Plan- och bygg­lag (2010:900)

I plan- och bygg­la­gen (PBL) finns bestäm­mel­ser om plan­lägg­ning av mark och vat­ten och om byg­gande, till exem­pel reg­ler om detalj­plan, bygg­lov, till­syn och bygg­nads­nämn­der­nas arbete. Genom bestäm­mel­serna i plan- och bygg­la­gen kan kom­mu­nen styra över bebyg­gel­sens utform­ning och se till att mark- och vat­ten­om­rå­den används på bästa möj­liga sätt.

SFS nr:

2010:900
Depar­te­ment/myn­dig­het: Landsbygds-​​ och infra­struk­tur­de­par­te­men­tet SPN BB
Utfär­dad: 2010-​07-01
Änd­rad: t.o.m. SFS

2025:71
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)



1 kap. Syfte, inne­håll och defi­ni­tio­ner

1 §   I denna lag finns bestäm­mel­ser om plan­lägg­ning av mark och vat­ten och om byg­gande. Bestäm­mel­serna syf­tar till att, med hän­syn till den enskilda män­ni­skans fri­het, främja en sam­hälls­ut­veck­ling med jäm­lika och goda soci­ala lev­nads­för­hål­lan­den och en god och lång­sik­tigt håll­bar livsmiljö för män­ni­skorna i dagens sam­hälle och för kom­mande gene­ra­tio­ner.

2 §   Det är en kom­mu­nal ange­lä­gen­het att plan­lägga använd­ningen av mark och vat­ten enligt denna lag.

3 §   Lagen inne­hål­ler bestäm­mel­ser om
   1. lagens syfte, inne­håll och defi­ni­tio­ner (1 kap.),
   2. all­männa och enskilda intres­sen (2 kap.),
   3. över­sikts­plan (3 kap.),
   4. regle­ring med detalj­plan och områ­des­be­stäm­mel­ser (4 kap.),
   5. att ta fram detalj­pla­ner och områ­des­be­stäm­mel­ser (5 kap.),
   6. genom­fö­ran­det av detalj­pla­ner (6 kap.),
   7. regi­o­nal fysisk pla­ne­ring (7 kap.),
   8. krav på bygg­nads­verk, bygg­pro­duk­ter, tom­ter och all­männa plat­ser (8 kap.),
   9. bygg­lov, riv­nings­lov och marklov m.m. (9 kap.),
   10. genom­fö­ran­det av bygg-, rivnings-​​ och markåt­gär­der (10 kap.),
   11. till­syn, till­träde, ingri­pan­den och påfölj­der (11 kap.),
   12. bygg­nads­nämn­den (12 kap.),
   13. över­kla­gande (13 kap.),
   14. ska­de­er­sätt­ning och inlö­sen (14 kap.),
   15. dom­stols­pröv­ning m.m. (15 kap.), och
   16. bemyn­di­gan­den (16 kap.).
Lag (2018:1732).

4 §   I denna lag avses med

all­män plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detalj­plan är avsett för ett gemen­samt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera bygg­nads­verk,
bebyg­gelse: en sam­ling av bygg­nads­verk som inte enbart består av andra anlägg­ningar än bygg­na­der,

bygg­herre: den som för egen räk­ning utför eller låter utföra projekterings-​​, byggnads-​​, rivnings-​​ eller mark­ar­be­ten,

bygg­nad: en var­ak­tig kon­struk­tion som består av tak eller av tak och väg­gar och som är var­ak­tigt pla­ce­rad på mark eller helt eller del­vis under mark eller är var­ak­tigt pla­ce­rad på en viss plats i vat­ten samt är avsedd att vara kon­stru­e­rad så att män­ni­skor kan uppe­hålla sig i den,
bygg­nads­nämn­den: den eller de nämn­der som full­gör kom­mu­nens upp­gif­ter enligt denna lag,

bygg­nads­verk: en bygg­nad eller annan anlägg­ning,

bygg­pro­dukt: en pro­dukt som är avsedd att sta­dig­va­rande ingå i ett bygg­nads­verk,

explo­a­te­rings­av­tal: avtal om genom­fö­rande av en detalj­plan och om med­fi­nan­sie­rings­er­sätt­ning mel­lan en kom­mun och en bygg­herre eller en fas­tig­hets­ä­gare avse­ende mark som inte ägs av kom­mu­nen, dock inte avtal mel­lan en kom­mun och sta­ten om utbygg­nad av stat­lig trans­por­tin­fra­struk­tur,

genom­fö­ran­de­ti­den: den tid för genom­fö­ran­det av en detalj­plan som ska bestäm­mas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvar­ters­mark: mark som enligt en detalj­plan inte ska vara all­män plats eller vat­ten­om­råde,

mar­kan­vis­ning: ett avtal mel­lan en kom­mun och en bygg­herre som ger bygg­her­ren ensam­rätt att under en begrän­sad tid och under givna vill­kor för­handla med kom­mu­nen om över­lå­telse eller upp­lå­telse av ett visst av kom­mu­nen ägt mark­om­råde för bebyg­gande,
med­fi­nan­sie­rings­er­sätt­ning: ersätt­ning som en bygg­herre eller en fas­tig­hets­ä­gare i sam­band med genom­fö­rande av en detalj­plan åtar sig att betala för en del av en kom­muns kost­nad för bidrag till byg­gande av en viss väg eller järn­väg som sta­ten eller en region ansva­rar för,
mil­jö­nämn­den: den eller de nämn­der som full­gör kom­mu­nens upp­gif­ter på miljö-​​ och häl­so­skydds­om­rå­det,
nybygg­nad: upp­fö­rande av en ny bygg­nad eller flytt­ning av en tidi­gare upp­förd bygg­nad till en ny plats,
ombygg­nad: änd­ring av en bygg­nad som inne­bär att hela bygg­na­den eller en bety­dande och avgräns­bar del av bygg­na­den påtag­ligt för­nyas,
omgiv­nings­bul­ler: bul­ler från flyg­plat­ser, indust­ri­ell verk­sam­het, spår­tra­fik och vägar,
plan­lägg­ning: arbe­tet med att ta fram en regi­on­plan, en över­sikts­plan, en detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser,
sam­man­hål­len bebyg­gelse: bebyg­gelse på tom­ter som grän­sar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller park­mark,
till­bygg­nad: änd­ring av en bygg­nad som inne­bär en ökning av bygg­na­dens volym,

tomt: ett område som inte är en all­män plats men som omfat­tar mark avsedd för en eller flera bygg­na­der och mark som lig­ger i direkt anslut­ning till bygg­na­derna och behövs för att bygg­na­derna ska kunna använ­das för avsett ända­mål,
under­håll: en eller flera åtgär­der som vid­tas i syfte att bibe­hålla eller åter­ställa en bygg­nads kon­struk­tion, funk­tion, använd­nings­sätt, utse­ende eller kul­tur­hi­sto­riska värde, och

änd­ring av en bygg­nad: en eller flera åtgär­der som änd­rar en bygg­nads kon­struk­tion, funk­tion, använd­nings­sätt, utse­ende eller kul­tur­hi­sto­riska värde. Lag (2019:949).

5 §   Om en fas­tig­het har upp­lå­tits med tomträtt, ska det som sägs i denna lag om fas­tig­hets­ä­ga­ren eller fas­tig­he­ten tilläm­pas på tomträtts­ha­va­ren eller tomträt­ten. En tomträtts­ha­vare är dock inte skyl­dig att bekosta anläg­gande av gator och andra all­männa plat­ser.

6 §   Den som inne­har egen­dom med stän­dig besitt­nings­rätt eller med fide­i­kom­miss­rätt eller på grund av tes­ta­men­ta­riskt för­ord­nande utan att ägan­de­rät­ten till­kom­mer någon ska vid tillämp­ning av denna lag anses som egen­do­mens ägare.


2 kap. All­männa och enskilda intres­sen

1 §   Vid pröv­ningen av frå­gor enligt denna lag ska hän­syn tas till både all­männa och enskilda intres­sen.

2 §   Plan­lägg­ning och pröv­ningen i ären­den om lov eller för­hands­be­sked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vat­ten­om­rå­den används för det eller de ända­mål som områ­dena är mest läm­pade för med hän­syn till beskaf­fen­het, läge och behov. Före­träde ska ges åt sådan använd­ning som från all­män syn­punkt med­för en god hus­håll­ning. Bestäm­mel­serna om hus­håll­ning med mark- och vat­ten­om­rå­den i 3 kap. och 4 kap. 1-8 §§ mil­jö­bal­ken ska tilläm­pas. Lag (2014:862).

3 §    /Upp­hör att gälla U:2025-​03-01/ Plan­lägg­ning enligt denna lag ska med hän­syn till natur-​​ och kul­tur­vär­den, miljö-​​ och kli­ma­ta­spek­ter samt mel­lan­kom­mu­nala och regi­o­nala för­hål­lan­den främja
   1. en ända­måls­en­lig struk­tur och en este­tiskt till­ta­lande utform­ning av bebyg­gelse, grön­om­rå­den och kom­mu­ni­ka­tions­le­der,
   2. en från social syn­punkt god livsmiljö som är till­gäng­lig och använd­bar för alla sam­hälls­grup­per,
   3. en lång­sik­tigt god hus­håll­ning med mark, vat­ten, energi och råva­ror samt goda mil­jö­för­hål­lan­den i övrigt,
   4. en god eko­no­misk till­växt och en effek­tiv kon­kur­rens, och
   5. bostads­byg­gande och utveck­ling av bostads­be­stån­det.

Även i andra ären­den enligt denna lag ska hän­syn tas till de intres­sen som anges i första styc­ket 1-5. Lag (2013:867).

3 §    /Trä­der i kraft I:2025-​03-01/ Plan­lägg­ning enligt denna lag ska med hän­syn till natur-​​ och kul­tur­vär­den, miljö-​​ och kli­ma­ta­spek­ter samt mel­lan­kom­mu­nala och regi­o­nala för­hål­lan­den främja
   1. en ända­måls­en­lig struk­tur och en este­tiskt till­ta­lande utform­ning av bebyg­gelse, grön­om­rå­den och kom­mu­ni­ka­tions­le­der,
   2. en från social syn­punkt god livsmiljö som är till­gäng­lig och använd­bar för alla sam­hälls­grup­per,
   3. en lång­sik­tigt god hus­håll­ning med mark, vat­ten, energi och råva­ror samt goda mil­jö­för­hål­lan­den i övrigt,
   4. en god eko­no­misk till­växt och en effek­tiv kon­kur­rens, och
   5. bostads­byg­gande och utveck­ling av bostads­be­stån­det.

Även i andra ären­den enligt denna lag ska hän­syn tas till de intres­sen som anges i första styc­ket 1-5.

Den kom­mu­nala hand­lings­pla­nen för bostads­för­sörj­ningen enligt lagen (2000:1383) om kom­mu­ner­nas bostads­för­sörj­nings­an­svar ska vara väg­le­dande vid tillämp­ningen av första styc­ket 5.
Lag (2025:71).

4 §   Vid plan­lägg­ning och i ären­den om bygg­lov eller för­hands­be­sked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyg­gas endast om mar­ken från all­män syn­punkt är lämp­lig för ända­må­let.

5 §   Vid plan­lägg­ning och i ären­den om bygg­lov eller för­hands­be­sked enligt denna lag ska bebyg­gelse och bygg­nads­verk loka­li­se­ras till mark som är läm­pad för ända­må­let med hän­syn till
   1. män­ni­skors hälsa och säker­het,
   2. jord-, berg- och vat­ten­för­hål­lan­dena,
   3. möj­lig­he­terna att ordna tra­fik, vat­ten­för­sörj­ning, avlopp, avfalls­han­te­ring, elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion samt sam­hälls­ser­vice i övrigt,
   4. möj­lig­he­terna att före­bygga vatten-​​ och luft­för­ore­ningar samt bul­ler­stör­ningar, och
   5. ris­ken för olyc­kor, över­sväm­ning och ero­sion.

Bebyg­gelse och bygg­nads­verk som för sin funk­tion krä­ver till­för­sel av energi ska loka­li­se­ras på ett sätt som är lämp­ligt med hän­syn till ener­gi­för­sörj­ningen och ener­gi­hus­håll­ningen. Lag (2018:636).

6 §   Vid plan­lägg­ning, i ären­den om bygg­lov och vid åtgär­der avse­ende bygg­na­der som inte krä­ver lov enligt denna lag ska bebyg­gelse och bygg­nads­verk utfor­mas och pla­ce­ras på den avsedda mar­ken på ett sätt som är lämp­ligt med hän­syn till
   1. stads-​​ och land­skaps­bil­den, natur-​​ och kul­tur­vär­dena på plat­sen och intres­set av en god hel­hets­ver­kan,
   2. skydd mot upp­komst och sprid­ning av brand och mot tra­fi­ko­lyc­kor och andra olycks­hän­del­ser,
   3. åtgär­der för att skydda befolk­ningen mot och begränsa verk­ning­arna av strids­hand­lingar,
   4. beho­vet av hus­håll­ning med energi och vat­ten och av goda klimat-​​ och hygi­en­för­hål­lan­den,
   5. möj­lig­he­terna att han­tera avfall,
   6. tra­fik­för­sörj­ning och beho­vet av en god tra­fik­miljö,
   7. möj­lig­he­ter för per­so­ner med ned­satt rörelse-​​ eller ori­en­te­rings­för­måga att använda områ­det, och
   8. beho­vet av fram­tida för­änd­ringar och kom­plet­te­ringar.

Första styc­ket gäl­ler också i fråga om skyl­tar och lju­san­ord­ningar.

Vid plan­lägg­ning och i andra ären­den samt vid åtgär­der avse­ende bygg­na­der som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyg­gel­se­om­rå­dets sär­skilda histo­riska, kul­tur­hi­sto­riska, mil­jö­mäs­siga och konst­när­liga vär­den skyd­das. Änd­ringar och tillägg i bebyg­gel­sen ska göras var­samt så att befint­liga karak­tärs­drag respek­te­ras och till­va­ra­tas. Lag (2014:477).

6 a §   Vid plan­lägg­ning och i ären­den om bygg­lov enligt denna lag ska bostads­bygg­na­der
   1. loka­li­se­ras till mark som är läm­pad för ända­må­let med hän­syn till möj­lig­he­terna att före­bygga olä­gen­het för män­ni­skors hälsa i fråga om omgiv­nings­bul­ler, och
   2. utfor­mas och pla­ce­ras på den avsedda mar­ken på ett sätt som är lämp­ligt med hän­syn till möj­lig­he­terna att före­bygga olä­gen­het för män­ni­skors hälsa i fråga om omgiv­nings­bul­ler.

Med olä­gen­het för män­ni­skors hälsa avses en stör­ning som enligt medi­cinsk eller hygi­e­nisk bedöm­ning kan påverka häl­san men­ligt och som inte är ringa eller helt till­fäl­lig.

Första styc­ket 1 tilläm­pas även i ären­den om för­hands­be­sked.
Lag (2014:902).

7 §   Vid plan­lägg­ning enligt denna lag ska hän­syn tas till beho­vet av att det inom eller i nära anslut­ning till områ­den med sam­man­hål­len bebyg­gelse finns
   1. gator och vägar,
   2. torg,
   3. par­ker och andra grön­om­rå­den,
   4. lämp­liga plat­ser för lek, motion och annan ute­vis­telse, och
   5. möj­lig­he­ter att anordna en rim­lig sam­hälls­ser­vice och kom­mer­si­ell ser­vice.

8 §   Vid plan­lägg­ning och i ären­den om bygg­lov enligt denna lag ska bygg­nads­verk som pla­ce­ras under marky­tan i skä­lig omfatt­ning utfor­mas så att det inte för­svå­rar använd­ningen av mar­ken ovan­för.

9 §   Plan­lägg­ning av mark och vat­ten­om­rå­den samt loka­li­se­ring, pla­ce­ring och utform­ning av bygg­nads­verk, skyl­tar och lju­san­ord­ningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda använd­ningen eller bygg­nads­ver­ket, skyl­ten eller lju­san­ord­ningen kan med­föra en sådan påver­kan på grund­vatt­net eller omgiv­ningen i övrigt som inne­bär fara för män­ni­skors hälsa och säker­het eller bety­dande olä­gen­het på annat sätt.

10 §   Vid plan­lägg­ning och i andra ären­den enligt denna lag ska mil­jö­kva­li­tets­nor­merna i 5 kap. mil­jö­bal­ken eller i före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 5 kap. mil­jö­bal­ken föl­jas.

11 §   Plan­lägg­ning och annan pröv­ning enligt denna lag som avser en använd­ning av ett mark- eller vat­ten­om­råde som också har prö­vats eller ska prö­vas enligt annan lag ska sam­ord­nas med det andra arbe­tet, om det lämp­li­gen kan ske.


3 kap. Över­sikts­plan

1 §   Varje kom­mun ska ha en aktu­ell över­sikts­plan, som omfat­tar hela kom­mu­nen.

Över­sikts­pla­nens syfte

2 §   Över­sikts­pla­nen ska ange inrikt­ningen för den lång­sik­tiga utveck­lingen av den fysiska mil­jön.

Pla­nen ska även ge väg­led­ning för beslut om
   1. hur mark- och vat­ten­om­rå­den ska använ­das, och
   2. hur den byggda mil­jön ska använ­das, utveck­las och beva­ras.

Pla­nen är inte bin­dande. Lag (2020:76).

Över­sikts­pla­nens inne­håll

3 §   Kom­mu­nen ska i över­sikts­pla­nen redo­visa grund­dra­gen i fråga om den avsedda använd­ningen av mark- och vat­ten­om­rå­den för hela kom­mu­nen. Grund­dra­gen ska framgå av en karta.

Av pla­nen ska det även framgå hur kom­mu­nen anser att den byggda mil­jön ska använ­das, utveck­las och beva­ras. Lag (2020:76).

4 §   Kom­mu­nen ska i över­sikts­pla­nen redo­visa de för­hål­lan­den som med hän­syn till de all­männa intres­sena i 2 kap. kan ha en väsent­lig bety­delse för sådana beslut som avses i 2 § andra styc­ket. Riks­in­tres­sen enligt 3 eller 4 kap. mil­jö­bal­ken ska all­tid redo­vi­sas.

Av pla­nen ska det även framgå hur kom­mu­nen anser att
   1. riks­in­tres­sen ska till­go­do­ses,
   2. gäl­lande mil­jö­kva­li­tets­nor­mer enligt 5 kap. mil­jö­bal­ken ska föl­jas, och
   3. för­hål­lan­den av väsent­lig bety­delse i övrigt bör beak­tas. Lag (2020:76).

5 §   Av över­sikts­pla­nen ska även föl­jande framgå
   1. hur kom­mu­nen avser att till­go­dose det lång­sik­tiga beho­vet av bostä­der,
   2. hur kom­mu­nen i den fysiska pla­ne­ringen avser att ta hän­syn till och sam­ordna över­sikts­pla­nen med rele­vanta natio­nella och regi­o­nala mål, pla­ner och pro­gram av bety­delse för en håll­bar utveck­ling inom kom­mu­nen,
   3. sådana områ­den för lands­bygds­ut­veck­ling i strand­nära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första styc­ket mil­jö­bal­ken,
   4. kom­mu­nens syn på ris­ken för ska­dor på den byggda mil­jön som kan följa av över­sväm­ning, ras, skred och ero­sion som är kli­mat­re­la­te­rade samt på hur sådana ris­ker kan minska eller upp­höra,
   5. om över­sikts­pla­nen avvi­ker från en regi­on­plan för länet, på vil­ket sätt den gör det och skä­len för avvi­kel­sen, och
   6. sådana områ­den och verk­sam­he­ter som angår två eller flera kom­mu­ner eller är av regi­o­nal bety­delse.

Om läns­sty­rel­sen inte har god­ta­git pla­nen i en viss del, ska det anmär­kas i pla­nen. Lag (2020:76).

6 §   Över­sikts­pla­nen ska utfor­mas så att inne­bör­den av den tyd­ligt fram­går.

Pla­nen får för en viss del av kom­mu­nen redo­vi­sas med en annan detal­je­rings­grad än för kom­mu­nen i övrigt. Lag (2020:76).

6 a §   Kom­mu­nen ska i över­sikts­pla­nen redo­visa pla­nens väsent­liga kon­se­kven­ser. Lag (2020:76).

6 b §   Om en bety­dande mil­jöpå­ver­kan kan antas enligt det beslut som avses i 9 § andra styc­ket eller före­skrif­ter som rege­ringen har med­de­lat med stöd av 6 kap. 4 § mil­jö­bal­ken, ska kom­mu­nen redo­visa mil­jö­kon­se­kven­ser i över­sikts­pla­nen på ett sätt som upp­fyl­ler kra­ven i 6 kap. 11, 12 och 16 §§ mil­jö­bal­ken.

Om en bety­dande mil­jöpå­ver­kan inte kan antas enligt det beslut som avses i 9 § andra styc­ket, ska kom­mu­nen i pla­nen redo­visa skä­len för sin bedöm­ning i den frå­gan. Lag (2020:76).

Att ta fram en över­sikts­plan

7 §   Innan kom­mu­nen antar en över­sikts­plan ska kom­mu­nen
   1. upp­rätta ett för­slag till plan som upp­fyl­ler kra­ven i 3-6 b §§,
   2. vid upp­rät­tan­det av för­sla­get genom­föra ett sam­råd enligt 8-11 §§, och
   3. låta för­sla­get grans­kas enligt 12-18 a §§. Lag (2020:76).

Sam­råd om kom­mu­nens för­slag

8 §   När kom­mu­nen upp­rät­tar ett för­slag till över­sikts­plan ska kom­mu­nen sam­råda med läns­sty­rel­sen, regi­o­nen och de kom­mu­ner som berörs. Kom­mu­nen ska också ge kom­mu­nens med­lem­mar, de andra myn­dig­he­ter, sam­man­slut­ningar och enskilda i övrigt som har ett väsent­ligt intresse av för­sla­get till­fälle att delta i sam­rå­det.

Syf­tet med sam­rå­det är att få fram ett så bra besluts­un­der­lag som möj­ligt och att ge möj­lig­het till insyn och påver­kan.

Under sam­rå­det ska kom­mu­nen redo­visa för­sla­gets inne­börd, skä- len för för­sla­get, för­sla­gets kon­se­kven­ser och det pla­ne­rings­un­der­lag som har bety­delse för bedöm­ningen av för­sla­get. Lag (2020:76).

9 §   Inom ramen för sam­rå­det enligt 8 § ska kom­mu­nen under­söka om genom­fö­ran­det av över­sikts­pla­nen kan antas med­föra en bety­dande mil­jöpå­ver­kan. Under­sök­ningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § mil­jö­bal­ken och före­skrif­ter som rege­ringen har med­de­lat i anslut­ning till den bestäm­mel­sen.

Kom­mu­nen ska efter under­sök­ningen avgöra frå­gan i ett sär­skilt beslut på det sätt och med det inne­håll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styc­kena mil­jö­bal­ken.

Kra­ven enligt första och andra styc­kena gäl­ler inte om frå­gan om bety­dande mil­jöpå­ver­kan redan är avgjord i före­skrif­ter som rege­ringen har med­de­lat med stöd av 6 kap. 4 § mil­jö­bal­ken. Lag (2020:76).

9 a §   Om genom­fö­ran­det av över­sikts­pla­nen kan antas med­föra en bety­dande mil­jöpå­ver­kan, ska kom­mu­nen inom ramen för sam­rå­det enligt 8 § även upp­fylla kra­ven på avgräns­nings­sam­råd i 6 kap. 9 och 10 §§ mil­jö­bal­ken.

Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ mil­jö­bal­ken om sam­råd med andra myn­dig­he­ter som på grund av sitt sär­skilda mil­jö­an­svar kan antas bli berörda av pla­nen, ska kom­mu­nen i fråga om stat­liga myn­dig­he­ter enbart sam­råda med läns­sty­rel­sen. Lag (2020:76).

10 §   Under sam­rå­det ska läns­sty­rel­sen sär­skilt
   1. ta till vara och sam­ordna sta­tens intres­sen,
   2. till­han­da­hålla under­lag för kom­mu­nens bedöm­ningar och ge råd i fråga om sådana all­männa intres­sen enligt 2 kap. som hän­syn bör tas till vid beslut om använd­ningen av mark- och vat­ten­om­rå­den,
   3. verka för att riks­in­tres­sen enligt 3 och 4 kap. mil­jö­bal­ken till­go­do­ses, att mil­jö­kva­li­tets­nor­mer enligt 5 kap. mil­jö­bal­ken följs och att redo­vis­ningen av områ­den för lands­bygds­ut­veck­ling i strand­nära lägen är för­en­lig med 7 kap. 18 e § första styc­ket mil­jö­bal­ken,
   4. verka för att sådana frå­gor om använd­ningen av mark- och vat­ten­om­rå­den som angår två eller flera kom­mu­ner sam­ord­nas på ett lämp­ligt sätt, och
   5. verka för att bebyg­gelse och bygg­nads­verk inte blir olämp­liga med hän­syn till män­ni­skors hälsa eller säker­het eller till ris­ken för olyc­kor, över­sväm­ning eller ero­sion.

Läns­sty­rel­sen ska dess­utom ge råd i övrigt om tillämp­ningen av bestäm­mel­serna i denna lag, om det behövs från all­män syn­punkt. Lag (2020:76).

11 §   Kom­mu­nen ska redo­visa resul­ta­tet av sam­rå­det i en sam­råds­re­do­gö­relse som också ska inne­hålla de för­slag som fram­förda syn­punk­ter har gett anled­ning till.
Sam­råds­re­do­gö­rel­sen ska fin­nas till­sam­mans med plan­för­sla­get.

Gransk­ning av kom­mu­nens för­slag

12 §   Kom­mu­nen ska låta plan­för­sla­get grans­kas under minst två måna­der (gransk­nings­tid).

Under gransk­nings­ti­den ska kom­mu­nen hålla för­sla­get till­gäng­ligt för gransk­ning. Kom­mu­nen ska också se till att sam­råds­re­do­gö­rel­sen och det för­slag som sam­rå­det har avsett finns till­gäng­liga. Lag (2020:76).

13 §   Kom­mu­nen ska före gransk­nings­ti­dens bör­jan kun­göra att plan­för­sla­get finns till­gäng­ligt för gransk­ning. Kom­mu­nen ska anslå kun­gö­rel­sen på kom­mu­nens anslags­tavla och införa den i en orts­tid­ning. Av kun­gö­rel­sen ska det framgå
   1. var plan­för­sla­get hålls till­gäng­ligt för gransk­ning,
   2. att den som vill lämna syn­punk­ter på för­sla­get ska göra det senast under gransk­nings­ti­den, och
   3. på vil­ket sätt och till vem syn­punk­ter på för­sla­get ska läm­nas.

Kun­gö­ran­det ska ske enligt lagen (1977:654) om kun­gö­rande i mål och ären­den hos myn­dig­het m.m. Lag (2020:76).

14 §   Kom­mu­nen ska senast den dag då kun­gö­rel­sen anslås på kom­mu­nens anslags­tavla skicka plan­för­sla­get och kun­gö­rel­sen till läns­sty­rel­sen, regi­o­nen och de kom­mu­ner som berörs.
Lag (2020:76).

15 §   Den som vill lämna syn­punk­ter på plan­för­sla­get ska göra det skrift­li­gen under gransk­nings­ti­den. Lag (2020:76).

16 §   Läns­sty­rel­sen ska under gransk­nings­ti­den lämna ett gransk­nings­ytt­rande över plan­för­sla­get.

Läns­sty­rel­sen ska i ytt­ran­det enbart ange om
   1. för­sla­get inte till­go­do­ser ett riks­in­tresse enligt 3 eller 4 kap. mil­jö­bal­ken,
   2. för­sla­get kan med­verka till att en mil­jö­kva­li­tets­norm enligt 5 kap. mil­jö­bal­ken inte följs,
   3. redo­vis­ningen av områ­den för lands­bygds­ut­veck­ling i strand­nära lägen inte är för­en­lig med 7 kap. 18 e § första styc­ket mil­jö­bal­ken,
   4. sådana frå­gor rörande använd­ningen av mark- och vat­ten­om­rå­den som angår två eller flera kom­mu­ner inte sam­ord­nas på ett lämp­ligt sätt, och
   5. en bebyg­gelse blir olämp­lig eller ett bygg­nads­verk olämp­ligt med hän­syn till män­ni­skors hälsa eller säker­het eller till ris­ken för olyc­kor, över­sväm­ning eller ero­sion. Lag (2020:76).

17 §   Efter gransk­nings­ti­den ska kom­mu­nen i ett sär­skilt utlå­tande sam­man­ställa de syn­punk­ter som kom­mit fram och redo­visa de för­slag som syn­punk­terna gett anled­ning till.
Lag (2020:76).

18 §   Om plan­för­sla­get änd­ras väsent­ligt efter gransk­nings­ti­den, ska kom­mu­nen låta för­sla­get grans­kas på nytt. Lag (2020:76).

18 a §   På kom­mu­nens begä­ran ska läns­sty­rel­sen till­han­da­hålla ett revi­de­rat gransk­nings­ytt­rande enligt 16 §, om
   1. kom­mu­nen änd­rar plan­för­sla­get efter gransk­nings­ti­den utan att en ny gransk­ning enligt 18 § äger rum, och
   2. läns­sty­rel­sens ytt­rande till följd av änd­ringen helt eller del­vis inte längre är rele­vant. Lag (2020:76).

Anta­gande

19 §   Kom­mun­full­mäk­tige beslu­tar i frå­gor om anta­gande av över­sikts­pla­nen. Lag (2020:76).

19 a §   Kom­mu­nen ska senast dagen efter det att beslu­tet att anta över­sikts­pla­nen har till­kän­na­getts
   1. skicka ett med­de­lande om detta och ett pro­to­kolls­ut­drag med beslu­tet till läns­sty­rel­sen, och
   2. hålla pla­nen till­gäng­lig på sin webb­plats.

Skyl­dig­he­ten enligt första styc­ket 2 upp­hör om beslu­tet upp­hävs efter ett över­kla­gande eller när pla­nen inte längre gäl­ler där­för att ett beslut att anta en ny plan har fått laga kraft. Lag (2020:76).

20 §   Kom­mu­nen ska redo­visa läns­sty­rel­sens gransk­nings­ytt­rande enligt 16 § till­sam­mans med över­sikts­pla­nen. Lag (2020:76).

21 §   Ett beslut att anta över­sikts­pla­nen gäl­ler först sedan beslu­tet har fått laga kraft. Lag (2020:76).

22 §   När ett beslut att anta över­sikts­pla­nen har fått laga kraft, ska kom­mu­nen inom sex vec­kor skicka föl­jande hand­lingar till Bover­ket, läns­sty­rel­sen, lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten, regi­o­nen och de kom­mu­ner som berörs:
   1. över­sikts­pla­nen,
   2. den sam­råds­re­do­gö­relse som avses i 11 §,
   3. det gransk­nings­ytt­rande som avses i 16 §,
   4. det utlå­tande som avses i 17 §, och
   5. ett pro­to­kolls­ut­drag med beslu­tet. Lag (2020:76).

Över­syn av pla­nens aktu­a­li­tet

23 §   Kom­mun­full­mäk­tige ska anta en pla­ne­rings­stra­tegi senast 24 måna­der efter ett ordi­na­rie val. I stra­te­gin ska full­mäk­tige
   1. ta ställ­ning till dels änd­rade pla­ne­rings­för­ut­sätt­ningar av bety­delse för över­sikts­pla­nens aktu­a­li­tet, dels kom­mu­nens fort­satta arbete med över­sikts­pla­ne­ringen, och
   2. bedöma i vil­ken utsträck­ning pla­nen är aktu­ell i för­hål­lande till kra­ven i 3 §, 4 § andra styc­ket 1 och 2 samt 5 §.

En pla­ne­rings­stra­tegi kan änd­ras fram till nästa ordi­na­rie val.

Kra­ven i första styc­ket gäl­ler dock inte om full­mäk­tige i stäl­let antar en ny över­sikts­plan inom den tid som anges där. Lag (2020:76).

24 §   När kom­mun­full­mäk­tige har anta­git eller änd­rat pla­ne­rings­stra­te­gin ska kom­mu­nen inom två vec­kor från det att beslu­tet har till­kän­na­getts
   1. skicka stra­te­gin och ett pro­to­kolls­ut­drag med beslu­tet till Bover­ket, läns­sty­rel­sen, regi­o­nen och de kom­mu­ner som berörs, och
   2. hålla stra­te­gin till­gäng­lig på kom­mu­nens webb­plats, tills en ny stra­tegi antas. Lag (2020:76).

25 §   En över­sikts­plan är aktu­ell från det att pla­nen har fått laga kraft eller kom­mun­full­mäk­tige har anta­git en pla­ne­rings­stra­tegi enligt 23 § och fram till 24 måna­der efter nästa ordi­na­rie val, om inte full­mäk­tige i en sådan stra­tegi har bedömt att pla­nen helt eller del­vis inte är aktu­ell.

En över­sikts­plan upp­hör att vara aktu­ell när den tid som anges i första styc­ket har löpt ut, om inte full­mäk­tige innan dess antar en pla­ne­rings­stra­tegi. Lag (2020:76).

26 §   Läns­sty­rel­sen ska i ett under­lag till kom­mu­nen redo­visa sådana stat­liga och mel­lan­kom­mu­nala intres­sen som kan ha bety­delse för över­sikts­pla­nens aktu­a­li­tet. Redo­vis­ningen ska göras under den andra hal­van av tiden mel­lan två ordi­na­rie val till kom­mun­full­mäk­tige.

I under­la­get ska läns­sty­rel­sen ange
   1. hur dessa intres­sen för­hål­ler sig till över­sikts­pla­nen, och
   2. om läns­sty­rel­sens gransk­nings­ytt­rande i någon del inte längre gäl­ler.

Läns­sty­rel­sen ska även lämna ett sådant under­lag till kom­mu­nen när kom­mu­nen begär det. Lag (2020:76).

Änd­ringar

27 §   En över­sikts­plan kan änd­ras för en viss del av kom­mu­nen. Den kan också änd­ras genom ett tillägg för att till­go­dose ett visst all­mänt intresse. Om inte annat föl­jer av 28 §, ska 1-22 §§ tilläm­pas när pla­nen änd­ras.

När pla­nen änd­ras ska sam­ban­den med och kon­se­kven­serna för den som hel­het redo­vi­sas. Lag (2020:76).

28 §   Om ett för­slag till änd­ring avser endast en viss del av kom­mu­nen är det, trots det som sägs i 12 §, till­räck­ligt att gransk­nings­ti­den är sex vec­kor. Lag (2020:76).


4 kap. Regle­ring med detalj­plan och områ­des­be­stäm­mel­ser

1 §   Inom kom­mu­nen får mark- och vat­ten­om­rå­dens använd­ning, bebyg­gelse och bygg­nads­verk regle­ras med detalj­pla­ner eller områ­des­be­stäm­mel­ser enligt detta kapi­tel.

Krav på regle­ring med detalj­plan

2 §   Kom­mu­nen ska med en detalj­plan pröva ett mark- eller vat­ten­om­rå­des lämp­lig­het för bebyg­gelse och bygg­nads­verk samt reglera bebyg­gel­se­mil­jöns utform­ning för
   1. en ny sam­man­hål­len bebyg­gelse med bygg­lovsplik­tiga bygg­nads­verk, om det behövs med hän­syn till bebyg­gel­sens karak­tär, omfatt­ning eller inver­kan på omgiv­ningen, till beho­vet av sam­ord­ning eller till för­hål­lan­dena i övrigt,
   2. en bebyg­gelse som ska för­änd­ras eller beva­ras, om regle­ringen behö­ver ske i ett sam­man­hang med hän­syn till den fysiska miljö som åtgär­den ska genom­fö­ras i, till åtgär­dens karak­tär eller omfatt­ning eller till för­hål­lan­dena i övrigt,
   3. en åtgärd som krä­ver bygg­lov,
      a) om åtgär­den inne­bär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vid­tas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett indu­stri­om­råde,
   - ett köp­cent­rum, en par­ke­rings­an­lägg­ning eller något annat stads­bygg­nads­pro­jekt,
   - en skid­backe, skid­lift eller lin­bana med till­hö­rande anlägg­ningar,
   - en hamn för fri­tids­bå­tar,
   - ett hotell­kom­plex eller en fri­tidsby med till­hö­rande anlägg­ningar, utan­för sam­man­hål­len bebyg­gelse,
   - en cam­ping­plats,
   - en nöje­spark, eller
   - en djur­park, och
      b) om åtgär­den kan antas med­föra en bety­dande mil­jöpå­ver­kan,
   4. ett nytt bygg­nads­verk som inte är ett vind­kraft­verk, om bygg­nads­ver­ket krä­ver bygg­lov eller är en annan bygg­nad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) bygg­nads­ver­ket eller dess använd­ning får bety­dande inver­kan på omgiv­ningen eller om det råder stor efter­frå­gan på områ­det för bebyg­gande, eller
      b) bygg­nads­ver­ket pla­ce­ras i när­he­ten av en verk­sam­het som omfat­tas av lagen (1999:381) om åtgär­der för att före­bygga och begränsa följ­derna av all­var­liga kemi­ka­li­e­o­lyc­kor, och
   5. en åtgärd som krä­ver bygg­lov vid nye­ta­ble­ring av en verk­sam­het som omfat­tas av lagen om åtgär­der för att före­bygga och begränsa följ­derna av all­var­liga kemi­ka­li­e­o­lyc­kor.

Första styc­ket 3 gäl­ler inte åtgär­der som enligt före­skrif­ter med­de­lade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas med­föra en bety­dande mil­jöpå­ver­kan.

Trots första styc­ket 4 krävs det ingen detalj­plan om bygg­nads­ver­ket kan prö­vas i sam­band med en pröv­ning av ansö­kan om bygg­lov eller för­hands­be­sked. Lag (2021:785).

3 §   Kom­mu­nen ska med en detalj­plan pröva ett mark- eller vat­ten­om­rå­des lämp­lig­het för ett vind­kraft­verk, om
   1. vind­kraft­ver­ket omfat­tas av krav på bygg­lov eller anmä­lan enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 7 eller 8 §,
   2. det råder stor efter­frå­gan på områ­det för bebyg­gande, och
   3. kraft­ver­ket inte kan prö­vas i sam­band med pröv­ning av ansö­kan om bygg­lov, för­hands­be­sked eller anmä­lan.

4 §   Trots 2 och 3 §§ behö­ver regle­ring inte göras med en detalj­plan, om till­räck­lig regle­ring har gjorts med områ­des­be­stäm­mel­ser.

5 §   I en detalj­plan ska kom­mu­nen
   1. bestämma och ange grän­serna för all­männa plat­ser, kvar­ters­mark och vat­ten­om­rå­den,
   2. bestämma använd­ningen och utform­ningen av all­männa plat­ser som kom­mu­nen är huvud­man för, och
   3. bestämma använd­ningen av kvar­ters­mark och vat­ten­om­rå­den.

Mar­kre­ser­vat och all­männa plat­ser

6 §   I en detalj­plan får kom­mu­nen bestämma mar­kre­ser­vat för sådana trafik-​​ och vägan­lägg­ningar, ener­gi­an­lägg­ningar, anord­ningar för elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät och led­ningar som behövs för all­männa ända­mål.

7 §   Kom­mu­nen ska vara huvud­man för all­männa plat­ser. Kom­mu­nen får dock, om det finns sär­skilda skäl för det, i detalj­pla­nen bestämma att huvud­man­na­ska­pet i stäl­let ska vara enskilt för en eller flera all­männa plat­ser. Lag (2014:900).

8 §   I en detalj­plan får kom­mu­nen bestämma
   1. hur all­männa plat­ser som är sär­skilt vär­de­fulla från histo­risk, kul­tur­hi­sto­risk, mil­jö­mäs­sig eller konst­när­lig syn­punkt ska skyd­das, och
   2. hur all­männa plat­ser som har enskilt huvud­man­na­skap ska använ­das och utfor­mas. Lag (2014:900).

9 §   I en detalj­plan får kom­mu­nen bestämma om stäng­sel samt utfart eller annan utgång mot all­männa plat­ser.

Marky­tan

10 §   I en detalj­plan får kom­mu­nen bestämma om vege­ta­tion och om marky­tans utform­ning och höjd­läge.

Bebyg­gan­dets omfatt­ning och bygg­na­ders omfatt­ning och använd­ning

11 §   I en detalj­plan får kom­mu­nen bestämma
   1. bebyg­gan­dets omfatt­ning över och under marky­tan,
   2. bygg­na­ders använd­ning, och
   3. ande­len lägen­he­ter av olika slag i bostads­bygg­na­der och lägen­he­ter­nas stor­lek.

Skydd mot stör­ningar

12 §   I en detalj­plan får kom­mu­nen bestämma
   1. skydds­åt­gär­der för att mot­verka mark­för­ore­ning, olyc­kor, över­sväm­ning och ero­sion,
   2. skydds­åt­gär­der för att mot­verka stör­ningar från omgiv­ningen, och
   3. om det finns sär­skilda skäl för det, högsta tillåtna vär­den för stör­ningar genom luft­för­ore­ning, bul­ler, skak­ning, ljus eller andra olä­gen­he­ter som omfat­tas av 9 kap. mil­jö­bal­ken.

