921666.pdf
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
lag sfs 1992:1666
om ändrieg i fastighetstaxerimigsiagee (1979:1152); utkom från trycket
den 30 december 1992
utfardad den 21 december 1992.
enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen
(1979:1152)^
dels att 6 kap. 6 § och 11 kap. 5 oc h 6 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 2 kap. 4 §, 5 kap, 6 §, 6 kap. 2, 3, 5 och 7 §§, 7 kap. 3, 5 och
16§§,9kap. l-3§§, 11 kap. l-4,7och8§§, 12 kap. l,4-9§§, iskap.
4 §, 18 kap. 1 §, 20 kap. 12 och 20 §§ och 28 kap. 9 och 12 §§ skall ha
följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 11 kap. 2 § skall sättas närmast före
11 kap. 3 §.
2 kap.
4 §' mark skall indelas i de äg oslag som anges i det följande. mark som
är vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. indelningen får
inte påverkas av förekomsten av byggn ad som skall rivas (saneringsbygg
nad) eller av byggnad eller byggnade r vars sammanlagda taxeringsvärde
inte skulle uppgå till 50000 kronor.
tomtmark mark som upptas av småhus, hyreshus, indu
stribyggnad, specialbyggnad eller övrig bygg
nad samt trädgård, parkeringsplats, upplags
plats, kommunikationsutrymme m.m., som
ligger i anslutning till sådan byggnad.
mark till fastighet, som är bebyggd med små
hus, hyreshus, industribyggnad, specialbygg
nad eller övrig byggnad, skall i sin helh et utgö
ra tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägo
skifte och har en total areal som inte överstiger
två hektar. detta skall dock ej gäll a om fastig
hetens mark till någon del skall taxeras tillsam
mans med annan egendom enligt reglerna i
4 kap.
' prop. 1992/93:122, bet. 1992/93:skul6, rskr. 1992/93:150. ^ senaste lydelse av
11 kap. 5 § 1980:149 11 kap. 6 § 1980:149.
' senaste lydelse 1988:544.
¬
•" "i'',
sfs 1992:1666
exploateringsmark
täktmark
åkermark
betesmark
skogsmark
3896
skogsimpediment
övrig mark
vad nu har sagts om tomtmark skall också
gälla mark till obebyggd fastighet, som har bil
dats for byggnadsändamål under de senaste två
åren. har fastigheten bildats längre tillbaka i
tiden skall marken utgöra tomtmark endast om
det är uppenbart att den får beb yggas. i övr iga
fall skall obebyggd mark anses som tomtmark
endast om det finns giltigt bygglov eller till
stånd enligt ett förhandsbesked enligt plan- och
bygglagen (1987; 10), avseende sådan byggnad
som anges i andra stycket.
obebyggd mark som ingår i en detaljplan och
som till någon del är avsedd att användas for
byggnadsändamål. detta skall inte gälla, om
marken skall indelas som tomtmark eller om
det är uppenbart att exploatering ej kommer
att genomforas eller kommer att avsevärt for-
dröjas.
mark for vilken gäl ler täkttillstånd enligt 18 §
naturvårdslagen (1964:822) eller vattenlagen
(1983:291). med täkttillstånd skal l jämställas
pågående täkt. byggnad på täktområde for täk-
tens utnyttjande hindrar inte att marken inde
las som täktmark.
mark som används eller lämpligen kan använ
das till växtodling eller bete och som är lämplig
att plöjas.
mark som används eller lämpligen kan använ
das till bete och som inte är lämplig att plöjas.
mark som är lämplig for virkesproduktion och
som inte i väsentlig utsträckning används for
annat ändamål. mark där det bör finnas sko g
till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att
fjällgränsen flyttas ned.
mark som ligger helt eller i huvudsa k outnytt
jad skall dock inte anses som skogsmark, om
den på grund av särskilda forhållanden inte
bör tas i anspråk for virkesproduktion.
mark skall anses lämplig for virkesproduktion,
om den enligt veder tagna bedömningsgrunder
kan producera i genomsnitt minst en kubikme
ter virke om året per hekta r.
myr, berg, hällmark, mark med fjäll skog och
andra impediment i anslutning till skogsmark.
mark som inte skall utgöra något av de tidigare
nämnda ägoslagen.
