Lag (1993:931) om indi­vi­du­ellt pen­sions­spa­rande

1 kap. Inle­dande bestäm­mel­ser

Tillämp­nings­om­råde

1 §   Denna lag gäl­ler sådant indi­vi­du­ellt spa­rande för pen­sion som sker enligt sär­skilt avtal med ett pen­sions­sparin­sti­tut enligt vill­ko­ren i denna lag.

Lagen gäl­ler inte spa­rande som omfat­tas av för­säk­rings­av­tal.

Defi­ni­tio­ner

2 §   I denna lag bety­der
   1. pen­sions­sparav­tal: sådant avtal som anges i 1 §,
   2. pen­sions­spar­rö­relse: verk­sam­het som består i att erbjuda all­män­he­ten pen­sions­sparav­tal,
   3. pen­sions­sparin­sti­tut: före­tag som har fått till­stånd att driva pen­sions­spar­rö­relse,
   4. pen­sions­spa­rare: en per­son som ingått pen­sions­sparav­tal,
   5. pen­sions­spar­konto: sådant konto som avses i 3 kap. 4 §,
   6. kon­to­in­ne­ha­vare: pen­sions­spa­rare och per­son som genom för­månsta­gar­för­ord­nande eller bodel­ning för­vär­vat rätt enligt ett pen­sions­sparav­tal,
   7. vär­de­pap­pers­in­sti­tut: det som anges i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om vär­de­pap­pers­mark­na­den, och
   8. fond­pap­per: aktie och obli­ga­tion samt sådana andra delä­gar­rät­ter eller ford­rings­rät­ter som är utgivna för all­män omsätt­ning, fon­dan­del och aktieä­ga­res rätt gente­mot den som för hans räk­ning för­va­rar aktiebrev i ett utländskt bolag (depå­be­vis). Lag (2017:681).

Sund­hets­krav

3 §   Pen­sions­spar­rö­relse skall bedri­vas så att all­män­he­tens för­tro­ende för verk­sam­he­ten upp­rätt­hålls och till­gångar på pen­sions­spar­kon­ton inte otill­bör­li­gen ris­ke­ras samt i övrigt så att rörel­sen kan anses sund.

Till­stånds­plikt

4 §   Pen­sions­spar­rö­relse får bedri­vas endast efter till­stånd av Finansin­spek­tio­nen.

5 §   Till­stånd att driva pen­sions­spar­rö­relse får endast med­de­las vär­de­pap­pers­in­sti­tut.

Till­stånd får med­de­las om
   1. bolags­ord­ningen, reg­le­men­tet eller stad­garna inte stri­der mot denna lag eller någon annan för­fatt­ning,
   2. den pla­ne­rade verk­sam­he­ten kan antas komma att upp­fylla kra­ven på en sund pen­sions­spar­rö­relse och
   3. före­ta­get upp­fyl­ler de vill­kor som i övrigt anges i denna lag.

6 §   Till ansö­kan om till­stånd skall fogas en plan för den till­tänkta verk­sam­he­ten. Rege­ringen eller, efter rege­ring­ens bemyn­di­gande, Finansin­spek­tio­nen får med­dela när­mare före­skrif­ter om vad en verk­sam­hets­plan skall inne­hålla.

2 kap. Spar­for­mer

1 §   Indi­vi­du­ellt pen­sions­spa­rande får ske i en eller flera av spar­for­merna
   1. inlå­ning,
   2. ande­lar i vär­de­pap­pers­fond och i spe­ci­al­fond och
   3. andra fond­pap­per. Lag (2013:566).

2 §   Vid inlå­ning skall pen­sions­spar­med­len för spa­ra­rens räk­ning pla­ce­ras i ett svenskt eller utländskt bank­fö­re­tag.

3 §   Vid spa­rande i en vär­de­pap­pers­fond eller spe­ci­al­fond ska pen­sions­spar­med­len för spa­ra­rens räk­ning pla­ce­ras i en sådan vär­de­pap­pers­fond som avses i lagen (2004:46) om vär­de­pap­pers­fon­der eller i en sådan spe­ci­al­fond som avses i lagen (2013:561) om för­val­tare av alter­na­tiva inve­ste­rings­fon­der. Pen­sions­spar­med­len får även pla­ce­ras i ett utländskt fond­fö­re­tag som är under­kas­tat lag­stift­ning eller annan offent­lig regle­ring som väsent­li­gen stäm­mer över­ens med den som gäl­ler för vär­de­pap­pers­fon­der eller spe­ci­al­fon­der här i lan­det. Lag (2013:566).