Par­ke­ring

13 §   I en detalj­plan får kom­mu­nen bestämma
   1. de krav i fråga om att ordna utrymme för par­ke­ring, last­ning och loss­ning som behövs med hän­syn till 8 kap. 9 § första styc­ket 4,
   2. pla­ce­ringen och utform­ningen av par­ke­rings­plat­ser, och
   3. att viss mark eller vissa bygg­na­der inte får använ­das för par­ke­ring.

Bygg­lov, riv­nings­lov och marklov

14 §   I en detalj­plan får kom­mu­nen bestämma att lov eller start­be­sked för en åtgärd som inne­bär en väsent­lig änd­ring av mar­kens använd­ning endast får ges under för­ut­sätt­ning att
   1. en viss anlägg­ning för tra­fik, energi-​​ eller vat­ten­för­sörj­ning eller avlopp, som kom­mu­nen inte ska vara huvud­man för, har kom­mit till stånd,
   2. ett visst bygg­nads­verk på tom­ten har rivits, byggts om, flyt­tats eller fått den änd­rade använd­ning som anges i pla­nen,
   3. utfar­ten eller en annan utgång från fas­tig­he­ten har änd­rats,
   4. mar­kens lämp­lig­het för bebyg­gande har säker­ställts genom att en mark­för­ore­ning har avhjälpts eller en skydds-​​ eller säker­hets­åt­gärd har vid­ta­gits på tom­ten,
   5. åtgär­der som före­byg­ger olä­gen­he­ter från omgiv­nings­bul­ler har vid­ta­gits. Lag (2014:902).

15 §   I en detalj­plan får kom­mu­nen bestämma omfatt­ningen av kra­ven på
   1. bygg­lov enligt det som anges i 9 kap. 7 och 8 §§,
   2. riv­nings­lov enligt 9 kap. 10 § första styc­ket 1 och andra styc­ket, och
   3. marklov enligt 9 kap. 11 och 12 §§.

Pla­ce­ring, utform­ning och utfö­rande av bygg­nads­verk och tom­ter

16 §   I en detalj­plan får kom­mu­nen
   1. bestämma pla­ce­ring, utform­ning och utfö­rande av bygg­nads­verk och tom­ter,
   2. i fråga om bygg­nads­verk bestämma de pre­ci­se­rade krav som behövs för att följa kra­ven på var­sam­het enligt 2 kap. 6 § tredje styc­ket och 8 kap. 17 och 18 §§,
   3. bestämma om skydd för sådana sär­skilt vär­de­fulla bygg­nads­verk, tom­ter, bebyg­gel­se­om­rå­den och all­männa plat­ser som avses i 2 kap. 6 § tredje styc­ket och 8 kap. 13 §,
   4. bestämma att bygg­na­der som omfat­tas av för­bu­det mot för­vansk­ning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
   5. i fråga om andra änd­ringar av bygg­na­der än till­bygg­na­der bestämma sådana krav på bygg­nads­verk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undan­tag från sådana krav.
Lag (2014:900).

Strand­skydd

17 §   I en detalj­plan får kom­mu­nen upp­häva strand­skydd enligt 7 kap. mil­jö­bal­ken för ett område, om det finns sär­skilda skäl för det och om intres­set av att ta områ­det i anspråk på det sätt som avses med pla­nen väger tyngre än strand­skydds­in­tres­set. En bestäm­melse om upp­hä­vande får dock inte avse ett sådant område som enligt 7 kap. 18 § första styc­ket 3 mil­jö­bal­ken omfat­tas av läns­sty­rel­sens beslu­tan­de­rätt. Bestäm­mel­serna i 7 kap. 18 c-18 g §§ mil­jö­bal­ken ska tilläm­pas på detalj­pla­ne­be­stäm­mel­ser om upp­hä­vande av strand­skydd. Lag (2014:1014).

Fas­tig­hets­in­del­ning m.m.

18 §   I en detalj­plan får kom­mu­nen bestämma en största eller minsta stor­lek på fas­tig­he­ter och bestämma mar­kre­ser­vat för gemen­sam­hets­an­lägg­ningar.

Om det behövs för genom­fö­ran­det av en ända­måls­en­lig indel­ning i fas­tig­he­ter eller för att annars under­lätta detalj­pla­nens genom­fö­rande, får kom­mu­nen också bestämma
   1. hur områ­det ska vara inde­lat i fas­tig­he­ter,
   2. de ser­vi­tut, led­nings­rät­ter och lik­nande sär­skilda rät­tig­he­ter som ska bil­das, änd­ras eller upp­hä­vas,
   3. de anlägg­ningar som ska utgöra gemen­sam­hets­an­lägg­ningar, och
   4. de fas­tig­he­ter som ska delta i gemen­sam­hets­an­lägg­ning­arna och de utrym­men som ska tas i anspråk för anlägg­ning­arna.

En detalj­pla­ne­be­stäm­melse om områ­dets indel­ning i fas­tig­he­ter eller om ser­vi­tut eller lik­nande sär­skilda rät­tig­he­ter ska vara för­en­lig med 3 kap. 1 § och 5 kap. 4 § första styc­ket fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988). En detalj­pla­ne­be­stäm­melse om inrät­tande av en gemen­sam­hets­an­lägg­ning ska vara för­en­lig med 5 och 6 §§ anlägg­nings­la­gen (1973:1149). En detalj­pla­ne­be­stäm­melse om led­nings­rätt ska vara för­en­lig med 6 § led­nings­rättsla­gen (1973:1144). Lag (2015:668).

18 a §   Bestäm­mel­serna i 18 § om fas­tig­he­ter ska tilläm­pas också på mark eller annat utrymme som hör till flera fas­tig­he­ter gemen­samt. Lag (2011:335).

19 §   Har upp­hävts genom lag (2012:187).

20 §   Har upp­hävts genom lag (2012:187).

Detalj­pla­nens genom­fö­ran­de­tid

21 §   I detalj­pla­nen ska kom­mu­nen ange en genom­fö­ran­de­tid. Tiden ska bestäm­mas så att det finns rim­liga möj­lig­he­ter att genom­föra pla­nen, men tiden får inte vara kor­tare än fem år och inte längre än fem­ton år.

Tiden räk­nas från den dag då beslu­tet att anta pla­nen vin­ner laga kraft. Om någon del av pla­nen får genom­fö­ras tidi­gare på grund av ett för­ord­nande enligt 13 kap. 17 § tredje styc­ket, räk­nas tiden från den dag då genom­fö­ran­det får påbör­jas. Detta gäl­ler dock inte om kom­mu­nen i pla­nen har bestämt att tiden ska räk­nas från en senare tid­punkt eller bestämt olika tider för skilda områ­den av pla­nen.

22 §   Om en detalj­plan änd­ras, ska pla­nens genom­fö­ran­de­tid gälla också för den fråga som änd­ringen avser.

Om pla­nen vid änd­ringen inte inne­hål­ler någon upp­gift om genom­fö­ran­de­tid, ska kom­mu­nen med tillämp­ning av 21 § bestämma en sär­skild genom­fö­ran­de­tid för den fråga som änd­ringen avser.

Någon genom­fö­ran­de­tid ska dock inte gälla eller bestäm­mas för en sådan fråga som inne­bär upp­hä­vande av en del av detalj­pla­nen eller av en detalj­pla­ne­be­stäm­melse.
Lag (2015:668).

23 §   Om detalj­pla­nen sak­nar upp­gift om genom­fö­ran­de­ti­dens längd, ska läng­den anses vara fem­ton år. Om pla­nen sak­nar upp­gift om när tiden ska börja räk­nas, ska den räk­nas enligt 21 § andra styc­ket.

24 §   Innan genom­fö­ran­de­ti­den har gått ut får den för­längas med högst fem år i sän­der. Efter det att genom­fö­ran­de­ti­den har gått ut, får den för­nyas med högst fem år i sän­der.

En för­läng­ning eller för­ny­else får avse ett visst område av detalj­pla­nen.

25 §   Om någon i fråga om en viss fas­tig­het har påbör­jat åtgär­der för att genom­föra detalj­pla­nen men inte hin­ner full­följa åtgär­derna före genom­fö­ran­de­ti­dens utgång och för­se­ningen beror på omstän­dig­he­ter som kom­mu­nen råder över, ska kom­mu­nen för­länga genom­fö­ran­de­ti­den för den fas­tig­he­ten.
För­läng­ningen ska ske med den tid som är skä­lig.

En ansö­kan om för­läng­ning ska göras före genom­fö­ran­de­ti­dens utgång.

Till­fäl­lig använd­ning

26 §   I detalj­pla­nen får kom­mu­nen bestämma till­fäl­lig använd­ning av mark eller bygg­na­der som inte genast behö­ver tas i anspråk för det ända­mål som anges i pla­nen.

27 §   Den tid som den till­fäl­liga använd­ningen får pågå ska bestäm­mas i pla­nen.
Tiden får bestäm­mas till högst tio år och ska räk­nas från den dag som föl­jer av 21 § andra styc­ket.

28 §   Om detalj­pla­nen sak­nar upp­gift om hur lång tid en till­fäl­lig använd­ning får pågå, är tiden fem år.

29 §   Tiden för till­fäl­lig använd­ning får för­längas med högst fem år i sän­der.
Den sam­man­lagda tiden får dock inte över­stiga tjugo år.

Detalj­pla­nens omfatt­ning och utform­ning

30 §   En detalj­plan ska bestå av en karta över det område som pla­nen omfat­tar (plankarta) och de bestäm­mel­ser i övrigt som behövs. Av plan­kar­tan ska det framgå hur plan­om­rå­det delas upp för skilda ända­mål och vilka bestäm­mel­ser som gäl­ler för olika områ­den.

Om det behövs för att pla­nen ska bli tyd­lig, får regle­ring av frå­gor som avses i 18 § andra styc­ket redo­vi­sas på en sär­skild plankarta. Lag (2015:668).

31 §   En beskriv­ning av hur detalj­pla­nen ska för­stås och genom­fö­ras (plan­be­skriv­ning) ska fin­nas till­sam­mans med pla­nen.

32 §   En detalj­plan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hän­syn till pla­nens syfte och genom­fö­ran­de­tid.

Den avsedda regle­ringen av bebyg­gel­sen, bygg­nads­verk och mil­jön i övrigt ska tyd­ligt framgå av pla­nen.

Detalj­pla­nen får inte vara mer detal­je­rad än som behövs med hän­syn till pla­nens syfte. Lag (2011:335).

33 §   Plan­be­skriv­ningen ska inne­hålla en redo­vis­ning av
   1. pla­ne­rings­för­ut­sätt­ning­arna,
   2. pla­nens syfte,
   3. hur pla­nen är avsedd att genom­fö­ras,
   4. de över­vä­gan­den som har legat till grund för pla­nens utform­ning med hän­syn till mot­stå­ende intres­sen och pla­nens kon­se­kven­ser,
   5. om pla­nen avvi­ker från över­sikts­pla­nen, på vil­ket sätt den i så fall gör det och skä­len för avvi­kel­sen, och
   6. om något av de under­lag som avses i 5 kap. 8 § har tagits fram av en enskild, vil­ket under­lag det i så fall är och vem som har tagit fram det.

Plan­be­skriv­ningen ska inne­hålla det illust­ra­tions­ma­te­rial som behövs för att för­stå pla­nen.

Av redo­vis­ningen enligt första styc­ket 3 ska framgå de orga­ni­sa­to­riska, tek­niska, eko­no­miska och fas­tig­hets­rätts­liga åtgär­der som behövs för att pla­nen ska kunna genom­fö­ras på ett sam­ord­nat och ända­måls­en­ligt sätt samt vilka kon­se­kven­ser dessa åtgär­der får för fas­tig­hets­ä­garna och andra berörda. Vidare ska det framgå om kom­mu­nen avser att ingå explo­a­te­rings­av­tal eller genom­föra mar­kan­vis­ningar, dessa avtals huvud­sak­liga inne­håll och kon­se­kven­serna av att pla­nen helt eller del­vis genom­förs med stöd av ett eller flera sådana avtal. Lag (2021:752).

33 a §   Om en detalj­plan avser en eller flera bostads­bygg­na­der ska plan­be­skriv­ningen, om det inte kan anses obe­höv­ligt med hän­syn till bul­ler­si­tu­a­tio­nen, inne­hålla en redo­vis­ning av beräk­nade vär­den för omgiv­nings­bul­ler
   1. vid bostads­bygg­na­dens fasad, och
   2. vid en ute­plats om en sådan ska anord­nas i anslut­ning till bygg­na­den. Lag (2014:902).

33 b §   Om en bety­dande mil­jöpå­ver­kan inte kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje styc­ket, ska skä­len för bedöm­ningen i den frå­gan anges i redo­vis­ningen enligt 33 § första styc­ket 4. Lag (2021:785).

34 §   Om en bety­dande mil­jöpå­ver­kan kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje styc­ket eller före­skrif­ter som rege­ringen har med­de­lat med stöd av 6 kap. 4 § mil­jö­bal­ken, ska redo­vis­ningen enligt 33 § första styc­ket 4 i fråga om mil­jö­kon­se­kven­serna ha det inne­håll som föl­jer av 6 kap. 11, 12 och 16 §§ mil­jö­bal­ken.

Redo­vis­ningen ska också upp­fylla kra­ven i 6 kap. 35 § 1-7, 36, 37 och 43 §§ mil­jö­bal­ken och före­skrif­ter som har med­de­lats i anslut­ning till dessa bestäm­mel­ser, om genom­fö­ran­det av detalj­pla­nen kan antas med­föra en bety­dande mil­jöpå­ver­kan på grund av att plan­om­rå­det får tas i anspråk för att anlägga
   1. ett indu­stri­om­råde,
   2. ett köp­cent­rum, en par­ke­rings­an­lägg­ning eller något annat stads­bygg­nads­pro­jekt,
   3. en skid­backe, skid­lift eller lin­bana med till­hö­rande anlägg­ningar,
   4. en hamn för fri­tids­bå­tar,
   5. ett hotell­kom­plex eller en fri­tidsby med till­hö­rande anlägg­ningar, utan­för sam­man­hål­len bebyg­gelse,
   6. en cam­ping­plats,
   7. en nöje­spark,
   8. en djur­park,
   9. en spår­väg, eller
   10. en tun­nel­bana.
Lag (2021:785).

35 §   Redo­vis­ningen enligt 33 § första styc­ket 4 behö­ver inte inne­hålla någon mil­jö­kon­se­kvens­be­skriv­ning som är sär­skilt upp­rät­tad för detalj­pla­neä­ren­det, om pla­nen är en sådan som avses i 5 kap. 7 a § och mil­jö­kon­se­kvens­be­skriv­ningen i det andra ären­det åter­ges i och är aktu­ell och till­räck­lig för detalj­pla­neä­ren­det. Lag (2014:900).

36 §   Detalj­pla­nen ska vara utfor­mad med skä­lig hän­syn till befint­liga bebyggelse-​​, äganderätts-​​ och fas­tig­hets­för­hål­lan­den som kan inverka på pla­nens genom­fö­rande.

I de delar som pla­nen med­för att mark eller annat utrymme eller sär­skild rätt till mark eller annat utrymme kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 13 eller 16 § ska pla­nen vara utfor­mad så att de för­de­lar som kan vin­nas med den över­vä­ger de olä­gen­he­ter som pla­nen orsa­kar enskilda. Lag (2014:900).

37 §   En detalj­plan får inne­bära en när­mare regle­ring av möj­lig­he­terna att bedriva han­del endast om det finns skäl av bety­dande vikt för det.

Detalj­pla­nens gil­tig­het

38 §   En detalj­plan gäl­ler till dess den änd­ras eller upp­hävs.

39 §   En detalj­plan får inte änd­ras eller upp­hä­vas före genom­fö­ran­de­ti­dens utgång, om någon fas­tig­hets­ä­gare som berörs mot­sät­ter sig det.

Första styc­ket gäl­ler inte om änd­ringen eller upp­hä­van­det behövs
   1. på grund av nya för­hål­lan­den av stor all­män vikt som inte har kun­nat för­ut­ses vid plan­lägg­ningen, eller
   2. för infö­rande av bestäm­mel­ser enligt 18 § andra styc­ket.
Lag (2015:668).

40 §   De rät­tig­he­ter som har upp­kom­mit genom detalj­pla­nen hind­rar inte att detalj­pla­nen änd­ras eller upp­hävs efter genom­fö­ran­de­ti­dens utgång.

Områ­des­be­stäm­mel­ser

41 §   Kom­mu­nen får anta områ­des­be­stäm­mel­ser för att i vissa avse­en­den reglera begrän­sade områ­den av kom­mu­nen som inte omfat­tas av en detalj­plan.

42 §   Med områ­des­be­stäm­mel­ser får kom­mu­nen endast reglera
   1. grund­dra­gen för använd­ningen av mark- och vat­ten­om­rå­den för bebyg­gelse, fri­tids­an­lägg­ningar, kom­mu­ni­ka­tions­le­der och andra jäm­för­liga ända­mål, om det behövs för att säker­ställa syf­tet med över­sikts­pla­nen eller för att till­go­dose ett riks­in­tresse enligt 3 eller 4 kap. mil­jö­bal­ken,
   2. använd­ningen och utform­ningen av mark för gemen­sam använd­ning,
   3. största tillåtna byggnads-​​ eller bruks­a­rean för fri­tids­hus och stor­le­ken på tom­ter för sådana hus,
   4. omfatt­ningen av kra­ven på bygg­lov enligt det som anges i 9 kap. 7 och 8 §§, riv­nings­lov enligt 9 kap. 10 § första styc­ket 2 och marklov enligt 9 kap. 13 §, och
   5. pla­ce­ring, utform­ning och utfö­rande av bygg­nads­verk och tom­ter och i sam­band med det bestämma
      a) om vege­ta­tion och marky­tans utform­ning och höjd­läge inom sådana områ­den som avses i 9 kap. 13 § 1,
      b) om skydds­an­ord­ningar för att mot­verka sådana stör­ningar från omgiv­ningen som avses i 12 § 1, och
      c) i frå­gor som avses i 16 § 2, 4 och 5.

I sam­band med en regle­ring enligt första styc­ket 2 eller 5 får kom­mu­nen även reglera skydd för sådana sär­skilt vär­de­fulla bygg­nads­verk, tom­ter och bebyg­gel­se­om­rå­den som avses i 2 kap. 6 § tredje styc­ket och 8 kap. 13 § samt för sådan mark för gemen­sam använd­ning som är sär­skilt vär­de­full från histo­risk, kul­tur­hi­sto­risk, mil­jö­mäs­sig eller konst­när­lig syn­punkt. Lag (2014:900).

43 §   Kom­mu­nen ska redo­visa områ­des­be­stäm­mel­serna och skä­len för dem i en sär­skild hand­ling. Hand­lingen ska utfor­mas så att det tyd­ligt fram­går hur bestäm­mel­serna regle­rar bebyg­gelse, bygg­nads­verk och mil­jön i övrigt.

Ett beslut om att ändra eller upp­häva områ­des­be­stäm­mel­ser och skä­len för det ska också redo­vi­sas i en sär­skild hand­ling.


5 kap. Att ta fram detalj­pla­ner och områ­des­be­stäm­mel­ser

1 §   Detta kapi­tel inne­hål­ler bestäm­mel­ser om hur en detalj­plan och områ­des­be­stäm­mel­ser upp­rät­tas, antas, änd­ras och upp­hävs samt om besked från kom­mu­nen om att inleda en sådan plan­lägg­ning. Lag (2011:335).

Plan­be­sked

2 §   På begä­ran av någon som avser att vidta en åtgärd som kan för­ut­sätta att en detalj­plan antas, änd­ras eller upp­hävs eller att områ­des­be­stäm­mel­ser änd­ras eller upp­hävs, ska kom­mu­nen i ett plan­be­sked redo­visa sin avsikt i frå­gan om att inleda en sådan plan­lägg­ning. Lag (2011:335).

3 §   En begä­ran om plan­be­sked ska vara skrift­lig och inne­hålla en beskriv­ning av det huvud­sak­liga ända­må­let med den avsedda åtgär­den och en karta som visar det område som berörs.

Om åtgär­den avser ett bygg­nads­verk, ska begä­ran också inne­hålla en beskriv­ning av bygg­nads­ver­kets karak­tär och unge­fär­liga omfatt­ning.

Om den som gör begä­ran vill få besked om vil­ket pla­ne­rings­un­der­lag som kan behö­vas vid plan­lägg­ningen och ha möj­lig­het att begära ett sådant ytt­rande från läns­sty­rel­sen som avses i 5 b § första styc­ket, ska även det anges i begä­ran. Lag (2021:752).

4 §   När kom­mu­nen har fått en begä­ran om plan­be­sked som upp­fyl­ler kra­ven i 3 § ska kom­mu­nen ge sitt plan­be­sked inom fyra måna­der, om kom­mu­nen och den som har gjort begä­ran inte kom­mer över­ens om något annat.

5 §   Av plan­be­ske­det ska det framgå om kom­mu­nen avser att inleda en plan­lägg­ning.

Om kom­mu­nen avser att inleda en plan­lägg­ning, ska kom­mu­nen i plan­be­ske­det
   1. ange den tid­punkt då plan­lägg­ningen enligt kom­mu­nens bedöm­ning kom­mer att
      a) inle­das, och
      b) ha lett fram till ett slut­ligt beslut om att anta, ändra eller upp­häva en detalj­plan eller ändra eller upp­häva områ­des­be­stäm­mel­ser, och
   2. redo­visa vil­ket pla­ne­rings­un­der­lag som san­no­likt kan behö­vas vid plan­lägg­ningen, om den som har gjort begä­ran om plan­be­sked vill få besked om det.

Om kom­mu­nen inte avser att inleda en plan­lägg­ning, ska kom­mu­nen i plan­be­ske­det ange skä­len för det.
Lag (2021:752).

5 a §   Om den som har gjort begä­ran om plan­be­sked vill ha möj­lig­het att begära ett ytt­rande från läns­sty­rel­sen enligt 5 b § första styc­ket, får kom­mu­nen i plan­be­ske­det medge det.

Ett med­gi­vande för­ut­sät­ter att läns­sty­rel­sens ytt­rande kan antas främja plan­lägg­ningen.

Med­gi­van­det gäl­ler till den tid­punkt då plan­lägg­ningen enligt kom­mu­nens bedöm­ning kom­mer att inle­das enligt 5 § andra styc­ket 1 a, om kom­mu­nen inte bestäm­mer annat i plan­be­ske­det.
Lag (2021:752).

5 b §   Läns­sty­rel­sen ska yttra sig över vil­ket pla­ne­rings­un­der­lag som san­no­likt kan behö­vas för att läns­sty­rel­sen ska kunna full­göra sin skyl­dig­het enligt 22 §, om den som har fått ett med­gi­vande enligt 5 a § begär det.

Läns­sty­rel­sen ska skicka sitt ytt­rande till kom­mu­nen och den som har fått med­gi­van­det. Lag (2021:752).

Pro­ces­sen innan en detalj­plan antas

6 §   Innan kom­mu­nen antar en detalj­plan ska kom­mu­nen ha tagit fram ett plan­för­slag, sam­rått om för­sla­get och låtit det grans­kas enligt 8-10 och 11-37 §§.

För vissa detalj­pla­ner gäl­ler enligt 7 och 7 a §§ även sär­skilda bestäm­mel­ser. Lag (2020:76).

7 §   Sär­skilda bestäm­mel­ser om ett utö­kat plan­för­fa­rande finns i 11 c § första styc­ket, 11 d och 17 §§, 18 § andra och tredje styc­kena samt 25 § för en detalj­plan som
   1. inte är för­en­lig med över­sikts­pla­nen eller läns­sty­rel­sens gransk­nings­ytt­rande enligt 3 kap. 16 §,
   2. är av bety­dande intresse för all­män­he­ten eller i övrigt av stor bety­delse, eller
   3. kan antas med­föra en bety­dande mil­jöpå­ver­kan.

Det utö­kade plan­för­fa­ran­det ska även tilläm­pas om den del av över­sikts­pla­nen som har bety­delse för plan­för­sla­get inte är aktu­ell enligt 3 kap. 25 § när ären­det påbör­jas.
Lag (2021:785).

7 a §   Sär­skilda bestäm­mel­ser om ett sam­ord­nat plan­för­fa­rande finns i 11 c § andra styc­ket, 16 och 18 a §§, 21 § tredje styc­ket och 23 § andra styc­ket för en detalj­plan som är för­en­lig med över­sikts­pla­nen och läns­sty­rel­sens gransk­nings­ytt­rande enligt 3 kap. 16 § och som enbart gäl­ler
   1. en verk­sam­het som har till­stånds­prö­vats eller ska till­stånds­prö­vas enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 9 kap. 6 § mil­jö­bal­ken, eller
   2. en åtgärd som har prö­vats eller ska prö­vas genom upp­rät­tande och fast­stäl­lande av en väg­plan enligt väg­la­gen (1971:948) eller en järn­vägs­plan enligt lagen (1995:1649) om byg­gande av järn­väg.

Bestäm­mel­serna om ett sam­ord­nat plan­för­fa­rande är endast tillämp­liga om den del av över­sikts­pla­nen som har bety­delse för plan­för­sla­get är aktu­ell enligt 3 kap. 25 § när ären­det påbör­jas. Lag (2021:785).

Under­lag för detalj­pla­ne­ar­be­tet

8 §   I arbe­tet med att ta fram en detalj­plan ska det, om det inte är uppen­bart onö­digt, fin­nas en eller flera kar­tor som är lämp­liga för ända­må­let (grund­kar­tor) och en fas­tig­hets­för­teck­ning. Vidare ska det pla­ne­rings­un­der­lag som behövs fin­nas.

Under­la­gen enligt första styc­ket får tas fram av kom­mu­nen eller av annan. Lag (2021:752).

9 §   Av fas­tig­hets­för­teck­ningen ska det framgå
   1. vilka fas­tig­he­ter som är berörda, vil­ken berörd mark som är sam­fälld för flera fas­tig­he­ter och vilka all­männa vat­ten­om­rå­den som är berörda,
   2. vilka som är ägare till de fas­tig­he­ter, den mark och de vat­ten­om­rå­den som avses i 1,
   3. vilka som är inne­ha­vare av någon annan sär­skild rätt till egen­dom som avses i 1 än bostads­rätt eller hyres­rätt, och
   4. vilka gemen­sam­hets­an­lägg­ningar enligt anlägg­nings­la­gen (1973:1149) som är berörda och vilka som är ägare till de fas­tig­he­ter som del­tar i anlägg­ning­arna.

Om en sam­fäl­lig­het, sär­skild rätt eller gemen­sam­hets­an­lägg­ning som avses i första styc­ket för­val­tas av en sam­fäl­lig­hets­för­e­ning enligt lagen (1973:1150) om för­valt­ning av sam­fäl­lig­he­ter, ska för­e­ningen anges i för­teck­ningen i stäl­let för ägare eller inne­ha­vare.

10 §   För att under­lätta detalj­pla­ne­ar­be­tet får kom­mu­nen ange pla­nens utgångs­punk­ter och mål i ett sär­skilt pro­gram.
Lag (2021:785).

Pla­ne­rings­be­sked

10 a §   Under arbe­tet med att ta fram en detalj­plan får kom­mu­nen begära ett pla­ne­rings­be­sked enligt 10 f §.
Lag (2017:424).

10 b §   En kom­mun som avser att begära ett pla­ne­rings­be­sked innan sam­råd enligt 11-17 §§ är klart ska ge lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten, de kom­mu­ner som berörs och de myn­dig­he­ter, sam­man­slut­ningar och enskilda i övrigt som har ett väsent­ligt intresse i de frå­gor som begä­ran avser till­fälle att komma in med syn­punk­ter. Lag (2017:424).

10 c §   En kom­mun som, innan sam­råd enligt 11-17 §§ är klart, avser att begära ett pla­ne­rings­be­sked i fråga om en åtgärd som kom­mu­nen avser att pla­nera för i ett sådant plan­för­slag som avses i 7 § ska kun­göra detta.

En sådan kun­gö­relse ska anslås på kom­mu­nens anslags­tavla och föras in i en orts­tid­ning. Av kun­gö­rel­sen ska det framgå
   1. vil­ken fråga som begä­ran om pla­ne­rings­be­sked avser,
   2. vil­ket område åtgär­den avser,
   3. om åtgär­den avvi­ker från över­sikts­pla­nen,
   4. var under­la­get för begä­ran om pla­ne­rings­be­sked finns till­gäng­ligt, och
   5. inom vil­ken tid, dock minst tre vec­kor, och till vem syn­punk­ter på åtgär­den ska läm­nas.

Kun­gö­ran­det ska ske enligt lagen (1977:654) om kun­gö­rande i mål och ären­den hos myn­dig­het m.m. Lag (2017:424).

10 d §   Kom­mu­nen ska redo­visa dels de syn­punk­ter som har kom­mit fram till följd av för­fa­ran­det enligt 10 b och 10 c §§, dels de kom­men­ta­rer som kom­mu­nen har med anled­ning av syn­punk­terna. Lag (2017:424).

10 e §   En begä­ran om pla­ne­rings­be­sked ska vara skrift­lig och inne­hålla en redo­vis­ning enligt 10 d eller 17 §. Lag (2017:424).

10 f §   Om kom­mu­nen begär det, ska läns­sty­rel­sen ge ett pla­ne­rings­be­sked.

I beske­det ska läns­sty­rel­sen, i den utsträck­ning kom­mu­nen begär det, bedöma om en åtgärd som kom­mu­nen avser att pla­nera för i en detalj­plan har en sådan inne­börd som anges i 11 kap. 10 § andra styc­ket. Ett pla­ne­rings­be­sked får för­e­nas med vill­kor.

Ett pla­ne­rings­be­sked ska ges inom sex vec­kor från det att en full­stän­dig begä­ran kom in till läns­sty­rel­sen, om inte längre tid är nöd­vän­dig med hän­syn till ären­dets omfatt­ning eller andra sär­skilda omstän­dig­he­ter. Lag (2017:424).

Sam­råd och kun­gö­relse

11 §   I arbe­tet med att ta fram ett pro­gram enligt 10 § eller ett för­slag till en detalj­plan ska kom­mu­nen sam­råda med
   1. läns­sty­rel­sen, lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten och de kom­mu­ner som berörs,
   2. de kända sakä­garna och de kända bostads­rätts­ha­vare, hyres­gäs­ter och boende som berörs,
   3. de kända orga­ni­sa­tio­ner av hyres­gäs­ter som har avtal om för­hand­lings­ord­ning för en berörd fas­tig­het eller, om någon för­hand­lings­ord­ning inte gäl­ler, som är anslutna till en riks­or­ga­ni­sa­tion inom vars verk­sam­hets­om­råde en berörd fas­tig­het är belä­gen, och
   4. de myn­dig­he­ter, sam­man­slut­ningar och enskilda i övrigt som har ett väsent­ligt intresse av för­sla­get.

Kom­mu­nen behö­ver dock inte sam­råda med bostads­rätts­ha­vare, hyres­gäs­ter, boende eller orga­ni­sa­tio­ner av hyres­gäs­ter, om det är uppen­bart att för­sla­get sak­nar bety­delse för dem.

För sam­råd enligt första styc­ket 2-4 är det till­räck­ligt att kom­mu­nen ger till­fälle till sam­råd. Lag (2020:76).

11 a §   Inom ramen för ett sam­råd enligt 11 § om ett pro­gram enligt 10 § eller ett plan­för­slag ska kom­mu­nen under­söka om genom­fö­ran­det av detalj­pla­nen kan antas med­föra en bety­dande mil­jöpå­ver­kan. Under­sök­ningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § mil­jö­bal­ken och före­skrif­ter som rege­ringen har med­de­lat i anslut­ning till den bestäm­mel­sen.

Om pla­nen med­ger ett sådant ian­språk­ta­gande som avses i 4 kap. 34 § andra styc­ket, ska kom­mu­nen vid sin bedöm­ning av om genom­fö­ran­det av pla­nen kan antas med­föra en bety­dande mil­jöpå­ver­kan dess­utom ta hän­syn till det som anges i före­skrif­ter som rege­ringen har med­de­lat med stöd av 16 kap. 1 § 2 b.

Kom­mu­nen ska efter under­sök­ningen avgöra frå­gan i ett sär­skilt beslut på det sätt och med det inne­håll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styc­kena mil­jö­bal­ken.

Kra­ven enligt första-​​tredje styc­kena gäl­ler inte om frå­gan om bety­dande mil­jöpå­ver­kan redan är avgjord i före­skrif­ter som rege­ringen har med­de­lat med stöd av 6 kap. 4 § mil­jö­bal­ken eller om pla­nen omfat­tas av undan­ta­get i 6 kap. 3 § andra styc­ket 1 samma balk. Lag (2021:785).

11 b §   Om genom­fö­ran­det av detalj­pla­nen kan antas med­föra en bety­dande mil­jöpå­ver­kan, ska kom­mu­nen inom ramen för ett sam­råd enligt 11 § om ett plan­för­slag även upp­fylla kra­ven på avgräns­nings­sam­råd i 6 kap. 9 och 10 §§ mil­jö­bal­ken.

Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ mil­jö­bal­ken om sam­råd med andra myn­dig­he­ter som på grund av sitt sär­skilda mil­jö­an­svar kan antas bli berörda av pla­nen, ska kom­mu­nen i fråga om stat­liga myn­dig­he­ter enbart sam­råda med läns­sty­rel­sen. Lag (2021:785).

11 c §   Om plan­för­sla­get är ett sådant för­slag som avses i 7 §, ska kom­mu­nen kun­göra för­sla­get och sam­råda om det under en viss tid som ska vara minst tre vec­kor (sam­råds­tid).

För plan­för­slag som avses i 7 a § finns bestäm­mel­ser om kun­gö­relse i 18 a §. Lag (2020:76).

11 d §   En kun­gö­relse ska anslås på kom­mu­nens anslags­tavla och föras in i en orts­tid­ning. Av kun­gö­rel­sen ska det framgå
   1. att kom­mu­nen har tagit fram ett för­slag till att anta, ändra eller upp­häva en detalj­plan,
   2. vil­ket område detalj­pla­nen avser och pla­nens huvud­sak­liga inne­håll,
   3. om för­sla­get avvi­ker från över­sikts­pla­nen,
   4. om genom­fö­ran­det av pla­nen kan antas med­föra en bety­dande mil­jöpå­ver­kan,
   5. om sam­råd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § mil­jö­bal­ken,
   6. när, var och på vil­ket sätt för­sla­get och det under­lag som kom­mu­nen ska till­han­da­hålla enligt detta kapi­tel finns till­gäng­liga och hur lång sam­råds­ti­den är,
   7. att den som vill lämna syn­punk­ter på för­sla­get ska göra det under sam­råds­ti­den,
   8. till vem syn­punk­ter på för­sla­get ska läm­nas, och
   9. tid och plats för ett offent­ligt möte, om ett sådant möte kom­mer att anord­nas.

Kun­gö­ran­det ska ske enligt lagen (1977:654) om kun­gö­rande i mål och ären­den hos myn­dig­het m.m. Lag (2021:785).

11 e §   Har upp­hävts genom lag (2021:785).

12 §   Sam­rå­det ska syfta till att få fram ett så bra besluts­un­der­lag som möj­ligt och att ge möj­lig­het till insyn och påver­kan.

13 §   Under ett sam­råd om ett plan­för­slag ska kom­mu­nen redo­visa för­sla­get, skä­len för för­sla­get, det pla­ne­rings­un­der­lag som har bety­delse och hur kom­mu­nen avser att hand­lägga för­sla­get. Kom­mu­nen får låta bli att redo­visa skä­len för plan­för­sla­get och pla­ne­rings­un­der­la­get om det är uppen­bart obe­höv­ligt.

Kom­mu­nen ska i före­kom­mande fall även redo­visa
   1. en grund­karta enligt 8 §,
   2. en fas­tig­hets­för­teck­ning enligt 8 §,
   3. ett pro­gram enligt 10 §,
   4. det huvud­sak­liga inne­hål­let i explo­a­te­rings­av­tal eller mar­kan­vis­ningar och kon­se­kven­serna av att pla­nen helt eller del­vis genom­förs med stöd av ett eller flera sådana avtal, och
   5. sådana syn­punk­ter på omfatt­ningen eller detal­je­rings­gra­den av redo­vis­ningen av mil­jö­kon­se­kven­serna som kom­mu­nen har fått under ett avgräns­nings­sam­råd.

Den infor­ma­tion som kom­mu­nen är skyl­dig att redo­visa enligt denna para­graf ska, med undan­tag av fas­tig­hets­för­teck­ningen, fin­nas till­gäng­lig på kom­mu­nens webb­plats under sam­rå­det.

Skyl­dig­he­terna att redo­visa och hålla infor­ma­tion till­gäng­lig enligt denna para­graf gäl­ler inte i den utsträck­ning det skulle strida mot lag eller annan för­fatt­ning. Lag (2021:785).

14 §   Under sam­rå­det ska läns­sty­rel­sen sär­skilt
   1. ta till vara och sam­ordna sta­tens intres­sen,
   2. verka för att riks­in­tres­sen enligt 3 och 4 kap. mil­jö­bal­ken till­go­do­ses, att mil­jö­kva­li­tets­nor­mer enligt 5 kap. mil­jö­bal­ken följs och att strand­skydd enligt 7 kap. mil­jö­bal­ken inte upp­hävs i strid med gäl­lande bestäm­mel­ser,
   3. verka för att sådana frå­gor om använd­ningen av mark- och vat­ten­om­rå­den som angår två eller flera kom­mu­ner sam­ord­nas på ett lämp­ligt sätt, och
   4. verka för att en bebyg­gelse inte blir olämp­lig eller ett bygg­nads­verk olämp­ligt med hän­syn till män­ni­skors hälsa eller säker­het eller till ris­ken för olyc­kor, över­sväm­ning eller ero­sion.

Under sam­rå­det ska läns­sty­rel­sen också sär­skilt ge råd om tillämp­ningen av 2 kap. Läns­sty­rel­sen ska dess­utom ge råd i övrigt om tillämp­ningen av bestäm­mel­serna i denna lag, om det behövs från all­män syn­punkt. Lag (2020:76).

15 §   Under sam­rå­det ska lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten sär­skilt
   1. verka för att ett för­slag till detalj­plan är för­en­ligt med 4 kap. 7, 18 och 18 a §§ samt 33 § första styc­ket 3 och tredje styc­ket, och
   2. ge råd om tillämp­ningen av 6 kap. 40-42 §§. Lag (2014:900).

16 §   För ett plan­för­slag som avses i 7 a § behö­ver sam­råd enligt 11-15 §§ endast ske om pröv­ningen av det andra ären­det är avslu­tad och
   1. den utred­ning som finns i det ären­det inte är till­räck­lig eller inte längre är aktu­ell för detalj­pla­neä­ren­det, eller
   2. sam­råd inte har skett i det andra ären­det med alla dem som ska omfat­tas av sam­råd enligt 11 §.

I ett fall som avses i första styc­ket 2 är det till­räck­ligt att kom­plet­tera detalj­pla­neä­ren­det så att sam­råd sker med dem som inte omfat­ta­des av sam­rå­det i det andra ären­det.
Lag (2014:900).

17 §   Kom­mu­nen ska redo­visa de syn­punk­ter som har kom­mit fram i sam­rå­det samt de kom­men­ta­rer och för­slag som kom­mu­nen har med anled­ning av syn­punk­terna. Om plan­för­sla­get är ett sådant som avses i 7 §, ska redo­vis­ningen göras sam­lat för alla syn­punk­ter som har kom­mit fram (sam­råds­re­do­gö­relse). För andra plan­för­slag än sådana som avses i 7 § är det till­räck­ligt att redo­vis­ningen görs i gransk­nings­ut­lå­tan­det enligt 23 §. Lag (2017:965).

Gransk­ning

18 §   När sam­rå­det enligt 11-17 §§ är klart ska kom­mu­nen i en under­rät­telse infor­mera om sitt plan­för­slag och låta det grans­kas under en viss tid (gransk­nings­tid). Om de som kom­mu­nen har sam­rått med enligt 11 § har god­känt plan­för­sla­get, behö­ver under­rät­telse inte läm­nas.

Gransk­nings­ti­den ska vara minst två vec­kor, men den får göras kor­tare, om alla berörda är över­ens om det. För ett sådant plan­för­slag som avses i 7 § första styc­ket 1 och 2 ska gransk­nings­ti­den dock vara minst tre vec­kor och för ett sådant plan­för­slag som avses i 7 § första styc­ket 3 minst 30 dagar.

Om kom­mu­nen när sam­rå­det är klart bedö­mer att plan­för­sla­get är ett sådant som avses i 7 §, ska kom­mu­nen dess­utom kun­göra för­sla­get på det sätt som anges i 11 d §, om för­sla­get inte har kun­gjorts tidi­gare eller det har änd­rats väsent­ligt. Det som sägs om sam­råds­tid i 11 d § ska då i stäl­let avse gransk­nings­tid. Lag (2021:785).

