SFS 1984:404

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

sfs 1934:404 lag utkom från tryc­ket oku stämpdskaté véd ieskriv­ki­i­egs­my­inid­ligl­hi­el­ter; den j9juni 1984 utfar­dad den 7 juni 1984. 984 i enligt riks­da­gens beslut' före­skrivs föl­jande. prop. 1983/84:194, sku 49, rskr 362. ¬ inle­dande bestäm­mel­ser 1 § stäm­pelskatt skall erläg­gas till sta­ten enligt denna lag för för­värv av fast egen­dom, tomträt­ter och skepp samt vid bevil­jande av inteck­ningar. 2 § sta­ten är inte skatt­skyl­dig enligt denna lag. 3 § inskriv­nings­myn­dig­he­ten är beskatt­nings­myn­dig­het. med inskriv­nings­myn­dig­het avses i denna lag också den i 2 § sjö­la­gen (1891:35 s.l) angivna regis­ter­myn­dig­he­ten. sfs 1984:404 i t för­värv av fast egen­dom och tomträt­ter skat­te­plikt 4 § för­värv av fast egen­dom är skat­te­plik­tiga om de sker genom: 1) köp eller byte, 2) till­skott till bolag eller för­e­ning, utdel­ning eller skifte från bolag eller för­e­ning, 3) fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktie­bo­lags­la­gen (1975:1385), 4) expro­pri­a­tion eller annan inlö­sen på grund av stad­gande om rätt eller skyl­dig­het att lösa fast egen­dom. för­värv av tomträt­ter är skat­te­plik­tiga om de sker genom upp­lå­telse, över­lå­telse mot ersätt­ning eller annat fång som avses i första styc­ket. 5 § om ett för­värv som har beteck­nats som gåva sker mot att för­vär ­ varen över­tar ansva­ret för en skuld för vil­ken bor­ge­när har säker­het i form av pant­brev eller annars mot ersätt­ning, är för­vär­vet skat­te­plik­tigt enligt denna lag om ersätt­ningen upp­går till minst 85 pro­cent av egen­do­mens värde. där­vid skall vär­det av egen­do­men beräk­nas enligt 9-12 och 14 §§. undan­tag från skat­te­plikt 6 § skat­te­plikt före­lig­ger inte vid 1) för­värv från make, om för­vär­vet sker i syfte att för sam­man­lägg­ning åstad­komma enhet­liga lag­farts­för­hål­lan­den för makar­nas fasta egen­dom, 2) för­värv genom byte i den mån ersätt­ningen utgörs av annan fast egen­dom, om bytet sker för att åstad­komma en lämp­li­gare fas­tig­hetsin ­ del­ning eller utgör ett led i åtgär­der för jord­bru­kets eller skogs­bru­kets yttre ratio­na­li­se­ring, 3) sam­bruks­för­e­nings för­värv genom till­skott från med­lem och samfal-​ lig­hets­för­e­nings för­värv enligt 5 § lagen (1973:1150) om för­valt­ning av sam­fäl­lig­he­ter, 4) för­säk­rings­bo­lags för­värv från annat för­säk­rings­bo­lag i sam­band med sådant avtal om över­ta­gande av det senare bola­gets hela för­säk­ringsbe ­ stånd, som avses i 15 kap. 1 § för­säk­rings­rö­rel­se­la­gen (1982:713), 5) för­värv av järn­väg som skall inskri­vas i sär­skild ord­ning, eller av mark för sådan järn­väg, 6) kom­muns eller annan menig­hets för­värv av mark som enligt fast­ställd plan skall använ­das för all­män plats, begrav­nings­plats eller för sådant ända­mål som enligt 2 kap. 2 § fas­tig­hets­tax­e­rings­la­gen (1979:1152) med­för att bygg­nad för ända­må­let skall anses som spe­ci­al­bygg­nad. 985 \ ¬ a., 'v fl sfs 1984:404 7) för­värv av kro­no­jord genom skat­te­köp eller annars på grund av skat­te­brev, 8) för­värv av stän­dig besitt­nings­rätt till ett kro­no­hem­man eller ett