4 §   Vid spa­rande i andra fond­pap­per än ande­lar i en vär­de­pap­pers­fond eller i en spe­ci­al­fond ska pen­sions­spar­med­len för spa­ra­rens räk­ning pla­ce­ras i fond­pap­per som är upp­tagna till han­del på en regle­rad mark­nad eller en mot­sva­rande mark­nad utan­för Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det. Lag (2013:566).

3 kap. Pen­sions­spar­rö­relse

Pen­sions­sparav­tal

1 §   Ett pen­sions­sparav­tal skall vara skrift­ligt. I avta­let skall anges spar­ti­den, tid­punk­ten då utbe­tal­ning­arna skall börja och det antal år utbe­tal­ningar skall ske. Pen­sions­sparav­ta­let skall även inne­hålla full­makt för pen­sions­sparin­sti­tu­tet att för­foga över till­gångar på pen­sions­spar­konto för betal­ning av avkast­nings­skatt enligt lagen (1990:661) om avkast­nings­skatt på pen­sions­me­del. Avtals­vill­kor som inte tagits in i avta­let är utan ver­kan mot kon­to­in­ne­ha­va­ren.

2 §   Ytter­li­gare bestäm­mel­ser om vill­kor som skall tas in i ett pen­sions­sparav­tal finns i 58 kap. 30 § inkomst­skat­te­la­gen (1999:1229). Lag (1999:1279).

Spar­med­lens för­valt­ning

3 §   Pen­sions­sparin­sti­tu­tet skall, inom ramen för bestäm­mel­serna i 2 kap. om tillåtna spar­for­mer, pla­cera till­gång­arna på pen­sions­spar­kon­tot på det sätt kon­to­in­ne­ha­va­ren från tid till annan bestäm­mer. Pla­ce­ring­arna får för­de­las mel­lan spar­for­merna.

4 §   Pen­sions­sparin­sti­tu­tet skall för varje pen­sions­sparav­tal föra ett pen­sions­spar­konto. På kon­tot skall insti­tu­tet fort­lö­pande anteckna
   1. in- och utbe­tal­ningar,
   2. köp och för­sälj­ningar av fon­dan­de­lar och andra fond­pap­per,
   3. rän­tor och utdel­ningar, samt
   4. skat­ter och avgif­ter som dras från kon­tot.
Pen­sions­spar­kon­tot skall vid varje tid utvisa vilka olika till­gångar som för­val­tas för kon­to­in­ne­ha­va­rens räk­ning.

5 §   Till­gångar som inte pla­ce­ras som inlå­ning i pen­sions­sparin­sti­tu­tet enligt 2 kap. 2 § skall hål­las avskilda från insti­tu­tets till­gångar.

6 §   Fond­pap­per får inte för­vär­vas eller avytt­ras till ett pris som avvi­ker från det gäl­lande mark­nads­vär­det. Lag (1998:273).

7 §   Pen­sions­sparin­sti­tu­tet får avyttra till­gångar på ett pen­sions­spar­konto i den utsträck­ning det behövs
   1. för att utbe­tal­ningar enligt pen­sions­sparav­ta­let skall kunna göras,
   2. för att skat­ter och avgif­ter skall kunna tas ut från pen­sions­spar­kon­tot, eller
   3. enligt lag eller annan för­fatt­ning.

Utbe­tal­ning och byte av pen­sions­sparin­sti­tut

8 §   Utbe­tal­ning från pen­sions­spar­konto får ske endast enligt vill­ko­ren i pen­sions­sparav­ta­let eller enligt före­skrif­ter i denna lag eller annan för­fatt­ning.

9 §   Kon­to­in­ne­ha­va­ren får flytta pen­sions­sparav­ta­let till ett annat pen­sions­sparin­sti­tut. Det insti­tut från vil­ket pen­sions­sparav­ta­let flyt­tas får då ta ut en skä­lig avgift. Denna får dras från pen­sions­spar­kon­tot.

Vid sådan flytt­ning som avses i 6 kap. 3 § får avgift inte tas ut.

Infor­ma­tion

10 §   Pen­sions­sparin­sti­tu­tet skall, om inte annat har avta­lats, skrift­li­gen under­rätta kon­to­in­ne­ha­va­ren om ompla­ce­ringar av till­gångar som utförts enligt 3 § och om den kost­nad som dra­gits från pen­sions­spar­kon­tot till följd av åtgär­den.