¬
5 kap. sfs 1992:1666
6 §'' det tekniska nuvärdet skall bestämmas genom att återanskaffnings-
kostnaden för byggnad eller markanläggning multipliceras med en nedräk-
ningsfaktor. denna faktor skall bestämmas så att man därigenom beaktar
den värdeminskning som har uppkommit mellan det år då anläggningen
kunde tas i bruk (nybyggnadsåret) och andra året före taxeringsåret. den
nedräkningsfaktor som bestäms för byggnader som kunnat tas i anspråk
under det sistnämnda året skall tillämpas även för byggnader som tas i
anspråk senare under den löpande taxeringsperioden.
med återanskaflfningskostnad för byggnad avses kostnaden för att under
andra året före taxeringsåret uppföra en motsvarande anläggning. kostna
den kan bestämmas antingen genom en beräkning grundad på erfarenheter
om byggnadskostnadem as storlek detta år, eller genom en omräkning av
den faktiska byggnadskostnaden med en omräkningsfaktor. denna faktor
skall bestämmas så att man därigenom beaktar ändringen i byggnadskost
nad mellan nybyggnadsåret och andra året före taxeringsåret.
6 kap.
2 varje småhus, hyreshus, industribyggnad och övrig byggnad med
värde av minst 50000 kronor skall utgöra en värderingsenhet, om inte
annat anges i 3 eller 5 §.
komplementhus på småhusenheten skall i regel ingå i samma värde
ringsenhet som det mest värdefu lla småhuset på taxeringsenheten.
småhus, hyreshus, industribyggnader och övriga byggnader vilkas värde
inte uppgår till 50000 kronor, skall ingå i samma värderingsenhet som den
mest värdefulla byggnaden inom samma tomt. uppgår den mest värde
fulla byggnadens värde inte till 50000 kronor skall samtliga byggnader
inom tomten utgöra en värderingsenhet.
3 är ett hyreshus inrättat för både bostäder och lokaler skall bostads
delen och lokaldelen utgöra skilda värderingsenheter. byggn ader eller de
lar av olika byggna der som åsatts samma klassificeringsdata beträffande
värdefaktorerna lägenhetstyp och ålder får sammanföras till en värderings
enhet.
är en industribyggnad som värderats enligt avkastningsmetoden i nrät
tad för mer än en lokaltyp skall delar som hänförs till olika lokaltyper
utgöra skilda värderingsenheter. särskild värderingsenhet behöver dock
inte bildas för en lokaltyp som omfattar mindre än tio procent av byggna
dens totala yta och mindre än 250 kvadratmeter. byggnader eller delar av
olika byggn ader som åsatts samma klassificeringsdata beträffande värde
faktorerna lokaltyp, standard och ålder får sammanföras till en värderings
enhet.
indelning av hyreshus och industribyggnad i två eller flera värderingsen
heter får även ske om det underlättar värderingen.
'* senaste lydelse 1980:149. ' senaste lydelse 1980:149.
^ senaste lydelse 1980:149. 3897
¬
. h* t ^l
sfs 1992:1666 5 § är ett småhus eller en ekonomibyggnad inrättad for väsent ligt olika
ändamål får byggnaden indelas i två eller f lera värderingsenheter om det
underlättar värderingen.
7 § vaije tomt skall utgöra en värderingsenhet, om inte annat anges i
andra—qärde styckena.
föreligger byggrätt till två eller flera småhus på en tomt får varje de l av
tomten, som omfattas av en byggrätt, utgöra en värderingsenhet.
tomt som är bebyggd med hyreshus skal l indelas i värderingsenheter
med ledning av det sätt på vilket hyreshusen har indelats i värderingsenhe
ter och med beaktande av hur markens byggrätt har tagits i ansprå k eller
skall tas i anspråk enligt plan.
obebyggd tomtmark for hyreshus skall indelas i värderingsenheter så att
tomtmark med byggrätt för bostäder och for lokaler utgör skilda värde
ringsenheter.
3898
7 kap.
