SFS 1997:451 Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152); utfärdad den 5 juni 1997. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga fastighetstaxeringslagen (1979:1152) dels att 2 kap. 4 §, 5 kap. 8 §, 7 kap. 3 och 5-7 §§, 8 kap. 2 och 3 §§, 12 kap. 3 § och 13 kap. 2 §, 14 kap. 2, 3 och 5 §§, 18 kap. 4 § och 20 kap. 4 och 5 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 7 kap. 4 a §, av följande lydelse. sfs 1997:451 utkom från trycket den 25 juni 1997 2 kap. 4 §2 mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. mark som är vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad) eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda basvärde inte skulle uppgå till 50 000 kronor. 1 2 prop. 1996/97:74, bet. 1996/97sku21, rskr. 1996/97:261. senaste lydelse 1994:1909. 745 sfs 1997:451 mark som upptas av småhus, hyreshus, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning till sådan byggnad. mark till fastighet, som är bebyggd med småhus, hyreshus, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har en total areal som inte överstiger två hektar. detta skall dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna i 4 kap. vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnadsändamål under de senaste två åren. har fastigheten bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra tomtmark endast om det är uppenbart att den får bebyggas. i övriga fall skall obebyggd mark anses som tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är uppenbart att bebyggelsen inte skall genomföras. detsamma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra stycket. täktmark mark för vilken gäller täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen (1964:822) eller vattenlagen (1983:291). med täkttillstånd skall jämställas pågående takt. byggnad på täktområde för taktens utnyttjande hindrar inte att marken indelas som täktmark. åkermark mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas. betesmark mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöjas. skogsmark mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål. mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned. mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion. mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar. skogsimpediment mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan produktionshöj ande åtgärder men som bär skog eller har förutsättningar att bära skog. övrig mark mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda ägoslagen. tomtmark 746 5 kap. 8 § varje delvärde skall bestämmas för sig med tillämpning av i 2-5 §§ angivna grunder. vid bestämmande av delvärde för lantbruksenhet får dock avvikelse ske från 2 § vid storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §. vid bestämmande av delvärde för tomtmark i sådana fall då försäljningar av obebyggd tomtmark inom värdeområdet inte ger den ledning som behövs skall vidare iakttas att delvärdet bestäms med ledning av den marknadsvärdenivå för obebyggd tomtmark som normalt förekommer inom värdeområden där marknadsvärdenivån för bebyggda fastigheter är densamma som för värdeområdet i fråga. summan av delvärdena utgör taxeringsenhetens basvärde. 7 kap. 3 §4 för byggnader och ägoslag som avses i 8-15 kap. skall basvärde bestämmas med utgångspunkt i riktvärden. dessa skall för varje värderingsenhet bestämmas för kombinationer av värdefaktorer, som i någon utsträckning varierar inom värdeområdet och som har särskild betydelse för marknadsvärdet. för övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområdet. värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvärdets bestämmande, skall, utom såvitt avser de under punkterna 1-4 angivna värdefaktorerna, indelas i klasser. 1. storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad enligt avkastningsmetoden, tomtmark, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment. 2. hyra för hyreshus. 3. återanskaffningskostnad för industribyggnad och övrig byggnad värderad enligt produktionskostnadsmetoden. 4. årligt uttag av täktmark. de uppgifter om värdenivån m.m. (riktvärdeangivelse) som inom varje värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på karta, i tabell eller på annat sätt. resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata. 4 a § riktvärdena för värderingsenheter som ingår i en lantbruksenhet skall bestämmas med hänsyn till de värdeförhållanden som gäller för medelstora lantbruksenheter. lantbruksenhetens sammanlagda riktvärde skall korrigeras med hänsyn till storleksinverkan och särskilda värdeförhållanden, om det behövs på grund av prisbildningen. detta benämns storlekskorrektion. det belopp med vilket korrigering sker skall fördelas och redovisas på de värderingsenheter som ingår i lantbruksenheten, i förhållande till värderingsenheternas riktvärden före korrigering. storlekskorrektion skall ske endast om den föranleder en höjning eller sänkning av lantbruksenhetens sammanlagda riktvärde med minst 25 000 kronor. 3 4 sfs 1997:451 3 senaste lydelse 1994:1909. senaste lydelse 1994:1909. 