SFS 1990:1382

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

lag sfs 1990:13§2 om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152); utkom frän trycket den 28 december 1990 utfärdad den 13 december 1990. enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)2 dels att 4 kap. 11 § skall upphöra att gälla, delsan 1 kap. 1 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 4 §, 4 kap. 5 och 10 §§, 5 kap. 7 och 8 §§, 6 kap. 10 §, 7 kap. 3 §, 8 kap. 3 §, 10 kap. 2 och 3 §§, 12 kap. 3 §, 13 kap. 1-5 §§, 14 kap. l-5§§, 16 kap. 2 §, 19 kap. 1, 3, 5 och 8 §§, 20 kap. 12 och 13 §§ samt 22 kap. 5 § skall ha följande lydelse, dels att rubriken till 4 kap. skall ha följande lydelse. 1 kap. 1 § vid fastighetstaxering skall beslut fattas om fastighetemas skatte pliktsförhållanden och indelning i taxeringsenheter. vidare skall typ av taxeringsenhet och taxeringsvärde bestämmas för varje taxeringsenhet. taxeringsvärde skall dock inte åsättas fastighet, som enligt 3 kap. skall undantas från skatteplikt. 2 kap. 2 §2 byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande. småhus byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två fa miljer. till sådan byggnad skall höra komplementhus såsom garage, förråd och annan mindre byggnad. byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om byggnaden ingår i lantbruksen het. hyreshus byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer eller till k ontor, butik, hotell, restaurang och liknande. byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslu tning ' prop, 1990/91:47, sku6, rskr. 80. ' senaste lydelse av 4 kap. 11 § 1986: 258. 7sn7 'senaste lydelse 1988:200. ¬ sfs 1990:1382 till hyreshus och som behövs för verksamheten, skall utgöra hyreshus. till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om den ingår i lantbruksenhet. ekonomibyggnad byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och växthus. växthus och djurstall som inte har anknytning till jord bruk eller skogsbruk. industribyggnad byggnad som är inrättad för industriell verksamhet. specialbyggnad kommunika tionsbyggnad med specialbyggnad avses försvars- byggnad som används för försvarsän- byggnad damål eller ekonomisk försvarsbered skap, om byggnaden in te är en fristå ende industriell anläggning. även mässbyggnad skall utgöra försvars byggnad. garage, hangar, lokstall, terminal, sta tionsbyggnad, expeditionsbyggnad, vänthall, godsmagasin, repara tionsverkstad och liknande, om bygg naden används för allmänna kommu nikationsändamål. byggnad som används i postverkets, televerkets, statens järnvägars, luft fartsverkets, sveriges radio aktiebo lags och dess dotterbolags verksamhet. byggnad som ingår i överförings- elle r distributionsnätet för gas, värme, elek tricitet eller vatten. byggnad för produktion och distribu tion av varmvatten för uppvärmning, dock ej sådan anläggning som även är inrättad för produktion av elektrisk starkström för yrkesmässig distribu tion. renings- vattenverk, avloppsreningsverk, an- anläggning läggning för förvaring av radioaktivt avfall, sopstation och liknande samt pumpstation som hör till sådan an läggning. distributions byggnad värmecentral 2508 ¬ övrig byggnad vårdbyggnad byggnad som används för sjukvård, nykterhetsvård, narkomanvård, bar navård, kriminalvård, arbetsvård, åld ringsvård eller omsorg om psykiskt ut vecklingsstörda. annan byggnad än som nu har nämnts skall utgöra vård byggnad, om den används som hem åt personer som behöver institutionell vård eller tillsyn. bad-, sport- byggnad som används för bad, sport, och idrotts- idrott och liknande, om allmänheten anläggning har tillträde till anläggningen. skolbyggnad byggnad som används för undervis ning eller forskning vid skola som anordnas av staten skola som anordnas med statsbidrag och skola vars undervisning står under statlig tillsyn. byggnad som används som elevhem eller skolhem för elever vid sådana skolor. kultur- byggnad som används för kulturellt byggnad ändamål såsom teater, biograf, muse um och liknande. ecklesiastik- kyrka eller annan byggnad som an- byggnad vänds för religiös verksamhet. prästgård som avses i lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrk ligjord. bårhus, krematorium och byggnad som används för skötsel av begrav ningsplats. allmän byggnad som tillhör staten, kommun byggnad eller annan menighet och som används för allmän styrelse, förvaltning, rätts vård, ordning eller säkerhet samt fri tidsgård och byggnad med lika rtad an vändning. som allmän byggnad skall inte anses byggnad som används för statens affärsdrivande verksamhet. byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare nämnda byggnadstyperna. sfs 1990:1382 2509 ¬ sfs 1990:1382 3 bap. §"* byggnad sa mt tomtmark och övrig mark som hör till byggnaden samt markanläggning som hör till fastigheten skall undantas från skatte plikt om fastigheten ägs av någon av följande institutioner och om den till övervägande del används i deras verksamhet såsom sådana 1. kyrkor, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser och ideella föreningar som avses i 7 § 5 och 6 mo m. