SFS 1994:1909 Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

sfs 1994:1909 lag utkom från trycket om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152); den 30 december 1994 utfärdad den 20 december 1994. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om frtstighetstaxerigslagen (1979:1152)2 dels att 6 kap. 8 § och 12 kap. 6 och 7 §§ med tillhörande rubrik skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 1, 3 och 5 — 7 §§, 2 kap. 2 och 4 §§, 4kap. 5 — 7 §§, 5kap. 1, 2, 7 och 8 §§, 7 kap. 3, 4, 6 och 16 §§, 8 kap. 2 och 3 §§, 12 kap. 3 §, 16 kap. 1 och 3 — 6 §§, 18kap. 1, 3, 4, 9 och 9 a §§, 19kap. 3 §, 20kap. 2, 4 och 6 §§, 25 kap. 6 §, rubrikerna till 5kap., 12kap. och 28kap. skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 8 och 9 §§, ett nytt kapitel, 16 a kap., en ny avdelning, avd. 4, med sex nya kapitel 33 — 38 kap. samt närmast före 1 kap. 7 — 9 §§ nya rubriker av följande lydelse. 1 kap. 1 §3 fastighetstaxering sker vid allmän och särskild fastighetstaxering samt genom omräkning. vid allmän och särskild fastighetstaxering skall beslut fattas om fastigheternas skattepliktsförhållanden och indelning i taxeringsenheter. vidare skall typ av taxeringsenhet och basvärde bestämmas för varje taxeringsenhet. vid omräkning skall taxeringsvärde bestämmas för varje taxeringsenhet. basvärde och taxeringsvärde skall dock inte åsättas fastighet, som enligt 3 kap. skall undantas från skatteplikt. basvärde utgör även taxeringsvärde för fastighet som enligt 9 § skall undantas från omräkning. 3 § med taxeringsår menas i denna lag det kalenderår för vilket fastighetstaxering bestäms. beslut om fastighetstaxering som fattas vid allmän fastighetstaxering eller genom ny taxering vid särskild fastighetstaxering skall gälla från ingången av det taxeringsår då sådan taxering sker till ingången av det taxeringsår då sådant beslut fattas nästa gång. 6664 prop. 1994/95:53, bet. 1994/95: sku 13 , rskr. 1994/95:150. senaste lydelse av 6 kap. 8 § 1987:146 12 kap. 6 § 1992:1666 12 kap.7 § 1992:1666. 3 senaste lydelse 1990:1382. 2 1 beslut om omräkning skall gälla från ingången av det taxeringsår då sådant beslut fattas till ingången av det taxeringsår då sådant beslut fattas nästa gång. med löpande taxeringsperiod avses tiden från ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker av en taxeringsenhet till ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång. 5 §4 som ägare av fastighet skall i fall som avses nedan anses a) den som innehar fastighet med fideikommissrätt eller i annat fall utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentariskt förordnande; b) den som innehar fastighet med åborätt, tomträtt eller vattenfallsrätt samt den som eljest innehar fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt; c) innehavare av skogsområde som blivit av staten upplåtet till kanalbolag eller till kommun eller annan menighet; d) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord; e) juridisk person, som förvaltar samfallighet och som enligt 6 § 1 mom. första stycket b lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är skattskyldig för inkomst; samt f) nyttjanderättshavare till täktmark som avses i 2 kap. 4 §, om nyttj anderätten har förvärvats mot engångsvederlag. såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord skall anses den tjänsteinnehavare eller annan som författningsenligt äger nyttja fastigheten eller tillgodonjuta dess avkastning. beträffande sådant löneboställe som avses i 41 kap. kyrkolagen (1992:300) är vederbörande pastorat att anse såsom innehavare. skall avkastning utöver husbehovet av skog på fastighet, som avses under b eller d, författningsenligt helt eller delvis tillkomma allmän fond eller inrättning, är denna att anse såsom fastighetens innehavare, såvitt angår fastighetens värde av skogsmark med växande skog och markanläggningar som används eller behövs för skogsbruk. 6 § allmän och särskild fastighetstaxering skall ske på grundval av fastighets användning och beskaffenhet vid taxeringsårets ingång. allmän fastighetstaxering 7 §5 allmän fastighetstaxering skall ske vartannat år enligt bestämmelserna i 2 —15 kap. och i följande ordning. år 1988 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshusenheter, industrienheter inklusive elproduktionsenheter och specialenheter, år 1990 och däreftert vart sjätte år småhusenheter samt år 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter. bestämmelser om förfarandet vid allmän fastighetstaxering finns i 17 — 24 kap. sfs 1994:1909 4 5 senaste lydelse 1992:349. senaste lydelse 1986:258. 