747 sfs 1997:451 5 §5 föreligger värdefaktorer, som inte särskilt har beaktats vid riktvärdes bestämmande och som påtagligt inverkar på marknadsvärdet, skall ett med ledning av riktvärden bestämt värde justeras. detta benämns justering för säregna förhållanden. justeringen görs av taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde, beräknat enligt 4 § och utan beaktande av en storlekskorrektion enligt 4 a §. justeringens storlek skall motsvara 75 procent av den skillnad i marknadsvärde taxeringsenheten skulle ha med säregna förhållanden och värdet utan säregna förhållanden. påtaglig inverkan på marknadsvärdet skall anses föreligga när säregna förhållanden föranleder att det med ledning av riktvärden bestämda värdet höjs eller sänks med minst 50 000 kronor. 6 §6 vid värdering av byggnader och ägoslag för vilka riktvärden bestäms skall först fastställas klassindelningsdata och däremot svarande riktvärden. i fråga om skogsmark, som ligger inom skilda kommuner och som eljest skulle ha ingått i samma taxeringsenhet, får de genomsnittliga förhållandena för denna skogsmark läggas till grund vid klassindelning av värdefaktorer för taxeringsenheterna om de ligger inom samma värdeområde. vid riktvärdets bestämmande får interpolation mellan värden i värdetabell eller värdeserie inte ske. sedan taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde har bestämts enligt 4 § skall, efter en eventuell storlekskorrektion enligt 4 a § och en eventuell justering för säregna förhållanden, det däremot svarande basvärdet fastställas. 7 § regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer skall besluta om närmare föreskrifter om indelning i värdeområden, klassindelning av värdefaktorer, klassindelningsgrunder, tabeller för storlekskorrektion enligt 4 a §, värdeserier och värdetabeller för de byggnadstyper och ägoslag som anges i 8-15 kap. mot sådant beslut får talan ej föras. 8 kap. 2 §7 som riktvärden för ett småhus som har uppförts under det sjuttonde året före det år då allmän fastighetstaxering sker, som är av normal storlek och standard, friliggande och det enda småhuset på en tomt som utgör självständig fastighet och som inte varit föremål för om- eller tillbyggnad får endast anges värden i en fastställd värdeserie. med tomt som utgör självständig fastighet jämställs tomt på vilken det finns småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet. 3 §8 inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer. 5 6 748 senaste lydelse senaste lydelse senaste lydelse 8 senaste lydelse 7 1992:1666. 1994:1909. 1994:1909. 1994:1909. storleken bestäms med hänsyn till ytan av småhusets boutrymmen och biutrymmen. ålder åldern ger uttryck för småhusets sannolika återstående livslängd. denna bestäms med hänsyn till småhusets nybyggnadsår, omfattningen av tillbyggnader och sådana ombyggnader som innebär en utökning av boutrymme samt tidpunkten för dessa. åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande högst 20 år får inte göras större än att den motsvarar 5 år. standard standarden bestäms med hänsyn till småhusets byggnadsmaterial och utrustning. för ett nybyggt småhus skall finnas minst femton standardklasser. byggnadskategori byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om småhuset utgör friliggande småhus, kedjehus eller radhus. fastighetsrättsliga fastighetsrättsliga förhållanden bestäms med hänsyn till förhållanden om den värderingsenhet för tomtmark på vilken småhuset ligger utgör självständig fastighet eller inte. utgör värderingsenheten inte självständig fastighet skall hänsyn tas även till möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet. småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet skall jämställas med småhus som ligger på tomtmark som utgör självständig fastighet. om det på en lantbruksenhet finns endast ett småhus, anses det utgöra brukningscentrum. om det finns flera småhus på en lantbruksenhet, utgör det värdefullaste småhuset brukningscentrum, såvida inte annat visas. värdeordning med värdeordning avses husets ordningsnummer i värdehänseende inom tomten. 12 kap. 3 §9 riktvärden för tomtmark för småhus skall inom varje värdeområde bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna storlek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om särskilda skäl föreligger, typ av bebyggelse och speciell belägenhet. med de olika värdefaktorerna förstås: storlek med storlek avses tomtmarkens areal. vatten och avlopp med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning och på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten och avlopp. fastighetsrättsliga fastighetsrättsliga förhållanden bestäms med hänsyn till förhållanden om värderingsenheten för tomtmarken utgör självständig fastighet eller inte. utgör värderingsenheten inte självständig fastighet skall hänsyn även tas till möjligheten att värderingsenheten kan bilda egen fastighet. med värderingsenhet som utgör självständig fastighet skall jämställas värderingsenhet på vilken det finns småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet. 9 storlek sfs 1997:451 senaste lydelse 1994:1909. 749 sfs 1997:451 typ av bebyggelse med typ av bebyggelse avses om värderingsenheten för tomtmarken är bebyggd med eller avsedd att bebyggas med friliggande småhus, kedjehus eller radhus. värderingsenhet för tomtmark som ingår i lantbruksenhet och på vilken dess brukningscentrum är beläget skall anses vara bebyggd med friliggande småhus. speciell med speciell belägenhet avses tomtmarkens läge inom belägenhet värdeområdet t.ex. vid strand. 