet som avses i 2–5 §§.

Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram

att det finns brister i sådan verksamhet som avses i 2–5 §§ ska kommunen se
till att nödvändiga åtgärder vidtas.

Kommunen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål

mot verksamheten. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.

Avgifter

9 §

För plats i sådan pedagogisk omsorg som avses i 2 § och som erbjuds i

stället för förskola eller fritidshem samt för sådan omsorg som avses i 5 § får
avgifter tas ut på det sätt som anges i 8 kap. 16 § första stycket respektive
14 kap. 12 §.

118

SFS 2010:800

Bidrag

Pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem

10 §

Den kommun där en enskild bedriver sådan pedagogisk omsorg som

avses i 2 § ska efter ansökan besluta att huvudmannen har rätt till bidrag om

1. huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för

motsvarande offentlig verksamhet,

2. verksamheten inte innebär påtagliga negativa följder för kommunens

motsvarande verksamhet,

3. verksamheten är öppen för alla barn som en kommun ska sträva efter att

erbjuda motsvarande verksamhet, med undantag för barn som hem-
kommunen har beslutat att inte lämna bidrag för enligt 13 § andra stycket,
och

4. avgifterna inte är oskäligt höga.
Kommunen får besluta att en huvudman har rätt till bidrag trots att villko-

ret i första stycket 3 inte är uppfyllt, om det finns skäl med hänsyn till verk-
samhetens särskilda karaktär.

11 §

Hemkommunen ska lämna bidrag till en huvudman som har rätt till

bidrag enligt 10 § för varje barn som tas emot. Bidraget består av ett grund-
belopp enligt 12 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 13 §.

Hemkommunen är inte skyldig att lämna bidrag till fler än två huvudmän

för samma barn eller till mer än en huvudman för pedagogisk omsorg för ett
barn som också går i förskola. Om barnet tagits emot i två enskilda verksam-
heter, eller i en kommunal och en enskild verksamhet, är kommunen inte
skyldig att lämna ett samlat bidragsbelopp som är högre än om barnet tagits
emot i endast en kommunal verksamhet. Hemkommunen ska bestämma hur
bidraget ska fördelas mellan huvudmännen för verksamheterna.

När barn tas emot i enskild pedagogisk omsorg där deras vårdnadshavare

arbetar får kommunen inte lämna bidrag för fler barn till vårdnadshavaren än
det antal barn till andra som har tagits emot.

12 §

Grundbeloppet ska avse ersättning för

lämpar vid fördelning av resurser till sin egen pedagogiska omsorg. Om
kommunen inte tillhandahåller pedagogisk omsorg ska bidraget bestämmas
efter vad som är skäligt med hänsyn till den enskilda verksamhetens innehåll
och omfattning.

13 §

Tilläggsbelopp ska lämnas för barn som har ett omfattande behov av

särskilt stöd.

Hemkommunen är inte skyldig att lämna tilläggsbelopp för ett barn i be-

hov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårig-
heter uppstår för kommunen.

119

SFS 2010:800

14 §

Hemkommunen är bara skyldig att lämna bidrag i den omfattning

som den är skyldig att erbjuda förskola enligt 8 kap. respektive fritidshem
enligt 14 kap.

Öppen fritidsverksamhet

15 §

Om en enskild som har godkänts som huvudman för fritidshem i stäl-

let erbjuder öppen fritidsverksamhet till en elev, ska bidrag lämnas av hem-
kommunen, om kommunen där verksamheten är belägen har tillförsäkrats
insyn i verksamheten, verksamheten uppfyller de krav som anges i 6 och
7 §§ och avgifterna inte är oskäligt höga.

Bidraget ska bestämmas med hänsyn till huvudmannens åtagande och

elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning
av resurser till egen motsvarande verksamhet. Om en elev har ett omfattande
behov av särskilt stöd, behöver kommunen inte lämna bidrag för det särskil-
da stödet om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter upp-
står för kommunen.

Övriga verksamheter

16 §

En kommun får även lämna bidrag till verksamhet som avses i 3–5 §§

och som bedrivs av enskild huvudman, om kommunen har tillförsäkrats in-
syn i verksamheten, verksamheten uppfyller de krav som anges i 6 och 7 §§
och avgifterna inte är oskäligt höga. Sådant bidrag bör bestämmas på det sätt
som anges i 12 § andra stycket.

26 kap. Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell
uppföljning och utvärdering

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– tillsyn (2–9 §§),
– ingripanden vid tillsyn (10–18 §§),
– statlig kvalitetsgranskning (19–23 §§), och
– nationell uppföljning och utvärdering (24–27 §§).

Tillsyn

Definition av tillsyn

2 §

Med tillsyn avses i denna lag en självständig granskning som har till

syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som
följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om
åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten
ska rätta fel som upptäckts vid granskningen.