18 a §   Om plan­för­sla­get är ett sådant som avses i 7 a §, ska kom­mu­nen kun­göra för­sla­get på det sätt som anges i 11 d § och låta det grans­kas. Det som sägs om sam­råds­tid i 11 d § ska då i stäl­let avse gransk­nings­tid. Gransk­nings­ti­den ska vara minst tre vec­kor.

Kun­gö­ran­det får sam­ord­nas med det kun­gö­rande som ska ske i det andra ären­det som avses i 7 a §. Lag (2020:76).

19 §   En under­rät­telse enligt 18 § ska anslås på kom­mu­nens anslags­tavla. Av under­rät­tel­sen ska det framgå
   1. att kom­mu­nen har tagit fram ett för­slag till att anta, ändra eller upp­häva en detalj­plan,
   2. vil­ket område detalj­pla­nen avser och pla­nens huvud­sak­liga inne­håll,
   3. om för­sla­get avvi­ker från över­sikts­pla­nen,
   4. om genom­fö­ran­det av pla­nen kan antas med­föra en bety­dande mil­jöpå­ver­kan,
   5. om sam­råd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § mil­jö­bal­ken,
   6. när, var och på vil­ket sätt för­sla­get och det under­lag som kom­mu­nen ska till­han­da­hålla enligt detta kapi­tel finns till­gäng­liga för gransk­ning och hur lång gransk­nings­ti­den är,
   7. att den som vill lämna syn­punk­ter på för­sla­get ska göra det under gransk­nings­ti­den,
   8. till vem syn­punk­ter på för­sla­get ska läm­nas,
   9. tid och plats för ett offent­ligt möte, om ett sådant möte kom­mer att anord­nas, och
   10. att den som inte senast under gransk­nings­ti­den har läm­nat någon skrift­lig syn­punkt på för­sla­get kan för­lora rät­ten att över­klaga beslut att anta pla­nen. Lag (2021:785).

20 §   Kom­mu­nen ska senast den dag då under­rät­tel­sen anslås på kom­mu­nens anslags­tavla skicka
   1. ett med­de­lande om inne­hål­let i under­rät­tel­sen till kända sakä­gare och dem som avses i 11 § första styc­ket 3 och 4, och
   2. för­sla­get och den sam­råds­re­do­gö­relse som avses i 17 § till läns­sty­rel­sen, lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten och de kom­mu­ner som berörs. Lag (2014:900).

21 §   Under gransk­nings­ti­den ska kom­mu­nen hålla för­sla­get till­gäng­ligt för alla som vill granska det. Kom­mu­nen ska också se till att de grund­kar­tor och den fas­tig­hets­för­teck­ning som avses i 8 §, det pro­gram som avses i 10 § och den sam­råds­re­do­gö­relse som avses i 17 § finns till­gäng­liga, lik­som det pla­ne­rings­un­der­lag som kom­mu­nen anser har bety­delse för bedöm­ningen av för­sla­get. Kom­mu­nen ska hålla infor­ma­tio­nen, med undan­tag av fas­tig­hets­för­teck­ningen, till­gäng­lig på sin webb­plats under gransk­nings­ti­den.

Dessa skyl­dig­he­ter gäl­ler inte i den utsträck­ning det skulle strida mot lag eller annan för­fatt­ning.

Om för­sla­get är ett sådant som avses i 7 a § och kun­gö­ran­det har sam­ord­nats enligt 18 a § andra styc­ket, får kom­mu­nen full­göra sin skyl­dig­het enligt första styc­ket genom att hålla en kopia av hand­ling­arna i det andra ären­det till­gäng­lig i den mån infor­ma­tio­nen finns där. Lag (2021:785).

22 §   Under gransk­nings­ti­den ska läns­sty­rel­sen yttra sig över plan­för­sla­get, om för­sla­get enligt läns­sty­rel­sens bedöm­ning inne­bär att
   1. ett riks­in­tresse enligt 3 eller 4 kap. mil­jö­bal­ken inte till­go­do­ses,
   2. en mil­jö­kva­li­tets­norm enligt 5 kap. mil­jö­bal­ken inte följs,
   3. strand­skydd enligt 7 kap. mil­jö­bal­ken upp­hävs i strid med gäl­lande bestäm­mel­ser,
   4. regle­ringen av sådana frå­gor om använd­ningen av mark- och vat­ten­om­rå­den som angår flera kom­mu­ner inte har sam­ord­nats på ett lämp­ligt sätt, eller
   5. en bebyg­gelse annars blir olämp­lig eller ett bygg­nads­verk olämp­ligt med hän­syn till män­ni­skors hälsa eller säker­het eller till ris­ken för olyc­kor, över­sväm­ning eller ero­sion.
Lag (2020:76).

22 a §   Under gransk­nings­ti­den ska lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten yttra sig över plan­för­sla­get om myn­dig­he­ten bedö­mer att för­sla­get inte är för­en­ligt med 4 kap. 7, 18 och 18 a §§ samt 33 § första styc­ket 3 och tredje styc­ket. Lag (2014:900).

23 §   Efter gransk­nings­ti­den ska kom­mu­nen göra ett gransk­nings­ut­lå­tande. Det ska inne­hålla
   1. en sam­man­ställ­ning av de skrift­liga syn­punk­ter som har kom­mit in under gransk­nings­ti­den,
   2. en redo­vis­ning av kom­mu­nens för­slag med anled­ning av syn­punk­terna, och
   3. infor­ma­tion om på vil­ket sätt all­män­he­ten har beretts till­fälle att delta under plan­för­fa­ran­det.

Om för­sla­get är ett sådant som avses i 7 a § och kun­gö­ran­det har sam­ord­nats enligt 18 a § andra styc­ket, ska gransk­nings­ut­lå­tan­det också behandla de skrift­liga syn­punk­ter som har kom­mit in i det andra ären­det och har bety­delse för detalj­pla­ne­pröv­ningen. Lag (2021:785).

24 §   Kom­mu­nen ska så snart som möj­ligt
   1. på sin anslags­tavla anslå en under­rät­telse med infor­ma­tion om var gransk­nings­ut­lå­tan­det finns till­gäng­ligt, och
   2. skicka gransk­nings­ut­lå­tan­det eller ett med­de­lande om var det finns till­gäng­ligt till dem som inte har fått sina syn­punk­ter till­go­do­sedda.

Gransk­nings­ut­lå­tan­det ska dels fin­nas till­gäng­ligt till­sam­mans med övriga hand­lingar i ären­det, dels hål­las till­gäng­ligt på kom­mu­nens webb­plats under minst tre vec­kor. Dessa skyl­dig­he­ter gäl­ler inte i den utsträck­ning det skulle strida mot lag eller annan för­fatt­ning. Lag (2021:785).

25 §   Om kom­mu­nen efter gransk­nings­ti­den änd­rar sitt för­slag väsent­ligt, ska kom­mu­nen låta granska det änd­rade för­sla­get enligt 18 § första och andra styc­kena samt 19-24 §§. Om kom­mu­nen bedö­mer att för­sla­get är ett sådant som avses i 7 § och det inte har kun­gjorts tidi­gare, ska kom­mu­nen dess­utom kun­göra det änd­rade för­sla­get på det sätt som anges i 11 d §. Det som sägs om sam­råds­tid i 11 d § ska då i stäl­let avse gransk­nings­tid. Lag (2020:76).

Före­läg­gande om anspråk på ersätt­ning eller inlö­sen

26 §   Om ett för­slag till detalj­plan kan med­föra en sådan skada som avses i 14 kap. 7, 10 eller 12 §, får kom­mu­nen före­lägga den som kan komma att drab­bas av ska­dan att inom en viss tid anmäla sitt anspråk på ersätt­ning eller inlö­sen.
Före­läg­gan­det ska inne­hålla en upp­lys­ning om att rät­ten till ersätt­ning annars kan gå för­lo­rad.

Före­läg­gan­det ska inne­hålla upp­lys­ningar om för­sla­gets inne­börd.

Tids­fris­ten för anmä­lan ska bestäm­mas till minst två måna­der. En bestäm­melse om att kom­mu­nen inte får anta pla­nen innan tids­fris­ten har löpt ut finns i 28 §.

Anta­gan­det av en detalj­plan

27 §   En detalj­plan ska antas av kom­mun­full­mäk­tige, men full­mäk­tige får upp­dra åt kom­mun­sty­rel­sen eller bygg­nads­nämn­den att anta en plan som inte är av prin­ci­piell beskaf­fen­het eller annars av större vikt.

Ett sådant upp­drag får inte dele­ge­ras. Lag (2017:424).

28 §   Om kom­mu­nen har med­de­lat ett före­läg­gande enligt 26 §, får kom­mu­nen inte anta detalj­pla­nen innan tids­fris­ten för anmä­lan av anspråk har löpt ut. Lag (2014:900).

29 §   När detalj­pla­nen har anta­gits ska kom­mu­nen
   1. på sin anslags­tavla anslå en under­rät­telse med infor­ma­tion om anta­gan­det till­sam­mans med upp­lys­ningar om var beslu­tet finns till­gäng­ligt och vad den som vill över­klaga beslu­tet måste göra, och
   2. under minst tre vec­kor hålla pla­nen, plan­be­skriv­ningen, sam­råds­re­do­gö­rel­sen, gransk­nings­ut­lå­tan­det och ett pro­to­kolls­ut­drag med beslu­tet till­gäng­liga på sin webb­plats.

Under­rät­tel­sen ska anslås och infor­ma­tio­nen göras till­gäng­lig samma dag som juste­ringen av det pro­to­koll som inne­hål­ler beslu­tet till­kän­na­ges på kom­mu­nens anslags­tavla.

Skyl­dig­he­ten att hålla infor­ma­tion till­gäng­lig gäl­ler inte i den utsträck­ning det skulle strida mot lag eller annan för­fatt­ning. Lag (2021:785).

30 §   När detalj­pla­nen har anta­gits ska kom­mu­nen skicka ett med­de­lande om detta till
   1. läns­sty­rel­sen och lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten,
   2. de kom­mu­ner som är berörda och till regi­o­nen om det i länet ska ske pla­ne­ring enligt 7 kap., och
   3. dem som anges i 11 § första styc­ket 2 och 3 och dem som får över­klaga enligt 13 kap. 12 eller 13 § och
      a) senast under gransk­nings­ti­den har läm­nat skrift­liga syn­punk­ter som inte bli­vit till­go­do­sedda, eller
      b) har rätt att över­klaga beslu­tet enligt 13 kap. 11 § andra styc­ket 1.

Med­de­lan­det ska inne­hålla ett pro­to­kolls­ut­drag med beslu­tet och upp­lys­ningar om vad den som vill över­klaga beslu­tet måste göra.

Kom­mu­nen ska till läns­sty­rel­sen skicka det gransk­nings­ut­lå­tande som avses i 23 § till­sam­mans med med­de­lan­det om att pla­nen har anta­gits, om kom­mu­nen inte redan har skic­kat utlå­tan­det enligt 24 §. Lag (2021:785).

31 §   Med­de­lan­det enligt 30 § ska skic­kas senast dagen efter det att juste­ringen av det pro­to­koll som inne­hål­ler beslu­tet har till­kän­na­getts på kom­mu­nens anslags­tavla. Lag (2021:785).

32 §   När beslu­tet att anta detalj­pla­nen har fått laga kraft ska kom­mu­nen
   1. på plan­hand­ling­arna anteckna det datum då pla­nen fick laga kraft och, om ett för­ord­nande enligt 13 kap. 17 § tredje styc­ket har med­de­lats, det datum då för­ord­nan­det med­de­la­des,
   2. inom två vec­kor skicka pla­nen, plan­be­skriv­ningen och fas­tig­hets­för­teck­ningen enligt 8 § till läns­sty­rel­sen och lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten, och
   3. med en kun­gö­relse på det sätt som anges i 11 d § eller med ett skrift­ligt med­de­lande under­rätta de fas­tig­hets­ä­gare som kan ha rätt till ersätt­ning enligt 14 kap. 5, 6, 7, 9, 10 eller 11 § och dem som enligt 14 kap. 12 § kan ha mot­sva­rande rätt till ersätt­ning samt i under­rät­tel­sen upp­lysa om inne­hål­let i 15 kap. 5 §. Lag (2021:752).

Med­de­lan­den till sam­fäl­lig­he­ter och bostads­rätts­ha­vare

33 §   Ett med­de­lande enligt 20, 24 eller 30 § som ska skic­kas till en sam­fäl­lig­het får skic­kas till
   1. en leda­mot av den sty­relse som finns för sam­fäl­lig­he­ten,
   2. den som är utsedd att för­valta sam­fäl­lig­he­tens ange­lä­gen­he­ter, eller
   3. om det inte finns någon sty­relse eller för­val­tare, någon av sam­fäl­lig­he­tens delä­gare för att hål­las till­gäng­lig för de andra delä­garna. Lag (2021:785).

34 §   Ett med­de­lande enligt 20, 24 eller 30 § som ska skic­kas till en bostads­rätts­ha­vare som sak­nar känd adress, får i stäl­let skic­kas till en leda­mot av sty­rel­sen för bostads­rätts­för­e­ningen. Lag (2021:785).

Med­de­lan­den till ett stort antal per­so­ner

35 §   Om ett med­de­lande enligt 20, 24 eller 30 § ska skic­kas till ett stort antal per­so­ner som inte är sam­fäl­lig­he­ter eller bostads­rätts­ha­vare, och det skulle inne­bära större kost­na­der och besvär än vad som är för­svar­ligt med hän­syn till ända­må­let med med­de­lan­det att skicka det till var och en av dem, får kom­mu­nen
   1. om med­de­lan­det är ett sådant som avses i 20 §, låta bli att skicka det enligt 20 § 1, och
   2. om med­de­lan­det är ett sådant som avses i 24 eller 30 §, i stäl­let för att skicka det, kun­göra med­de­lan­det genom att anslå det på kom­mu­nens anslags­tavla och
      a) föra in det i en orts­tid­ning, eller
      b) sprida ett infor­ma­tions­blad om kun­gö­rel­sen till de boende som är berörda, om det stora anta­let mot­ta­gare av med­de­lan­det är boende.

Om kun­gö­rel­sen avser ett med­de­lande enligt 30 §, ska det av kun­gö­rel­sen framgå vil­ket beslut som med­de­lan­det avser, när beslu­tet till­kän­na­gavs och vad den måste göra som vill över­klaga beslu­tet. Om kun­gö­rel­sen förs in i en orts­tid­ning, ska det ske samma dag som beslu­tet till­kän­na­ges. Lag (2021:785).

36 §   Om ett med­de­lande avser en detalj­plan som inne­bär att ett mark- eller vat­ten­om­råde eller ett utrymme kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 13 eller 16 §, får 35 § inte tilläm­pas för med­de­lan­den till äga­ren eller inne­ha­va­ren av en sär­skild rätt till områ­det eller utrym­met. Lag (2014:900).

37 §   I fråga om den som har fått ett före­läg­gande enligt 26 § får kom­mu­nen inte tillämpa 35 § för att med­dela att detalj­pla­nen har anta­gits.

Att ändra och upp­häva detalj­pla­ner

38 §   Det som enligt detta kapi­tel gäl­ler i fråga om för­slag till och anta­gande av en detalj­plan ska också gälla i fråga om för­slag till och beslut om att ändra eller upp­häva en detalj­plan.

38 a §   Vid för­läng­ning av genom­fö­ran­de­ti­den enligt 4 kap. 24 § behö­ver 18 § första och andra styc­kena samt 19-25 §§ inte tilläm­pas. Sam­råd enligt 11 § krävs endast med lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten och kända sakä­gare inom det berörda områ­det. Lag (2020:76).

38 b §   I fråga om för­slag till att upp­häva en detalj­plan behö­ver 18 § första och andra styc­kena samt 19-25 §§ inte tilläm­pas när pla­nens genom­fö­ran­de­tid har gått ut, och upp­hä­van­det av pla­nen
   1. är för­en­ligt med över­sikts­pla­nen och läns­sty­rel­sens gransk­nings­ytt­rande enligt 3 kap. 16 §,
   2. inte är av bety­dande intresse för all­män­he­ten eller i övrigt av stor bety­delse, och
   3. inte kan antas med­föra en bety­dande mil­jöpå­ver­kan.

I fall som avses i första styc­ket, ska kom­mu­nen så snart som möj­ligt skicka sam­råds­re­do­gö­rel­sen eller ett med­de­lande om var den finns till­gäng­lig till dem som inte har fått sina syn­punk­ter till­go­do­sedda.

Om kom­mu­nen efter att sam­rå­det är klart änd­rar sitt för­slag väsent­ligt, ska kom­mu­nen trots första styc­ket låta granska det änd­rade för­sla­get enligt 18 § första och andra styc­kena samt 19-24 §§.

Bestäm­mel­serna i första-​​tredje styc­kena är endast tillämp­liga om den del av över­sikts­pla­nen som har bety­delse för upp­hä­van­det är aktu­ell enligt 3 kap. 25 § när ären­det påbör­jas. Lag (2020:76).

38 c §   Bestäm­mel­serna i 38 b § tilläm­pas också i fråga om för­slag till att upp­häva en detalj­pla­ne­be­stäm­melse enligt 4 kap. 18 § andra styc­ket 1 eller 2 eller mot­sva­rande åtgär­der enligt äldre bestäm­mel­ser. I fråga om sådana för­slag behö­ver sam­råd enligt 11 § inte ske med andra kom­mu­ner eller sakä­gare utan­för det berörda områ­det. Lag (2015:668).

Beslut att inte anta, ändra eller upp­häva en detalj­plan

38 d §   Ett beslut att inte anta, ändra eller upp­häva en detalj­plan ska inne­hålla de huvud­sak­liga skä­len för beslu­tet.
Lag (2021:785).

Att anta, ändra och upp­häva områ­des­be­stäm­mel­ser

39 §   I fråga om för­slag till och beslut om att anta, ändra eller upp­häva områ­des­be­stäm­mel­ser ska kom­mu­nen tillämpa bestäm­mel­serna om för­slag till och anta­gande av en detalj­plan i 7 §, 8 § för­u­tom i den del som avser grund­kar­tor, 9, 10 och 11 §§, 11 c § första styc­ket, 11 d-15, 17, 18, 19 och 20 §§, 21 § första och andra styc­kena, 22 och 22 a §§, 23 § första styc­ket, 24, 25, 27, 29-31 §§, 32 § 1 och 2, 33-35 och 38 §§. Vid tillämp­ningen ska det som sägs om detalj­plan avse områ­des­be­stäm­mel­serna. Lag (2021:785).

Effek­ten av beslut enligt detta kapi­tel

40 §   Ett beslut att anta, ändra eller upp­häva en detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser gäl­ler först sedan beslu­tet har vun­nit laga kraft.

Bestäm­mel­ser som inne­bär att beslu­tet kan få tilläm­pas innan det har vun­nit laga kraft finns i 13 kap. 17 § tredje styc­ket.

41 §   Områ­des­be­stäm­mel­ser upp­hör att gälla när ett beslut att anta en detalj­plan för områ­det vin­ner laga kraft eller när en detalj­plan för områ­det får genom­fö­ras med stöd av ett för­ord­nande enligt 13 kap. 17 § tredje styc­ket.


6 kap. Genom­fö­ran­det av detalj­pla­ner

1 §   Detta kapi­tel inne­hål­ler bestäm­mel­ser om genom­fö­rande av detalj­plan för all­männa plat­ser när kom­mu­nen är huvud­man.
Bestäm­mel­serna avser
   1. kom­mu­nens rätt att lösa in fas­tig­he­ter, mark och andra utrym­men,
   2. ord­nan­det och under­hål­let av all­männa plat­ser, och
   3. fas­tig­hets­ä­ga­res skyl­dig­het att betala för gatu­kost­na­der m.m.

Kapit­let inne­hål­ler även bestäm­mel­ser om explo­a­te­rings­av­tal.

Vid enskilt huvud­man­na­skap tilläm­pas bestäm­mel­serna om inrät­tande av anlägg­ning som är gemen­sam för flera fas­tig­he­ter i anlägg­nings­la­gen (1973:1149). I anlägg­nings­la­gen finns även bestäm­mel­ser om under­håll av vägar och andra all­männa plat­ser som har enskilt huvud­man­na­skap. Lag (2014:900).

2 §   Genom­fö­ran­det av en detalj­plan ska grun­das på den plan­be­skriv­ning som kom­mu­nen har gjort enligt 4 kap. 31 och 33 §§. Lag (2014:900).

3 §   Har upp­hävts genom lag (2014:900).

4 §   Har upp­hävts genom lag (2014:900).

5 §   Har upp­hävts genom lag (2014:900).

6 §   Har upp­hävts genom lag (2014:900).

7 §   Har upp­hävts genom lag (2014:900).

8 §   Har upp­hävts genom lag (2014:900).

9 §   Har upp­hävts genom lag (2014:900).

10 §   Har upp­hävts genom lag (2014:900).

11 §   Har upp­hävts genom lag (2012:187).

12 §   Har upp­hävts genom lag (2014:900).

Kom­mu­nens rätt att lösa in fas­tig­he­ter, mark och andra utrym­men

13 §   Kom­mu­nen får lösa in mark eller annat utrymme som enligt detalj­pla­nen ska använ­das för
   1. en all­män plats som kom­mu­nen ska vara huvud­man för, eller
   2. annat än enskilt bebyg­gande, om mar­kens eller utrym­mets använd­ning för det avsedda ända­må­let inte kan anses säker­ställd ändå.

Kom­mu­nens rätt enligt första styc­ket 2 upp­hör att gälla om kom­mu­nen ger bygg­lov enligt 9 kap. 32 a § första styc­ket.

Bestäm­mel­ser om skyl­dig­het för kom­mu­nen att lösa in mark eller annat utrymme finns i 14 kap. Lag (2014:900).

14 §   Om ett mark­om­råde enligt detalj­pla­nen ska vara en enda fas­tig­het men vid genom­fö­ran­de­ti­dens utgång omfat­tar flera fas­tig­he­ter med olika ägare och kom­mu­nen enligt pla­nen är huvud­man för en all­män plats, får kom­mu­nen lösa in fas­tig­he­ter eller delar av fas­tig­he­ter så att fas­tig­hets­in­del­ningen över­ens­stäm­mer med pla­nen.
Lag (2014:900).

15 §   Om kom­mu­nen är huvud­man för en all­män plats som är avsedd att till­go­dose en kvar­ters­marks eller ett annat utrym­mes behov av den all­männa plat­sen och kvar­ters­mar­ken eller utrym­met vid genom­fö­ran­de­ti­dens utgång inte har bebyggts på ett sätt som i huvud­sak föl­jer detalj­pla­nen, får kom­mu­nen lösa in mar­ken eller utrym­met.

Första styc­ket gäl­ler inte om mar­ken eller utrym­met omfat­tas av ett bygg­lov som får tas i anspråk. Lag (2014:900).

16 §   Om någon har sär­skild rätt till mark eller annat utrymme som omfat­tas av kom­mu­nens rätt enligt 13, 14 eller 15 §, får kom­mu­nen också lösa in den sär­skilda rät­ten. Lag (2014:900).

17 §   Om kom­mu­nen använ­der sig av sin rätt enligt 13, 14, 15 eller 16 §, ska ersätt­ningen bestäm­mas enligt 4 kap. expro­pri­a­tions­la­gen (1972:719).

Ord­nan­det av all­männa plat­ser

18 §   Efter hand som bebyg­gel­sen fär­dig­ställs enligt detalj­pla­nen, ska kom­mu­nen ordna de gator och andra all­männa plat­ser som kom­mu­nen är huvud­man för, så att plat­serna kan använ­das för deras avsedda ända­mål.

Kom­mu­nen ska upp­låta plat­serna för all­män använd­ning så snart det område som plat­serna finns inom har bebyggts enligt pla­nen eller, om genom­fö­ran­de­ti­den har löpt ut, efter hand som bebyg­gel­sen fär­dig­ställs.

När plat­serna upp­låts för all­män använd­ning ska de vara ord­nade på ett ända­måls­en­ligt sätt och i enlig­het med ortens sed. De ska i fråga om gatubredd, höjd­läge och utform­ning i övrigt följa detalj­pla­nen. Kom­mu­nen får göra små avvi­kel­ser från pla­nen, om det inte mot­ver­kar syf­tet med pla­nen.

19 §   I den mån sta­ten är väg­hål­lare inom ett område som omfat­tas av detalj­pla­nen, ska det som enligt 18 § gäl­ler i fråga om kom­mu­nens skyl­dig­het att ordna gator i stäl­let gälla sta­ten.

Om en gata ges en större bredd eller ett dyr­ba­rare utfö­rande i övrigt än vad som behövs med hän­syn till tra­fi­ken, ska kom­mu­nen trots första styc­ket betala mer­kost­na­den.

Rege­ringen får i det enskilda fal­let besluta att sta­ten ska svara för den mer­kost­nad som avses i andra styc­ket.

20 §   Innan kom­mu­nen har hun­nit ordna den gata som en fas­tig­het ska ha utgång till eller den avlopps­led­ning som en fas­tig­het ska få vara anslu­ten till, får den som vill bygga på fas­tig­he­ten
   1. själv ordna utfarts­väg och avlopps­an­lägg­ning, och
   2. utan ersätt­ning använda kom­mu­nens mark för utfarts­vä­gen och avlopps­an­lägg­ningen, om mar­ken är avsedd för det ända­må­let.
Lag (2011:335).

Under­hål­let av all­männa plat­ser

21 §   Kom­mu­nen ska svara för under­hål­let av gator och andra all­männa plat­ser som kom­mu­nen är huvud­man för. Detta gäl­ler även om detalj­pla­nen upp­hävs.

22 §   Om sta­ten är väg­hål­lare för en all­män väg inom ett område som omfat­tas av detalj­pla­nen, ska sta­ten svara för att vägen under­hålls i enlig­het med väg­la­gen (1971:948).

Om under­hål­let blir dyrare än vad som behövs med hän­syn till tra­fi­ken, ska kom­mu­nen trots första styc­ket betala mer­kost­na­den. Detta gäl­ler dock inte om rege­ringen beslu­tar att sta­ten ska betala mer­kost­na­den.

23 §   Har upp­hävts genom lag (2014:900).

Fas­tig­hets­ä­ga­res skyl­dig­het att betala för gatu­kost­na­der m.m.

24 §   Om kom­mu­nen i egen­skap av huvud­man har skyl­dig­het att anlägga eller för­bättra en gata eller annan all­män plats eller vidta en annan åtgärd som är avsedd att till­go­dose ett områ­des behov av all­männa plat­ser och av anord­ningar som nor­malt hör till sådana plat­ser, får kom­mu­nen besluta att ägarna till fas­tig­he­terna i områ­det ska betala kost­na­derna för sådana åtgär­der.

Kost­na­derna ska för­de­las mel­lan fas­tig­he­terna på ett skä­ligt och rätt­vist sätt.

Kom­mu­nen ska besluta om avgräns­ningen av det område som ska omfat­tas av för­del­ningen, vilka kost­na­der som ska för­de­las och grun­derna för för­del­ningen.

25 §   Om kom­mu­nen i egen­skap av huvud­man har skyl­dig­het att anlägga eller för­bättra en gata, får kom­mu­nen i stäl­let för att tillämpa 24 § besluta att kost­na­derna för detta ska beta­las av ägarna till de fas­tig­he­ter som lig­ger vid gatan.

Kost­na­derna får för­de­las mel­lan fas­tig­he­terna så att
   1. varje fas­tig­het sva­rar för hälf­ten av den del av kost­na­den som belö­per på gatan fram­för fas­tig­he­ten,
   2. kost­na­den för sådana anord­ningar som nor­malt hör till en gata för­de­las lika, och
   3. kost­na­den för att anlägga ett gatu­kors för­de­las lika mel­lan fas­tig­he­terna vid gatu­kor­set.

Om kost­na­den för att anlägga eller för­bättra en gata inte är den­samma utmed hela gatan, får kom­mu­nen besluta att kost­na­den ska för­de­las mel­lan fas­tig­he­terna på något annat sätt som är skä­ligt och rätt­vist.

Det som enligt denna para­graf gäl­ler för en gata ska också gälla för andra all­männa plat­ser än gator.

26 §   Om en fas­tig­het lig­ger vid en all­män plats som inte är en gata, ska plat­sen vid tillämp­ningen av 24 och 25 §§ anses ha en bredd som mot­sva­rar fem fjär­de­de­lar av den högsta bygg­nads­höjd som enligt detalj­pla­nen gällde för fas­tig­he­ten när den mark som plat­sen lig­ger på upp­läts för all­män använd­ning.

27 §   Till grund för bestäm­man­det av betal­nings­skyl­dig­he­tens omfatt­ning enligt 24 eller 25 § får kom­mu­nen lägga
   1. de fak­tiska kost­na­derna, eller
   2. beräk­ningar av vad det erfa­ren­hets­mäs­sigt kos­tar att i mot­sva­rande utfö­rande anlägga eller för­bättra gator och andra all­männa plat­ser.

Sam­råd och gransk­ning före beslut om kost­nads­för­del­ning

28 §   Innan kom­mu­nen beslu­tar om betal­nings­skyl­dig­het enligt 24 eller 25 §, ska kom­mu­nen utreda frå­gan och upp­rätta det för­slag till kost­nads­för­del­ning som utred­ningen för­an­le­der.

Kom­mu­nen ska ge sakä­gare och de bostads­rätts­ha­vare, hyres­gäs­ter och boende som berörs av för­sla­get samt andra sam­man­slut­ningar och enskilda som kan ha ett väsent­ligt intresse av för­sla­get till­fälle till sam­råd med kom­mu­nen. Sam­rå­det ska syfta till ett utbyte av infor­ma­tion och syn­punk­ter. Under sam­rå­det bör kom­mu­nen redo­visa skä­len för för­sla­get, det pla­ne­rings­un­der­lag som har bety­delse och de vik­ti­gaste följ­derna av för­sla­get.

Kom­mu­nen ska redo­visa resul­ta­tet av sam­rå­det och de för­slag som sam­rå­det har gett anled­ning till i en sam­råds­re­do­gö­relse.

29 §   Om kom­mu­nens för­slag avser kost­nads­för­del­ning enligt 24 §, ska kom­mu­nen kun­göra att för­sla­get finns till­gäng­ligt för gransk­ning. Kun­gö­rel­sen ska anslås på kom­mu­nens anslags­tavla och föras in i en orts­tid­ning enligt lagen (1977:654) om kun­gö­rande i mål och ären­den hos myn­dig­het m.m.

Av kun­gö­rel­sen ska det framgå vil­ket område som för­sla­get avser, att den som vill granska för­sla­get och lämna syn­punk­ter får göra det inom en viss angi­ven gransk­nings­tid och till vem syn­punk­terna ska läm­nas. Gransk­nings­ti­den ska vara minst tre vec­kor. Kom­mu­nen ska skicka en under­rät­telse om kun­gö­rel­sen och dess inne­håll i brev till de kända fas­tig­hets­ä­gare som berörs men som inte skrift­li­gen har god­känt för­sla­get.

30 §   Under gransk­nings­ti­den enligt 29 § ska kom­mu­nen hålla för­sla­get till kost­nads­för­del­ning och sam­råds­re­do­gö­rel­sen enligt 28 § till­gäng­liga för dem som vill granska för­sla­get.

31 §   Om kom­mu­nens för­slag avser kost­nads­för­del­ning enligt 25 §, ska kom­mu­nen ge de kända fas­tig­hets­ä­gare som berörs men som inte skrift­li­gen har god­känt för­sla­get till­fälle att senast en viss dag yttra sig över för­sla­get och sam­råds­re­do­gö­rel­sen.

32 §   Kom­mu­nen får inte slut­ligt besluta om kost­nads­för­del­ning
   1. enligt 24 § för­rän gransk­nings­ti­den enligt 29 § har löpt ut, eller
   2. enligt 25 § för­rän tiden för ytt­rande enligt 31 § har löpt ut.

Jämk­ning av betal­nings­skyl­dig­he­ten

33 §   En fas­tig­hets­ä­ga­res betal­nings­skyl­dig­het enligt 24 eller 25 § ska jäm­kas, om
   1. kost­na­den för kom­mu­nens åtgär­der är oskä­ligt hög, eller
   2. den eller de åtgär­der som kost­na­den avser har en omfatt­ning eller ett utfö­rande som går utö­ver det som kan anses nor­malt med hän­syn till den använd­ning som är tillå­ten för fas­tig­he­ten.

Full­gö­ran­det av betal­nings­skyl­dig­he­ten

34 §   Om kom­mu­nen beslu­tar att en fas­tig­hets­ä­gare ska betala kost­na­der enligt 24 eller 25 §, inträ­der betal­nings­skyl­dig­he­ten när den anlägg­ning som betal­ningen avser kan använ­das för fas­tig­he­ten på avsett sätt.

35 §   När betal­nings­skyl­dig­het har inträtt enligt 34 §, ska betal­ningen ske när kom­mu­nen begär det.

På obe­talt belopp som har för­fal­lit till betal­ning ska ränta enligt 6 § rän­te­la­gen (1975:635) beta­las från för­fal­lo­da­gen.

36 §   Trots 35 § får betal­nings­skyl­dig­he­ten full­gö­ras genom avbe­tal­ningar med minst en tion­del årli­gen, om
   1. betal­nings­skyl­dig­he­ten är betung­ande för fas­tig­hets­ä­ga­ren med hän­syn till fas­tig­he­tens eko­no­miska bär­kraft eller andra omstän­dig­he­ter, och
   2. fas­tig­hets­ä­ga­ren stäl­ler god­tag­bar säker­het.

På obe­talt belopp som inte har för­fal­lit till betal­ning ska ränta enligt 5 § rän­te­la­gen (1975:635) beta­las från den dag då den första inbe­tal­ningen ska ske.
På obe­talt belopp som har för­fal­lit till betal­ning ska ränta enligt 6 § rän­te­la­gen beta­las från för­fal­lo­da­gen.

37 §   Betal­nings­vill­ko­ren enligt 36 § ska jäm­kas, om de är allt­för betung­ande för fas­tig­hets­ä­ga­ren.

38 §   Om en fas­tig­hets­ä­gare har bli­vit betal­nings­skyl­dig enligt 34 § och fas­tig­he­ten där­ef­ter byter ägare, är den nya äga­ren betal­nings­skyl­dig i samma omfatt­ning som den tidi­gare äga­ren var. Detta gäl­ler dock inte belopp som har för­fal­lit till betal­ning före till­trä­des­da­gen.

Explo­a­te­rings­av­tal

39 §   Om kom­mu­nen avser att ingå explo­a­te­rings­av­tal, ska kom­mu­nen anta rikt­lin­jer som anger utgångs­punk­ter och mål för sådana avtal. Rikt­lin­jerna ska ange grund­läg­gande prin­ci­per för
   1. för­del­ning av kost­na­der och intäk­ter för genom­fö­ran­det av detalj­pla­ner,
   2. med­fi­nan­sie­rings­er­sätt­ning, om kom­mu­nen avser att avtala om sådan ersätt­ning, och
   3. andra för­hål­lan­den som har bety­delse för bedöm­ningen av kon­se­kven­serna av att ingå explo­a­te­rings­av­tal. Lag (2017:181).

40 §   Ett explo­a­te­rings­av­tal får avse åta­gande för en bygg­herre eller en fas­tig­hets­ä­gare att vidta eller finan­si­era åtgär­der för anläg­gande av gator, vägar och andra all­männa plat­ser och av anlägg­ningar för vat­ten­för­sörj­ning och avlopp samt andra åtgär­der. Åtgär­derna ska vara nöd­vän­diga för att detalj­pla­nen ska kunna genom­fö­ras.

Ett explo­a­te­rings­av­tal får omfatta med­fi­nan­sie­rings­er­sätt­ning, under för­ut­sätt­ning att den väg eller järn­väg som kom­mu­nen bidrar till med­för att den fas­tig­het eller de fas­tig­he­ter som omfat­tas av detalj­pla­nen kan antas öka i värde.

Bygg­her­rens eller fas­tig­hets­ä­ga­rens åta­gande ska stå i rim­ligt för­hål­lande till den­nes nytta av pla­nen. Lag (2017:181).

41 §   Ett explo­a­te­rings­av­tal får inte inne­hålla ett åta­gande för en bygg­herre eller en fas­tig­hets­ä­gare att helt eller del­vis bekosta bygg­nads­verk för vård, utbild­ning eller omsorg som kom­mu­nen har en skyl­dig­het enligt lag att till­han­da­hålla.
Lag (2014:900).

42 §   Ett explo­a­te­rings­av­tal får inte avse ersätt­ning för åtgär­der som har vid­ta­gits före avta­lets ingå­ende i andra fall än när detalj­pla­nen avser ett steg i en etapp­vis utbygg­nad eller avta­let omfat­tar med­fi­nan­sie­rings­er­sätt­ning.
Lag (2017:181).

Kapit­lets tillämp­ning på sam­fäl­lig­he­ter

43 §   Det som gäl­ler i fråga om fas­tig­he­ter enligt detta kapi­tel ska också till­läm­pas på mark eller annat utrymme som hör till flera fas­tig­he­ter gemen­samt. Vid en sådan tillämp­ning ska
   1. det som gäl­ler i fråga om fas­tig­hets­ä­ga­ren gälla ägarna till de fas­tig­he­ter som har del i sam­fäl­lig­he­ten, och
   2. en sam­fäl­lig­het som inte är avsedd för bebyg­gelse anses vara bebyggd när sam­fäl­lig­he­ten i väsent­lig omfatt­ning har tagits i anspråk för sitt avsedda ända­mål.

Om en sam­fäl­lig­het ska anses vara bebyggd enligt första styc­ket 2, ska den högsta tillåtna bygg­nads­höj­den anses vara den genom­snitt­liga högsta tillåtna bygg­nads­höj­den för de fas­tig­he­ter som har del i sam­fäl­lig­he­ten. Lag (2014:900).


7 kap. Regi­o­nal fysisk pla­ne­ring

1 §   Regi­o­nal fysisk pla­ne­ring ska ske i Stock­holms län, i Skåne län och i Hal­lands län. Regi­o­nen ansva­rar för denna pla­ne­ring.

Regi­o­nen ska
   1. utreda regi­o­nala frå­gor av bety­delse för länets fysiska miljö,
   2. upp­rätta ett för­slag till regi­on­plan enligt 2-4 §§ eller för­slag till änd­ring av en sådan plan,
   3. anta, pröva aktu­a­li­te­ten hos och vid behov ändra pla­nen,
   4. lämna under­lag om regi­o­nala frå­gor av bety­delse för länets fysiska miljö till läns­sty­rel­sen, andra berörda regi­o­ner och de kom­mu­ner, regi­o­nala kol­lek­tiv­tra­fik­myn­dig­he­ter och andra myn­dig­he­ter som berörs,
   5. yttra sig över för­slag till över­sikts­pla­ner inom länet under gransk­nings­ti­den i fråga om hur dessa pla­ner för­hål­ler sig till regi­onpla­nen,
   6. verka för insat­ser som kan bidra till att det lång­sik­tiga beho­vet av bostä­der kan till­go­do­ses, och
   7. verka för insat­ser som kan bidra till att minska länets kli­mat­på­ver­kan och dess effek­ter.

Regi­o­nen ska lämna rege­ringen de upp­gif­ter om den regi­o­nala fysiska pla­ne­ringen som rege­ringen begär. Lag (2022:929).

Regi­on­plan

2 §   En regi­on­plan ska ange de grund­drag för använd­ningen av mark- och vat­ten­om­rå­den och de rikt­lin­jer för loka­li­se­ringen av bebyg­gelse och bygg­nads­verk som har bety­delse för länet. Pla­nen ska ge väg­led­ning för beslut om över­sikts­pla­ner, detalj­pla­ner och områ­des­be­stäm­mel­ser.
Lag (2018:1732).

Regi­onpla­nen är inte bin­dande.

3 §   Av regi­onpla­nen ska det framgå
   1. hur hän­syn har tagits till all­männa intres­sen enligt 2 kap., hur riks­in­tres­sen enligt 3 och 4 kap. mil­jö­bal­ken har till­go­do­setts och på vil­ket sätt mil­jö­kva­li­tets­nor­mer enligt 5 kap. mil­jö­bal­ken har följts,
   2. hur hän­syn har tagits till och hur pla­nen har sam­ord­nats med den regi­o­nala utveck­lings­stra­te­gin, läns­pla­nen för regi­o­nal trans­por­tin­fra­struk­tur, tra­fik­för­sörj­nings­pro­gram och kom­mu­nala rikt­lin­jer för bostads­för­sörj­ning samt natio­nella och andra regi­o­nala och kom­mu­nala mål, pla­ner och pro­gram av bety­delse för en håll­bar utveck­ling i länet, och
   3. hur pla­nen är avsedd att genom­fö­ras.

Pla­nen ska även ha det inne­håll som föl­jer av 3 kap. 6 b §. Vid tillämp­ningen ska det som sägs där om över­sikts­plan i stäl­let gälla regi­on­plan och det som sägs om kom­mu­nen gälla regi­o­nen.