11 §   Pen­sions­sparin­sti­tu­tet ska årli­gen ge kon­to­in­ne­ha­va­ren en skrift­lig redo­vis­ning av för­valt­ningen av till­gång­arna på pen­sions­spar­kon­tot. I redo­vis­ningen ska anges
   1. till­gång­ar­nas ingå­ende och utgå­ende värde,
   2. till­gång­ar­nas pla­ce­ring,
   3. köp, för­sälj­ningar och andra ompla­ce­ringar som skett,
   4. belopp som har beta­lats eller utbe­ta­lats,
   5. rän­tor och utdel­ningar, och
   6. skat­ter och avgif­ter som dra­gits från kon­tot.

Om till­gång­arna under året varit pla­ce­rade i ande­lar i en sådan vär­de­pap­pers­fond som avses i lagen (2004:46) om vär­de­pap­pers­fon­der eller i en sådan spe­ci­al­fond som avses i lagen (2013:561) om för­val­tare av alter­na­tiva inve­ste­rings­fon­der, ska det i redo­vis­ningen dess­utom anges hur stort belopp av de totala kost­na­der som belas­tat fon­den under det när­mast före­gå­ende kalen­derå­ret som hän­för sig till andels­in­ne­ha­vet. Det ska framgå hur stor del av belop­pet som avser för­valt­nings­kost­na­der, inklu­sive kost­na­der för för­va­ring av fond­till­gång­arna. Lag (2013:566).

12 §   Om fond­pap­per på ett pen­sions­spar­konto är regi­stre­rade i pen­sions­sparin­sti­tu­tets namn (för­val­tar­re­gi­stre­rade) skall insti­tu­tet, om inte annat har avta­lats, se till att kon­to­in­ne­ha­va­ren ändå får del av den infor­ma­tion som han annars skulle ha fått genom utgi­va­ren av fond­pap­pe­ren.

4 kap. Spa­ra­rens för­fo­gan­den

All­männa bestäm­mel­ser

1 §   Över­lå­telse eller annat för­fo­gande över till­gångar på ett pen­sions­spar­konto eller över rät­ten enligt ett pen­sions­sparav­tal får inte ske på ett sätt som stri­der mot denna lag eller mot vill­kor som enligt 58 kap. 30 § inkomst­skat­te­la­gen (1999:1229) ska tas in i avta­let. Sådana för­fo­gan­den är ogil­tiga.

Trots första styc­ket får utmät­ning, eller över­lå­telse vid ackord, kon­kurs eller i en under före­tags­re­kon­struk­tion fast­ställd rekon­struk­tions­plan, ske. Lag (2022:984).

2 §   Om pen­sions­sparav­ta­let upp­hör att gälla, skall bestäm­mel­serna i denna lag om begräns­ningar i rät­ten att för­foga över till­gångar på pen­sions­spar­kon­tot inte längre tilläm­pas.

3 §   Lagen (1904:48 s. 1) om samä­gan­de­rätt skall inte tilläm­pas i fråga om till­gångar på ett pen­sions­spar­konto.

För­månsta­gar­för­ord­nande

4 §   En pen­sions­spa­rare får för­ordna sådana när­stå­ende som avses i 58 kap. 27 § inkomst­skat­te­la­gen (1999:1229) som för­månsta­gare till rät­ten enligt pen­sions­sparav­ta­let. Ett sådant för­månsta­gar­för­ord­nande kan åter­kal­las av pen­sions­spa­ra­ren, om han inte gente­mot för­månsta­ga­ren åta­git sig att inte åter­kalla det. Lag (1999:1279).

5 §   Ett för­månsta­gar­för­ord­nande och ett vill­kor enligt 7 kap. 2 § 5 äkten­skaps­bal­ken om att belopp som beta­las ut enligt ett pen­sions­sparav­tal skall vara för­månsta­ga­rens enskilda egen­dom lik­som en åter­kal­lelse av ett sådant för­ord­nande eller vill­kor skall, för att vara gäl­lande, skrift­li­gen med­de­las pen­sions­sparin­sti­tu­tet eller genom insti­tu­tets försorg antingen tas in i pen­sions­sparav­ta­let eller anteck­nas på detta.

