SFS 1992:858
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
SFS 1992:858 Lag
Utkom från trycket
om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
den 29 juni 1992
Österrike;
utfärdad den 11 juni 1992.
Enligt riksdagens beslut' föreskrivs följande.
1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter
på inkomst och förmögenhet som Sverige och Österrike undertecknade
den 14 maj 1959, i den lydelse detta erhållit genom de protokoll om
ändring i avt alet som undertecknades den 6 april 1970 respektive den 5
november 1991, skall gälla som lag här i landet. Avtalet i dess genom,
protokollen ändrade lydelse är intaget som bilaga till denna lag.
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa
medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle
föreligga.
3 § Om en person som är bosatt i Sverige förvärvar inkomst, som enligt
bestämmelserna i artikel 7 eller artikel 16 para graf 1 i avtalet skall besk at
tas endast i Österrike, eller innehar förmögenhet som enligt artikel 18
paragraf 1 jämförd med artikel 7 skall beskattas endast i Österrike, skall
sådan inkomst eller förmögenhet inte tas med vid taxeringen i Sverige.
4 § Skattebefrielsen i artikel 10 paragraf 6 i avtalet är villkorad av
bestämmelserna i 7 § 8 mom. sjätte stycket lagen (1 947:576) om statlig
inkomstskatt, dock skall ut delning i den mån den utgörs av inkomst som
hade varit skattebefriad i Sverige om den hade förvärvats direkt av bolag
med hemvist i Sverige alltid vara undantagen från svensk skatt.
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. Genom lagen upphävs kungörelsen (1970:769) om tillämpning av
avtal mellan Sverige och Österrike för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter på inkomst och förmögenhet.
På regeringens vägnar
BENGT WESTERBERG
BO LUNDGREN
(Finansdepartementet)
1866
' Prop, 199]/92; 154, SkU28. rskr. 258.
¬
SFS 1992:858
Avtal mellan Konungariket Sverige och Re
publiken Österrike för undvikande av dubbel
beskattning beträffande skatter å inkomst och
förmögenhet
Hans Majestät Sveriges Konung oeh Re
publiken Österrikes President hava, föran
ledda av önskan att såvitt möjligt undvika
dubbelbeskattning beträffande skatter å in
komst och förmögenhet, överenskommit att
ingå ett avtal.
För detta ändamål hava till befullmäktiga-
de ombud utsett;
Hans Majestät Konungen av Sverige:
Ministern fÖr u trikes ärendena Östen Un-
dén.
Republiken Österrikes President:
Sitt utomordentliga och befullmäktigade
sändebud. Dr. Rudolf Krippl-Redlich-Re-
densbruck.
De befullmäktigade ombuden hava, efter
att hava utväxlat sina fullmakter som befun
nits i god oeh behörig form, överenskommit
om följande bestä mmelser':
Artikel I
§ 1. Detta avtal är tillämpligt å fysiska och
juridiska personer, som enligt artikel 2 äga
hemvist i Konungariket Sverige eller i Re
publiken Österrike eller i båd a staterna.
§ 2. Avtalet är tillämpligt å skatter å in
komst och förmögenhet (skatter, som utgå i
form av tilläggsskatter, härunder inbegrip
na), vilka uppbäras av envar av de båda sta
terna eller av deras delstater, kommuner eller
kommunalförbund, oberoende av sättet fÖr
skatternas uttagande.
§ 3. Med skatter å in komst och f örmögen
het förstås alla skatter, som utgå å inkomst
eller å förmögenhet i dess helhet eller å d elar
av inkomst eller förmögenhet (därunder in-
Bilaga
Abkommen zrvischen der Republik österreich
und dem Königreich Schweden zur Verm eid-
ung der Doppelbesteuerung auf dem Gebiete
der Steuern vom Einkommen und vem Ver-
mögen
Der Bundespräsident der Republik Öster
reich und Seine Majestät, der König von
Schweden sind, von dem Wunsche geleitet,
auf dem Gebiete der Steuern vom Einkom
men und vom Vermögen die Doppelbesteue
rung nach Möglichkeit zu vermeiden, uber-
eingekommen ein Abkommen abzuschlie-
Ben. Zu diesem Zweck haben zu ihren Bevoll-
mächtigten ernannt:
Der Bundespräsident der Republik Öster
reich:
Herrn Dr. Rudolf Krippl-Redlieh-Re-
densbruck, Seinen ausserordentlichen und
bevollmächtigten Botschafter.
Seine Majestät, der König von Schweden:
Herrn Östen Undén, Minister fiir Auswär-
tige Angelegenheiten.
Die Bevollmächtigten haben nach Aus-
tausch ihrer in guter und gehöriger Form be-
fundenen Vollmachten folgendes verein-
bart':
Artikel 1
(1) Dieses Abkommen findet Anwendung
auf naturliche und juristische Personen, die
ihren Wohnsitz im Sinne des Artikels 2 im
Königreich Schweden oder in der Republik
Österreich oder in beid en Staaten haben.
(2) Dieses Abkommen gilt, ohne Riick-
sicht auf die Art der Erhebung, fiir Steuern
vom Einkommen und vom Vermögen, die
fiir Rechnung eines jeden der beiden Staaten,
seiner Länder, Gemeinden oder Gemein-
deverbände (auch in Form von Zuschlägen)
erhoben werden.
(3) Als Steuern vom Einkommen und vom
Vermögen gelten alle Steuern, die vom Ge-
samteinkommen, vom Gesamtvermögen
oder von Teilen des Einkommens oder des
' Avla lcl är i sin ursprungl iga lydelse intaget i SFS 1960: 116. 1 den nu återgivna avtalstexten har iakttagits de
ändringar och tilläg g, som ske tt genom protoko llet den 6 april 1970 oc h protokollet den 5 november 199 1,
1867
¬
SFS 1992:858
begripna skatter å vinst genom avyttring av
lös eller fast egendom), ävensom skatter å
förmögenhetsökning.
§ 4. De skatter, å vilka avtalet skall äga
tillämpning, äro för närvarande särskilt:
1. i Konun gariket Sverige:
a) den statliga inkomstskatten,
b) kupongskatten,
c) sjömansskatten,
d) utskiftningsskatten och ersättningsskat
ten.
e) den statliga förmögenhetsskatten,
O skogsvårdsavgiften,
g) den allmänna kommunalskatten,
h) bevillningsavgifterna för särskilda för
måner och rättigheter;
2. i Republiken Österrike:
a) inkomstskatten (med däri ingående
skatt å arbetsinkomst och skatt å kapitalin
komst),
b) bolagsskatten (med däri ingående skatt
å kapitalinkomst),
c) förmögenhetsskatten,
d) avgiften till främjande av bostadsbyg
gande samt till bestridande av bidrag till fa
miljeförsörjare,
e) skatt å styrelsearvoden,
O näringsskatten (med däri ingående skatt
å u tbetalda löner),
g) fastighetsskatten.
§ 5. Avtalet skall likaledes tillämpas å
skatter av samma eller liknande slag, vilka
framdeles uttagas vid sidan av eller i stället
för de för närvarande utgående skatterna. De
högsta fmansmyndigheterna i de båda sta ter
na skola vid slute t av varje år meddela var
andra vilka ändringar som ägt rum beträffan
de skattelagstiftningen i respektive sta ter.
§ 6. De högsta finansmyndigheterna i de
båda staterna skola i samförstånd avgöra
uppkommande tvivelsmål rörande vilka
skatter som inbegripas under avtalet.
§7. De i detta avtal åsyftade högsta fi
nansmyndigheterna äro för Republiken Ös
terrikes vidkommande finansministeriet (das
Vermögens erhoben werden, einschlieBlich
der Steuern vom Gewinn aus der VeräuBe-
rung beweglichen oder unbewegiichen Ver
mögens sowie der Steuern vom Vermögens-
zuwachs.
(4) Zu den Steuern, fur die dieses Abkom-
men gilt, gehören zur Zeit insbesondere:
1. im Königreich Sweden
a) die staatliche Einkommensteuer,
b) die Kuponsteuer,
c) die Seemannsteuer,
d) die Sondersteuern von Aktiengesell-
schaften auf Ausschiittungen bei Kapitalher-
absetzung und bei Nichtausschiittung vor-
handener Gewinne,
e) die staatliche Vermögensteuer,
0 die Waldpflegeabgabe,
g) die allgemeine Gemeindesteuer,
h) die Abgaben auf besondere Vorteile
und Gerechtigkeiten;
2. in der Republik Österreich
a) die Einkommensteuer (einschlieBlich
der Lohnsteuer und der Kapitalertragsteuer),
b) die KÖrperschaftsteuer (einschlieBlich
der Kapitalertragsteuer),
c) die Vermögensteuer,
d) der Beitrag vom Einkommen zur För-
derung des Wohnbaues und fiir Zwecke des
Familienlastenausgleiches,
e) die Aufsichtsratsabgabe,
f) die Gewerbesteuer (einschlieBlich der
Lohnsummensteuer),
g) die Grundsteuer.
(5) Dieses Abkommen gilt auch fiir alle
Steuern gleicher oder ähnlicher Art, die kunf-
tig neben den geltenden Steuern oder an de-
ren Stelle erhoben werden. Die obersten Fi-
nanzbehörden der beiden Staaten werden
sich am Ende eines jeden Jahres die in ihren
Steuergesetzen eingetretenen Änderungen
mitteilen.
(6) Die obersten Finanzbehörden der bei
den Staaten werden im beiderseitigen Ein ver-
nehmen etwaige Zweifel da riiber klären, fiir
welche Steuern dieses Abkommen zu gelt en
hat.
(7) Die in diesem Abkommen genannten
obersten Finanzbehörden sind auf seiten der
Republik Österreich das Bundesministerium
1868
¬
SFS 1992:858
Bundesministerium fur Finanzen) och for
Konungariket Sveriges vidkommande finans
departementet eller den myndighet, åt vilken
uppdragits att i finansdepartementets ställe
handhava frågor enligt detta avtal.
Artikel 2
§ 1.' Då en person med hemvist i en av
staterna uppbär inkomst, beträffande vilken
ingen bestämmelse meddelats i detta avtal,
äger endast denna stat beskatta inkomsten i
fråga.
§ 2. Med utt rycket "person med hemvist i
en av staterna" förstås i det ta avtal en fysisk
eller juridisk person, som enligt den statens
lagstiftning är underkastad beskattning där
städes på grund av att han där har sitt
hemvist eller där stadigvarande vistas eller
att dess verkliga ledning är där belägen eller
på grund av något a nnat därmed jämförbart
forhållande.
§ 3. Då på grund av bestämmelserna i pa
ragraf 2 ovan en fysisk person äger hemvist i
båda staterna, skall följande gälla:
a) Han skall ans es äga hemvist i den stat, i
vilken han har ett hem som stadigvarande
står till hans förfogande. Om han har ett så
dant hem i env ar av de båda staterna, anses
han äga hemvist i d en stat, med vilken han
har de starkare personliga och ekonomiska
förbindelserna (centrum for levnadsintresse
na).
b) Kan det icke avgöras, i vilken stat cent
rum for hans levnadsintressen befinner sig,
eller om han icke i någondera staten har ett
hem, som stadigvarande står till hans förfo
gande, anses han äga he mvist i den stat, där
han stadigvarande vistas,
c) Om han stadigvarande vistas i båda sta
terna eller om han icke vi stas stadigvarande i
någon av dem, anses han äga hemvist i den
stat, i vilken han är medborgare.
d) Om han är medborgare i båda staterna
eller om han icke är medborgare i någon av
fiir Finanzen und auf seiten des Königreiches
Schweden das Finanzministerium oder die
Behörde, der es iibertragen worden ist, an
Stelle des Finanzministeriums Fragen dieses
Abkommens zu behandeln.