Läns­sty­rel­sens gransk­nings­ytt­rande över plan­för­sla­get ska redo­vi­sas till­sam­mans med regi­onpla­nen. Om läns­sty­rel­sen inte har god­ta­git pla­nen i en viss del, ska det anmär­kas i pla­nen.
Lag (2020:76).

4 §   Regi­onpla­nen ska utfor­mas så att inne­bör­den och kon­se­kven­serna av den tyd­ligt fram­går. Lag (2018:1732).

5 §   Bestäm­mel­serna i 3 kap. 7 § 2 och 3 och 8-18 a §§ om sam­råd och gransk­ning gäl­ler i tillämp­liga delar också i fråga om för­slag till regi­on­plan eller för­slag till änd­ring av en sådan plan. Vid tillämp­ningen ska det som sägs där om över­sikts­plan i stäl­let gälla regi­on­plan och det som sägs om kom­mu­nen gälla regi­o­nen. Gransk­nings­ti­den ska dock vara minst tre måna­der. Lag (2020:76).

Pröv­ning av regi­onpla­nens aktu­a­li­tet

6 §   Regi­o­nen ska minst en gång under tiden mel­lan två ordi­na­rie val till full­mäk­tige pröva om regi­onpla­nen är aktu­ell i för­hål­lande till kra­ven i 2-4 §§ (aktu­a­li­tets­pröv­ning). Vid denna pröv­ning ska regi­o­nen begära läns­sty­rel­sens och berörda kom­mu­ners syn­punk­ter i fråga om sådana intres­sen som anges i 7 och 8 §§. Lag (2020:76).

7 §   När regi­o­nen begär läns­sty­rel­sens syn­punk­ter enligt 6 §, ska läns­sty­rel­sen i ett under­lag till regi­o­nen redo­visa sådana stat­liga och mel­lan­kom­mu­nala intres­sen som kan ha bety­delse vid aktu­a­li­tets­pröv­ningen. I under­la­get ska läns­sty­rel­sen ange
   1. hur dessa intres­sen för­hål­ler sig till regi­onpla­nen, och
   2. om läns­sty­rel­sens gransk­nings­ytt­rande i någon del inte längre gäl­ler. Lag (2020:76).

8 §   När regi­o­nen begär berörda kom­mu­ners syn­punk­ter enligt 6 §, ska kom­mu­nerna redo­visa sina syn­punk­ter i fråga om sådana kom­mu­nala intres­sen som kan ha bety­delse vid aktu­a­li­tets­pröv­ningen. Lag (2019:949).

Beslut om regi­on­plan

9 §   Regi­on­full­mäk­tige beslu­tar i frå­gor om anta­gande, aktu­a­li­tets­pröv­ning och änd­ring av en regi­on­plan.
Lag (2019:949).

Expe­di­e­ring av beslut

10 §   När regi­o­nen antar, prö­var aktu­a­li­te­ten hos eller änd­rar en regi­on­plan ska den
   1. senast dagen efter att beslu­tet har till­kän­na­getts skicka ett med­de­lande om till­kän­na­gi­van­det och ett pro­to­kolls­ut­drag med beslu­tet till läns­sty­rel­sen och kom­mu­nerna i länet, och
   2. skicka pla­nen eller beslu­tet om aktu­a­li­tets­pröv­ning till Bover­ket, läns­sty­rel­sen och kom­mu­nerna i länet när beslu­tet har fått laga kraft.

När regi­o­nen antar eller änd­rar en regi­on­plan ska den även skicka pla­nen till den stat­liga lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten. Lag (2020:76).

Under­lag från andra myn­dig­he­ter

11 §   Om regi­o­nen begär det, ska läns­sty­rel­sen, andra berörda regi­o­ner och de kom­mu­ner, regi­o­nala kol­lek­tiv­tra­fik­myn­dig­he­ter och andra myn­dig­he­ter som berörs lämna det under­lag som behövs för att regi­o­nen ska kunna full­göra de upp­gif­ter som anges i 1 § andra styc­ket. Lag (2019:949).


8 kap. Krav på bygg­nads­verk, bygg­pro­duk­ter, tom­ter och all­männa plat­ser

Bygg­nads­verks utform­ning

1 §   En bygg­nad ska
   1. vara lämp­lig för sitt ända­mål,
   2. ha en god form-, färg- och mate­ri­al­ver­kan, och
   3. vara till­gäng­lig och använd­bar för per­so­ner med ned­satt rörelse-​​ eller ori­en­te­rings­för­måga.

2 §   Om inte annat föl­jer av detta kapi­tel eller av före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 2 § ska kra­ven i 1 § upp­fyl­las på så sätt att de,
   1. vid nybygg­nad upp­fylls för hela bygg­na­den,
   2. vid ombygg­nad upp­fylls för hela bygg­na­den eller, om detta inte är rim­ligt, den bety­dande och avgräns­bara del av bygg­na­den som påtag­ligt för­nyas genom ombygg­na­den, och
   3. vid annan änd­ring av en bygg­nad än ombygg­nad upp­fylls i fråga om änd­ringen.

När det gäl­ler kra­vet i 1 § 3 ska hin­der mot till­gäng­lig­het till eller använd­bar­het av loka­ler dit all­män­he­ten har till­träde trots första styc­ket all­tid avhjäl­pas, om hind­ret med hän­syn till de prak­tiska och eko­no­miska för­ut­sätt­ning­arna är enkelt att avhjälpa.

3 §   I den omfatt­ning som fram­går av före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 2 § ska det som
   1. enligt 1 och 2 §§ gäl­ler för en bygg­nad också gälla för en annan anlägg­ning, och
   2. enligt 1 § gäl­ler för en bygg­nad också gälla för skyl­tar och lju­san­ord­ningar.

Bygg­nads­verks tek­niska egen­ska­per

4 §   Ett bygg­nads­verk ska ha de tek­niska egen­ska­per som är vä- sent­liga i fråga om
   1. bär­för­måga, stadga och bestän­dig­het,
   2. säker­het i hän­delse av brand,
   3. skydd med hän­syn till hygien, hälsa och mil­jön,
   4. säker­het vid använd­ning,
   5. skydd mot bul­ler,
   6. ener­gi­hus­håll­ning och vär­mei­so­le­ring,
   7. lämp­lig­het för det avsedda ända­må­let,
   8. till­gäng­lig­het och använd­bar­het för per­so­ner med ned­satt rörelse-​​ eller ori­en­te­rings­för­måga,
   9. hus­håll­ning med vat­ten och avfall,
   10. bred­bands­an­slut­ning, och
   11. ladd­ning av elfor­don.

Vad som krävs för att ett bygg­nads­verk ska anses upp­fylla första styc­ket fram­går av före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239).

4 a §   En kom­mun får inte i andra fall än som föl­jer av 4 kap. 12 och 16 §§ eller i fall där kom­mu­nen hand­lar som bygg­herre eller fas­tig­hets­ä­gare, ställa egna krav på ett bygg­nads­verks tek­niska egen­ska­per vid plan­lägg­ning, i andra ären­den enligt denna lag eller i sam­band med genom­fö­rande av detalj­pla­ner.
Om en kom­mun stäl­ler sådana egna krav, är dessa krav utan ver­kan. Lag (2014:900).

5 §   Kra­ven i 4 § ska upp­fyl­las på så sätt att de
   1. upp­fylls vid nybygg­nad, ombygg­nad och annan änd­ring av en bygg­nad än ombygg­nad, och
   2. med nor­malt under­håll kan antas komma att fort­sätta att vara upp­fyllda under en eko­no­miskt rim­lig livs­längd.

De egen­skaps­krav som ska upp­fyl­las vid tillämp­ningen av första styc­ket är de krav som gäl­ler när upp­fö­ran­det eller änd­ringen görs. Kra­ven ska upp­fyl­las i samma omfatt­ning av bygg­na­den som anges i 2 § första styc­ket, om inte annat föl­jer av före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 2 §.

Det som enligt första och andra styc­kena gäl­ler i fråga om bygg­nad ska också tilläm­pas på andra anlägg­ningar än bygg­na­der.

Undan­tag från utformnings-​​ och egen­skaps­kra­ven på bygg­nads­verk

6 §   Kra­ven på till­gäng­lig­het och använd­bar­het i 1 § 3 och 4 § första styc­ket 8 gäl­ler inte i fråga om
   1. en arbets­lo­kal, om kra­ven är obe­fo­gade med hän­syn till arten av den verk­sam­het som loka­len är avsedd för,
   2. ett fri­tids­hus med högst två bostä­der, och
   3. till­gäng­lig­het till ett en- eller två­bo­stads­hus, om det med hän­syn till ter­rängen inte är rim­ligt att upp­fylla kra­ven.
Lag (2011:335).

7 §   Vid änd­ring eller flytt­ning av en bygg­nad får kra­ven i 1 och 4 §§ anpas­sas och avsteg från kra­ven göras med hän­syn till änd­ring­ens omfatt­ning eller flytt­ning­ens syfte samt med hän­syn till bygg­na­dens för­ut­sätt­ningar och till bestäm­mel­serna om var­sam­het och för­bud mot för­vansk­ning i detta kapi­tel. Avsteg från kra­ven i 1 § 3 och 4 § första styc­ket 8 får dock göras endast om det med hän­syn till änd­ring­ens omfatt­ning eller flytt­ning­ens syfte och bygg­na­dens stan­dard är uppen­bart oskä­ligt att upp­fylla kra­ven. Vidare får avsteg från kra­ven i 1 § 3 och 4 § första styc­ket 8 all­tid göras om änd­ringen inne­bär att bostä­der på högst 35 kvadrat­me­ter inreds på en vind.

Det som enligt första styc­ket gäl­ler i fråga om en bygg­nad ska tilläm­pas också på andra anlägg­ningar än bygg­na­der.

Första och andra styc­kena gäl­ler inte i fråga om krav som all­tid ska upp­fyl­las enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2014:224).

8 §   I fråga om en byggåt­gärd som inte krä­ver bygg­lov eller anmä­lan enligt denna lag eller före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av lagen, får kra­ven i 1 och 4 §§ anpas­sas och avsteg från kra­ven göras i den utsträck­ning som är skä­lig med hän­syn till åtgär­dens art och omfatt­ning. Avsteg från kra­ven i 1 § 3 och 4 § första styc­ket 8 får dock göras endast om det med hän­syn till åtgär­dens omfatt­ning och bygg­na­dens stan­dard är uppen­bart oskä­ligt att upp­fylla kra­ven.

Första styc­ket gäl­ler inte i fråga om krav som all­tid ska upp­fyl­las enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2011:335).

Tom­ter

9 §   En obe­byggd tomt som ska bebyg­gas ska ord­nas på ett sätt som är lämp­ligt med hän­syn till stads-​​ eller land­skaps­bil­den och till natur-​​ och kul­tur­vär­dena på plat­sen. Tom­ten ska ord­nas så att
   1. natur­för­ut­sätt­ning­arna så långt möj­ligt tas till vara,
   2. bety­dande olä­gen­he­ter för omgiv­ningen eller tra­fi­ken inte upp­kom­mer,
   3. det finns en lämp­ligt belä­gen utfart eller annan utgång från tom­ten samt anord­ningar som med­ger nöd­vän­diga trans­por­ter och till­go­do­ser kra­vet på fram­kom­lig­het för utryck­nings­for­don,
   4. det på tom­ten eller i när­he­ten av den i skä­lig utsträck­ning finns lämp­ligt utrymme för par­ke­ring, last­ning och loss­ning av for­don,
   5. per­so­ner med ned­satt rörelse-​​ eller ori­en­te­rings­för­måga ska kunna komma fram till bygg­nads­verk och på annat sätt använda tom­ten, om det med hän­syn till ter­rängen och för­hål­lan­dena i övrigt inte är orim­ligt, och
   6. ris­ken för olycks­fall begrän­sas.

Om tom­ten ska bebyg­gas med bygg­nads­verk som inne­hål­ler en eller flera bostä­der eller loka­ler för fri­tids­hem, för­skola, skola eller annan jäm­för­lig verk­sam­het, ska det på tom­ten eller i när­he­ten av den fin­nas till­räck­ligt stor friyta som är lämp­lig för lek och ute­vis­telse. Om det inte finns till­räck­liga utrym­men för att ordna både friyta och par­ke­ring enligt första styc­ket 4, ska man i första hand ordna friyta.

10 §   Det som gäl­ler i fråga om utrymme för par­ke­ring, last­ning och loss­ning och om friyta i 9 § första styc­ket 4 och andra styc­ket ska i skä­lig utsträck­ning också tilläm­pas om tom­ten är bebyggd.

11 §   I fråga om att på en bebyggd tomt vidta sådana änd­ringar av en bygg­nad som krä­ver lov enligt denna lag eller före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 7 § eller åtgär­der som krä­ver anmä­lan enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 8 § ska 9 § tilläm­pas i den utsträck­ning som är skä­lig med hän­syn till kost­na­derna för arbe­tet och tom­tens sär­skilda egen­ska­per. Lag (2011:335).

All­männa plat­ser och andra områ­den

12 §   Det som gäl­ler i fråga om tom­ter enligt 9-11 §§ ska i skä­lig utsträck­ning tilläm­pas också på all­männa plat­ser och på områ­den för andra anlägg­ningar än bygg­na­der, dock att per­so­ner med ned­satt rörelse-​​ eller ori­en­te­rings­för­måga ska kunna använda plat­sen eller områ­det i den utsträck­ning som föl­jer av före­skrif­ter med­de­lade med stöd av denna lag.

Ett hin­der mot till­gäng­lig­het eller använd­bar­het på en all­män plats ska all­tid avhjäl­pas, om hind­ret med hän­syn till de prak­tiska och eko­no­miska för­ut­sätt­ning­arna är enkelt att avhjälpa. Lag (2011:335).

För­bud mot för­vansk­ning

13 §   En bygg­nad som är sär­skilt vär­de­full från histo­risk, kul­tur­hi­sto­risk, mil­jö­mäs­sig eller konst­när­lig syn­punkt får inte för­vans­kas.

Första styc­ket ska tilläm­pas också på
   1. anlägg­ningar som är bygg­lovsplik­tiga enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. tom­ter i de avse­en­den som omfat­tas av skydds­be­stäm­mel­ser i en detalj­plan eller i områ­des­be­stäm­mel­ser,
   3. all­männa plat­ser, och
   4. bebyg­gel­se­om­rå­den.

Under­håll och var­sam­het

14 §   Ett bygg­nads­verk ska hål­las i vår­dat skick och under­hål­las så att dess utform­ning och de tek­niska egen­ska­per som avses i 4 § i huvud­sak beva­ras. Under­hål­let ska anpas­sas till omgiv­ning­ens karak­tär och bygg­nads­ver­kets värde från histo­risk, kul­tur­hi­sto­risk, mil­jö­mäs­sig och konst­när­lig syn­punkt.

Om bygg­nads­ver­ket är sär­skilt vär­de­fullt från histo­risk, kul­tur­hi­sto­risk, mil­jö­mäs­sig eller konst­när­lig syn­punkt, ska det under­hål­las så att de sär­skilda vär­dena beva­ras.

En anord­ning för ett syfte som avses i 4 § första styc­ket 2-4, 6 eller 8, ska hål­las i sådant skick att den all­tid fyl­ler sitt ända­mål. Lag (2011:335).

15 §   En tomt ska hål­las i vår­dat skick och skö­tas så att ris­ken för olycks­fall begrän­sas och bety­dande olä­gen­he­ter för omgiv­ningen och för tra­fi­ken inte upp­kom­mer.

Om det på tom­ten finns en anord­ning som är avsedd att upp­fylla kra­ven i 9 §, ska den i skä­lig utsträck­ning hål­las i sådant skick att den fyl­ler sitt ända­mål.
Lek­plat­ser och fasta anord­ningar på lek­plat­ser ska under­hål­las så att ris­ken för olycks­fall begrän­sas.

Bygg­nads­nämn­den får besluta att det ska plan­te­ras på tom­ten och att befint­lig växt­lig­het på tom­ten ska beva­ras, om det behövs för att upp­fylla kra­ven i första styc­ket.

16 §   Det som gäl­ler i fråga om vård och sköt­sel av en tomt enligt 15 § ska i skä­lig utsträck­ning också tilläm­pas på all­männa plat­ser och på områ­den för andra anlägg­ningar än bygg­na­der.

17 §   Änd­ring av en bygg­nad och flytt­ning av en bygg­nad ska utfö­ras var­samt så att man tar hän­syn till bygg­na­dens karak­tärs­drag och tar till vara bygg­na­dens tek­niska, histo­riska, kul­tur­hi­sto­riska, mil­jö­mäs­siga och konst­när­liga vär­den.

18 §   Det som gäl­ler i fråga om änd­ring och flytt­ning av en bygg­nad enligt 17 § ska tilläm­pas också på änd­ring och flytt­ning av en anlägg­ning som krä­ver bygg­lov enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 7 §.

Bygg­pro­duk­ters lämp­lig­het

19 §   En bygg­pro­dukt får ingå i ett bygg­nads­verk endast om den är lämp­lig för den avsedda använd­ningen.

En bygg­pro­dukt ska anses lämp­lig om den
   1. har sådana egen­ska­per att det bygg­nads­verk som pro­duk­ten ska ingå i kan upp­fylla de tek­niska egen­skaps­krav som avses i 4 § första styc­ket 1-6, 8 och 9 när bygg­nads­ver­ket är pro­jek­te­rat och upp­fört på rätt sätt, eller
   2. upp­fyl­ler kra­ven i före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 6 §. Lag (2013:306).

Utsläp­pande på mark­na­den

20 §   Bestäm­mel­ser om vill­kor för att släppa ut och till­han­da­hålla bygg­pro­duk­ter på mark­na­den finns i
   1. Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fast­stäl­lande av har­mo­ni­se­rade vill­kor för salu­fö­ring av bygg­pro­duk­ter och om upp­hä­vande av rådets direk­tiv 89/106/EEG, och
   2. Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om lin­ba­ne­an­lägg­ningar och om upp­hä­vande av direk­tiv 2000/9/EG.

En bygg­pro­dukt som inte omfat­tas av för­ord­ning (EU) nr 305/2011 eller för­ord­ning (EU) 2016/424 får säl­jas här i lan­det för avsedd använd­ning endast om den är lämp­lig enligt 19 §. Lag (2018:59).

21 §   Bestäm­mel­serna om märk­ning i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackre­di­te­ring och upp­hä­vande av för­ord­ning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om ackre­di­te­ring och tek­nisk kon­troll gäl­ler för bygg­pro­duk­ter som ska vara CE-​märkta enligt
   1. för­ord­ning (EU) nr 305/2011,
   2. för­ord­ning (EU) 2016/424, eller
   3. före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 6 § första styc­ket 2. Lag (2022:1122).

Typ­god­kän­nande och till­verk­nings­kon­troll

22 §   Mate­rial, kon­struk­tio­ner och anord­ningar får typ­god­kän­nas för använd­ning i bygg­nads­verk. Ett sådant typ­god­kän­nande får endast med­de­las av någon som är ackre­di­te­rad för upp­gif­ten enligt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackre­di­te­ring och upp­hä­vande av för­ord­ning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackre­di­te­ring och tek­nisk kon­troll eller som upp­fyl­ler mot­sva­rande krav enligt bestäm­mel­ser i ett annat land inom Euro­pe­iska uni­o­nen eller Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det.

Om det föl­jer av före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 6 § första styc­ket 4 ska ett visst mate­ri­alslag eller en viss kon­struk­tion eller anord­ning vara typ­god­känd för att få använ­das i ett bygg­nads­verk (obli­ga­to­riskt typ­god­kän­nande). Även om ett typ­god­kän­nande inte är obli­ga­to­riskt, får ett typ­god­kän­nande med­de­las på ansö­kan (fri­vil­ligt typ­god­kän­nande).

Ett visst mate­ri­alslag eller en viss kon­struk­tion eller anord­ning som är typ­god­känd ska anses upp­fylla de tek­niska egen­skaps­krav som avses i 4 § i de avse­en­den som typ­god­kän­nan­det gäl­ler. Lag (2022:1122).

22 a §   När CE-​märk­ning ska vara den enda märk­ning som styr­ker en bygg­pro­dukts över­ens­stäm­melse med angivna pre­standa i enlig­het med arti­kel 8.3 i för­ord­ning (EU) nr 305/2011, får typ­god­kän­nande inte med­de­las och redan med­de­lade typ­god­kän­nan­den ska upp­höra att gälla. Lag (2013:306).

23 §   Ett typ­god­kän­nande enligt 22 § får för­e­nas med ett vill­kor om att till­verk­ningen av pro­duk­ten fort­lö­pande kon­trol­le­ras (till­verk­nings­kon­troll).
Även i fråga om mate­ri­alslag, kon­struk­tio­ner eller anord­ningar som inte är typ­god­kända får den som är behö­rig att typ­god­känna enligt 22 § på ansö­kan besluta att till­verk­ningen ska omfat­tas av till­verk­nings­kon­troll.

Mate­rial, kon­struk­tio­ner och anord­ningar som är till­verk­nings­kon­trol­le­rade ska anses upp­fylla de tek­niska egen­skaps­krav som avses i 4 § i de avse­en­den som till­verk­nings­kon­trol­len gäl­ler.

His­sar och lin­ba­ne­an­lägg­ningar

24 §   His­sar i bygg­na­der och lin­ba­ne­an­lägg­ningar för per­son­trans­port ska all­tid ha det utfö­rande och den utrust­ning som skä­li­gen kan fordras för att upp­fylla de tek­niska egen­skaps­krav som avses i 4 §.

Ven­ti­la­tions­sy­stem

25 §   Om det med stöd av 16 kap. 11 § är sär­skilt före­skri­vet att funk­tio­nen hos ett ven­ti­la­tions­sy­stem ska kon­trol­le­ras för att säker­ställa ett till­freds­stäl­lande inom­hus­kli­mat i bygg­na­der enligt 4 § första styc­ket 3-6, ska bygg­na­dens ägare se till att kon­trol­len görs av en sak­kun­nig funk­tions­kon­trol­lant som är cer­ti­fi­e­rad av någon som är ackre­di­te­rad för upp­gif­ten enligt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackre­di­te­ring och upp­hä­vande av för­ord­ning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackre­di­te­ring och tek­nisk kon­troll eller upp­fyl­ler mot­sva­rande krav enligt bestäm­mel­ser i ett annat land inom Euro­pe­iska uni­o­nen eller Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det. Lag (2022:1122).

Dis­pens

26 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får i det enskilda fal­let ge dis­pens från bestäm­mel­serna i detta kapi­tel.


9 kap. Bygg­lov, riv­nings­lov och marklov m.m.

1 §   Detta kapi­tel inne­hål­ler bestäm­mel­ser om
   1. bygg­lov, riv­nings­lov, marklov och anmäl­nings­plikt,
   2. för­hands­be­sked och vill­kors­be­sked,
   3. hand­lägg­ningen av lovä­ren­den,
   4. för­ut­sätt­ningar och vill­kor för lov,
   5. vad ett beslut om lov ska inne­hålla, hur det ska expe­die­ras och hur länge det gäl­ler, och
   6. hand­lägg­ningen av anmäl­nings­ä­ren­den.
Lag (2018:1136).

Bygg­lov

2 §   Det krävs bygg­lov för
   1. nybygg­nad,
   2. till­bygg­nad, och
   3. annan änd­ring av en bygg­nad än till­bygg­nad, om änd­ringen inne­bär att
      a) bygg­na­den helt eller del­vis tas i anspråk eller inreds för ett väsent­li­gen annat ända­mål än det som bygg­na­den senast har använts för eller enligt senast bevil­jade bygg­lov har anpas­sats till utan att den avsedda använd­ningen kom­mit till stånd,
      b) det i bygg­na­den inreds någon ytter­li­gare bostad eller någon ytter­li­gare lokal för han­del, hant­verk eller indu­stri, eller
      c) bygg­na­den byter färg, fasad­be­kläd­nad eller tak­täck­nings­ma­te­rial eller bygg­na­dens yttre utse­ende avse­värt påver­kas på annat sätt.

Första styc­ket 3 c gäl­ler bara om bygg­na­den lig­ger i ett område som omfat­tas av en detalj­plan.

Undan­tag för eko­no­mi­bygg­na­der m.m.

3 §   Trots 2 § första styc­ket 1, 2 och 3 b krävs det inte bygg­lov för en eko­no­mi­bygg­nad för jord­bruk, skogs­bruk eller annan lik­nande näring, om åtgär­den vid­tas i ett område som inte omfat­tas av en detalj­plan. Lag (2011:335).

3 a §   Trots 2 § krävs det inte bygg­lov för nybygg­nad om bygg­na­den
   1. pla­ce­ras inom en all­män plats som kom­mu­nen är mar­kä­gare till,
   2. pla­ce­ras på plat­sen högst tre måna­der,
   3. inte får en större bygg­nads­a­rea än 15,0 kvadrat­me­ter, och
   4. har en tak­nocks­höjd som inte över­sti­ger 3,0 meter.

Om en bygg­nad enligt första styc­ket flyt­tas inom samma all­männa plats krävs bygg­lov. Lag (2017:424).

3 b §   Trots 2 § krävs det inte bygg­lov för nybygg­nad av ett fri­stå­ende väder­skydd för kol­lek­tiv­tra­fi­ken om bygg­na­den
   1. inte får en större bygg­nads­a­rea än 15,0 kvadrat­me­ter, och
   2. har en tak­nocks­höjd som inte över­sti­ger 3,0 meter.

Första styc­ket gäl­ler inte om
   1. väder­skyd­det pla­ce­ras i direkt anslut­ning till ett annat väder­skydd, eller
   2. åtgär­den vid­tas inom ett bebyg­gel­se­om­råde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424).

3 c §   Trots 2 § första styc­ket 3 c krävs det inte bygg­lov för att på en bygg­nad mon­tera sol­cell­spa­ne­ler och sol­fång­are som föl­jer bygg­na­dens form även om bygg­na­dens yttre utse­ende påver­kas avse­värt.

Första styc­ket gäl­ler inte om
   1. kom­mu­nen enligt 8 § första styc­ket 9 har bestämt att åtgär­den krä­ver bygg­lov,
   2. åtgär­den vid­tas på en bygg­nad eller inom ett bebyg­gel­se­om­råde som avses i 8 kap. 13 §, eller
   3. åtgär­den vid­tas inom eller i anslut­ning till sådana områ­den som avses i 3 kap. 9 § andra styc­ket mil­jö­bal­ken.
Lag (2018:1324).

Undan­tag för en- och två­bo­stads­hus inom och utan­för detalj­plan

4 §   För en- och två­bo­stads­hus och till dem hörande fri­stå­ende uthus, garage och andra små bygg­na­der (kom­ple­ment­bygg­na­der) krävs det, trots 2 § och före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygg­lov för att
   1. med en mur eller ett plank anordna en skyd­dad ute­plats inom 3,6 meter från bostads­hu­set, om muren eller plan­ket inte är högre än 1,8 meter och inte pla­ce­ras när­mare grän­sen än 4,5 meter,
   2. anordna ett skärm­tak över en sådan ute­plats som anges i 1 eller över en altan, bal­kong eller entré, om skärm­ta­ket till­sam­mans med andra skärm­tak som har anord­nats på tom­ten med stöd av undan­tag från krav på bygg­lov inte täc­ker en större area än 15,0 kvadrat­me­ter och inte pla­ce­ras när­mare grän­sen än 4,5 meter, eller
   3. i ome­del­bar när­het av bostads­hu­set upp­föra eller bygga till en kom­ple­ment­bygg­nad som
      a) till­sam­mans med andra kom­ple­ment­bygg­na­der som har upp­förts på tom­ten med stöd av undan­tag från krav på bygg­lov enligt denna para­graf eller mot­sva­rande äldre bestäm­mel­ser inte får en större bygg­nads­a­rea än 15,0 kvadrat­me­ter,
      b) har en tak­nocks­höjd som inte över­sti­ger 3,0 meter, och
      c) inte pla­ce­ras när­mare grän­sen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i 1-3 får vid­tas när­mare grän­sen än 4,5 meter, om de gran­nar som berörs med­ger det.

Första styc­ket 3 gäl­ler inte
   1. om kom­mu­nen enligt 8 § första styc­ket 2 a har bestämt att åtgär­den krä­ver bygg­lov, eller
   2. för ett sådant bostads­hus som utgör ett kom­ple­ment­bo­stads­hus som avses i 4 a §. Lag (2014:900).

4 a §   Trots 2 § krävs det inte bygg­lov för att, i ome­del­bar när­het av ett en- eller två­bo­stads­hus, upp­föra eller bygga till en bygg­nad som
   1. avses utgöra antingen en sär­skild bostad (kom­ple­ment­bo­stads­hus) eller en kom­ple­ment­bygg­nad,
   2. till­sam­mans med övriga bygg­na­der som har upp­förts på tom­ten med stöd av denna para­graf inte får en större bygg­nads­a­rea än 30,0 kvadrat­me­ter,
   3. har en tak­nocks­höjd som inte över­sti­ger 4,0 meter,
   4. inte pla­ce­ras när­mare grän­sen än 4,5 meter, och
   5. i för­hål­lande till en järn­väg inte pla­ce­ras när­mare spå­rets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte hel­ler bygg­lov för att ändra en kom­ple­ment­bygg­nad till ett sådant kom­ple­ment­bo­stads­hus som avses i första styc­ket.

En åtgärd som avses i första eller andra styc­ket får vid­tas när­mare grän­sen än 4,5 meter, om de gran­nar som berörs med­ger det. Sådan åtgärd får även vid­tas när­mare spå­rets mitt än 30,0 meter om järn­vä­gens infra­struk­tur­för­val­tare med­ger det.
Lag (2020:589).

4 b §   För en- eller två­bo­stads­hus krävs det trots 2 § inte bygg­lov för att
   1. göra högst en till­bygg­nad som inte har en större brut­to­a­rea än 15,0 kvadrat­me­ter, som inte över­sti­ger bostads­hu­sets tak­nocks­höjd och som inte pla­ce­ras när­mare grän­sen än 4,5 meter, eller
   2. på ett bostads­hus som sak­nar tak­ku­por bygga högst två kupor eller på ett bostads­hus som redan har en tak­kupa bygga ytter­li­gare en tak­kupa, där tak­ku­porna får uppta högst halva tak­fal­let och det inte inne­bär något ingrepp i den bärande kon­struk­tio­nen.

En åtgärd som avses i första styc­ket 1 får vid­tas när­mare grän­sen än 4,5 meter, om de gran­nar som berörs med­ger det.

Första styc­ket gäl­ler inte för ett sådant bostads­hus som utgör ett kom­ple­ment­bo­stads­hus. Lag (2014:477).

4 c §   För enbo­stads­hus krävs det trots 2 § inte bygg­lov för att i bygg­na­den inreda ytter­li­gare en bostad. Detta gäl­ler dock inte för ett sådant bostads­hus som utgör ett kom­ple­ment­bo­stads­hus. Lag (2014:477).

4 d §   En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vid­tas utan bygg­lov
   1. om kom­mu­nen enligt 8 § första styc­ket 2 a har bestämt att åtgär­den krä­ver bygg­lov, eller
   2. på bygg­na­der eller inom bebyg­gel­se­om­rå­den som avses i 8 kap. 13 §.

En åtgärd som avser ett kom­ple­ment­bo­stads­hus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första styc­ket 1 eller 4 c § får inte vid­tas utan bygg­lov inom eller i anslut­ning till sådana områ­den som avses i 3 kap. 9 § andra styc­ket mil­jö­bal­ken om det är fråga om flyg­plat­ser och övnings-​​ eller skjut­fält.
Lag (2014:477).

4 e §   Vid tillämp­ningen av 4 a § ska ett kom­ple­ment­bo­stads­hus inte anses utgöra ett sådant enbo­stads­hus som avses i para­gra­fens första stycke. Lag (2014:477).

4 f §   För en- och två­bo­stads­hus och till­hö­rande kom­ple­ment­bo­stads­hus krävs det, trots 2 § första styc­ket 2 och 3 c, inte bygg­lov för att med en altan anordna en ute­plats på mark inom 3,6 meter från bostads­hu­set, om alta­nen inte är högre än 1,8 meter och inte pla­ce­ras när­mare grän­sen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i första styc­ket får vid­tas när­mare grän­sen än 4,5 meter, om de gran­nar som berörs med­ger det.

Första styc­ket gäl­ler inte om åtgär­den vid­tas på en bygg­nad eller inom ett bebyg­gel­se­om­råde som avses i 8 kap. 13 §.
Lag (2019:412).

Undan­tag för en- och två­bo­stads­hus inom detalj­plan

5 §   För en- och två­bo­stads­hus och till­hö­rande kom­ple­ment­bygg­na­der inom ett område med detalj­plan krävs det, trots 2 §, inte bygg­lov för att färga om, byta fasad­be­kläd­nad eller byta tak­täck­nings­ma­te­rial, om åtgär­den inte väsent­ligt änd­rar bygg­na­dens eller områ­dets karak­tär.

Första styc­ket gäl­ler inte om kom­mu­nen enligt 8 § första styc­ket 6 har bestämt att åtgär­den krä­ver bygg­lov.
Lag (2018:636).

5 a §   För en- och två­bo­stads­hus inom ett område med detalj­plan krävs det, trots 2 §, inte bygg­lov för en liten till­bygg­nad i form av bal­kong, bur­språk och upp­stic­kande bygg­nads­del, om den inte pla­ce­ras när­mare grän­sen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i första styc­ket får vid­tas när­mare grän­sen än 4,5 meter, om de gran­nar som berörs med­ger det.

Första styc­ket gäl­ler inte om
   1. kom­mu­nen enligt 8 § första styc­ket 8 har bestämt att åtgär­den krä­ver bygg­lov, eller
   2. åtgär­den vid­tas på en bygg­nad eller inom ett bebyg­gel­se­om­råde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424).

Undan­tag för en- och två­bo­stads­hus utan­för detalj­plan

6 §   För en- och två­bo­stads­hus och till­hö­rande kom­ple­ment­bygg­na­der, murar och plank utan­för ett område med detalj­plan krävs det, trots 2 § och före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygg­lov för att
   1. göra en liten till­bygg­nad, om åtgär­den inte vid­tas när­mare grän­sen än 4,5 meter, eller
   2. upp­föra en kom­ple­ment­bygg­nad, en mur eller ett plank i ome­del­bar när­het av bostads­hu­set, om åtgär­den inte vid­tas när­mare grän­sen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i 1 eller 2 får vid­tas när­mare grän­sen än 4,5 meter, om de gran­nar som berörs med­ger det.

Första och andra styc­kena gäl­ler inte om kom­mu­nen enligt 8 § första styc­ket 3 har bestämt att åtgär­den krä­ver bygg­lov eller om åtgär­den vid­tas inom en sam­man­hål­len bebyg­gelse och bygg­lov behövs med hän­syn till omfatt­ningen av bygg­nads­verk i bebyg­gel­sen. Lag (2014:900).

Undan­tag för andra bygg­na­der inom detalj­plan

6 a §   För andra bygg­na­der än sådana som avses i 5 § inom ett område med detalj­plan krävs det, trots 2 §, inte bygg­lov för att färga om, byta fasad­be­kläd­nad eller byta tak­täck­nings­ma­te­rial på fasad eller tak som vet­ter mot kring­byggd gård.

Första styc­ket gäl­ler inte om
   1. kom­mu­nen enligt 8 § första styc­ket 6 har bestämt att åtgär­den krä­ver bygg­lov, eller
   2. åtgär­den vid­tas på en bygg­nad eller inom ett bebyg­gel­se­om­råde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424).

Undan­tag i detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser

7 §   I den omfatt­ning som kom­mu­nen med stöd av 4 kap. 15 eller 42 § har bestämt ska gälla som undan­tag från kra­vet på bygg­lov krävs det, trots 2 §, inte bygg­lov för att
   1. inom ett område med detalj­plan, genom­föra en åtgärd på det sätt och under den tid som kom­mu­nen har bestämt i pla­nen, eller
   2. inom ett område som omfat­tas av områ­des­be­stäm­mel­ser på det sätt som kom­mu­nen har bestämt i områ­des­be­stäm­mel­serna
      a) vidta en åtgärd som avser en kom­ple­ment­bygg­nad,
      b) göra en liten till­bygg­nad,
      c) göra en till­bygg­nad till eller annan änd­ring av en indu­stri­bygg­nad, eller
      d) vidta en åtgärd som avser ett enkelt fri­tids­hus, en kolo­nistuga eller annan lik­nande bygg­nad.

För att inom en sam­man­hål­len bebyg­gelse vidta en åtgärd som avses i första styc­ket 2 a eller b krävs med­gi­vande från berörda gran­nar för att åtgär­den ska få vid­tas utan bygg­lov, om ett sådant med­gi­vande behövs med hän­syn till omfatt­ningen av bygg­nads­verk i bebyg­gel­sen.

Första och andra styc­kena gäl­ler inte om en bygg­lovs­pröv­ning är nöd­vän­dig för att till­va­rata gran­nars intres­sen eller all­männa intres­sen.

Krav i detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser

8 §   Utö­ver det som föl­jer av 2-7 §§ krävs det bygg­lov i den utsträck­ning som fram­går av
   1. före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. det som kom­mu­nen för ett område som utgör en vär­de­full miljö
      a) i en detalj­plan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första styc­ket 3 eller 4 a-4 c §§,
      b) i en detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser har bestämt i fråga om att under­hålla eller ändra ett bygg­nads­verk eller bebyg­gel­se­om­råde som avses i 8 kap. 13 §,
   3. det som kom­mu­nen i områ­des­be­stäm­mel­ser har bestämt i fråga om att utan­för en sam­man­hål­len bebyg­gelse vidta åtgär­der som avses i 6 § första styc­ket 1 och 2,
   4. det som kom­mu­nen i områ­des­be­stäm­mel­ser har bestämt i fråga om eko­no­mi­bygg­na­der för jord­bruk, skogs­bruk eller lik­nande näring,
   5. det som kom­mu­nen i en detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser har bestämt i fråga om att anordna eller väsent­ligt ändra anlägg­ningar för sådana grund­vat­ten­täk­ter som avses i 11 kap. 11 § 1 mil­jö­bal­ken,
   6. det som kom­mu­nen i en detalj­plan har bestämt i fråga om att i områ­det färga om, byta fasad­be­kläd­nad eller byta tak­täck­nings­ma­te­rial,
   7. det som kom­mu­nen i områ­des­be­stäm­mel­ser har bestämt i fråga om att i områ­det byta en bygg­nads färg, fasad­be­kläd­nad eller tak­täck­nings­ma­te­rial eller vidta någon annan åtgärd som avse­värt påver­kar bygg­na­dens yttre utse­ende,
   8. det som kom­mu­nen i en detalj­plan har bestämt i fråga om en sådan till­bygg­nad som avses i 5 a §,
   9. det som kom­mu­nen i en detalj­plan har bestämt i fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 c §.

Första styc­ket 4 och 5 gäl­ler endast om det finns sär­skilda skäl för en bygg­lovs­pröv­ning. Lag (2018:1324).

Bygg­lov för ända­mål av säsongska­rak­tär

9 §   Om ett bygg­lov används för ett ända­mål som har en sådan säsongska­rak­tär att den åtgärd som omfat­tas av bygg­lo­vet behö­ver upp­re­pas under två eller flera år i följd, får åtgär­den vid­tas igen utan ny pröv­ning, om det sker inom ett år från det att åtgär­den senast avslu­ta­des.

Riv­nings­lov

10 §   Det krävs riv­nings­lov för att riva en bygg­nad eller en del av en bygg­nad
   1. inom ett område med detalj­plan, om kom­mu­nen inte har bestämt något annat i pla­nen, och
   2. utan­för ett område med detalj­plan, om kom­mu­nen i områ­des­be­stäm­mel­ser har bestämt att ett riv­nings­lov krävs.

Det krävs dock inte riv­nings­lov, om bygg­na­den eller bygg­nads­de­len får upp­fö­ras utan bygg­lov och kom­mu­nen i detalj­pla­nen eller områ­des­be­stäm­mel­serna inte har bestämt att det krävs riv­nings­lov.

Marklov

11 §   Det krävs marklov för schakt­ning eller fyll­ning som inom ett område med detalj­plan avse­värt änd­rar höjd­lä­get inom en tomt eller för mark inom en all­män plats, om inte kom­mu­nen har bestämt annat i detalj­pla­nen.

Om ett visst höjd­läge för marky­tan är bestämt i detalj­pla­nen, krävs det trots första styc­ket inte marklov för att höja eller sänka marky­tan till den nivån. Lag (2014:900).

12 §   Det krävs marklov, om kom­mu­nen har bestämt det i detalj­pla­nen, för
   1. träd­fäll­ning,
   2. skogs­plan­te­ring, och
   3. markåt­gär­der som kan för­sämra mar­kens genom­släpp­lig­het.

Trots första styc­ket 3 krävs det inte marklov för åtgär­der för att anlägga gata, väg eller järn­väg på mark som enligt detalj­plan får använ­das för det ända­må­let. Lag (2018:1370).