Om pen­sions­spa­ra­ren har för­e­nat ett för­månsta­gar­för­ord­nande med ett vill­kor om att utbe­tal­ningar enligt ett pen­sions­sparav­tal skall vara mot­ta­ga­rens enskilda egen­dom, skall pen­sions­sparin­sti­tu­tet skrift­li­gen under­rätta för­månsta­ga­ren om vill­ko­ret när ett pen­sions­be­lopp första gången beta­las ut.

Ver­kan av för­månsta­gar­för­ord­nande

6 §   Om en för­månsta­gare för­ord­nats, ingår de till­gångar som omfat­tas av för­ord­nan­det inte i pen­sions­spa­ra­rens kvar­lå­ten­skap.
Om för­månsta­gare inte för­ord­nats upp­hör pen­sions­sparav­ta­let att gälla vid pen­sions­spa­ra­rens död.

Jämk­ning av för­månsta­gar­för­ord­nande

7 §   Om en pen­sions­spa­rare efter­läm­nar make eller bröstar­vinge och en tillämp­ning av för­månsta­gar­för­ord­nan­det skulle leda till ett resul­tat som är oskä­ligt mot någon av dem, kan för­ord­nan­det jäm­kas så att till­gång­arna på pen­sions­spar­kon­tot helt eller del­vis till­fal­ler maken eller bröstar­vingen. Vid pröv­ningen skall sär­skilt beak­tas skä­len för för­ord­nan­det samt för­månsta­ga­rens och makens eller bröstar­ving­ens eko­no­miska för­hål­lan­den.

8 §   Om en pen­sions­spa­ra­res döds­fall inträf­far sedan det dömts till äkten­skaps­skill­nad mel­lan pen­sions­spa­ra­ren och den­nes make eller sedan talan om äkten­skaps­skill­nad väckts men innan bodel­ning för­rät­tats gäl­ler, i stäl­let för vad som före­skrivs i 7 §, föl­jande beträf­fande jämk­ning till för­mån för pen­sions­spa­ra­rens make. Om maken vid bodel­ningen inte kan få ut sin andel där­för att rät­ten enligt pen­sions­sparav­ta­let över­går till någon annan som för­månsta­gare, är denne skyl­dig att av till­gång­arna på pen­sions­spar­kon­tot avstå vad som fat­tas.

9 §   Den som vill begära jämk­ning enligt 7 eller 8 § skall väcka talan mot för­månsta­ga­ren inom ett år från det att boupp­teck­ning efter pen­sions­spa­ra­ren avslu­ta­des eller döds­bo­an­mä­lan gjor­des. Väcks inte talan inom denna tid är rät­ten till jämk­ning för­lo­rad.

Tolk­ning av för­månsta­gar­för­ord­nande

10 §   Vid tolk­ning av bestäm­mel­serna om för­månsta­ga­res rätt enligt ett pen­sions­sparav­tal skall bestäm­mel­serna i 14 kap. 6 § för­säk­rings­av­talsla­gen (2005:104), utom vad avser arvingar, tilläm­pas. Med för­säk­rings­ta­gare skall då i stäl­let avses pen­sions­spa­rare. Lag (2005:117).

Övriga bestäm­mel­ser om för­månsta­gar­för­ord­nande m. m.

11 §   Under pen­sions­spa­ra­rens livs­tid får för­månsta­ga­ren inte genom över­lå­telse eller på annat sätt för­foga över den rätt som för­ord­nan­det med­för.

12 §   Vid pen­sions­spa­ra­rens död över­går rät­ten enligt pen­sions­sparav­ta­let till för­månsta­ga­ren. Denne får dock inte göra inbe­tal­ningar till pen­sions­spar­kon­tot, ändra vad som bestämts i pen­sions­sparav­ta­let om utbe­tal­ning­ar­nas stor­lek och utbe­tal­nings­ti­den eller själv för­ordna för­månsta­gare.

Om flera sam­ti­digt är för­månsta­gare får ompla­ce­ringar av till­gångar på pen­sions­spar­kon­tot eller byte av pen­sions­sparin­sti­tut ske endast med samt­liga för­månsta­ga­res sam­tycke.

Om för­månsta­garna inte kan enas om till­gång­ar­nas för­valt­ning skall pen­sions­sparin­sti­tu­tet på begä­ran av någon av dem upp­rätta ett pen­sions­spar­konto för varje för­månsta­gare och för­dela till­gång­arna mel­lan kon­tona. Vid för­del­ningen skall för­månsta­garna anses ha lika rätt om inte annat föl­jer av pen­sions­spa­ra­rens för­ord­nande.