6665 sfs 1994:1909 särskild fastighetstaxering 8 § särskild fastighetstaxering skall verkställas varje år enligt bestämmelserna i 16 kap. sådan taxering skall dock ej ske av taxeringsenhet som taxeras genom allmän fastighetstaxering samma år. bestämmelser om förfarandet vid särskild fastighetstaxering finns i 25 — 32 kap. omräkning 9 § omräkning skall ske årligen för olika typer av skattepliktiga taxeringsenheter utom industrienheter enligt bestämmelserna i 16 a kap. bestämmelser om förfarandet vid omräkning finns i 33 — 38 kap. 2 kap. 2 §6 byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande. småhus byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer. till sådan byggnad skall höra komplementhus såsom garage, förråd och annan mindre byggnad. byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus, om byggnaden ligger på fastighet med åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment. hyreshus byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande. byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning till hyreshus och som behövs för verksamheten, skall utgöra hyreshus. till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om den ingår i lantbruksenhet. ekonomibyggnad byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och växthus. växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk. industribyggnad byggnad som är inrättad för industriell verksamhet, 6666 6 senaste lydelse 1993:1697. specialbyggnad med specialbyggnad avses sfs 1994:1909 försvarsbyggnad byggnad som används för försvarsändamål eller ekonomisk försvarsberedskap, om byggnaden inte är en fristående industriell anläggning. även mässbyggnad skall utgöra försvarsbyggnad. garage, hangar, lokstall, terminal, stationsbyggnad, expeditionsbyggnad, vänthall, godsmagasin, reparationsverkstad och liknande, om byggnaden används för allmänna kommunikationsändamål. byggnad som används i statens järnvägars, luftfartsverkets, banverkets, svensk rundradio aktiebolags, sveriges radio aktiebolags, sveriges television aktiebolags och sveriges utbildningsradio aktiebolags verksamhet. kommunikationsbyggnad distributionsbyggnad byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för gas, värme, elektricitet eller vatten. byggnad för produktion och distribution av varmvatten för uppvärmning, dock ej sådan anläggning som även är inrättad för produktion av elektrisk starkström för yrkesmässig distribution. vattenverk, avloppsreningsverk, anläggning för förvaring av radioaktivt avfall, sopstation och liknande samt pumpstation som hör till sådan anläggning. byggnad som används för sjukvård, nykterhetsvård, narkomanvård, barnavård, kriminalvård, arbetsvärd, åldringsvård eller omsorg om psykiskt utvecklingsstörda. annan byggnad än som nu har nämnts skall utgöra vårdbyggnad, om den används som hem åt personer som behöver institutionell vård eller tillsyn. värmecentral reningsanläggning vårdbyggnad bad-, sportbyggnad som används för bad, sport, och idrottsan- idrott och liknande, om allmänheten har läggning tillträde till anläggningen. 6667 sfs 1994:1909 skolbyggnad byggnad som används för undervisning eller forskning vid skola som anordnas av staten skola som anordnas med statsbidrag och skola vars undervisning står under statlig tillsyn. byggnad som används som elevhem eller skolhem för elever vid sådana skolor. byggnad som används för kulturellt ändamål såsom teater, biograf, museum och liknande. kyrka eller annan byggnad som används för religös verksamhet. prästgård som avses i 41 kap. kyrkolagen (1992:300). bårhus, krematorium och byggnad som används för skötsel av begravningsplats. byggnad som tillhör staten, kommun eller annan menighet och som används för allmän styrelse, förvaltning, rättsvård, ordning eller säkerhet samt fritidsgård och byggnad med likartad användning. som allmän byggnad skall inte anses byggnad som används för statens affarsdrivande verksamhet. kulturbyggnad ecklesiastikbyggnad allmän byggnad övrig byggnad byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare nämnda byggnadstyperna. 