SFS 1998:506 Lag om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter

1

Svensk författningssamling

Lag
om punktskattekontroll av transporter m.m. av
alkoholvaror, tobaksvaror och
mineraloljeprodukter;

utfärdad den 11 juni 1998.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 §

Denna lag är tillämplig vid punktskattekontroll som avser sådan hante-

ring av punktskattepliktiga varor som omfattas av rådets direktiv 92/12/EEG
av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor
och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor

2

, senast ändrat

genom rådets direktiv 96/99/EG

3

.

Bestämmelserna i denna lag är endast tillämpliga på
1. yrkesmässig hantering av punktskattepliktiga varor,
2. distansförsäljning av punktskattepliktiga varor, och
3. postförsändelser.

2 §

Med punktskattepliktig vara avses tobaksvara, alkoholvara och mine-

raloljeprodukt.

Med tobaksvara förstås vara som avses i 1 § andra stycket lagen

(1994:1563) om tobaksskatt.

Med alkoholvara förstås vara som avses i 2–6 §§ lagen (1994:1564) om

alkoholskatt.

Med mineraloljeprodukt förstås bränsle som avses i 1 kap. 3 a § lagen

(1994:1776) om skatt på energi.

3 §

Med handling avses framställning i skrift eller bild samt upptagning

som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt
hjälpmedel.

Med transportmedel avses varje slag av fordon som används för transport

på väg.

4 §

Med skattskyldig avses den som är skattskyldig enligt

1. 9 § första stycket 1–5 eller 27 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

1

Prop. 1997/98:100, bet. 1997/98:SkU28, rskr. 1997/98:312.

2

EGT nr L 76, 23.3.92, s. 1 (Celex 392L0012).

3

EGT nr L 8, 11.1.1997, s. 12 (Celex 396L0099).

SFS 1998:506

Utkom från trycket
den 22 juni 1998

2

SFS 1998:506

2. 8 § första stycket 1–5 eller 26 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt och,
3. 4 kap. 1 § första stycket 1–5 eller 7 eller 2 § lagen (1994:1776) om skatt

på energi.

5 §

Ett beslut om åtgärd enligt denna lag får fattas endast om skälen för åt-

gärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den
enskilde.

6 §

Transporter av punktskattepliktiga varor skall åtföljas av ledsagardoku-

ment och bevis om ställd säkerhet samt omfattas av säkerhet för betalning av
skatt enligt vad som föreskrivs i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen
(1994:1564) om alkoholskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi.

I fall då de regler som avses i första stycket inte är tillämpliga skall trans-

porter av punktskattepliktiga varor åtföljas av ledsagardokument och bevis
om ställd säkerhet i den utsträckning som följer av artiklarna 7 och 18 i det
direktiv som anges i 1 kap. 1 § samt omfattas av säkerhet för betalning av
skatt i den utsträckning som följer av artiklarna i 7, 10, 13 och 15 i nämnda
direktiv.

En transport av punktskattepliktiga varor anses inte ha skett i strid med

första eller andra stycket om ett ledsagardokument som åtföljer transporten
innehåller endast smärre brister.

2 kap. Yrkesmässiga vägtransporter

Transportkontroll

1 §

För att kontrollera att punktskattepliktiga varor transporteras i enlighet

med 1 kap. 6 § får tullmyndigheten kontrollera det som är eller kan antas
vara yrkesmässig vägtransport

(transportkontroll)

. Transportkontroll får ske

under pågående transport och då varor på-, av- eller omlastas i direkt anslut-
ning till transport.

Transportkontroll får genomföras även på områden som inte är tillgäng-

liga för allmänheten.

2 §

Tullmyndigheten får vid transportkontroll undersöka transportmedel,

lådor, behållare eller andra utrymmen i transportmedel, containrar eller tan-
kar där punktskattepliktiga varor kan förvaras under transport. Myndigheten
får vidare eftersöka och granska ledsagardokument, bevis om ställd säkerhet
och andra handlingar som kan vara av betydelse för beskattningen samt un-
dersöka och ta prov på varor. Myndigheten får vid granskningen använda
tekniska hjälpmedel som finns i transportmedlet.