13 §   Om rät­ten enligt ett pen­sions­sparav­tal över­gått till någon annan av en annan orsak än pen­sions­spa­ra­rens eller en tidi­gare för­månsta­ga­res död, upp­hör för­månsta­gar­för­ord­nan­det att gälla, om det inte är ett för­ord­nande som enligt 4 § inte får åter­kal­las.

14 §   Om för­månsta­gare avli­der sedan för­månsta­gar­för­ord­nan­det bör­jat tilläm­pas, upp­hör pen­sions­sparav­ta­let att gälla. Är flera sam­ti­digt för­månsta­gare gäl­ler vad nu sagts till den del till­gång­arna vid en för­del­ning enligt 12 § tredje styc­ket belö­per på den avlidne.

Bestäm­mel­serna i första styc­ket gäl­ler inte om det i för­ord­nan­det före­skri­vits att rät­ten till utbe­tal­ningar enligt pen­sions­sparav­ta­let skall övergå till någon annan om för­månsta­ga­ren avli­der.

15 §   Om någon genom brott upp­såt­li­gen har dödat pen­sions­spa­ra­ren eller en för­månsta­gare, gäl­ler bestäm­mel­serna i 15 kap. ärv­da­bal­ken om för­lust av rätt att ta arv eller tes­ta­mente för gär­nings­man­nens rätt enligt ett pen­sions­sparav­tal.

Detta gäl­ler även när någon annars har orsa­kat pen­sions­spa­ra­rens eller en för­månsta­ga­res död genom en upp­såt­lig gär­ning som inne­fat­tat våld på den döda­des per­son och utgjort brott för vil­ket lind­ri­gare straff än fäng­else i ett år inte är före­skri­vet. Lika med våld anses att för­sätta någon i van­makt eller annat sådant till­stånd.

Vad som sägs i första och andra styc­kena om den som har begått ett brott gäl­ler också var och en som har med­ver­kat till brot­tet såsom sägs i 23 kap. 4 och 5 §§ brotts­bal­ken.

16 §   Om vid bodel­ning rät­ten enligt ett pen­sions­sparav­tal helt eller del­vis har tillagts kon­to­in­ne­ha­va­rens make gäl­ler för denne bestäm­mel­serna i 12 § första styc­ket om för­månsta­gare.

Har rät­ten enligt pen­sions­parav­ta­let delats skall pen­sions­parin­sti­tu­tet upp­rätta ett pen­sions­spar­konto även för den andre maken och för­dela till­gång­arna mel­lan kon­tona i enlig­het med vad som bestämts vid bodel­ningen.

5 kap. För­hål­lan­det till spa­ra­rens bor­ge­nä­rer

1 §   Till­gångar på ett pen­sions­spar­konto får utmä­tas för pen­sions­spa­ra­rens skul­der endast om spar­ti­den enligt avta­let under­sti­ger tio år eller om spa­ra­ren något år beta­lat in spar­be­lopp som är mer än dub­belt så stort som genom­snit­tet av de årliga inbe­tal­ningar som har skett under spar­ti­den.

2 §   Om till­gång­arna på ett pen­sions­spar­konto får utmä­tas och för­månsta­gare har insatts enligt för­ord­nande som kan åter­kal­las, har efter pen­sions­spa­ra­rens död den­nes bor­ge­nä­rer, i den utsträck­ning ford­ring­arna inte kan beta­las ur kvar­lå­ten­ska­pen, samma rätt till till­gång­arna som om de till­fal­lit för­månsta­ga­ren genom tes­ta­mente.

3 §   Om pen­sions­spa­ra­ren för­sätts i kon­kurs efter ansö­kan som gjorts innan tio år för­flu­tit från det att pen­sions­sparav­ta­let ingicks eller om en rekon­struk­tions­plan har fast­ställts under före­tags­re­kon­struk­tion inom samma tid ska bestäm­mel­serna i 117 § i den upp­hävda lagen (1927:77) om för­säk­rings­av­tal också tilläm­pas i fråga om möj­lig­he­ten att av pen­sions­sparin­sti­tu­tet utkräva medel som pen­sions­spa­ra­ren beta­lat enligt pen­sions­sparav­ta­let. Vid tillämp­ningen ska para­gra­fens hän­vis­ning till 116 och 102 §§ samma lag i stäl­let gälla 1 § respek­tive 4 kap. 4 §. Lag (2022:984).