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 2. akademier, nobelstiftelsen, stiftelsen dag hammarskjölds minnes fond, apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m.m., stiftelsen sveriges sjömanshus 3. sådana sammanslutningar av studerande vid universitet och högsko lor, i vilka de studerande är skyldiga att vara medlemmar, samt samarbets organ för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som ankommer på sammanslutningarna och 4. främmande makts beskickningar. skattefriheten skall endast avse egendom, som enligt 4 kap. 5 § utgör annan typ av taxeringsenhet än lantbruksenhet. 4 kap. i taxeringsenhet 5 taxeringsenhet skall omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av följande kombinationer, om inte annat sägs i andra och tredje styckena, och ha en av följande beteckningar för typ av taxeringsenhet 1. småhus, tomtmark för sådan byggnad och exploateringsmark för småhusbebyggelse (småhusenhet) 2. hyreshus, tomtmark för sådan byggnad och exploateringsmark för hyreshusbebyggelse (hyreshusenhet) 3. industribyggnad, övrig byggnad, tomtmark för sådana byggnader och exploateringsmark för sådan bebyggelse, vattenverk på annans grund samt i jordeboken upptaget fiskeri (industrienhet) 4. täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark (industrienhet) 5. specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet) 6. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpedi- ment (lantbruksenhet). småhus och tomtmark för sådan byggnad som ligger i anslutning till lantbruksenhet med minst fem hektar åkermark, betesmark och skogs mark, skall ingå i lantbruksenheten, om byggnaden eller byggnaderna behövs som bostad för ägare, arrendator eller deras arbetskraft. saneringsbyggnad och övrig mark kan ingå i samtliga taxeringsenheter under punkterna 1-6 i första stycket. övrig mark skall i regel ingå i lantbruksenhet. i annat fall skall övrig mark taxeras tillsammans med den tomtmark, exploateringsmark eller täktmark som ligger närm ast. har öv rig mark stor omfattning och saknar den samband med annan mark, som har samma ägare, skall den dock bilda en taxeringsenhet. taxeringsenhet, 2510 ^ senaste lydelse 1985: 102.1. ' senaste lydelse 1986:258. ¬ •m, • som består av endast övrig mark, betecknas industrienhet, om den ligger sfs 1990:1382 till över vägande del inom tätort och lantbruksenhet, om den ligger till övervägande del utanför sådan ort. 10 marksamfällighet eller anläggningssamfäilighet skall utgöra en taxeringsenhet, om den förvaltas av juridisk person. detta gäller dock inte om fastigheterna, som har del i sa mfälligheten, uteslutande eller så gott som uteslutande är småhusfastigheter. detta gäller inte heller samfällighet, som avser enskild väg eller dike eller som har ett ringa ekonomiskt värde. regleringsanläggning huvudsakligen avsedd för vattenkraftsändamål skall inte utgöra en taxeringsenhet utan beaktas vid taxeringen av de kraftverk som har nytta av anläggningen. 5 kap. 7 §' vid taxeringen skall följande delvärden bestämmas. för småhus-, hyreshus- och industrienhet: 1. byggnadsvärde byggnadsvärde är värdet av de byggnader som hör till taxeringsenheten. 2. markvärde markvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark, exploaterings mark, täktmark och markanläggningar. för lantbruksenhet; 1. bostadsbyggnadsvärde bostadsbyggnadsvärde är värdet av de småhus som hör till taxeringsen heten. 2. ekonomibyggnadsvärde ekonomibyggnadsvärde är värdet av de ekonomibyggnader som hör till taxeringsenheten. 3. tomtmarksvärde tomtmarksvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark. 4.jordbruksvärde jordbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens åkermark, betesmark och markanläggningar, som används eller behövs för växtodling. 