Lag (1998:1592) om infö­rande av lagen (1998:1591) om Svenska kyr­kan

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1998:1592
Depar­te­ment: Soci­al­de­par­te­men­tet
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1998:1592
Depar­te­ment/myn­dig­het: Soci­al­de­par­te­men­tet
Utfär­dad: 1998-​11-26
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


All­männa före­skrif­ter

1 §   Lagen (1998:1591) om Svenska kyr­kan och denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2000.

Bestäm­mel­serna i 6 och 7 §§ i denna lag trä­der dock i kraft den 1 maj 1999.

2 §   Genom lagen (1998:1591) om Svenska kyr­kan upp­hävs
   1. lagen (1951:691) om viss lind­ring i skatt­skyl­dig­he­ten för den som icke till­hör svenska kyr­kan,
   2. lagen (1972:704) om kyr­ko­full­mäk­tig­val, m.m.,
   3. lagen (1992:288) om med­lem­skap i icke-​ter­ri­to­ri­ella för­sam­lingar,
   4. kyrko­la­gen (1992:300),
   5. lagen (1992:301) om infö­rande av kyrko­la­gen.

Bestäm­mel­serna om tyst­nads­plikt i 36 kap. 1 § kyrko­la­gen gäl­ler dock fort­fa­rande i fråga om upp­gif­ter som har anför­trotts före den 1 janu­ari 2000.

3 §   Ansva­ret för de skyl­dig­he­ter som har upp­kom­mit för en för­sam­ling eller kyrk­lig sam­fäl­lig­het före den 1 janu­ari 2000 över­går vid den tid­punk­ten till mot­sva­rande för­sam­ling, kyrk­liga sam­fäl­lig­het eller stift inom Svenska kyr­kan. Den 1 janu­ari 2000 över­går också en för­sam­lings eller kyrk­lig sam­fäl­lig­hets rät­tig­he­ter till mot­sva­rande för­sam­ling, kyrk­liga sam­fäl­lig­het eller stift inom Svenska kyr­kan.

4 §   En stif­telse som vid utgången av år 1999 för­val­tas av en för­sam­ling eller en kyrk­lig sam­fäl­lig­het skall från och med den 1 janu­ari 2000 för­val­tas av mot­sva­rande för­sam­ling, kyrk­liga sam­fäl­lig­het eller stift.

Mot­sva­rande skall gälla om en för­sam­ling eller en kyrk­lig sam­fäl­lig­het skall utse en sty­rel­se­le­da­mot i en stif­telse.

5 §   De ären­den som i enlig­het med lag eller för­ord­ning hand­läggs hos pas­tor, pas­tor­säm­be­tet, kyr­ko­herde, kon­trakts­prost, bis­kop, dom­ka­pi­tel, Dom­kyr­korå­det i Lund, Kyr­ko­fon­dens sty­relse, Kyr­komö­tets besvärs­nämnd, Ansvars­nämn­den för bis­ko­par eller Svenska kyr­kans cen­tral­sty­relse vid utgången av år 1999 skall över­läm­nas till Svenska kyr­kan för fort­satt hand­lägg­ning.

6 §   Vid sam­man­träde under år 1999 har kyr­komö­tet med avse­ende på tiden från och med den 1 janu­ari 2000 de befo­gen­he­ter som föl­jer av lagen (1998:1591) om Svenska kyr­kan trots bestäm­mel­serna i kyrko­la­gen (1992:300).

7 §   Den skyl­dig­het att lämna upp­gif­ter som föl­jer av 14 § lagen (1998:1591) om Svenska kyr­kan skall full­gö­ras första gången senast den 1 okto­ber 1999.

De för­sam­lingar, kyrk­liga sam­fäl­lig­he­ter och stift som det har läm­nats upp­gif­ter om enligt första styc­ket har med avse­ende på tiden efter den 1 janu­ari 2000 de befo­gen­he­ter som föl­jer av lagen om Svenska kyr­kan trots bestäm­mel­serna i kyrko­la­gen (1992:300).