120

SFS 2010:800

Tillsynens omfattning

3 §

Statens skolinspektion har tillsyn över

1. skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verk-

samhet enligt denna lag,

2. utbildning som avses i 29 kap. 17 §,
3. hur en kommun uppfyller sina skyldigheter enligt 7 kap. 21 och 22 §§,

24 kap. 23 och 24 §§ samt 29 kap. 9 §, och

4. hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar enligt 4 §.
Första stycket gäller inte om tillsynen är en särskild uppgift för en annan

tillsynsmyndighet.

4 §

En kommun har tillsyn över

1. förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt enligt

2 kap. 7 § andra stycket, och

2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till

bidrag enligt 25 kap. 10 §.

Kommunens tillsyn enligt första stycket omfattar inte tillsyn över att

bestämmelserna i 6 kap. följs.

5 §

Socialstyrelsen har tillsyn över elevhemsboende vid Rh-anpassad ut-

bildning, specialskolan och viss utbildning för elever med utvecklings-
störning som bedrivs enligt avtal med staten.

Tillträde till lokaler och andra utrymmen

6 §

En tillsynsmyndighet har för sin tillsyn rätt att på plats granska sådan

verksamhet som står under dess tillsyn. Tillsynsmyndigheten har i den om-
fattning det behövs för tillsynen rätt att få tillträde till de byggnader, lokaler
och andra utrymmen som används i verksamheten.

Uppgiftsskyldighet

7 §

Den vars verksamhet står under tillsyn enligt denna lag är skyldig att

på tillsynsmyndighetens begäran lämna upplysningar samt tillhandahålla
handlingar och annat material som behövs för tillsynen.

Regeringen får meddela föreskrifter om att även någon annan som kan

lämna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser
den granskade verksamheten och behövs för tillsynen ska vara skyldig att på
tillsynsmyndighetens begäran lämna upplysningar, handlingar och annat ma-
terial.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om vilka upplysningar, handlingar och annat material som ska
lämnas.

8 §

Tillsynsmyndigheten får förelägga den som är uppgiftsskyldig enligt

7 § första stycket eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 7 § an-
dra stycket att fullgöra sin skyldighet.

121

SFS 2010:800

Förebyggande åtgärder

9 §

Tillsynsmyndigheten ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och

vägledning.

Ingripanden vid tillsyn

Föreläggande

10 §

En tillsynsmyndighet får förelägga en huvudman som enligt denna

lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten
inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verk-
samheten eller, i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för god-
kännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller
omedelbart.

Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nöd-

vändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna.

Anmärkning

11 §

En tillsynsmyndighet får i stället för att meddela ett föreläggande till-

dela en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn en anmärk-
ning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten.

Avstående från ingripande

12 §

En tillsynsmyndighet får avstå från att ingripa om

1. överträdelsen är ringa,
2. den vars verksamhet granskas vidtar nödvändig rättelse, eller
3. det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl mot

ett ingripande.

Återkallelse

13 §

En tillsynsmyndighet får återkalla ett godkännande eller ett beslut om

rätt till bidrag som myndigheten har meddelat enligt denna lag om

1. ett föreläggande enligt 10 § inte har följts, och
2. missförhållandet är allvarligt.

14 § Ett godkännande av en enskild som huvudman inom skolväsendet får
återkallas om den enskilde inte längre uppfyller förutsättningarna för god-
kännande enligt 2 kap. 6 §.

15 §

Återkallelse enligt 13 § får beslutas även om rättelse har skett vid

prövningstillfället, om det kan befaras att det på nytt kommer att uppstå så-
dana missförhållanden som utgör grund för återkallelse.

16 § Tillsynsmyndigheten får besluta att ett beslut om återkallelse ska gäl-
la trots att det inte har vunnit laga kraft.

122

SFS 2010:800

Statliga åtgärder för rättelse

17 §

Statens skolinspektion får när det gäller en verksamhet som bedrivs

av en kommun eller ett landsting besluta att staten på kommunens eller
landstingets bekostnad ska vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma
rättelse, om kommunen eller landstinget

1. inte har följt ett föreläggande enligt 10 §, och
2. grovt eller under längre tid åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag

eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Har staten haft kostnader för en åtgärd som vidtagits med stöd av denna

paragraf, får denna kostnad kvittas mot belopp som staten annars skulle ha
betalt ut till kommunen eller landstinget.

Tillfälligt verksamhetsförbud

18 §

Om det är sannolikt att ett beslut om återkallelse enligt 13 § eller ett

beslut om statliga åtgärder för rättelse enligt 17 § kommer att fattas, och be-
slutet inte kan avvaktas med hänsyn till allvarlig risk för barnens eller elev-
ernas hälsa eller säkerhet eller av någon annan särskild anledning, får till-
synsmyndigheten förbjuda huvudmannen att tills vidare, helt eller delvis,
driva verksamheten vidare.