13 §   Det krävs marklov för schakt­ning, fyll­ning, träd­fäll­ning och skogs­plan­te­ring i ett område utan­för detalj­plan, om
   1. åtgär­den ska genom­fö­ras i ett område som är avsett för bebyg­gelse eller i när­he­ten av en befint­lig eller pla­ne­rad anlägg­ning för total­för­sva­ret, stat­lig flyg­plats, annan flyg­plats för all­mänt bruk, kärn­re­ak­tor, annan kär­ne­ner­gi­an­lägg­ning eller annan anlägg­ning som krä­ver ett skydds-​​ eller säker­hets­om­råde, och
   2. kom­mu­nen i områ­des­be­stäm­mel­ser har bestämt att det krävs sådant marklov i områ­det.

Lov för åtgär­der som inte krä­ver lov

14 §   Även om en åtgärd med ett bygg­nads­verk eller mark inte krä­ver bygg­lov, riv­nings­lov eller marklov, får den som avser att vidta åtgär­den ansöka om att åtgär­den prö­vas och har rätt att få sin ansö­kan prö­vad som om åtgär­den krävde lov. Pröv­ningen ska avse åtgär­dens för­en­lig­het med denna lag.

Åtgär­der för total­för­sva­ret

15 §   Bestäm­mel­ser om bygg­lov, riv­nings­lov och marklov gäl­ler inte åtgär­der med bygg­na­der eller andra anlägg­ningar som är avsedda för total­för­sva­ret och som är av hem­lig natur. Sådana åtgär­der ska före­gås av sam­råd med läns­sty­rel­sen som på lämp­ligt sätt ska under­rätta kom­mu­nen om åtgär­derna och var de ska utfö­ras.

Anmäl­nings­plikt

16 §   Även om en åtgärd inte krä­ver bygg­lov, riv­nings­lov eller marklov, får åtgär­den inte påbör­jas i strid med före­skrif­ter om skyl­dig­het att anmäla åtgär­den som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 8 §.

För­hands­be­sked

17 §   Om den som avser att vidta en bygg­lovsplik­tig åtgärd begär det, ska bygg­nads­nämn­den ge ett för­hands­be­sked i fråga om åtgär­den kan tillå­tas på den avsedda plat­sen.

18 §   Ett för­hands­be­sked som inne­bär att åtgär­den kan tillå­tas är bin­dande vid den kom­mande bygg­lovs­pröv­ningen, om ansö­kan om bygg­lov görs inom två år från den dag då för­hands­be­ske­det vann laga kraft.

Vill­kors­be­sked

19 §   Om den som avser att vidta en bygg­lovsplik­tig åtgärd begär det, ska bygg­nads­nämn­den i ett vill­kors­be­sked redo­visa sin bedöm­ning i fråga om åtgär­den kan antas komma att bli före­mål för vill­kor för att upp­fylla kra­ven i 8 kap. 1 och 2 §§. Ett sådant vill­kors­be­sked är inte bin­dande.

Hand­lägg­ningen av ären­den om lov och för­hands­be­sked

20 §   Ansök­ningar om bygg­lov, riv­nings­lov, marklov och för­hands­be­sked prö­vas av bygg­nads­nämn­den.

21 §   En ansö­kan om lov eller för­hands­be­sked ska vara skrift­lig och inne­hålla de rit­ningar, beskriv­ningar och andra upp­gif­ter som behövs för pröv­ningen.

En ansö­kan om lov ska dess­utom inne­hålla
   1. bygg­her­rens för­slag om vem eller vilka som ska vara kon­trol­l­an­sva­riga enligt det som föl­jer av 10 kap. 9 och 10 §§, och
   2. de hand­lingar som krävs för beslut om start­be­sked enligt 10 kap., om ansök­ningen avser till­bygg­nad eller annan änd­ring av ett en- eller två­bo­stads­hus.

Om ett cer­ti­fi­e­rat bygg­pro­jek­te­rings­fö­re­tag som avses i 32 b § har använts för pro­jek­te­ring och sökan­den öns­kar att bygg­lov med stöd av 32 c § ska ges utan att vissa krav ska prö­vas, ska en ansö­kan om lov dess­utom inne­hålla en upp­gift om vil­ket före­tag som har använts. Lag (2022:1084).

22 §   Om ansök­ningen är ofull­stän­dig, får bygg­nads­nämn­den före­lägga sökan­den att avhjälpa bris­terna inom en viss tid. Före­läg­gan­det ska inne­hålla en upp­lys­ning om att ansö­kan kan komma att avvi­sas eller att ären­det kan komma att avgö­ras i befint­ligt skick om före­läg­gan­det inte följs.

Om före­läg­gan­det inte följs, får bygg­nads­nämn­den avvisa ansö­kan eller avgöra ären­det i befint­ligt skick.

23 §   Om bygg­nads­nämn­den fin­ner att en åtgärd som avses med ansök­ningen också krä­ver till­stånd av eller anmä­lan till någon annan myn­dig­het, ska nämn­den upp­lysa sökan­den om detta.

24 §   Om ansök­ningen avser en åtgärd som måste anmä­las till kom­mu­nen enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 9 kap. 6 § mil­jö­bal­ken, ska bygg­nads­nämn­den under­rätta mil­jö­nämn­den om sitt ärende. Bygg­nads­nämn­den och mil­jö­nämn­den ska sam­ordna hand­lägg­ningen av ären­dena så att
   1. berörda myn­dig­he­ter, orga­ni­sa­tio­ner och enskilda par­ter ges till­fälle att i ett sam­man­hang yttra sig i båda ären­dena, och
   2. beslut i båda ären­dena med­de­las i ett sam­man­hang.

Om det finns sär­skilda skäl, får nämn­derna besluta att någon sam­ord­ning enligt första styc­ket inte ska ske. Innan de fat­tar ett sådant beslut ska de ge varandra och de berörda par­terna till­fälle att yttra sig.

25 §   Bygg­nads­nämn­den ska under­rätta dem som avses i 5 kap. 11 § första styc­ket 2 och 3 och ge dem till­fälle att yttra sig över en ansö­kan som avser en åtgärd som
   1. inne­bär en avvi­kelse från en detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser, eller
   2. ska utfö­ras i ett område som inte omfat­tas av en detalj­plan, inte är regle­rad i områ­des­be­stäm­mel­ser och inte hel­ler är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.

Om ett stort antal per­so­ner ska under­rät­tas, får nämn­den tillämpa 5 kap. 35 § första styc­ket 2.

Under­rät­telse enligt första styc­ket behö­ver inte ske om det är uppen­bart att lov inte kan ges. Lag (2015:668).

26 §   Om det inte är uppen­bart onö­digt, får en fråga om lov eller för­hands­be­sked inte avgö­ras utan att sökan­den och fas­tig­hets­ä­ga­ren har under­rät­tats om vad andra har till­fört ären­det och fått till­fälle att yttra sig över det.

27 §   Bygg­nads­nämn­den ska hand­lägga ären­den om lov och för­hands­be­sked skynd­samt. Nämn­den ska med­dela sitt beslut om lov eller för­hands­be­sked inom tio vec­kor från
   1. den dag ansö­kan kom in till nämn­den, eller
   2. den senare dag då ytter­li­gare under­lag kom in till nämn­den från sökan­den på hans eller hen­nes ini­ti­a­tiv.

Om nämn­den inom tre vec­kor från den dag som anges i första styc­ket 1 eller 2 har före­lagt sökan­den enligt 22 § första styc­ket att avhjälpa en brist i ansö­kan, räk­nas tids­fris­ten i första styc­ket från den dag då bris­ten avhjälp­tes.

Om det är nöd­vän­digt på grund av hand­lägg­ningen eller utred­ningen i ären­det, får den tids­frist som anges i första styc­ket för­längas en gång med högst tio vec­kor.
Lag (2018:1136).

27 a §   När en ansö­kan om lov eller för­hands­be­sked har kom­mit in till bygg­nads­nämn­den, ska nämn­den skrift­li­gen infor­mera sökan­den om
   1. vilka tids­fris­ter som gäl­ler för beslut om ansö­kan,
   2. att den avgift som nämn­den får ta ut redu­ce­ras om tids­fris­ten för beslut över­skrids, och
   3. möj­lig­he­terna att över­klaga nämn­dens beslut.

Om tids­fris­ten för beslut bör­jar löpa vid en annan tid­punkt än när ansö­kan kom in till nämn­den, ska skrift­lig infor­ma­tion läm­nas om änd­ringen.

Om tids­fris­ten för­längs enligt 27 § tredje styc­ket, ska skrift­lig infor­ma­tion om för­läng­ningen och skä­len för den läm­nas innan den ursprung­liga tids­fris­ten har gått ut.
Lag (2018:1136).

27 b §   Om ett ärende har åter­för­vi­sats till bygg­nads­nämn­den för för­nyad hand­lägg­ning, tilläm­pas bestäm­mel­serna i 27 och 27 a §§. Lag (2018:1136).

28 §   Om ett ärende om lov eller för­hands­be­sked avser en bygg­nad eller ett mark­om­råde som omfat­tas av en ansö­kan om expro­pri­a­tions­till­stånd eller av ett påbör­jat arbete för att anta, ändra eller upp­häva en detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser, får bygg­nads­nämn­den besluta att ären­det om lov eller för­hands­be­sked inte ska avgö­ras för­rän frå­gan om expro­pri­a­tions­till­stånd har avgjorts eller plan­ar­be­tet har avslu­tats. Om kom­mu­nen inte har avslu­tat plan­ar­be­tet inom två år från det att ansök­ningen om lov eller för­hands­be­sked kom in till bygg­nads­nämn­den, ska dock ären­det om lov eller för­hands­be­sked avgö­ras utan dröjs­mål.

29 §   Om ett bygg­lov för en åtgärd tidi­gare har väg­rats på grund av att ett till­stånd till expro­pri­a­tion har getts och det till­stån­det har upp­hört att gälla, får en ny ansö­kan om bygg­lov till åtgär­den inte avslås på grund av ett nytt expro­pri­a­tions­till­stånd för­rän tio år har för­flu­tit från den dag då det första expro­pri­a­tions­till­stån­det gavs.

För­ut­sätt­ningar för bygg­lov

30 §   Bygg­lov ska ges för en åtgärd inom ett område med detalj­plan, om
   1. den fas­tig­het och det bygg­nads­verk som åtgär­den avser
      a) över­ens­stäm­mer med detalj­pla­nen, eller
      b) avvi­ker från detalj­pla­nen men avvi­kel­sen har god­ta­gits vid en tidi­gare bygg­lovs­pröv­ning enligt denna lag eller äldre bestäm­mel­ser eller vid en fas­tig­hets­bild­ning enligt 3 kap. 2 § första styc­ket andra meningen fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988),
   2. åtgär­den inte stri­der mot detalj­pla­nen,
   3. åtgär­den inte måste avvakta att genom­fö­ran­de­ti­den för detalj­pla­nen bör­jar löpa, och
   4. åtgär­den upp­fyl­ler de krav som föl­jer av 2 kap. 6 § första styc­ket 1 och 5, 6 § tredje styc­ket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 § första styc­ket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första styc­ket, 13, 17 och 18 §§.

Om åtgär­den är en sådan änd­ring av en bygg­nad som avses i 2 § första styc­ket 3 b eller c, ska bygg­lov ges även om fas­tig­he­ten eller bygg­na­den inte upp­fyl­ler kra­ven i första styc­ket 1.

Sådana åtgär­der som genom­förts utan bygg­lov med stöd av 4-4 c §§ eller mot­sva­rande äldre bestäm­mel­ser ska inte beak­tas vid bedöm­ningen av om ett bygg­nads­verk eller en åtgärd över­ens­stäm­mer med detalj­pla­nen. Lag (2018:636).

30 a §   Om den fas­tig­het eller det bygg­nads­verk som åtgär­den avser på grund av anta­gande av en detalj­plan enligt denna lag eller äldre bestäm­mel­ser avvi­ker från pla­nen, får bygg­nads­nämn­den i ett beslut om bygg­lov för­klara att avvi­kel­sen ska anses vara en sådan avvi­kelse som avses i 30 § första styc­ket 1 b. En sådan för­kla­ring får avse endast en liten avvi­kelse som är för­en­lig med detalj­pla­nens syfte.
Lag (2014:900).

31 §   Bygg­lov ska ges för en åtgärd utan­för ett område med detalj­plan, om åtgär­den
   1. inte stri­der mot områ­des­be­stäm­mel­ser,
   2. inte för­ut­sät­ter plan­lägg­ning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
   3. upp­fyl­ler de krav som föl­jer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 § första styc­ket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första styc­ket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prö­vats i områ­des­be­stäm­mel­ser. Lag (2014:900).

31 a §   Bygg­lov ska ges för en åtgärd utan­för ett område med detalj­plan, om åtgär­den
   1. inne­bär endast att en bygg­nad änd­ras på ett sådant sätt som avses i 2 § första styc­ket 3 c eller att ett en- eller två­bo­stads­hus kom­plet­te­ras med en kom­ple­ment­bygg­nad eller en liten till­bygg­nad,
   2. inte stri­der mot sådana områ­des­be­stäm­mel­ser som avses i 4 kap. 42 § första styc­ket 3 eller 5 c, och
   3. upp­fyl­ler de krav som föl­jer av 2 kap. 6 § första styc­ket 1 och 5, 6 § tredje styc­ket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 § första styc­ket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första styc­ket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prö­vats i områ­des­be­stäm­mel­ser. Lag (2014:900).

31 b §   Trots 30 § första styc­ket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygg­lov ges för en åtgärd som avvi­ker från en detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser, om avvi­kel­sen är för­en­lig med detalj­pla­nens eller områ­des­be­stäm­mel­ser­nas syfte och
   1. avvi­kel­sen är liten, eller
   2. åtgär­den är av begrän­sad omfatt­ning och nöd­vän­dig för att områ­det ska kunna använ­das eller bebyg­gas på ett ända­måls­en­ligt sätt. Lag (2014:900).

31 c §   Efter det att genom­fö­ran­de­ti­den för en detalj­plan har gått ut får bygg­lov utö­ver vad som föl­jer av 31 b § ges för en åtgärd som avvi­ker från detalj­pla­nen, om åtgär­den
   1. är för­en­lig med detalj­pla­nens syfte och till­go­do­ser ett ange­lä­get gemen­samt behov eller ett all­mänt intresse, eller
   2. inne­bär en sådan annan använd­ning av mark eller vat­ten som utgör ett lämp­ligt kom­ple­ment till den använd­ning som har bestämts i detalj­pla­nen. Lag (2014:900).

31 d §   Om avvi­kel­ser tidi­gare har god­ta­gits enligt 30 § första styc­ket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en sam­lad bedöm­ning göras av den avvi­kande åtgärd som söks och de som tidi­gare har god­ta­gits. Lag (2014:900).

31 e §   Bygg­lov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgär­den kan antas med­föra
   1. bety­dande mil­jöpå­ver­kan, eller
   2. begräns­ning av rät­tig­het eller pågående verk­sam­het i omgiv­ningen. Lag (2014:900).

32 §   För en åtgärd på mark som enligt detalj­pla­nen utgör kvar­ters­mark för all­mänt ända­mål, får bygg­lov ges endast om ända­må­let är när­mare angi­vet i pla­nen.

32 a §   Bygg­lov får ges för en åtgärd på mark som enligt detalj­pla­nen utgör kvar­ters­mark för all­mänt ända­mål, även om sökan­den inte är ett offent­ligt organ.

Om det all­männa ända­må­let inte är när­mare angi­vet i en plan, får dock bygg­lov enligt första styc­ket ges endast om åtgär­den inne­bär att fas­tig­he­ten och det bygg­nads­verk som åtgär­den avser används för det all­männa ända­mål som fas­tig­he­ten och bygg­nads­ver­ket senast har använts för eller enligt senast bevil­jade bygg­lov har anpas­sats till utan att den avsedda använd­ningen kom­mit till stånd.

Trots andra styc­ket får bygg­lov ges för en åtgärd som inne­bär en liten avvi­kelse från den senaste eller avsedda använd­ningen. Bygg­lov får dock inte ges om åtgär­den kan antas med­föra
   1. bety­dande mil­jöpå­ver­kan, eller
   2. begräns­ning av rät­tig­het eller pågående verk­sam­het i omgiv­ningen. Lag (2014:900).

Sär­skilda bestäm­mel­ser för det fall ett cer­ti­fi­e­rat bygg­pro­jek­te­rings­fö­re­tag har använts för pro­jek­te­ring

32 b §   Ett cer­ti­fi­e­rat bygg­pro­jek­te­rings­fö­re­tag är ett före­tag som har ett kva­li­tets­led­nings­sy­stem samt sär­skild sak­kun­skap och erfa­ren­het i fråga om att bedöma kra­ven i 8 kap. 1 § 1 och 3 samt 4 § vid nybygg­nad av sådana bostads­hus som fram­går av före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 9 § och som kan styrka detta med ett cer­ti­fi­kat.

Frå­gor om cer­ti­fi­e­ring av bygg­pro­jek­te­rings­fö­re­tag ska prö­vas av organ som har ackre­di­te­rats för ända­må­let att cer­ti­fi­era bygg­pro­jek­te­rings­fö­re­tag enligt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackre­di­te­ring och upp­hä­vande av för­ord­ning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackre­di­te­ring och tek­nisk kon­troll. Det­samma gäl­ler organ som upp­fyl­ler mot­sva­rande krav enligt bestäm­mel­ser i ett annat land inom Euro­pe­iska uni­o­nen eller Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det. Lag (2022:1084).

32 c §   Om ett cer­ti­fi­e­rat bygg­pro­jek­te­rings­fö­re­tag har använts för pro­jek­te­ring vid nybygg­nad av ett sådant bostads­hus som fram­går av före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 9 § 4, ska bygg­lov ges utan pröv­ning av om kra­ven i 8 kap. 1 § 1 och 3 är upp­fyllda. Detta gäl­ler trots vad som före­skrivs i 30 § första styc­ket 4, 31 § 3 och 31 a § 3. Lag (2022:1084).

32 d §   Om det är uppen­bart för en bygg­herre att ett cer­ti­fi­e­rat bygg­pro­jek­te­rings­fö­re­tag vid pro­jek­te­ringen har åsi­do­satt sina upp­gif­ter enligt denna lag eller enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 9 §, ska bygg­her­ren under­rätta bygg­nads­nämn­den om detta.
Lag (2022:1084).

Tids­be­grän­sade bygg­lov

33 §   För en åtgärd som upp­fyl­ler någon eller några men inte alla för­ut­sätt­ningar enligt 30-32 a §§ får ett tids­be­grän­sat bygg­lov ges, om sökan­den begär det och åtgär­den avses att pågå under en begrän­sad tid. Ett sådant lov ska ges, om åtgär­den har stöd i en detalj­pla­ne­be­stäm­melse om till­fäl­lig använd­ning av bygg­nad eller mark.

Ett tids­be­grän­sat bygg­lov får ges för högst tio år. Tiden kan på sökan­dens begä­ran för­längas med högst fem år i taget. Den sam­man­lagda tiden får över­stiga fem­ton år endast om lovet ska använ­das för ett ända­mål som avses i 9 §. Lag (2014:900).

33 a §   /Upp­hör att gälla U:2028-​05-01 genom lag (2017:267)./ För nybygg­nad för bostads­än­da­mål och till­hö­rande åtgär­der får ett tids­be­grän­sat bygg­lov ges, om sökan­den begär det, plat­sen kan åter­stäl­las och åtgär­den upp­fyl­ler någon för­ut­sätt­ning enligt 30-32 a §§.

Ett sådant bygg­lov får ges för högst tio år. Tiden kan på sökan­dens begä­ran för­längas med högst fem år i taget. Den sam­man­lagda tiden får dock inte över­stiga fem­ton år.
Lag (2017:266).

33 b §   Innan tiden för ett tids­be­grän­sat bygg­lov har gått ut ska den plats eller det bygg­nads­verk som lovet avser åter­stäl­las. Om tiden har för­längts ska plat­sen eller bygg­nads­ver­ket i stäl­let åter­stäl­las innan den nya tiden har gått ut.

Bestäm­mel­serna om bygg­lov, riv­nings­lov, marklov och anmä­lan i denna lag eller före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av lagen gäl­ler inte för åtgär­der som vid­tas för att åter­ställa en plats eller ett bygg­nads­verk enligt första styc­ket.

Trots första styc­ket behö­ver plat­sen eller bygg­nads­ver­ket inte åter­stäl­las om bygg­nads­nämn­den har gett bygg­lov som inte är tids­be­grän­sat för åtgär­den. Lag (2022:909).

För­ut­sätt­ningar för riv­nings­lov

34 §   Riv­nings­lov ska ges för en åtgärd som avser en bygg­nad eller bygg­nads­del som inte
   1. omfat­tas av riv­nings­för­bud i detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser, eller
   2. bör beva­ras på grund av bygg­na­dens eller bebyg­gel­sens histo­riska, kul­tur­hi­sto­riska, mil­jö­mäs­siga eller konst­när­liga värde.

För­ut­sätt­ningar för marklov

35 §   Marklov ska ges för en åtgärd som
   1. inte stri­der mot en detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser,
   2. inte för­hind­rar eller för­svå­rar det berörda områ­dets använd­ning för bebyg­gelse,
   3. inte med­för olä­gen­he­ter för använd­ningen av sådana anlägg­ningar som anges i 13 § 1,
   4. inte med­för stör­ningar eller bety­dande olä­gen­he­ter för omgiv­ningen, och
   5. upp­fyl­ler de krav som
      a) föl­jer av 2 kap. 6 § tredje styc­ket och 8 kap. 9-12 §§, om lovet avser en åtgärd inom ett område med detalj­plan, eller
      b) föl­jer av 2 kap. och 8 kap. 9-12 §§ i de delar som inte har prö­vats i områ­des­be­stäm­mel­ser, om lovet avser en åtgärd utan­för ett område med detalj­plan.

Marklov får ges till en åtgärd som endast inne­bär en liten avvi­kelse från detalj­pla­nen eller områ­des­be­stäm­mel­serna, om avvi­kel­sen är för­en­lig med syf­tet med pla­nen eller bestäm­mel­serna. Lag (2011:335).

Vill­ko­rade lov

36 §   Om ett beslut att anta, ändra eller upp­häva en detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser inte har vun­nit laga kraft, får ett bygg­lov, riv­nings­lov eller marklov för en åtgärd som avses att vid­tas inom det område som detalj­pla­nen eller områ­des­be­stäm­mel­serna omfat­tar ges med vill­ko­ret att plan­be­slu­tet vin­ner laga kraft. Beslu­tet om lov ska i så fall inne­hålla en upp­lys­ning om att åtgär­den inte får påbör­jas innan plan­be­slu­tet har vun­nit laga kraft.

37 §   I ett beslut om bygg­lov får bygg­nads­nämn­den bestämma att bygg­nads­ar­be­ten inte får påbör­jas för­rän fas­tig­hets­ä­ga­ren har beta­lat ersätt­ning för gator eller andra all­männa plat­ser eller har ställt säker­het för ersätt­ningen.

37 a §   Om kom­mu­nen i en detalj­plan med stöd av 4 kap. 14 § har bestämt att lov endast får ges om en viss för­ut­sätt­ning är upp­fylld, får ett lov ges med vill­ko­ret att för­ut­sätt­ningen i stäl­let ska vara upp­fylld för att start­be­sked ska få ges. Lag (2014:900).

38 §   I ett bygg­lov eller marklov för en åtgärd som redan har utförts, får bygg­nads­nämn­den bestämma om skyl­dig­het att vidta de änd­ringar i det utförda som behövs. I beslu­tet ska nämn­den i så fall ange den tid inom vil­ken änd­ring­arna ska vara utförda.

Beslu­tets inne­håll

39 §   Ett för­hands­be­sked som inne­bär att en åtgärd kan tillå­tas ska inne­hålla
   1. en upp­lys­ning om att för­hands­be­ske­det endast gäl­ler om bygg­lov för åtgär­den söks inom två år efter det att beslu­tet om för­hands­be­sked vann laga kraft,
   2. en upp­lys­ning om att för­hands­be­ske­det inte inne­bär att åtgär­den får påbör­jas, och
   3. de vill­kor som behövs för att för­hands­be­ske­det ska vara för­en­ligt med de för­ut­sätt­ningar som gäl­ler för den kom­mande bygg­lovs­pröv­ningen.

40 §   Av ett bygg­lov, riv­nings­lov eller marklov ska det framgå
   1. vil­ken gil­tig­hets­tid lovet har,
   2. om det ska fin­nas någon som är kon­trol­l­an­sva­rig och i så fall vem eller vilka som är kon­trol­l­an­sva­riga,
   3. att lovet inte inne­bär en rätt att påbörja den sökta åtgär­den för­rän bygg­nads­nämn­den har gett ett start­be­sked enligt 10 kap., och
   4. att beslu­tet om lov ska vara verk­ställ­bart enligt 42 a § innan de åtgär­der som omfat­tas av lovet får påbör­jas.

Lovet ska också inne­hålla de vill­kor och upp­lys­ningar som föl­jer av 23, 33 b, 36, 37 eller 38 § eller behövs i övrigt.

Om ett bygg­lov avser nybygg­nad eller till­bygg­nad av en bostads­bygg­nad utan­för ett område med detalj­plan ska det, om det inte kan anses obe­höv­ligt med hän­syn till bul­ler­si­tu­a­tio­nen, även framgå beräk­nade vär­den för omgiv­nings­bul­ler vid bostads­bygg­na­dens fasad och vid en ute­plats om en sådan ska anord­nas i anslut­ning till bygg­na­den.
Lag (2022:909).

40 a §   Om bygg­nads­nämn­den tar ut en avgift för hand­lägg­ningen av ett ärende om lov eller för­hands­be­sked, ska nämn­den i sitt beslut om avgift redo­visa hur avgif­ten har fast­ställts. Lag (2018:1136).

Expe­di­e­ring och kun­gö­relse

41 §   Ett beslut om lov eller för­hands­be­sked ska, till­sam­mans med en upp­gift om vad den som vill över­klaga beslu­tet måste göra, del­ges
   1. sökan­den och annan part, och
   2. dem som anges i 25 § och har läm­nat syn­punk­ter i ären­det som inte har bli­vit till­go­do­sedda.

Om del­giv­ning är uppen­bart obe­höv­ligt ska beslu­tet i stäl­let skic­kas till dem som avses i första styc­ket.

Del­giv­ning med sökan­den får inte ske enligt någon av bestäm­mel­serna i 34-38 eller 47-51 §§ del­giv­nings­la­gen (2010:1932). Lag (2015:668).

41 a §   Ett beslut om att ge lov eller posi­tivt för­hands­be­sked ska kun­gö­ras genom ett med­de­lande i Post- och Inri­kes Tid­ningar. I med­de­lan­det ska beslu­tets huvud­sak­liga inne­håll och var beslu­tet hålls till­gäng­ligt anges. Lag (2015:668).

41 b §   Det med­de­lande som kun­görs enligt 41 a § ska senast den dag då kun­gö­ran­det sker skic­kas till
   1. äga­ren eller inne­ha­va­ren av en sär­skild rätt till en tomt eller fas­tig­het, som grän­sar till den tomt eller fas­tig­het som lovet eller för­hands­be­ske­det avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakä­gare, om anta­let inte är så stort att det skulle inne­bära större kost­na­der och besvär än vad som är för­svar­ligt med hän­syn till ända­må­let med med­de­lan­det att skicka det till var och en av dem.

Första styc­ket gäl­ler inte dem som enligt 41 § ska del­ges det beslut som med­de­lan­det avser. Lag (2011:335).

42 §   Om bygg­nads­nämn­dens beslut omfat­tas av ett beslut enligt 11 kap. 12 § om att läns­sty­rel­sen ska pröva beslu­tet, ska bygg­nads­nämn­den genast skicka beslu­tet till läns­sty­rel­sen.
Lag (2011:335).

Verk­ställ­bar­het av beslut om lov

42 a §   Ett beslut om att ge bygg­lov, riv­nings­lov eller marklov får verk­stäl­las fyra vec­kor efter det att beslu­tet har kun­gjorts enligt 41 a §, även om det inte har fått laga kraft.

Trots första styc­ket får bygg­nads­nämn­den bestämma att ett sådant beslut får verk­stäl­las tidi­gare, om ett väsent­ligt all­mänt eller enskilt intresse krä­ver det. Lag (2018:674).

Gil­tig­hets­ti­den för lov

43 §   Om inte annat föl­jer av 9 eller 33 §, upp­hör ett bygg­lov, riv­nings­lov eller marklov att gälla, om den åtgärd som lovet avser inte har påbör­jats inom två år och avslu­tats inom fem år från den dag då beslu­tet vann laga kraft.

Hand­lägg­ningen av anmäl­nings­ä­ren­den

44 §   En anmä­lan för en åtgärd som avses i 16 § ska vara skrift­lig och göras till bygg­nads­nämn­den.
Lag (2018:1136).

45 §   Bygg­nads­nämn­den ska hand­lägga en anmä­lan som avses i 16 § skynd­samt. Nämn­den ska med­dela sitt beslut om start­be­sked inom fyra vec­kor från
   1. den dag anmä­lan kom in till nämn­den, eller
   2. den senare dag då ytter­li­gare under­lag kom in till nämn­den från anmä­la­ren på hans eller hen­nes ini­ti­a­tiv.

Om nämn­den inom tre vec­kor från den dag som anges i första styc­ket 1 eller 2 har före­lagt anmä­la­ren enligt 46 § att avhjälpa en brist i anmä­lan, räk­nas tids­fris­ten från den dag då bris­ten avhjälp­tes.

Om det är nöd­vän­digt på grund av hand­lägg­ningen eller utred­ningen i ären­det, får den tids­frist som anges i första styc­ket för­längas en gång med högst fyra vec­kor.
Lag (2018:1136).

46 §   Vid hand­lägg­ningen av en anmä­lan tilläm­pas bestäm­mel­serna om ansö­kans inne­håll i 21 §, före­läg­gande i 22 §, infor­ma­tion om tids­fris­ter i 27 a § och åter­för­vis­ning för för­nyad hand­lägg­ning i 27 b §. Vid tillämp­ningen av 27 a § tredje styc­ket ska hän­vis­ningen till 27 § tredje styc­ket avse 45 § tredje styc­ket. Lag (2019:412).

47 §   Om bygg­nads­nämn­den tar ut en avgift för hand­lägg­ningen av en anmä­lan, ska nämn­den i sitt beslut om avgift redo­visa hur avgif­ten har fast­ställts. Lag (2018:1136).


10 kap. Genom­fö­ran­det av bygg-, rivnings-​​ och markåt­gär­der

1 §   Detta kapi­tel inne­hål­ler bestäm­mel­ser om
   1. för­ut­sätt­ningar för att få påbörja vissa åtgär­der och ta ett bygg­nads­verk i bruk,
   2. akt­sam­het vid bygg-, rivnings-​​ och markåt­gär­der,
   3. bygg­her­rens skyl­dig­het att kon­trol­lera genom­fö­ran­det och ha en kon­troll­plan,
   4. kon­trol­l­an­sva­riga och deras upp­gif­ter,
   5. tek­niskt sam­råd och start­be­sked innan åtgär­derna påbör­jas,
   6. uts­tak­ning av en pla­ne­rad bygg­nad, till­bygg­nad eller anlägg­ning,
   7. bygg­nads­nämn­dens arbets­plats­be­sök, och
   8. slut­sam­råd och slut­be­sked i sam­band med att åtgär­derna avslu­tas. Lag (2024:943).

2 §   Om annat inte sär­skilt anges i denna lag eller i före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett bygg­nads­verk, en tomt eller en all­män plats genom­fö­ras så att åtgär­den inte stri­der mot
   1. det lov som har getts för åtgär­den, eller
   2. om åtgär­den inte krä­ver lov, den detalj­plan eller de områ­des­be­stäm­mel­ser som gäl­ler för områ­det.

Åtgär­der som avses i 9 kap. 4-4 c §§ får, trots första styc­ket 2, strida mot en detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser.

En åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § får, trots första styc­ket 2, strida mot en detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser. Det­samma gäl­ler en åtgärd som avser en altan som inte krä­ver lov enligt 9 kap. 2 §, om åtgär­den
   1. vid­tas inom 3,6 meter från ett en- eller två­bo­stads­hus eller till­hö­rande kom­ple­ment­bo­stads­hus, och
   2. inte vid­tas i anslut­ning till en bygg­nad eller inom ett bebyg­gel­se­om­råde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412).

Akt­sam­het vid bygg-, rivnings-​​ och markåt­gär­der

2 a §   Bygg-, rivnings-​​ och markåt­gär­der ska pla­ne­ras och utfö­ras med akt­sam­het. Vad som krävs för att upp­fylla kra­vet på akt­sam­het fram­går av före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 10 a §. Lag (2024:943).

Start­be­sked och slut­be­sked

3 §   En åtgärd får inte påbör­jas innan bygg­nads­nämn­den har gett ett start­be­sked, om åtgär­den krä­ver
   1. bygg­lov, marklov eller riv­nings­lov, eller
   2. en anmä­lan enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 8 §.

3 a §   Om bygg­nads­nämn­den har gett ett start­be­sked enligt 3 § för en viss del av en åtgärd, får en annan del av åtgär­den inte påbör­jas innan bygg­nads­nämn­den har gett ett start­be­sked som omfat­tar den delen. Lag (2022:909).

4 §   Ett bygg­nads­verk får inte tas i bruk i de delar som omfat­tas av ett start­be­sked för byggåt­gär­der för­rän bygg­nads­nämn­den har gett ett slut­be­sked, om nämn­den inte beslu­tar annat.

Bygg­her­rens ansvar för kon­trol­len av genom­fö­ran­det

5 §   Bygg­her­ren ska se till att varje bygg-, rivnings-​​ och markåt­gärd som bygg­her­ren utför eller låter utföra genom­förs i enlig­het med de krav som gäl­ler för åtgär­den enligt denna lag eller före­skrif­ter eller beslut som har med­de­lats med stöd av lagen. Om åtgär­den är lov- eller anmäl­nings­plik­tig, ska bygg­her­ren se till att den kon­trol­le­ras enligt den kon­troll­plan som bygg­nads­nämn­den fast­stäl­ler i start­be­ske­det.

Kon­troll­plan

6 §   Bygg­her­ren ska se till att det finns en plan för kon­trol­len av en bygg- eller riv­nings­åt­gärd som avses i 3 § (kon­troll­plan) med upp­gif­ter om
   1. vilka kon­trol­ler som ska göras och vad kon­trol­lerna ska avse,
   2. vem som ska göra kon­trol­lerna,
   3. vilka anmäl­ningar som ska göras till bygg­nads­nämn­den,
   4. vilka arbets­plats­be­sök som bygg­nads­nämn­den bör göra och när besö­ken bör ske,
   5. vilka bygg­pro­duk­ter som kan åter­an­vän­das och hur dessa ska tas om hand, och
   6. vil­ket avfall som åtgär­den kan ge upp­hov till och hur avfal­let ska tas om hand, sär­skilt hur man avser att möj­lig­göra
      a) mate­ri­alå­ter­vin­ning av hög kva­li­tet, och
      b) avlägs­nande och säker han­te­ring av far­liga ämnen.
Lag (2020:603).

7 §   Kon­troll­pla­nen ska vara anpas­sad till omstän­dig­he­terna i det enskilda fal­let och ha den utform­ning och detal­je­rings­grad som behövs för att på ett ända­måls­en­ligt sätt säker­ställa att
   1. alla väsent­liga krav som avses i 8 kap. 4 § upp­fylls,
   2. för­bu­det mot för­vansk­ning enligt 8 kap. 13 § följs, och
   3. kra­ven på var­sam­het enligt 8 kap. 17 och 18 §§ upp­fylls.
Lag (2011:335).

8 §   Av kon­troll­pla­nen ska det framgå i vil­ken omfatt­ning kon­trol­len ska utfö­ras
   1. inom ramen för bygg­her­rens doku­men­te­rade egen­kon­troll, eller
   2. av någon som har sär­skild sak­kun­skap och erfa­ren­het i fråga om sådana åtgär­der som kon­trol­len avser (sak­kun­nig) och som kan styrka sin sak­kun­nig­het med ett cer­ti­fi­kat som har utfär­dats av ett organ som har ackre­di­te­rats för detta ända­mål enligt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackre­di­te­ring och upp­hä­vande av för­ord­ning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackre­di­te­ring och tek­nisk kon­troll eller av någon som upp­fyl­ler mot­sva­rande krav enligt bestäm­mel­ser i ett annat land inom Euro­pe­iska uni­o­nen eller Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det. Lag (2022:1122).

Kon­trol­l­an­sva­riga

9 §   För den kon­troll som avses i 5 § ska det fin­nas en eller flera kon­trol­l­an­sva­riga som
   1. har den kun­skap, erfa­ren­het och lämp­lig­het som behövs för upp­gif­ten och kan styrka detta med ett bevis om cer­ti­fi­e­ring, och
   2. har en själv­stän­dig ställ­ning i för­hål­lande till den som utför den åtgärd som ska kon­trol­le­ras.

Om det finns flera kon­trol­l­an­sva­riga, ska bygg­her­ren se till att någon av dem sam­ord­nar de kon­trol­l­an­sva­ri­gas upp­gif­ter.

Den cer­ti­fi­e­ring som avses i första styc­ket 1 ska vara gjord av någon som har ackre­di­te­rats för detta ända­mål enligt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackre­di­te­ring och upp­hä­vande av för­ord­ning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackre­di­te­ring och tek­nisk kon­troll eller av någon som upp­fyl­ler mot­sva­rande krav enligt bestäm­mel­ser i ett annat land inom Euro­pe­iska uni­o­nen eller Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det. Cer­ti­fi­e­ringen ska vara tids­be­grän­sad och avse ett visst slag av arbete. Lag (2022:1122).

10 §   Trots 9 § krävs det inte någon kon­trol­l­an­sva­rig i fråga om
   1. små änd­ringar av en- eller två­bo­stads­hus, om bygg­nads­nämn­den inte beslu­tar annat, eller
   2. andra små åtgär­der enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 10 §.

11 §   En kon­trol­l­an­sva­rig ska
   1. biträda bygg­her­ren med att upp­rätta för­slag till den kon­troll­plan som krävs enligt 6 §, och med att iden­ti­fi­era avfall och åter­an­vänd­bara bygg­pro­duk­ter som bygg- och riv­nings­åt­gär­derna kan ge upp­hov till,
   2. se till att kon­troll­pla­nen och gäl­lande bestäm­mel­ser och vill­kor för åtgär­derna följs samt att nöd­vän­diga kon­trol­ler utförs,
   3. vid avvi­kel­ser från före­skrif­ter och vill­kor som avses i 2 infor­mera bygg­her­ren och vid behov med­dela bygg­nads­nämn­den,
   4. när­vara vid tek­niska sam­råd, besikt­ningar och andra kon­trol­ler samt vid bygg­nads­nämn­dens arbets­plats­be­sök,
   5. doku­men­tera sina bygg­plats­be­sök och notera iakt­ta­gel­ser som kan vara av värde vid utvär­de­ringen inför slut­be­ske­det,
   6. avge ett utlå­tande till bygg­her­ren och bygg­nads­nämn­den som under­lag för slut­be­sked, och
   7. om den kon­trol­l­an­sva­riga läm­nar sitt upp­drag, med­dela detta till bygg­nads­nämn­den. Lag (2020:603).

12 §   Om en kon­trol­l­an­sva­rig inte utför sina upp­gif­ter enligt 11 §, ska bygg­her­ren ome­del­bart under­rätta bygg­nads­nämn­den. Om en kon­trol­l­an­sva­rig har läm­nat sitt upp­drag, ska bygg­her­ren före­slå en ny kon­trol­l­an­sva­rig.

13 §   Om en kon­trol­l­an­sva­rig har läm­nat sitt upp­drag ska bygg­nads­nämn­den utse en ny kon­trol­l­an­sva­rig.

Tek­niskt sam­råd

14 §   I fråga om sådana åtgär­der som avses i 3 § ska bygg­nads­nämn­den utan dröjs­mål efter att lov har getts eller anmä­lan har kom­mit in kalla till ett sam­man­träde för tek­niskt sam­råd, om
   1. det krävs en kon­trol­l­an­sva­rig enligt det som föl­jer av 9 och 10 §§,
   2. ett sådant sam­råd inte är uppen­bart obe­höv­ligt, eller
   3. bygg­her­ren har begärt ett sådant sam­råd.

Tek­niskt sam­råd behövs inte för sådana åtgär­der som avses i 9 kap. 4 a-4 c §§ eller för flytt­ning av en enstaka enkel bygg­nad, om bygg­nads­nämn­den inte beslu­tar annat. Bygg­nads­nämn­den får besluta att tek­niskt sam­råd inte behövs för att flytta flera enkla bygg­na­der.

En kal­lelse enligt första styc­ket ska vara skrift­lig och skic­kas till bygg­her­ren och den eller dem som är kon­trol­l­an­sva­riga. Kal­lel­sen ska också skic­kas till dem i övrigt som enligt detta kapi­tel ska ges till­fälle att delta i sam­rå­det eller som enligt bygg­nads­nämn­dens bedöm­ning bör ges till­fälle att delta. Lag (2015:668).