13 kap. 2 §10 som värde per hektar åkermark som är tillfredsställande dränerad genom självdränering eller äldre täckdikning och är av genomsnittlig beskaffenhet får endast anges värden i en fastställd värdeserie. 14 kap. 2 §11 som värde per hektar skogsmark med växande skog av genomsnittlig beskaffenhet inom ett eller flera värdeområden får endast anges värden i en fastställd värdeserie. 3 §12 inom varje värdeområde skall riktvärden för skogsmark med växande skog bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer, om inte annat framgår av andra stycket. storlek bonitet kostnad med storlek avses skogsmarkens areal. med bonitet avses skogsmarkens virkesproducerande förmåga. kostnaden bestäms med hänsyn till de väsentligaste kostnads- och kvalitetsfaktorer som påverkar värdet av virkesproduktionen. om fler än en kostnadsklass förekommer skall anges vilken klass som svarar mot genomsnittlig kostnadsklass för värdeområdet. med virkesförråd barrträd avses virkesförrådet av barrträd per hektar uttryckt i skogskubikmeter. för virkesförråd upp till 200 skogskubikmeter får klasserna ej göras större än 10 skogskubikmeter. med virkesförråd lövträd avses virkesförrådet av lövträd per hektar uttryckt i skogskubikmeter. för virkesförråd upp till 200 skogskubikmeter får klasserna inte göras större än 10 skogskubikmeter. virkesförråd barrträd virkesförråd lövträd för taxeringsenhet vars skogsmarksareal understiger 30 hektar skall dock riktvärdena bestämmas för skilda förhållanden för följande värdefaktorer. storlek 10 senaste lydelse 11 senaste lydelse 12 med storlek avses skogsmarkens areal. 750 1990:1382. 1990:1382. senaste lydelse 1990:1382. virkesförråd med virkesförråd avses summan av virkesförråden av barrträd och lövträd per hektar uttryckt i skogskubikmeter. för värdefaktorn virkesförråd skall finnas högst nio klasser. sfs 1997:451 5 §13 inom varje värdeområde skall riktvärdet för skogsimpediment bestämmas för skilda förhållanden för värdefaktorn storlek. med storlek avses skogsimpedimentens areal. 18 kap. 4 §14 allmän fastighetsdeklaration skall, om annat inte sägs i 5 §, innehålla uppgifter om namn, postadress och personnummer eller, för juridisk person, organisationsnummer för fastighetens ägare, kommun och församling där fastigheten ligger, fastighetens gatuadress eller på orten bruklig benämning samt fastighetens officiella beteckning. i den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter om fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror och därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner och förpliktelser som hör till fastigheten. i deklarationen skall även i övrigt lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt bl.a. 8-15 kap. skall grunda sig på. den allmänna fastighetsdeklarationen skall också innehålla uppgifter om sådana förhållanden beträffande fastigheten som om fastigheten har olika ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med tomträtt. förslag till fastighetstaxering skall grundas på av skattemyndigheten kända uppgifter. förslaget skall innehålla uppgifter som är nödvändiga för fastighetstaxeringen. förslaget till skogsbruksvärde skall grundas på det virkesförråd, som bestämts vid närmast föregående allmänna fastighetstaxering eller därefter vidtagen ny taxering samt på områdes vis fastlagda volymtillväxtprocenter och kända uppgifter om avverkningar efter den senast verkställda taxeringen. 20 kap. 4 §15 i skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering skall redovisas 1. fastighetens indelning i taxeringsenheter, 2. typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skattepliktsförhållande, 3. skattepliktig enhets basvärde och däri ingående delvärde samt värde av varje värderingsenhet, 4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8-15 kap., 5. storleken av riktvärde, 6. utbyggd effekt, taxeringseffekt, utnyttjandetid, regleringsmöjlighet och belägenhet enligt 15 kap. 7 § samt 7. storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §, säreget förhållande enligt 7 kap. 5 § eller annat förhållande som har föranlett ändring av riktvärde. 13 14 15 senaste lydelse 1990:1382. senaste lydelse 1994:1909. senaste lydelse 1994:1909. 751 sfs 1997:451 värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor. avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor, faller bort. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs. 5 §16 i beslutet skall vidare anges taxeringsenhetens totala, enskilt innehavda landareal. för lantbruksenhet skall den anges i hektar och för övriga enheter i kvadratmeter. totalarealen för lantbruksenhet skall delas upp på olika ägoslag. har åkermark delats in i flera värderingsenheter skall arealen anges för varje sådan enhet. avrundning av arealen för ägoslag eller värderingsenhet skall ske till hela hektar. areal som understiger 0,5 hektar skall inte redovisas särskilt. för tomtmark som ligger på lantbruksenhet skall arealen anges i såväl hektar som kvadratmeter. denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering 1998. på regeringens vägnar thomas östros per sjöblom (finansdepartementet) 16 paragrafen erhöll sin nuvarande beteckning genom 1993:1193. senaste lydelse av förutvarande 13 § 1990:1382. 752