4 §7 mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. mark som är vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad) eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda basvärde inte skulle uppgå till 50 000 kronor. tomtmark mark som upptas av småhus, hyreshus, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning till sådan byggnad. mark till fastighet, som är bebyggd med småhus, hyreshus, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har en total areal som inte överstiger två hektar. detta skall dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna i 4 kap. 6668 7 senaste lydelse 1992:1666. vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnadsändamål under de senaste två åren. har fastigheten bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra tomtmark endast om det är uppenbart att den får bebyggas. i övriga fall skall obebyggd mark anses som tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är uppenbart att bebyggelsen inte skall genomföras. detsamma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra stycket. täktmark mark för vilken gäller täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen (1964:822) eller vattenlagen (1983:291). med täkttillstånd skall jämställas pågående t ä t . byggnad på täktområde för t ä t e n s utnyttjande hindrar inte att marken indelas som täktmark. mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas. mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöjas. mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål. mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned. mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion. mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar. skogsimpediment övrig mark myr, berg, hällmark, mark med fjällskog och andra impediment i anslutning till skogsmark. mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda ägoslagen. sfs 1994:1909 åkermark betesmark skogsmark 4 kap. 5 §8 taxeringsenhet skall omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av följande kombinationer, om inte annat sägs i andra och tredje styckena, och ha en av följande beteckningar för typ av taxeringsenhet 8 senaste lydelse 1990:1382. 6669 sfs 1994:1909 1. småhus och tomtmark for sådan byggnad (småhusenhet) 2. hyreshus och tomtmark för sådan byggnad (hyreshusenhet) 3. industribyggnad, övrig byggnad, tomtmark för sådana byggnader, vattenverk på annans grund samt i jordeboken upptaget fiskeri (industrienhet) 4. täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark (industrienhet) 5. specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet) 6. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment (lantbruksenhet). småhus och tomtmark för sådan byggnad som ligger på fastighet med åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment, skall ingå i den lantbruksenhet som omfattar marken. saneringsbyggnad och övrig mark kan ingå i samtliga taxeringsenheter under punkterna 1—6 i första stycket. övrig mark skall i regel ingå i lantbruksenhet. i annat fall skall övrig mark taxeras tillsammans med den tomtmark eller täktmark som ligger närmast. har övrig mark stor omfattning och saknar den samband med annan mark, som har samma ägare, skall den dock bilda en taxeringsenhet. taxeringsenhet, som består av endast övrig mark, betecknas industrienhet, om den ligger till övervägande del inom tätort och lantbruksenhet, om den ligger till övervägande del utanför sådan ort. 6 §9 i småhusenhet, hyreshusenhet, specialenhet och industrienhet skall endast ingå egendom som ligger samlad och som utgör en ekonomisk enhet. växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk skall bilda egen lantbruksenhet. 7 §10 består täktmark av skilda markområden skall varje sådant område utgöra en taxeringsenhet. omfattas områden av samma täktplan enligt naturvårdslagen (1964:822) skall de dock utgöra en taxeringsenhet. 5 kap. bestämmande av basvärde 1 § basvärde skall bestämmas för varje skattepliktig taxeringsenhet. 2 § basvärde skall bestämmas till det belopp som motsvarar 75 procent av taxeringsenhetens marknadsvärde. 7 § 1 1 vid taxeringen skall följande delvärden bestämmas. för småhus-, hyreshus- och industrienhet: 1. byggnadsvärde byggnadsvärde är värdet av de byggnader som hör till taxeringsenheten. 2. markvärde markvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark, täktmark och markanläggningar. 9 senaste lydelse 1986:258. ändringen innebär att 10 ädringen innebär att första stycket upphävs. 11 andra stycket upphävs. 6670 aste lydelse 1990:1382. för lantbruksenhet: 1. bostadsbyggnadsvärde bostadsbyggnadsvärde är värdet av de småhus som hör till taxeringsenheten. 2. ekonomibyggnadsvärde ekonomibyggnadsvärde är värdet av de ekonomibyggnader som hör till taxeringsenheten. 3. tomtmarksvärde tomtmarksvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark. 4. jordbruksvärde jordbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens åkermark, betesmark och markanläggningar, som används eller behövs för växtodling. 5. skogsbruksvärde skogsbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens skogsmark med växande skog och markanläggningar, som används eller behövs för skogsbruk. 