4 §   Vid tillämp­ning av bestäm­mel­serna i 1--3 §§ skall, om byte av pen­sions­sparin­sti­tut skett, över­fö­ring av till­gångar på ett pen­sions­spar­konto till nytt konto inte anses som inbe­tal­ning.
Pröv­ningen såvitt gäl­ler tid­punk­ten för pen­sions­sparav­ta­lets ingå­ende och spar­ti­den skall ske uti­från det ursprung­liga avta­let.

6 kap. Avveck­ling av pen­sions­spar­rö­relse

Obli­ga­to­risk avveck­ling

1 §   Om ett pen­sions­sparin­sti­tuts till­stånd att bedriva pen­sions­spar­rö­relse åter­kal­las eller annars upp­hör att gälla eller om insti­tu­tet trätt i lik­vi­da­tion eller för­satts i kon­kurs, skall pen­sions­spar­rö­rel­sen avveck­las.

Fri­vil­lig avveck­ling

2 §   Ett pen­sions­sparin­sti­tut får i annat fall än som sägs i 1 § avveckla sin pen­sions­spar­rö­relse endast med till­stånd av Finansin­spek­tio­nen. Sådant till­stånd får ges om avveck­lingen bedöms kunna ske utan att kon­to­in­ne­ha­var­nas ställ­ning för­säm­ras eller om det finns sär­skilda skäl.

Till ansö­kan om till­stånd skall fogas en plan för hur avveck­lingen skall ske. Pen­sions­sparin­sti­tu­tet skall lämna Finansin­spek­tio­nen de ytter­li­gare upp­lys­ningar om den pla­ne­rade avveck­lingen och där­med sam­man­häng­ande omstän­dig­he­ter som inspek­tio­nen begär.

Genom­fö­rande av avveck­lingen

3 §   Vid avveck­ling av en pen­sions­spar­rö­relse skall kon­to­in­ne­ha­varna under­rät­tas om avveck­lingen samt upp­ma­nas att med tillämp­ning av 3 kap. 9 § inom en viss tid, lägst två måna­der, flytta pen­sions­spar­kon­tots till­gångar till ett annat pen­sions­sparin­sti­tut. Under­rät­telse skall ske genom kun­gö­relse i Post- och Inri­kes Tid­ningar och i övrigt på ett ända­måls­en­ligt sätt.
Efter utgången av den tid som angetts får flytt­ning inte ske. En upp­lys­ning om detta skall tas in i under­rät­tel­sen.

4 §   Efter utgången av den enligt 3 § bestämda tiden skall ett åter­stå­ende bestånd av pen­sions­sparav­tal om möj­ligt över­lå­tas till ett eller flera andra pen­sions­sparin­sti­tut. Ett avtal om över­lå­telse skall god­kän­nas av Finansin­spek­tio­nen för att bli gil­tigt.

Om inspek­tio­nen anser att ett avtal skall god­kän­nas, skall inspek­tio­nen i Post- och Inri­kes Tid­ningar och i övrigt på ett ända­måls­en­ligt sätt kun­göra avta­lets inne­håll. Kun­gö­rel­sen skall inne­hålla före­läg­gande för kon­to­in­ne­ha­varna att inom en bestämd tid, minst en månad efter kun­gö­rel­sens utfär­dande, anmäla till inspek­tio­nen om de har något att invända mot avta­let.

God­kän­ner inspek­tio­nen ett avtal om över­lå­telse, över­går ansva­ret för pen­sions­sparav­ta­len på det över­ta­gande pen­sions­sparin­sti­tu­tet.
Detta insti­tut skall under­rätta kon­to­in­ne­ha­varna om över­lå­tel­sen och de even­tu­ella änd­ringar i vill­ko­ren som över­lå­tel­sen med­för.
Finansin­spek­tio­nen bestäm­mer på vil­ket sätt unde­rät­tel­sen skall ske.

5 §   Pen­sions­sparav­tal som inte över­lå­tits inom sex måna­der från utgången av den enligt 3 § bestämda tiden upp­hör att gälla.

Övriga bestäm­mel­ser

6 §   Om en pen­sions­spar­rö­relse enligt vad som sägs i 1 § skall avveck­las eller om ansö­kan om till­stånd enligt 2 § getts in, får nya pen­sions­sparav­tal inte ingås.