Beslut enligt första stycket gäller omedelbart, om inte annat beslutas och

får gälla i högst sex månader.

Statlig kvalitetsgranskning

Uppdrag

19 §

Statens skolinspektion ska granska kvaliteten i sådan utbildning och

annan verksamhet som står under dess tillsyn eller under tillsyn av en kom-
mun enligt detta kapitel.

Inriktningen

20 §

Granskningen ska avse den granskade utbildningens eller verk-

samhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer.

Tillträde till lokaler och andra utrymmen

21 §

Statens skolinspektion har för kvalitetsgranskningen rätt att på plats

granska sådan verksamhet som ska granskas. Skolinspektionen har i den om-
fattning det behövs för kvalitetsgranskningen rätt till tillträde till de byggna-
der, lokaler och andra utrymmen som används i verksamheten.

Uppgiftsskyldighet

22 §

Den vars verksamhet granskas ska på begäran av Statens skolinspek-

tion lämna de upplysningar och tillhandahålla de handlingar och övrigt ma-
terial som behövs för granskningen.

Regeringen får meddela föreskrifter om att även någon annan som kan

lämna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser

123

SFS 2010:800

den granskade verksamheten och behövs för granskningen ska vara skyldig
att på begäran av Skolinspektionen lämna upplysningar, handlingar och an-
nat material.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om vilka upplysningar, handlingar och annat material som ska
lämnas.

23 §

Statens skolinspektion får förelägga den som är uppgiftsskyldig enligt

22 § första stycket eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 22 §
andra stycket att fullgöra sin skyldighet.

Nationell uppföljning och utvärdering

Uppdrag

24 §

Statens skolverk ska på nationell nivå följa upp och utvärdera

1. skolväsendet,
2. övriga utbildningar och verksamheter som står under Statens skolin-

spektions tillsyn enligt denna lag, och

3. annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. som anordnas av en

enskild.

Uppgiftsskyldighet

25 §

En huvudman för utbildning eller annan verksamhet som är föremål

för nationell uppföljning och utvärdering ska till Statens skolverk lämna så-
dana uppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som be-
hövs för uppföljningen och utvärderingen.

Regeringen får meddela föreskrifter om att även någon annan som kan

lämna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser
verksamheten och behövs för uppföljningen och utvärderingen ska vara
skyldig att på begäran av Skolverket lämna uppgifter om verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om vilka uppgifter och vilken verksamhetsredovisning som ska
lämnas.

26 §

Statens skolverk får förelägga den som är uppgiftsskyldig enligt 25 §

första stycket eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 25 § andra
stycket att fullgöra sin skyldighet.

Vite

27 §

Ett föreläggande enligt detta kapitel får förenas med vite.

Om det finns anledning att anta att en person som är föremål för före-

läggandet har begått en gärning som kan föranleda straff eller en straff-
liknande sanktion, får han eller hon inte föreläggas vid vite att medverka i en
utredning som har samband med den gärningen.

124

SFS 2010:800

27 kap. Skolväsendets överklagandenämnd

Inledande bestämmelse

1 §

För prövning av överklaganden av vissa beslut på skolväsendets områ-

de ska det finnas en särskild nämnd, Skolväsendets överklagandenämnd.

Sammansättning

2 §

Nämnden ska bestå av en ordförande och fem andra ledamöter, av

vilka en ska vara ersättare för ordföranden. Ordföranden och ersättaren för
ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare. Övriga ledamöter ska
ha särskild sakkunskap både vad gäller barns och elevers förhållanden och
behov och vad gäller skolverksamheten i övrigt.

Det ska finnas högst två ersättare för de övriga ledamöterna.

3 §

Ledamöterna i nämnden och deras ersättare utses av regeringen för en

period om minst tre år.

Muntlig förhandling

4 §

Nämnden ska hålla muntlig förhandling om en enskild part begär det,

förhandlingen inte är obehövlig och inte särskilda skäl talar mot det.

Till muntlig förhandling ska den som är part kallas. Att en part uteblir från

en muntlig förhandling hindrar inte att nämnden handlägger och avgör ären-
det.

5 §

Muntlig förhandling enligt 4 § ska vara offentlig.

Om det kan antas att det vid en förhandling kommer att lämnas någon

uppgift för vilken gäller sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400) får ordföranden vid förhandlingen besluta att förhandlingen ska
hållas inom stängda dörrar.

6 §

En kallelse till muntlig förhandling ska innehålla en upplysning om be-

tydelsen enligt 4 § andra stycket av att en part uteblir från förhandlingen.

En enskild part som inställt sig till muntlig förhandling får tillerkännas er-

sättning av allmänna medel för kostnad för resa och uppehälle, om nämnden
finner att parten skäligen bör ersättas för sin inställelse. Nämnden får bevilja
förskott på ersättningen. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om er-
sättning och förskott.