5. skogsbruksvärde skogsbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens skogsmark med växan de skog och markanläggningar, som används eller behövs för skogsbruk. 6. skogsimpedimentsvärde skogsimpedimentsvärde är värdet av de skogsimpediment som hör till taxeringsenheten. 8 varje delvärde skall bestämmas för sig med tillämpning av i 2-5 §§ angivna grunder. summan av delvärdena utgör taxeringsenhetens taxeringsvärde. "senaste lydelse 1986:258. ' senaste lydelse 1986:258. " andringen innebär att tredje stycket upphävs. 2511 ¬ sfs 1990:1382 6 iiap. 10 § vart och ett av ägoslagen åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment inom en taxeringsenhet skall utgöra en v ärderingsenhet. är arealen åkermark inom en taxeringsenhet av större omfattning får åkermarken dock uppdelas i två eller flera värderingsenheter, om det väsentligt underlättar värderingen. 7 kap. 3 §' för byggnader och ägoslag som avses i 8 — 15 ka p. skall taxerings värde bestämmas med u tgångspunkt i rik tvärden. dessa skall b estämmas for kombinationer av värdefaktorer, som i någon utsträckning varierar inom värdeområdet och som har särskild betydelse för marknadsvärdet. för övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt i förhållanden som i genomsnitt eller i hu vudsak råder inom värdeområ det. värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvärdets bestämmande, skall, utom såvitt avser värdefaktorn storlek för småhus, tomtmark för småhus, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment indelas i klasser. resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata. riktvärde skall redovisas på karta, i tabell eller på annat sätt. 8 kap. 3 §'" inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer. storlek ålder standard byggnadskategori storleken bestäms med hänsyn till ytan av småhusets boutrymmen och biutrymmen. åldern ger uttryck för småhusets sannolika återståen de livslängd. denna bestäms med hänsyn till småhu sets nybyggnadsår, omfattningen av tillbyggnader och sådana ombyggnader som innebär en utökning av bo- utrymme samt tidpunkten för dessa. åldersklassen för småhus med en ålde r motsvarande högst 20 år får inte gö ras större än att den m otsvarar 5 år. standarden bestäms med hänsyn till småhusets bygg nadsmaterial och utrustning. för ett nybyggt småhus skall finnas minst femton standardklasser. byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om små huset ingår i lantbruksenhet eller inte. för småhus 2512 '' senaste lydelse 1988: 544. senaste lydelse 1988: 544, ¬ ' i. fastighetsrättsliga förhållanden som inte ingår i lantb ruksenhet bestäms byggnadslca- tegorin även med hänsyn till om småhuset utgör frilig gande småhus, kedjehus eller radhus samt, om särskil da skäl foreligger, antal lägenheter. fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för småhus som inte ingår i lantbruksenhet med hänsyn till om tomtmarken utgör självständig fastighet eller inte. ut gör tomtmarken inte självständig fastighet skall hän syn även tas till möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet. för småhus som ingår i lantbruksenhet bestäms fas tighetsrättsliga förhållanden med hänsyn till omfatt ningen och sammansättningen av den åkermark, be tesmark och skogsmark som ingår i lantbruksenheten. sfs 1990:1382 värdeordning med värdeordning avses husets ordningsnummer i värdehänseende inom tomten. 10 kap. 2 § som riktvärde för en värderingsenhet avseende ett djurstall för nöt kreatur som är byggt under åren 1980—1989, är av normal beskaffenhet och har en storlek av 301—400 kvadratmeter får endast anges värden i en fastställd värdeserie. 3 § inom vaije värdeområde skall riktvärdet bestämmas för skilda för hållanden för en eller flera av följande värdefaktorer. byggnadskategori storlek ålder beskaffenhet byggnadskategori bestäms med hänsyn till det ända mål värderingsenheten huvudsakligen är inrättad för. beträffande växthus bestäms dock byggnadskategorin med hänsyn till växthusets konstruktion och anord ning i övrigt. storleken bestäms med hänsyn till värderingsenhe tens yta på marken. beträffande spannmålslager och silor bestäms dock storleken med hänsyn till lagrings volymen. åldern ger uttryck för värderingsenhetens sannolika återstående livslängd. denna bestäms med hänsyn till värderingsenhetens nybyggnadsår, omfattningen av till- och ombyggnader samt tidpunkten för dessa. beskaffenhet bestäms med hänsyn till byggnadsmate rial och utrustning samt värderingsenhetens skick. 