krono-​ nybygge, då på grund av för­vär­vet inrym­ning vinns i sådan rätt, 9) upp­lå­telse av tomträtt i en nybil­dad fas­tig­het vars mark tidi­gare helt eller till över­vä­gande del ingått i en fas­tig­het som varit upp­lå­ten med tomträtt till samme tomträtts­ha­vare. 986 trans­port­köp 7 § över­låts ett köp av fast egen­dom utan något annat tillägg till eller någon annan änd­ring i köpe­vill­ko­ren än tiden för till­trä­det och betal­ningen, samt sät­tet för betal­ningen i den mån änd­rade inteck­nings­för­hål­lan­den påkal­lar det, skall stäm­pelskatt beta­las endast för det senaste köpet. skat ­ tebe­fri­else för tidi­gare köp erhålls dock endast om lag­fart för samt­liga köp söks inom den tid som är stad­gad för det första köpet. har skat­ten för tidi­gare köp redan beta­lats avräk­nas belop­pet från skat­ten på det sista köpet. bestäm­mel­serna om åter­vin­ning i 36 § tilläm­pas om skat­ten inte kan avräk­nas helt. bestäm­mel­serna i första styc­ket gäl­ler även vid upp­lå­telse eller överlå ­ telse av tomträtt. vad där sagts om lag­fart gäl­ler då inskriv­ning. begä­ran om tillämp­ning av denna para­graf skall fram­stäl­las när lag­fart eller inskriv­ning söks. över­lå­tare och för­vär­vare skall där­vid skrift­li­gen samt på heder och sam­vete intyga att ersätt­ning för den över­låtna egendo­ men inte läm­nats och inte hel­ler skall läm­nas utö­ver vad som fram­går av den ingivna över­lå­tel­se­hand­lingen, och att inte hel­ler i övrigt avtal träf­fats om tillägg till eller annan änd­ring i vill­ko­ren för tidi­gare för­värv än vad som angetts i över­lå­tel­se­hand­lingen. skat­te­sats 8 § stäm­pelskat­ten är fem­ton kro­nor för vaije fullt tusen­tal kro­nor av egen­do­mens värde. för­vär­vas egen­do­men av en juri­disk per­son är dock skat­ten tret­tio kro­nor för vatje fullt tusen­tal kro­nor av egen­do­mens värde utom då för­vär ­ varen 1) skulle ha varit befriad från gåvoskatt om egen­do­men hade erhål­lits som gåva, 2) är en bostads­rätts­för­e­ning eller av bostads­sty­rel­sen eller läns­bo­stads ­ nämnd erkänd som ett all­män­nyt­tigt bostads­fö­re­tag enligt de bestäm­mel­ser om lån av stats­me­del till främ­jande av bostads­byg­gan­det som gällde vid tiden för för­vär­vet, 3) är en kre­dit­in­rätt­ning som enligt lag, reg­le­mente eller bolags­ord­ning är skyl­dig att åter avyttra egen­do­men, 4) är dödsbo. skat­ten är dock i fall som avses i första och andra styc­kena all­tid lägst fem­tio kro­nor. skat­tens beräk­ning 9 § vid köp av fast egen­dom bestäms vär­det enligt 8 § genom att köpe­ skil­lingen jäm­förs med tax­e­rings­vär­det för året när­mast före det år då ansö­kan om lag­fart bevil­jas. det högsta av dessa vär­den anses som egen­ domens värde. ¬ f ■ sak­nas sär­skilt tax­e­rings­värde för det i första styc­ket angivna året görs jäm­fö­rel­sen i stäl­let med det värde som inskriv­nings­myn­dig­he­ten, med led­ning av intyg av sak­kun­nig eller annan utred­ning, bedö­mer att egendo ­ men hade vid tid­punk­ten för upp­rät­tan­det av den hand­ling på vil­ken för­vär­vet grun­das. ingår i egen­do­men sådana till­be­hör till fas­tig­het som avses i 2 kap. 3 § jor­da­bal­ken skall till tax­e­rings­vär­det läg­gas vär­det av