28 kap. Överklagande

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– överklagande hos allmän förvaltningsdomstol (2–11 §§),
– överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd (12–17 §§), och
– överklagandeförbud (18 §).

125

SFS 2010:800

Överklagande hos allmän förvaltningsdomstol

Beslut av Statens skolinspektion

2 §

Beslut av Statens skolinspektion får överklagas hos allmän förvalt-

ningsdomstol i fråga om

1. godkännande enligt 2 kap. 5 § eller 24 kap. 2 § eller återkallelse av

sådant godkännande enligt 26 kap. 13 eller 14 §,

2. rätt till bidrag enligt 24 kap. 3 eller 5 § eller återkallelse av sådan rätt

enligt 26 kap. 13–15 §§,

3. statliga åtgärder för rättelse enligt 26 kap. 17 §,
4. tillfälligt verksamhetsförbud enligt 26 kap. 18 §, eller
5. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §.

Beslut av Statens skolverk

3 §

Beslut av Statens skolverk får överklagas hos allmän förvaltnings-

domstol i fråga om vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §.

Beslut av Högskoleverket

4 §

Beslut av Högskoleverket får överklagas hos allmän förvaltnings-

domstol i fråga om utfärdande av behörighetsbevis enligt 2 kap. 15 §.

Beslut av en kommun eller ett landsting

5 §

Beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas hos allmän för-

valtningsdomstol i fråga om

1. godkännande enligt 2 kap. 5 § eller återkallelse av sådant godkännande

enligt 26 kap. 13 eller 14 §,

2. bidrag enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §,

14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 31 eller 35 § eller 19 kap. 25 §,

3. avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §,
4. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt

7 kap. 23 §,

5. skolskjuts enligt 10 kap. 32 § första stycket, 10 kap. 33 § första stycket,

11 kap. 31 § första stycket, 11 kap. 32 § första stycket, 19 kap. 20 § första
stycket eller 19 kap. 21 § första stycket,

6. ekonomiskt stöd till inackordering enligt 15 kap. 32 §,
7. medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller återkallelse av

sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §,

8. rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 eller 15 § eller återkallelse av sådan rätt

enligt 26 kap. 13 §,

9. bidrag enligt 25 kap. 11 §,
10. tillfälligt verksamhetsförbud enligt 26 kap. 18 §, eller
11. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §.

126

SFS 2010:800

Beslut av en enskild huvudman

6 §

Beslut av en enskild huvudman får överklagas hos allmän förvalt-

ningsdomstol i fråga om avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §. Den
enskilde huvudmannen ska vara den enskildes motpart.

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten

7 §

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas hos all-

män förvaltningsdomstol i fråga om

1. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt

7 kap. 23 §,

2. kostnadsfria resor enligt 12 kap. 25 § första stycket, eller
3. medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller återkallelse av

sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §.

Beslut av Sameskolstyrelsen

8 §

Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas hos allmän förvalt-

ningsdomstol i fråga om

1. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt

7 kap. 23 §, eller

2. kostnadsfria resor enligt 13 kap. 16 § första stycket.

Beslut av en rektor

9 §

Beslut av en rektor får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i

fråga om

1. avstängning av en elev enligt 5 kap. 14 §, 17 § tredje stycket eller 19 §

tredje stycket, och

2. befrielse från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen

enligt 7 kap. 19 §.

Om det överklagade beslutet har fattats av en rektor i en fristående skola

ska den enskilde huvudmannen vara den enskildes motpart.

Prövningstillstånd

10 §

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av beslut

enligt 2–9 §§.

Motpart i vissa fall

11 §

När en kommun överklagar ett beslut om godkännande av enskild

som huvudman för utbildning enligt 2 kap. 5 § är förutom den enskilde även
Statens skolinspektion motpart till kommunen hos allmän förvalt-
ningsdomstol.

127

SFS 2010:800

Överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd

Beslut av en kommun eller ett landsting

12 §

Beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas hos Skol-

väsendets överklagandenämnd i fråga om

1. barns mottagande i grundsärskolan enligt 7 kap. 5 §,
2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket,
3. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upp-

hörande enligt 7 kap. 14 §,

4. mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §,

10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §,

5. åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor

hemma,

6. placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt

9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra stycket, 11 kap. 29 § andra
stycket eller 19 kap. 19 § andra stycket,

7. behörighet eller mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 § eller mot-

tagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan
som utformats för en grupp elever,

8. tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan enligt 18 kap. 8 §

andra stycket,

9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 §

andra stycket eller 22 §, till särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 7 §
tredje stycket eller till utbildning i svenska för invandrare enligt 22 kap.
15 §,

10. upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxenutbildning

enligt 20 kap. 9 § andra stycket, i särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap.
9 § andra stycket eller i utbildning i svenska för invandrare enligt 22 kap.
16 § andra stycket,

11. att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje

stycket, särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 9 § tredje stycket eller
utbildning i svenska för invandrare enligt 22 kap. 17 §,

12. åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 § tredje

stycket, eller

13. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i

29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7–12 får överklagas endast av

barnet, eleven eller den sökande.

