SFS 1999:630 Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

svensk författningssamling sfs 1999:630 lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152); utfärdad den 17 juni 1999. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152) dels att 1 kap. 7 och 9 §§, 2 kap. 3 och 4 §§, 4 kap. 5 och 10 §§, 5 kap. 7 §, 6 kap. 13 §, 7 kap. 3, 15 och 16 §§, 9 kap. 2 §, 11 kap. 1 och 3 §§, 12 kap. 1 §, 15 kap., 16 kap. 4 § och 20 kap. 4 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 6 kap. 14 § och 20 kap. 2 a §, av följande lydelse. utkom från trycket den 30 juni 1999 1 kap. 7 §2 allmän fastighetstaxering skall ske vartannat år enligt bestämmelserna i 2–15 kap. och i följande ordning. år 1988 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshusenheter, industrienheter, elproduktionsenheter och specialenheter, år 1990 och därefter vart sjätte år småhusenheter samt år 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter. bestämmelser om förfarandet vid allmän fastighetstaxering finns i 17–24 kap. 9 §3 omräkning skall ske årligen för olika typer av skattepliktiga taxeringsenheter utom industrienheter och elproduktionsenheter enligt bestämmelserna i 16 a kap. bestämmelser om förfarandet vid omräkning finns i 33–38 kap. 2 kap. 3 § byggnadstypen skall bestämmas med hänsyn till det ändamål som byggnad till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnad till övervägande del används på. byggnad, som kan indelas både som småhus, hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad eller övrig byggnad och som specialbyggnad, skall indelas som specialbyggnad. 1 2 prop. 1998/99:109, bet. 1998/99:sku22, rskr. 1998/99:255. senaste lydelse 1994:1909. 3 senaste lydelse 1994:1909. 1 sfs 1999:630 byggnad, som kan indelas både som specialbyggnad och ekonomibyggnad, skall indelas som ekonomibyggnad. 4 §4 mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. mark som är vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad) eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda basvärde inte skulle uppgå till 50 000 kronor. tomtmark mark som upptas av småhus, hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning till sådan byggnad. mark till fastighet, som är bebyggd med småhus, hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har en total areal som inte överstiger två hektar. detta skall dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna i 4 kap. vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnadsändamål under de senaste två åren. har fastigheten bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra tomtmark endast om det är uppenbart att den får bebyggas. i övriga fall skall obebyggd mark anses som tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är uppenbart att bebyggelsen inte skall genomföras. detsamma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra stycket. mark för vilken täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen (1964:822), vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken gäller. med täkttillstånd skall jämställas pågående täkt. byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar inte att marken indelas som täktmark. mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas. mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöjas. täktmark åkermark betesmark 2 4 senaste lydelse 1998:815. skogsmark mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål. mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned. mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion. mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar. mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan produktionshöjande åtgärder men som bär skog eller har förutsättningar att bära skog. mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda ägoslagen. sfs 1999:630 skogsimpediment övrig mark 4 kap. 5 §5 taxeringsenhet skall omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av följande kombinationer, om inte annat sägs i andra och tredje styckena, och ha en av följande beteckningar för typ av taxeringsenhet 1. småhus och tomtmark för sådan byggnad (småhusenhet) 2. hyreshus och tomtmark för sådan byggnad (hyreshusenhet) 3. industribyggnad, övrig byggnad, tomtmark för sådana byggnader, vattenverk på annans grund samt i jordeboken upptaget fiskeri (industrienhet) 4. täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark (industrienhet) 5. specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet) 6. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment (lantbruksenhet) 7. kraftverksbyggnad, tomtmark till kraftverksbyggnad och fallrätt (elproduktionsenhet). som elproduktionsenhet betecknas också en taxeringsenhet vars värde till övervägande del utgörs av rätt till andels- eller ersättningskraft. småhus och tomtmark för sådan byggnad som ligger på fastighet med åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment, skall ingå i den lantbruksenhet som omfattar marken. saneringsbyggnad och övrig mark kan ingå i samtliga taxeringsenheter under punkterna 1–7 i första stycket. övrig mark skall i regel ingå i lantbruksenhet. i annat fall skall övrig mark taxeras tillsammans med den tomtmark eller täktmark som ligger närmast. har övrig mark stor omfattning och saknar den samband med annan mark, som har samma ägare, skall den dock bilda en taxeringsenhet. taxeringsenhet, som består av endast övrig mark, 5 senaste lydelse 1994:1909. 3 sfs 1999:630 betecknas industrienhet, om den ligger till övervägande del inom tätort och lantbruksenhet, om den ligger till övervägande del utanför sådan ort. 10 §6 marksamfällighet eller anläggningssamfällighet skall utgöra en taxeringsenhet, om den förvaltas av juridisk person. detta gäller dock inte om fastigheterna, som har del i samfälligheten, uteslutande eller så gott som uteslutande är småhusfastigheter. detta gäller inte heller samfällighet, som avser enskild väg eller dike eller som har ett ringa ekonomiskt värde. i en elproduktionsenhet får inte kraftverksbyggnad, mark eller markanläggning ingå som tillhör mer än ett av följande slag av kraftverk: vattenkraftverk, kärnkraftverk, kraftvärmeverk, kondenskraftverk, gasturbin eller vindkraftverk. regleringsanläggning huvudsakligen avsedd för vattenkraftsändamål skall inte utgöra en taxeringsenhet utan beaktas vid taxeringen av de vattenkraftverk som har nytta av anläggningen. 5 kap. 7 §7 vid taxeringen skall följande delvärden bestämmas. för småhus-, hyreshus-, industri- och elproduktionsenhet: 1. byggnadsvärde byggnadsvärde är värdet av de byggnader som hör till taxeringsenheten. 2. markvärde markvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark, täktmark, fallrätt och markanläggningar. för lantbruksenhet: 1. bostadsbyggnadsvärde bostadsbyggnadsvärde är värdet av de småhus som hör till taxeringsenheten. 2. ekonomibyggnadsvärde ekonomibyggnadsvärde är värdet av de ekonomibyggnader som hör till taxeringsenheten. 3. tomtmarksvärde tomtmarksvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark. 4. jordbruksvärde jordbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens åkermark, betesmark och markanläggningar, som används eller behövs för växtodling. 5. skogsbruksvärde skogsbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens skogsmark med växande skog och markanläggningar, som används eller behövs för skogsbruk. 6. skogsimpedimentsvärde skogsimpedimentsvärde är värdet av de skogsimpediment som hör till taxeringsenheten. 6 4 7 senaste lydelse 1990:1382. senaste lydelse 1994:1909. 6 kap. 13 § ett vattenkraftverk skall utgöra en värderingsenhet. i en sådan värderingsenhet skall de andelar i regleringsanläggningar som hör till kraftverket ingå. mark som hör till ett vattenkraftverk skall utgöra en värderingsenhet tillsammans med mark som tas upp av de markanläggningar som hör till kraftverket. i en sådan värderingsenhet skall därutöver fallrätt som hör till kraftverket ingå. i värderingsenheten skall också ingå andelar i de regleringsanläggningar som hör till kraftverket till den del de avser markanläggning. 14 § för kärnkraftverk, kraftvärmeverk, kondenskraftverk, gasturbin och vindkraftverk (värmekraftverk) skall det för varje aggregat för produktion av elkraft bildas en värderingsenhet som avser byggnad och en värderingsenhet som avser mark. 8 sfs 1999:630 7 kap. 3 §9 för byggnader och ägoslag som avses i 8–15 kap. skall basvärde bestämmas med utgångspunkt i riktvärden. dessa skall för varje värderingsenhet bestämmas för kombinationer av värdefaktorer, som i någon utsträckning varierar inom värdeområdet och som har särskild betydelse för marknadsvärdet. för övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområdet. värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvärdets bestämmande, skall, utom såvitt avser de under punkterna 1–5 angivna värdefaktorerna, indelas i klasser. 1. storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad enligt avkastningsmetoden, tomtmark, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment. 2. hyra för hyreshus. 3. återanskaffningskostnad för industribyggnad och övrig byggnad på industrienhet värderad enligt produktionskostnadsmetoden. 4. årligt uttag av täktmark. 5. normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering och ålder för vattenkraftverk samt effekt för värmekraftverk. de uppgifter om värdenivån m.m. (riktvärdeangivelse) som inom varje värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på karta, i tabell eller på annat sätt. resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata. 15 §10 i fråga om elproduktionsenheter gäller bestämmelserna i 15 kap. i stället för vad som sägs i 8–11 §§. 8 9 10 senaste lydelse 1986:258. senaste lydelse 1997:451. senaste lydelse 1986:258. 5 sfs 1999:630 16 §11 för egendom som anges under punkterna 1–6 skall inte bestämmas något värde 1. byggnad eller byggnader inom samma tomt, om byggnadsbeståndets sammanlagda basvärde ej skulle uppgå till 50 000 kronor 2. övrig mark och vattentäckt område som inte är täktmark 3. markanläggning som används för sådant ändamål som avses i 3 kap. 4. egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken 5. aggregat tillhörande kondenskraftverk som inte varit i drift under året före taxeringsåret eller som varaktigt tagits ur drift 6. outbyggd fallrätt för vilken det inte finns tillstånd till utbyggnad. 9 kap. 2 §12 som riktvärde för en värderingsenhet avseende ett hyreshus uppfört under det sjuttonde året före det år då allmän fastighetstaxering sker och med en hyra av 100 000 kronor får endast anges värden i en fastställd värdeserie. 11 kap. 1 §13 industribyggnad skall värderas enligt avkastningsmetoden. byggnader som har endast begränsad användbarhet för annat ändamål än för vilket de utnyttjas och liknande speciella byggnader, bensinstationsbyggnader, andra byggnader med olämplig utformning för normal industriproduktion samt byggnadskonstruktioner som inte har karaktär av hus skall dock värderas enligt produktionskostnadsmetoden. vad som sägs i detta kapitel om industribyggnad gäller även övrig byggnad. 3 §14 som riktvärde för en värderingsenhet avseende en industribyggnad uppförd under det sjuttonde året före det år då allmän fastighetstaxering sker och som omfattar 1 000 kvadratmeter produktionslokaler av normal standard får endast anges värden i en fastställd värdeserie. 12 kap. 1 §15 riktvärdet för tomtmark för småhus skall utgöra värdet av en tomt eller, om särskilda skäl föreligger, värdet av en kvadratmeter tomtmark. riktvärdet för tomtmark för hyreshus, industribyggnad eller övrig byggnad skall utgöra värdet av en värderingsenhet avseende tomtmark. värdet av en kvadratmeter byggrätt avseende tomtmark för hyreshus och värdet av en kvadratmeter tomtmark eller byggrätt avseende tomtmark för industribyggnad eller övrig byggnad, får anges endast med värden i en fastställd värdeserie. för värdering av tomtmark på en elproduktionsenhet gäller bestämmelserna i 15 kap. 11 12 6 senaste lydelse 1994:1909. senaste lydelse 1992:1666. 13 senaste lydelse 1992:1666. ändringen innebär att andra stycket upphävs. 14 senaste lydelse 1992:1666. 15 senaste lydelse 1992:1666. 15 kap. riktvärde för kraftverksbyggnad och tillhörande mark16 allmänt 1 §17 till ett vattenkraftverk hänförs kraftverksbyggnad och mark för elproduktion med vattenkraft. till ett värmekraftverk hänförs kraftverksbyggnad och mark för elproduktion med kärnkraft, kraftvärme, kondenskraft, gasturbin och vindkraft. med mark avses i detta kapitel tomtmark, övrig mark, fallrätt och markanläggning som ingår i elproduktionsenhet. vattenkraftverk18 2 §19 riktvärdet för ett vattenkraftverk skall utgöra värdet av en värderingsenhet som avser sådan egendom. riktvärdet för mark som hör till ett vattenkraftverk skall utgöra värdet av en värderingsenhet som avser sådan egendom. riktvärdet för kraftverksbyggnader som hör till ett vattenkraftverk utgörs av skillnaden mellan riktvärdena för vattenkraftverket och för mark som hör till verket. riktvärden skall bestämmas utan beaktande av andels- och ersättningskraft. 