3 §'' för byggnader och ägo slag som avses i 8 — 15 kap. ska ll taxerings
värde bestämmas med utgångspun kt i riktvärden. dessa skall bestämmas
for kombinationer av värdefaktorer, som i någon utsträclcning varierar
inom värdeområdet och som har särskild betydelse för marknadsvärdet.
för övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med ut gångspunkt
i forhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområ
det.
värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvär dets bestämmande,
skall, utom såvitt avser de underpunkterna 1 —4 angivna värdefaktorerna,
indelas i klasser.
1. storlek for småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad
enligt avkastningsmetoden, tomtmark, åkermark, betesmark, skogsmark
och skogsimpediment.
2. hyra for hyreshus.
3. återanskafifningskostnad for industribyggnad och övrig byggnad vär
derad enligt produktionskostnadsmetoden.
4. årligt uttag av täktmark.
de uppgifter om värdenivån m. m. (riktvärdeangivelse) som inom vaije
värdeområde erfordras for att bestämma riktvärdet skall redovisas på
karta, i tabell eller på annat sätt.
resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.
5 föreligger värdefaktorer, som inte särskilt har beaktats vi d riktvär
des bestämmande och som påtagligt inverkar på marknadsvärdet, skall ett
med ledning av riktvärden bestämt värde justeras. detta benämns juste
ring för säregna forhållanden.
justeringens storlek skall motsvara 75 procen t av den skillna d i mark
nadsvärde taxeringsenheten skulle ha med säregn a forhållanden och vär
det utan sär egna forhållanden.
' senaste lydelse 1990:1382. ® senaste lydelse 1988:544.
¬
påtaglig inverkan på marknadsvärdet skall, i fråga om småhusenhet, sfs 1992:1666
anses föreligga när säregna förhållanden föranleder att det med ledning av
riktvärden bestämda värdet höjs el ler sänks med minst 50000 kronor.
16 § för egendom som anges under punkterna i —4 ska ll inte bestäm
mas något värde
1. byggnad eller byggn ader inom samma t omt, om byggnadsbeståndets
sammanlagda taxeringsvärde ej skulle uppgå till 50000 kronor
2. övrig mark och vattentäckt område som inte är täktmark
3. markanläggning som används för sådant ändamål som avses i 3 kap.
4. egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken.
9 kap.
1 § riktvärdet för hyreshus skall utgöra värdet av en värderingsenhet
avseende ett eller flera hyreshus eller del av hyreshus.
2 som riktvärde för en värderingsenhet avseende ett hyreshus uppfört
under andra året före taxeringsåret och med en hyra av 100000 kronor får
endast anges värden i en fastställd värdeserie.
3 §'" inom vaije värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda
förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.
lägenhetstyp lägenhetstyp bestäms med hänsyn till om vär
deringsenheten är inrättad för bostäder eller
lokaler.
hyra med hyra avses bruksvärdehyra för bostäder
och marknadsmässig hyra för lokaler. hyran
skall för värderingsenhet bestämmas med hän
syn till den genomsnittliga hyresnivån under
det andra året före taxeringsåret.
ålder åldern ger uttryck för värderingsenhetens san
nolika återstående livslängd och anges genom
ett värdeår och, om särskilda skäl föreligger,
genom återstående nyttjandetid. värdeåret be
stäms med hänsyn till värderingsenhetens ny
byggnadsår, omfattningen av till- och ombygg
nader samt tidpunkten för dessa. om en byg g
nad indelas i flera värderingsenheter skall sam
ma värdeår bestämmas för dessa.
11 kap.
1 §" industribyggnad skall värderas enligt avkastningsmetoden. bygg
nader som har endast begränsad användbarhet för annat ändamål än för
'senaste lydelse 1987:391. "senaste lydelse 1987:391.
" senaste lydelse 1986:258. 3399
¬
. r 1 i, _'tt
sfs 1992:1666 vilket de utnyttjas och liknande spe ciella byggnader, bensinstationsbygg
nader, andra byggnader med olämplig utformning för normal industripro
duktion samt byggnadskonstruktioner som inte har karaktär av hus skall
dock värderas enligt produktionskostnadsmetoden.
för värdering av industribyggnad på elproduktionsenhet gäller särskilda
regler i 1 5 kap.
vad som sägs i detta kapitel om industribyggnad gäller även övrig
byggnad.