3 §

Vid genomförande av transportkontroll får tullmyndigheten

1. öppna transportmedel, containrar och andra utrymmen som är låsta eller

har tillslutits på annat sätt,

2. bereda sig tillträde till områden som inte är tillgängliga för allmänheten,

och

3. försegla transportmedel, containrar och andra utrymmen samt spärra av

områden som inte är tillgängliga för allmänheten.

Polisen skall lämna den handräckning som behövs för kontrollen.

3

SFS 1998:506

4 §

Förare är skyldiga att stanna på anmaning av tjänsteman vid tullmyn-

digheten.

5 §

Förare är skyldiga att på tullmyndighetens begäran legitimera sig eller

på annat godtagbart sätt styrka sin identitet.

6 §

Förare är skyldiga att se till att ledsagardokument och bevis om ställd

säkerhet följer med transporten i enlighet med 1 kap. 6 §. Vid transportkon-
troll skall förare tillhandahålla tullmyndigheten nämnda dokument.

7 §

Förare eller ägare till varor som skall kontrolleras skall vid transport-

kontroll

1. ge tullmyndigheten möjlighet att undersöka varorna och transportmed-

len och utan kostnad tillhandahålla varuprov, och

2. svara för den transport som behövs för kontrollen samt ansvara för upp-

packning och återinpackning av varorna.

Skyldighet enligt första stycket 1 gäller endast i den utsträckning som en-

skilda förfogar över det som skall undersökas.

Den som åsidosätter sin skyldighet enligt första stycket skall ersätta staten

för dess kostnader på grund av detta. Ersättningsskyldigheten skall efterges
helt eller delvis om det framstår som oskäligt att ta ut ersättning.

8 §

En transportkontroll får inte pågå längre än sex timmar.

Omhändertagande

9 §

Om en punktskattepliktig vara påträffas vid transportkontroll och om

det finns anledning att anta att transporten inte sker i enlighet med 1 kap. 6 §
får de varor, handlingar, lådor, behållare, containrar eller tankar som medförs
vid transporten tas om hand för kontroll av om punktskatt skall betalas i
Sverige och vem som i så fall är skattskyldig.

Annan egendom än punktskattepliktiga varor som kan antas transporteras

i strid med 1 kap. 6 § och handlingar får tas om hand med stöd av första
stycket endast om

1. det behövs för sådan kontroll som avses i första stycket, eller
2. när det gäller egendom, det finns anledning att anta att egendomen döl-

jer punktskattepliktiga varor.

Har ett beslut om omhändertagande fattats gäller 2 och 3 §§ i tillämpliga

delar.

Ett beslut om omhändertagande får verkställas omedelbart.

10 §

När

en vara omhändertas får även emballage och annat förvaringsma-

terial tas om hand.

11 §

Föraren eller ägaren till vara som har tagits om hand skall vid omhän-

dertagandet

1. utan kostnad tillhandahålla varuprov, och
2. svara för transport av den omhändertagna varan i enlighet med tullmyn-

dighetens anvisningar.

4

SFS 1998:506

Skyldigheten enligt första stycket 2 gäller endast transport som sker i di-

rekt anslutning till omhändertagande av en punktskattepliktig vara.

Den som åsidosätter sin skyldighet enligt första stycket skall ersätta staten

för dess kostnader på grund av detta. Ersättningsskyldigheten skall efterges
helt eller delvis om det är oskäligt att ta ut ersättning.

12 §

Egendom som är omhändertagen skall förvaras av tullmyndigheten

eller den som fått i uppdrag av myndigheten att sköta förvaringen.

Tullmyndigheten ansvarar för att omhändertagen egendom vårdas väl och

står under noggrann tillsyn.

