Lag (2014:1470) om beskatt­ning av viss pri­va­tin­för­sel av ciga­ret­ter

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 2014:1470
Depar­te­ment: Finans­de­par­te­men­tet S2
Änd­ring införd: t.o.m. 2018:2095
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

2014:1470
Depar­te­ment/myn­dig­het: Finans­de­par­te­men­tet S2
Utfär­dad: 2014-​12-11
Änd­rad: t.o.m.

2018:2095
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   En enskild per­son som har för­vär­vat och som själv, för sitt eller sin familjs per­son­liga bruk, till Sve­rige för in ciga­ret­ter från Bul­ga­rien, Kro­a­tien, Lett­land, Litauen, Rumä­nien eller Ungern ska, om inte annat föl­jer av 2 §, betala skatt med 1 krona och 51 öre per ciga­rett.

Ciga­ret­ter med en längd, exklu­sive fil­ter eller mun­stycke, som över­sti­ger 8 cen­ti­me­ter men inte 11 cen­ti­me­ter anses som två ciga­ret­ter. Är ciga­ret­ten längre anses varje påbör­jad ytter­li­gare längd av 3 cen­ti­me­ter som en ciga­rett.

En bestäm­melse om för­bud för den som inte fyllt 18 år att föra in tobaksva­ror i lan­det finns i 5 kap. 20 § lagen (2018:2088) om tobak och lik­nande pro­duk­ter.
Lag (2018:2095).

2 §   Skatt enligt 1 § ska inte tas ut till den del inför­seln upp­går till högst 300 ciga­ret­ter från respek­tive land.

3 §   Skatt enligt denna lag tas dock inte ut vid sådan inför­sel som sker under sådana omstän­dig­he­ter att för­ut­sätt­ningar skulle fin­nas att medge åter­be­tal­ning av skatt enligt 31 d § lagen (1994:1563) om tobaks­skatt.

Skatt­skyl­dig­het, redo­vis­ning och betal­ning av skat­ten

4 §   Skatt­skyl­dig är den som för in ciga­ret­ter för vilka skatt ska beta­las enligt denna lag. Skatt­skyl­dig­het inträ­der vid inför­seln. Den som är skatt­skyl­dig ska själv­mant redo­visa skat­ten vid varje inför­sel. Redo­vis­ning ska ske i en sär­skild skatte­de­kla­ra­tion för varje hän­delse som med­för skatt­skyl­dig­het. Dekla­ra­tio­nen ska läm­nas på heder och sam­vete.

5 §   Om inför­seln görs på en beman­nad tull­plats, ska dekla­ra­tio­nen läm­nas till en tull­tjäns­te­man vid tull­plat­sen.
I andra fall ska dekla­ra­tio­nen läm­nas till Skat­te­ver­ket och ha kom­mit in senast fem dagar efter det att inför­seln gjor­des.

6 §   Skat­te­ver­ket beslu­tar om den skatt som ska beta­las för varje skat­te­plik­tig inför­sel. Om dekla­ra­tio­nen har läm­nats till en tull­tjäns­te­man på en beman­nad tull­plats eller om en skat­te­plik­tig vara påträf­fas vid en dekla­ra­tions­kon­troll, ska Tull­ver­ket för Skat­te­ver­kets räk­ning besluta om skat­ten.
Tull­ver­ket får då även upp­bära skat­ten och vidta nöd­vän­dig skat­te­kon­troll.

7 §   Skatt enligt denna lag ska beta­las in till beskatt­nings­myn­dig­he­ten genom insätt­ning på ett sär­skilt konto. Skatt som ska redo­vi­sas enligt denna lag ska vara betald senast två vec­kor efter det att beslut om skat­ten med­de­la­des. Skat­ten anses betald den dag då betal­ningen har bok­förts på det sär­skilda kon­tot.

8 §   Om skat­ten inte beta­las i rätt tid, ska kost­nads­ränta beräk­nas från och med dagen efter den dag då belop­pet senast skulle ha beta­lats till och med den dag då belop­pet beta­las.