2 riktvärdet för industribyggnad skall utgöra värdet av en värde
ringsenhet avseende en elle r flera industribyggnader eller del av industri
byggnad.
a vkastningsmetoden
3 §'^ som riktvärde för en värderingsenhet avseende en industribyggnad
uppförd under andra året före taxeringsåret och som omfattar 1000 kva
dratmeter produktionslokaler av normal standard får endast anges värden
i en fastställd värdeserie.
4 §'•' inom vaije värdeområde skall riktvärden för värderingsenheter
bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefakto
rer.
lokaltyp
storlek
ålder
standard
lokaltyp bestäms med hänsyn till om värde
ringsenheten är inrättad som produktionsloka
ler, industrikontor eller lager m. m.
storleken bestäms me d hänsyn til l värderings
enhetens yta.
åldern ger uttryck för värderingsenhetens san
nolika återstående livslä ngd och ang es genom
ett värdeår och, om särskilda skäl föreligger,
genom återstående nyttjandetid. värdeåret be
stäms med hänsyn till värderingsenhetens ny
byggnadsår, omfattningen av till- och ombygg
nader samt tidpunkten för dessa. om en bygg
nad indelas i flera värderingsenheter skall sam
ma värdeår bestämmas för dessa.
standarden för en värderingsenhet bestäms
med hänsyn till lokalytans utförande och ut
rustning.
för värdefaktorn standard skall finnas minst
tre klasser.
3900
7 §'^ som riktvärde för en värderingsenhet avseende en industribj'ggnad
uppförd under andra året före taxeringsåret och belägen inom den ortstyp
" senaste lydelse 1980:149. senaste lydelse 1980:149.
'"senaste lydelse 1980:149. " senaste lydelse 1980: 149.
¬
som medför högst värde skall anges 75 procent av byggnadens tekniska sfs 1992:1666
nuvärde detta år.
8 riktvärden skall bestämmas för skilda förhållanden för en eller
flera av följande värdefaktorer.
återanskaffnings- återanskaffningskostnaden enligt 5 kap. 6 §
kostnad andra stycket.
ålder åldern bestäms enligt 4 §.
byggnadskategori med byggnadskategori avses värderingsenhe
tens karaktär och konstruktion.
för värdefaktorn byggnadskategori skall finnas
minst tre klasser.
ortstyp ortstypen bestäms med hänsyn till värderings
enhetens läge i förhållande till tätort.
12 kap.
1 § riktvärdet för tomtmark för småhus skall utgöra värdet av en tomt
eller, om särskilda skäl föreligger, värdet av en kvadratmeter tomtmark.
riktvärdet för tomtmark för hyreshus, industribyggnad eller övrig bygg
nad skall utgöra värdet av en värderingsenhet avseende tomtmark.
värdet av en kvadratmeter byggrätt avseende tomtmark för hyreshus
och värdet av en kvadratmeter tomtmark eller byggrätt avseende tomt
mark för industribyggnad eller övrig byggnad, får anges endast med värden
i en fastställd värdeserie.
4 § riktvärden för tomtmark för hyreshus skall inom vaije värdeområde
bestämmas för skilda förhållanden för följande värdefaktorer.
storlek med storlek avses värderingsenhetens byggrätt
i kvadratmeter.
typ av bebyggelse med typ av bebyggelse avses det ändamål be
byggelsen på värderingsenheten är avsedd för,
antingen bostäder eller lokaler.
5 §'' riktvärden för tomtmark för industribyggnad eller övrig byg gnad
skall inom varje värdeområde bestämmas för skilda förhållanden för vär
defaktorn storlek. med storlek avse s värderingsenhetens tomtmarksareal.
om särskilda skäl föreligger skall dock avs es den byggrät t i kvadr atmeter
som värderingsenheten utnyttjas för eller är avsedd för.
6 § riktvärde för en värderingsenhet exploateringsmark skall bestäm
mas genom att de riktvärden som har fastställts för en motsvarande
värderingsenhet tomtmark för småhus, hyreshus, industribyggnad eller
övrig byggnad multipliceras med en exploateringsfaktor.
senaste lydelse 1980; 149. " senaste lydelse 1987: 391. 39o1
¬
sfs 1992:1666 7 § exploateringsfalctom skall bestämmas for skilda förhållanden för föl
jande värdefaktorer.
väntetid
exploateringstid
med väntetid avses tiden innan exploateringen
av värderingsenheten kan beräknas börja.
väntetiden anges i hela antal år.
med exploateringstid avses tiden under vilken
exploateringen av värderingsenheten kan be
räknas pågå. exploateringstiden anges i hela
antal år.