6. skogsimpedimentsvärde skogsimpedimentsvärde är värdet av de skogsimpediment som hör till taxeringsenheten. 8 §12 varje delvärde skall bestämmas för sig med tillämpning av i 2 — 5 §§ angivna grunder. vid bestämmande av del värde för tomtmark i sådana fall då försäljningar av obebyggd tomtmark inom värdeområdet inte ger den ledning som behövs skall dock iakttas att delvärdet bestäms med ledning av den marknadsvärdenivå för obebyggd tomtmark som normalt förekommer inom värdeområden där marknadsvärdenivån för bebyggda fastigheter är densamma som för värdeområdet i fråga. summan av del värdena utgör taxeringsenhetens basvärde. 7 kap. 3 §13 för byggnader och ägoslag som avses i 8 - 1 5 kap. skall basvärde bestämmas med utgångspunkt i riktvärden. dessa skall bestämmas för kombinationer av värdefaktorer, som i någon utsträckning varierar inom värdeområdet och som har särskild betydelse för marknadsvärdet. för övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområdet. värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvärdets bestämmande, skall, utom såvitt avser de under punkterna 1 —4 angivna värdefaktorerna, indelas i klasser. 1. storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad enligt avkastningsmetoden, tomtmark, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment. 2. hyra för hyreshus. 3. återanskaifningskostnad för industribyggnad och övrig byggnad värderad enligt produktionskostnadsmetoden. 4. årligt uttag av täktmark. de uppgifter om värdenivån m. m. (riktvärdeangivelse) som inom varje 12 13 sfs 1994:1909 senaste lydelse 1990:1382. senaste lydelse 1992:1666. 6671 sfs 1994:1909 värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på karta, i tabell eller på annat sätt. resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata. 4 § riktvärde skall bestämmas så att det leder till basvärde som efter justering som avses i 5 § står i överensstämmelse med bestämmelserna i 5kap.2-5§§. avvikelse får dock förekomma, om den föranleds av klassindelning av värdefaktorer eller anpassning till fastställda tabell- eller värdeserier. 6 § vid värdering av byggnader och ägoslag för vilka riktvärden bestäms skall först fastställas klassindelningsdata och däremot svarande riktvärden. i fråga om skogsmark, som ligger inom skilda kommuner och som eljest skulle ha ingått i samma taxeringsenhet, får de genomsnittliga förhållandena för denna skogsmark läggas till grund vid klassindelning av värdefaktorer för taxeringsenheterna om de ligger inom samma värdeområde. vid riktvärdets bestämmande får interpolation mellan värden i värdetabell eller värdeserie inte ske. sedan det mot riktvärdet svarande värdet har bestämts skall efter en eventuell justering för säregna förhållanden det däremot svarande basvärdet fastställas. 16 §14 för egendom som anges under punkterna 1 —4 skall inte bestämmas något värde 1. byggnad eller byggnader inom samma tomt, om byggnadsbeståndets sammanlagda basvärde ej skulle uppgå till 50000 kronor 2. övrig mark och vattentäckt område som inte är täktmark 3. markanläggning som används för sådant ändamål som avses i 3 kap. 4. egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken. 8 kap. 2 § som riktvärde för ett småhus som har uppförts under det sjuttonde året före det år då allmän fastighetstaxering av småhusenhet sker, som är av normal storlek och standard, friliggande och det enda småhuset på en tomt som utgör självständig fastighet och som inte har varit föremål för om- eller tillbyggnad får endast anges värden i en fastställd värdeserie. 3 §15 inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer. storlek storleken bestäms med hänsyn till ytan av småhusets boutrymmen och biutrymmen. åldern ger uttryck för småhusets sannolika återstående livslängd. denna bestäms med hänsyn till småhusets nybyggnadsår, omfattningen av tillbyggnader och ålder 14 6672 15 senaste lydelse 1992:1666. senaste lydelse 1990:1382. sådana ombyggnader som innebär en utökning av boutrymme samt tidpunkten för dessa. åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande högst 20 år får inte göras större än att den motsvarar 5 år. standard standarden bestäms med hänsyn till småhusets byggnadsmaterial och utrustning. för ett nybyggt småhus skall finnas minst femton standardklasser. byggnadskategori byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om småhuset ingår i småhus- eller lantbruksenhet. för småhus som ingår i småhusenhet bestäms byggnadskategorin även med hänsyn till om småhuset utgör friliggande småhus, kedjehus eller radhus samt, om särskilda skäl föreligger, antal lägenheter. fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för