13 §

Om skattskyldighet föreligger för omhändertagen punktskattepliktig

vara enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alko-
holskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi skall tullmyndigheten
besluta om skatten på varan om

1. skattskyldighet har inträtt, och
2. varan har transporterats i strid med 1 kap. 6 §.
Skatt enligt första stycket skall tas ut enligt de skattesatser som anges i la-

gen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi.

Beslut enligt första stycket får inte fattas om varorna i fråga omfattas av

ett beskattningsbeslut enligt lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-
ringsavgifter som fattades innan varorna omhändertogs.

Första stycket gäller inte i sådana fall som avses i 9 a § tullagen

(1994:1550).

14 §

Ett omhändertagande av annan egendom än punktskattepliktiga varor

eller handlingar skall upphävas om,

1. det inte längre finns grund för omhändertagandet, eller
2. ett beslut om beslag enligt 27 kap. rättegångsbalken eller lagen

(1960:418) om straff för varusmuggling meddelas för egendomen eller hand-
lingen.

Den som gör anspråk på egendom som har varit omhändertagen svarar för

att egendomen hämtas.

15 §

Ett omhändertagande av en punktskattepliktig vara skall upphävas

om,

1. det inte längre finns grund för omhändertagandet,
2. ett beslut om skatt enligt 13 § inte har fattats inom tre månader från den

dag då beslutet att omhänderta varan fattades,

3. skatt som påförts enligt 13 § betalas,
4. ett beslut om beslag enligt 27 kap. rättegångsbalken eller lagen

(1960:418) om straff för varusmuggling meddelas för varan,

5. egendomen förklaras förverkad, eller
6. det är oskäligt att låta omhändertagandet bestå.
Den som gör anspråk på en punktskattepliktig vara som har varit omhän-

dertagen svarar för att varan hämtas.

16 §

En alkohol- eller tobaksvara får inte lämnas ut om det är sannolikt att

varan är avsedd att bjudas ut till försäljning i Sverige och

5

SFS 1998:506

1. den som gör anspråk på en alkoholvara inte har tillverknings- eller par-

tihandelstillstånd enligt alkohollagen (1994:1738) eller föreskrivet tillstånd
för försäljning enligt lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m.
för varan i fråga, eller

2. det är uppenbart att en tobaksvara är avsedd att bjudas ut till försäljning

i strid med 11 § tobakslagen (1993:581) eller 4 § lagen (1994:1563) om to-
baksskatt.

Även om första stycket inte är tillämpligt får alkoholvara och tobaksvara

inte lämnas ut till den som är under 20 år vad avser alkoholvara och under 18
år vad avser tobaksvara.

Förverkande

17 §

En punktskattepliktig vara får förverkas om,

1. ett beslut om skatt enligt 13 § har vunnit laga kraft och skatten inte har

betalats inom en månad från den dag då beslutet vann laga kraft, eller

2. ett beslut enligt 16 § att varan inte får lämnas ut har vunnit laga kraft.
Ett beslut om förverkande enligt första stycket 1 får inte fattas om det är

oskäligt.

18 §

Egendom som har varit omhändertagen får förverkas om,

1. ägaren eller någon annan rättsinnehavare inte har gjort anspråk på den,

eller

2. den som har gjort anspråk på egendomen inte har hämtat egendomen.
Ett beslut om förverkande enligt första stycket får inte fattas förrän tre må-

nader förflutit från den dag vad avser 1 då omhändertagandet upphävdes och
vad avser 2 då anspråket framställdes.

19 §

Om omhändertagen egendom förklaras förverkad får förverkandet

även omfatta emballage och annat förvaringsmaterial.

20 §

Skyldighet att betala skatt som påförts med stöd av 13 § består även

efter det att varorna förverkats.

21 §

Särskild rätt till egendom som förklarats förverkad består om inte

även den särskilda rätten förklaras förverkad. Sådan rätt som vunnits genom
utmätning eller betalningssäkring upphör dock, såvida det inte av särskild
anledning förordnas att rätten skall bestå. I beslut om förverkande skall an-
teckning om bestående särskild rätt göras.