15 §   Om sam­rå­det rör byggåt­gär­der som avser en arbets­lo­kal eller ett per­so­nal­rum för arbets­ta­gare som ska utföra arbete för en arbets­gi­vares räk­ning, ska bygg­nads­nämn­den ge den myn­dig­het som ansva­rar för arbets­mil­jöfrå­gor (arbets­mil­jö­myn­dig­he­ten) och en repre­sen­tant för arbets­ta­garna till­fälle att delta i sam­rå­det. Om det behövs, ska nämn­den även i andra fall ge arbets­mil­jö­myn­dig­he­ten till­fälle att delta i sam­rå­det.

Om sam­rå­det rör byggåt­gär­der som avser till­fäl­liga per­so­nal­bo­stä­der för sam­man­lagt minst tio boende ska bygg­nads­nämn­den ge en repre­sen­tant för arbets­ta­garna till­fälle att delta i sam­rå­det.

Vid tillämp­ningen av denna para­graf ska det som gäl­ler i fråga om arbets­ta­gare också gälla andra som enligt arbets­mil­jö­la­gen (1977:1160) ska lik­stäl­las med arbets­ta­gare.

16 §   Om sam­rå­det avser en åtgärd för vil­ken det krävs ett fär­dig­stäl­lan­de­skydd enligt lagen (2014:227) om fär­dig­stäl­lan­de­skydd, ska bygg­nads­nämn­den ge den som sva­rar för skyd­det till­fälle att delta i sam­rå­det. Lag (2014:228).

17 §   Om sam­rå­det avser en befint­lig bygg­nad som inne­hål­ler ett skydds­rum, ska bygg­nads­nämn­den ge den myn­dig­het som avses i 3 kap. 1 § lagen (2006:545) om skydds­rum till­fälle att yttra sig.

18 §   Bygg­her­ren ska senast vid det tek­niska sam­rå­det till bygg­nads­nämn­den lämna
   1. ett för­slag till en sådan kon­troll­plan som krävs enligt 6 §, samt
   2. de tek­niska hand­lingar som, utö­ver ansök­nings­hand­ling­arna enligt 9 kap. 21 §, krävs för att bygg­nads­nämn­den ska kunna pröva frå­gan om start­be­sked.

Om ett cer­ti­fi­e­rat bygg­pro­jek­te­rings­fö­re­tag som avses i 9 kap. 32 b § har använts för pro­jek­te­ring och bygg­her­ren öns­kar att start­be­sked med stöd av 25 a § ska ges utan att vissa krav ska prö­vas, ska bygg­her­ren senast vid det tek­niska sam­rå­det dess­utom lämna en upp­gift om vil­ket före­tag som har använts.

Första styc­ket 1 gäl­ler inte riv­nings­åt­gär­der, om bygg­nads­nämn­den i det enskilda fal­let har beslu­tat att det inte behövs någon kon­troll­plan. Lag (2022:1084).

19 §   Vid det tek­niska sam­rå­det ska man gå ige­nom
   1. arbe­tets pla­ne­ring och orga­ni­sa­tion,
   2. bygg­her­rens för­slag till kon­troll­plan och de hand­lingar i övrigt som bygg­her­ren har gett in,
   3. hur iden­ti­fi­e­ringen av avfall och åter­an­vänd­bara bygg­pro­duk­ter har gjorts,
   4. beho­vet av att bygg­nads­nämn­den gör arbets­plats­be­sök eller av andra till­syn­såt­gär­der,
   5. beho­vet av ett fär­dig­stäl­lan­de­skydd,
   6. beho­vet av uts­tak­ning,
   7. bygg­nads­nämn­dens behov av ytter­li­gare hand­lingar inför beslut om kon­troll­plan eller start­be­sked, och
   8. beho­vet av ytter­li­gare sam­man­trä­den.
Lag (2020:603).

20 §   Om bygg­nads­nämn­den fin­ner att de åtgär­der som det tek­niska sam­rå­det avser krä­ver till­stånd av eller anmä­lan till någon annan myn­dig­het, ska nämn­den upp­lysa bygg­her­ren om detta under sam­rå­det.

21 §   Bygg­nads­nämn­den ska föra pro­to­koll över det tek­niska sam­rå­det.

För­fa­ran­det när det inte behövs något tek­niskt sam­råd

22 §   Om det enligt 14 § inte behövs något tek­niskt sam­råd, ska bygg­nads­nämn­den i beslu­tet om lov eller sna­rast möj­ligt där­ef­ter eller efter det att anmä­lan har kom­mit in
   1. ge start­be­sked, eller
   2. före­lägga bygg­her­ren att ge in de ytter­li­gare hand­lingar som behövs för nämn­dens pröv­ning i frå­gan om start­be­sked.

Om bygg­nads­nämn­den fin­ner att de åtgär­der som lovet eller anmä­lan avser krä­ver till­stånd av någon annan myn­dig­het, ska nämn­den upp­lysa bygg­her­ren om detta.

Bygg­nads­nämn­dens start­be­sked

23 §   Bygg­nads­nämn­den ska med ett start­be­sked god­känna att en åtgärd som avses i 3 § får påbör­jas, om
   1. åtgär­den kan antas komma att upp­fylla de krav som gäl­ler enligt denna lag eller före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av lagen,
   2. ett bevis om att det finns ett fär­dig­stäl­lan­de­skydd som avses i 16 § har visats upp för nämn­den, om det krävs ett sådant skydd,
   3. ett bevis om besked om skydds­rum har visats upp för nämn­den, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skydds­rum,
   4. en redo­vis­ning av alter­na­tiva ener­gi­för­sörj­nings­sy­stem har visats upp för nämn­den, om en sådan redo­vis­ning krävs enligt 23 § lagen (2006:985) om ener­gi­de­kla­ra­tion för bygg­na­der, och
   5. de vill­kor som har upp­ställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är upp­fyllda.

Vid anmä­lan som avser åtgär­der enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska bygg­nads­nämn­dens bedöm­ning enligt första styc­ket endast omfatta det som anges i första styc­ket 1. Lag (2015:668).

24 §   I start­be­ske­det ska bygg­nads­nämn­den
   1. fast­ställa den kon­troll­plan som ska gälla för åtgär­derna enligt bygg­her­rens för­slag och det som kom­mit fram i det tek­niska sam­rå­det eller annars i hand­lägg­ningen av ären­det, med upp­gift om vem eller vilka som är sak­kun­niga eller kon­trol­l­an­sva­riga,
   2. bestämma vill­kor för att få påbörja åtgär­derna, om sådana vill­kor behövs,
   3. bestämma vill­kor och unge­fär­lig tid­punkt för uts­tak­ning, om uts­tak­ning behövs,
   4. bestämma vilka hand­lingar som ska läm­nas till nämn­den inför beslut om slut­be­sked,
   5. ge upp­lys­ningar om krav enligt annan lag­stift­ning, i den mån sådana upp­lys­ningar behövs, och
   6. ange vid vil­ken tid­punkt som åtgär­derna får påbör­jas om de enligt 9 kap. 36 eller 37 § inte får påbör­jas direkt eller om beslu­tet om lov för åtgär­derna enligt 42 a § inte får verk­stäl­las direkt. Lag (2022:909).

25 §   Ett start­be­sked för lov­plik­tiga åtgär­der upp­hör att gälla den dag då beslu­tet om lov upp­hör att gälla.

Ett start­be­sked för anmäl­nings­plik­tiga åtgär­der upp­hör att gälla två år efter att start­be­ske­det gavs. Om arbe­tena då har påbör­jats men inte avslu­tats och ett nytt tek­niskt sam­råd behövs, ska bygg­nads­nämn­den kalla till ett nytt sam­man­träde för tek­niskt sam­råd. Om det finns för­ut­sätt­ningar för slut­sam­råd enligt 30 § får bygg­nads­nämn­den i stäl­let kalla till slut­sam­råd.

Det som sägs om slut­sam­råd i andra styc­ket gäl­ler även när start­be­sked enligt första styc­ket upp­hör att gälla.

Sär­skilda bestäm­mel­ser för det fall ett cer­ti­fi­e­rat bygg­pro­jek­te­rings­fö­re­tag har använts för pro­jek­te­ring

25 a §   Om ett cer­ti­fi­e­rat bygg­pro­jek­te­rings­fö­re­tag som avses i 9 kap. 32 b § har använts för pro­jek­te­ring vid nybygg­nad av ett sådant bostads­hus som fram­går av före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 9 § 4, ska start­be­sked ges utan pröv­ning av om kra­ven i 8 kap. 1 § 1 och 3 samt 4 § är upp­fyllda. Detta gäl­ler trots vad som före­skrivs i 23 § första styc­ket 1. Lag (2022:1084).

Uts­tak­ning

26 §   När bygg­nads­nämn­den har gett ett start­be­sked enligt 23 §, ska nämn­den skynd­samt och inom den tid som anges i beske­det låta staka ut bygg­na­den, till­bygg­na­den eller anlägg­ningen och märka ut dess höjd­läge, om det behövs med hän­syn till för­hål­lan­dena på plat­sen och omstän­dig­he­terna i övrigt.

Om bygg­na­den eller anlägg­ningen till sitt läge är direkt bero­ende av grän­sen mot en gran­nes fas­tig­het, ska gran­nen kal­las till uts­tak­ningen.

Arbets­plats­be­sök

27 §   Efter ett start­be­sked enligt 23 § ska bygg­nads­nämn­den minst en gång under arbe­tets gång besöka den plats där åtgär­derna genom­förs, om
   1. start­be­ske­det har före­gåtts av ett tek­niskt sam­råd, och
   2. ett arbets­plats­be­sök inte kan anses obe­höv­ligt.

Ett arbets­plats­be­sök ska all­tid göras, om start­be­ske­det avser ett stort eller kom­pli­ce­rat bygg­pro­jekt eller om bygg­nads­nämn­den och bygg­her­ren vid det tek­niska sam­rå­det har kom­mit över­ens om ett arbets­plats­be­sök.

28 §   Bygg­nads­nämn­den ska föra pro­to­koll över arbets­plats­be­sö­ket. Pro­to­kol­let ska skic­kas till bygg­her­ren och den kon­trol­l­an­sva­rige.

Kom­plet­te­rande vill­kor

29 §   Bygg­nads­nämn­den får besluta om kom­plet­te­rande vill­kor för bygg- eller riv­nings­åt­gär­derna eller för kon­trol­len, om
   1. sådana vill­kor behövs för att upp­fylla kra­ven enligt denna lag eller före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av lagen, och
   2. beho­vet av vill­ko­ren inte kunde för­ut­ses när start­be­ske­det gavs.

Slut­sam­råd

30 §   I sam­band med att byggåt­gär­der som har omfat­tats av ett tek­niskt sam­råd avslu­tas ska bygg­nads­nämn­den kalla till ett sam­man­träde för slut­sam­råd, om det inte är uppen­bart obe­höv­ligt.

31 §   En kal­lelse enligt 30 § ska vara skrift­lig och skic­kas till
   1. bygg­her­ren,
   2. den eller de kon­trol­l­an­sva­riga, och
   3. övriga som enligt bygg­nads­nämn­den bör ges till­fälle att delta.

32 §   Slut­sam­rå­det ska nor­malt hål­las på den plats där byggåt­gär­derna har genom­förts. Vid slut­sam­rå­det ska föl­jande gås ige­nom:
   1. hur kon­troll­pla­nen, andra vill­kor i start­be­ske­det och kom­plet­te­rande vill­kor har följts,
   2. avvi­kel­ser från de krav som gäl­ler för åtgär­derna,
   3. den kon­trol­l­an­sva­ri­ges utlå­tande enligt 11 § 6,
   4. den kon­trol­l­an­sva­ri­ges och bygg­nads­nämn­dens doku­men­ta­tion över besök på bygg­ar­bets­plat­sen och annan doku­men­ta­tion över arbe­tets utfö­rande,
   5. behov av andra åtgär­der, och
   6. för­ut­sätt­ning­arna för ett slut­be­sked.

33 §   Bygg­nads­nämn­den ska föra pro­to­koll över slut­sam­rå­det.

Bygg­nads­nämn­dens slut­be­sked

34 §   Bygg­nads­nämn­den ska med ett slut­be­sked god­känna att en eller flera åtgär­der som avses i 3 § ska anses slut­förda och, i fråga om byggåt­gär­der, att bygg­nads­ver­ket får tas i bruk, om
   1. bygg­her­ren har visat att alla krav som gäl­ler för åtgär­derna enligt lovet, kon­troll­pla­nen, start­be­ske­det eller beslut om kom­plet­te­rande vill­kor är upp­fyllda,
   2. bygg­her­ren har visat att denne har gett in en kli­mat­de­kla­ra­tion enligt lagen (2021:787) om kli­mat­de­kla­ra­tion för bygg­na­der eller gjort san­no­likt att det inte finns någon skyl­dig­het att ge in en kli­mat­de­kla­ra­tion, och
   3. nämn­den inte har fun­nit skäl att ingripa enligt 11 kap.
Lag (2021:788).

35 §   Trots 34 § 1 får ett slut­be­sked ges om det finns bris­ter i upp­fyl­lan­det som är för­sum­bara.

Bygg­nads­nämn­den ska i slut­be­ske­det göra de anmärk­ningar som behövs med anled­ning av bris­terna.

36 §   Om ett slut­be­sked inte kan ges på grund av att en brist som inte är för­sum­bar behö­ver avhjäl­pas eller på grund av att en kon­troll behö­ver göras i ett senare skede, får bygg­nads­nämn­den ge ett slut­be­sked som är bero­ende av att bris­ten avhjälps eller att kon­trol­len görs (inte­ri­mis­tiskt slut­be­sked). Ett inte­ri­mis­tiskt slut­be­sked får avse etap­per i ett pro­jekt.

Om det behövs, ska nämn­den i ett inte­ri­mis­tiskt slut­be­sked ange vad som gäl­ler i fråga om möj­lig­he­terna att ta ett bygg­nads­verk i bruk.

När bris­ten är avhjälpt eller kon­trol­len är gjord ska nämn­den slut­ligt pröva frå­gan om slut­be­sked enligt 34 §.
Lag (2014:900).

37 §   Bygg­nads­nämn­den ska pröva frå­gan om slut­be­sked så snart nämn­den har fått in eller skaf­fat sig det under­lag som behövs för pröv­ningen. Hand­lägg­ningen ska ske skynd­samt.

Om nämn­den fin­ner att det finns skäl för ett ingri­pande enligt 11 kap., ska nämn­den också hand­lägga den frå­gan skynd­samt.


11 kap. Till­syn, till­träde, ingri­pan­den och påfölj­der

1 §   Detta kapi­tel inne­hål­ler bestäm­mel­ser om
   1. till­sy­nen all­mänt, möj­lig­het att få ett ingri­pan­de­be­sked samt skyl­dig­het att ge till­träde och lämna upp­lys­ningar för till­sy­nen,
   2. till­sy­nen över kom­mu­nala beslut,
   3. före­läg­gan­den som behövs för att reg­ler, domar och beslut ska föl­jas,
   4. genom­fö­rande på den för­sum­li­ges bekost­nad och för­bud mot fort­satt arbete eller använd­ning av bygg­nads­verk,
   5. ingri­pan­den mot kon­trol­lan­ter, cer­ti­fi­e­rade bygg­pro­jek­te­rings­fö­re­tag och kon­trol­l­an­sva­riga,
   6. att före­läg­gan­den och för­bud får för­e­nas med vite eller ska genom­fö­ras ome­del­bart,
   7. handräck­ning,
   8. anteck­ningar av före­läg­gan­den och för­bud i fas­tig­hets­re­gist­ret samt ver­kan av före­läg­gan­den och för­bud vid ägar­byte,
   9. byggs­ank­tions­av­gif­ter,
   10. över­lå­telse av egen­dom efter en över­trä­delse,
   11. tyst­nads­plikt, och
   12. avgift vid till­syn.
Lag (2022:1084).

All­mänt om till­sy­nen

2 §   Till­sy­nen över att denna lag och EU-​för­ord­ningar i frå­gor inom lagens tillämp­nings­om­råde samt före­skrif­ter, domar och andra beslut som har med­de­lats med stöd av lagen eller en sådan EU-​för­ord­ning följs utövas enligt detta kapi­tel och före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap.

3 §   Till­sy­nen ska utövas av rege­ringen, läns­sty­rel­sen och den eller de stat­liga myn­dig­he­ter i övrigt som rege­ringen bestäm­mer och av bygg­nads­nämn­den (till­syns­myn­dig­he­terna).

Till­syns­myn­dig­he­terna ska sam­ar­beta med varandra samt med sådana stat­liga och kom­mu­nala organ som full­gör upp­gif­ter av bety­delse för till­syns­verk­sam­he­ten.

4 §   Har upp­hävts genom lag (2018:578).

5 §   En till­syns­myn­dig­het ska pröva för­ut­sätt­ning­arna för och beho­vet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapi­tel, så snart det finns anled­ning att anta att någon inte har följt en bestäm­melse i denna lag, i före­skrif­ter, domar eller andra beslut som har med­de­lats med stöd av lagen eller i EU-​för­ord­ningar som rör frå­gor inom lagens tillämp­nings­om­råde.

6 §   Det som gäl­ler för bygg­nads­verk i detta kapi­tel ska tilläm­pas också i fråga om skyl­tar och lju­san­ord­ningar.

Ingri­pan­de­be­sked

7 §   Om någon begär det, ska bygg­nads­nämn­den i ett skrift­ligt ingri­pan­de­be­sked redo­visa om det i fråga om ett visst bygg­nads­verk har vid­ta­gits någon åtgärd som enligt nämn­dens bedöm­ning moti­ve­rar ett ingri­pande enligt detta kapi­tel.

Till­träde och upp­lys­ningar

8 §   För att full­göra sina upp­gif­ter enligt denna lag har
   1. bygg­nads­nämn­den och läns­sty­rel­sen samt den som på nämn­dens eller läns­sty­rel­sens upp­drag utför ett arbete rätt att få till­träde till fas­tig­he­ter och bygg­nads­verk samt att där vidta de åtgär­der som behövs för att utföra arbe­tet,
   2. en till­syns­myn­dig­het rätt att på begä­ran få de upp­lys­ningar och hand­lingar från bygg­her­ren, fas­tig­hets­ä­ga­ren eller äga­ren av ett bygg­nads­verk som behövs för till­sy­nen, och
   3. en till­syns­myn­dig­het rätt att hos den som till­ver­kar eller repre­sen­te­rar den som till­ver­kar och hos den som impor­te­rar eller salu­för bygg­pro­duk­ter som omfat­tas av till­sy­nen
      a) få till­gång till pro­duk­ter för kon­troll,
      b) på begä­ran få de upp­lys­ningar och hand­lingar som behövs, och
      c) få till­träde till områ­den, loka­ler och andra utrym­men, dock inte bostä­der.

Till­syns­myn­dig­he­tens rätt enligt första styc­ket 3 gäl­ler även hos den som instal­le­rar his­sar.

En myn­dig­het som fram­stäl­ler kar­tor för sam­häl­lets behov har för att full­göra sin kart­lägg­nings­upp­gift också en sådan rätt till till­träde som anges i första styc­ket 1, dock inte till bostä­der.

Om det behövs för att till­syns­myn­dig­he­ten ska kunna ta del av inne­hål­let i ett utländskt cer­ti­fi­kat, intyg eller annan hand­ling, ska hand­lingen på myn­dig­he­tens begä­ran visas i över­sätt­ning till svenska. Över­sätt­ningen behö­ver inte vara auk­to­ri­se­rad. Lag (2022:909).

8 a §   En till­syns­myn­dig­het som ska över­vaka och utvär­dera tek­niska bedöm­nings­or­gan enligt arti­kel 29.3 i för­ord­ning (EU) nr 305/2011 har rätt att hos bedöm­nings­or­ga­nen
   1. på begä­ran få de upp­lys­ningar och hand­lingar som behövs, och
   2. få till­träde till loka­ler.
Lag (2013:306).

8 b §   Den som till­ver­kar eller repre­sen­te­rar den som till­ver­kar och den som impor­te­rar eller salu­för bygg­pro­duk­ter ska efter beslut från till­syns­myn­dig­he­ten ersätta myn­dig­he­ten för kost­na­der vid prov­tag­ning och under­sök­ning av prov, om en pro­dukt vid till­syn enligt 2 § visar sig inte upp­fylla gäl­lande krav. Lag (2013:306).

8 c §   Den som till­ver­kar eller repre­sen­te­rar den som till­ver­kar och den som impor­te­rar eller salu­för bygg­pro­duk­ter ska få ersätt­ning från till­syns­myn­dig­he­ten för pro­duk­ter som ska kon­trol­le­ras enligt 8 § första styc­ket 3, om det finns sär­skilda skäl för det. Lag (2013:306).

9 §   Polis­myn­dig­he­ten ska lämna det biträde som behövs för till­träde enligt 8 §. Lag (2014:769).

Till­syn över kom­mu­nala beslut

10 §   När läns­sty­rel­sen enligt 5 kap. 30, 38 eller 39 § har fått ett med­de­lande om att en kom­mun beslu­tat att anta, ändra eller upp­häva en detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser, ska läns­sty­rel­sen inom tre vec­kor besluta om den ska över­pröva kom­mu­nens beslut eller inte.

Läns­sty­rel­sen ska över­pröva kom­mu­nens beslut, om beslu­tet kan antas inne­bära att
   1. ett riks­in­tresse enligt 3 eller 4 kap. mil­jö­bal­ken inte till­go­do­ses,
   2. regle­ringen av sådana frå­gor om använd­ningen av mark- och vat­ten­om­rå­den som angår flera kom­mu­ner inte sam­ord­nas på ett lämp­ligt sätt,
   3. en mil­jö­kva­li­tets­norm enligt 5 kap. mil­jö­bal­ken inte följs,
   4. strand­skydd enligt 7 kap. mil­jö­bal­ken upp­hävs i strid med gäl­lande bestäm­mel­ser, eller
   5. en bebyg­gelse blir olämp­lig eller ett bygg­nads­verk olämp­ligt med hän­syn till män­ni­skors hälsa eller säker­het eller till ris­ken för olyc­kor, över­sväm­ning eller ero­sion.
Lag (2022:929).

10 a §   Om läns­sty­rel­sen har gett ett pla­ne­rings­be­sked enligt 5 kap. 10 f § om att en åtgärd inte har en sådan inne­börd som anges i 10 § andra styc­ket, får över­pröv­ning enligt 10 § eller upp­hä­vande enligt 11 § inte ske med hän­vis­ning till den fråga som beske­det avser. Om ett pla­ne­rings­be­sked för­e­nats med vill­kor och vill­ko­ret har iakt­ta­gits, får inte hel­ler sådan över­pröv­ning eller sådant upp­hä­vande ske med hän­vis­ning till den fråga som beske­det avser.

Första styc­ket gäl­ler inte om åtgär­den eller för­ut­sätt­ning­arna för pla­ne­ringen har änd­rats väsent­ligt i för­hål­lande till den eller de frå­gor som pla­ne­rings­be­ske­det avser. Lag (2017:424).

11 §   Läns­sty­rel­sen ska upp­häva kom­mu­nens beslut att anta, ändra eller upp­häva en detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser i dess hel­het, om beslu­tet har en sådan inne­börd som anges i 10 § andra styc­ket. Om kom­mu­nen med­ger det, får beslu­tet upp­hä­vas i en viss del.

Beslut enligt första styc­ket ska fat­tas inom två måna­der från det att läns­sty­rel­sen har beslu­tat om över­pröv­ning enligt 10 § första styc­ket om inte längre tid är nöd­vän­dig med hän­syn till ären­dets omfatt­ning eller andra sär­skilda omstän­dig­he­ter. Lag (2017:424).

12 §   För ett visst geo­gra­fiskt område får rege­ringen eller läns­sty­rel­sen, om det finns sär­skilda skäl, besluta att det som enligt 10 och 11 §§ gäl­ler för läns­sty­rel­sens pröv­ning av kom­mu­nens beslut också ska tilläm­pas i fråga om bygg­nads­nämn­dens beslut om lov eller för­hands­be­sked enligt 9 kap.

Om läns­sty­rel­sen beslu­tar att över­pröva ett lov eller för­hands­be­sked, får läns­sty­rel­sen besluta att lovet eller för­hands­be­ske­det inte ska gälla för­rän pröv­ningen har avslu­tats.

13 §   Har upp­hävts genom lag (2018:1732).

14 §   Har upp­hävts genom lag (2018:1732).

Plan­fö­re­läg­gan­den

15 §   Rege­ringen får före­lägga en kom­mun att inom en viss tid anta, ändra eller upp­häva en detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser (plan­fö­re­läg­gande), om det behövs för att till­go­dose ett intresse som avses i 10 § andra styc­ket 1 eller 2.

16 §   Om kom­mu­nen inte föl­jer ett plan­fö­re­läg­gande, får rege­ringen
   1. besluta att läns­sty­rel­sen på kom­mu­nens bekost­nad ska ta fram det för­slag och i övrigt göra det arbete som enligt 5 kap. behövs för att detalj­pla­nen eller områ­des­be­stäm­mel­serna ska kunna antas, änd­ras eller upp­hä­vas, och
   2. anta, ändra eller upp­häva detalj­pla­nen eller områ­des­be­stäm­mel­serna.

Lov­fö­re­läg­gan­den

17 §   Om en åtgärd som krä­ver bygg­lov, riv­nings­lov eller marklov har vid­ta­gits utan lov, ska bygg­nads­nämn­den i ett före­läg­gande ge fas­tig­he­tens eller bygg­nads­ver­kets ägare till­fälle att inom en viss tid ansöka om lov, om det är san­no­likt att lov kan ges för åtgär­den (lov­fö­re­läg­gande).

Före­läg­gan­den om under­hålls­ut­red­ning

18 §   Om det bris­ter i under­hål­let av ett bygg­nads­verk, får bygg­nads­nämn­den upp­dra åt en sak­kun­nig att utreda beho­vet av under­hållsåt­gär­der. Innan nämn­den beslu­tar om ett sådant upp­drag, ska nämn­den i ett före­läg­gande ge bygg­nads­ver­kets ägare till­fälle att inom en viss tid ge syn­punk­ter på upp­dra­get och på frå­gan om vem som ska betala kost­na­derna för upp­dra­get.

Den sak­kun­nige ska vara cer­ti­fi­e­rad enligt 10 kap. 8 § 2.

Åtgärds­före­läg­gan­den

19 §   Om en bygg­herre, ägare, nytt­jan­de­rätts­ha­vare, väg­hål­lare, kon­trol­l­an­sva­rig, sak­kun­nig eller huvud­man för en all­män plats låter bli att vidta en åtgärd och där­i­ge­nom bry­ter mot en skyl­dig­het enligt denna lag eller före­skrif­ter eller beslut som har med­de­lats med stöd av lagen, får bygg­nads­nämn­den före­lägga denne att inom en viss tid vidta åtgär­den (åtgärds­före­läg­gande).

Före­läg­gan­den om att avhjälpa ett sådant hin­der som avses i 8 kap. 2 § andra styc­ket eller 8 kap. 12 § andra styc­ket ska rik­tas mot den som har rådig­het över hind­ret. Om inte annat visas ska det anses vara äga­ren av bygg­na­den respek­tive den all­männa plat­sens huvud­man. Lag (2022:909).

Rät­tel­se­fö­re­läg­gan­den

20 §   Om det på en fas­tig­het eller i fråga om ett bygg­nads­verk har vid­ta­gits en åtgärd i strid mot denna lag eller före­skrif­ter eller beslut som har med­de­lats med stöd av lagen, får bygg­nads­nämn­den före­lägga den som äger fas­tig­he­ten eller bygg­nads­ver­ket att vidta rät­telse inom en viss tid (rät­tel­se­fö­re­läg­gande).

Bygg­nads­nämn­den får inte besluta om ett före­läg­gande om det har för­flu­tit mer än tio år från över­trä­del­sen.

Den tio­års­gräns som anges i andra styc­ket gäl­ler inte om över­trä­del­sen är att någon olov­li­gen har tagit i anspråk eller inrett en bostads­lä­gen­het för ett väsent­li­gen annat ända­mål än bostads­än­da­mål. Lag (2011:335).

Riv­nings­före­läg­gan­den

21 §   Bygg­nads­nämn­den får före­lägga äga­ren av ett bygg­nads­verk som är för­fal­let eller ska­dat i väsent­lig omfatt­ning att inom viss tid riva bygg­nads­ver­ket (riv­nings­före­läg­gande).

Ett riv­nings­före­läg­gande ska före­gås av ett före­läg­gande enligt 19 § att sätta bygg­nads­ver­ket i stånd. Detta gäl­ler dock inte om det avser bygg­nads­verk med bris­ter som kan även­tyra säker­he­ten för dem som uppe­hål­ler sig i eller i när­he­ten av bygg­nads­ver­ket och det kan antas att dessa bris­ter inte kan åtgär­das med mindre ingri­pande åtgär­der. Lag (2022:909).

Före­läg­gan­den för ökad tra­fik­sä­ker­het

22 §   Om ett bygg­nads­verk inom ett område med detalj­plan inne­bär stora olä­gen­he­ter för tra­fik­sä­ker­he­ten på grund av att för­hål­lan­dena har änd­rats, får bygg­nads­nämn­den före­lägga äga­ren att ta bort bygg­nads­ver­ket eller att vidta någon annan åtgärd med det som avhjäl­per eller mins­kar olä­gen­he­terna.

Om bygg­nads­ver­ket är en bygg­nad, får ett före­läg­gande att ta bort eller flytta bygg­na­den med­de­las endast om bygg­na­den kan flyt­tas utan svå­rig­het eller har ett ringa värde.

23 §   Bygg­nads­nämn­den får före­lägga äga­ren av en fas­tig­het eller en bygg­nad inom ett område med detalj­plan att anordna stäng­sel eller ändra utfart eller annan utgång mot gator eller vägar, om det behövs med hän­syn till tra­fik­sä­ker­he­ten.

Före­läg­gan­den om stäng­sel

24 §   Bygg­nads­nämn­den får före­lägga äga­ren av ett bygg­nads­verk att anordna stäng­sel kring det, om bygg­nads­ver­ket har bris­ter som kan även­tyra säker­he­ten för dem som uppe­hål­ler sig i eller i när­he­ten av det. Lag (2022:909).

Pro­dukt­fö­re­läg­gan­den

25 §   Till­syns­myn­dig­he­ten får i det enskilda fal­let besluta om det före­läg­gande eller för­bud som från skydds­syn­punkt behövs för att bestäm­mel­sen om bygg­pro­duk­ter i 8 kap. 20 § andra styc­ket ska föl­jas. Lag (2013:306).

26 §   Till­syns­myn­dig­he­ten får besluta om de före­läg­gan­den som behövs för att de krav på bygg­pro­duk­ter som fast­ställs i före­skrif­ter med­de­lade med stöd av 16 kap. 6 § första styc­ket 2 ska föl­jas. Lag (2022:1122).

Mark­nads­kon­troll

26 a §   Bestäm­mel­ser om mark­nads­kon­troll finns i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om mark­nads­kon­troll och över­ens­stäm­melse för pro­duk­ter och om änd­ring av direk­tiv 2004/42/EG och för­ord­ning­arna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011.

För­ord­ning (EU) 2019/1020 ska tilläm­pas även på bygg­pro­duk­ter som kom­mer i kon­takt med dricks­vat­ten.

Den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer är mark­nads­kon­troll­myn­dig­het. Lag (2024:24).

26 b §   Vid mark­nads­kon­troll enligt för­ord­ning (EU) 2019/1020 har mark­nads­kon­troll­myn­dig­he­ten befo­gen­het
   1. att enligt arti­kel 14.4 a-14.4 c kräva att eko­no­miska aktö­rer ska till­han­da­hålla hand­lingar, spe­ci­fi­ka­tio­ner, data eller upp­gif­ter,
   2. att enligt arti­kel 14.4 d utföra oan­mälda inspek­tio­ner på plats och fysiska kon­trol­ler av pro­duk­ter,
   3. att enligt arti­kel 14.4 e få till­träde till loka­ler, mark eller trans­port­me­del,
   4. att enligt arti­kel 14.4 f inleda under­sök­ningar på eget ini­ti­a­tiv,
   5. att enligt arti­kel 14.4 g kräva att eko­no­miska aktö­rer ska vidta lämp­liga åtgär­der för att få en bris­tande över­ens­stäm­melse att upp­höra eller att eli­mi­nera en risk,
   6. att enligt arti­kel 14.4 h själv vidta åtgär­der,
   7. att enligt arti­kel 14.4 j inför­skaffa, inspek­tera och demon­tera varu­pro­ver, och
   8. att enligt arti­kel 14.4 k kräva att inne­håll på ett onli­ne­gräns­snitt ska avlägs­nas, att en var­ning ska visas eller att åtkoms­ten ska begrän­sas.

Mark­nads­kon­troll­myn­dig­he­ten får inför­skaffa ett varu­prov under dold iden­ti­tet enligt arti­kel 14.4 j i för­ord­ning (EU) 2019/1020 endast om det är nöd­vän­digt för att syf­tet med kon­trol­len ska upp­nås. Myn­dig­he­ten ska under­rätta den eko­no­miska aktö­ren om att inför­skaf­fan­det har skett under dold iden­ti­tet, så snart det går utan att syf­tet med åtgär­den går för­lo­rat.

Befo­gen­he­ten enligt första styc­ket 8 gäl­ler inte i fråga om data­ba­ser som omfat­tas av tryck­fri­hets­för­ord­ning­ens eller ytt­ran­de­fri­hets­grund­la­gens skydd.

När änd­rade för­hål­lan­den ger anled­ning till det, ska mark­nads­kon­troll­myn­dig­he­ten besluta att en sådan skyl­dig­het som avses i första styc­ket 8 inte längre ska gälla.
Lag (2022:1122).

26 c §   Mark­nads­kon­troll­myn­dig­he­ten får besluta de före­läg­gan­den som behövs för att för­ord­ning (EU) 2019/1020 ska föl­jas. Lag (2022:1122).

26 d §   Polis­myn­dig­he­ten ska på begä­ran av mark­nads­kon­troll­myn­dig­he­ten lämna den hjälp som behövs för att mark­nads­kon­troll­myn­dig­he­ten ska kunna vidta åtgär­der enligt 26 b §.

Hjälp enligt första styc­ket får begä­ras endast om
   1. det på grund av sär­skilda omstän­dig­he­ter kan befa­ras att åtgär­den inte kan utfö­ras utan att en polis­mans sär­skilda befo­gen­he­ter enligt 10 § polisla­gen (1984:387) behö­ver till­gri­pas, eller
   2. det annars finns syn­ner­liga skäl.
Lag (2022:1122).

Genom­fö­rande på bekost­nad av den som fått ett före­läg­gande

27 §   Om ett före­läg­gande enligt 17 § inte följs, får bygg­nads­nämn­den besluta att på äga­rens bekost­nad låta upp­rätta de rit­ningar och beskriv­ningar samt vidta de åtgär­der i övrigt som är nöd­vän­diga för att pröva frå­gan om lov.

När den tid för syn­punk­ter som har angetts i ett före­läg­gande enligt 18 § har gått ut, får bygg­nads­nämn­den upp­dra åt en sak­kun­nig att på äga­rens bekost­nad utreda beho­vet av under­hållsåt­gär­der.

Om ett före­läg­gande enligt 19, 20, 21, 22, 23 eller 24 § inte följs, får bygg­nads­nämn­den besluta att åtgär­den ska genom­fö­ras på den för­sum­li­ges bekost­nad och hur det ska ske.

28 §   Bygg­nads­nämn­den får besluta om genom­fö­rande enligt 27 § endast om före­läg­gan­det har inne­hål­lit en upp­lys­ning om detta.

Nämn­den ska se till att genom­fö­ran­det inte ger upp­hov till oskä­liga kost­na­der.

29 §   Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten ska lämna den hjälp som behövs för att genom­föra en åtgärd som avses i 27 § tredje styc­ket.

För­bud mot fort­satt arbete eller åtgärd

30 §   Om det är uppen­bart att ett byggnads-​​, rivnings-​​ eller mark­ar­bete eller en annan åtgärd även­ty­rar en bygg­nads håll­fast­het eller med­för fara för män­ni­skors liv eller hälsa, ska bygg­nads­nämn­den för­bjuda att arbe­tet eller åtgär­den fort­sät­ter.

31 §   Om det är uppen­bart att ett byggnads-​​, rivnings-​​ eller mark­ar­bete eller en annan åtgärd stri­der mot denna lag eller en före­skrift eller ett beslut som har med­de­lats med stöd av lagen, får bygg­nads­nämn­den för­bjuda att arbe­tet eller åtgär­den fort­sät­ter.

32 §   Om bygg­her­ren i fråga om ett byggnads-​​, rivnings-​​ eller mark­ar­bete eller en annan åtgärd inte föl­jer någon väsent­lig del av en kon­troll­plan, får bygg­nads­nämn­den för­bjuda att arbe­tet fort­sät­ter till dess bris­terna har avhjälpts.

32 a §   Bygg­nads­nämn­den får i sam­band med ett före­läg­gande enligt 20 § för­bjuda att den olov­liga åtgär­den utförs på nytt, om den krä­ver bygg­lov. Lag (2014:900).

För­bud mot använd­ning av bygg­nads­verk

33 §   Bygg­nads­nämn­den får för­bjuda den som äger eller har nytt­jan­de­rätt till ett bygg­nads­verk att använda hela eller delar av bygg­nads­ver­ket, om
   1. bygg­nads­ver­ket har bris­ter som kan även­tyra säker­he­ten för dem som uppe­hål­ler sig i eller i när­he­ten av bygg­nads­ver­ket, eller
   2. det inte finns för­ut­sätt­ningar för att ge slut­be­sked enligt 10 kap. 34 eller 35 §.

Om ett bygg­nads­verk eller en del av ett bygg­nads­verk har tagits i bruk med stöd av ett inte­ri­mis­tiskt slut­be­sked, får bygg­nads­nämn­den fatta beslut om för­bud enligt första styc­ket 2 endast om det finns syn­ner­liga skäl för det. Lag (2014:900).

Byte av och ingri­pan­den mot funk­tions­kon­trol­lant, cer­ti­fi­e­rat bygg­pro­jek­te­rings­fö­re­tag eller kon­trol­l­an­sva­rig

34 §   Om bygg­nads­nämn­den fin­ner att en funk­tions­kon­trol­lant som avses i 8 kap. 25 § har åsi­do­satt sina skyl­dig­he­ter, får nämn­den besluta att en annan funk­tions­kon­trol­lant ska utses.

Nämn­den ska anmäla sitt beslut till den som har cer­ti­fi­e­rat kon­trol­lan­ten.

34 a §   Om bygg­nads­nämn­den bedö­mer att ett cer­ti­fi­e­rat bygg­pro­jek­te­rings­fö­re­tag som avses i 9 kap. 32 b § vid pro­jek­te­ringen har gjort en uppen­bar fel­be­döm­ning av kra­ven i 8 kap. 1 § 1 eller 3 eller 4 §, ska nämn­den under­rätta den som har cer­ti­fi­e­rat före­ta­get om detta. Det­samma gäl­ler om bygg­nads­nämn­den bedö­mer att före­ta­get är olämp­ligt för sin upp­gift av något annat skäl. Lag (2022:1084).

35 §   Om bygg­nads­nämn­den fin­ner att en kon­trol­l­an­sva­rig som avses i 10 kap. 9 § har åsi­do­satt sina skyl­dig­he­ter enligt 10 kap. 11 §, ska nämn­den
   1. ent­le­diga den kon­trol­l­an­sva­rige från sitt upp­drag och under­rätta den som har cer­ti­fi­e­rat den kon­trol­l­an­sva­rige om beslu­tet, och
   2. efter för­slag från bygg­her­ren besluta om en ny kon­trol­l­an­sva­rig.

36 §   Om en kon­trol­l­an­sva­rig har visat sig vara olämp­lig för sin upp­gift, får den som har cer­ti­fi­e­rat den kon­trol­l­an­sva­rige åter­kalla cer­ti­fi­e­ringen. Mot­sva­rande gäl­ler i fråga om ett cer­ti­fi­e­rat bygg­pro­jek­te­rings­fö­re­tag. Lag (2022:1084).

Vite

37 §   Ett före­läg­gande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 26 b eller 26 c § eller ett beslut om för­bud enligt 25, 30, 31, 32, 32 a eller 33 § får för­e­nas med vite.

Vitet får inte för­vand­las till fäng­else.

Frå­gor om utdö­mande av vite prö­vas av mark- och mil­jö­dom­stol.
Lag (2022:1122).

Ome­del­bart genom­fö­rande

38 §   I ett före­läg­gande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 26 b eller 26 c § eller ett beslut enligt 27 § tredje styc­ket får bygg­nads­nämn­den respek­tive mark­nads­kon­troll­myn­dig­he­ten bestämma att den åtgärd som före­läg­gan­det eller beslu­tet avser ska genom­fö­ras ome­del­bart trots att före­läg­gan­det eller beslu­tet inte har fått laga kraft.

Beslut om för­bud enligt 25, 30, 31, 32, 32 a eller 33 § gäl­ler ome­del­bart, om något annat inte bestäms. Lag (2022:1122).