småhus som ingår i lantbruksenhet och som behövs som bostad för lantbruksenhetens ägare, arrendator eller deras arbetskraft med hänsyn till omfattningen och sammansättningen av den åkermark, betesmark och skogsmark som ingår i lantbruksenheten. för övriga småhus bestäms fastighetsrättsliga förhållanden med hänsyn till om tomtmarken utgör självständig fastighet eller inte. utgör tomtmarken inte självständig fastighet skall hänsyn även tas till möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet. värdeordning med värdeordning avses husets ordningsnummer i värdehänseende inom tomten. sfs 1994:1909 fastighetsrättsliga förhållanden 12 kap. riktvärde för tomtmark och täktmark 3 §16 riktvärden för tomtmark för småhus skall inom varje värdeområde bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna storlek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om särskilda skäl föreligger, typ av bebyggelse och speciell belägenhet. med de olika värdefaktorerna förstås: storlek vatten och avlopp med storlek avses tomtmarkens areal. med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning och på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten och avlopp. 6673 16 senaste lydelse 1990:1382. 211-sfs 1994 sfs 1994:1909 fastighetsrättsliga förhållanden fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för tomtmark som är bebyggd med småhus som ingår i lantbruksenhet och som behövs som bostad för lantbruksenhetens ägare, arrendator eller deras arbetskraft med hänsyn till omfattningen och sammansättningen av den åkermark, betesmark och skogsmark som ingår i lantbruksenheten. för övrig tomtmark som är bebyggd med småhus bestäms fastighetsrättsliga förhållanden med hänsyn till om tomtmarken utgör självständig fastighet eller inte. utgör tomtmarken inte självständig fastighet skall hänsyn även tas till möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet. typ av bebyggelse med typ av bebyggelse avses om tomtmarken är bebyggd med småhus som ingår i småhus- eller lantbruksenhet. för tomtmark som ingår i småhusenhet bestäms typ av bebyggelse även med hänsyn till om marken är bebyggd med eller avsedd att bebyggas med friliggande småhus, kedjehus eller radhus. med speciell belägenhet avses tomtmarkens läge inom värdeområdet t. ex. vid strand. speciell belägenhet 16 kap. 1 §17 vid särskild fastighetstaxering fastställs nästföregående års allmänna eller särskilda fastighetstaxering oförändrad om ny taxering enligt 2 — 5 §§ inte skall ske. 3 §18 ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat genom sådan förändring i enhetens fysiska beskaffenhet att åsatt basvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25000 kronor. ny taxering skall dock alltid ske om kostnader som har uppgått till minst en miljon kronor har lagts ned på taxeringsenheten eller, för värderingsenhet med småhus och, i förekommande fall, därtill hörande tomtmark, om det sammanlagda värdet av småhuset och tomtmarken på grund av förändringen bör höjas eller sänkas med minst 100000 kronor. oavsett vad som nu har sagts skall ny taxering ske om bebyggelse skett på taxeringsenhet, som förut varit obebyggd, eller bebyggelsen på en förut bebyggd taxeringsenhet rivits, brunnit ned eller förts bort. vid bedömning om ny taxering skall ske på grund av minskning i en taxeringsenhets värde genom skogsavverkning eller annan förändring i fråga om skogsbeståndet skall hänsyn tas även till den värdeökning som 17 6674 18 senaste lydelse 1985:820. ändringen innebär bl. a. att första stycket upphävs senaste lydelse 1981:1119. den återstående skogen undergått på grund av tillväxt under den löpande taxeringsperioden. 4 §19 ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat 1. genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser 2. genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rätten att förfoga över eller i övrigt använda enheten 3. genom att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvärmeanläggning (anslutningsavgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts för enheten. ny taxering skall ske endast om taxeringsenhetens basvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. om förändringen medför en ökning eller minskning av basvärdet med mindre än 100000 kronor skall ny taxering ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare. 5 §20 ny taxering av taxeringsenhet, vars värde har bestämts under förutsättning att den används i förvärvsverksamhet av visst slag, skall ske om verksamheten stadigvarande helt eller i allt väsentligt har lagts ned under den löpande taxeringsperioden. ny taxering får ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare och om basvärdet till följd av värdeminskning i anledning av nedläggningen bör sänkas med minst hälften. 