840649.pdf
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
sfs 1984:649 lag
utkom från trycket om förctagshypotek;
den 3 juli 1984
utfärdad den 14 juni 1984.
enligt liksdagens beslut' föreskrivs följande.
1 kap. inledande bestämmelser
1 § med företagshypotek avses en säkerhetsrätt enligt bestämmelserna i
denna lag.
2 § en näringsidkare som vill upplåta företagshypotek i sin näringsverk
samhet har rätt att i den ordning som anges i 4 kap. få inskrivning i
verksamheten av ett visst penningbelopp (företagsinteckning). bevis om
inskrivningen kallas företagshypoteksbrev.
3 § ett företagshypotek upplåts genom att näringsidkaren överlämnar
företagshypoteksbrevet som säkerhet för en fordran.
4 § ett konkursbo har inte rätt att få företagsinteckning eller att upplåta
företagshypotek.
om en n äringsidkare avlider, träder dödsboet i hans ställe som närings
idkare.
vad som sägs om näringsidkare i denna lag gäller även den som avser att
utöva näringsverksamhet men som ännu inte har påbörjat verksamheten.
2 kap, företagshypotek
egendom som omfattas av företagshypotek
1 § ett företagshypotek omfattar näringsidkarens lösa egendom i den
mån egendomen hör till den intecknade verksamheten.
företagshypoteket omfattar dock inte
1. kassa- och banktillgodohavanden, aktier, andra bevis om delaktighet
i bolag, obligationer, förlagsbevis och liknande skuldebrev avsedda för
allmän omsättning samt andelar i aktiefonder,
2. egendom som är av beskaffenhet att kunna vara föremål för panträtt
på grund av intec kning, eller
3. egendom som varken kan utmätas eller ingå i konkurs.
1410 ' prop, 1983/84: 128. lu 36, rskr 413.
/
¬
, 2i§' 0"^ intecknad verksamhet överlåts, omfattar hypoteket överlåta- sfs 1984:649
fens fordran på ersättning såvitt denna avser egendom som omfattades av
hypoteket vid överl åtelsen.
3 § om en intecknad verksamhet överlåts och i överlåtels en ingår egen
dom som omfattas av företagshypotek, gäller hypoteket i denna eg endom
hos förvärvaren. om förvärvaren överlåter egendomen eller upplåter sär
skild rätt i denna eller om egendomen skadas eller tas i a nspråk genom
expropriation eller liknande förfarande, omfattar hypoteket förvärvarens
fordran på ersättning. hypoteket ger företräde till betalning framför ett
företagshypotek i samm a egendom som grundar sig på upplåtelse av för
värvaren.
borgenären förlorar sin rätt enligt första stycket, om han inte inom sex
månader från det överlåtaren eller förvärvaren har underrättat honom om
överlåtelsen och senast inom arton månader från det verksamheten från-
träddes väcker talan mot förvärvaren om betalning ur egendomen och
anmäler detta till inskrivningsmyndigheten.
vad som sägs om förvärvaren gäller också hans dödsbo.
4 § bestämmelserna i 3 § tillämpas också om den intecknade verksamhe
ten och egendom som omfattas av företagshypotek övergår till någon
annan genom skifte av handelsbolags tillgångar eller genom bodelning av
någon annan anledning än näringsidkarens död.
utan hinder av att en köpehandling om försäljning av lösöre som tillhör
näringsidkaren har be handlats enligt bestämmelserna i lagen (1845:50 s. 1)
om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva,
omfattas den sålda egendomen av hypotek på grund av en företagsinteck
ning som har sökts senast trettio dagar efter det att handlingen företeddes
inför rätten.
rätt till betalning på grund av företagshypotek
5 § en borgenär som har företagshypotek till säkerhet för sin fordran har
rätt att vid utmätning eller i konkurs, med den företrädesrätt inteckningen
medför enligt lag, få betalt för fordringen ur egendom som omfattas av
hypoteket intill företagshypoteksbrevets belopp. i den mån detta inte
förslår har borgenären rätt att få betalt ur egendomen genom ett tillägg.
tillägget får inte överstiga femton procent av hypoteksbrevets belopp
jämte tio p rocent årlig ränta på detta belopp från den dag då egendomen
utmättes eller konkursansökan gjordes.
har flera hypoteksbrev överlämnats som säkerhet för fordran och har
inteckningarna samma företrädesrätt eller gäller de omedelbart efter var
andra, skall bestämmelserna i fö rsta stycket om hypoteksbrevets belopp
avse hypoteksbrevens sammanlagda belopp.
borgenärens rätt till betalning u r egendomen gäller, även om fordringen
har preskriberats eller inte har anmälts av borgenären efter kallelse på
okända borgenärer.