8 §   Leda­mö­ter och ersät­tare i beslu­tande för­sam­lingar hos Svenska kyr­kans orga­ni­sa­to­riska delar samt leda­mö­ter och ersät­tare i kyr­komö­tet har till och med den 31 decem­ber 2009 rätt till den ledig­het från sina anställ­ningar som behövs för upp­dra­gen. Det­samma gäl­ler de per­so­ner som ingår i sty­relse eller mot­sva­rande organ inom Svenska kyr­kan.

Egen­doms­frå­gor

9 §   Från och med den 1 janu­ari 2000 skall Svenska kyr­kan eller för­sam­ling eller kyrk­lig sam­fäl­lig­het som avses i 3 § ha ägan­de­rät­ten till sådan egen­dom som avses i 38 kap. 1 § och 2 § 3, 39 kap. 1 §, 41 kap. 1 § första styc­ket 2-6 samt 24 och 26 §§ kyrko­la­gen (1992:300). Där­vid skall gälla att
   1. kyr­ko­fon­dens till­gångar och kyrk­lig jord vars avkast­ning till­förs kyr­ko­fon­den (kyr­ko­fonds­fas­tig­het) skall ägas av Svenska kyr­kan och använ­das för kyrk­liga ända­mål,
   2. kyr­kor och dom­kyr­kor med till­hö­rande inven­ta­rier, kyr­ko­tomt och kyr­ko­gård, upp­förda före år 1817 på lan­det eller före år 1843 i stad, skall ägas av den för­sam­ling där kyr­kan är belä­gen och, tills annat beslu­tas av Svenska kyr­kan, använ­das för samma ända­mål som tidi­gare,
   3. kyrk­lig jord vars avkast­ning är avsedd för för­sam­ling­s­kyr­kas behov (för­sam­ling­s­kyr­kas fas­tig­het) och för dom­kyr­kas behov (dom­kyr­kas fas­tig­het) skall ägas av den för­sam­ling där kyr­kan är belä­gen och, om inte annat beslu­tas enligt andra styc­ket, använ­das för samma ända­mål som tidi­gare,
   4. ersätt­ning för för­sam­ling­s­kyr­kas fas­tig­het eller dom­kyr­kas fas­tig­het som har fon­de­rats och vars avkast­ning skall använ­das för för­sam­ling­s­kyr­kas respek­tive dom­kyr­kas behov (för­sam­ling­s­kyr­kors och dom­kyr­kors fas­tig­hets­fon­der) skall ägas av den för­sam­ling där kyr­kan är belä­gen och, om inte annat beslu­tas enligt andra styc­ket, använ­das för samma ända­mål som tidi­gare,
   5. kyrk­lig jord där tjäns­te­bo­stad är anvi­sad åt en kyr­ko­herde eller kom­mi­nis­ter (präst­gård) skall ägas av den kyrk­liga sam­fäl­lig­het eller, om sådan inte finns, den för­sam­ling där egen­do­men är belä­gen,
   6. kyrk­lig jord där tjäns­te­bo­stad är anvi­sad åt en bis­kop (bis­kops­gård) skall, med undan­tag av sådan tjäns­te­bo­stad som hyrs enligt sär­skilt avtal, ägas av Svenska kyr­kan.

För att ändra ända­må­let för egen­dom som avses i första styc­ket 3 och 4 krävs till­stånd av Kam­mar­kol­le­giet. Där­vid skall tilläm­pas de grun­der för änd­ring som anges i 1 § per­mu­ta­tions­la­gen (1972:205) samt 3 och 4 §§ samma lag.