6 §21 taxering som avses i detta kapitel skall ske med hänsyn till det allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpats vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen av samma slags taxeringsenhet. 16 a kap. omräkning 1 § vid omräkning bestäms taxeringsvärdet för en taxeringsenhet genom att det för enheten gällande basvärdet, som fastställts vid allmän eller särskild fastighetstaxering, omräknas. omräkningen sker genom att värderingsenheternas värden multipliceras med fastställt omräkningstal. taxeringsvärdet och omräknade del värden erhålls genom att värderingsenheternas omräknade värden summeras. 2 § omräkningstalen skall, på det sätt som närmare anges i detta kapitel, bestämmas så att det genomsnittliga förhållandet mellan taxeringsvärdena och marknadsvärdena blir 0,75 inom ett prisutvecklingsområde. 3 § den marknadsvärdenivå, som skall ligga till grund för ett omräkningstal, skall bestämmas med hänsyn till det genomsnittliga prisläget 19 20 21 sfs 1994:1909 senaste lydelse 1987:146. senaste lydelse 1981:1119. senaste lydelse 1985:820. ändringen innebär att andra stycket upphävs. 6675 sfs 1994:1909 under tolvmånadersperioden som börjar den 1 juli andra året före taxeringsåret och upphör den 30 juni året före detta år (nivåperioden). 4 § för beräkningen av omräkningstal skall riket delas in i prisutvecklingsområden för de olika typerna av taxeringsenheter som är föremål för omräkning. för lantbruksenheter får indelningen i prisutvecklingsområden göras olika för följande kombinationer av byggnadstyper och ägoslag — småhus och tomtmark, — skogsmark och skogsimpediment, — ekonomibyggnad, åkermark och betesmark. indelningen i prisutvecklingsområden skall ske så att prisförändringarna för den typ av egendom för vilken indelning i prisutvecklingsområden sker enligt första stycket och som ingår i området kan antas ha varit likartade. ett prisutvecklingsområde skall omfatta ett eller flera värdeområden enligt 7 kap. 2 § och behöver inte vara geografiskt sammanhängande. 5 § omräkningstal skall bestämmas för varje prisutvecklingsområde. omräkningstalen skall bestämmas särskilt för den egendom för vilken indelning i prisutvecklingsområden sker enligt 4 §. inom ett prisutvecklingsområde kan olika omräkningstal bestämmas för skilda slag av värderingsenheter. omräkningstalen skall anges med två decimaler. efter en allmän fastighetstaxering skall omräkningstalet 1,00 bestämmas till dess prisutvecklingen leder till ett omräkningstal som är mindre än 0,99 eller större än 1,01. övriga taxeringsår under den löpande taxeringsperioden skall omräkning ske med det föregående årets omräkningstal om prisutvecklingen inte leder till ett omräkningstal som skiljer sig från det föregående årets omräkningstal med mer än 0,01. detsamma gäller om omräkningstal inte kan bestämmas och 6 § inte tillämpas. 6 § kan det antas att marknadsvärdenivån för en typ av taxeringsenheter minskat väsentligt efter den senaste allmänna fastighetstaxeringen av dessa taxeringsenheter utan att minskningen kan fastläggas med ledning av erlagda köpeskillingar, får omräkningstal bestämmas för ett prisutvecklingsområde efter vad som är skäligt med hänsyn till prisbildningen inom områden med likartade förhållanden. för lantbruksenhet gäller detsamma för sådan kombination av byggnadstyper och ägoslag för vilken indelning i prisutvecklingsområden får ske enligt 4 §. 7 § regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer skall besluta närmare föreskrifter om indelningen i prisutvecklingsområden och om omräkningstal. ett sådant beslut får inte överklagas. 18 kap. 1 §22 till ledning vid allmän fastighetstaxering skall ägaren utan föreläggande lämna deklaration (allmän fastighetsdeklaration) för varje fastighet. detta gäller inte sådan ägare som senast den 15 oktober året före det år då 6676 22 senaste lydelse 1993:1193. allmän fastighetstaxering äger rum fått förslag till fastighetstaxering. deklaration skall dock inte lämnas för försvarsfastighet som tillhör staten och som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatteplikt eller för fastighet som vid föregående års taxering inte åsatts högre basvärde än 1000 kronor. deklaration skall inte heller lämnas för fastighet för allmänna kommunikationsändamål eller för distributionsbyggnad, värmecentral eller reningsanläggning som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatteplikt eller för byggnad på annans mark då byggnadens värde understiger 50000 kronor. finns på sådan kommunikationsfastighet som nyss har nämnts husbyggnad som används för annat än kommunikationsändamål skall dock deklaration lämnas. efter föreläggande är också den som inte på grund av första stycket har deklarationsskyldighet, skyldig att lämna fastighetsdeklaration. 