8 § riktvärdet for täktmark skall utgöra värdet av en värderingsenhet
täktmark.
värdet per kubikmeter brytvärd fyndighet av olika slag , såsom sten,
grus, sand, lera, jord, torv eller andra jordarter skall bestämmas till mark-
nadsmässigt arrendepris vid omedelba r brytning. värdet per kubikmete r
får endast bestämmas till värden i en fas tställd värdeserie.
9 § inom vaije värdeområde skall riktvärden avseende täktmark be
stämmas for skilda forhållanden for följande värdefaktorer.
årligt uttag
väntetid
brytningstid
med årligt uttag avses den mängd material som
i genomsnit t per år under brytningstiden kan
antas bli utbruten från värder ingsenheten. ut
taget anges i kubikmeter fast mått.
med väntetid avse s tiden innan brytning en på
värderingsenheten kan beräknas börja. vän te
tiden anges i h ela antal år.
med brytningstid avses tiden under vilken
brytningen på värderingsenheten kan beräknas
pågå. brytningstiden anges i hela antal år.
15 kap.
4 §'® riktvärdet for ett vattenkraftverk med tillhörande andelar i re gle
ringsanläggningar skall utgöra värde t per kilowatt taxer ingseffekt och be
stämmas for skilda forhållanden for värdefaktorn godhet. genom denna
beaktas olikheter i årskostnaderna beroende på varierande anläggnings
kostnader per kilowatt taxeringseffekt for kraftverket.
riktvärdet skall utgöra det kapitaliser ade värdet av 75 procent av års-
nettot for en taxeringseffekt om en kilowatt under andra året fore taxe
ringsåret. årsnettot bestäms som skillnaden mellan bruttointäkten, beräk
nad med ledning av den prissättning som tillämpas för det mellansvenska
området, och årskostnad for respek tive godhetsklass. i årskos tnaden skall
inräknas normala drift- , underhålls- och förnyelsekostnader. de på detta
sätt framräknade riktvärdena skall jämkas med hänsyn till lönsamheten
för den totala elproduktionen i lan det.
3902 '"senaste lydelse 1986:258.
¬
18 kap. sfs 1992:1666
1 § till ledning vid allmän fastighetstaxering skall ägaren utan anma-
ning lämna deklaration (allmän fastighetsdeklaration) för vaije fastighet.
deklaration skall dock inte lämnas för staten tillhörig försvarsfastighet
som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatteplikt eller för fastighet som
vid föregående års taxering inte åsatts högre taxering svärde än 1000 kro
nor. deklaration skall inte heller lämnas för fastighet för allmänna kom
munikationsändamål eller för distributionsbyggnad, värmecentral eller
reningsanläggning som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatteplikt
eller för byggnad på annans mark då byggnadens värde understiger 50000
kronor. finns på sådan kommunikationsfastighet som nyss har nämnts
husbyggnad som används för annat än kommunikationsändamål skall
dock deklaration lämnas.
efter anmaning är också den som inte på grund av första stycket har
deklarationsskyldighet, skyldig att avge fastighetsdeklaration.
20 kap.
12 §'^ i fastighetstaxeringsnämnds beslut skall redovisas dels taxe rings
beslutet enligt punkterna 1—3, dels grunderna för beslutet enligt punkter
na 4—7, nämligen
1. fastighetens indelning i taxeringsenheter,
2. typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skattepliktsförhållande,
3. skattepliktig enhets taxeringsvärde och däri ingående delvärde samt
värde av varje värderingsenhet,
4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges 18 — 15 kap.,
5. storleken av riktvärde,
6. exploateringsfaktor enligt 12 kap. 6 § , utbyggd effekt, taxeringseffekt,
utnyttjandetid, regleringsmöjlighet och belägenhet enligt 15 kap. 3 § och
återanskaffningskostnad enligt 15 kap. 7 § samt
7. säreget förhållande enligt 7 kap. 5 § eller annat förhållande som har
föranlett ändring av riktvärde.
värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor.
avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt
tusental kronor, faller bort. regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs.
i fråga om elproduktionsenheter får grunderna för beslutet redovisas i
särskild bilaga till nämndens beslut.