Artikel 2
(1)' Bezieht eine Person mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten Einkiinfte, fiir die
in diesem Abkommen keine Regelung getrof-
fen ist, so hat nur dieser Staat das Besteue-
rungsrecht fur diese Einkiinfte.
(2) Im Sinne dieses Abkommens bedeutet
der Ausdruck „eine Person mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten" eine naturliche
oder juristische Person, die nach dem Rechte
dieses Staates dort auf Grund ihres Wohn-
sitzes, ihres gewöhnlichen Aufenthaltes, des
Örtes ihrer tatsächlichen Leitung oder eines
anderen ähnlichen Merkmals steuerpflichtig
ist.
(3) Ergibt sich nach den Bestimmungen
des Absatzes 2 Fiir eine naturliche Person ein
Wohnsitz in beiden Staaten, so ist der Wohn
sitz im Sinne dieses Abkommens wie folgt zu
ermitteln:
(a) Der Wohnsitz einer natiirlichen Person
gilt als in dem Staat gelegen, in dem sie iiber
eine ständige Wohnstätte verfiigt. Verfiigt sie
in beiden Staaten iiber eine ständige Wohn
stätte, so gilt ihr Wohnsitz als in dem Staat
gelegen, zu dem sie die engeren persönlichen
und wirtschaftlichen Beziehungen hat (Mit-
telpunkt der Lebensinteressen);
(b) kann nicht bestimmt werden, in wel-
chem der beiden Staaten die Person den Mit-
telpunkt der Lebensinteressen hat, oder ver
fiigt sie in keinem der Staaten iiber eine stän
dige Wohnstätte, so gilt ihr Wohnsitz als in
dem Staat gelegen, in dem sie ihren gewöhnli
chen Aufenthalt hat;
(c) hat die Person ihren gewöhnlichen Auf
enthalt in beiden oder in keinem der beiden
Staaten, so gilt ihr Wohnsitz als in dem Staat
gelegen, dessen Staatsangehörigkeit sie be-
sitzt;
(d) gehört die Person beiden oder keinem
der Staaten an, so werden die obersten Fi-
' Art. 2 § i har erhållit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.
1869
¬
SFS 1992:858
dem, skola d e högsta f inansmyndigheterna i
de båda staterna avgöra frågan genom öv er
enskommelse.
§ 4. Då på grund av bestämmelserna i para
graf 2 ovan en juridisk person äger hemvi st i
båda staterna, anses dess hemvist förefinnas i
den stat, där dess verkliga ledning är belägen.
Detsamma gäller i fråga om handelsbolag,
kommanditbolag, enkla bolag, partrederier
och gruvbolag (Personengesellschaften) sa mt
andra sammanslutningar, vilka enligt veder
börande stats lagstiftning icke äro juridiska
personer.
Artikel 3
§ 1. Då en person med hemvist i en av
staterna uppbär inkomst av fast egendom
(varunder inbegripas tillbehör därtill även
som levande och döda inventarier i lantbru k
eller skogsbruk), som är belägen i den andra
staten, äger denna andra stat beskatta in
komsten i fråga. Rättigheter, å vilka privat
rättsliga föreskrifter angående fastigheter äga
tillämpning, skola anses likställda med fast
egendom.
§ 2. Bestämmelsen i paragraf 1 gäller såväl
inkomst, som förvärvas genom den fasta
egendomens omedelbara nyttjande, som ock
inkomst genom uthyrning, utarrendering och
varje annat slags nyttjande av egendomen,
särskilt inkomst i form av fast a eller varieran
de ersättningar för utnyttjandet av naturtill
gångar, ävensom inkomst, som förvärvas ge
nom avyttring av fast egendom.
§ 3. Paragraferna 1 och 2 tillämp as jämväl
då förmögenhetstillgångarna ingå i rörelse
(artikel 4 och 7).
§ 4. Vad som förstås med fast egendom
eller tillbehör därtill eller med rättigheter,
likställda med fast egendom, eller med nytt
janderätt avgöres enligt lagstiftningen i den
stat, där den ifrågavarande tillgången — eller
den tillgång, till vilken ifrågavarande rättig
heter hänför sig — är belägen.
nanzbehörden der beiden Staaten die Frage
im beiderseitigen Einvernehmen regeln.
(4) Ergibt sich nach den Bestimmungen des
Absatzes 2 fur eine juristische Person ein
Wohnsitz in beiden Staaten, so gilt ihr
Wohnsitz im Sinne dieses Abkommens als in
dem Staat gelegen, in dem sich der Ort ihrer
tatsächlichen Leitung befindet. Dasselbe gilt
för Personengesellschaften (handelsbolag,
kommanditbolag, enkelt bolag, partrederi,
gruvbolag) und andere Personenvereinigun-
gen, die nach den för sie maOgebenden inner-
staatlichen Gesetzen keine juristischen Per
sonen sind.
Artikel 3
(1) Bezieht eine Person mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten Einkiinfte aus un-
beweglichem Vermögen (einschliepiich des
Zubehörs sowie des einem land- oder
forstwirtschaftlichen Betrieb dienenden le-
benden und toten Inventars), das in dem an-
deren Staate liegt, so hat der andere Staat das
Besteuerungsrecht för diese Einkiinfte. Be-
rechtigungen, auf welche die privatrechtli-
chen Vorschriften iiber Grundstiicke Anwen-
dung finden, sind dem unbeweglichen Ver
mögen gleichzustellen.
(2) Absatz 1 gilt sowohl för die durch un-
mittelbare Nutzung als auch för die durch
Vermietung, Verpachtung und jede andere
Art der Nutzung des unbeweglichen Vermö-
gens erzielten Einkiinfte, insbesondere aus
festen oder veränderlichen Vergiitungen för
die Ausbeutung von Grund und Boden sowie
för Einkiinfte, die bei der VeräuPerung vo n
unbeweglichem Vermögen erzielt werden.
(3) Die Absätze 1 und 2 gelten auch dann,
wenn die genannten Vermögensgegenstände
zu einem gewerblichen Unternehmen (Arti
kel 4 und 7) gehören.
(4) Was als unbewegliches Vermögen oder
als Zubehör gilt und was als dem unbewegli
chen Vermögen gleichgestellte Berechtigung
oder als Nutzungsrecht anzusehen ist, beur-
teilt sich nach den Gesetzen des Staates, in
dem der betreffende Gegenstand oder der
Gegenstand, auf den sich das in Rede stehe n-
de Recht bezieht, liegt.
1870
¬
SFS 1992:858
Artikel 4
§ 1. Då en person med hemvist i en av
staterna uppbär inkomst av en rörelse, vars
verksamhet sträcker sig in på den andra sta
tens område, äger den andra staten beskatta
denna inkomst allenast i den mån inkomsten
är hänforlig till ett inom den staten beläget
fast driftställe för rörelsen.
§ 2. Bestämmelserna i paragraf 1 skola
även tillämpas i fråga om inkomst genom
delägarskap i företag, med undantag för del
ägarskap genom aktier, delaktighetsbevis
gruvföretag (Kuxe), vinstandelsbevis (Ge
nuBscheine), obligationer med rätt till andel
vinst, andra värdepapper ävensom andelar
ekonomiska föreningar (Genossenschaften)
samt i bolag med begränsad a nsvarighet (Ge-
sellschaften mit b eschränkter Haftung).
§ 3. Paragraferna 1 och 2 äro tillämpliga å
såväl inkomst, som förvärvas genom rörel
sens omedelbara bedrivande, som ock in
komst genom uthyrning, utarrendering och
varje annat slags nyttjande av rörelsen även
som inkomst genom avyttring av en rörelse i
dess helhet, en andel i et t företag, en del av
rörelsen eller av föremål, som användas i rö
relsen.
§ 4. Till det fasta driftstället skola hänföras
sådana inkomster, som det fasta driftstället
skulle hava uppburit, därest detsamma varit
ett självständigt företag med samma eller lik
nande verksamhet, bedriven under samma
eller liknande villkor samt utövat verksamhe
ten såsom ett oberoende företag.
§ 5. Vid bestämmandet av den genom
verksamheten vid det fasta driftstället förvär
vade inkomsten skall i princip såsom ut
gångspunkt tagas driftställets balansräkning.
Därvid skola beaktas alla till driftstället hän-
förliga omkostnader, härunder inbegripen en
andel i kostnaderna för företagets allmänna
förvaltning. Konstlade vinstdispositioner -
särskilt överenskommelser om ränta eller
royalty mellan e tt och samma företags drift
ställe — skola lämnas utan avseende.
§ 6. I särskild a fall må vid inkomstens be-
Artikel 4
(1) Bezieht eine Person mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten Einkiinfte aus ei-
nem gewerblichen Unternehmen, dessen
Wirkung sich auf das Gebiet des anderen
Staates erstreckt, so hat der andere Staat das
Besteuerungsrecht fiir diese Einkunfte nur in-
soweit, als sie auf eine dort befindliche Be-
triebstätte des Unternehmens entfallen.
(2) Die Bestimmungen des Absatzes 1 sind
auch auf Einkunfte aus offenen oder stillen
Beteiligungen an einem gesellschaftlichen
Unternehmen anzuwenden, mit Ausnahme
der Beteiligungen in Form von Aktien, Kux-
en, GenuBscheinen, Obligationen mit
Gewinnbeteiligung, sonstigen Wertpapieren
sowie der Anteile an Genossenschaften und
Gesellschaften mit beschränkter Haftung.
(3) Die Absätze 1 und 2 gelten sowohl fur
die durch unmittelbare Nutzung als auch Fiir
die durch Vermietung, Verpachtung und jede
andere Art der Nutzung des gewerblichen
Unternehmens erzielten Einkunfte, sowie fur
Einkunfte aus der VeräuBerung eines Unter
nehmens im ganzen, eines Anteiles am Un
ternehmen, eines Teilbetriebes oder von Ge-
genständen, die im Unternehmen benutzt
werden.
(4) Der Betriebstätte sollen diejenigen Ein
kiinfte zugewiesen werden, die sie erzielt hät-
te, wenn sie sich als selbständiges Unterneh
men mit gleichen oder ähnlichen Geschäften
unter gleichen oder ähnlichen Bedingungen
befaBte und Geschäfte wie ein unabhängiges
Unternehmen tätigte.
(5) Bei der Ermittlung der aus der Tätigkeit
einer Betriebstätte erzielten Einkunfte ist
grundsätzlich vom Bilanzergebnis der Be
triebstätte auszugehen. Dabei sollen alle der
Betriebstätte
zurechenbaren
Ausgaben
einschlieBlich eines Anteils an den all-
gemeinen Verwaltungskosten des Unter
nehmens beriicksichtigt, jedoch kiinstliche
Gewinnverlagerungen ausgeschlossen wer
den; insbesondere ist die Vereinbarung von
Zinsen oder Lizenzgebiihren zwischen den
Betriebstätten desselben Unternehmens un-
beachtlich.