Beslut av en enskild huvudman

13 §

Beslut av en enskild huvudman får överklagas hos Skolväsendets

överklagandenämnd i fråga om

1. behörighet och mottagande enligt 16 kap. 36 § eller mottagande enligt

17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för
en grupp elever, eller

2. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap.

2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av den sökande.

128

SFS 2010:800

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten

14 §

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas hos

Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om

1. barns mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 §,
2. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upp-

hörande enligt 7 kap. 14 §,

3. åtgärder enligt 12 kap. 25 § andra stycket för en elev som inte bor

hemma, eller

4. rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.
Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet.

Beslut av Sameskolstyrelsen

15 §

Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas hos Skolväsendets över-

klagandenämnd i fråga om

1. barns mottagande i sameskolan enligt 7 kap. 7 §,
2. åtgärder enligt 13 kap. 16 § andra stycket för en elev som inte bor

hemma, eller

3. rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.
Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet.

Beslut av en rektor

16 §

Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagande-

nämnd i fråga om

1. åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9 §,
2. särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt enligt 3 kap.

11 §, eller

3. anpassad studiegång enligt 3 kap. 12 §.
Vid prövning av ett överklagande enligt första stycket 1 ska nämnden an-

tingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade
beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny
prövning.

Beslut av den nämnd som avses i 15 kap. 38 §

17 §

Beslut av den nämnd som avses i 15 kap. 38 § i fråga som avses i

samma paragraf får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Be-
slutet får överklagas endast av den som har begärt utbildningen. Ett beslut
om placering vid en viss skolenhet får dock inte överklagas.

Överklagandeförbud

18 §

Andra beslut enligt denna lag än som anges i detta kapitel får överkla-

gas bara om överklagande får ske enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900).
Ett beslut i fråga om antagning till utbildning får dock inte överklagas.

Beslut av Skolväsendets överklagandenämnd med anledning av ett över-

klagande dit får inte överklagas.

129

SFS 2010:800

29 kap. Övriga bestämmelser

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– bosättning (2–5 §§),
– hemkommun och hemlandsting (6 §),
– utlandssvenska elever (7 §),
– personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning (8 §),
– information om icke skolpliktiga ungdomar (9 §),
– handläggning (10 och 11 §§),
– talerätt (12 §),
– samverkan och anmälan till socialnämnden (13 §),
– tystnadsplikt (14 §),
– riksinternatskolor (15 och 16 §§),
– International Baccalaureate (17 §),
– överlämnande av betygshandlingar (18 §),
– informationsskyldighet (19 §), och
– övriga bemyndiganden (20–29 §§).

Bosättning

2 §

Med bosatt i landet avses i denna lag den som ska vara folkbokförd här

enligt folkbokföringslagen (1991:481).

Som bosatt i landet ska vid tillämpningen av denna lag anses även den

som inte är folkbokförd här men som

1. omfattas av 1 § första eller tredje stycket lagen (1994:137) om mot-

tagande av asylsökande m.fl.,

2. vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap.

15 § utlänningslagen (2005:716),

3. har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag till följd

av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
eller avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan,
och Schweiz, å andra sidan, om fri rörlighet för personer, eller

4. är familjemedlem till en person som tillhör en främmande makts

beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 §
lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och som inte om-
fattas av 3.

Begränsningar i rätten till utbildning för dem som avses i andra stycket

följer av 3 §.

3 §

De personer som avses i 2 § andra stycket 1 och 2 har rätt till ut-

bildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola endast om de har påbörjat
utbildningen innan de fyllt 18 år. De har inte rätt till utbildning i kommunal
vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för
invandrare.

De personer som avses i 2 § andra stycket 4 har endast rätt till utbildning i

grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola.

4 §

En person som avses i 2 § andra stycket 1 ska anses som bosatt i Sve-

rige även om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats. Detta

130

SFS 2010:800

gäller fram till dess att personen lämnar Sverige under förutsättning att han
eller hon inte håller sig undan så att ett sådant beslut inte kan verkställas.

5 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om deltagande i verksamhet enligt denna lag för personer
som inte anses som bosatta i Sverige eller som inte har rätt till utbildning
enligt 3 §.

Hemkommun och hemlandsting

6 §

Med en persons hemkommun avses i denna lag den kommun som per-

sonen är folkbokförd i.