3 §23 allmän fastighetsdeklaration och förslag till fastighetstaxering skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. 4 §24 allmän fastighetsdeklaration skall, om annat inte sägs i 5 §, innehålla uppgifter om namn, postadress och personnummer eller, för juridisk person, organisationsnummer för fastighetens ägare, kommun och församling där fastigheten ligger, fastighetens gatuadress eller på orten bruklig benämning samt fastighetens officiella beteckning. i den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter om fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror och därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner och förpliktelser som hör till fastigheten. i deklarationen skall även i övrigt lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt bl. a. 8—15 kap. skall grunda sig på. den allmänna fastighetsdeklarationen skall också innehålla uppgifter om sådana förhållanden beträffande fastigheten som om fastigheten har olika ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med tomträtt. förslag till fastighetstaxering skall grundas på av skattemyndigheten kända uppgifter. förslaget skall innehålla uppgifter som är nödvändiga för fastighetstaxeringen. 6 §25 fastighetsägare bör utöver uppgifter enligt 4 § lämna de upplysningar som är av betydelse för taxering av fastigheten. efter föreläggande är en fastighetsägare skyldig att till ledning vid fastighetens taxering lämna upplysningar också om andra förhållanden än dem som anges i deklarationsformuläret eller i förslaget till fastighetstaxering. upplysningar skall lämnas skriftligen om annat inte har sagts i föreläggandet. 9 §26 allmän fastighetsdeklaration, som skall lämnas utan föreläggande, liksom påpekanden med anledning av förslag till fastighetstaxering, skall ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs. senaste lydelse 1986:258. senaste lydelse 1993:1193. 26 senaste lydelse 1993:1193. 23 24 25 sfs 1994:1909 6677 sfs 1994:1909 lämnas senast den 1 november året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum. fastighetsdeklarationen eller påpekandena med tillhörande handlingar skall lämnas till skattemyndighet. skattemyndighet får efter samråd med kommun bestämma att det inom kommunen skall finnas särskilt insamlingsställe för deklarationer och påpekanden, som skall lämnas till ledning för taxering inom länet. 9 a §27 om någon visar att han på grund av särskilda omständigheter är förhindrad att lämna allmän fastighetsdeklaration eller påpekanden inom föreskriven tid, får han efter ansökan beviljas anstånd med att lämna deklarationen eller påpekandena. anstånd får inte utan att det finns synnerliga skäl medges längre än till utgången av februari månad under taxeringsåret. den som i varaktigt bedriven näringsverksamhet biträder deklarationsskyldiga med att upprätta deklarationer kan efter ansökan få tillstånd att lämna deklarationerna enligt tidsplan till och med februari månad under taxeringsåret. om ansökan medges skall den deklarationsskyldige anses ha fått anstånd till den dag då deklarationen senast får avlämnas enligt tidsplanen. ansökan enligt första stycket prövas av skattemyndigheten i det län där fastigheten är belägen. ansökan enligt andra stycket prövas av skattemyndigheten i det län där sökanden utövar sin verksamhet. ansökan hos en annan skattemyndighet skall prövas där om tiden inte medger att den överlämnas till rätt myndighet. 19 kap. 3 §28 statens lantmäteriverk och skattemyndigheten skall undersöka vilka riktvärdetabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet, som med hänsyn till rådande prisläge bör användas inom olika delar av länet. förslag härom skall upprättas. undersökningen skall även omfatta upprättande av förslag till riktvärdekartor för tomtmark som inte ingår i lantbruksenhet inom länet. statens lantmäteriverk och skattemyndigheten skall vidare pröva att en tillämpning av förslag till föreskrifter enligt 1 § andra—fjärde styckena leder till basvärden som svarar mot basvärdenivå enligt 5 kap. 2 §. motsvarande prövning görs av förslag till riktvärdekartor för tomtmark och riktvärdetabeller för småhus enligt första stycket. 