2513 ¬ sfs 1990:1382 12 kap. 3 §" riktvärden for tomtmark för småhus skall inom vaije värdeområ de bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna storlek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om sär skilda skäl föreligger, typ av bebyggelse och speciell belägenhet. med de olika värdefaktorerna förstås: storlek med storlek avses tomtmarkens areal. vatten och avlopp med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning och på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten och avlopp. fastighetsrättsliga förhållanden typ av bebyggelse fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för tomt mark som är bebyggd med småhus som inte ingår i lantbruksenhet med hänsyn till om tomtmarken utgör självständig fastighet eller inte. utgör tomtmarken inte självständig fastighet skall hänsyn även tas till möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet. för tomtmark som är bebyggd med småhus som ingår i la ntbruksenhet skall fastighetsrättsliga förhållanden bestämmas med hänsyn till omfattningen och sam mansättningen av den åkermark, betesmark och skogsmark som ingår i lantbruksenheten. med typ av bebyggelse avses om tomtmarken är be byggd med småhus som ingår i lantbruksenhet eller annat småhus. om tomtmarken är bebyggd med små hus som inte ingår i lantbruksenhet bestäms typ av bebyggelse även med hänsyn till om marken är avsedd att bebyggas med friliggande småhus, kedjehus eller radhus. speciell belägenhet med speciell belägenhet avses tomtmarkens läge inom värdeområdet t. ex. vid strand. 13 kap. 1 § riktvärde för åkermark skall utgöra värdet per värderingsenhet åkermark. 2 § som värde per hektar åkermark som är tillfredsställande dränerad genom självdränering eller äldre täckdikning, av genomsnittlig beskaffen het och som ingår i en taxeringsenhet som är av större omfattning får endast anges värden i en fastställd värdeserie. 2514 " senaste lydelse 1989:477, ¬ 3 § inom varje värdeområde skall riktvärden för åker bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer. sfs 1990:1382 storlek beskaffenhet dränering med storlek avses åkermarkens areal. med beskaffenhet a vses åkermarkens produktionsför måga och brukningsförhållanden. för värdefaktorn beskaffenhet skall finnas tre eller fem klasser, där mittklassen svarar mot genomsnittlig beskaffenhet inom värdeområdet. värdeskillnaden mellan högsta och lägsta klass får för åkermark, som är tillfredsställande dränerad genom självdränering eller äldre täckdikning, uppgå till högst 40 procent av värdet av åkermark av genomsnittlig beskaffenhet. värdeskillnaden mellan två intilliggan de klasser får dock uppgå till högst 3000 kronor per hektar. åkermarkens dränering bestäms av befintliga täck- dikningars och huvudavlopps beskaffenhet samt av markens behov av dränering. för värdefaktorn dränering skall finnas högst tre klas ser. 4 § riktvärde för betesmark skall utgöra värdet per värderingsenhet betesmark och anges för vaije värdeområde för åkermark. 5 § inom vaije värdeområde skall riktvärden för betesmark bestämmas för skilda förhållanden för följande värdefaktorer. storlek med storlek avses betesmarkens areal. beskaffenhet med beskaffenhet a vses främst betesmarkens produk tionsförmåga samt dess bruknings- och torrläggnings förhållanden. för värdefaktorn beskaffenhet fär finnas högst fem klasser. 14 kap. 1 § riktvärde för skogsmark med växande skog skall utgöra värdet per värderingsenhet skogsmark. 2 § som värde per hektar skogsmark med växande skog av genomsnittlig beskaffenhet inom ett eller flera värdeområden och som ingår i en taxe ringsenhet med 20 he ktar skogsmark eller mer får endast för den överskju tande arealen anges värden i en fastställd värdeserie. 2515 ¬ sfs 1990:1382 3 § inom varje värdeområde skall riktvärden för skogsmark med växan de skog bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer, om inte annat framgår av andra stycket. 