(6) In bes onders gelagerten Fällen kann bei
1871
¬
SFS 1992:858
stämmande uppdelning ske av företagets hela
vinst. I fråga om försäkringsföretag må i så
dana fall till grund för uppdelningen läggas
förhållandet mellan det fasta driftställets
bruttopremieintäkter och summan av företa
gets bruttopremieintäkter. De båda staternas
högsta fmansmyndigheter skola - därest för
inkomstfördelningen i enskilt fall så erford
ras — snarast möjligt överenskomma i frå
gan.
§ 7. Paragraf 1 skall äga motsvarande till-
lämpning i fråga om den näringsskatt, vilken
utgår på annat beskattningsunderlag än in
komst.
Artikel 5
§ 1. Med uttrycket "fast driftställe" förstås
en stadigvarande affärsanordning, i vilken
företagets verksamhet helt eller delvis ut
övas.
§ 2. Såsom fast drifts tälle anses särskilt:
a) plats för företagsledning,
b) filial,
c) kontor,
d) fabrik,
e) verkstad,
f) gruva, stenbrott eller annan plats för ut
nyttjandet av naturtillgångar,
g) plats för byggnadsföretag eller anlägg
nings- eller insta llationsarbete, vars utföran
de överskrider en tidrymd av tolv månader.
§ 3. Uttrycket "fast driftställe" skall icke
anses innefatta:
a) användningen av anordningar, avsedda
uteslutande för lagring, utställning eller ut
lämnande av företaget tillhöriga varor,
b) innehavet av ett företaget tillhörigt varu
lager, avsett uteslutande för lagring, ut
ställning eller utlämnande,
c) innehavet av ett företaget tillhörigt varu
lager, avsett uteslutande för bearbetning eller
förädling genom ett annat företags försorg.
d) innehavet av en stadigvarande affars-
der Ermittlung der Einkiinfte der Gesamt-
gewinn des Unternehmens aufgeteilt werden.
Bei Versicherungsunternehmen kann in sol-
chen Fällen als MaBstab das Verhältnis der
Rohprämieneinnahmen der Betriebstätte zu
den gesamten Rohprämieneinnahmen des
Unternehmens zu Grunde gelegt werden. Die
obersten Finanzbehörden der beiden Staaten
sollen sich zu einem möglichst friihen Zeit-
punkt verständigen, wenn dies för die Auftei-
lung der Einkiinfte im einzelnen Fall erfor-
derlich ist.
(7) Absatz 1 ist entsprechend auf die
Gevverbesteuer anzuwenden, die von einer
anderen Bemessungsgrundlage als den Ein-
klinften erhoben wird.
Artikel 5
(1) Der BegrifF ,,Betriebstätte" bedeutet
eine feste Geschäftseinrichtung, in der die
Tätigkeit des Unternehmens ganz oder teil-
weise ausgeubt wird.
(2) Als Betriebstätten gelten insbesondere:
(a) ein Ort der Leitung,
(b) eine Zweigniederlassung,
(c) eine Geschäftsstelle,
(d) eine Fabrikationsstätte,
(e) eine Werkstätte,
(f) ein Bergwerk, ein Steinbruch oder eine
andere Stätte der Ausbeutung von Boden-
schätzen,
(g) eine Bauausföhrung oder Montage, de-
ren Dauer zwölf Monate iiberschreitet.
(3) Als Betriebstätten gelten nicht:
(a) die Benutzung von Einrichtungen
ausschlieBlich zur Lagerung, Ausstellung
oder Auslieferung von dem Unternehmen ge-
hörenden Gutern oder Waren;
(b) das Unterhalten eines Bestandes von
dem Unternehmen gehörenden Gutern oder
Waren ausschlieBlich zur Lagerung, Ausstel
lung oder Auslieferung;
(c) das Unterhalten eines Bestandes von
dem Unternehmen gehörenden Gutern oder
Waren ausschlieBlich zur Bearbeitung Oder
Verarbeitung durch ein anderes Unterneh
men;
(d) das Unterhalten einer festen Geschäfts-
1872
¬
SFS 1992:858
anordning, avsedd uteslutande för inköp av
varor eller införskaffande av upplysningar
för företagets räkning,
e) innehavet av en stadigvarande affars-
anordning, avsedd uteslutande för ombe
sörjande av reklam, meddelande av upplys
ningar, bedrivande av vetenskaplig forskning
eller utövande av liknande verksamhet, un
der förutsättning att verksamheten inom fö
retagets ram är av förberedande eller biträ
dande art.
§ 4. En person, som är verksam i en av
staterna för ett företag i de n andra staten —
härunder icke inbegripen sådan oberoende
representant som av ses i paragraf 5 nedan —
behandlas såsom ett fast driftställe i den
förstnämnda staten i sådana fall, då personen
innehar och i den förstnämnda staten regel
bundet använder en fullmakt att sluta avtal i
företagets namn; dock att personen ej heller i
dessa fall behandlas såsom ett fast driftställe,
därest verksamheten begränsas till inköp av
varor för företagets räkning.
§ 5. Ett företag i en av staterna anses icke
hava ett fast driftställe i den andra staten
allenast å den grund, att företaget uppehåller
affärsförbindelser i den andra staten genom
förmedling av en mäklare, kommissionär el
ler annan fullständigt oberoende represen
tant, under förutsättning att dessa personer
fullgöra uppdrag, vilka til lhöra deras vanliga
affärsverksamhet.
§ 6. Den omständigheten, att en juridisk
person med hemvist i en av st aterna kontrol
lerar eller kontrolleras av en juridisk person,
som har sitt hemvist i den andra staten eller
som uppehåller affärsförbindelser i denna
andra stat (antingen genom ett fast driftställe
eller annorledes), skall icke i och för sig med
föra att någondera juridiska personen betrak
tas såsom ett fast driftställe för den andra
juridiska personen.
Artikel 6
§ 1. Därest ett företag i en av staterna del
tager i ledningen av ett företag i den andra
staten eller äger inflytande å detta företag i
ekonomiskt hänseende och på grund härav
med detta andra företag avtalar eller för det
samma föreskriver sådana villkor i fråga om
einrichtung ausschlieBlich zum Einkauf von
Giitern oder Waren oder zur Beschaffung
von Informationen fur das Unternehmen;
(e) das Unterhalten einer festen Geschäfts-
einrichtung ausschlieBlich zur Werbung, zur
Erteilung von Auskiinften, zur wissenschaft-
lichen Forschung oder zur Ausiibung ähnli-
cher Tätigkeiten, die fur das Unternehmen
vorbereitender Art sind oder eine Hilfstätig-
keit darstellen.
(4) Eine Person, die in einem der beiden
Staaten fur ein Unternehmen des anderen
Staates tätig ist — mit Ausnahme eines unab-
hängigen V ertreters im Sinne des Absatzes 5
- gilt als eine in dem erstgenannten Staat
belegene Betriebstätte, wenn sie eine Voll-
macht besitzt, im Namen des Unternehmens
in diesem Staat Verträge abzuschlieBen, und
diese Vollmacht dort gewöhnlich ausiibt, es
sei denn, daB sich ihre Tätigkeit auf den Ein
kauf von Giitern oder Waren fur das Unter
nehmen beschränkt.
(5) Ein Unternehmen eines der beiden
Staaten wird nicht schon deshalb so behan-
delt, als habe es eine Betriebstätte in dem
anderen Staat, weil es d ort Geschäftsbezieh-
ungen durch einen Makler, Kommissionär
oder einen anderen unabhängigen Vertreter
unterhält, sofern diese Personen im Rahmen
ihrer ordentlichen Geschäftstätigkeit han
deln.
(6) Die Tatsache, daB eine juristische Per
son mit Wohnsitz in ein em der beiden Staa
ten eine juristische Person beherrscht oder
von einer solchen beherrscht wird, die in
dem anderen Staat ihren Wohnsitz hat oder
dort (entweder durch eine Betriebstätte oder
in anderer Weise) Geschäftsbeziehungen un
terhält, macht fiir sich allein keine dieser ju-
ristischen Personen zur Betriebstätte der an
deren.
Artikel 6
(1) Wenn ein Unternehmen eines der bei
den Staaten vermöge seiner Beteiligung an
der Geschäftsfiihrung oder am finanziellen
Aufbau eines Unternehmens des anderen
Staates mit diesem Unternehmen wirtschaft-
liche oder finanzieile Bedingungen verein-
1873
¬
SFS 1992:858
företagens handelsförbindelser eller andra
ekonomiska förbindelser, vilka avvika från
de villkor, som skulla hava avtalats med ett
oberoende företag, må inkomst, som under
normala förhållanden skulle hava tillkommit
ettdera företaget men som på grund av villko
ren i fråga icke tillkom mit detta företag, in
räknas i det ta företags inkomst och beskattas
i överensstämmelse därmed.
§ 2. Paragraf 1 äger motsvarande till-
lämpning i förhållandet mellan två företag i
sådana fall, då s amma person eller personer,
direkt eller i ndirekt, deltaga i företagets led
ning eller äga del i deras kapital.
Artikel 7
§ 1. Då en person med hemvist i en av
staterna uppbär inkomst genom u tövande av
sjöfart eller luftfart i internationell trafik,
äger — oberoende av bestämmelserna i art i
kel 4 — allenast den av de båda staterna
beskatta inkomsten, i vilken orten för det
ifrågavarande företagets verkliga ledning är
belägen. Det sagda gäller oavsett huruvida
rörelsen bedrives med egna eller chartrade
fartyg eller luftfartyg.
§ 2. Paragraf 1 tillämpas även då ett sjö
farts- eller luftfartsföretag i den ena staten
bedriver agenturverksamhet på den andra
statens område för transport av personer eller
varor. Det sagda gäller dock allenast för så
vitt verksamheten har omedelbart samband
med sjöfarts- eller luftfartsrörelsen, härunder
inbegripen transporten till och från fartygen
eller luftfartygen.
§ 3. Bestämmelserna i paragraferna 1 o ch 2
tillämpas även i fall då luftfartsföretag delta
ga i en pool eller en gemensam trafikorgani
sation, särskilt beträffande Aktiebolaget Ae-
rotransports deltagande i konsortiet Scandi
navian Airlines System.
§ 4. Paragraf 1 skall äga motsvarande till-
lämpning i fråg a om den näringsskatt, vilken
utgår på annat beskattningsunderlag än in
komst.
bart Oder ihm solche auferlegt, die von denje-
nigen abweichen, die mit einem unab-
hängigen Unternehmen vereinbart wiirden,
so diirfen Einkunfte, die eines der beiden
Unternehmen iiblicherweise erzielt hätte,
aber wegen die ser Bedingungen nicht erzielt
hat, den Einkiinften dieses Unternehmens
zugerechnet und entsprechend besteuert wer-
den.
(2) Absatz 1 gilt sinngemäB im Verhältnis
zweier Unternehmen, an deren Geschäfts-
fiihrung oder Vermögen dieselben Personen
unmittelbar oder mittelbar beteiligt sind.
Artikel 7
(1) Bezieht eine Person mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten Einkunfte aus dem
Betrieb der Schiffahrt oder der Luftfahrt im
internationalen Verkehr, so steht das Besteu-
erungsrecht abweichend von Artikel 4 fur di -
ese Einkunfte nur jenem der beiden Staaten
zu, in dem sich der Ort der tatsächlichen
Leitung des betreffenden Unternehmens be-
findet, gleichgiiltig, ob der Betrieb mit eige-
nen oder gecharterten Fahrzeugen durchge-
fiihrt wird.