20 kap. 2 §29 skattemyndigheten skall senast den 15 juni under taxeringsåret meddela grundläggande beslut om taxering av fastighet som är belägen i länet. har fastighetsägaren, trots att han varit skyldig att lämna fastighetsdeklaration, inte avgett någon sådan, eller kan fastighetens basvärde inte 27 28 6678 29 senaste lydelse 1993:1193. senaste lydelse 1993:1193. senaste lydelse 1993:1193. beräknas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, skall basvärdet uppskattas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering). 4 §30 i skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering skall redovisas 1. fastighetens indelning i taxeringsenheter, 2. typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skattepliktsförhållande, 3. skattepliktig enhets basvärde och däri ingående delvärde samt värde av varje värderingsenhet, 4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8—15 kap., 5. storleken av riktvärde, 6. utbyggd effekt, taxeringseffekt, utnyttjandetid, regleringsmöjlighet och belägenhet enligt 15 kap. 7 § samt 7. säreget förhållande enligt 7 kap. 5 § eller annat förhållande som har föranlett ändring av riktvärde. värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor. avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor, faller bort. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs. 6 §31 om det i en taxeringsenhet ingår flera fastigheter eller delar av fastigheter skall skattemyndigheten efter ansökan ange hur stor del av basvärdet och i 5 kap. 7 § nämnda delvärden som belöper på fastigheten eller fastighetsdelen. ansökan skall göras hos skattemyndigheten av ägaren eller arrendatorn. 25 kap. 6 §32 bestämmelserna i 17 kap. 1 - 6 §§ skall i tillämpliga delar gälla även i fråga om särskild fastighetstaxering. 28 kap. taxering m. m.33 sfs 1994:1909 avd. 4 förfarandet m. m. vid omräkning 33 kap. taxeringsorganisationen m. m. 1 § bestämmelserna i 17 kap. 1 — 6 §§ skall i tillämpliga delar gälla även i fråga om omräkning. 34 kap. förberedande åtgärder 1 § senast den 1 april året före taxeringsåret skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta föreskrifter för förberedelsearbetet. 30 31 32 33 senaste lydelse 1993:1193. senaste lydelse 1993:1193. senaste lydelse 1993:1193. senaste lydelse av rubriken 1993:1193. 6679 sfs 1994:1909 2 § senast den 1 december året före taxeringsåret skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta sådana föreskrifter som avses i 16 a kap. 7 §. 35 kap. taxering m. m. 1 § bestämmelserna i 20 kap. 1 — 3 a §§ och 7 —20 §§ gäller i tilllämpliga delar vid omräkning. som grundläggande beslut om fastighetstaxering i nämnda bestämmelser anses därvid beslut om omräkning. 2 § i skattemyndighetens beslut om omräkning skall redovisas 1. skattepliktig enhets taxeringsvärde, 2. omräknade del värden, 3. omräknade värden av värderingsenheter och 4. de omräkningstal som använts. omräknat värde av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor. avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor, faller bort. 3 § skattemyndigheten skall senast den 30 juni under taxeringsåret underrätta fastighetsägaren om 1. innehållet i skattemyndighetens beslut om omräkning, 2. att ägaren kan begära omprövning av beslutet, 3. vad som skall iakttas av den som vill begära omprövning av eller överklaga skattemyndighetens beslut. 4 § om det i en taxeringsenhet ingår flera fastigheter eller delar av fastigheter skall skattemyndigheten efter ansökan ange hur stor del av taxeringsvärdet och i 5 kap. 7 § nämnda delvärden efter omräkning som belöper på fastigheten eller fastighetsdelen. ansökan skall göras hos skattemyndigheten av ägaren eller arrendatorn. 36 kap. öerklagande av skattemyndighets beslut 1 § bestämmelserna i 21 kap. skall i tillämpliga delar gälla även i fråga om omräkning. 37 kap. öerklagande av länsrätts och kammarrätts beslut 1 § bestämmelserna i 22 kap. skall i tillämpliga delar gälla även i fråga om omräkning. den begränsning i rätten att överklaga som anges i 22 kap. 2 § 2 skall i fråga om omräkning avse 35 kap. 4 §. 38 kap. öviga bestämmelser om omprövning och överklagande 1 § rätt att begära omprövning och att överklaga, som enligt 35 — 37 kap. gäller för ägare av fastighet, tillkommer den som någon gång under taxeringsåret är ägare av fastigheten. vad nu sagts gäller även arrendator, 6680 som enligt avtal, ingånget efter kommunalskattelagens (1928:370) ikraftträdande, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastigheten. denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 1996. den nya lydelsen av 2 kap. 2 §, 4 kap. 5 § andra stycket, 8 kap. 3 § och 12 kap. 3 § tillämpas dock första gången vid fastighetstaxering år 1998. på regeringens vägnar jan nygren carl gustav fernlund (finansdepartementet) sfs 1994:1909 6681