1 storlek godhet kostnad med storlek avses skogsmarkens areal. med godhet avses skogsmarkens virkesproducerande förmåga. kostnaden bestäms med hänsyn till de väsentligaste kostnads- och kvalitetsfaktorer som påverkar värdet av virkesproduktionen. om fler än en kostnadsklass förekommer skall anges vilken klass som svarar mot genomsnittlig kostnads klass för värdeområdet. med virkesförråd barrträd avses virkesförrådet av barrträd per hektar uttryekt i s kogskubikmeter. för virkesförråd upp till 200 skogskubikmeter per hektar får klasserna ej göras större än 10 skogskubikmeter. med virkesförråd bok och ek avses virkesförrådet av bok och ek per hektar uttryck i skogskubikmeter. för virkesförråd upp till 200 skogskubikmeter får klasser na inte göras större än 10 skogskubikmeter. med v irkesförråd övriga lövträd avses virkesförrådet av andra lövträd än bok och ek per hektar uttryckt i skogskubikmeter. för virkesförråd upp till 200 skogs kubikmeter per hektar får klasserna inte göras större än 10 skogskubikmeter. grovskogsprocent med grovskogsprocent avses den andel av virkes förråd barrträd som består av träd med en brösthöjds diameter av minst 25 centimeter på bark. för värdefaktorn grovskogsprocent skall finnas minst tio klasser. virkesförråd barrträd virkesförråd bok och ek virkesförråd övriga lövträd för taxeringsenhet vars skogsmarksareal understiger 20 hektar skall dock riktvärdena bestämmas för skilda förhållanden för följande värdefak torer. storlek med storlek avses skogsmarkens areal. virkesförråd med virkesförråd avses summan av virkesförråden av barrträd och lövträd per hektar uttryckt i skogs kubik meter. för värdefaktorn virkesförråd skall finnas högst fem klasser. 2516 ¬ , y f: 4 § riktvärde for skogsimpediment skall utgöra värdet per värderings- sfs s990:1382 enhet skogsimpediment och anges för varje värdeområde för skog. 5 § inom varje värdeområde skall riktvärdet för skogsimpediment be stämmas för skilda förhållanden för följande värdefaktorer. storlek med storlek avses skogsimpedimentens areal. beskaffenhet med beskaffenhet avses främst slag av förekommande vegetation samt förutsättningar för ökad produktion. 16 kap. 2 §'^ ny taxe ring av fastighet skall ske om under löpande taxeringspe riod 1. ny taxeringsenhet bör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas 2. typ av taxeringsenhet eller taxeringsenhets skattepliktsförhållande bör ändras. ny taxering av fastighet skall ske om fastigheten är indelad som sådan taxeringsenhet som skall taxeras vid viss allmän fastighetstaxering och det vid taxeringen visar sig att den bör indelas i annan typ av taxeringsenhet. ny taxering av fastighet skall ske även i an dra fall om det visar sig att mark bör indelas i annat ägoslag eller byggnad i annan byggnadstyp än som skett. ny taxering skall dock inte ske enbart på den grunden att mark som indelats som åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment bör indelas som något a nnat av dessa ägoslag. 19 kap. 1 §'^ senast den 15 december andra året före det år då allmän fastighets taxering äger rum, skall regeringen eller myndighet som regeringen be stämmer besluta föreskrifter för förberedelsearbetet. senast nämnda dag lämnar riksskatteverket beträffande småhus och tomtmark, utom såvitt avser småhus och tomtmark för småhus som ingår i lantbruksenhet, förslag till sådana föreskrifter som avses i 7 kap. 7 §. senast den 15 maj året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum lämnar riksskatteverket beträffande övriga byggnadstyper och ägoslag för slag till de föreskrifter som avses i 7 k ap. 7 §. sådana föreskrifter och förslag till föreskrifter skall omedelbart tillställas statens lantmäteriverk och skattemyndigheterna. 3 § statens lantmäteriverk och arbetsgruppen skall undersöka vilka riktvärdetabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet, som med hänsyn till rådande prisläge bör användas inom olika delar av fastig hetstaxeringsdistriktet. förslag härom skall upprättas. undersökningen skall även omfatta upprättande av förslag till riktvärdekartor för tomt mark som inte ingår i lantbru ksenhet inom distriktet. "senaste lydelse 1988:544. " senaste lydelse 1990: 379. 2517 ¬ sfs 1990:1382 statens lantmäteriverk och arbetsgruppen skall vidare pröva att en tillämpning av förslag till föreskrifter enligt i § andra stycket leder till taxeringsvärden som svarar mot taxeringsvärdenivå enligt 5 kap. 2 §. motsvarande prövning görs av förslag till riktvärdekartor för tomtmark och riktvärdetabeller för småhus enligt första stycket. 5 §'" arbetsgruppen skall senast den 30 juni året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum till skattemyndigheten överlämna förslag till riktvärdekartor för tomtmark som inte ingår i lantbruksenhet och riktvär detabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet. på samma gång skall arbetsgruppen föreslå ändringar i de förslag till föreskrifter som avse s i 1 § andra stycket. 