dessa till­be­hör. 10 § bestäm­mel­serna i 9 § tilläm­pas på mot­sva­rande sätt även i andra fall när fast egen­dom för­vär­vas mot ersätt­ning. vid byte av fast egen­dom anses där­vid tax­e­rings­vär­det av den läm­nade egen­do­men som ersätt­ning för den mot­tagna egen­do­men. sak­nas taxe ­ rings­värde bestäms jäm­fö­rel­se­värde enligt 9 § andra styc­ket. utges vid byte av fast egen­dom pengar eller annan lös egen­dom (mel­lan­ skill­nad) ökas ersätt­ningen enligt andra styc­ket med den utgivna mel­lan ­ skill­na­den. erhålls mel­lan­skill­nad mins­kas ersätt­ningen med denna. 11 § om det visas att egen­do­men gått ner i värde efter den tid­punkt som tax­e­rings­vär­det för det i 9 § angivna året avser, men före fängeshandling-​ ens upp­rät­tande, och detta berott på elds­våda, bort­ta­gande av bygg­nad, skogs­av­verk­ning, väsent­lig för­änd­ring av rörelse i vil­ken egen­do­men har använts eller annan lik­nande anled­ning, skall inskriv­nings­myn­dig­he­ten bestämma annat jäm­fö­rel­se­värde enligt 9 § andra styc­ket. det­samma skall gälla om det visas att egen­do­men, till följd av nybygg­nad eller av annan lik­nande anled­ning, ökat i värde efter fång­es­hand­ling­ens upp­rät­tande men före den tid­punkt, som tax­e­rings­vär­det för det i 9 § första styc­ket angivna året avser. 12 § vid upp­lå­telse eller över­lå­telse av tomträtt utan till­hö­rande bygg­nad skall vär­det av tomträt­ten anses mot­svara avgäl­den för ett år. om det vid över­lå­tel­sen har utfasts en större ersätt­ning skall tomträt­tens värde dock anses mot­svara ersätt­ningen. i övrigt skall vär­det av tomträtt i tillämp­liga delar bestäm­mas enligt före­skrif­terna i 9-11 §§. som tax­e­rings­värde skall där­vid gälla det tax­e­rade bygg­nads­vär­det. 13 § omfat­tar ett för­värv även annat än fast egen­dom eller tomträtt och har för­del­ningen av ersätt­ningen mel­lan skat­te­plik­tig och övrig egen­dom inte angetts i fanges­hand­lingen, skall hela ersätt­ningen anses avse den skat­te­plik­tiga egen­do­men om för­del­ningen inte på annat sätt till­för­lit­li­gen styrks. 14 § om ersätt­ning utgår i form av lös egen­dom, vär­de­ras denna egen­ dom enligt reg­lerna i 23 § lagen (1941:416) om arvs­skatt och gåvoskatt. vär­de­ringen skall ske med hän­syn till för­hål­lan­dena vid upp­rät­tande av den hand­ling på vil­ken för­vär­vet grun­das. sfs 1984:404 för­värv av skepp skat­te­plikt 15 § för­värv av skepp är skat­te­plik­tiga om de sker genom: 1) köp eller byte. 987 ¬ sfs 1984:404 i - • c.i. i : 2) till­skott till bolag eller för­e­ning, utdel­ning eller skifte från bolag eller för­e­ning, 3) fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktie­bo­lags­la­gen (1975:1385). med skepp jäm­ställs i denna lag ande­lar i skepp. undan­tag från skat­te­plikt 16 § skat­te­plikt före­lig­ger inte vid: 1) för­värv av utländskt skepp, 2) för­värv av skepps­bygge genom skepps­bygg­nads­av­tal eller över­lå­telse av sådant avtal innan byg­get har full­bor­dats, 3) för­värv av nybyggt skepp ome­del­bart från den som har byggt skep­pet, 4) för­värv av skepp som är avsett att använ­das för yrkes­mäs­sigt fiske, för liv­rädd­ning eller i övrigt för annat ända­mål än yrkes­mäs­sig