Lag (1999:446) om pro­vi­an­te­ring av far­tyg och luft­far­tyg

Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   I denna lag finns bestäm­mel­ser om pro­vi­an­te­ring med icke- uni­ons­va­ror och med obe­skat­tade uni­ons­va­ror för för­bruk­ning eller för­sälj­ning ombord på far­tyg eller luft­far­tyg vid resa till utländsk ort. Lag (2011:292).

2 §   I denna lag för­stås med

obe­skat­tade varor:
      a) varor som inte har bes­kat­tats med mer­vär­desskatt eller, i fråga om punkt­skat­te­plik­tiga varor, punkt­skatt i Sve­rige, och
      b) varor som har bes­kat­tats i Sve­rige men där varorna sedan bli­vit befri­ade från punkt­skatt eller mer­vär­desskatt,
uni­ons­va­ror: det­samma som i arti­kel 5.23 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 952/2013 av den 9 okto­ber 2013 om fast­stäl­lande av en tull­ko­dex för uni­o­nen,
icke-​uni­ons­va­ror: det­samma som i arti­kel 5.24 i för­ord­ning (EU) nr 952/2013,
EU:s tull­om­råde: de områ­den som anges i arti­kel 4 i för­ord­ning (EU) nr 952/2013,
EU:s skat­te­om­råde: det område inom vil­ket uni­o­nens bestäm­mel­ser om en viss skatt är tillämp­liga,
niko­tin­pro­duk­ter: e-​väts­kor och andra niko­tin­hal­tiga pro­duk­ter enligt lagen (2018:696) om skatt på vissa niko­tin­hal­tiga pro­duk­ter. Lag (2018:699).

Pro­vi­an­te­ring

3 §   Pro­vi­an­te­ring med obe­skat­tade uni­ons­va­ror får ske för för­sälj­ning ombord vid resa till en plats utan­för EU:s skat­te­om­råde och för för­bruk­ning ombord vid resa till utländsk ort.

Pro­vi­an­te­ring med icke-​uni­ons­va­ror får ske för för­bruk­ning ombord vid resa till utländsk ort över det fria havet, om varorna består av ani­ma­liska livs­me­del och pro­vi­an­te­ringen sker enligt gäl­lande före­skrif­ter om kon­troll av livs­me­del som impor­te­ras från ett land utan­för EU.

I fråga om mer­vär­desskatt får pro­vi­an­te­ring ske i de fall som avses i 10 kap. 71 § 1 eller 2 mer­vär­dess­kat­te­la­gen (2023:200). Lag (2023:205).

4 §   Vid resa till en plats utan­för EU:s tull­om­råde får pro­vi­an­te­ring ske med obe­skat­tade uni­ons­va­ror och icke- uni­ons­va­ror för för­sälj­ning och för­bruk­ning ombord.
Lag (2011:292).

Sär­skilt om vissa far­tygs­lin­jer

5 §   Pro­vi­an­te­ring med obe­skat­tade uni­ons­va­ror och med icke- uni­ons­va­ror för för­sälj­ning från kiosk eller lik­nande för­sälj­nings­ställe ombord på far­tyg på lin­jer mel­lan Sve­rige och Norge eller Sve­rige och Åland får endast avse sprit­dryc­ker, vin, starköl, öl, tobaksva­ror, par­fy­mer, kos­me­tiska pre­pa­rat, toa­lett­me­del samt choklad-​​ och kon­fek­tyr­va­ror. Lag (2011:292).

6 §   Pro­vi­an­te­ring med obe­skat­tade uni­ons­va­ror och med icke- uni­ons­va­ror för för­sälj­ning ombord får inte avse sprit­dryc­ker, vin eller starköl på far­tygs­linje mel­lan svensk hamn från norska grän­sen i norr till och med Lyse­kil i söder och norsk hamn från och med Risör i väs­ter till svenska grän­sen i öster.

På en sådan far­tygs­linje får obe­skat­tad för­sälj­ning inte över­stiga 20 ciga­ret­ter eller 10 ciga­ril­ler eller cigar­rer eller 50 gram andra tobaksva­ror per pas­sa­ge­rare.

Tull­ver­ket ska på ansö­kan besluta att bestäm­mel­serna i första och andra styc­kena inte ska tilläm­pas om det är fråga om en far­tygs­linje mel­lan svensk hamn från och med Strömstad i norr till och med Lyse­kil i söder och norsk hamn från och med Risör i väs­ter till och med San­de­fjord i öster med åretrunt­tra­fik enligt regel­bun­den tid­ta­bell och kapa­ci­tet att trans­por­tera gods och for­don i bety­dande omfatt­ning. Lag (2011:292).

Till­stånd

7 §   Pro­vi­an­te­ring med obe­skat­tade alko­hol­dryc­ker, tobaksva­ror och niko­tin­pro­duk­ter samt icke-​uni­ons­va­ror får endast ske om till­stånd har bevil­jats. Till­stånd till pro­vi­an­te­ring ska bevil­jas den som bedri­ver verk­sam­he­ten på far­ty­get eller luft­far­ty­get om denne med hän­syn till sina eko­no­miska för­hål­lan­den och omstän­dig­he­terna i övrigt bör bevil­jas sådant till­stånd.

Till­stånd enligt första styc­ket bevil­jas för viss tid eller för varje till­fälle som pro­vi­an­te­ring sker. Till­stånd för viss tid får bevil­jas den som bedri­ver regul­jär tra­fik eller lik­nande verk­sam­het. Lag (2018:699).