20 § fastighetstaxeringsnämndens beslut enligt 11 § skall föras in i
stomme till fastighetslängd. besluten skall med de ändringar som gjorts
med stöd av 16 § föras in i fastig hetslängd.
nämndens beslut om byggnad på annans mark med värde under 50000
kronor skall dock ej föras in i fastighetslängd eller stomme till sådan längd.
annan än staten tillhörig försvarsbyggnad, som enligt 3 kap. 2 § är
undantagen från skatteplikt, skall inte föras in i fas tighetslängd eller stom
me till sådan längd.
närmare föreskrifter om fastighetslängd meddelas av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer.
'"senaste lydelse 1990:1382. 3903
¬
sfs 1992:1666 28 kap.
9 den särskilda fastighetstaxeringsnämndens beslut om fastighets
taxering skall föras in i fastighetslängd.
fastighetstaxeringsnämndens beslut om byg gnad på annans mark med
värde under 50000 kronor skall dock inte foras in i fastighetslängden.
detsamma gäller om annan än staten tillhörig försvarsbyggnad, som enligt
3 kap. 2 § är undantagen från skatteplikt.
fastighetslängden skall skrivas under av skattemyndighet. den skall
därefter såvitt gäller den årliga taxeringen utom beträffande egendom som
avses i andra stycket anses innefatta den särskilda fastighetstaxerings
nämndens beslut om fastighetstaxering.
närmare föreskrifter om fastighetslängden meddelas av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer.
12 skattemyndigheten skall i anled ning av förvaltningsdomstols be
slut avseende visst taxeringsår, for efterföljande år under den löpande
taxeringsperioden i fastighetslängden fora in de ändringar i eller tillägg till
fastighetstaxering som följer av beslutet. denna åtgärd skall dock inte
vidtas for år då ny taxering har skett och inte heller for åren därefter.
åtgärden skall vidtas inom fem månader från den dag beslutet meddela
des.
skattemyndigheten skall inom två veckor efter vidtagen åtgärd tillställa
fastighetens ägare underrättelse i den ordning som avses i 20 kap. 19 §.
vederbörande fastighetstaxeringsnämnd och kommun skall underrättas
om åtgärden.
underrättelsen skall innehålla upplysning om
1. den rätt att anföra besvär över den särskilda fastighetstaxeringen som
följer av 31 kap. 1 §,
2. skattemyndighetens skyldighet att ändra taxeringen enligt 4 kap. 13
och 17 §§ taxeringslagen (1990:324), samt
3. bestämmelserna i 16 k ap. om ny taxering.
det som sägs om förvaltningsdomstols beslut gäller även om skattemyn
dighetens beslut om rättelse enligt 10 § och 20 kap. 23 §.
närmare föreskrifter om förfarandet enligt denna paragraf meddelas av
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
1. denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första
gången vid allmän fastighetstaxering år 1994.
2.1 stället för vad som föreskrivs i punkt 1 skall bestämmelserna i 2 kap.
4 §, 6 kap. 2 §, 7 kap. 5 och 16 §§, 12 kap . 6 och 7 §§, 18 ka p. 1 §, 20 kap.
20 § och 28 kap. 9 § såvitt avser småhusenheter och lantbruksenheter
tillämpas först vid nästko mmande allmänna fastighetstaxering av dessa år
1996 respektive 1998.
på regeringens vägnar
anne wibble
3904 senaste lydelse 1990:379.
senaste lydelse 1990:379.
carl gustav femlund
(finansdepartementet)
¬
Viktiga lagar inom skatterätten
JP Infonets skatterättsliga tjänster
JP Infonets skatterättsliga tjänster
Arbetar du med skatterätt? JP Infonets tjänster ger dig ett utmärkt stöd i ditt arbete. Vi ger dig ständigt tillgång till alla nya avgöranden, lagändringar och ställningstaganden. Du kan också ta del av referat och expertanalyser, som kan hjälpa dig i ditt dagliga arbete. Se allt inom skatterätt.