sjö­fart. skat­te­sats 17 § stäm­pelskat­ten är tio kro­nor för varje fullt tusen­tal kro­nor av skep­ pets värde vid tiden för för­vär­vet, dock lägst fem­tio kro­nor. skat­tens beräk­ning 18 § vid köp skall vär­det anses mot­svara köpeskil­lingen. om det finns sär­skilda skäl att anta att ^ ärdet av den för­vär­vade egen­do­men är högre än köpeskil­lingen, skall dock skat­ten beräk­nas på det verk­liga vär­det. 19 § sak­nas i ett ärende om inskriv­ning av skepps­för­värv en av par­terna under­teck­nad fång­es­hand­ling med upp­gift om köpeskil­lingen, skall förvär-​ vare och över­lå­tare som är bosatta här i riket lämna en skrift­lig för­säk­ran om köpeskil­ling­ens stor­lek. i fråga om annat för­värv än köp skall intyg av sak­kun­nig före­tes om skep­pets värde vid tiden för för­vär­vet. ett sådant intyg skall på begä­ran även ges in vid för­värv genom köp. 20 § med ärende om inskriv­ning enligt 19 § lik­ställs anmä­lan för avre­gis­ tre­ring i de fall då ett skepp genom för­värv upp­hör att vara svenskt. 988 inteck­ning skat­te­plikt 21 § om inte annat fram­går av 22 och 23 §§ tas stäm­pelskatt ut vid bevil­jande av sådan ansö­kan om inteck­ning i fast egen­dom som avses i 22 kap. 2 § jor­da­bal­ken, samt vid bevil­jande av mot­sva­rande ansö­kan beträf­fande tomträtt, luft­far­tyg, skepp eller närings­verk­sam­het. med bevil­jande av ansö­kan om inteck­ning i skepp jäm­ställs att inteck ­ ning i skepps­bygge förs över från skepps­bygg­nads­re­gist­ret till skeppsre ­ gist­ret. undan­tag från skat­te­plikt 22 § sker nyin­teck­ning och död­ning på grund av sam­ti­dig ansö­kan, före ­ lig­ger skat­te­plikt endast för skill­na­den mel­lan det nyin­teck­nade belop­pet och belop­pet av de inteck­ningar som dödas. detta gäl­ler dock bara om ¬ inteck­ning­arna bevil­jas i egen­dom eller, då fråga är om före­tagsin­teck­ning, i närings­verk­sam­het som helt eller del­vis omfat­ta­des av de dödade inteck ­ ning­arna. 23 § om inteck­ningar i fast egen­dom, som ingår i en genom sam­man ­ lägg­ning nybil­dad fas­tig­het, har dödats före sam­man­lägg­ningen, före­lig­ger inte skat­te­plikt för de inteck­ningar som till högst mot­sva­rande belopp bevil­jas i den nybil­dade fas­tig­he­ten inom ett år från det att de tidi­gare inteck­ning­arna upp­hörde att gälla. mot­sva­rande skall tilläm­pas beträf­fan ­ de inteck­ningar i tomträtt i fall som avses i 6 § 9. skat­te­sats m.m. 24 § stäm­pelskat­ten är tio kro­nor för vaije fullt tusen­tal kro­nor av det belopp som inteck­nas. för inteck­ning i skepp är skat­ten dock fyra kro­nor för vaije fullt tusen­tal kro­nor av belop­pet. skat­ten är all­tid lägst fem­tio kro­nor. sfs 1984:404 fast­stäl­lande av skatt 25 § skatt­skyl­dig­het inträ­der i fall som avses i a) 4 §, när ansö­kan om inskriv­ning bevil­jas, b) 15 §, när ansö­kan om inskriv­ning bevil­jas eller, i fall då skepp genom för­värv upp­hör att vara svenskt, när avre­gi­stre­ring sker, c) 21 §, när inteck­ning bevil­jas eller när inteck­ning förs över från skepps-​ bygg­nads­re­gist­ret till skepps­re­gist­ret. 26 § beslut om fast­stäl­lande av skat­ten skall med­de­las när skatt­skyl­dig ­ heten inträ­der eller, om något hind­rar detta, så snart hind­ret