(2) Absatz I gilt auch, wenn ein Unterneh
men der Schiffahrt oder der Luftfahrt eines
der beiden Staaten im Gebiet des anderen
Staates eine Agentur för die Beförderung von
Personen oder Waren betreibt. Dies gilt je-
doch nur för Tätigkeiten, die unmittelbar mit
dem Betrieb der Schiffahrt oder der Luftfahrt
einschlieBlich des Zubringerdienstes zusam-
menhängen.
(3) Die Bestimmungen der Absätze 1 u nd 2
gelten auch för Beteiligungen von Unterneh
men der Luftfahrt an einem Pool oder einer
Betriebsgemeinschaft und insbesondere fiir
die Beteiligung der Gesellschaft ,,Aktiebola
get Aerotransport" an dem Konsortium
,,Scandinavian Airlines System".
(4) Absatz 1 ist entsprechend auf die
Gewerbesteuer anzuwenden, die von einer
anderen Bemessungsgrundlage als den Ein
kiinften erhoben wird.
1874
¬
SFS 1992:858
Artikel 5'
Då en person med hemvist i en av stat erna
förvärvar inkomst genom att avyttra en andel
i ett sådant bolag med hemvist i den andra
staten, vars delägare icke personligen ansvara
för bolagets förbindelser
(Kapitalgesell-
schaft), äger endast den förstnämnda staten
beskatta inkomsten. Om inkomsten förvär
vas genom ett fast d riftställe i den andra sta
ten, äger även denna andra stat beskatta in
komsten.
Artikel 9
§1.^ Då en person med hemvist i en av
staterna från den andra staten uppbär royalty
eller annan ersättning för nyttjandet av eller
rätten att nyttja litterära eller konstnärliga
verk, patent, mönster, fabrikationsmetoder,
varumärken eller annan liknande egendom
(med undantag av rätten att nyttja naturtill
gångar), äger endast hemviststaten beskatta
inkomsten. Överstiger emellertid den för
egendomen i fråga erlagda ersättningen ett
skäligt belopp, gäller vad nu sagts e ndast den
del av ersättningen som motsvarar ett sådant
skäligt belopp. I sådant fall må den överskju
tande delen av utbet alningen beskattas enligt
lagstiftningen i varde ra staten med iakttagan
de av övriga bestämmelser i detta avtal.
§2.' Då royalty, som avses i paragraf 1,
utbetalas av ett sådant bolag med hemvist i
en av staterna, vars delägare icke personligen
ansvara för bolagets förbindelser (Kapitalge-
sellschaft), till en person med hemvist i de n
andra staten, vilken person äger mer än 50
procent av aktie- eller insatskapitalet i det
utbetalande bolaget, må dock royaltyn, obe
roende av bestämmelserna i nämnda para
graf, beskattas i den förstnämnda staten.
Skattesatsen får dock icke över stiga 10 pro
cent av royaltyns bruttobelopp.
§ 3. Paragraf 1 är även tillämplig å in-
ArtikelS'
Bezieht eine Person mit Wohnsitz in einem
der beiden Staaten Einkiinfte aus der Ver-
äuBerung einer Beteiligung an einer Kapital-
gesellschaft, die ihren Wohnsitz in dem ande-
ren Staat hat, so hat nur der erstgenannte
Staat das Besteuerungsrecht fiir diese Ein
kiinfte. Werden diese Einkiinfte durch eine in
dem anderen Staat gelegene Betriebstätte er-
zielt, so steht das Besteuerungsrecht auch
diesem anderen Staat zu.
Artikel 9
(1)^ Bezieht eine Person mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten aus dem anderen
Staat Einkiinfte aus Lizenzgebiihren oder an
deren Vergutungen fiir die Beniitzung oder
das Recht auf Beniitzung von Urheberrech-
ten. Patenten, Gebrauchsmustern, Herstel-
lungsverfahren, Warenzeichen oder ähnli-
chen Rechten (auBer Rechten, die die Aus-
beutung von Grund und Boden betreffen), so
hat nur der Wohnsitzstaat das Besteuerungs
recht fiir diese Einkiinfte. Sind jedoch derar-
tige Vergutungen unverhältnismäBig hoch, so
gilt der erste Satz lediglich fiir den Teil der
Vergutungen, der einer angemessenen Ge-
genleistung entspricht. In diesem Fall kann
der iibersteigende Betrag nach dem Recht je-
des Staates und unter Beriicksichtigung der
anderen Bestimmungen dieses Abkommens
besteuert werden.
(2)^ Lizenzgebiihren im Sinn e des Absatzes
1, die von einer Kapitalgesellschaft mit
Wohnsitz in einem der beiden Staaten an
eine Person mit Wohnsitz im anderen Staat
bezahlt werden, die zu mehr als 50 vom Hun-
dert am Grund- oder Stammkapital der
auszahlenden Kapitalgesellschaft beteiligt
ist, können abweichend von den Bestim
mungen des Absatzes 1 in dem erstgena nnten
Staat besteuert werden; die Steuer darf je
doch 10 vom Hundert des Rohbetrages der
Lizenzgebiihren nicht iibersteigen.
(3) Absatz I gilt auch fur die Einkunfte aus
' Art. 8 har erhå llit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.
' Art. 9 i ) 1 h ar erhållit denna lydels e genom protokollet den 6 april 1970 .
' Art. 9 § 2 har erhå llit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.
1875
¬
SFS 1992:858
komst, som förvärvas genom avyttring av i
paragrafen angiven egendom.
§ 4. Med royalty likställas hyresavgifter
och liknande ersättningar for överlåtelse av
kinematografisk film, för nyttjande av utrust
ning avsedd fÖr industriell, kommersiell eller
vetenskaplig verksamhet eller för överlåtelse
av i rörelse gjorda erfaren hetsrön.
§ 5. Paragraferna 1 -4 äga icke tillämpning
i sådana fall, då en person med hemvist i en
av staterna innehar ett fast driftställe i den
andra staten och förvärvar inkomsten genom
detta driftställe. I dylikt fa ll äger denna andra
stat beskatta inkomsten.
der VeräuBerung der dort genannten Rechte.
(4) Wie Lizenzgebiihren werden Mietge-
biihren und ähnliche Vergiitungen fur die
iiberlassung kinematographischer Filme, fiir
die Benutzung gewerblicher, kaufmännischer
oder wissenschaftlicher Ausriistungen öder
fiir die Uberlassung gewerblicher Erfahrun-
gen behandelt .
(5) Die Absätze 1 bis 4 gelten nicht, wenn
eine Person mit Wohnsitz in einem der
beiden Staaten eine Betriebstätte in dem an-
deren Staat hat und die Einkiinfte durch die-
se Betriebstätte erzielt. In diesem Fall hat der
andere Staat das Besteuerungsrecht fiir die se
Einkiinfte.
Artikel 10
§ 1.' Då en person med hemvist i en av
staterna uppbär utdelning, som utbetalas av
ett bolag (Kapitalgesellschaft) med hemvist i
den andra staten, äger endast utdelningsmot
tagarens hemviststat beskatta utdelningen,
såvida icke paragraf 2 föranled er annat.
§ 2} Utdelningen får emellertid beskattas
även i den sta t där bolaget som beta lar utdel
ningen har hemvist, enligt lagstiftningen i
denna stat, men om mottagaren har rätt till
utdelningen får skatten inte överstiga:
a) 5 procent av utdelningens bruttobelopp,
om den som har rätt till utdelningen är ett
bolag (med undantag fÖr handelsbolag) som
direkt behärskar minst 25 procent av det ut
betalande bolagets kapital;
b) 10 procent av utdelningens bruttobelopp
i övriga fall .
§ 3.^ Om i en av staterna skatt på inländsk
utdelning uttages genom avdrag vid källan,
beröres ej rätten att verkställa sådant skatte
avdrag med fullt belopp av paragraferna 1
och 2. Om skatt uttages genom sådant av
drag. skall på ansökan av utdelningsmottaga-
Artikel 10
(1)' Bezieht e ine Person mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten Dividenden, die
von einer Kapitalgesellschaft mit Wohnsitz
in dem anderen Staat gezahlt werden, so hat
vorbehaltlich des Absatzes 2 nur der Wohn-
sitzstaat des DividendenempFängers das Be
steuerungsrecht fiir diese Einkiinfte.
(2)^ Diese Divi denden diirfen jedoch auch
in dem Staat, in dem die Dividenden zahlen-
de Gesellschaft ihren Wohnsitz hat, nach
dem Recht dieses Staates besteuert werden;
die Steuer darf aber, wenn der Empfänger der
Dividenden der Nutzungsberechtigte ist,
nicht ubersteigen:
a) 5 % des Bruttobetrags der Dividenden,
wenn der Nutzungsberechtigte eine Gesell
schaft (jedoch keine Personengesellschaft)
ist, die unmittelbar iiber mindestens 25 vom
Hundert des Kapitals der die Dividenden
zahlenden Gesellschaft verfiigt;
b) 1 0% des Bruttobetrags der Dividenden
in allén anderen Fällen.
(3)^ Soweit in einem der beiden Staaten die
Steuer von inländischen Dividenden im
Abzugsweg an der Quelle erhoben wird, wird
das Recht dieses Staates, den Steuerabzug in
voller Höhe vorzunehmen, durch die Absätze
I und 2 nicht beriihrt. Wenn die Steuer im
' Art, 10 I h ar erhållit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.
'Art. IO i) 2 har erh ållit denna lydelse genom protokollet den 5 nov ember 1991.
' Art. 10 § 3 tillämpas jämväl i det fall som avses i art . 10 § 2 a.
1876
¬
SFS 1992:858
re med hemvist i den andra staten skatten
restitueras i den mån den överstiger 10 pro
cent av utdelningens bruttobelopp. Ansökan
om restitution skall inges till vederbörande
myndighet i den sta t, i vilken utd elningsmot
tagaren äger hemvist, inom två år efter ut
gången av det kalenderår, under vilket det
beskattningsbara beloppet blivit tillgängligt
för lyftning.
§ 4. De högsta finansmyndigheterna i de
båda staterna skola träffa överenskommelse
om tillämpningen av paragraferna 2 och 3.
Härvid skall ingendera staten vara förpliktad
att vidtaga å tgärder som icke stå i ö verens
stämmelse med dess lagstiftning.
§ 5. Beträffande de rättigheter, som enligt
paragraf 3 må tillkomma personal vid be
skickningar och konsulat ävensom interna
tionella organisationer, deras organ och
tjänstemän, skola följande bestämmelser äga
tillämpning:
a) Då en person tillhör en av staternas be
skickning eller konsulat och i den na sin egen
skap är stationerad i den andra staten eller i
en tredje stat sam t personen är medborgare i
den förstnämnda
staten, anses han äga
hemvist i d enna förstnämnda stat om han är
skattskyldig där för utdelning.
b) Internationella organisationer och deras
organ ävensom såd ana organisationers tjäns
temän samt personer tillhörande en tredje
stats beskickning eller konsulat, vilka uppe
hålla sig eller i sin berörda egenskap äro sta-
,
tionerade i en av de båda staterna och i den
na stat ä ro befriade från skatt på utdelning,
, äro ej berättigade till nedsättning av skatt
j som uttagits i den and ra staten.