Första styc­ket 2-4 gäl­ler inte Lunds dom­kyrka och dess fas­tig­he­ter och fas­tig­hets­fond. Denna egen­dom skall också i fort­sätt­ningen för­val­tas som en själv­stän­dig för­mö­gen­het. Lunds dom­kyrka utgör ett sär­skilt rätts­sub­jekt som får för­värva rät­tig­he­ter och ta på sig skyl­dig­he­ter samt föra talan vid dom­stol och andra myn­dig­he­ter. För Lunds dom­kyr­kas skyl­dig­he­ter sva­rar endast dom­kyr­kans till­gångar. Egen­do­men skall använ­das för samma ända­mål som tidi­gare och för­val­tas av Svenska kyr­kan.
Egen­dom som skall ge avkast­ning skall vara pla­ce­rad på ett god­tag­bart sätt. Endast avkast­ningen får använ­das för ända­må­let. Rege­ringen får besluta om till­syn av för­valt­ningen.

10 §   Egen­dom som avses i 41 kap. 1 § första styc­ket 1 kyrko­la­gen (1992:300) (präst­lö­ne­fas­tig­he­ter) och 41 kap. 23 § kyrko­la­gen (präst­lö­ne­fon­der) utgör präst­lö­ne­till­gångar som från och med den 1 janu­ari 2000 skall för­val­tas såsom själv­stän­diga för­mö­gen­he­ter enligt 9 § lagen (1998:1591) om Svenska kyr­kan.
De utgör sär­skilda rätts­sub­jekt som får för­värva rät­tig­he­ter och ta på sig skyl­dig­he­ter samt föra talan vid dom­stol och andra myn­dig­he­ter. För ett sådant rätts­sub­jekts skyl­dig­he­ter sva­rar endast dess till­gångar. Präst­lö­ne­fas­tig­he­ter och präst­lö­ne­fon­der skall ägas av dessa rätts­sub­jekt.

En för­sam­ling eller kyrk­lig sam­fäl­lig­het som avses i 3 § och som den 31 decem­ber 1999 enligt bestäm­mel­serna i 41 kap. 11 och 28 §§ kyrko­la­gen hade rätt till andel i avkast­ningen av präst­lö­ne­till­gång­arna, skall ha samma rätt, om inte annat beslu­tas enligt tredje styc­ket. Där­vid skall fort­fa­rande gälla att högst hälf­ten av egen­do­mens avkast­ning får använ­das för andra kyrk­liga ända­mål.

För att göra änd­ringar i fråga om rät­ten till andel i avkast­ningen av präst­lö­ne­till­gång­arna krävs till­stånd av Kam­mar­kol­le­giet. Där­vid skall tilläm­pas de grun­der för änd­ring som anges i 1 § per­mu­ta­tions­la­gen (1972:205) samt 3 och 4 §§ samma lag.

11 §   Den som före ikraft­trä­dan­det av denna lag var ägare till kyrk­lig egen­dom som avses i lagen och lider för­lust genom att egen­dom över­förs enligt 9 och 10 §§ har rätt till skä­lig ersätt­ning av sta­ten. Det­samma gäl­ler den som före ikraft­trä­dan­det hade sär­skild rätt till egen­do­men.
Vik­tiga lagar inom för­valt­nings­rät­ten
JP Info­nets för­valt­nings­rätts­liga tjäns­ter

JP Info­nets för­valt­nings­rätts­liga tjäns­ter

Han­te­rar du för­valt­nings­rätts­liga frå­ge­ställ­ningar i ditt arbete? Vi på JP Info­net kan hjälpa dig att reda ut för­valt­nings­rätts­liga frå­gor oav­sett om du arbe­tar på en kom­mun, stat­lig myn­dig­het, dom­stol eller advo­kat­byrå. Vi ger råd och stöd med bland annat hand­lägg­ning, kom­mu­nal­rätt, dele­ga­tions­ord­ningar, offent­lig­het och sek­re­tess, ompröv­ning av beslut och lag­lig­hets­pröv­ning. Se allt inom för­valt­nings­rätt.