bli­vit undan ­ röjt. 27 § skatt­skyl­dig är i fråga om skatt för a) för­värv av fast egen­dom, tomträtt eller skepp, båda par­terna, b) inteck­ning, den som har ansökt om inteck­ning eller, när inteck­ning söks på grund av med­gi­vande, den som med­gett att inteck­ning fatt ske. när flera sva­rar för skat­tens betal­ning är de soli­da­riskt ansva­riga. 28 § inskriv­nings­myn­dig­he­ten får före­lägga den skatt­skyl­dige att lämna de upp­gif­ter som behövs för att fast­ställa skat­ten. före­läg­gan­det får för ­ enas med vite. vitet skall bestäm­mas med hän­syn till den skatt­skyl­di­ges eko­no­miska för­hål­lan­den och omstän­dig­he­terna i övrigt, dock inte till lägre belopp än fem­hundra kro­nor. fråga om utdö­mande av vite prö­vas av inskriv­nings­myn­dig­he­ten. efter­be­skatt­ning 29 § om en fång­es­hand­ling som ingi­vits för inskriv­nings­än­da­mål inne ­ hål­ler orik­tiga upp­gif­ter om sådant som är av bety­delse för att fast­ställa stäm­pelskat­ten och har skatt till följd härav inte utgått eller utgått med för lågt belopp skall inskriv­nings­myn­dig­he­ten besluta om efter­be­skatt­ning. 989 v ."i' " r,- ¬ t sfs 1984:404 det­samma gäl­ler om skatt­skyl­dig annars läm­nat orik­tiga upp­gif­ter till led­ning för fast­stäl­lande av stäm­pelskat­ten eller om den skatt­skyl­dige läm­nat orik­tiga upp­gif­ter i mål om sådan skatt. efter­be­skatt­ning får inte ske om det skat­te­be­lopp som avses är att anse som ringa eller om det med hän­syn till omstän­dig­he­terna fram­står som uppen­bart oskä­ligt att efter­be­skatt­ning sker. 30 § efter­be­skatt­ning far ej ske om inte inskriv­nings­myn­dig­he­ten med ­ delar beslut om detta senast under sjätte året efter utgången av det kalen ­ derår under vil­ket skatt­skyl­dig­he­ten inträdde. efter­be­skatt­ning på grund av en orik­tig upp­gift i mål om skatt får dock ske inom ett år efter utgången av den månad då avgö­rande i målet har vun­nit laga kraft. har den skatt­skyl­dige avli­dit, skall efter­be­skatt­ningen påfö­ras hans dödsbo. beslut om sådan efter­be­skatt­ning får inte med­de­las av inskriv ­ nings­myn­dig­he­ten efter utgången av det andra året efter det kalen­derår under vil­ket boupp­teck­ningen efter den skatt­skyl­dige har läm­nats in för regi­stre­ring. betal­ning av skatt 31 § skat­ten skall beta­las till inskriv­nings­myn­dig­he­ten eller den myn­dig ­ het rege­ringen bestäm­mer inom en månad från den dag, då beslut om skat­ten till­han­da­hålls sökan­den. innan beslu­tet om skat­ten har med­de­lats får skat­ten inte tas emot. om en över­rätt fast­stäl­ler skat­ten till ett högre belopp, skall det till­kom ­ mande skat­te­be­lop­pet beta­las inom en månad efter det att över­rät­tens beslut har med­de­lats. 32 § om syn­ner­liga skäl före­lig­ger får inskriv­nings­myn­dig­he­ten bevilja anstånd med att betala skat­ten. 33 § inslcriv­nings­myn­dig­he­ten får inte lämna ut en hand­ling som lig­ger till grund för skat­tens fast­stäl­lande eller ett pant­brev för­rän skat­ten har beta­lats. har en inteck­ning förts över från skepps­bygg­nads­re­gist­ret till skeppsre ­ gist­ret i sam­band med att ett skepps­bygge regi­stre­rats som skepp, far inte natio­na­li­tets­hand­lingen för skep­pet