§ 6.' Utdelning, som utbetalas av ett bolag
(Kapitalgesellschaft) med he mvist i en av sta-
j terna till ett bolag (Kapitalgesellschaft) med
hemvist i den andr a staten, skall vara undan
tagen från beskattning i denna andra stat i
Abzugsweg erhoben wird, ist sie auf Antrag
des Dividendenempfangers mit Wohnsitz in
dem anderen Staat riickzuerstatten, soweit
sie 10 vom Hundert des Bruttobetrages der
Dividenden iibersteigt. Der Antrag auf
Ruckerstattung muB innerhalb von zwei Jah-
ren nach Ablauf des Kalendegahres, in dem
die der Steuer unterliegende Leistung fällig
geworden ist, bei der zuständigen Behörde
des Staates eingebracht werden, in dem der
Dividendenempfänger seinen Wohnsitz hat.
(4) Die obersten Finanzbehörden der bei-
den Staaten regeln in gegenseitigem Einver-
nehmen, wie die Bestimmungen der Absätze
2 und 3 durchzufiihren sind. Hierbei soil kei-
ner der beiden Staaten verpflichtet werden,
MaBnahmen zu treffen, die seiner Gesetzge-
bung nicht entsprechen.
(5) Beziiglich der Anspriiche, die nach Ab-
satz 3 den Angehörigen diplomatischer oder
konsularischer Vertretungen sowie den inter-
nationalen Organisationen, ihren Organen
und Beamten zustehen, sind die folgenden
Regeln anzuwenden:
a) Bei Angehörigen einer diplomatischen
oder konsularischen Vertretung des einen
Staates, die im anderen Staat oder in einem
dritten Staat residieren und die Staatsange-
hörigkeit des Entsendestaates besitzen, gilt
der Wohnsitz als in diesem letzteren Staat
gelegen, sofern sie dort zur Entrichtung di-
rekter Steuern von Dividenden verpflichtet
sind;
b) internationale Organisationen und ihre
Organe sowie die Beamten solcher Organisa
tionen und das Personal diplomatischer oder
konsularischer Vertretungen eines dritten
Staates, die sich in einem der beiden Staaten
aufhalten oder dort residieren und in diesem
Staat von der Entrichtung direkter Steuern
von Dividenden befreit sind, haben keinen
Anspruch auf Entlastung von den im anderen
Staat erhobenen Steuern.
(6)' Dividenden, die von einer Kapitalge
sellschaft mit Wohnsitz in einem der beiden
Staaten an eine Kapitalgesellschaft mit
Wohnsitz in dem anderen Staat ausgeschut-
tet werden, sollen in diesem anderen Staat
' Art, 10 § 6 har erhållit denna lydelse genom protokollet den 5 november 19 91
1877
¬
SFS 1992:858
den utsträckning som utdelningen enligt lag
stiftningen i denna stat skulle ha varit undan
tagen från beskattning, om båda bolagen
hade ägt hemvist i denna stat. Vid tillämp
ning av denna bestämmelse skall i Sverige ett
österrikiskt bolag med begränsad ansvarighet
(Gesellschaft mit beschränkter Haftung) an
ses såsom ett aktiebolag. Skattebefrielsen är
villkorad av bestämmelser i intern lagstift
ning som syftar till att förhindra skatteflykt.
§ 7. Paragraferna 1 och 2 äro icke tillämpli
ga, om mottagaren av utdelningen äger
hemvist i en av staterna och innehar ett fast
driftställe i den andra staten, i vilken det
utbetalande bolaget äger hemvist, samt den
andel, av vilken utdelningen i fråga härflyter,
äger verkligt samband med det fasta driftstäl
let. 1 sådant fall tillämpas artikel 4.
§ 8. Med uttrycket "utdelning" förstås i
denna artikel inkomst av aktier, andelsbevis
eller andra liknande bevis med rätt till andel i
vinst, delaktighetsbevis i gruvföretag, stiftar -
andelar eller andra rättigheter, fordringar ej
inbegripna, med rätt till deltagande i vinst
ävensom inkomst av andra andelar i bolag,
som enligt skattelagstiftningen i den stat, i
vilken det utdelande bolaget äger hemvist,
jämställes med inkomst av aktier.
Med uttrycket "bolag (Kapitalgesell-
schaft)" forstås i denna artikel juridisk per
son eller rättssubjekt , som i beskattn ingshän
seende behandlas som juridisk person.
§ 9. Om ett bolag (Kapitalgesellschaft) med
hemvist i en av staterna uppbär inkomst från
den andra staten, får icke i denna andra stat
påföras någon skatt på utdelning, som av bo
laget utbetalas till personer, som ej äga
hemvist i denna andra stat, och ej heller nå
gon skatt på bolagets icke utdelade vinst; det
ta gäller även om utdelningen eller den icke
utdelade vinsten helt eller delvis utgöres av
inkomst, som härrör från den andra staten.
steuerbefreit sein, aber nur insofern die Divi
denden gemäB den Gesetzen dieses Staates
von der Besteuerung ausgenommen wären,
wenn die beiden Gesellschaften ihren Wohn-
sitz in diesem Staat gehabt hätten. Bei der
Anwendung dieser Vorschrift wird in Schwe-
den eine österreichische Gesellschaft mit be
schränkter Haftung wie eine Aktiengesell-
schaft behandelt. Die Steuerbefreiung gilt
vorbehaltlich der zur Verhinderung von
Steuerumgehungen erlassenen innerstaatli-
chen Gesetze.
(7) Die Absätze 1 und 2 sind nicht an-
zuwenden, wenn der Empfänger der Divi
denden mit Wohnsitz in einem der beiden
Staaten in dem anderen Staat, in dem die die
Dividenden zahlende Gesellschaft ihren
Wohnsitz hat, eine Betriebstätte hat und die
Beteiligung, fiir die die Dividenden gezahlt
werden, tatsächlich zu dieser Betriebstätte
gehört. In diesem Fall ist Artikel 4 anzu wen-
den.
(8) Der in diesem Artikel verwendete Be-
grilF „D ividenden" bedeutet Einkiinfte aus
Aktien, GenuBaktien oder GenuBscheinen,
Kuxen, Griinderanteilen oder anderen Rech-
ten - ausgenommen Forderungen - mit
Gewinnbeteiligung sowie aus sonstigen Ge-
sellschaftsanteilen stammende Einkiinfte, die
nach dem Steuerrecht des Staates, in dem die
ausschiittende
Kapitalgesellschaft
ihren
Wohnsitz hat, den Einkiinften aus Aktien
gleichgestellt sind.
Der in diesem Artikel verwendete Begriff
,,Kapitalgesellschaft", bedeutet juristische
Personen oder Rechtsträger, die fur die Be
steuerung wie juristische Personen behandelt
werden.
(9) Bezieht eine Kapitalgesellschaft mit
Wohnsitz in einem der beiden Staaten
Gewinne oder Einkiinfte aus dem anderen
Staat, so darf dieser andere Staat weder die
Dividenden besteuern, die die Kapitalgesell
schaft an Personen zahlt, die nicht in diese m
anderen Staat ihren Wohnsitz haben, noch
Gewinne der Kapitalgesellschaft einer Steuer
fiir nichtausgeschiittete Gewinne unterwer-
fen, selbst wenn die gezahlten Dividenden
oder die nicht ausgeschiittcten Gewinne ganz
oder teilweise aus in diesem anderen Staat
1878
¬
SFS 1992:858
erzielten Gewinnen oder Einkiinften beste-
hen.
Artikel 10 A'
§ 1. Då en person med hemvist i en av
staterna uppbär ränta från den andra staten,
äger endast hemviststaten beskatta räntan,
såvida icke paragraf 2 för anleder annat. Om
räntan förvärvas genom ett fast driftställe i
den andra staten, äger denna andra stat be
skatta rä ntan.
§2. Bestämmelserna i paragraferna 3 — 5
av artikel 10 äga motsvarande tillämpning.
Anspråket på restitution avser dock hela det
belopp med vilket skat teavdrag verkställts.
§ 3. Med uttrycket "ränta" förstås i de nna
artikel inkomst av värdepapper som utfär
dats av staten, av obligationer eller debentu
res, vare sig de utfärdats mot säkerhet i fas
tighet eller icke och vare sig de representera
en rätt till andel i vinst eller icke, samt av
varje annat slags fordran ävensom all annan
inkomst som enligt skattelag stiftningen i den
stat från vilken inkomsten härrör jämställes
med inkomst av jförsträckning.
§ 4. Beträffande sådana fall, då särskilda
förbindelser mellan utbetalaren och mottaga
ren eller mellan dem båda och annan person
föranleda att det utbetalade räntebeloppet
med hänsyn till den skuld, för vilken räntan
erlägges, överstiger det belopp som skulle ha
avtalats mellan utbetalaren och mottagaren
om sådana förbindelser icke förelegat, skall
denna artikel gälla enda st för sistnämnda be
lopp. I sådant fall må öv erskjutande räntebe
lopp beskattas enligt lagstiftningen i vardera
staten med iakttagande av övriga bestämmel
ser i detta avtal.
Artikel 11
§ 1. Då en fysisk person med hemvist i en
av staterna förvärvar inkomst av fritt yrke,
äger den andra staten beskatta inkomsten al
lenast i den mån personen där utövar sin
Artikel 10 A^
(1) Bezieht eine Person mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten Zinsen aus dem
anderen Staat, so hat vorbehaltlich des Ab-
satzes 2 nur der Wohnsitzstaat das Be-
steuerungsrecht fiir diese Einkiinfte. Werden
diese Einkiinfte durch eine im anderen Staat
gelegene Betriebstätte erzielt, so steht das Be-
steuerungsrecht diesem anderen Staat zu.
(2) Die Bestimmungen des Artikels 10 Ab-
sätze 3 bis 5 sind sinngemäB anzuwenden.
Der Anspruch auf Riickerstattung bezieht
sich jedoch auf den Gesamtbetrag der von
Zinsen im Abzugsweg an der Quelle erho-
benen Steuer.
(3) Der in diesem Artikel verwendete Be-
griff,,Zinsen" bedeutet Einkiinfte aus öffent-
lichen Anleihen, aus Obligationen, auch
wenn sie durch Pfandrechte an Grundstiic-
ken gesichert oder mit einer Gewinnbeteili-
gung ausgestattet sind, und aus Forderungen
jeder Art, sowie alle anderen Einkiinfte, die
nach dem Steuerrecht des Staates, aus dem
sie stammen, den Einkiinften aus Darlehen
gleichgestellt sind.
(4) Bestehen zwischen Schuldner und
Gläubiger oder zwischen jedem von ihnen
und einem Dritten besondere Beziehungen
und iibersteigen deshalb die gezahlten Zin
sen, gemessen an der zugrunde liegenden
Forderung, den Betrag, den Schuldner und
Gläubiger ohne diese Beziehungen verein-
bart hätten, so wird dieser Artikel nur auf
diesen letzten Betrag angewendet. In diesem
Fall kann d er iibersteigende Betrag nach dem
innerstaatlichen Recht der beiden Staaten
und unter Beriicksichtigung der anderen Be
stimmungen dieses Abkommens besteuert
werden.
Artikel 11
(1) Bezieht eine natiirliche Person mit
Wohnsitz in einem der beiden Staaten Ein
kiinfte aus freien Berufen, so hat der andere
Staat das Besteuerungsrecht fiir diese Ein-
' A rt. 10 A har tillagts genom p rotokollet de n 6 april 1970.