Kost­nads­ränta ska beräk­nas efter en rän­te­sats som mot­sva­rar bas­rän­tan enligt 65 kap. 3 § skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244) plus 15 pro­cen­ten­he­ter till och med den dag då ett beslut om att lämna belop­pet till Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten för indriv­ning regi­stre­ras i utsöknings-​ och indriv­nings­da­ta­ba­sen enligt lagen (2001:184) om behand­ling av upp­gif­ter i Kro­no­fog­de­myn­dig­he­tens verk­sam­het. Där­ef­ter beräk­nas kost­nads­rän­tan med en rän­te­sats som mot­sva­rar bas­rän­tan enligt 65 kap. 3 § skat­te­för­fa­ran­de­la­gen.

Om skatt ska beta­las på grund av ett ompröv­nings­be­slut eller ett beslut av dom­stol, ska kost­nads­ränta beräk­nas från och med dagen efter belop­pets ursprung­liga för­fal­lo­dag.
Kost­nads­ränta ska beräk­nas till och med den dag då betal­ning senast ska ske. Kost­nads­ränta ska beräk­nas efter en rän­te­sats som mot­sva­rar bas­rän­tan enligt 65 kap. 3 § skat­te­för­fa­ran­de­la­gen.

Om det finns syn­ner­liga skäl, ska beskatt­nings­myn­dig­he­ten besluta om befri­else från kost­nads­ränta.

Om skatt ska till­go­do­räk­nas på grund av ett ompröv­nings­be­slut eller ett beslut av dom­stol, ska intäkts­ränta beräk­nas från och med dagen efter belop­pets ursprung­liga för­fal­lo­dag till och med den dag ompröv­ning beslu­tats. Intäkts­ränta ska beräk­nas efter en rän­te­sats som mot­sva­rar intäkts­rän­tan enligt 65 kap. 4 § tredje styc­ket skat­te­för­fa­ran­de­la­gen.

9 §   Ifråga om skatt och ränta enligt denna lag samt sär­skild avgift enligt 10 § tilläm­pas bestäm­mel­serna om indriv­ning i 70 kap. skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244). Det belopp som anges i 70 kap. 1 § första styc­ket b skat­te­för­fa­ran­de­la­gen ska dock vid tillämp­ning av denna lag i stäl­let vara 100 kro­nor.

Sär­skilda avgif­ter

10 §   Om en enskild person på annat sätt än muntligen har
läm­nat en orik­tig upp­gift till led­ning för egen beskatt­ning, ska en sär­skild avgift tas ut. Avgif­ten är 40 pro­cent av den skatt som, om den orik­tiga upp­gif­ten hade god­ta­gits, inte skulle ha påförts den som läm­nat upp­gif­ten.

Om en enskild per­son har fört in en vara för vil­ken skatt ska beta­las enligt denna lag utan att dekla­rera detta, ska den skatt­skyl­dige betala en sär­skild avgift. Avgif­ten är 40 pro­cent av den skatt som ska beta­las.

11 §   Skat­te­ver­ket ska ta ut en sär­skild avgift enligt 10 §.
Om den orik­tiga upp­gif­ten läm­nats i en dekla­ra­tion till Tull­ver­ket eller det vid en kon­troll har visat sig att dekla­ra­tion inte läm­nats, ska Tull­ver­ket för Skat­te­ver­kets räk­ning påföra sär­skild avgift.

Sär­skild avgift enligt denna lag ska beta­las in till beskatt­nings­myn­dig­he­ten genom insätt­ning på ett sär­skilt konto. Sär­skild avgift som ska redo­vi­sas enligt denna lag ska vara betald senast två vec­kor efter det att beslut om sär­skild avgift med­de­la­des. Skat­ten anses betald den dag då betal­ningen har bok­förts på det sär­skilda kon­tot.

12 §   Den sär­skilda avgif­ten får inte tas ut om den skatts­skyl­dige på eget ini­ti­a­tiv har rät­tat den orik­tiga upp­gif­ten.

Beskatt­nings­myn­dig­he­ten ska besluta om hel eller del­vis befri­else från sär­skild avgift om det är oskä­ligt att ta ut avgif­ten med fullt belopp. Vid bedöm­ningen ska bestäm­mel­serna i 51 kap. 1 § andra styc­ket skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244) tilläm­pas.

Bestäm­mel­serna om befri­else från den sär­skilda avgif­ten ska beak­tas även om yrkande om detta inte fram­ställts.