För den som är bosatt i landet utan att vara folkbokförd här avses med

hemkommun den kommun som han eller hon stadigvarande vistas i eller, om
han eller hon saknar stadigvarande vistelseort, den kommun som han eller
hon för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller den som är kvarskriven i
en kommun enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481).

Med hemlandsting avses det landsting som hemkommunen hör till.

Utlandssvenska elever

7 §

Med utlandssvensk elev avses i denna lag en elev vars vårdnadshavare

stadigvarande vistas i utlandet och av vilka minst en är svensk medborgare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om att också annan ska anses som utlandssvensk elev.

Personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning

8 §

Det som i denna lag sägs om personer med utvecklingsstörning gäller

även dem som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funk-
tionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller
kroppslig sjukdom.

Personer med autism eller autismliknande tillstånd ska vid tillämpningen

av denna lag jämställas med personer med utvecklingsstörning endast om de
också har en utvecklingsstörning eller en sådan funktionsnedsättning som
avses i första stycket.

I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns

bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning.

Information om icke skolpliktiga ungdomar

9 §

En hemkommun ska löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar

i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är syssel-
satta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder.

Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar

som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymna-
sieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola eller
motsvarande utbildning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att
kommunen ska kunna genomföra sin skyldighet enligt första stycket.

131

SFS 2010:800

Handläggning

10 §

I ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild enligt

denna lag hos en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman ska föl-
jande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223) tillämpas:

– 14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen,
– 15 § om anteckning av uppgifter,
– 16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,
– 20 § om motivering av beslut,
– 21 § om underrättelse av beslut, och
– 26 § om rättelse av skrivfel eller liknande.
I sådana ärenden hos en enskild huvudman ska också 11 och 12 §§ för-

valtningslagen tillämpas.

Bestämmelserna i 16 och 17 §§ förvaltningslagen gäller dock inte upp-

gifter som rör någon annan sökande i ett ärende om plats i utbildning eller
annan verksamhet enligt denna lag.

Det som sägs i denna paragraf gäller inte vid betygssättning.

11 §

I ärenden där beslut får överklagas enligt 28 kap. ska utöver vad som

följer av 10 § också 23–25 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:223) tilläm-
pas.

Talerätt

12 §

Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ären-

den enligt denna lag.

Denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan, gymnasiesärskolan,

kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller utbildning i
svenska för invandrare och överklagande av beslut i fråga om sådan utbild-
ning även om den sökande eller den klagande inte har uppnått 16 års ålder.

Samverkan och anmälan till socialnämnden

13 §

Huvudmannen för verksamhet som avses i denna lag och den som är

anställd i sådan verksamhet, ska på socialnämndens initiativ i frågor som rör
barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan,
organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter
gäller de begränsningar som följer av 14 § och offentlighets- och sekretess-
lagen (2009:400).

Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan

behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).

Tystnadsplikt

14 §

Den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven förskola, enskilt

bedrivet fritidshem eller enskilt bedriven förskoleklass eller inom sådan
enskilt bedriven verksamhet som avses i 25 kap., får inte obehörigen röja
vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden.

Den som är eller har varit verksam inom annan enskilt bedriven verk-

samhet enligt denna lag än som avses i första stycket får inte obehörigen röja

132

SFS 2010:800

vad han eller hon i sådan elevhälsoverksamhet som avser psykologisk, psy-
kosocial eller specialpedagogisk insats eller i särskild elevstödjande verk-
samhet i övrigt har fått veta om någons personliga förhållanden. Han eller
hon får inte heller obehörigen röja uppgifter i ett ärende om tillrättaförande
av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier.

För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400).

Riksinternatskolor

15 §

Efter ansökan från en kommun eller en enskild som har godkänts som

huvudman för fristående skola med grundskola eller gymnasieskola och som
bedriver utbildning vid en internatskola, får regeringen besluta att ge inter-
natskolan ställning av riksinternatskola.

En riksinternatskola ska ha till uppgift att anordna grundskola och gymna-

sieskola eller endera av dessa skolformer, för i första hand utlandssvenska
elever.

Regeringen får medge att huvudmannen för en riksinternatskola vid sidan

av gymnasieskolan anordnar utbildning som leder fram till International
Baccalaureate.

16 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela ytterligare föreskrifter om utbildningen vid riksinternatskolor. Rege-
ringens föreskrifter får avvika från bestämmelser i denna lag.

International Baccalaureate

17 §

En elevs hemkommun är skyldig att betala ersättning för kostnader

för elevens utbildning till anordnare av utbildning som leder fram till Inter-
national Baccalaureate (IB). Skyldigheten gäller dock endast utbildning för
sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbild-
ning vid den tidpunkt då IB-utbildningen påbörjades och endast om utbild-
ningsanordnarens avgifter till International Baccalaureate Office betalas av
staten.