1879
¬
SFS 1992:858
verksamhet under användande av en stadig
varande anordning, som regelmässigt står till
hans förfogande.
§ 2. Artikel 4 paragraf 3 skall äga motsva
rande tillämpning.
§ 3. Till fria yrken räknas särskilt självstän
digt bedriven vetenskaplig, konstnärlig, litte
rär,
undervisande
och
uppfostrande
förvärvsverksamhet samt självständigt bedri
ven förvärvsverksamhet som läkare, advo
kat, arkitekt, ingenjör, revisor och patentom
bud.
Artikel 12'
Då en fysisk person med hemvist i en av
staterna i sin egenskap av ledamot av styrel
sen ( Aufsichtsrat) eller direktionen (Verwal-
tungsrat) i ett sådant bolag med hemvist i den
andra staten, vars delägare icke personligen
ansvara för bolagets förbindelser (Kapitalge-
sellschaft), uppbär styrelsearvode eller lik
nande ersättning, äger denna andra stat be
skatta inkomsten i fråga.
Artikel 13
§ 1. Då en fysisk person med hemvist i en
av staterna förvärvar inkomst av arbetsan-
ställning (löner, arvoden och liknande ersätt
ningar), som utövas i den andra staten, äger
denna andra stat beskatta inkomsten i fråga.
§ 2. Oberoende av vad i paragraf 1 stadgas
må inkomst av arbetsanställning beskattas al
lenast i den stat, i vilken arbe tstagaren äger
hemvist därest han antingen
a) uppehåller sig i den andra staten allenast
tillfälligtvis — sammanlagt högst 183 da gar
under ett och samma kalenderår — samt upp
bär ersättning fÖr sin u nder denna tid utöva
de verksamhet av en arbetsgivare, som äger
hemvist i förstnämnda stat, under sådana
förhållanden att ersättningen icke belastar ett
av arbetsgivaren i den andra staten innehaft
fast driftställe eller en av denne där innehavd
stadigvarande anordning, eller
kiinfte nur insoweit, als die Person ihre Tä-
tigkeit in dem anderen Staat unter Beniitzung
einer ihr dort regelmäCig zur Verfugung ste-
henden ständigcn Einrichtung ausiibt.
(2) Artikel 4 Absatz 3 gilt sinngemäB.
(3) Als freier Beruf gilt insbesondere die
selbständige wissenschaftliche, kiinstlerische,
schriftstellerische, unterrichtende öder er-
zieherische Enverbstätigkeit und die selb
ständige Erwerbstätigkeit der Ärzte, Rechts-
anwälte, Architekten, Ingenieure, Wirt-
schaftstreuhänder und Patentanwälte.
Artikel 12'
Bezieht eine natiirliche Person mit Wohn-
sitz in eine m der beiden Staaten in ihrer Ei-
genschaft als Mitglied des Aufsichts- öder
Verwaltungsrates einer Kapitalgesellschaft
mit Wohnsitz in dem anderen Staat Auf-
sichtsrats- oder Verwaltungsratsvergiitungen
und ähnliche Zahlungen, so steht das Be-
steuerungsrecht fur diese Einkiinfte diesem
anderen Staat zu.
Artikel 13
(1) Bezieht eine natiirliche Person mit
Wohnsitz in einem der beiden Staaten Ein
kiinfte aus nichtselbständiger Arbeit (Löhne,
Gehälter und ähnliche Vergiitungen), die in
dem anderen Staat ausgeiibt wird, so hat der
andere Staat das Besteuerungsrecht fur diese
Einkiinfte.
(2) Abweichend von Absatz 1 können Ein
kiinfte aus nichtselbständiger Arbeit nur in
dem Staat besteuert werden, in dem der Ar-
beitnehmer seinen Wohnsitz hat, wenn
dieser Arbeitnehmer entweder
a) sich voriibergehend, insgesamt nicht
länger als 183 Tage während eines Kalen-
derjahres, in dem anderen Staat aufhält und
fiir seine während dieser Zeit ausgeiibte Tä-
tigkeit von einem Arbeitgeber e ntlohnt wird,
der seinen Wohnsitz nur in dem erstgenann-
ten Staat hat, und fiir seine Tätigkeit nicht zu
Lasten einer in dem anderen Staat befindli-
chen Betriebstätte oder ständigen Einrich
tung des Arbeitgebers entlohnt wird, oder
'Art. 12 har erhållit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.
1880
¬
SFS 1992:858
b) helt och hållet eller till huvudsaklig del
fullgör arbete ombord å luftfartyg, som nytt
jas av ett luftfartsföretag i en av staterna (sär
skilt konsortiet Scandinavian Airlines Sy
stem).
§ 3. Då ar betet helt och hållet eller till h u
vudsaklig del fullgöres o mbord å fartyg och
den verkliga ledningen för det företag, som
nyttjar fartygen, är belägen å en ort inom en
av staterna, anses arbetet vid tillämpningen
av paragraf 1 vara utfört i denna stat.
§ 4. Paragraf 1 är icke tilläm plig i fråga om
studerande vid högskola, teknisk skola eller
liknande undervisningsanstalt i en av stater
na, vilka mot e rsättning äro anställda vid ett
företag i den andra staten under högst 100
dagar under ett och samma kalenderår i syfte
att erhålla praktisk utbildning.
Artikel /4'
Då en fysisk p erson med hemvist i e n av
staterna förvärvar inkomst i den andr a staten
- antingen under utövande av fritt yrke eller
på grund av arbetsanställning — genom verk
samhet, vars ändamål är att bereda under
hållning, t. ex. såsom teater-, radio-, televi
sions- eller film artist, skådespelare, musiker
och professionell idrottsman, äger — obero
ende av bestämmelserna i artikel 11 och arti
kel 13 paragraf 2 — denna andra stat beskatta
inkomsten. Bestä mmelserna i artik el 9 para
graf 1 beröra s icke härav.
Artikel 15^
Då en fysisk person med hemvist i en av
staterna uppbär från den andra staten pen
sioner, änke- och pupillpensioner inbegripna,
ävensom andra belopp eller i pengar upp
skattbara förmåner på grund av förutvarande
arbetsanställning, äger endast hemviststaten
beskatta denna inkomst.
b) ausschliepiich oder vorwiegend an Bord
von Flugzeugen eines Untemehmens der
Luftfahrt eines der beiden Staaten (insbeson-
dere bei dem Konsortium „Scandinavian
Airlines System") tätig ist.
(3) Wenn die Arbeit ausschliepiich oder
vorwiegend a nd Bord von Schiffen ausgeiibt
wird und der Ort der tatsächlichen Leitung
des Untemehmens, das die Fahrzeuge be-
treibt, sich in einem der beiden Staaten be-
findet, so gilt im Sinne des Absatzes 1 die
Arbeit als in di esem Staat ausgeiibt.
(4) Absatz 1 gilt nicht fur Studenten einer
Hochschule, technischen Schule oder ähn-
lichen Lehranstalt eines der beiden Staaten,
die gegen Entgelt bei einem Untemehmen in
dem anderen Staat nicht länger als 100 Tage
während eines Kalenderjahres beschäftigt
werden, um eine praktische Ausbildung zu
erhalten.
Artikel 14^
Bezieht eine natiirliche Person mit Wohn-
sitz in einem der beiden Staaten Einkiinfte
aus freiberuflicher oder nichtselbständiger
Arbeit för Tätigkeiten, die in dem anderen
Staat för Unterhaltungsdarbietungen ausge
iibt werden, wie zum Beispiel als Biihnen-,
Radio-, Femseh-, Filmkiinstler und Schau-
spieler. Musiker, Artist und Berufssportler,
so steht das Besteuerungsrecht för diese Ein
kiinfte abweichend von den Bestimmungen
des Artikels II und des Artikels 13 Absatz 2
diesem anderen Staat zu. Die Bestimmungen
des Artikels 9 Absatz 1 bleiben unb eruhrt.
Artikel 15^
Bezieht eine natiirliche Person mit Wohn-
sitz in einem der beiden Staaten aus dem
anderen Staat Ruhegehälter, Witwen- oder
Waisenpensionen sowie andere Beziige oder
geldwerte Vorteile för friihere Dienstleis-
tungen, so hat nur der Wohnsitzstaat das Be
steuerungsrecht för diese Einkunfte.
'Art. 14 har erhållit denna lydelse genom protokollet den 6 april 197 0,
' Art. 15 har erhållit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970 .
1881
¬
SFS 1992:858
Artikel 16
§ 1.' Då en person med hemvist i en av
staterna uppbär lön, arvode eller liknande
ersättning eller pension, änke- och pupillpen
sioner inbegripna, av den andra staten eller
av delstat, kommun, kommunalförbund eller
annan offentligrättslig juridisk person i den
staten på grund av förhandenvarande eller
tidigare arbetsanställning, äger — oberoende
av bestämmelserna i artik larna 13 och 15 —
endast denna andra stat beskatta inkomsten.
Detta gäller även i fråga om belopp, som
utbetalas på grund av lagstadgad socialför
säkring i denna andra stat.
§ 2. Paragraf 1 äger icke tillämpnin g å
a) ersättningar till personer, som äga med
borgarskap i den förs tnämnda staten,
b) ersättningar för tjänster, vilka utforas
eller utförts i samband med rörelse, som den i
paragraf 1 åsyftade juridiska personen bedri
vit i förvärvssyfte.
§ 3. Frågan, huruvida en juridisk person är
offentligrättslig, skall bedömas enligt lagstift
ningen i den stat, i vilken densamma ti llkom
mit.
Artikel 17
Studerande, lärlingar, praktikanter och vo-
lontärer från en av staterna, vilka allenast i
studie- eller utbildningssyfte uppehålla sig i
den andra staten, underkastas icke någon be
skattning i denna andra stat fÖr belopp, som
de mottaga för sitt underhåll, sina studier
eller sin utbildning, därest beloppen i fråga
utbetalas till dem från förstnämnda stat eller
eljest från utlandet.
Artikel 18
§ 1. Förmögenhet, som äges av en person
med hemvist i en av staterna, beskattas alle
nast i den stat, vilken enligt detta avtal äger
Artikel 16
(1)' Bezieht eine Person mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten Einkiinfte aus Ge-
hältern, Löhnen und ähnlichen Vergiitungen
Oder aus Ruhegehältern, Witwen- und Wai-
senpensionen, die der andere Staat öder die
Länder, Gemeinden oder Gemeindeverbän-
de oder andere juristische Personen des öf-
fentlichen Rechtes jenes anderen Staates fiir
gegenwärtige oder friihere Dienst- oder Ar-
beitsleistungen gewähren, so hat abweichend
von den Bestimmungen der Artikel 13 und
15 nur dieser andere Staat das Besteuerungs-
recht fiir diese Einkiinfte. Das gleiche gilt
auch fiir Beziige aus der gesetzlichen Sozi-
alversicherung dieses anderen Staates.
(2) Absatz 1 fmdet keine Anwendung
a) auf Zahlungen, die an Personen geleistet
werden, welche die Staatsangehörigkeit des
erstgenannten Staates besitzen,
b) auf Zahlungen fur Dienste, die im Zu -
sammenhang mit einer in Gewinnerzielungs-
absicht durchgefuhrten gewerblichen Tätig-
keit e iner der in Absatz 1 genannten juristi-
schen Personen geleistet werden oder geleis
tet worden s ind.