6 § företagshypotek för vilket inteckning söks samma dag som egendom
beläggs med kvarstad eller senare omfattar inte den kvarstadsbelagda
egendomen. hävs kvarstaden, gäller dock företagshypoteket även i den 141 j
¬
sfs 1984:649 egendomen såvida den inte är utmätt eller tagen i ans pråk genom betal
ningssäkring.
7 § en borgenär som har företagshypotek till säkerhet för sin fordran har
rätt att söka betalning ur egendom som omfattas av hypoteket trots att
hans fordran inte är förfallen till betalning, om
1. den intecknade verksamheten eller en väsentlig del därav överlåts
eller upphör eller övergår till någon annan genom skifte av handelsbolags
tillgångar eller genom bodelning av någon annan anledning än näringsid
karens död eller, när företagsinteckningen är begränsad till ett visst områ
de, flyttas från detta, eller
2. egendomen till följd av vanvård eller naturhändelse eller av någon
annan därmed jämförlig orsak försämras eller minskas så att säkerhetens
värde går ned väsentligt.
vid utmätning av egendom som omfattas av företagshypotek har inteck
ningsborgenären rätt till betalning ur egendomen enligt 8 kap. utsöknings-
balken, även om hans fordran inte är förfallen till betalning.
3 kap. företagsinteckning
omfattningen av intecknad verksamhet
1 § företagsinteckningar beviljas i all den näringsverksamhet som nä
ringsidkaren vid v aije tid utövar här i landet, om inte annat följer av andra
stycket.
en inteckning får begränsas till näringsverksamhet av viss art.
inteckningar i verksamhet för produktion av elenergi genom vattenkraft
far dessutom begränsas till ver ksamheten på en eller flera fastigheter och
inteckningar i gruvdrift till den verksamhet som hänför sig till ett eller flera
utmål eller koncessionsområden.
2 § en näringsverksamhet som flera utövar gemensamt far intecknas
endast som en enhet för sig.
en företagsinteckning får inte beviljas gemensamt i flera verksamheter
som utövas av olika näringsidkare.
en inteckning får inte beviljas om den i fråga om den intecknade verk
samhetens art eller giltighetsområdet skulle avvika från en annan inteck
ning som är beviljad eller sökt i samma verksamhet.
företagsinteckningars företräde
3 § bestämmelser om den förmånsrätt som följer med företagsinteckning
finns i förmånsrättslagen (1970:979).
4 § en företagsinteckning ger företräde i förhållande till en annan före
tagsinteckning efter den tidsföljd i vilken inte ckningarna söks. inteckning
ar som söks på samma inskrivningsdag ger lika rätt.
i 4 kap . finns bestämmelser om möjlighet att bestämma företrädet mel
lan flera inteckningar som söks på samma inskrivningsdag på ett annat sätt
och om ändring i företrädesordn ingen genom sammanföring eller nedsätt
ning.
1412
¬
tägsinteckningars och företagshypoteksbrevs giltighet i vissa fall sfs 1984: 649
5 § om egendom som omfattas av företagshypotek har blivit utmätt och
inteckningsborgenären har tillerkänts betalning ur egendomen, är företags-
inteckningen utan verkan till ett belopp som motsvarar vad som har utfallit
på företagshypoteksbrevets belopp. detsamma gäller om borgenären har
tillerkänts betalning ur sådan egendom i konkur s.
6 § om en företagsinteckning blir utan verkan, är även företagshypo-
téksbrevet utan verkan. ändras i annat fall en inteckning till belopp eller
omfattning, far hypoteksbrevet verkan i enlighet med inteckningens ändra
de innehåll.
dödning av ett förkommet hypoteksbrev medför inte att inteckningen
blir utan verkan.