Handräck­ning

39 §   Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten får efter ansö­kan av till­syns­myn­dig­he­ten besluta om handräck­ning för att genom­föra en åtgärd
   1. som avses i 8 §, eller
   2. som avses med ett före­läg­gande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har för­flu­tit mer än tio år från den över­trä­delse som före­läg­gan­det avser.

Den tio­års­gräns som anges i första styc­ket 2 gäl­ler inte om över­trä­del­sen är att någon olov­li­gen har tagit i anspråk eller inrett en bostads­lä­gen­het för ett väsent­li­gen annat ända­mål än bostads­än­da­mål.

Bestäm­mel­ser om handräck­ning finns i lagen (1990:746) om betal­nings­före­läg­gande och handräck­ning. Lag (2011:335).

Anteck­ningar i fas­tig­hets­re­gist­rets inskriv­nings­del m.m.

40 §   Den myn­dig­het som beslu­tar om ett före­läg­gande enligt 19, 20, 21, 22 eller 23 § eller för­bud enligt 33 § ska genast skicka sitt beslut till inskriv­nings­myn­dig­he­ten.

41 §   När ett beslut som avses i 40 § har kom­mit in till inskriv­nings­myn­dig­he­ten, ska myn­dig­he­ten genast göra en anteck­ning om det i fas­tig­hets­re­gist­rets inskriv­nings­del. Om före­läg­gan­det eller för­bu­det har för­e­nats med ett löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om viten, ska myn­dig­he­ten göra en anteck­ning också om detta.

Inskriv­nings­myn­dig­he­ten ska genast i ett rekom­men­de­rat brev under­rätta den som senast har sökt lag­fart eller inskriv­ning av för­värv av tomträtt om anteck­ningen, om före­läg­gan­det eller för­bu­det inte är rik­tat mot denne. Lag (2011:335).

42 §   Om bygg­nads­nämn­den åter­kal­lar ett före­läg­gande eller ett för­bud som avses i 40 §, ska nämn­den genast anmäla åter­kal­lel­sen till inskriv­nings­myn­dig­he­ten.

43 §   Så snart bygg­nads­nämn­den har fått kän­ne­dom om att ett före­läg­gande eller för­bud som avses i 40 § har upp­hävts genom ett laga­kraft­vun­net beslut eller av annan anled­ning har upp­hört att gälla, ska nämn­den anmäla detta till inskriv­nings­myn­dig­he­ten.

44 §   Så snart bygg­nads­nämn­den har fått kän­ne­dom om att ett före­läg­gande som avses i 40 § har följts, ska nämn­den anmäla detta till inskriv­nings­myn­dig­he­ten.

45 §   När en anmä­lan enligt 42, 43 eller 44 § som avser en anteck­ning som har gjorts enligt 41 § har kom­mit in till inskriv­nings­myn­dig­he­ten, ska myn­dig­he­ten ta bort anteck­ningen.

Ver­kan av ett före­läg­gande eller för­bud vid ägar­byte

46 §   Om ett före­läg­gande enligt 19, 20, 21, 22 eller 23 § eller för­bud enligt 33 § har rik­tats mot fas­tig­he­tens ägare och fas­tig­he­ten där­ef­ter byter ägare, gäl­ler före­läg­gan­det eller för­bu­det i stäl­let mot den nya äga­ren.

47 §   Om ett före­läg­gande eller för­bud i ett fall som avses i 46 § har för­e­nats med löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om viten och ägar­by­tet har skett genom köp, byte eller gåva, gäl­ler vitet mot den nya äga­ren räk­nat från och med den första tids­pe­riod som bör­jar löpa efter ägan­de­rätt­sö­ver­gången under för­ut­sätt­ning att vites­före­läg­gan­det dess­förin­nan har anteck­nats enligt 41 §.

48 §   Andra viten än sådana löpande viten som avses i 47 § gäl­ler inte mot den nya äga­ren vid ett ägar­byte som avses i 46 §. Bygg­nads­nämn­den får i stäl­let besluta om ett sär­skilt vites­före­läg­gande mot den nya äga­ren.

49 §   Det som enligt 46 och 48 §§ gäl­ler i fråga om byte av ägare till en fas­tig­het ska tilläm­pas också på byte av ägare till en bygg­nad på mark som till­hör någon annan.

50 §   I ären­den om före­läg­gan­den eller för­bud som avses i 46 § ska rät­te­gångs­bal­kens bestäm­mel­ser om ver­kan av att tvis­te­fö­re­må­let över­låts och om tredje mans del­ta­gande i rät­te­gång tilläm­pas.

Byggs­ank­tions­av­gif­ter

51 §   Om någon bry­ter mot en bestäm­melse i 8-10 kap. eller i före­skrif­ter eller beslut som har med­de­lats med stöd av någon av bestäm­mel­serna i 16 kap. 2-10 §§ eller mot en bestäm­melse i en EU-​för­ord­ning om krav på bygg­nads­verk eller bygg­pro­duk­ter, ska till­syns­myn­dig­he­ten ta ut en sär­skild avgift (byggs­ank­tions­av­gift) enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 12 §.

52 §   Byggs­ank­tions­av­gif­tens stor­lek ska framgå av de före­skrif­ter som rege­ringen har med­de­lat med stöd av 16 kap. 12 §. Avgif­ten får uppgå till högst 50 pris­bas­belopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ soci­al­för­säk­rings­bal­ken. När rege­ringen med­de­lar före­skrif­ter om avgif­tens stor­lek, ska hän­syn tas till över­trä­del­sens all­var och bety­del­sen av den bestäm­melse som över­trä­del­sen avser. Lag (2013:307).

53 §   En byggs­ank­tions­av­gift ska tas ut även om över­trä­del­sen inte har skett upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het.

Avgif­ten behö­ver dock inte tas ut om det är oskä­ligt med hän­syn till
   1. att den avgifts­skyl­dige på grund av sjuk­dom inte har för­mått att själv eller genom någon annan full­göra sin skyl­dig­het,
   2. att över­trä­del­sen berott på en omstän­dig­het som den avgifts­skyl­dige inte har kun­nat eller bort för­utse eller kun­nat påverka, eller
   3. vad den avgifts­skyl­dige har gjort för att und­vika att en över­trä­delse skulle inträffa.

53 a §   En byggs­ank­tions­av­gift får i ett enskilt fall sät­tas ned om avgif­ten inte står i rim­lig pro­por­tion till den över­trä­delse som har begåtts. Avgif­ten får sät­tas ned till hälf­ten eller en fjär­de­del.

Vid pröv­ningen enligt första styc­ket ska det sär­skilt beak­tas om över­trä­del­sen inte har skett upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het eller om över­trä­del­sen av andra skäl kan anses vara av mindre all­var­lig art. Lag (2013:307).

54 §   En byggs­ank­tions­av­gift ska inte tas ut om rät­telse sker innan frå­gan om sank­tion eller ingri­pande enligt detta kapi­tel har tagits upp till över­lägg­ning vid ett sam­man­träde med till­syns­myn­dig­he­ten.

55 §   En byggs­ank­tions­av­gift ska inte tas ut om över­trä­del­sen har med­fört att ett vite har dömts ut.

56 §   En byggs­ank­tions­av­gift ska inte tas ut om över­trä­del­sen avser riv­ning av en bygg­nad och riv­ningen har
   1. gjorts med stöd av annan lag eller för­fatt­ning,
   2. varit nöd­vän­dig för att undan­röja risk för män­ni­skors liv eller hälsa eller för att avvärja eller begränsa en omfat­tande skada på annan egen­dom, eller
   3. gjorts på grund av att bygg­na­den till väsent­lig del var ska­dad till följd av en elds­våda eller någon annan lik­nande hän­delse.

57 §   En byggs­ank­tions­av­gift ska tas ut av
   1. den som när över­trä­del­sen begicks var ägare till den fas­tig­het eller det bygg­nads­verk som över­trä­del­sen avser,
   2. den som begick över­trä­del­sen, eller
   3. den som har fått en för­del av över­trä­del­sen.

58 §   Innan till­syns­myn­dig­he­ten beslu­tar att ta ut en byggs­ank­tions­av­gift ska den som ansprå­ket rik­tas mot ges till­fälle att yttra sig.

En byggs­ank­tions­av­gift får inte beslu­tas, om den som ansprå­ket rik­tas mot inte har getts till­fälle att yttra sig inom fem år efter över­trä­del­sen.

59 §   Ett beslut om att ta ut en byggs­ank­tions­av­gift ska del­ges den avgifts­skyl­dige.

60 §   Om två eller flera är avgifts­skyl­diga för samma över­trä­delse, är de soli­da­riskt ansva­riga för betal­ningen.

61 §   En byggs­ank­tions­av­gift ska beta­las inom två måna­der efter det att beslu­tet om att ta ut avgif­ten har del­getts den avgifts­skyl­dige enligt 59 §. Det gäl­ler dock inte, om till­syns­myn­dig­he­ten i beslu­tet har bestämt en senare betal­nings­dag.

Ett beslut om byggs­ank­tions­av­gift får efter sista betal­nings­da­gen verk­stäl­las som en dom som har vun­nit laga kraft.

Om ett beslut om byggs­ank­tions­av­gift inte har verk­ställts inom tio år från det att beslu­tet vann laga kraft, behö­ver avgif­ten inte beta­las.

62 §   Byggs­ank­tions­av­gif­ten ska till­falla kom­mu­nen när det är bygg­nads­nämn­den som har beslu­tat att ta ut avgif­ten och i övrigt till­falla sta­ten.

63 §   Om en skyl­dig­het att betala en byggs­ank­tions­av­gift har upp­hävts genom ett beslut som har vun­nit laga kraft, ska till­syns­myn­dig­he­ten åter­be­tala avgif­ten jämte ränta enligt 5 § rän­te­la­gen (1975:635) för tiden från den dag avgif­ten beta­la­des till och med den dag åter­be­tal­ningen sker.

Över­lå­telse av egen­dom efter en över­trä­delse

64 §   Bestäm­mel­serna om rätt till avdrag på köpeskil­ling eller häv­ning av köp i 4 kap. 12 § jor­da­bal­ken ska tilläm­pas när egen­dom över­låts mot ersätt­ning efter en över­trä­delse som avses i 51 § men innan rät­telse har skett, om inte över­lå­ta­ren vid över­lå­tel­sen upp­lyst om över­trä­del­sen eller för­vär­va­ren annars känt till eller bort känna till över­trä­del­sen.

Tyst­nads­plikt

65 §   Den som i ett ärende som gäl­ler till­syn eller mark­nads­kon­troll enligt denna lag eller EU-​för­ord­ningar i frå­gor inom lagens tillämp­nings­om­råde samt före­skrif­ter, domar och andra beslut som har med­de­lats med stöd av lagen eller en sådan EU-​för­ord­ning har fått infor­ma­tion om någons affärs-​​ eller drift­för­hål­lan­den eller för­hål­lan­den av bety­delse för lan­dets för­svar, får inte obe­hö­ri­gen röja eller utnyttja infor­ma­tio­nen.

I det all­män­nas verk­sam­het tilläm­pas i stäl­let offentlighets-​​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400). Lag (2022:1122).

Avgift vid till­syn

66 §   Den myn­dig­het som ska över­vaka och utvär­dera tek­niska bedöm­nings­or­gan i enlig­het med arti­kel 29.3 i för­ord­ning (EU) nr 305/2011 ska ha rätt att ta ut avgift för att täcka kost­na­derna för över­vak­ning och utvär­de­ring. Lag (2013:306).


12 kap. Bygg­nads­nämn­den

1 §   I varje kom­mun ska det fin­nas en bygg­nads­nämnd.

2 §   Utö­ver de upp­gif­ter som bygg­nads­nämn­den har enligt andra bestäm­mel­ser i denna lag ska nämn­den
   1. verka för en god bygg­nads­kul­tur samt en god och este­tiskt till­ta­lande stads-​​ och land­skaps­miljö,
   2. upp­märk­samt följa den all­männa utveck­lingen inom kom­mu­nen och dess när­maste omgiv­ning samt ta de ini­ti­a­tiv som behövs i frå­gor om plan­lägg­ning, byg­gande och fas­tig­hets­bild­ning,
   3. sam­ar­beta med de myn­dig­he­ter, orga­ni­sa­tio­ner och enskilda vars arbete och intres­sen rör nämn­dens verk­sam­het, och 4. lämna råd och upp­lys­ningar i frå­gor som rör nämn­dens verk­sam­het.

3 §   Om någon begär det, ska bygg­nads­nämn­den ge skrift­liga upp­lys­ningar om plan­lägg­ning, byg­gande och fas­tig­hets­bild­ning.

4 §   Om det behövs en karta för pröv­ningen av en fråga om bygg­lov inom ett område med sam­man­hål­len bebyg­gelse (nybygg­nads­karta) och sökan­den begär det, ska bygg­nads­nämn­den till­han­da­hålla en sådan karta.

5 §   Bestäm­mel­serna i kom­mu­nal­la­gen (2017:725) om nämn­der ska gälla för bygg­nads­nämn­den. Lag (2017:761).

6 §   Ett dele­ga­tions­upp­drag enligt 6 kap. 37 §, 7 kap. 5 § och 9 kap. 30 § och 37 § andra styc­ket kom­mu­nal­la­gen (2017:725) får, utö­ver det som föl­jer av 6 kap. 38 § kom­mu­nal­la­gen, inte omfatta befo­gen­het att
   1. avgöra ären­den som är av prin­ci­piell beskaf­fen­het eller annars av större vikt,
   2. i andra fall än som avses i 11 kap. 30-32 §§ och 33 § 1 besluta före­läg­gan­den eller för­bud som för­e­nas med vite,
   3. besluta före­läg­gan­den som för­e­nas med en upp­lys­ning om att den åtgärd som före­läg­gan­det avser kan komma att utfö­ras genom bygg­nads­nämn­dens försorg på bekost­nad av den som före­läg­gan­det rik­tas mot, eller
   4. avgöra frå­gor om byggs­ank­tions­av­gift enligt 11 kap.
Lag (2018:578).

7 §   Bygg­nads­nämn­den ska ha minst en per­son med arki­tekt­ut­bild­ning till sin hjälp och i övrigt ha till­gång till per­so­nal i den omfatt­ning och med den sär­skilda kom­pe­tens som behövs för att nämn­den ska kunna full­göra sina upp­gif­ter på ett till­freds­stäl­lande sätt.

8 §   Bygg­nads­nämn­den får ta ut avgif­ter för
   1. beslut om plan­be­sked, för­hands­be­sked, vill­kors­be­sked, start­be­sked, slut­be­sked och ingri­pan­de­be­sked,
   2. beslut om lov,
   3. tek­niska sam­råd,
   4. slut­sam­råd,
   5. arbets­plats­be­sök och andra till­syns­be­sök på bygg­ar­bets­plat­sen,
   6. upp­rät­tande av nybygg­nads­kar­tor,
   7. fram­ställ­ning av arkiv­be­stän­diga hand­lingar,
   8. expe­di­e­ring och kun­gö­relse enligt 9 kap. 41-41 b §§, och
   9. andra tids- eller kost­nads­krä­vande åtgär­der.
Lag (2018:1136).

8 a §   Om en avgift tas ut för hand­lägg­ningen av ett ärende om för­hands­be­sked enligt 8 § 1, 8 eller 9 eller ett ärende om lov enligt 8 § 2, 8 eller 9, ska avgif­ten redu­ce­ras med en fem­te­del för varje påbör­jad vecka som en tids­frist enligt 9 kap. 27 § första styc­ket över­skrids. Avgif­ten ska dock inte redu­ce­ras om tids­fris­ten över­skrids på grund av ett beslut enligt 9 kap. 28 §.

Om en avgift enligt 8 § 1, 3 eller 9 tas ut för hand­lägg­ningen av en anmä­lan för en åtgärd som avses i 9 kap. 16 §, ska avgif­ten redu­ce­ras med en fem­te­del för varje påbör­jad vecka som en tids­frist enligt 9 kap. 45 § första styc­ket över­skrids. Lag (2018:1136).

9 §   Bygg­nads­nämn­den får ta ut en pla­n­av­gift för att täcka pro­gram­kost­na­der och kost­na­der för andra åtgär­der som behövs för att upp­rätta eller ändra detalj­pla­ner eller områ­des­be­stäm­mel­ser, om
   1. nämn­den ger bygg­lov för nybygg­nad eller änd­ring av en bygg­nad, och
   2. den fas­tig­het som bygg­lo­vet avser har nytta av pla­nen eller områ­des­be­stäm­mel­serna.

Det som enligt första styc­ket gäl­ler i fråga om en bygg­nad ska också till­läm­pas på en anlägg­ning som krä­ver bygg­lov enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 7 §.

10 §   En avgift enligt 8 eller 9 § får inte över­stiga kom­mu­nens genom­snitt­liga kost­nad för den typ av besked, beslut eller hand­lägg­ning som avgif­ten avser.

Grun­derna för hur avgif­terna ska beräk­nas ska anges i en taxa som beslu­tas av kom­mun­full­mäk­tige.

11 §   En avgift enligt 8 eller 9 § ska beta­las av den som är sökande eller har gjort anmä­lan i det ärende som beske­det, beslu­tet eller hand­lägg­ningen avser.
Avgif­ten får tas ut i för­skott.


13 kap. Över­kla­gande

Över­kla­gande av kom­mu­nala beslut

1 §   Föl­jande beslut enligt denna lag får över­kla­gas i den ord­ning som gäl­ler för lag­lig­hets­pröv­ning enligt 13 kap. kom­mu­nal­la­gen (2017:725):
   1. kom­mun­full­mäk­ti­ges beslut om över­sikts­plan,
   2. kom­mun­full­mäk­ti­ges beslut om pla­ne­rings­stra­tegi för över­sikts­pla­ne­ring,
   3. kom­mun­full­mäk­ti­ges beslut om upp­drag åt bygg­nads­nämn­den att anta, ändra eller upp­häva detalj­pla­ner eller områ­des­be­stäm­mel­ser,
   4. kom­mun­full­mäk­ti­ges beslut om upp­drag åt bygg­nads­nämn­den att fatta beslut om skyl­dig­het för fas­tig­hets­ä­gare att betala kost­na­der för gator och andra all­männa plat­ser eller att fatta beslut om vill­ko­ren för sådan betal­ning,
   5. kom­mun­full­mäk­ti­ges eller bygg­nads­nämn­dens beslut att inte anta, ändra eller upp­häva en detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser,
   6. kom­mun­full­mäk­ti­ges eller bygg­nads­nämn­dens beslut om grun­derna för skyl­dig­het att betala kost­na­der för gator och andra all­männa plat­ser och om gene­rella vill­kor för sådan betal­ning,
   7. kom­mun­full­mäk­ti­ges beslut om taxa i ären­den hos bygg­nads­nämn­den,
   8. kom­mu­nens beslut om rikt­lin­jer för explo­a­te­rings­av­tal,
   9. regi­on­full­mäk­ti­ges beslut om regi­on­plan, och
   10. regi­on­full­mäk­ti­ges beslut om aktu­a­li­tets­pröv­ning av regi­on­plan. Lag (2020:76).

2 §   Kom­mu­nala beslut enligt denna lag får inte över­kla­gas i den del de avser
   1. avbry­tande av ett plan­ar­bete,
   2. plan­be­sked enligt 5 kap. 2 §,
   3. andra frå­gor om gatu­kost­na­der än de som avses i 1 § 6,
   4. vill­kors­be­sked enligt 9 kap. 19 §,
   5. för­längd hand­lägg­nings­tid enligt 9 kap. 27 §,
   6. beho­vet av kon­trol­l­an­sva­rig, sär­skilt sak­kun­nig, tek­niskt sam­råd eller slut­sam­råd,
   7. ingri­pan­de­be­sked enligt 11 kap. 7 §, eller
   8. en fråga som redan är avgjord genom en detalj­plan, områ­des­be­stäm­mel­ser eller ett för­hands­be­sked.

Att tvis­ter rörande gatu­kost­na­der prö­vas av mark- och mil­jö­dom­stol fram­går av 15 kap. 10 §.

Beslut enligt 3 kap. 9 § andra styc­ket eller 5 kap. 11 a § tredje styc­ket om huruvida en bety­dande mil­jöpå­ver­kan kan antas får inte över­kla­gas sär­skilt. Lag (2021:785).

2 a §   Kom­mu­nala beslut att anta, ändra eller upp­häva en detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser får över­kla­gas till mark- och mil­jö­dom­sto­len. Lag (2016:252).

3 §   Andra kom­mu­nala beslut enligt denna lag än de som avses i 1-2 a §§ får över­kla­gas till läns­sty­rel­sen. Lag (2016:252).

Över­kla­gande av läns­sty­rel­sens och andra stat­liga för­valt­nings­myn­dig­he­ters beslut

4 §   Föl­jande beslut av läns­sty­rel­sen får inte över­kla­gas:
   1. beslut enligt 3 kap. 18 a § om ett revi­de­rat gransk­nings­ytt­rande,
   2. beslut enligt 5 kap. 5 b § om vil­ket pla­ne­rings­un­der­lag som san­no­likt kan behö­vas för att läns­sty­rel­sen ska kunna full­göra sin skyl­dig­het enligt 5 kap. 22 §,
   3. beslut enligt 11 kap. 10 § i frå­gan om att över­pröva kom­mu­nens beslut, eller
   4. beslut enligt 11 kap. 12 § om att över­pröv­nings­be­stäm­mel­serna också ska gälla lov eller för­hands­be­sked inom ett visst geo­gra­fiskt område eller att ett lov eller för­hands­be­sked inte ska gälla för­rän en över­pröv­ning har avslu­tats. Lag (2021:752).

5 §   Läns­sty­rel­sens beslut enligt 11 kap. 11 § att helt eller i en viss del upp­häva kom­mu­nens beslut om detalj­plan, områ­des­be­stäm­mel­ser, lov eller för­hands­be­sked får över­kla­gas hos rege­ringen.

5 a §   Läns­sty­rel­sens beslut om pla­ne­rings­be­sked enligt 5 kap. 10 f § får över­kla­gas till rege­ringen. Lag (2017:424).

6 §   Andra beslut av läns­sty­rel­sen enligt denna lag än de som avses i 4, 5 och 5 a §§ och andra beslut av en stat­lig för­valt­nings­myn­dig­het enligt denna lag får över­kla­gas till mark- och mil­jö­dom­stol. Lag (2017:424).

7 §   Om ett ärende som har över­kla­gats hos en mark- och mil­jö­dom­stol rör en fråga som har sär­skild bety­delse för För­svars­mak­ten, For­ti­fi­ka­tions­ver­ket, För­sva­rets mate­ri­el­verk eller För­sva­rets radi­o­an­stalt, ska dom­sto­len över­lämna målet till rege­ringen för pröv­ning.

Rät­ten att över­klaga

8 §   Bestäm­mel­ser om vem som får över­klaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§ finns i 42 § för­valt­nings­la­gen (2017:900). Lag (2018:845).

9 §   Enbart det för­hål­lan­det att någon har under­rät­tats eller ska ha under­rät­tats enligt denna lag ger inte denne rätt att över­klaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§.
Lag (2016:252).

10 §   Ett beslut som gäl­ler sta­ten i egen­skap av fas­tig­hets­ä­gare eller inne­ha­vare av en sär­skild rätt till en fas­tig­het får över­kla­gas av den stat­liga myn­dig­het som för­val­tar fas­tig­he­ten.

10 a §   Ett beslut om pla­ne­rings­be­sked enligt 5 kap. 10 f § får över­kla­gas endast av kom­mu­nen. Lag (2017:424).

11 §   Ett beslut att anta, ändra eller upp­häva en detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser får över­kla­gas endast av den som före utgången av gransk­nings­ti­den skrift­li­gen har fram­fört syn­punk­ter som inte har bli­vit till­go­do­sedda.

Den inskränk­ning i rät­ten att över­klaga som föl­jer av första styc­ket gäl­ler inte
   1. om beslu­tet har gått emot sakä­ga­ren genom att för­sla­get änd­rats efter gransk­nings­ti­den,
   2. om över­kla­gan­det grun­das på att beslu­tet inte har till­kom­mit i laga ord­ning, eller
   3. ett beslut att anta, ändra eller upp­häva en detalj­plan vars genom­fö­rande kan antas med­föra en bety­dande mil­jöpå­ver­kan på grund av att plan­om­rå­det får tas i anspråk på ett sådant sätt som anges i 4 kap. 34 § andra styc­ket. Lag (2022:1055).

12 §   En sådan ide­ell för­e­ning eller annan juri­disk per­son som avses i 16 kap. 13 § mil­jö­bal­ken får över­klaga
   1. ett beslut att anta, ändra eller upp­häva en detalj­plan vars genom­fö­rande kan antas med­föra en bety­dande mil­jöpå­ver­kan på grund av att plan­om­rå­det får tas i anspråk på ett sådant sätt som anges i 4 kap. 34 § andra styc­ket denna lag, och
   2. ett beslut att ge bygg­lov eller posi­tivt för­hands­be­sked för en åtgärd som anges i 4 kap. 2 § första styc­ket 3 a och som ska före­gås av en bedöm­ning av om åtgär­den kan antas med­föra en bety­dande mil­jöpå­ver­kan.

Rät­ten att över­klaga enligt första styc­ket gäl­ler dock inte beslut som rör För­svars­mak­ten, For­ti­fi­ka­tions­ver­ket, För­sva­rets mate­ri­el­verk eller För­sva­rets radi­o­an­stalt.
Lag (2021:785).

13 §   En sådan ide­ell för­e­ning eller annan juri­disk per­son som avses i 16 kap. 13 § mil­jö­bal­ken eller en sådan ide­ell för­e­ning som avses i 16 kap. 14 § mil­jö­bal­ken får över­klaga ett beslut att anta, ändra eller upp­häva en detalj­plan som inne­bär att ett område inte längre ska omfat­tas av strand­skydd enligt 7 kap.
mil­jö­bal­ken.

14 §   Ett beslut om lov eller för­hands­be­sked inom sådana skydds-​​ eller säker­hets­om­rå­den som avses i 9 kap. 13 § får över­kla­gas av
   1. Trans­port­sty­rel­sen, om beslu­tet rör en civil flyg­plats,
   2. Strål­sä­ker­hets­myn­dig­he­ten, om beslu­tet rör en kärn­krafts­re­ak­tor eller annan kärn­tek­nisk anlägg­ning, och
   3. För­svars­mak­ten eller Myn­dig­he­ten för sam­hälls­skydd och bered­skap, i andra fall än de som anges i 1 och 2.

15 §   Ett beslut om start­be­sked får över­kla­gas endast av sökan­den eller anmä­la­ren i ären­det. Lag (2015:668).

Över­kla­gan­de­tid m.m.

16 §   Bestäm­mel­ser om över­kla­gande av ett beslut som avses i 2 a, 3, 5, 5 a och 6 §§ finns i 43-47 §§ för­valt­nings­la­gen (2017:900).

Tiden för över­kla­gande av ett beslut att anta, ändra eller upp­häva en detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser räk­nas dock från den dag då beslu­tet eller juste­ringen av pro­to­kol­let över beslu­tet har till­kän­na­getts på kom­mu­nens anslags­tavla. När beslu­tet har fat­tats av kom­mun­full­mäk­tige, ska det som enligt 43-47 §§ för­valt­nings­la­gen gäl­ler i fråga om den myn­dig­het som har med­de­lat beslu­tet i stäl­let gälla kom­mun­sty­rel­sen.

Tiden för över­kla­gande av ett beslut om lov eller för­hands­be­sked räk­nas, för alla som inte ska del­ges beslu­tet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infal­ler en vecka efter att beslu­tet har kun­gjorts i Post- och Inri­kes Tid­ningar.
Lag (2018:845).

Pröv­ningen av ett över­kla­gande

17 §   Den myn­dig­het som prö­var ett över­kla­gande av ett beslut att anta, ändra eller upp­häva en detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser ska endast pröva om det över­kla­gade beslu­tet stri­der mot någon rätts­re­gel på det sätt som kla­gan­den har angett eller som fram­går av omstän­dig­he­terna.

Om myn­dig­he­ten vid en pröv­ning enligt första styc­ket fin­ner att beslu­tet stri­der mot en rätts­re­gel, ska beslu­tet upp­hä­vas i sin hel­het. Annars ska beslu­tet fast­stäl­las i sin hel­het. Beslu­tet ska inte upp­hä­vas om det är uppen­bart att felet sak­nar bety­delse för avgö­ran­det. Om kom­mu­nen har med­gett det, får dock beslu­tet upp­hä­vas i en viss del eller änd­ras på annat sätt. Änd­ringar som har ringa bety­delse får göras utan kom­mu­nens med­gi­vande.

Om kom­mu­nen begär det, får myn­dig­he­ten för­ordna att det över­kla­gade beslu­tet i sådana delar som uppen­bar­li­gen inte berörs av över­kla­gan­det får genom­fö­ras trots att över­kla­gan­det inte har avgjorts slut­ligt. Ett sådant för­ord­nande får inte över­kla­gas.

18 §   Om läns­sty­rel­sen enligt 11 kap. 12 § har beslu­tat att över­pröva en kom­muns beslut om ett lov eller för­hands­be­sked, får läns­sty­rel­sen besluta att ett över­kla­gande av samma kom­mu­nala beslut inte ska prö­vas för­rän ären­det om över­pröv­ning enligt 11 kap. är slut­ligt avgjort.
Lag (2016:252).


14 kap. Ska­de­er­sätt­ning och inlö­sen

1 §   Detta kapi­tel inne­hål­ler bestäm­mel­ser om
   1. skyl­dig­het för kom­mu­nen att betala ersätt­ning för ska­dor som upp­kom­mer till följd av beslut enligt denna lag,
   2. skyl­dig­het för kom­mu­nen och andra att lösa in eller på annat sätt för­värva rätt till egen­dom,
   3. hur en skada ska bedö­mas och ersätt­ning beräk­nas,
   4. kom­mu­nens rätt till ersätt­ning i vissa fall, och
   5. att rät­ten till ersätt­ning eller inlö­sen kan gå för­lo­rad.

Ersätt­ning i sam­band med en myn­dig­hets till­träde m.m.

2 §   Om en skada har upp­kom­mit till följd av en åtgärd som avses i 11 kap. 8 § första styc­ket 1 eller tredje styc­ket, har den ska­de­li­dande rätt till ersätt­ning av kom­mu­nen eller, om åtgär­den har vid­ta­gits på upp­drag av en stat­lig myn­dig­het, av sta­ten. Lag (2018:59).

Ersätt­ning vid vissa före­läg­gan­den

3 §   Om bygg­nads­nämn­den med stöd av 11 kap. 22 eller 23 § har med­de­lat ett före­läg­gande som inne­bär att ett bygg­nads­verk ska tas bort eller bli före­mål för en annan åtgärd eller att en utfart eller annan utgång ska änd­ras, har den som äger bygg­nads­ver­ket rätt till ersätt­ning för den skada som före­läg­gan­det med­för. Lag (2014:900).

Ersätt­ning på grund av väg­rat bygg­lov

4 §   Om ersätt­ning har beta­lats för gatu­kost­na­der enligt 6 kap. 24 eller 25 § eller enligt mot­sva­rande äldre bestäm­mel­ser, ska kom­mu­nen betala till­baka ersätt­ningen i den mån skada upp­kom­mer genom att fas­tig­hets­ä­ga­ren på grund av att bygg­lov väg­ras inte kan använda fas­tig­he­ten på det sätt som för­ut­sat­tes när ersätt­ningen togs ut.

Kom­mu­nen ska också betala ränta enligt 5 § rän­te­la­gen (1975:635) från den dag ersätt­ningen beta­la­des till kom­mu­nen.

5 §   Om bygg­lov väg­ras för en åtgärd som avser att en bygg­nad som är för­störd genom en olycks­hän­delse eller riven ska ersät­tas med en i huvud­sak lika­dan bygg­nad, har fas­tig­he­tens ägare rätt till ersätt­ning av kom­mu­nen för den skada som det väg­rade bygg­lo­vet med­för.

Om den bygg­nad som ska ersät­tas inte är för­störd genom en olycks­hän­delse, gäl­ler rät­ten till ersätt­ning endast om den skada som det väg­rade bygg­lo­vet med­för är bety­dande i för­hål­lande till vär­det av den berörda delen av fas­tig­he­ten.

Rät­ten till ersätt­ning gäl­ler endast om ansö­kan om bygg­lov har gjorts inom fem år från det att bygg­na­den revs eller för­stör­des.

Ersätt­ning på grund av väg­rat marklov

6 §   Om marklov väg­ras med stöd av 9 kap. 35 § första styc­ket 2 eller 3, har fas­tig­he­tens ägare rätt till ersätt­ning av kom­mu­nen för den skada som det väg­rade marklo­vet med­för.

Rät­ten till ersätt­ning gäl­ler dock endast om det väg­rade marklo­vet inne­bär att pågående mar­kan­vänd­ning avse­värt för­svå­ras inom den berörda delen av fas­tig­he­ten.

Ersätt­ning på grund av riv­nings­för­bud eller väg­rat riv­nings­lov

7 §   Om en detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser inne­hål­ler ett riv­nings­för­bud eller om ett riv­nings­lov väg­ras enligt 9 kap. 34 §, har fas­tig­he­tens ägare rätt till ersätt­ning av kom­mu­nen för den skada som riv­nings­för­bu­det eller det väg­rade riv­nings­lo­vet med­för.

Rät­ten till ersätt­ning gäl­ler dock endast om den skada som riv­nings­för­bu­det eller det väg­rade riv­nings­lo­vet med­för är bety­dande i för­hål­lande till vär­det av den berörda delen av fas­tig­he­ten.

Ersätt­ning när en detalj­plan änd­ras eller upp­hävs

8 §   Om ett område som enligt en detalj­plan har varit avsett för all­män sam­färd­sel kom­mer att helt eller del­vis använ­das för ett annat ända­mål eller få sitt höjd­läge änd­rat när en ny eller änd­rad detalj­plan genom­förs, har den som äger en fas­tig­het som lig­ger intill områ­det rätt till ersätt­ning av väg­hål­la­ren för den skada som genom­fö­ran­det av den nya eller änd­rade detalj­pla­nen med­för för äga­ren.

9 §   Om en detalj­plan änd­ras eller upp­hävs före genom­fö­ran­de­ti­dens utgång, har den som äger en fas­tig­het rätt till ersätt­ning av kom­mu­nen för den skada som änd­ringen eller upp­hä­van­det med­för för äga­ren.

En sådan rätt till ersätt­ning gäl­ler också om änd­ringen eller upp­hä­van­det sker efter genom­fö­ran­de­ti­dens utgång och ska­dan avser en åtgärd som när genom­fö­ran­de­ti­den löpte ut omfat­ta­des av ett bygg­lov­sä­rende som inte var slut­ligt avgjort.

Ersätt­ning på grund av bestäm­mel­ser om skydd, pla­ce­ring, utform­ning och utfö­rande av bygg­nads­verk och tom­ter

10 §   Om kom­mu­nen i en detalj­plan inför en bestäm­melse som avses i 4 kap. 8 § 1 eller 16 § 3 eller i områ­des­be­stäm­mel­ser inför en bestäm­melse som avses i 4 kap. 42 § andra styc­ket, har den som äger en fas­tig­het som berörs av bestäm­mel­sen rätt till ersätt­ning av kom­mu­nen för den skada som bestäm­mel­sen med­för.

Rät­ten till ersätt­ning gäl­ler dock endast om bestäm­mel­sen inne­bär att pågående mar­kan­vänd­ning avse­värt för­svå­ras inom berörd del av fas­tig­he­ten.

Första och andra styc­kena gäl­ler inte bestäm­mel­ser om riv­nings­för­bud. För sådana bestäm­mel­ser gäl­ler i stäl­let 7 §. Lag (2014:900).

Ersätt­ning på grund av områ­des­be­stäm­mel­ser om vege­ta­tion och markyta

11 §   Om kom­mu­nen i områ­des­be­stäm­mel­ser för ett område som avses i 9 kap. 13 § inför en bestäm­melse om vege­ta­tion eller om marky­tans utform­ning eller höjd­läge, har den som äger en fas­tig­het som berörs av bestäm­mel­sen rätt till ersätt­ning av kom­mu­nen för den skada som bestäm­mel­sen med­för.

Rät­ten till ersätt­ning gäl­ler dock endast om bestäm­mel­sen inne­bär att pågående mar­kan­vänd­ning avse­värt för­svå­ras inom berörd del av fas­tig­he­ten. Lag (2011:335).

Ersätt­ning till inne­ha­vare av sär­skild rätt

12 §   Det som enligt 5-11 §§ gäl­ler i fråga om fas­tig­he­tens ägare ska gälla också den som har en sär­skild rätt till fas­tig­he­ten.

Inlö­sen

13 §   Om ett beslut som avses i 5, 6 eller 7 §, 9 § första styc­ket eller 10 eller 11 § med­för att använd­ningen av fas­tig­he­ten syn­ner­li­gen för­svå­ras, är kom­mu­nen skyl­dig att på fas­tig­hets­ä­ga­rens begä­ran lösa in fas­tig­he­ten.

14 §   Kom­mu­nen är skyl­dig att på fas­tig­hets­ä­ga­rens begä­ran lösa in mark eller annat utrymme som enligt detalj­pla­nen ska använ­das för
   1. en all­män plats som kom­mu­nen ska vara huvud­man för, eller
   2. annat än enskilt byg­gande.

Skyl­dig­he­ten enligt första styc­ket 2 gäl­ler inte om bygg­lov ges enligt 9 kap. 32 a § första styc­ket. Lag (2014:900).

15 §   Om mark eller annat utrymme enligt en detalj­plan ska använ­das för en all­män plats som har enskilt huvud­man­na­skap, är den som ska vara huvud­man för plat­sen skyl­dig att på fas­tig­hets­ä­ga­rens begä­ran för­värva ägan­de­rätt, nytt­jan­de­rätt eller annan sär­skild rätt till mar­ken eller utrym­met.

Första styc­ket gäl­ler inte om sta­ten enligt 16 § eller kom­mu­nen enligt 17 § är skyl­dig att lösa in mar­ken eller utrym­met. Lag (2014:900).

16 §   Om mark eller annat utrymme enligt en detalj­plan ska använ­das för en väg som sta­ten ska vara väg­hål­lare för enligt väg­la­gen (1971:948) och som har enskilt huvud­man­na­skap, är sta­ten skyl­dig att på fas­tig­hets­ä­ga­rens begä­ran för­värva ägan­de­rätt, nytt­jan­de­rätt eller annan sär­skild rätt till mar­ken eller utrym­met. Lag (2014:900).

17 §   Om mark eller annat utrymme enligt en detalj­plan ska använ­das för en väg som kom­mu­nen ska vara väg­hål­lare för enligt väg­la­gen (1971:948) men som har enskilt huvud­man­na­skap, är kom­mu­nen skyl­dig att på fas­tig­hets­ä­ga­rens begä­ran för­värva ägan­de­rätt, nytt­jan­de­rätt eller annan sär­skild rätt till mar­ken eller utrym­met. Lag (2014:900).

18 §   Om mark eller annat utrymme enligt en detalj­plan ska använ­das för enskilt byg­gande men också för en all­män led­ning, en all­män tra­fi­kan­lägg­ning eller en tra­fi­kan­lägg­ning som är gemen­sam för flera fas­tig­he­ter, är den som ska vara huvud­man för anlägg­ningen skyl­dig att på fas­tig­hets­ä­ga­rens begä­ran för­värva nytt­jan­de­rätt eller annan sär­skild rätt i den omfatt­ning som behövs för ända­må­let.

19 §   Den som är skyl­dig att för­värva en rätt till mark eller utrymme enligt 15, 16, 17 eller 18 § får bestämma vil­ken rätt som för­vär­vet ska avse.

20 §   Skyl­dig­he­terna i 14-17 §§ gäl­ler inte för tid då till­fäl­lig använd­ning av mar­ken eller utrym­met enligt detalj­pla­nen får pågå enligt det som föl­jer av 4 kap. 26-29 §§.

21 §   Har upp­hävts genom lag (2012:187).

Bedöm­ningen av en ska­das bety­delse

22 §   Vid bedöm­ningen av en ska­das bety­delse enligt någon av bestäm­mel­serna i 5-7 och 10-13 §§ ska hän­syn också tas till
   1. andra beslut som avses i 5-7 och 10-13 §§,
   2. beslut enligt 3 kap. 2 § kul­turmil­jö­la­gen (1988:950),
   3. beslut enligt 7 kap. 3, 5, 6, 9, 22 eller 24 § mil­jö­bal­ken,
   4. beslut som inne­bär att till­stånd enligt 7 kap. 11 § andra styc­ket eller 28 b-29 a §§ mil­jö­bal­ken inte ges,
   5. före­läg­gan­den eller för­bud enligt 12 kap. 6 § fjärde styc­ket mil­jö­bal­ken,
   6. beslut som inne­bär att dis­pens inte ges i fråga om de bestäm­mel­ser som avses i 1-5,
   7. beslut enligt 18 § skogs­vårds­la­gen (1979:429), och
   8. inver­kan av före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 30 § skogs­vårds­la­gen.