8 §   Pro­vi­an­te­ring enligt 7 § får ske endast till
   1. luft­far­tyg som har en högsta tillåtna startvikt som över­sti­ger 5 700 kilo­gram och som är des­ti­ne­rat till en utländsk flyg­plats för att lämna eller hämta pas­sa­ge­rare eller last,
   2. far­tyg som går i yrkes­mäs­sig tra­fik, dock inte fis­ke­far­tyg, och vars brut­to­dräk­tig­het är minst 75 och som skall anlöpa utländsk hamn för att lämna eller hämta pas­sa­ge­rare eller last eller som skall företa kryss­ning i mer avlägsna far­vat­ten som turist­far­tyg, eller
   3. stats­far­tyg och stats­luft­far­tyg.

Om det finns sär­skilda skäl får Tull­ver­ket bevilja dis­pens från kra­ven på lägsta startvikt respek­tive brut­to­dräk­tig­het i första styc­ket 1 och 2. Lag (2001:903).

9 §   Pro­vi­an­te­ring enligt 7 § får inte ske i större omfatt­ning än vad som är skä­ligt med hän­syn till
   1. resans art och var­ak­tig­het,
   2. det antal per­so­ner som kan beräk­nas följa med trans­port­med­let,
   3. de begräns­ningar för omsätt­ningen på trans­port­med­let som kan fin­nas, och
   4. det för­råd av varor som redan finns ombord.

10 §   Till­stånd till pro­vi­an­te­ring bevil­jas av Tull­ver­ket.

Till­syn

11 §   Till­syn över att denna lag följs utövas av Tull­ver­ket.

12 §   Bok­fö­ring för den som bevil­jats till­stånd skall vara utfor­mad så att kon­troll av verk­sam­he­ten är möj­lig.

13 §   Om Tull­ver­ket begär det ska till­stånds­ha­va­ren till­han­da­hålla bok­fö­rings­hand­lingar och övriga hand­lingar som rör verk­sam­he­ten.

Till­stånds­ha­va­ren ska också lämna till­träde till utrym­men som används i verk­sam­he­ten.

Bestäm­mel­serna om undan­tag av hand­lingar från gransk­ning i 47 kap. 2-7 §§ skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244) gäl­ler i tillämp­liga delar i fråga om hand­lingar som ska till­han­da­hål­las enligt denna lag. Lag (2011:1395).

Åter­kal­lelse

14 §   Tull­ver­ket får åter­kalla ett till­stånd till pro­vi­an­te­ring om
   1. för­ut­sätt­ning­arna för att bevilja till­stånd inte längre finns,
   2. till­stånds­ha­va­ren använ­der varorna för andra ända­mål än som anges i till­stån­det,
   3. till­stånds­ha­va­ren inte full­gör sina skyl­dig­he­ter enligt 12 eller 13 §, eller
   4. till­stånds­ha­va­ren inte sam­ver­kar vid revi­sion enligt skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244).

Beslut om åter­kal­lelse gäl­ler ome­del­bart, om inte annat beslu­tas. Lag (2011:1395).

14 a §   Tull­ver­ket får åter­kalla ett beslut enligt 6 § tredje styc­ket om för­ut­sätt­ning­arna för att inte tillämpa para­gra­fens första och andra styc­ken inte längre före­lig­ger. Lag (2002:264).

Upp­gifts­skyl­dig­het

15 §   Upp­gif­ter som en myn­dig­het för­fo­gar över och som behövs för pröv­ning och till­syn enligt denna lag ska på Tull­ver­kets begä­ran läm­nas till ver­ket.

Upp­gifts­skyl­dig­het enligt första styc­ket före­lig­ger dock inte i fråga om upp­gif­ter för vilka sek­re­tess gäl­ler till följd av 15 kap. 1 eller 2 § eller 16 kap. 1 § offentlighets-​​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400) eller en bestäm­melse till vil­ken det hän­vi­sas i någon av de nämnda para­gra­ferna.

Om sek­re­tess gäl­ler för upp­gift enligt någon annan bestäm­melse i offentlighets-​​ och sek­re­tess­la­gen och ett utläm­nande skulle med­föra syn­ner­ligt men för något enskilt eller all­mänt intresse, före­lig­ger upp­gifts­skyl­dig­het endast om rege­ringen på ansö­kan av Tull­ver­ket beslu­tar att upp­gif­ten ska läm­nas ut. Lag (2009:483).

16 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om upp­gifts­skyl­dig­het för till­stånds­ha­vare.

Över­kla­gande

17 §   Beslut enligt 13 § första styc­ket får inte över­kla­gas.
Övriga beslut enligt denna lag över­kla­gas hos all­män för­valt­nings­dom­stol.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.

Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1999:1332
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2000.
   2. Den nya lydel­sen av 6 § första styc­ket skall dock tilläm­pas för tid från och med den 1 juli 1999.
   3. Undan­tag som rege­ringen med­ger enligt 6 § tredje styc­ket får omfatta tid från och med den 1 juli 1999.

2002:264

Denna lag trä­der i kraft den 1 juni 2002. Omfat­tas en far­tygs­linje vid lagens ikraft­trä­dande av ett beslut om undan­tag från de begräns­ningar som avses i 6 § första och andra styc­kena skall beslu­tet anses ha med­de­lats enligt den nya lydel­sen av 6 §.

2002:427

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2003. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2011:1395
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2012.
   2. I fråga om revi­sion enligt skat­te­be­tal­nings­la­gen (1997:483) gäl­ler 14 § i sin äldre lydelse.

2016:273
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 maj 2016.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2017:1198
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2018.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för mer­vär­desskatt som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2023:205
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2023.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.