Om parterna inte kommer överens om annat ska ersättning betalas med ett

belopp som Statens skolverk beslutar.

För internationella skolor som motsvarar gymnasieskolan finns särskilda

bestämmelser om bidrag för IB-utbildning.

Överlämnande av betygshandlingar

18 §

Huvudmannen för en fristående skola där betyg sätts ska lämna över

elevernas slutbetyg eller de betygsdokument som eleven får efter fullföljd
gymnasieutbildning till den kommun där skolan är belägen.

Informationsskyldighet

19 §

Kommunen ska informera vårdnadshavarna om förskola, fritidshem

och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. som kommunen an-
ordnar eller vars huvudman kommunen har godkänt eller förklarat berättigad

133

SFS 2010:800

till bidrag. Informationen ska även avse möjligheten för enskilda att bedriva
förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap.
med bidrag från hemkommunen enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt
25 kap. 11 och 15 §§.

Övriga bemyndiganden

20 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om att ledamöter eller andra företrädare i organ för samver-
kan eller annan liknande verksamhet inom skolväsendet utses och entledigas
av enskilda.

21 §

Regeringen får meddela föreskrifter om möjlighet att låta enskilda

och andra svara för enstaka inslag i verksamhet med offentlig huvudman
inom skolväsendet.

När det gäller utbildning i form av ett introduktionsprogram inom gymna-

sieskolan och ett individuellt program inom gymnasiesärskolan får rege-
ringen meddela föreskrifter om att enskilda och andra får anordna mer av
utbildningen än som följer av första stycket.

För medverkan av någon annan än en huvudman inom skolväsendet får

föreskrifter som meddelats enligt första och andra styckena avvika från
bestämmelserna i 2 kap. 15–22 och 30 §§ och 34 § första stycket.

22 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om möjligheter att inom skolväsendet bedriva utbildning,
som bygger på samverkan mellan olika skolformer inom skolväsendet eller
mellan en sådan skolform och någon annan utbildningsform. I sådana före-
skrifter får undantag göras från organisatoriska bestämmelser i denna lag.

23 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om försöksverksamhet inom skolväsendet. I sådana före-
skrifter får undantag göras från organisatoriska bestämmelser i denna lag.

Undantag får göras även från andra bestämmelser i denna lag för att möj-

liggöra en försöksverksamhet med sådan utbildning i gymnasieskolan som
inte utgörs av utbildning på nationella program eller introduktionsprogram.

24 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får,

utöver vad som i övrigt följer av denna lag, meddela föreskrifter om

1. att enskilda får sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och

intyg enligt de bestämmelser som gäller för skolväsendet,

2. att en myndighet i enskilda fall får besluta i sådana frågor som avses i 1,

och

3. ytterligare villkor för att enskilda i sådana fall som avses i 1 och 2 ska

få sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg.

25 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om skyldighet för en enskild huvudman att lämna uppgifter
om kommande verksamhet och ekonomisk redovisning över verksamheten.

134

SFS 2010:800

26 §

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om bestämmandet av

det bidrag som kommunerna enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §,
11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 31 §, 19 kap. 25 § och
25 kap. 11 § är skyldiga att lämna till fristående förskolor, fristående skolor
och enskilt bedriven pedagogisk omsorg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om skyldighet för kommunen att lämna uppgifter om verksam-
heten som behövs för beslut om bidrag till fristående förskolor och friståen-
de skolor samt hur bidrag till en fristående förskola eller fristående skola
eller annan enskild verksamhet har beräknats.

27 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om det belopp som kommunen ska betala i stället för vad
som anges i 8 kap. 21–23 §§, 9 kap. 19–21 §§, 10 kap. 37–39 §§, 11 kap.
36–38 §§, 16 kap. 52–55 §§, 17 kap. 31–34 §§ och 19 kap. 25–27 §§, när
bidraget avser en elev som ges utbildning till följd av 2 och 3 §§ eller med
stöd av föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 §.

28 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om skyldighet att delta i nationella prov.

29 §

Vid extraordinära händelser i fredstid som har betydande inverkan på

möjligheterna att under viss tid erbjuda utbildning eller annan verksamhet
enligt denna lag, får regeringen meddela de föreskrifter som behövs för att
tillförsäkra barn och elever den utbildning och annan verksamhet de har rätt
till enligt denna lag. I sådana föreskrifter får undantag göras från bestämmel-
ser om utbildningens utformning, omfattning och förläggning. Föreskrifter-
na ska vara tidsbegränsade.

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (2010:801)

om införande av skollagen (2010:800).