3 §20 i en riktvärdeangivelse enligt 7 kap. 3 § skall värden per kilowatttimme anges för ett normkraftverk och för mark till ett sådant verk. med ett normkraftverk avses ett kraftverk som har tagits i drift under år 1955, som har en normalårsproduktion på 500 miljoner kilowattimmar, som har en genomsnittlig utnyttjandetid på 5 000 timmar per år och som saknar möjlighet till flerårsreglering samt levererar sin elproduktion till stamnätet i inmatningspunkt forsse-hjälta. värdena i en riktvärdeangivelse får endast bestämmas till belopp i en fastställd värdeserie. 4 §21 riktvärdet för ett vattenkraftverk bestäms för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer. normalårsproduktion utnyttjandetid med normalårsproduktion avses den i genomsnitt per år tillgängliga produktionen vid kraftverket. normalårsproduktionen anges i kilowattimmar. utnyttjandetiden ger uttryck för möjligheten att anpassa elproduktionen till tidsperioder med hög efterfrågan. utnyttjandetiden bestäms som kvoten mellan normalårsproduktionen och den installerade effekten i kilowatt. sfs 1999:630 16 17 senaste lydelse 1986:258. senaste lydelse 1986:258. 18 senaste lydelse 1986:258. 19 senaste lydelse 1986:258. 20 senaste lydelse 1986:258. 21 senaste lydelse 1992:1666. 7 sfs 1999:630 flerårsreglering med flerårsreglering avses möjligheten att genom reglering fördela produktionen mellan åren. regleringsmöjligheten bestäms av regleringsmagasinens volym, tillrinningen till magasinen och medelvattenföringen vid kraftverken. belägenheten ger uttryck för kostnader för inmatning av produktionen på stamnätet. åldern ger uttryck för kraftverkets sannolika återstående livslängd. åldern anges genom det år då kraftverket togs i drift. belägenhet ålder 5 §22 riktvärdet för mark som hör till ett vattenkraftverk bestäms för skilda förhållanden för de värdefaktorer som anges i 4 § med undantag för värdefaktorn ålder. 6 §23 för normkraftverket skall värdet per kilowattimme i en riktvärdeangivelse bestämmas med utgångspunkt i elproduktionens lönsamhet och med beaktande av priserna vid köp av likartade vattenkraftverk eller delar därav. värdet av marken till normkraftverket i en riktvärdeangivelse skall bestämmas med hänsyn till hur stor del av det för normkraftverket angivna värdet som med ledning främst av kostnaderna att uppföra ett nytt kraftverk kan anses belöpa på marken. 7§24 riktvärdet för ett vattenkraftverk beräknas som produkten av verkets normalårsproduktion i kilowattimmar och dess värde i kronor per kilowattimme. det senare värdet bestäms genom att det i riktvärdeangivelsen för normkraftverket angivna värdet per kilowattimme, om det behövs, korrigeras för den inverkan på värdet per kilowattimme som beror på att kraftverket avviker från normkraftverket beträffande normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering, belägenhet eller ålder. riktvärdet för mark beräknas som produkten av kraftverkets normalårsproduktion i kilowattimmar och markens värde per kilowattimme. det senare värdet bestäms genom att det i riktvärdeangivelsen för mark angivna värdet per kilowattimme, om det behövs, korrigeras för den inverkan på värdet per kilowatttimme som beror på att kraftverket avviker från normkraftverket beträffande normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering eller belägenhet. 8 §25 värdet av andelskraft, för vilken mottagaren helt eller i allt väsentligt skall betala sin andel av uttagskostnaderna, skall bestämmas till så stor del av det levererande kraftverkets mark- och byggnadsvärden som motsvarar andelen. för det kraftverk som belastas av andelskraft skall mark- och byggnadsvärdena minskas med ett belopp som är lika stort som det belopp som läggs till den mottagande taxeringsenheten. 22 23 24 8 senaste lydelse 1986:258. senaste lydelse 1986:258. senaste lydelse 1986:258. 25 senaste lydelse 1986:258. värdet av ersättningskraft, för vilken mottagaren helt eller i allt väsentligt skall betala uttagskostnaden, skall behandlas som andelskraft. ersättningskraften skall anges i procent av det levererande kraftverkets basvärde. 