4 kap- inskrivningsförfarandet
inskrivningsregister och inskrivningsmyndighet
1 § inskrivning enligt denna lag sker i ett särskilt inskrivningsregister
(företagsinteckningsregistret). detta förs med hjälp av automatisk databe
handling.
2 § ärenden om företagsinteckning eller annan införing i företagsinteck
ningsregistret på grund av föreskrift i denna lag eller annan författning
(inskrivningsärenden) handläggs av en för landet gemensam inskrivnings
myndighet. regeringen bestämmer vilken myndighet som skall vara in
skrivningsmyndighet.
inskrivningsmyndigheten förestås av en inskrivningsdomare som skall
vara lagfaren.
handläggningen av inskrivningsärenden
3 § för behandlingen av inskrivningsärenden gäller bestämmelserna om
tvistemål i rättegån gsbalken i tillämpliga dela r, i den mån inte något annat
följer av denna lag.
ansökningar och anmälningar i inskrivningsärenden skall vara skriftliga.
4 § inskrivningsärendena tas upp på en inskrivningsdag. inskrivningsdag
hålls till klockan tolv vaije måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag som
inte är helgdag. lika med helgdag anses midsommarafton, julafton och
nyårsafton. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan förordna att en inskrivningsdag skall ställas in, om det finns särskilda
skäl till det.
en ansökan eller anmälan som har kommit in efter klockan tolv en viss
dag anses gjord på nästföljande inskrivningsdag.
5 § hos inskrivningsmyndigheten förs dagbok över inskrivningsärende
na. handlingarna i sådan a ärenden förs samman i ak ter.
har sökanden eller någon annan lämnat en uppgift eller förklaring av
betydelse för ärendets prövning eller har en särskild utredning gjorts i
ärendet, skall detta antecknas i akten. i akten tas även upp förelägganden
och andra beslut som inte skall föras in i företagsintec kningsregistret. j4j3
¬
sfs 1984:649 6 § om det är nödvändigt för utredningen, får ett inskrivningsärendé !l
skjutas upp till en senare inskrivningsdag. ic-"
om ett ärende skjuts upp, får sökanden föreläggas att lägga fram den
utredning som behövs. ansökningen får förklaras förfallen, om sökanden ij''
inte följer föreläggandet. föreläggandet skall innehålla en upplysning om
detta. (ijt
ett inskrivningsärende får vidare skjutas upp till en senare inskrivnings
dag, om ärendet med hänsyn till beskaffenhet eller omfattning inte lämpli-
gen kan prövas omedelbart. ett ärende som har skjutits upp av denna l! ^
anledning skall tas upp till prövning senast på femte inskrivningsdagen fii
efter den inskrivningsdag då ansökningen gjordes. gi)
7 § beslut skall föras in i företagsinteckningsregistret om beslutet inne
bär att en ansökan i inskrivningsärende bifalls, avslås eller förklaras för fal
len eller att ett ärende skjuts upp. skälen för be slutet skall antecknas i ilei
akten eller i dagbo ken, om beslutet innebär att ansökningen inte bifalls. «
beslut som skall föras in i registret meddelas genom införandet och skall bnit
anses ha det innehåll som framgår av registret. 5
8 § om ett beslut i inskrivningsärende har gått emot sökanden eller ijf
någon annan som har hörts i äre ndet, skall denne genast underrättas om
beslutet. i un derrättelsen skall anges de skäl för beslutet som har anteck
nats i akten eller i dagboken och vad den som vill överklaga beslutet har att
iaktta. [1^
»j-r-s;;
9 § om ett inskrivningsärende enligt beslut av högre rätt skall tas upp till .j
ny handläggning av inskrivningsmyndigheten, skall det ske utan dröjsmål
efter det att beslutet har kommit myndigheten till h anda. 5^
inteckningsansökan
10 § en ansökan om företagsinteckning skall göras av näringsidkaren.
ansökningen skall innehålla uppgift om det belopp i svenskt mynt på vilket
inteckningen skall lyda. om inteckningen skall begränsas enligt 3 kap. i §
andra stycket, skall den avsedda begränsningen anges i ansökningen.
sökanden skall lämna styrkt uppgift om namn och person- eller organi
sationsnummer. är sökanden ett dödsbo skall den avlidnes personnummer
anges.