På regeringens vägnar

FREDRIK REINFELDT

JAN BJÖRKLUND
(Utbildningsdepartementet)

135

SFS 2010:800

Bilaga 1

Timplan för grundskolan

Undervisningstid i timmar om 60 minuter för ämnen och ämnesgrupper
totalt

Ämnen
Bild

230

Hem- och konsumentkunskap

118

Idrott och hälsa

500

Musik

230

Slöjd

330

Svenska eller svenska som andraspråk

1 490

Engelska

480

Matematik

900

Geografi

885

Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap

Biologi

800

Fysik
Kemi
Teknik

Språkval

320

Elevens val

382

Totalt garanterat antal timmar

6 665

Därav skolans val

600

Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnes-
grupp minskas med högst 20 procent.

136

SFS 2010:800

Bilaga 2

Nationella program

Yrkesprogram

Barn- och fritidsprogrammet
Bygg- och anläggningsprogrammet
El- och energiprogrammet
Fordons- och transportprogrammet
Handels- och administrationsprogrammet
Hantverksprogrammet
Hotell- och turismprogrammet
Industritekniska programmet
Naturbruksprogrammet
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
VVS- och fastighetsprogrammet
Vård- och omsorgsprogrammet

Högskoleförberedande program

Ekonomiprogrammet
Estetiska programmet
Humanistiska programmet
Naturvetenskapsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet
Teknikprogrammet

137

SFS 2010:800

Bilaga 3

Poängplan för nationella program i gymnasieskolan

Ämne

Gymnasiepoäng

De ämnen som, i minst nedan angiven omfattning, ska ingå i de nationella
programmen (gymnasiegemensamma ämnen).

Yrkesprogram

Svenska eller svenska
som andraspråk

100

Engelska

100

Matematik

100

Idrott och hälsa

100

Historia

Samhällskunskap

Religionskunskap

Naturkunskap

Högskoleförberedande program

Svenska eller svenska som andraspråk

300

Engelska

200

Matematik

100/200/300*

Idrott och hälsa

100

Historia

50/100/200**

Samhällskunskap

100/200***

Religionskunskap

Naturkunskap

100****

Ämnen genom vilket programmet får sin karaktär
Yrkesprogram

1 600

Högskoleförberedande program

950/1 050/1 100*****

Individuellt val

200

Gymnasiearbete

100

Summa gymnasiepoäng

2 500

*Estetiska och humanistiska programmen 100, ekonomi- och samhälls-
vetenskapsprogrammen 200 samt naturvetenskaps- och teknikprogrammen
300.
**Teknikprogrammet 50, ekonomi-, samhällsvetenskaps- och natur-
vetenskapsprogrammen 100 samt estetiska och humanistiska programmen
200.
***Ekonomiprogrammet 200 och övriga program 100.
****På naturvetenskapsprogrammet ersätts naturkunskap med karaktärs-
ämnena biologi, fysik och kemi och på teknikprogrammet med karak-
tärsämnena fysik och kemi.
*****Ekonomiprogrammet 950, teknikprogrammet 1 100 samt estetiska,
humanistiska, samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 1 050.

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2010

Namn	Ändamål	Typ
.JpLogin	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Session	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
EPiStateMarker	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Antiforgery.#	Förebygger Cross-Site Request Forgery (CSRF) attacker.	Skydd mot förfalskade förfrågningar
__cf_bm	Kaka som används för att hämta teckensnitt.	Teckensnitt
jp-cookies	Denna kaka används för att hålla reda på vilka kakor som användaren accepterat att vi lagrar.	Godkännande av kakor
FedAuth	Denna kaka sätts för användare som använder federerad inloggning.	Federerad inloggning
CourseEvaluations	Denna kaka sätts för användare som skickat in kursutvärderingar.	Kursutvärderingar

Namn	Ändamål	Typ
JP_Download	Denna kaka håller reda på om användaren har lämnat sin e-postadress när den ska ladda ner en fil från den publika sajten.	Filnedladdning
ExamStudentId	Kakan möjliggör för webbkursexamintioner för användare utan personligt konto.	Webbkursexaminationer
JSESSIONID	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
_fanplay_session	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
lang	Sparar språkval för Twitter-flödet.	Twitter
_gali	Denna kaka används för att särskilja användare.	Google Analytics
form.apsis.one	Denna kaka används för inbäddade formulär.	Form Apsis One
mediaflow	Kaka som kan användas. Mediaflow används för uppspelning av video	Mediaflow

Namn	Ändamål	Typ
_ga	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gid	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gat	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_hjIncludedInSample	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
_hjid	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
www.uc.se	Används för risksigillet i sidfoten på publik sajt.	Upplysningscentralen (UC)
Apsis One	Används för att analysera användarbeteende och skräddarsy marknadsföring.	Apsis One

Namn	Ändamål	Typ
test_cookie	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
IDE	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
3135848f46	Kaka för att spara IP-adresser för att identifiera företag eller organisationer som besöker webbsidan.	ProspectEye (Apsis Lead)

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2010:800 Skollag

Om Lagboken.se