9 §26 andels- och ersättningskraft, för vilka mottagaren inte eller endast till begränsad del betalar uttagskostnader, skall anges i det antal kilowattimmar som i genomsnitt tas ut per år. för den taxeringsenhet som lämnar kraft skall värdet per kilowattimme bestämmas efter det för kraftverket gällande värdet per kilowattimme förhöjt med 40 procent. för den mottagande taxeringsenheten skall värdet per kilowattimme bestämmas utifrån det värde andels- eller ersättningskraften har för denna taxeringsenhet. belastningen av andels- och ersättningskraft, för vilka mottagaren inte betalar uttagskostnader, skall i första hand dras av från det levererande kraftverkets markvärde och i andra hand från dess byggnadsvärde. förmånen av sådan kraft skall läggas till markvärdet av den taxeringsenhet till vilken förmånen hör. värmekraftverk 10 §27 riktvärdet för mark till ett värmekraftverk skall utgöra värdet av en värderingsenhet som avser sådan mark. riktvärdet för en kraftverksbyggnad till ett värmekraftverk skall utgöra värdet av en värderingsenhet som avser sådan byggnad. 11 §28 i en riktvärdeangivelse enligt 7 kap. 3 § skall värden per kilowatt installerad effekt anges för var och en av de skilda klasserna av värdefaktorn typ av värmekraftverk som avses i 12 §. 12 § totalvärdet i nybyggt skick för ett värmekraftverk bestäms för skilda förhållanden för följande värdefaktorer. effekt typ av värmekraftverk med effekt avses aggregatets installerade effekt i kilowatt. med typ av värmekraftverk avses om elproduktionen sker med kärnkraft, kraftvärme, kondenskraft, gasturbin eller vindkraft. sfs 1999:630 13 § för ett nybyggt värmekraftverk skall värdet per kilowatt installerad effekt i en riktvärdeangivelse bestämmas med utgångspunkt i återanskaffningskostnaden för kraftverk som hör till de olika klasserna av värdefaktorn typ av värmekraftverk och efter jämkning med hänsyn till lönsamheten för den totala elproduktionen i landet. 26 27 28 senaste lydelse 1986:258. senaste lydelse 1986:258. senaste lydelse 1986:258. 9 2 sfs 1999:621–638 sfs 1999:630 14 § totalvärdet av ett nybyggt värmekraftverk bestäms som produkten av kraftverkets installerade effekt i kilowatt och ett värde per kilowatt installerad effekt. 15 § riktvärdet för en värderingsenhet avseende mark till ett värmekraftverk skall beräknas till 1,5 procent av kraftverkets värde i nybyggt skick. riktvärdet för en värderingsenhet som avser kraftverksbyggnad till ett värmekraftverk beräknas genom att 73,5 procent av kraftverkets värde i nybyggt skick multipliceras med en nedskrivningsfaktor som beaktar den värdeminskning som har uppkommit mellan det år då anläggningen kunde tas i bruk (nybyggnadsåret) och andra året före det år då allmän fastighetstaxering sker. 16 kap. 4 §29 ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat 1. genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser 2. genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rätten att förfoga över eller i övrigt använda enheten 3. genom att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvärmeanläggning (anslutningsavgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts för enheten 4. genom att driftsförhållandena ändrats för ett kondenskraftverk. ny taxering skall ske endast om taxeringsenhetens basvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. om förändringen medför en ökning eller minskning av basvärdet med mindre än 100 000 kronor skall ny taxering ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare. 20 kap. 2 a § grundläggande beslut om taxering av en fastighet får fattas genom automatisk databehandling i det fall skälen för beslutet enligt 20 § första stycket 1 förvaltningslagen (1986:223) får utelämnas. 4 §30 i skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering skall redovisas 1. fastighetens indelning i taxeringsenheter, 2. typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skattepliktsförhållande, 3. skattepliktig enhets basvärde och däri ingående delvärde samt värde av varje värderingsenhet, 4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8–15 kap., 5. storleken av riktvärde samt 6. storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §, säreget förhållande enligt 7 kap. 5 § eller annat förhållande som har föranlett ändring av riktvärde. 29 10 30 senaste lydelse 1994:1909. senaste lydelse 1997:451. värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor. avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor, faller bort. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs. denna lag träder i kraft den 1 juli 1999 och tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 2000. på regeringens vägnar bosse ringholm per sjöblom (finansdepartementet) sfs 1999:630 11 fakta info direkt, tel. 08-587 671 00 elanders gotab, stockholm 1999