11 § en ansökan om företagsinteckning skall avslås, om
1. vad som gäller enligt 3 § and ra stycket eller 10 § inte har iakttagits,
2. den verksamhet ansökningen avser uppenbarligen inte kan intecknas,
3. ansökningen strider mot 3 kap. 1 eller 2 §,
4. sökanden eller, om inteckningen söks av flera, någon av sökandena
är i konkurs eller försätts i konkurs den inskrivningsdag då inteckningen
söks.
12 § om det inte finns något hinder skall företagsinteckning beviljas och
företagshypoteksbrev utfärdas på grund av in teckningen.
bestämmelser om utfärdande av nytt hypoteksbrev i stället för hypo-
)4]4 teksbrev som har dödats finns i lagen (1927; 85) om dödande av förkommen
handling.
¬
13 § en företagsinteckning som skulle medföra lika företrädesrätt som sfs 1984:649
en annan företagsinteckning skall vid inskrivningen förklaras gälla efter
den andra inteckningen, om sökanden begär det. en inteckning som sätts
efter en annan inteckning gäller också efter en inteckning med lika rätt som
eller bättre rätt än den andra inteckningen, även om detta inte anges i
beslutet.
inteckningsåtgärder
14 § en företagsinteckning som är begränsad enligt 3 kap. 1 § andra
stycket får på ansökan av näringsidkaren och efter medgivande av
företagshypoteksbrevets innehavare utsträckas till att omfatta ytterligare
verksamhet (utsträckning). för en sådan ansökan gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna angående ansökan om inteckning.
15 § ett företagshypoteksbrev får på ansökan av näringsidkaren och
efter medgivande av hypoteksbrevets innehavare bytas ut mot två eller
flera nya hypoteksbrev (utbyte). i fråga om de nya hypoteksbrevens inbör
des företrädesrätt gäller 13 §.
16 § företagsinteckningar som besvärar samma verksamhet och har in
bördes lika rätt eller gäller omedelbart efter varandra får på ansökan av
näringsidkaren och efter medgivande av företagshypoteksbrevens inneha
vare föras samman till en inteckning (sammanföring). denna inteckning
skall gälla med den förmånsrätt som tillkommer den av de i sammanföring
en ingående inteckningarna som har sämsta rätt.
en inteckning som avses i första stycket skall förklaras gälla för ett lägre
belopp än det som de sammanförda inteckningarna sammanlagt uppgår till,
om sökanden begär det och hypoteksbrevens innehavare medger det.
17 § en företagsinteckning får på ansökan av näringsidkaren och efter
medgivande av företagshypoteksbrevets innehavare sättas ned efter en
annan inteckning (nedsättning). en inteckning som sätts ned efter en annan
inteckning gäller också efter en inteckning med lika r ätt som eller bättre
rätt än den andra inteckningen, även om detta inte anges i beslu tet.
18 § på ansökan av näringsidkaren och efter medgivande av företagshy
poteksbrevets innehavare får en företagsinteckning dödas helt eller i viss
verksamhet (dödning).
en inteckning får inte dödas så att inteckningsförhållandena därigenom
blir oförenliga med 3 kap. 1 eller 2 §.
bestämmelser om dödning av inteckning när hypoteksbrevet har för
kommit finns i lagen (1927:85) om död ande av förkommen handling.
19 § i fall då medgivande krävs enligt 14-18 §§ skall hypoteksbrevet ges
in till inskrivningsmyndigheten.