läm­nas ut för­rän skat­ten för inteck ­ ningen har beta­lats. 34 § har den skatt­skyl­dige inte beta­lat skat­ten inom före­skri­ven tid, skall rest­av­gift tas ut med sex öre för vaije hel krona av den skatt som inte har beta­lats i rätt tid, dock med minst fem­tio icro­nor. öre­tal jäm­nas till när­mast högre hela kron­tal. rest­av­gif­ten beta­las till inskriv­nings­myn­dig­ heten eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer. inskriv­nings­myn­dig­he­ten far befria från rest­av­gif­ten om sär­skilda om­ stän­dig­he­ter före­lig­ger. 990 35 § har skat­ten inte beta­lats inom före­skri­ven tid, skall skat­te­be­lop­pet och i före­kom­mande fall rest­av­gift på fram­ställ­ning av inskriv­nings­myn­ dig­he­ten ome­del­bart tas ut genom utmät­ning. ¬ åter­vin­ning 56 § har efter det att ett beslut med­de­lats om fast­stäl­lande av skatt a) lag­fart, inskriv­ning av tomträtt eller av för­värv av skepp eller inteck ­ ning undan­röjts genom dom eller beslut som vun­nit laga kraft, b) inskriv­ning av för­värv av skepp avförts enligt 14 § tredje styc­ket sjö­la­gen (1891:35 s.l), har den skatt­skyl­dige rätt att få åter­vin­ning av skat­ten. det­samma gäl­ler om erlagd skatt inte har kun­nat avräk­nas helt i fall som avses i 7 §. beslut om åter­vin­ning med­för befri­else från skyl­dig­het att betala fast­ ställd skatt, eller rätt att återfå skatt som har beta­lats. sfs 1984:404- 37 § beslut om åter­vin­ning med­de­las av inskriv­nings­myn­dig­he­ten. an ­ sökan om åter­vin­ning görs slcrift­li­gen hos myn­dig­he­ten inom ett år efter det att för­ut­sätt­ning­arna för åter­vin­ning har inträtt. ansö­kan far dock all­tid göras inom tre år från dagen för inskriv­nings­myn­dig­he­tens beslut om skat­tens fast­stäl­lande. besvär 38 § inslcriv­nings­myn­dig­he­tens beslut enligt denna lag far över­kla­gas genom besvär hos hov­rät­ten av den skatt­skyl­dige och av den myn­dig­het som har för­ord­nats till gransk­nings­myn­dig­het enligt 41 §. beslut om före­läg­gande enligt 28 § får inte över­kla­gas. 39 § besvär över inskriv­nings­myn­dig­he­tens beslut enligt denna lag skall ges in till inskriv­nings­myn­dig­he­ten och vara ställda till hov­rät­ten. ett beslut som inne­fat­tar pröv­ning av en fråga om fast­stäl­lande eller åter­vin­ning av skatt far över­kla­gas inom tre år från dagen för beslu­tet. har en part över­kla­gat beslu­tet och vill även mot­par­ten över­klaga det, skall den­nes besvär ha kom­mit in till hov­rät­ten inom två måna­der från det att del­giv­ning som avses i 52 kap. 7 § rät­te­gångs­bal­ken har skett. hov­rät­ten skall pröva frå­gan om mot­par­tens besvärsta­lan har full­följts på före­skri­vet sätt och inom rätt tid. om ett beslut som avses i andra styc­ket har över­kla­gats på behö­rigt sätt skall hov­rät­ten all­tid höra kla­gan­dens mot­part över besvä­ren. åter­be­tal­ning 40 § åter­be­tal­ning av skatt på grund av ett beslut enligt denna lag görs av inskriv­nings­myn­dig­he­ten eller av den myn­dig­het som rege­ringen bestäm-​ mer.