Omhän­der­ta­gande och för­ver­kande

13 §   Om ciga­ret­ter förs in för vilka skatt ska beta­las enligt denna lag, får Tull­ver­ket omhän­derta ciga­ret­terna om det finns en påtag­lig risk att den skatt­skyl­dige inte kom­mer att betala skat­ten. Omhän­der­tagna ciga­ret­ter får inte läm­nas ut för­rän skatt och sär­skild avgift som beslu­tats enligt denna lag har beta­lats. Omhän­der­ta­gan­det ska upp­hä­vas om skat­ten och avgif­ten beta­las eller beslu­tet att ta ut skatt upp­hävs.

14 §   Tull­ver­ket får besluta att ciga­ret­ter som är omhän­der­tagna enligt 13 § ska för­ver­kas om beslut om skatt och sär­skild avgift enligt denna lag har vun­nit laga kraft och skat­ten och avgif­ten inte har beta­lats inom en månad räk­nat från den dag då beslu­tet vann laga kraft.

Om ciga­ret­ter har omhän­der­ta­gits enligt 13 § och Tull­ver­ket där­ef­ter har beslu­tat att för­verka dem enligt första styc­ket, ska beskatt­nings­myn­dig­he­ten efterge skat­ten och avgif­ten på ciga­ret­terna.

15 §   När beslut om för­ver­kande enligt denna lag har vun­nit laga kraft, ska varan för­stö­ras genom Tull­ver­kets försorg.

Ompröv­ning och över­kla­gande

16 §   Skat­te­ver­ket får på eget ini­ti­a­tiv ompröva ett beslut enligt denna lag såväl till för­del som till nack­del för den som beslu­tet gäl­ler.

Skat­te­ver­ket ska ompröva beslut enligt denna lag om den som beslu­tet gäl­ler begär ompröv­ning. En begä­ran om ompröv­ning ska vara skrift­lig. Om begä­ran om ompröv­ning inte är under­teck­nad, får Skat­te­ver­ket före­lägga den som begärt ompröv­ningen att under­teckna begä­ran. Före­läg­gan­det ska inne­hålla en upp­lys­ning om att ompröv­ning annars inte kom­mer att ske.

När Skat­te­ver­ket på eget ini­ti­a­tiv omprö­var ett beslut, ska ompröv­nings­be­slu­tet med­de­las senast två måna­der efter dagen för det första beslu­tet som med­de­lats i frå­gan. En begä­ran om ompröv­ning ska ha kom­mit in till myn­dig­he­ten senast två måna­der efter dagen för det första beslu­tet som med­de­lats i frå­gan. Om Skat­te­ver­ket på eget ini­ti­a­tiv har omprö­vat ett beslut, ska en begä­ran om ompröv­ning av detta beslut ha kom­mit in senast två måna­der efter besluts­da­gen. När Skat­te­ver­ket på den skatt­skyl­di­ges begä­ran omprö­var ett beslut om sär­skild avgift, får myn­dig­he­ten sam­ti­digt till den skatt­skyl­di­ges för­del ompröva det beskatt­nings­be­slut som före­gått den sär­skilda avgif­ten, även om tiden för att begära ompröv­ning av detta beslut har gått ut.

17 §   Beslut enligt denna lag får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol. Skat­te­ver­ket är den enskil­des mot­part efter det att hand­ling­arna i ären­det över­läm­nats till dom­sto­len.

Ett över­kla­gande ska ha kom­mit in till Skat­te­ver­ket inom två måna­der från dagen för det över­kla­gade beslu­tet. Skat­te­ver­ket ska sna­rast ompröva det över­kla­gade beslu­tet. Detta gäl­ler inte om över­kla­gan­det ska avvi­sas.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.

Beslut enligt denna lag gäl­ler ome­del­bart.

18 §   Vid hand­lägg­ning av frå­gor om omhän­der­ta­gande, för­ver­kande samt sär­skild avgift ska för­valt­nings­rät­ten eller kam­mar­rät­ten hålla munt­lig för­hand­ling om den skatt­skyl­dige begär det. Munt­lig för­hand­ling behö­ver dock inte hål­las om ett beslut om omhän­der­ta­gande, för­ver­kande eller sär­skild avgift kom­mer att upp­hä­vas.


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

2014:1470
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2015.
   2. Genom lagen upp­hävs lagen (2004:228) om beskatt­ning av viss pri­va­tin­för­sel av tobaksva­ror.
   3. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.
   4. Lagen tilläm­pas på inför­sel som äger rum från och med den 1 janu­ari 2015.
   5. Skatt ska inte tas ut för inför­sel som äger rum efter utgången av 2017.