20 § på ansökan av den som innehar ett företagshypoteksbrev skall
innehavet antecknas i företagsinteckningsregistret. föreläggande skall
meddelas sökanden att visa upp hypoteksbrevet, om det finns anledning
att anta att han inte innehar detta. om någon annan redan är antecknad 1415
•, • ' t'-: .''.f ;
¬
sfs 1984:649 som innehavare, skall inskrivningsmyndigheten sedan det nya innehavet
har antecknats föra av den tidigare anteckningen och underrätta den vars
innehav var antecknat.
en anteckning om innehav skall avföras, om den vars innehav har
antecknats anmäler att innehavet har upphört.
anteckning och rättelse i företagsinteckningsregistret
21 § i företagsinteckningsregistret skall antecknas när
1. en borgenär enligt 2 kap. 3 § andra stycket har anmält att han har sökt
betalning ur egendom som omfattas av företagshypotek,
2. det har anmälts till inskrivningsmyndigheten att betalning vid utm ät
ning eller i konk urs har utfallit på ett företagshypoteksbrevs belopp.
det kan även i andra fall följa av lag eller annan författning att ett visst
förhållande skall antecknas i registret.
en anteckning i registret skall avföras, om den uppenbarligen inte längre
kan vara av betydelse.
22 § en införing i företagsinteckningsregistret skall rättas, om införingen
innehåller en uppenbar oriktighet till följd av skrivfel, något annat liknande
förbiseende eller något tekniskt fel. det inbördes företrädet mellan inteck
ningar som berörs av en rättelse skall bestämmas efter vad som är skäligt,
om rättelsen kan skada näringsidkaren eller någon innehavare av företags-
hypoteksbrev.
tillfälle att yttra sig skall lämnas den vars rätt berörs, om han är känd,
samt den myndighet som avses i 5 kap. 3 §.
en anteckning om ärendet skall göras i registret, om inte beslut medde
las samma dag som ärendet har tagits upp.
23 § beslut i ärenden om rättelse meddelas genom införing i registret.
skälen för beslutet antecknas i akten eller i dagb oken. i stället för bevis
eller handling som har utfärdats i enlighet med den tidigare införingen skall
en ny såd an handling utfärdas.
den tidigare handlingen skall fordras in, göras obrukbar och behållas av
inskrivningsmyndigheten. den som innehar handlingen är skyldig att ge in
den för detta ändamål. i föreläggande att fullgöra en sådan skyldighet far
vite sättas ut. vitet döms ut av inskrivningsmyndigheten.
besvär
24 § beslut i inskrivn ingsärenden överklagas till hovrätten. besvärsinla
gan skall ges in till inskrivningsmy ndigheten.
besvärstiden är i fråga om slutligt beslut fyra veckor från den inskr iv
ningsdag till vilken beslutet är att hänföra.
besvär över beslut som har förts in i företagsinteckningsregistret skall
antecknas där. när slutligt beslut med anledning av besvären har vunnit
laga kraft skall anteckni ng göras om beslutets innehåll.
25 § beslut i ärend en om rättelse får överklagas även av den myndighet
som avses i 5 kap. 3 §.
1416
ii'"
¬
5 kap. rätt till ersättning i vissa fall sfs 1984:649
1 § om någon lider skada till följd av tekniskt fel i företagsinteckningsre-
gistret eller i någon anordning som hos inskrivningsmyndigheten eller
annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han rätt till ersättning
av staten.
ersättningen skall efter skälighet sättas ned eller helt falla bort, om den
skadelidande har medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning
underlåta att vidta åtgärd för att bevarä sin rätt eller genom eget vållande
på annat sätt.
2 § en rättsägare som avses i 4 kap. 22 § har rätt till ersättning av staten,
om han lider skada till följd av ett beslut i ärende om rättelse. ersättning
utgår dock inte, om den skadelidande med hänsyn till felets beskaffenhet
eller andra omständigheter borde ha insett att fel förekommit.
•v
3 § staten företräds i ärenden om ersättning enligt 1 eller 2 § av den
myndighet som regeringen bestämmer.
i
4 § om den som enligt 1 eller 2 § är berättigad till ersättning av staten har
haft rätt att kräva beloppet som skadestånd av någon annan, träder staten
in i rätten mot denn e.
ersättning enligt 1 elle r 2 § på grund av domstols dom betalas ut sedan
domen har vunnit laga kraft.
om ikraftträdandet av denna lag föreskrivs i särskild lag.
på regeringens vägnar
olof palme
sten wickbom
(justitiedepartementet)
¬
Viktiga lagar inom förvaltningsrätten
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)
Viktiga lagar inom förvaltningsrätten
Förvaltningslag (2017:900)Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)
JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster
JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster
Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.