8 §'^ den som under andra året före taxeringsåret äger småhusenhet, som förvärvats under tredje året före taxeringsåret, är efter an maning av skattemyndighet skyldig att lämna de uppgifter som behövs till ledning inför allmän fastighetstaxering. den som under andra eller tredje året före taxeringsåret äger hyreshus enhet eller industrienhet är efter anmaning av skattemyndighet skyldig att lämna de uppgifter som behövs till ledning inför allmän fastighetstaxering. den som under andra året före taxeringsåret är innehavare av täktenhet eller annan taxeringsenhet på vilken täktverksamhet pågår eller eljest är tillåten, är efter anmaning från skattemyndighet skyldig att till ledning inför allmän fastighetstaxering lämna uppgift om de priser som under andra året före taxeringsåret uppburits för brytvärd fyndighet. den som under andra året före taxeringsåret äger lantbruksenhet, som helt eller delvis förvärvats under tiden den 1 juli 1987 — den 31 december 1990, är efter anmaning av skattemyndighet skyldig att lämna de uppgifter som behövs till ledning inför allmän fastighetstaxering. 20 kap. 12 §"• i fastighet staxeringsnämnds beslut skall redovisas dels taxerings beslutet enligt p unkterna 1 —3, dels grunderna för beslutet enligt punkter na 4—7, nämligen 1. fastighetens indelning i taxeringsenheter, i 2. typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skattepliktsförhållande, 3. skattepliktig enhets taxeringsvärde och däri ingående delvärde samt värde av varje värderingsenhet, 4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8 — 15 kap., 5. storleken av riktvärde, 6. storleken av värderingshyra enligt 11 kap. 4 §, bruttokapitaliserings- faktor enligt 11 kap. 6 §, exploa teringsfaktor enligt 12 ka p. 6 §, brytnings- faktor och värdet per kubikmeter brytvärd fyndighet enligt 12 kap. 8 §, utbyggd effekt, taxeringseffekt, utnyttjandetid, regleringsmöjlighet och be- 2518 senaste lydelse 1990:379. senaste lydelse 1990:379. "• senaste lydelse 1986:258. ändringen innebär bl. a. at( andra stycket upphävs. ¬ fh '' »f• lägenhet enligt 15 kap. 3 § och återanskaffningskostnad enligt 11 kap, 7 § sfs 1990; 1382 och 15 kap. 7 § samt 7. säreget förhållande som har föranlett justering av riktvärde. värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor. avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor, faller bort. regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs. 1 fråga om elproduktionsenheter får grunderna för beslutet redovisas i särskild bilaga till näm ndens beslut. 13 § i beslutet skall vidare anges taxeringsenhetens totala, enskilt inne havda lan dareal. för lantbruksenhet skall den anges i hektar med fyra decimaler och för övriga enheter i kvad ratmeter. totalarealen för lantbruksenhet skall delas upp på olika ägoslag. har åkermark delats in i flera värderingsenheter skall arealen anges för vaije sådan enhet. avrundning av arealen för ägoslag eller värderingsenhet skall ske till hela hektar. areal som understiger 0,5 hektar skall inte redovisas särskilt. för tomtmark som ligger på lantbruksenhet skall arealen anges i såväl hektar som kvadratmeter. 22 kap. 5 §" regeringen förordnar för högst fem å r i sänd er för varje kammar rätt minst nio, högst tjugo i praktiska värv förfarna personer med god kännedom om fastighetsförhållanden i allmänhet att efter kallelse inträda såsom ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål om allmän fastighetstaxering. av dessa personer skall i fråga om vaije kammarrätt minst tre äga kunskap beträffande värdering av skogsmark och växande skog, minst två beträffande värdering av vattenfallsfastighet, minst två beträffande värdering av lantbruksenhet i övrigt och min st två beträffande värdering av annan taxeringsenhet än lantbruksenhet i övrigt. avgår sådan person under den tid, för vilken han har blivit utsedd, förordnar regering en annan person i hans ställe. ledamot som här sägs skall vara svensk medborgare. han får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § foräldrabalken. denna lag träder i kraft d en 1 januari 1991 och t illämpas första gången vid allmän och särskild fas tighetstaxering år 1992. bestämmelsen i 4 kap 11 § skall dock upphöra att tillämpas redan vid 1991 års särskilda fastighetstaxering. " senaste lydelse 1988; 1283. 2519 ¬ sfs 1990:1382 den nya rubriken till 4 kap. och de nya bestämmelserna i 1 kap. i §, 3 kap. 4 §, 4 ka p. 5 § första stycket, 16 kap, 2 §, 20 kap. 12 § samt 22 kap. 5 § skall tillämpas redan vid 1991 års särskilda fastighetstaxering. på regeringens vägnar erikåsbrink carl gustav femlund (finansdepartementet) ¬