22 §

När ett beslut om förverkande av mineraloljeprodukter eller annan

egendom än punktskattepliktiga varor vunnit laga kraft skall egendomen säl-
jas genom tullmyndighetens försorg. Vid försäljningstillfället skall tullmyn-
digheten göra förbehåll för en sådan känd rätt som gäller enligt 21 §. Om
förverkad egendom inte kan säljas får den i stället förstöras.

I fråga om alkoholvaror som har förverkats enligt denna lag gäller lagen

(1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. i tillämpliga de-
lar.

Tobaksvaror som har förverkats enligt denna lag skall förstöras genom

tullmyndighetens försorg.

6

SFS 1998:506

23 §

Har ett förverkande skett med stöd av 17 § första stycket 1 skall intäk-

terna från försäljning enligt 22 § första eller andra stycket användas till att
betala punktskatten för varan. Om det därefter finns ett överskott skall detta
ges ut till den vars vara förverkats om denne är känd. Annars skall överskot-
tet tillfalla staten.

I andra fall än som avses i första stycket skall försäljningsintäkten ges ut

till den vars egendom förverkats om denne är känd. Annars skall överskottet
tillfalla staten.

Straff

24 §

Den som av uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot skyldigheten att

stanna på anmaning enligt 4 § döms till penningböter.

25 §

Till penningböter döms den som bryter mot skyldigheten att legiti-

mera sig eller på annat godtagbart sätt styrka sin identitet enligt 5 §. Ansvar
skall dock inte dömas ut om den tillfrågades identitet genast kunnat faststäl-
las.

26 §

Förare som av uppsåt eller av oaktsamhet underlåter att medföra före-

skrivna ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet döms till penningbö-
ter.

27 §

Bestämmelserna

i 13 § och 24 § första stycket första meningen lagen

(1960:418) om straff för varusmuggling gäller för brott enligt detta kapitel.

3 kap. Kontroll av postförsändelser

1 §

En tullmyndighet får undersöka postförsändelser, såsom paket och

brev, för att kontrollera om de innehåller alkohol- eller tobaksvaror.

Sådana försändelser får öppnas om det finns anledning att anta att de inne-

håller sådana varor som nämns i första stycket samt om de finns hos tullmyn-
digheten eller på utväxlingspostkontoret.

Om en försändelse innehåller ett förtroligt meddelande skall detta omedel-

bart tillslutas och vidarebefordras till mottagaren.

Har en försändelse öppnats skall mottagaren och, om det är möjligt, av-

sändaren underrättas så snart som möjligt.

Om mottagaren av en alkoholvara som påträffas i en postförsändelse inte

har partihandels- eller tillverkningstillstånd enligt bestämmelserna i 4 kap.
2 § alkohollagen (1994:1738), eller inte fyllt 20 år, skall varan sändas åter
till avsändaren. Detsamma gäller om försändelsen innehåller en tobaksvara
och mottagaren är under 18 år. Om avsändaren är okänd, eller om det av an-
nan anledning inte finns möjlighet att återsända varan, skall denna tas om
hand.

2 §

Beslut om att öppna brev och andra sådana försändelser som kan an-

tas innehålla förtroliga meddelanden får fattas endast av tullmyndighetens
chef eller, efter dennes förordnande, av någon annan tjänsteman vid myndig-
heten

.

7

SFS 1998:506

3 §

Protokoll skall föras över den undersökning som görs i samband med

att en postförsändelse öppnas enligt 1 §. Av protokollet skall framgå ända-
målet med undersökningen och vad som har kommit fram vid denna.

4 §

Alkohol- eller tobaksvaror som påträffas i en postförsändelse, och där

förutsättningarna för införsel enligt 1 § är uppfyllda, får tas om hand av en
tullmyndighet för kontroll av om punktskatt skall betalas i Sverige och vem
som i så fall är skattskyldig, om det finns anledning att anta

1. att skattskyldighet föreligger enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt

eller lagen (1994:1563) om tobaksskatt, och

2. att skatten inte har betalats eller att säkerhet för skattens betalning inte

har ställts enligt dessa lagar.