åter­be­tal­ning skall ske även om beslu­tet inte har vun­nit laga kraft. ränta skall, om inte annat föl­jer av 42 §, utgå på det åter­be­ta­lade belop­pet från och med den dag då skat­ten har beta­lats till och med den dag då åter­be­tal­ning görs. rän­tan beräk­nas för visst kalen­derår efter den rän­te­sats som mot­sva­rar det av riks­ban­ken fast­ställda dis­konto som gäl­ler vid utgången av decem ­ ber månad det före­gå­ende året. vid rän­te­be­räk­ningen skall avrund­ning ske till när­mast lägre hela kron ­ tal. rän­te­be­lopp under fem­tio kro­nor beta­las inte ut. 991 ¬ sfs 1984:404 tui­syn över beslut om sicatt 41 § inskriv­nings­myn­dig­he­ter­nas beslut i ären­den om fast­stäl­lande av stäm­pelskatt, efter­be­skatt­ning och åter­vin­ning skall grans­kas av den myn­ dig­het som rege­ringen för­ord­nar. gransk­nings­myn­dig­he­ten för det all­män­nas talan vid dom­stol enligt denna lag. där­vid far myn­dig­he­ten föra talan även till den skatt­skyl­di­ges för­mån. sär­skilda före­skrif­ter 42 § före­lig­ger syn­ner­liga skäl kan rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer i sär­skilda fall medge ned­sätt­ning av eller befri­else från skatt, lik­som åter­be­tal­ning helt eller del­vis av skatt. vid beslut om åter­be­tal­ning av skatt som med­de­las med stöd av första styc­ket skall rege­ringen eller myn­dig­het som där sägs besluta i vad mån ränta skall utgå på det skat­te­be­lopp som skall åter­be­ta­las. 43 § har rege­ringen med stöd av 19 kap. 24 § jor­da­bal­ken för viss in ­ skriv­nings­myn­dig­hets område eller del av ett sådant område bestämt att inskriv­ning skall ske i inskriv­nings­re­gis­ter i stäl­let för i fas­tig­hets­bok eller tomträtts­bok, med­de­lar rege­ringen de före­skrif­ter som behövs för skat­tens betal­ning. rege­ringen får där­vid besluta om undan­tag från 33 §. 1. denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1984 då stäm­pelskat­te­la­gen (1964:308) skall upp­höra att gälla. 2. den gamla lagen gäl­ler fort­fa­rande i ären­den där skat­ten har fast­ställts före ikraft­trä­dan­det i sam­band med att en ansö­kan om inskriv­ning har för­kla­rats vilande. 3. den gamla lagens bestäm­mel­ser om åter­vin­ning gäl­ler för skatt som har fast­ställts före ikraft­trä­dan­det. 4. bestäm­mel­serna i 5 § andra styc­ket och 15 § gamla lagen tilläm­pas fort­fa­rande när fång har över­lå­tits före ikraft­trä­dan­det. 5. bestäm­mel­serna i 12 § gamla lagen tilläm­pas fort­fa­rande i fråga om inteck­ningar som har dödats eller av annan anled­ning har upp­hört att gälla före ikraft­trä­dan­det. 6. bestäm­mel­serna om efter­be­skatt­ning i den nya lagen skall tilläm­pas endast i fall då upp­gif­ter som avses i 29 § läm­nats efter ikraft­trä­dan­det. 7. skatt­skyl­dig­het före­lig­ger inte vid för­värv av fast egen­dom genom till­skott till bolag i enlig­het med lagen (1963:583) om avveck­ling av fidei ­ kom­miss. 8. den gamla lagens bestäm­mel­ser om skat­te­fri­het gäl­ler fort­fa­rande i fråga om för­värv med stöd av lagen (1925:334) om rätt i vissa fall för nytt­jan­de­rätts­ha­vare att inlösa under nytt­jan­de­rätt upp­lå­tet område. 9. före­kom­mer i lag eller annan för­fatt­ning hän­vis­ning till en före­skrift som har ersatts av en bestäm­melse i denna lag tilläm­pas i stäl­let den nya bestäm­mel­sen. 992 på rege­ring­ens väg­nar olof palme kjell-​olof feldt (finans­de­par­te­men­tet) ¬