7 §   Pen­sions­be­lopp som för­fal­ler till betal­ning efter det att ett pen­sions­sparin­sti­tut trätt i lik­vi­da­tion eller för­satts i kon­kurs skall beta­las ut i den utsträck­ning till­gångar som avskilts för kon­to­in­ne­ha­va­rens räk­ning räc­ker för betal­ning­arna.

7 kap. Till­syn m. m.

Till­sy­nens inrikt­ning

1 §   Pen­sions­sparin­sti­tut står under till­syn av Finansin­spek­tio­nen.
Vid sin till­syn skall inspek­tio­nen se till att en sund pen­sions­spar­rö­relse främ­jas.

Övriga till­syns­frå­gor m. m.

2 §   Bestäm­mel­serna i 23 kap. 15 § 1, 25 kap. 1 §, 2 § andra styc­ket, 4-6, 17 och 29 §§ samt 26 kap. 1 § lagen (2007:528) om vär­de­pap­pers­mark­na­den ska tilläm­pas även i fråga om pen­sions­spar­rö­relse. Hän­vis­ning­arna till lagen om vär­de­pap­pers­mark­na­den ska där­vid i stäl­let gälla denna lag.
Lag (2017:681).

3 §   Åter­kal­las eller upp­hör ett pen­sions­sparin­sti­tuts till­stånd att bedriva vär­de­pap­pers­rö­relse upp­hör också till­stån­det att bedriva pen­sions­spar­rö­relse att gälla.

Avgif­ter till Finansin­spek­tio­nen

4 §   Den som ansö­ker om till­stånd enligt denna lag skall betala avgift för pröv­ningen enligt de när­mare före­skrif­ter rege­ringen med­de­lar.
Om Finansin­spek­tio­nen för bedöm­ning av en viss fråga i pröv­ningen behö­ver anlita någon med sär­skild fack­kun­skap, skall kost­na­den för detta beta­las av sökan­den.

Pen­sions­sparin­sti­tut skall med årliga avgif­ter bekosta Finansin­spek­tio­nens verk­sam­het enligt de när­mare före­skrif­ter rege­ringen med­de­lar.

Över­kla­gande

5 §   Finansin­spek­tio­nens beslut enligt denna lag får, med undan­tag av det som föl­jer av hän­vis­ningen i 2 § till 26 kap. 1 § lagen (2007:528) om vär­de­pap­pers­mark­na­den, över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten. Lag (2018:800).

Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1993:931
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1994.
   2. Frå­gor om till­stånd enligt denna lag får prö­vas före ikraft­trä­dan­det. Ett beslut i en sådan fråga skall gälla tidi­gast från ikraft­trä­dan­det.

1998:389

Denna lag trä­der i kraft den 1 okto­ber 1998 men tilläm­pas inte i de fall där det första beslu­tet i ären­det har med­de­lats dess­förin­nan.

1999:319
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1999.
   2. Den infor­ma­tion som enligt 3 kap. 11 § andra styc­ket skall läm­nas för kalen­derå­ret 1999, får begrän­sas till att avse kost­na­der som belas­tat fon­den under peri­o­den 1 juli-​31 decem­ber 1999.

1999:1279

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2000. Äldre bestäm­mel­ser tilläm­pas fort­fa­rande på för­hål­lan­den som hän­för sig till tid före ikraft­trä­dan­det.

2004:60
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 april 2004.
   2. Vad som sägs i 2 kap. 1, 3 och 4 §§ samt 3 kap. 11 § om inve­ste­rings­fon­der skall också gälla sådana vär­de­pap­pers­fon­der som för­val­tas av fond­bo­lag som med stöd av 3 § lagen (2004:47) om infö­rande av lagen (2004:46) om inve­ste­rings­fon­der dri­ver verk­sam­het enligt lagen (1990:1114) om vär­de­pap­pers­fon­der.

2022:984
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 2022.
   2. Den äldre lydel­sen av 4 kap. 1 § gäl­ler fort­fa­rande för över­lå­tel­ser vid ackord enligt den upp­hävda lagen (1996:764) om före­tags­re­kon­struk­tion.
   3. Den äldre lydel­sen av 5 kap. 3 § gäl­ler fort­fa­rande om offent­ligt ackord enligt den upp­hävda lagen (1996:764) om före­tags­re­kon­struk­tion har fast­ställts för pen­sions­spa­ra­ren.