(3) Ob eine juristische Person eine solche
des öffentlichen Rechtes ist, wird nach de n
Gesetzen des Staates entschieden, in dem sie
errichtet ist.
Artikel 17
Studenten, Lehrlinge, Praktikanten und
Volontäre eines der beiden Staaten, die sich
nur zu Studien- oder Ausbildungszwecken in
dem anderen Staat aufbalten, werden von
den fiir ihren Lebensunterhalt, ihre Studien
und ihre Ausbildung empfangenen Beziigen
in diesem anderen Staat nicht besteuert,
wenn ihnen diese Beziige aus dem erstge
nannten Staat oder sonst aus dem Ausland
zuflieBen.
Artikel 18
(1) Das Besteuerungsrecht fur VermÖgen
einer Person mit Wohnsitz in einem der bei
den Staaten, soweit es besteht aus;
An. 16 ij 1 har er hållit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.
1882
¬
SFS 1992:858
beskatta inkomst av samma förmögenhet,
såframt förmögenheten består av
a) fast egendom (artikel 3),
b) egendom, som nyttjas i rörelse (artikel 4
och 7),
c) egendom, som nyttjas vid utövningen av
fritt yrke (artikel 11).
§2.' Annan förmögenhet som äges av en
person med hem vist i en av staterna, beskat
tas endast i d enna stat.
§ 3. Med avseende å fall, som angives i
paragraferna 1 och 2, skola bestä mmelserna i
artikel 10 paragraf 6 äga motsvarande till-
lämpning.
§ 4. Förmögenhet, som äges av en juridisk
person med hemvist i en av staterna, må i
den andra sta ten icke underkastas någon be
skattning, som är högre eller mera tyngande
än den beskattning, som åvilar förmögenhet
tillkommande en juridisk person av samma
eller liknande slag med h emvist i denn a and
ra stat.
Artikel 19
De svenska författningarnas bestämmelser
om inkomst- och förmögenhetsbeskattning
av oskifta dödsbon tillämpas icke i den mån
dödsbodelägare för i dödsboet ingående in
komst eller däri ingående förmögenhet direkt
beskattas i Österrike enligt be stämmelserna i
detta avtal.
Artikel 20^
§ 1. Då en person med hemvist i en av
staterna uppbär inkomst eller innehar förmö
genhet får inkomste n eller förmögenheten —
om icke paragraf 2 föranleder annat — be
skattas i denna stat, även om beskattningsrät
ten enligt föregående artiklar i detta avtal
tillkommer den andra staten. Den stat, i vil
ken personen i fråga äger hem vist, skall dock
a) unbeweglichem Vermögen (Artikel 3),
b) Vermögen, da s einem gewerblichen Un-
ternehmen dient (Artikel 4 und 7),
c) Vermögen, das der Ausubung freier Be-
rufe dient (Artikel 11),
hat der Staat, dem das Besteuerungsrecht fur
die Einkiinfte aus diesem Vermögen zusteht.
(2)' Das Besteuerungsrecht fur anderes
Vermögen einer Person hat nur der Staat, in
dem diese Person ihren Wohnsitz hat.
(3) Hinsichtlich der in den Absätzen 1 und
2 angefiihrten Fälle finden die Bestimmung-
en des Artikels 10 Absatz 6 sinngemäB An-
wendung.
(4) Das Vermögen einer juristischen Per
son mit Wohnsitz in einem der beiden Staa-
ten darf in dem anderen Staat keiner Besteue-
rung unterworfen werden, die höher oder be-
lastender ist als die Besteuerung des Vermö-
gens einer juristischen Person derselben oder
ähnlicher Art mit Wohnsitz im anderen
Staat.
Artikel 19
Die Vorschriften der schwedischen Ge-
setze iiber die Einkommens- und Vermögens-
besteuerung ruhender Erbschaften finden in-
soweit keine Anwendung, als fur das aus der
Erbschaft herriihrende Einkommen und Ver
mögen d er Erwerber in Österreich nach de n
Bestimmungen dieses Abkommens unmit-
telbar zur Steuer herangezogen wird.
Artikel 20^
(1) Bezieht eine Person mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten Einkiinfte oder hat
sie Vermögen, so können diese Einkiinfte
oder dieses Vermögen — auch wenn das Be
steuerungsrecht nach den vorstehenden Arti
keln dieses Abkommens dem anderen Staat
zusteht — vorbehaltlich des Absatzes 2 im
erstgenannten Staat besteuert werden. Der
Staat, in dem die Person ihren Wohnsitz hat,
rechnet jedoch
' Ar t. 18 § 2 har erhållit denna lydels e genom protokoll et den 6 april 1970.
Art, 20 har erhållit denna lydels e genom protoko llet den 6 april 1970.
1883
¬
SFS 1992:858
a) från skatten på sådan persons inkomst
avräkna ett belopp motsvarande den in
komstskatt som erlagts i den an dra staten;
b) från skatten på sådan persons förmögen
het avräkna ett belopp motsvarande den för
mögenhetsskatt som erlagts i de n andra sta
ten.
Avräkningsbeloppet skall emellertid icke
överstiga beloppet av den del av skatten som
utan sådan avräkning belöper på inkomst el
ler förmögenhet som må beskattas i den a nd
ra staten.
§ 2. Då en person med hemvist i en av
staterna uppbär inkomst, som enligt artikel 7
eller artikel 16 paragraf 1 ska ll beskattas en
dast i den andra staten, eller innehar förmö
genhet, som enligt artikel 18 paragraf 1 jäm
förd med artikel 7 skall beskattas endast i den
andra staten, skall sådan inkomst eller för
mögenhet vara undantagen från beskattning i
den förstnämnda staten. Den förstnämnda
staten må dock vid bestäm mandet av skatten
på sådan persons återstående inkomst eller
förmögenhet tillämpa den skattesats, som
skulle ha v arit tillämplig om inkomsten eller
förmögenheten i fråga icke undantagits från
beskattning. Motsvarande gäller beträffande
inkomst som avses i artikel 10 paragraf 6 och
förmögenhet som avses i artikel 18 paragraf
3.
Artikel 21
Detta avtal påverkar icke rätten till eventu
ella, längre gående befrielser, vilka enligt
folkrättens allmänna regler eller på grun d av
särskilda överenskommelser tillkomma dip
lomatiska eller konsulära befattningshavare.
I den mån på grund av s ådana längre gående
befrielser inkomst och förmögenhet icke be
skattas i anställningsstaten, förbehålles be
skattningen hemlandet.
Artikel 22
§ 1. Kan en person med hemvist i en av
staterna visa att av beskattningsmyndigheter
na i de båda staterna vidtagna åtgärder för
a) auf die vom Einkommen dieser Person
zu erhebende Steuer den Betrag an, der der
im an deren Staat gezahlten Steuer vom Ein
kommen entspricht;
b) auf die vom Vermögen dieser Person z u
erhebende Steuer den Betrag an, der der im
anderen Staat gezahlten Steuer vom Ver
mögen entspricht.
Der anzurechnende Betrag darf jedoch den
Teil der vor der Anrechnung ermittelten
Steuer nicht iibersteigen, der auf Einkiinfte
oder Vermögen entfällt, die der Besteuerung
im anderen Staat unterliegen.
(2) Bezieht eine Person mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten Einkiinfte, die
nach Artikel 7 oder nach Artikel 16 Absatz 1
nur im anderen Staat besteuert werden
können, oder hat sie Vermögen, das nach
Artikel 18 Absatz 1 in Verbindung mit Arti
kel 7 der Besteuerung nur im anderen Staat
unterliegt, so nimmt der erstgenannte Staat
diese Einkiinfte oder dieses Vermögen von
seiner Besteuerung aus; der erstgenannte
Staat kann aber bei der Festsetzung der
Steuer Fiir das iibrige Einkommen oder Ver
mögen die ser Person den Steuersatz anwen-
den, der anzuwenden wäre, wenn die betref-
fenden Einkiinfte oder das betreffende Ver
mögen nicht von der Besteuerung ausgenom-
men wären. Das gleiche gilt fiir Einkiinfte im
Sinne des Artikels 10 Absatz 6 und fiir Ver
mögen im Sin ne des Artikels 18 Absatz 3.
Artikel 21
Dieses Abkommen beriihrt nieht den An-
spruch auf etwaige weitergehende Befreiung-
en, die nach den allgemeinen Regeln des Völ-
kerrechtes oder besonderen Vereinbarungen
den Angehörigen der diplomatischen oder
konsularischen
Vertretungen
zustehen.
Soweit auf Grund solcher weitergehenden
Befreiungen Einkiinfte und Vermögen im
Empfangsstaat nicht besteuert werden, bleibt
die Besteuerung dem Entsendestaat vorbe-
halten.
Artikel 22
(1) Weist eine Person mit Wohnsitz in ei
nem der beiden Staaten nach, daO Ma Bnah-
men der Finanzbehörden der beiden Staaten
1884
¬
SFS 1992:858
honom medföra eller kunna medföra dubbel
beskattning i strid mot principerna i detta
avtal, äger han - utan att hans rätt att an
vända sig av i den in terna rättsordningen giv
na rättsmedel därav påverkas - göra fram
ställning hos den högsta finans myndigheten i
den stat, i vilken han äger hemvist.
§ 2. Anses f ramställningen grundad, skall
den enligt paragraf 1 behöriga högsta finans-
myndigheten, såframt densamma icke vill
avstå från sitt eget skatteanspråk, söka att
med den högsta fmansmyndigheten i den
andra staten träffa överenskommelse till
undvikande av dubbelbeskattning.
. Artikel 23
§ 1. De högsta fmansmyndigheterna i de
! båda staterna skola utbyta de upplysningar,
i: vilka äro erforderliga för att genomföra detta
;i avtal eller for att förhindra skatteflykt. De
3 högsta finansmyndigheterna äro dock icke
3 förpliktade att meddela sådana upplysningar,
3 som icke kunna lämnas på grundval av hos
1 skattemyndigheterna tillgängligt material
lE utan kräva särskild undersökning. De sålun-
u da utbytta upplysningarna skola behandlas
'ji såsom hemliga, dock att desamma må göras
2 tillgängliga fÖr personer och myndigheter
É; (svenska förvaltningsdomstolar härunder in-
|j begripna), vilka enligt i lag meddelade före-
£ skrifter handlägga taxering eller uppbörd av
de skatter, som avses i detta avtal. Samma
förpliktelse, som åvilar de högsta finansmyn-
digheterna, åligger jämväl nyssnämnda per-
söner och mynd igheter.
jg
§ 2. Paragraf 1 får icke i något fall anses
innebära, att någon av s taterna är pliktig att
a) tillgripa verkställighetsåtgärder, som
^ icke stå i Överensstämmelse med dess lagstift
ning eller administrativa praxis,
b) meddela upplysningar, vilka icke kunna
infordras enligt i lag medd elade föreskrifter i
den ena eller den andra avtalsslutande staten.
fiir sie die Wirkung einer Doppelbesteuerung
haben oder haben werden, die den Grundsät-
zen dieses Abkommens widerspricht, so kann
sie sich, unbeschadet eines innerstaatlichen
Rechtsmittels, an die oberste Finanzbehörde
des Staates wenden, in dem sie ihren Wohn-
sitz hat.
(2) Werden die Einwendungen fiir begriin-
det erachtet, so soil die nach Absatz 1 zustän-
dige oberste Finanzbehörde, wenn sie auf ih
ren eigenen Steueranspruch nicht verzichten
will, versuchen, sich mit der obersten Fi
nanzbehörde des anderen Staates zu verstän-
digen, um eine Doppelbesteuerung zu ver-
meiden.