Första styc­ket gäl­ler endast i fråga om beslut och före­skrif­ter som har med­de­lats inom tio år före det senaste beslu­tet.

Att en tale­rätt eller rätt till ersätt­ning eller inlö­sen med anled­ning av ett beslut som avses i första styc­ket har gått för­lo­rad till följd av bestäm­mel­serna i 15 kap. 4 § eller mot­sva­rande bestäm­mel­ser i mil­jö­bal­ken eller kul­turmil­jö­la­gen hind­rar inte att hän­syn tas till beslu­tet. Lag (2017:568).

Ersätt­ning­ens bestäm­mande

23 §   Vid bestäm­mande av ersätt­ning enligt detta kapi­tel ska 4 kap.
expro­pri­a­tions­la­gen (1972:719) tilläm­pas.

24 §   I fall som avses i någon av bestäm­mel­serna i 3 och 5-8 §§, 9 § första styc­ket samt 10-12 §§ ska, trots det som sägs i 23 §, ersätt­ning för minsk­ning av en fas­tig­hets mark­nads­värde bestäm­mas
   1. som skill­na­den mel­lan fas­tig­he­tens mark­nads­värde före och efter beslu­tet eller den åtgärd som avses i 8 §, och
   2. utan hän­syn till för­vänt­ningar om änd­ring av mar­kan­vänd­ningen.

Vid bestäm­mande av ersätt­ningen ska 4 kap. 1 § andra styc­ket expro­pri­a­tions­la­gen (1972:719) tilläm­pas.

I fall som avses i 5, 7 och 12 §§ ska ersätt­ningen mins­kas med ett belopp som mot­sva­rar det som på grund av 5 § andra styc­ket och 7 § andra styc­ket ska tålas utan ersätt­ning.

Ersätt­ning för kom­mu­nens kost­na­der enligt detta kapi­tel

25 §   Om kom­mu­nens infö­rande av ett riv­nings­för­bud som avses i 7 § eller en bestäm­melse som avses i 10 § har gjorts efter ett plan­fö­re­läg­gande enligt 11 kap. 15 § och för att till­go­dose ett riks­in­tresse enligt 3 eller 4 kap.
mil­jö­bal­ken, är sta­ten skyl­dig att ersätta kom­mu­nen dess kost­na­der för ersätt­ning eller inlö­sen.

26 §   Om kom­mu­nen har beta­lat ersätt­ning på grund av någon av bestäm­mel­serna i 6, 11 och 12 §§, är äga­ren till den anlägg­ning för vil­ken skydds-​​ eller säker­hets­om­rå­det har beslu­tats skyl­dig att ersätta kom­mu­nen dess kost­na­der för ersätt­ning eller inlö­sen.

För­lo­rad rätt till ersätt­ning eller inlö­sen

27 §   Den som inte anmä­ler sina anspråk inom den tid som avses i 5 kap. 26 § för­lo­rar sin rätt till ersätt­ning eller inlö­sen.

Trots det som sägs i första styc­ket gäl­ler rätt till ersätt­ning eller inlö­sen om ska­dan inte rim­li­gen kunde för­ut­ses inom den angivna tiden.


15 kap. Dom­stols­pröv­ning m.m.

1 §   Om annat inte anges i denna lag, ska, utö­ver det som föl­jer av 6 kap. 17 § och 14 kap. 23 och 24 §§ denna lag, expro­pri­a­tions­la­gen (1972:719) tilläm­pas i mål om
   1. inlö­sen enligt 6 kap. 13, 14, 15 eller 16 §, och
   2. ersätt­ning eller inlö­sen eller för­värv av nytt­jan­de­rätt eller annan sär­skild rätt i fall som avses i någon av bestäm­mel­serna i 14 kap. 2-18 §§.

2 §   En talan om inlö­sen enligt 6 kap. 13 § får väc­kas även om beslu­tet att anta detalj­pla­nen inte har vun­nit laga kraft.

3 §   Om en talan om inlö­sen av ett mark­om­råde enligt 6 kap. 14 § har väckts, ska mark- och mil­jö­dom­sto­len ome­del­bart under­rätta lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten.

Om det vid pröv­ningen av målet om inlö­sen pågår ett ärende om fas­tig­hets­bild­ning i över­ens­stäm­melse med den detalj­plan som gäl­ler för mark­om­rå­det, ska målet om inlö­sen för­kla­ras vilande till dess att fas­tig­hets­bild­nings­ä­ren­det är slut­ligt avgjort.

Om en fas­tig­het bil­das som över­ens­stäm­mer med detalj­pla­nen, för­fal­ler kom­mu­nens talan om inlö­sen.

4 §   En talan om inlö­sen av mark eller utrymme enligt 6 kap. 15 § ska väc­kas inom tre år efter utgången av detalj­pla­nens genom­fö­ran­de­tid.

Om det vid pröv­ningen av målet om inlö­sen pågår ett ärende om en för­läng­ning eller för­ny­else av genom­fö­ran­de­ti­den, ska målet om inlö­sen för­kla­ras vilande till dess ären­det om genom­fö­ran­de­ti­den är slut­ligt avgjort.

Om genom­fö­ran­de­ti­den för­längs eller för­nyas, för­fal­ler kom­mu­nens talan om inlö­sen.

5 §   I fall som avses i 14 kap. 3-7 och 9-13 §§ ska talan väc­kas inom två år från den dag då det beslut som talan grun­das på vann laga kraft.

I fall som avses i 14 kap. 2 och 8 §§ ska talan väc­kas inom två år från den dag då den åtgärd som talan grun­das på utför­des.

En talan får dock väc­kas senare än som anges i första och andra styc­kena, om ska­dan inte rim­li­gen kunde för­ut­ses inom tvåårs­pe­ri­o­den.

6 §   Ersätt­ning enligt 14 kap. 2, 3 och 5-13 §§ ska bestäm­mas i pengar som ska beta­las på en gång eller, om det finns sär­skilda skäl, med ett visst årligt belopp. Om ersätt­ningen ska beta­las årli­gen och för­hål­lan­dena änd­ras, ska det årliga belop­pet omprö­vas på begä­ran av kom­mu­nen, fas­tig­hets­ä­ga­ren eller den som har en sär­skild rätt till fas­tig­he­ten.

Om kom­mu­nen begär det och det inte är uppen­bart oskä­ligt, ska dom­sto­len för­ordna att ersätt­ning enligt 14 kap. 7, 10 eller 12 § ska beta­las ut först när vissa åtgär­der med bygg­na­den har utförts.

7 §   Om kom­mu­nen och fas­tig­hets­ä­ga­ren eller den som har en sär­skild rätt till fas­tig­he­ten har träf­fat avtal eller uppen­bar­li­gen för­ut­satt att något ska gälla i fråga om ersätt­ning gäl­ler det även mot en ny ägare av fas­tig­he­ten eller en ny inne­ha­vare av den sär­skilda rät­ten.

8 §   Om dom­sto­len i ett mål som avses i 1 § ogil­lar en talan på grund av att en fas­tig­hets­ä­gare eller någon som har en sär­skild rätt till en fas­tig­het har inlett rät­te­gången utan till­räck­liga skäl, får dom­sto­len för­ordna att den som väckte talan ska bära sina egna kost­na­der. Om rät­te­gången inled­des trots att det måste ha varit uppen­bart för den som väckte talan att talan väck­tes utan skä­lig grund, får dom­sto­len dess­utom för­plikta den som väckte talan att ersätta mot­par­ten för den­nes rät­te­gångs­kost­na­der.

9 §   På begä­ran av den som har rätt till ersätt­ning som har fast­ställts i ett mål om inlö­sen enligt denna lag, ska den väckta frå­gan om avstå­ende av mark eller annat utrymme för­falla i den del som rör den­nes rätt, om
   1. ersätt­ningen inte har ned­satts på det sätt som sägs i expro­pri­a­tions­la­gen (1972:719), och
   2. mar­ken eller utrym­met inte har till­trätts eller över­gått enligt 6 kap. 10 § expro­pri­a­tions­la­gen.

10 §   En tvist mel­lan kom­mu­nen och en fas­tig­hets­ä­gare om ersätt­ning för gatu­kost­na­der eller kost­na­der för andra all­männa plat­ser eller om vill­ko­ren för betal­ning av sådan ersätt­ning prö­vas av den mark- och mil­jö­dom­stol inom vars område fas­tig­he­ten lig­ger.

I ett sådant mål ska lagen (2010:921) om mark- och mil­jö­dom­sto­lar till­läm­pas. I mål om jämk­ning av ersätt­ning enligt 6 kap. 33 § ska dock expro­pri­a­tions­la­gen (1972:719) tilläm­pas i fråga om rät­te­gångs­kost­na­der.

Om fas­tig­hets­ä­ga­ren för­lo­rar ett mål om jämk­ning på grund av att fas­tig­hets­ä­ga­ren har inlett rät­te­gången utan till­räck­liga skäl, får dom­sto­len för­ordna att fas­tig­hets­ä­ga­ren ska bära sina egna kost­na­der. Om fas­tig­hets­ä­ga­ren inledde rät­te­gången trots att det måste ha varit uppen­bart för fas­tig­hets­ä­ga­ren att talan väck­tes utan skä­lig grund, får dom­sto­len dess­utom för­plikta fas­tig­hets­ä­ga­ren att ersätta kom­mu­nens rät­te­gångs­kost­na­der. Lag (2012:820).


16 kap. Bemyn­di­gan­den

Före­skrif­ter om pla­ner och områ­des­be­stäm­mel­ser

1 §   Rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om
   1. att åtgär­der som avses i 4 kap. 2 § första styc­ket 3 a i vissa fall inte ska antas med­föra en bety­dande mil­jöpå­ver­kan,
   2. när det kan antas med­föra en bety­dande mil­jöpå­ver­kan att
      a) vidta en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första styc­ket 3, eller
      b) genom­föra en detalj­plan på grund av ett sådant ian­språk­ta­gande som avses i 4 kap. 34 § andra styc­ket, och
   3. undan­tag från kom­mu­nens skyl­dig­het enligt 5 kap. 32 eller 39 § att skicka hand­lingar om detalj­pla­ner eller områ­des­be­stäm­mel­ser till läns­sty­rel­sen. Lag (2021:785).

1 a §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om stan­dar­der för utform­ning av
   1. över­sikts­pla­ner enligt 3 kap.,
   2. detalj­pla­ner med plan­be­skriv­ningar och områ­des­be­stäm­mel­ser enligt 4 kap.,
   3. grund­kar­tor enligt 5 kap. 8 §, och
   4. regi­onpla­ner enligt 7 kap.
Lag (2020:76).

Före­skrif­ter om bygg­nads­verk, tom­ter och all­männa plat­ser m.m.

2 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om
   1. att det som gäl­ler i fråga om en bygg­nad i 8 kap. 1 och 2 §§ ska tilläm­pas också på en annan anlägg­ning än en bygg­nad,
   2. att det som gäl­ler i fråga om en bygg­nad i 8 kap. 1 § 2 ska tilläm­pas också på skyl­tar och lju­san­ord­ningar,
   3. vad som krävs för att ett bygg­nads­verk, skyl­tar och ljusan-​​ ord­ningar ska anses upp­fylla kra­ven i 8 kap. 1 och 4 §§,
   4. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämp-​​ ning av 8 kap. 7 och 8 §§ all­tid ska upp­fyl­las vid nybygg­nad, ombygg­nad eller annan änd­ring av en bygg­nad,
   5. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämp-​​ ning av 8 kap. 7 och 8 §§ inte behö­ver upp­fyl­las vid nybygg-​​ nad, ombygg­nad eller annan änd­ring av en bygg­nad,
   6. att krav enligt 8 kap. 4 § första styc­ket 6 trots 8 kap. 5 § all­tid ska upp­fyl­las i fråga om andra bygg­na­der än bostads­hus när detta behövs till följd av Sve­ri­ges med­lem­skap i Euro­pe­iska uni­o­nen, och
   7. att krav enligt 8 kap. 4 § första styc­ket 11 trots 8 kap. 5 § all­tid ska upp­fyl­las i fråga om andra bygg­na­der än bostads­hus. Lag (2020:239).

3 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om att vissa slags hin­der mot till­gäng­lig­het eller använd­bar­het vid tillämp­ningen av 8 kap. 2 eller 12 § ska anses vara enkla att avhjälpa.

4 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om sådana undan­tag från de tek­niska egen­skaps­krav som avses i 8 kap. 4 § som det finns sär­skilda skäl för och avser nybygg­nad eller änd­ring av en bygg­nad i expe­ri­ment­syfte. Undan­ta­gen får inte med­föra en oac­cep­ta­bel risk för män­ni­skors hälsa eller säker­het.

5 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela de före­skrif­ter om krav på bygg­nads­verk, tom­ter, all­männa plat­ser och annat som omfat­tas av 8 kap. och som utö­ver bestäm­mel­serna i 8 kap. behövs
   1. till skydd för liv, per­son­lig säker­het eller hälsa, och
   2. för en lämp­lig utform­ning av bygg­nads­verk, tom­ter, områ­den för andra anlägg­ningar än bygg­na­der och all­männa plat­ser.

Före­skrif­ter om bygg­pro­duk­ter

6 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om
   1. vad som krävs för att en bygg­pro­dukt enligt 8 kap. 19 § ska anses lämp­lig för att ingå i ett bygg­nads­verk,
   2. märk­ning av bygg­pro­duk­ter enligt 8 kap. 21 § 3 som för­ut­sätt­ning för att de ska få släp­pas ut på mark­na­den och använ­das,
   3. typ­god­kän­nan­den och till­verk­nings­kon­troll enligt 8 kap. 22 och 23 §§,
   4. att en bygg­pro­dukt måste vara typ­god­känd enligt 8 kap. 22 § för att få använ­das i ett bygg­nads­verk,
   5. på vil­ket eller vilka språk hand­lingar och infor­ma­tion inom denna lags tillämp­nings­om­råde ska till­han­da­hål­las, när krav på till­han­da­hål­lande är en följd av Sve­ri­ges med­lem­skap i Euro­pe­iska uni­o­nen,
   6. sådan ersätt­ning som anges i 11 kap. 8 b och 8 c §§,
   7. avgift vid till­syn enligt 11 kap. 66 §, och
   8. vill­kor för att släppa ut och till­han­da­hålla bygg­pro­duk­ter som kom­mer i kon­takt med dricks­vat­ten på mark­na­den.

Före­skrif­ter enligt första styc­ket 4 får endast avse typ­god­kän­nan­den som behövs till skydd för liv, per­son­lig säker­het eller hälsa. Lag (2024:24).

Före­skrif­ter om bygg­lov och för­hands­be­sked

7 §   Rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om att det, utö­ver det som föl­jer av 9 kap. 2-7 §§, krävs bygg­lov för
   1. skyl­tar och lju­san­ord­ningar, och
   2. andra anlägg­ningar än bygg­na­der, om anlägg­ning­arna genom sin stor­lek eller funk­tion kan ha en bety­dande inver­kan på omgiv­ningen.

7 a §   Rege­ringen får med­dela ytter­li­gare före­skrif­ter om vilka upp­gif­ter som en ansö­kan om lov eller för­hands­be­sked avse­ende en åtgärd enligt 4 kap. 2 § första styc­ket 3 a ska inne­hålla för att åtgär­dens mil­jöpå­ver­kan ska kunna bedö­mas.

Rege­ringen får vidare med­dela före­skrif­ter om att ett beslut om lov eller för­hands­be­sked avse­ende en åtgärd enligt 4 kap. 2 § första styc­ket 3 a ska inne­hålla en redo­vis­ning av de skäl som med­för att åtgär­den kan antas eller inte kan antas med­föra en bety­dande mil­jöpå­ver­kan. Lag (2021:785).

Före­skrif­ter om anmäl­nings­plikt

8 §   Rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om att anmä­lan krävs för vissa åtgär­der enligt 9 kap. 16 §.
Lag (2018:1136).

Före­skrif­ter om funk­tions­kon­trol­lan­ter, cer­ti­fi­e­rade bygg­pro­jek­te­rings­fö­re­tag, kon­trol­l­an­sva­riga och sak­kun­niga

9 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela
   1. före­skrif­ter om funk­tions­kon­trol­lan­ter enligt 8 kap. 25 §,
   2. före­skrif­ter om vad som i fråga om kun­skap, erfa­ren­het och cer­ti­fi­e­ring krävs av sådana bygg­pro­jek­te­rings­fö­re­tag, kon­trol­l­an­sva­riga och sak­kun­niga som avses i 9 kap. 32 b § och 10 kap.,
   3. de före­skrif­ter i övrigt om kon­trol­l­an­sva­riga och sak­kun­niga som behövs utö­ver bestäm­mel­serna i 10 kap. 9-13 §§, och
   4. före­skrif­ter om vilka bostads­hus som ska omfat­tas av 9 kap. 32 b och 32 c §§ och 10 kap. 25 a §.
Lag (2022:1084).

10 §   Rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om vilka små åtgär­der som enligt 10 kap. 10 § 2 inne­bär ett undan­tag från kra­vet på kon­trol­l­an­sva­rig enligt 10 kap. 9 §.

Före­skrif­ter om akt­sam­het

10 a §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om vad som krävs för att upp­fylla kra­vet på akt­sam­het vid bygg-, rivnings-​​ och markåt­gär­der enligt 10 kap. 2 a §. Lag (2024:943).

Före­skrif­ter om kon­troll

11 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela ytter­li­gare före­skrif­ter om
   1. kon­troll av att före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 2, 5 eller 6 § följs, och
   2. kon­troll av att kra­ven enligt för­ord­ning (EU) 2016/424 upp­fylls. Lag (2018:59).

Före­skrif­ter om till­syn och byggs­ank­tions­av­gif­ter

12 §   Rege­ringen får med­dela ytter­li­gare före­skrif­ter om till­syn och byggs­ank­tions­av­gif­ter enligt 11 kap.

Före­skrif­ter i extra­or­di­nära situ­a­tio­ner

13 §   Om det har inträf­fat en natur­hän­delse med syn­ner­li­gen omfat­tande nega­tiva effek­ter på mil­jön eller egen­dom och om det behövs för att nöd­vän­diga åtgär­der snabbt ska kunna vid­tas, får rege­ringen med­dela före­skrif­ter om tids­be­grän­sade undan­tag från
   1. krav på att hän­syn ska tas till all­männa intres­sen vid loka­li­se­ring av bebyg­gelse enligt 2 kap.,
   2. krav på bygg­na­der, andra anlägg­ningar, tom­ter, all­männa plat­ser och områ­den för andra anlägg­ningar än bygg­na­der enligt 8 kap.,
   3. krav på att en åtgärd ska vara för­en­lig med en detalj­plan eller områ­des­be­stäm­mel­ser,
   4. krav på bygg­lov, riv­nings­lov och marklov enligt 9 kap., samt
   5. bestäm­mel­serna i 10 kap. om för­fa­ran­det efter bygg- och riv­nings­lov m.m.

13 a §   Om till­ström­ningen av asyl­sö­kande eller per­so­ner som ansö­ker om uppe­hålls­till­stånd med till­fäl­ligt skydd har varit eller kan vän­tas bli sär­skilt omfat­tande och det är nöd­vän­digt för att snabbt kunna anordna boen­den för sådana utlän­ningar, eller för per­so­ner som har uppe­hålls­till­stånd med till­fäl­ligt skydd eller som har uppe­hålls­till­stånd efter till­fäl­ligt skydd och som inte är folk­bok­förda här i lan­det, får rege­ringen med­dela före­skrif­ter om undan­tag från
   1. kra­ven på att hän­syn ska tas till all­männa intres­sen vid loka­li­se­ring av bebyg­gelse enligt 2 kap. 6, 9 och 10 §§,
   2. kra­ven på tom­ter, all­männa plat­ser och områ­den för andra anlägg­ningar än bygg­na­der enligt 8 kap. 9-12 §§,
   3. kra­ven på bygg­lov, riv­nings­lov och marklov enligt 9 kap. 2 och 10-13 §§, och
   4. bestäm­mel­serna om genom­fö­ran­det av bygg-, rivnings-​​ och markåt­gär­der i 10 kap. 2-4 §§.

Sådana före­skrif­ter om undan­tag ska vara pro­por­tio­nella i för­hål­lande till de intres­sen som de bestäm­mel­ser som anges i första styc­ket 1-4 avser att skydda och främja. Före­skrif­terna får endast avse åtgär­der för änd­ring av bygg­nads­verk eller nybygg­nad av enkla bygg­nads­verk och avse åtgär­der som pågår under högst tre år. Lag (2022:296).

13 b §   Om sprid­ningen av en sam­hälls­far­lig sjuk­dom inne­bär en påtag­lig risk för att loka­lerna för hälso-​​ och sjuk­vård inte räc­ker till, och om det behövs för att nöd­vän­diga åtgär­der snabbt ska kunna vid­tas, får rege­ringen med­dela före­skrif­ter om tids­be­grän­sade undan­tag från
   1. kra­ven på att hän­syn ska tas till all­männa intres­sen enligt 2 kap. 6, 9 och 10 §§,
   2. kra­ven på tom­ter, all­männa plat­ser och områ­den för andra anlägg­ningar än bygg­na­der enligt 8 kap. 9-12 §§,
   3. kra­ven på bygg­lov, riv­nings­lov och marklov enligt 9 kap. 2 och 10-13 §§, och
   4. bestäm­mel­serna om genom­fö­ran­det av bygg-, rivnings-​​ och markåt­gär­der i 10 kap. 2-4 §§.

Före­skrif­terna om undan­tag ska vara pro­por­tio­nella i för­hål­lande till de intres­sen som de bestäm­mel­ser som anges i första styc­ket avser att skydda och främja. Lag (2020:253).

14 §   Om riket är i krig eller krigs­fara eller om det råder sådana uto­mor­dent­liga för­hål­lan­den som beror på krig eller krigs­fara som riket har befun­nit sig i, får rege­ringen med­dela sådana från denna lag avvi­kande före­skrif­ter som är av bety­delse för total­för­sva­ret eller som behövs för att nöd­vän­dig bygg­nads­verk­sam­het i övrigt ska kunna utfö­ras.


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

2010:900
   1. Denna lag trä­der i kraft den 2 maj 2011 då plan- och bygg­la­gen (1987:10) och lagen (1994:847) om tek­niska egen­skaps­krav på bygg­nads­verk, m.m. ska upp­höra att gälla.
   2. Äldre före­skrif­ter ska fort­fa­rande gälla för mål och ären­den som har påbör­jats före den 2 maj 2011 och mål och ären­den som avser över­kla­gande av beslut i ett sådant mål eller ärende till dess målet eller ären­det är slut­ligt avgjort.
   3. För över­trä­del­ser som har ägt rum före den 2 maj 2011 ska äldre bestäm­mel­ser tilläm­pas på pröv­ningen i sak. Den nya lagen ska dock tilläm­pas, om den leder till lind­ri­gare påföljd.
   4. Gene­ral­pla­ner som den 1 maj 2011 gäl­ler som områ­des­be­stäm­mel­ser enligt 17 kap. 3 § första styc­ket i den upp­hävda plan- och bygg­la­gen ska även i fort­sätt­ningen gälla som områ­des­be­stäm­mel­ser.
   5. Stads­pla­ner, bygg­nads­pla­ner, avstyck­nings­pla­ner och andra pla­ner och bestäm­mel­ser som den 1 maj 2011 enligt 17 kap. 4 § i den upp­hävda plan- och bygg­la­gen ska anses ha anta­gits med stöd av den upp­hävda lagen ska även i fort­sätt­ningen anses ha anta­gits med stöd av den upp­hävda lagen. Bestäm­mel­serna i 17 kap. 4 § sista styc­ket i den upp­hävda plan- och bygg­la­gen gäl­ler fort­fa­rande för sådana pla­ner.
   6. Bestäm­mel­serna i 6 kap. 15 § gäl­ler inte i fråga om pla­ner som avses i punk­ten 5.
   7. Bestäm­mel­serna i 4 kap. 7 § gäl­ler inte inom områ­den som omfat­tas av en bygg­nads­plan eller avstyck­nings­plan som avses i punk­ten 5. Lag (2011:335).
   8. Bestäm­mel­serna i 9 kap. 32 § gäl­ler inte inom områ­den som omfat­tas av en stads­plan eller bygg­nads­plan som avses i punk­ten 5.
   9. Fas­tig­hets­pla­ner enligt den upp­hävda plan- och bygg­la­gen och tom­tin­del­ningar som före den 2 maj 2011 gäl­ler som fas­tig­hets­pla­ner enligt 17 kap. 11 § i den upp­hävda lagen ska i fort­sätt­ningen gälla som detalj­pla­ne­be­stäm­mel­ser enligt 4 kap. 18 § i den nya lagen.
   10. Sådana för­bud mot nybygg­nad som avses i 17 kap. 14 § i den upp­hävda plan- och bygg­la­gen ska i fort­sätt­ningen gälla som detalj­pla­ne­be­stäm­mel­ser enligt 4 kap. 14 § 1 i den nya lagen.
   11. I områ­den som avses i 17 kap. 16 § första styc­ket i den upp­hävda plan- och bygg­la­gen ska det som gäl­ler för detalj­pla­ner i 11 kap. 10 och 11 §§ i den nya lagen också tilläm­pas i fråga om bygg­lov, marklov och för­hands­be­sked.
   12. Kra­vet på marklov för schakt­ning, fyll­ning, träd­fäll­ning eller andra åtgär­der enligt 17 kap. 16 § andra styc­ket eller 17 § i den upp­hävda plan- och bygg­la­gen ska gälla även i fort­sätt­ningen. För marklovs­pröv­ningen gäl­ler 9 kap. 11-13 §§ i den nya lagen.
   13. I ett beslut om bygg­lov får bygg­nads­nämn­den för­klara att en sådan avvi­kelse från en stads­plan, bygg­nads­plan, avstyck­nings­plan eller tom­tin­del­ning som avses i 17 kap. 18 a § i den upp­hävda plan- och bygg­la­gen ska anses vara en sådan avvi­kelse som avses i 9 kap. 30 § första styc­ket 1 b i den nya lagen. Lag (2011:335).
   14. Har upp­hävts genom lag (2014:900).
   15. Den upp­hävda plan- och bygg­la­gen gäl­ler fort­fa­rande för ersätt­ning med anled­ning av
      a) ett sådant beslut som avses i 14 kap. 3, 5, 7 och 8 §§ i den lagen, om beslu­tet har med­de­lats före den 2 maj 2011, och
      b) en sådan åtgärd som avses i 14 kap. 4 och 6 §§ i den lagen, om åtgär­den har utförts före den 2 maj 2011.
   16. För sådana mål och ären­den som har påbör­jats före den 2 maj 2011 men som vid denna tid­punkt inte har inletts hos en all­män för­valt­nings­dom­stol respek­tive hos rege­ringen ska, trots vad som anges i punk­ten 2, bestäm­mel­serna om instans­ord­ningen i den nya lagen tilläm­pas. Lag (2011:413).
   17. Trots de krav som en kon­trol­l­an­sva­rig ska upp­fylla enligt 10 kap. 9 § får den som före den 2 maj 2011 har utsetts till kva­li­tets­an­sva­rig enligt 9 kap. 14 § i den upp­hävda plan- och bygg­la­gen utses till kon­trol­l­an­sva­rig före den 1 juli 2013, om det finns syn­ner­liga skäl för det. Lag (2012:820).
   18. För­ord­nan­den som avses i 17 kap. 19 § i den upp­hävda plan- och bygg­la­gen om skyl­dig­het att avstå eller upp­låta mark ska upp­höra att gälla efter utgången av år 2018.
Lag (2014:900).
   19. För­ord­nan­den enligt 6 kap. 19 § i den upp­hävda plan- och bygg­la­gen om skyl­dig­het att avstå eller upp­låta mark eller annat utrymme ska upp­höra att gälla den dag då genom­fö­ran­de­ti­den för detalj­pla­nen går ut, dock tidi­gast efter utgången av år 2018. Lag (2014:900).
   20. Om en för­rätt­ning enligt fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988) eller anlägg­nings­la­gen (1973:1149) eller ett mål om inlö­sen enligt 6 kap. 17 § eller 14 kap. 1 § i den upp­hävda plan- och bygg­la­gen eller mot­sva­rande äldre bestäm­mel­ser pågår när för­ord­nan­den som avses i punk­ten 18 eller 19 ska upp­höra att gälla, ska för­ord­nan­dena att avstå eller upp­låta mark eller annat utrymme fort­sätta att gälla till dess att målet eller ären­det är slut­ligt avgjort.
Det­samma ska gälla för mål och ären­den som avser över­kla­gande av beslut i ett sådant för­rätt­nings­ä­rende eller inlö­sen­mål till dess målet eller ären­det är slut­ligt avgjort.
Lag (2014:900).

2012:187

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2012. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för ären­den om explo­a­te­rings­sam­ver­kan enligt lagen (1987:11) om explo­a­te­rings­sam­ver­kan.

2012:444
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2013.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för vägar och järn­vä­gar som pla­ne­ras eller prö­vas enligt väg­la­gen (1971:948) eller lagen (1995:1649) om byg­gande av järn­väg i den lydelse lagarna hade före den 1 janu­ari 2013.

2012:820

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2013. Bestäm­mel­serna i 15 kap. 10 § i sin nya lydelse tilläm­pas dock för tid från och med den 2 maj 2011.

2013:307

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2013. Bestäm­mel­serna i 11 kap. 53 a § tilläm­pas dock för tid från och med den 2 maj 2011.

2013:867
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2014.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för ären­den som har påbör­jats före den 1 janu­ari 2014.

2014:224
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2014.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för över­sikts­pla­ner som har påbör­jats före den 1 juli 2014.

2014:477
   1. Denna lag trä­der i kraft den 2 juli 2014.
   2. För åtgär­der som har påbör­jats före ikraft­trä­dan­det gäl­ler 2 kap. 6 § i dess äldre lydelse.
   3. Har en kom­mun, före ikraft­trä­dan­det, med stöd av 9 kap. 8 § första styc­ket 2 a bestämt att bygg­lov krävs för att vidta en åtgärd som avses i 9 kap. 4 § första styc­ket 3 ska bygg­lov krä­vas även för sådana åtgär­der som avses i 4 a-4 c §§, till dess att kom­mu­nen bestäm­mer annat.

2014:900
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2015.
   2. Äldre före­skrif­ter ska fort­fa­rande gälla för ären­den om detalj­pla­ner och områ­des­be­stäm­mel­ser som har påbör­jats före den 1 janu­ari 2015 och för mål och ären­den som avser över­kla­gande av beslut om sådana detalj­pla­ner och områ­des­be­stäm­mel­ser till dess målet eller ären­det är slut­ligt avgjort.
   3. Äldre före­skrif­ter ska fort­fa­rande gälla för ansök­ningar som har gjorts före den 1 janu­ari 2016 avse­ende läns­sty­rel­sens pröv­ning enligt den upp­hävda 6 kap. 5 § om skyl­dig­het att avstå eller upp­låta mark eller annat utrymme.
   4. Beslut enligt de upp­hävda 6 kap. 3 och 4 §§ om skyl­dig­het att avstå eller upp­låta mark eller annat utrymme ska upp­höra att gälla den dag då genom­fö­ran­de­ti­den för detalj­pla­nen går ut, dock tidi­gast efter utgången av år 2018.
   5. Om en för­rätt­ning enligt fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988) eller anlägg­nings­la­gen (1973:1149) eller ett mål om inlö­sen enligt 6 kap. 13 §, 14 kap. 14 eller 15 § pågår när beslut som avses i punk­ten 4 ska upp­höra att gälla, ska beslu­ten att avstå eller upp­låta mark eller annat utrymme fort­sätta att gälla till dess att målet eller ären­det är slut­ligt avgjort. Det­samma ska gälla för mål och ären­den som avser över­kla­gande av beslut i ett sådant för­rätt­nings­ä­rende eller inlö­sen­mål till dess målet eller ären­det är slut­ligt avgjort.
   6. Äldre före­skrif­ter ska fort­fa­rande gälla för explo­a­te­rings­av­tal som avser sådana ären­den om detalj­pla­ner som har påbör­jats före den 1 janu­ari 2015.

2014:902
   1. Denna lag trä­der i kraft den 2 janu­ari 2015.
   2. Äldre bestäm­mel­ser ska fort­fa­rande gälla för mål och ären­den som har påbör­jats före den 2 janu­ari 2015 och mål och ären­den som avser över­kla­gande av beslut i ett sådant mål eller ärende till dess målet eller ären­det är slut­ligt avgjort.

2015:235
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juni 2015.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för mål och ären­den som har påbör­jats före ikraft­trä­dan­det och för mål och ären­den som avser över­kla­gande av beslut om sådana mål och ären­den till dess att målet eller ären­det är slut­ligt avgjort.

2015:668
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2016.
   2. För ären­den om detalj­pla­ner som har påbör­jats före ikraft­trä­dan­det gäl­ler 4 kap. 33 § och 5 kap. 13 § i den äldre lydel­sen. Det­samma gäl­ler för mål och ären­den som avser över­kla­gande av beslut om sådana detalj­pla­ner till dess att målet eller ären­det är slut­ligt avgjort.

2016:252
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juni 2016.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för över­kla­gande av beslut som kom­mu­nen har med­de­lat före den 1 juni 2016.

2016:537
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2017.
   2. Äldre före­skrif­ter ska fort­fa­rande gälla för åtgär­der som krä­ver bygg­lov om ansö­kan om bygg­lov har gjorts före den 1 janu­ari 2017 och för åtgär­der som krä­ver anmä­lan enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 8 § om sådan anmä­lan har gjorts före denna tid­punkt.

2017:267
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 maj 2028. Lag (2023:173).
   2. Den upp­hävda para­gra­fen gäl­ler fort­fa­rande för mål och ären­den som har påbör­jats före den 1 maj 2028 och för mål och ären­den som avser över­kla­gande av beslut i sådana mål och ären­den till dess att målet eller ären­det är slut­ligt avgjort.
Lag (2023:173).
   3. Den upp­hävda para­gra­fen gäl­ler fort­fa­rande i fråga om för­läng­ning av ett lov som har getts med stöd av bestäm­mel­sen.

2017:424
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2017.
   2. Har en läns­sty­relse före den 1 juli 2017 enligt 11 kap. 10 § första styc­ket beslu­tat om över­pröv­ning, ska tids­fris­ten om två måna­der i 11 kap. 11 § andra styc­ket räk­nas från den 1 juli 2017.
   3. Har en kom­mun, före ikraft­trä­dan­det, med stöd av 9 kap. 8 § första styc­ket 2 a bestämt att bygg­lov krävs för att vidta en åtgärd som avses i 9 kap. 4 b §, ska bygg­lov krä­vas även för sådana åtgär­der som avses i 9 kap. 5 a §, till dess kom­mu­nen bestäm­mer annat.

2017:761
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2018.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för över­kla­gande av beslut som har till­kän­na­getts före ikraft­trä­dan­det.

2017:965
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2018.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för mål och ären­den om pla­ner som har påbör­jats före ikraft­trä­dan­det.

2018:59
   1. Denna lag trä­der i kraft den 21 april 2018.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för del­sy­stem och säker­hets­kom­po­nen­ter till lin­ba­ne­an­lägg­ningar som har släppts ut på mark­na­den före den 21 april 2018 och för lin­ba­ne­an­lägg­ningar som har instal­le­rats före den 21 april 2018.

2018:674
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2018.
   2. Tids­fris­ten i 9 kap. 42 a § första styc­ket gäl­ler inte för beslut som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det.

2018:1136
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2019.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för ansök­ningar om lov, för­hands­be­sked och anmäl­ningar som avses i 9 kap. 16 § och som inkom­mit till bygg­nads­nämn­den före ikraft­trä­dan­det.

2018:1370
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 2018.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande i ären­den om anta­gande eller änd­ring av över­sikts­plan som har påbör­jats före ikraft­trä­dan­det.

2018:1732
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2019.
   2. En regi­on­plan enligt 7 kap. ska antas senast den 31 decem­ber 2022.
   3. En regi­on­plan som har anta­gits enligt äldre bestäm­mel­ser ska gälla som regi­on­plan enligt 7 kap.
   4. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande
      a) för ären­den om regi­onpla­ner och över­sikts­pla­ner som har påbör­jats före den 1 janu­ari 2019, och
      b) vid över­kla­gande och över­pröv­ning av beslut om sådana regi­onpla­ner och vid över­kla­gande av beslut om sådana över­sikts­pla­ner till dess målet eller ären­det är slut­ligt avgjort.

2020:76
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 april 2020.
   2. Bestäm­mel­serna i 3 kap. 25 § i den nya lydel­sen, 5 kap. 7 § andra styc­ket, 7 a § andra styc­ket och 38 b § fjärde styc­ket tilläm­pas för första gången vid den tid­punkt då en pla­ne­rings­stra­tegi senast ska ha anta­gits.
   3. Äldre bestäm­mel­ser, för­u­tom 3 kap. 19 a och 22 §§, 7 kap. 10 § och 16 kap. 1 a §, gäl­ler fort­fa­rande för ären­den om över­sikts­pla­ner, detalj­pla­ner, områ­des­be­stäm­mel­ser och regi­onpla­ner som har påbör­jats före den 1 april 2020 och mål och ären­den som avser över­kla­gande och över­pröv­ning av sådana pla­ner och bestäm­mel­ser till dess målet eller ären­det är slut­ligt avgjort.
   4. Över­sikts­pla­ner antagna före den 1 janu­ari 2004 ska upp­höra att gälla vid utgången av 2025. Även en över­sikts­plan som har anta­gits den 1 janu­ari 2004 eller senare men före den 1 april 2020 ska upp­höra att gälla vid utgången av 2025, i den del pla­nen inne­hål­ler en sådan änd­ring som avses i 3 kap. 27 § första styc­ket första meningen eller mot­sva­rande äldre bestäm­mel­ser och där änd­ringen ursprung­li­gen har anta­gits före den 1 janu­ari 2004.

2020:239
   1. Denna lag trä­der i kraft den 15 maj 2020.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för
      a) åtgär­der som krä­ver bygg­lov, om ansö­kan om bygg­lov har gjorts före den 11 mars 2021, och
      b) åtgär­der som krä­ver anmä­lan enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 16 kap. 8 §, om en sådan anmä­lan har gjorts före den 11 mars 2021.

2020:253
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 maj 2020.
   2. Före­skrif­ter som med­de­las med stöd av 16 kap. 13 b § får avse tid från och med den 15 mars 2020.

2021:752
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 2021.
   2. Äldre bestäm­mel­ser i 4 kap. 33 § gäl­ler fort­fa­rande för ären­den om detalj­pla­ner som har påbör­jats före den 1 augusti 2021 och mål och ären­den som avser över­kla­gande och över­pröv­ning av sådana detalj­pla­ner till dess målet eller ären­det är slut­ligt avgjort.

2021:785
   1. Denna lag trä­der i kraft den 2 augusti 2021.
   2. Äldre bestäm­mel­ser, för­u­tom 4 kap. 34 §, 13 kap. 12 § och 16 kap. 1 §, gäl­ler fort­fa­rande för ären­den om detalj­pla­ner och områ­des­be­stäm­mel­ser som har påbör­jats före ikraft­trä­dan­det samt för mål och ären­den som avser över­kla­gande och över­pröv­ning av sådana pla­ner och bestäm­mel­ser, till dess målet eller ären­det är slut­ligt avgjort.
   3. Äldre bestäm­mel­ser, för­u­tom 4 kap. 2 §, 13 kap. 12 § och 16 kap. 7 a §, gäl­ler fort­fa­rande för ären­den om bygg­lov eller för­hands­be­sked där ansö­kan har kom­mit in till bygg­nads­nämn­den före ikraft­trä­dan­det samt för mål och ären­den som avser över­kla­gande och över­pröv­ning av sådana mål och ären­den, till dess målet eller ären­det är slut­ligt avgjort.

2022:296
   1. Denna lag trä­der i kraft den 2 maj 2022.
   2. Före­skrif­ter som med­de­las med stöd av 16 kap. 13 a § i den nya lydel­sen får avse tid från och med den 15 mars 2022.

2022:929
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2023.
   2. Region Hal­land ska anta en regi­on­plan enligt 7 kap. senast den 31 decem­ber 2026.
   3. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för ären­den om över­sikts­pla­ner som har påbör­jats före den 1 janu­ari 2023 och vid över­kla­gande av beslut om sådana över­sikts­pla­ner, till dess målet eller ären­det är slut­ligt avgjort.

Vik­tiga lagar inom fas­tig­hets­rät­ten
JP Info­nets fas­tig­hets­rätts­liga tjäns­ter

JP Info­nets fas­tig­hets­rätts­liga tjäns­ter

För dig som arbe­tar med fas­tig­hets­rätt har vi sam­lat all rele­vant infor­ma­tion inom områ­det på ett och samma ställe. Oav­sett om du arbe­tar vid en dom­stol, annan myn­dig­het, advo­kat­byrå eller i annan pri­vat verk­sam­het så hit­tar besluts­stöd och verk­tyg hos oss. Se allt inom fas­tig­hets­rätt.