Artikel 23
(1) Die obersten Finanzbehörden der bei-
den Staaten werden sich die Mitteilungen
machen, die zur Durchfiihrung dieses Ab
kommens Oder zur Vermeidung von Steu-
erverkiirzungen notwendig sind. Die obers
ten Finanzbehörden sind jedoch nicht ver-
plichtet, Auskiinfte zu erteilen, die nicht auf
Grund der bei de n Finanzbehörden vorhan-
denen Unterlagen gegeben werden können,
sondern gesonderte Ermittlungen erfordem
wiirden. Der Inhalt der auf Grund dieses Ar
tikels zur Kenntnis der obersten Finanzbe
hörden gelangten Mitteilungen ist geheim zu
halten, unbeschadet der Befugnis, ihn Perso
nen und Behörden (einschlielBlich der Ver-
waltungsgerichte in Schweden) zugänglich zu
machen, die nach den gesetzlichen Vorschrif-
ten bei der Festsetzung oder Einhebung der
Steuern im Sinne dieses Abkommens mitwir-
ken. Diese Personen und Behörden haben die
gleiche Verplichtung wie die obersten Fi
nanzbehörden.
(2) Absatz 1 ist in keinem Falle so auszu-
legen, daB einem der Staaten die Verpflich-
tung auferlegt wird,
a) VerwaltungsmaBnahmen durchzufuh-
ren, die seinen gesetzlichen Vorschriften
Oder seiner Verwaltungspraxis widerspre-
chen,
b) Einzclheiten mitzuteilen, deren Angabe
nach den gesetzlichen Vorschriften des einen
Oder anderen Staates nicht gefordert werden
kann.
1885
¬
SFS 1992:858
§ 3. Upplysningar, vilka skulle yppa en af
färs- eller yrkeshemlighet, få icke utbyta s.
Artikel 24
§ 1. Då en av staterna tillämpar detta avtal,
skall, såv itt icke sammanhanget annorlunda
kräver, varje uttryck, vars innebörd icke an
givits i avtalet, anses hava den betydelse, som
uttrycket har enligt gällande lagar inom den
ifrågavarande staten rörande sådana skatter,
som avses i detta avtal.
§ 2. De högsta flnansmyndighetema i de
båda staterna må vid behandlingen av frågor,
vilka u ppkomma i anl edning av detta avtal,
träda i direkt förbindelse med varandra.
§ 3. De högsta flnansmyndighetema skola
träffa överenskommelse då så erfordras till
undanröjande av svårigheter eller tvivelsmål,
som uppkomma vid d etta avtals tolkning el
ler tillämpning, ävensom till undanröjande
av obillighet på grund av dubbelbeska ttning i
fall, som icke regleras i detta avtal, såvitt
fråga är om däri avsedda skatter.
Artikel 25
§ I . Detta avtal skall ratificera s, för Sveri
ges del av hans Maj:t Konungen av Sverige
med riksdagens samtycke och för Österrikes
del av Republiken Österrikes President. Rati-
fikationshandlingama skola snarast möjligt
utväxlas i Wien.
§ 2. Detta avtal träder i kraft i och med
ratifikationshandlingarnas utväxling.'
Artikel 26
§ 1. Efter utväxling av ratifikationshand
lingarna skola av talets bestämmelser tilläm
pas
a) i Österrike;
beträffande skatter, som uttagas för tiden
efter den 31 december 1958;
b) i S verige:
beträffande statlig inkomstskatt och all-
(3) Mitteilungen, die ein gewerbliches öder
berufliches Geheimnis offenbaren wiirden,
durfen nicht gegeben werden.
Artikel 24
(1) Bei der Anwendung dieses Abkommens
durch einen der beiden Staaten ist, sovveit
sich aus dem Zusammenhang nichts anderes
ergibt, jeder in diesem Abkommen nicht
umsehriebene Begriff nach den Gesetzen die
ses Staates auszulegen, die sich auf die
Steuern im Sinne des Abkommens beziehen.
(2) Die obersten Finanzbehörden der bei
den Staaten können bei der Behandlung von
Fragen, die sich aus diesem Abkommen erge-
ben, unmittelbar miteinander verkehren.
(3) Zur Beseitigung von Schwierigkeiten
und Zweifeln, die bei der Auslegung eder
Anwendung dieses Abkommens auftreten,
sowie zur Beseitigung von Härt en auf Grund
einer Doppelbesteuerung bei den Steuern im
Sinne dieses Abkommens in Fällen, die in
diesem Abkommen nicht geregelt sind, wer
den sich die obersten Finanzbehörden ver-
ständigen.
Artikel 25
(1) Dieses Abkommen soil ratifiziert wer
den, und zwar schwedischerseits durch Seine
Majestät den König von Schweden mit Zu -
stimmung des Riksdags, österreichischerseits
durch den Bundespräsidenten der Republik
Österreich. Die Ratifikationsurkunden sollen
so bald wie möglich in Wien ausgetauscht
werden.
(2) Dieses Abkommen tritt mit dem Au s-
tausch der Ratifikationsurkunden in Kraft.'
Artikel 26
(1) Nach Austausch der Ratifikationsur
kunden finden die Bestimmungen des Ab
kommens Anwendung:
a) in Österreich:
auf die Steuern, die fiir die Zeit nach dem
31. Dezember 1958 erhoben werden;
b) in Schweden:
auf die staatliche Einkommensteuer und
Ralinkalionshandiingarna utväxla des den 29 decem ber 1959.
1886
¬
SFS 1992:858
män kommunalskatt, som utgå på grund av
taxering under kalenderåret 1960 (avseende
inkomst under kalenderåret 1959 eller mot
svarande räkenskapsår) och senare år;
beträffande kupongskatt å sådan utdel
ning, som förfaller till betalning efter den 31
december 1958;
beträffande sjömansskatt, som belöper å
tiden efter den 31 december 1958;
beträffande bevillningsavgifter för särskil
da förmåner och rättigheter, som belöpa å
tiden efter den 31 december 1958;
beträffande statlig förmögenhetsskatt, som
utgår på grund av taxering under kalender
året 1960 (avseende förmögenhet vid utgång
en av kalenderåret 1959) och senare år;
beträffande övriga svenska skatter, som
utgå på grund av taxering under kalenderåret
1960 och senare år.
§ 2. Beträffande skatter, vilka uttagas för
tiden före tillämpningen av detta avtal, skola
tillämpas de bestämmelser, som på grundval
av ömsesidighet till undvikande av dubbelbe
skattning överenskommits genom noteväx
lingen den 19 juli 1951 (kom pletterad genom
noteväxlingen den 14 augusti 1956).
Artikel 27
Detta avtal förbliver i kraft, så länge d et
samma icke uppsäges av en av staterna. En
var av staterna må - med iakttagande av en
uppsägningstid av sex månader — uppsäga
avtalet att gälla vid slutet av ett kalenderår. I
händelse av sådan uppsägning skall avtalet
sista gången tillämpas;
a) i Österrike:
beträffande sk atter, som uttagas för tiden
intill den 31 december det kalenderår, till
vars slut avtalet uppsagts (uppsägningsåret);
b) i Sverige;
beträffande statlig inkomstskatt, statlig
förmögenhetsskatt och allmän kommunal
skatt, som utgå på grund av taxering under
kalenderåret efter uppsägningsåret;
die allgemeine Gemeindesteuer, die Gegen-
stand der Veranlagungen des Kalenderjahres
1960 (hinsichtlich der Einkiinfte des Kalen
derjahres 1959 oder des entsprechenden
Rechnungsjahres) und späterer Kalenderjah-
re bilden;
auf die Kuponsteuer von Dividenden, die
nach dem 31. Dezember 1958 fällig werden;
auf die Seemannsteuer, die fur die Zeit
nach den 31. Dezember 1958 erhoben wird;
auf die Abgaben auf besondere Vorteile
und Gerechtigkeiten, die fiir die Zeit nach
dem 31. Dezember 1958 erhoben werden;
auf die staatliche Vermögensteuer, die Ge-
genstand der Veranlagung des Kalenderjah
res 1960 (hinsichtlich des Vermögens am
Ende des Kalenderjahres 1959) und späterer
Kalendeijahre biidet;
auf die sonstigen schwedischen Steuern,
die Gegenstand der Veranlagungen des Ka
lenderjahres 1960 und späterer Kalendeijah
re bilden.
(2) Fiir die Steuern, die fur die Zeit bis zur
Anwendung der Bestimmungen dieses Ab-
kommens erhoben werden, sind die Bestim
mungen des durch den Notenwechsel vom
19. Juli 1951 (ergänzt durch den Notenwech
sel vom 14. August 1956) zur Vermeidung
der Doppelbesteuerung vereinbarten Gegen-
seitigkeitsverhältnisses anzuwenden.
Artikel 27
Dieses Abkommen bleibt in Kraft, solange
es nicht von einem der beiden Staaten gekiin-
digt worden ist. Jeder Staat kann das Abkom
men unter Einhaltung einer sechsmonatigen
Frist auf das Ende eines Kalenderjahres kiin-
digen. In diesem Falle wird das Abkommen
letztmals angewendet;
a) in Ös terreich;
auf die Steuern, die fiir die Zeit bis zum 31.
Dezember des Jahres erhoben werden, zu
dessen Ende die Kiindigung erfolgt ist;
b) in Schweden;
auf die staatliche Einkommensteuer, die
staatliche Vermögensteuer und die allge
meine Gemeindesteuer, die Gegenstand der
Veranlagungen des Kalenderjahres, das auf
das Klindigungsjahr folgt, bilden;
1887
¬
SFS 1992:858
beträffande kupongskatt å sådan utdel
ning, som förfaller till betalning under upp
sägningsåret;
beträffande sjömansskatt, som belöper å
uppsägningsåret;
beträffande bevillningsavgifter f or särskil
da förmåner och rättigheter, som belöpa å
uppsägningsåret;
beträffande övriga svenska skatter, som
utgå på grund av taxering under kalenderåret
efter uppsägningsåret.
Till bekräftelse härå hava de båda avtals
slutande staternas befullmäktigade ombud
undertecknat detta avtal och forsett detsam
ma med sigill.
Som skedde i Stockholm den 14 maj 1959 i
vardera två originalexemplar å svenska och
tyska språken, vilka båda texter äga lika vits
ord.
auf die Kuponsteuer von D ividenden, die
während des Kiindigungsjahres fällig werden;
auf die Seemannsteuer, die fur das Kundi-
gungsjahr erhoben wird;
auf die Abgaben auf besondere Vorteile
und Gerechtigkeiten, die fiir das Kundi-
gungsjahr erhoben werden;
auf die sonstigen schwedischen Steuern,
die Gegenstand der Veranlagungen des Ka-
lenderjahres, das auf das Kiindigungsjahr
folgt, bilden.
Zu Urkund dessen haben die Bevollmäch-
tigten der beiden Staaten dieses Abkommen
unterzeichnet und mit Siegeln versehen.
Geschehen zu Stockholm am 14. Mai 1959
in je zweifacher Ausfertigung in deutscher
und schwedischer Sprache, wobei beide Tex-
te authentisch sind.
Östen Undén
Dr. Rudolf Kripp l-Redlich-Redensbruck
¬