När det gäller förfarandet med omhändertagna varor tillämpas bestämmel-

serna i 2 kap. 12 §.

5 §

Om skattskyldighet har inträtt enligt lagen (1994:1564) om alkohol-

skatt eller lagen (1994:1563) om tobaksskatt för en enligt 4 § omhänderta-
gen alkohol- eller tobaksvara, skall tullmyndigheten besluta om skatten på
varan. Skatt skall tas ut enligt de skattesatser som anges i nämnda lagar.

Saknas tillräckliga uppgifter för att fastställa skatten får denna tas ut med

ett belopp som framgår av 1 § lagen (1994:1565) om beskattning av privatin-
försel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europe-
iska unionen.

Beslut enligt första stycket får inte fattas om varorna i fråga omfattas av

ett beskattningsbeslut enligt lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-
ringsavgifter som fattades innan varorna omhändertogs.

Är den skattskyldige inte känd, eller har han inte betalat skatten trots an-

maning därom, skall mottagaren ges tillfälle att lösa ut en vara som omhän-
dertagits enligt 4 § genom att betala ett belopp som motsvarar skatten.

6 §

Ett omhändertagande skall upphävas, om

1. det inte längre finns grund för ett omhändertagande,
2. mottagaren av en vara som omhändertagits enligt 4 § betalat ett belopp

som motsvarar den skatt som belöper på varan, eller

3. det är oskäligt att låta omhändertagandet bestå.
När ett omhändertagande har upphävts enligt första stycket skall varan

översändas till mottagaren. Detta gäller dock inte vara som omhändertagits
med stöd av 1 §.

7 §

Omhändertagen alkohol- eller tobaksvara får förverkas, om

1. ett beslut om skatt enligt 5 § har vunnit laga kraft och skatten inte har

betalats inom två månader från den dag då beslutet vann laga kraft, eller

2. det av annan anledning fortfarande finns grund för ett omhänderta-

gande.

En vara får inte förverkas med stöd av första stycket 2 förrän tre månader

efter den dag då beslutet att omhänderta varan fattades.

Ett beslut om förverkande får inte fattas om det är oskäligt.

8 §

Skyldighet att betala skatt som påförts med stöd av 5 § består även ef-

ter det att varorna förverkats

.

8

SFS 1998:506

9 §

När ett beslut om förverkande enligt 7 § vunnit laga kraft skall varorna

förstöras genom tullmyndighetens försorg.

4 kap. Gemensamma bestämmelser

Transporttillägg

1 §

En särskild avgift (

transporttillägg)

skall påföras en avsändande upp-

lagshavare om

1. ledsagardokument eller bevis om ställd säkerhet inte följer med trans-

porten i den utsträckning som följer av 1 kap. 6 §, eller

2. säkerhet inte ställts för transporten i den utsträckning som följer av 1

kap. 6 §.

Transporttillägg skall påföras en skattskyldig om
1. anmälningsskyldighet eller skyldighet att ställa säkerhet som följer av

17 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 16 § lagen (1994:1564) om alko-
holskatt eller 4 kap. 1 § fjärde stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi
inte iakttagits, eller

2. säkerhet enligt 16 § lagen om tobaksskatt, 15 § lagen om alkoholskatt

eller 4 kap. 10 § lagen om skatt på energi inte ställts på föreskrivet sätt.

Transporttillägget är tjugo procent av de punktskatter som belöper på eller

kan antas belöpa på de varor för vilka bestämmelserna i första och andra
styckena inte iakttagits.

2 §

Om en avsändande upplagshavare kommer in med ett i föreskriven

ordning upprättat ledsagardokument eller bevis om ställd säkerhet till tull-
myndigheten inom en månad från dagen för beslutet om transporttillägg,
skall transporttillägg som påförts med stöd av 1 § första stycket 1 undanrö-
jas.

Ett transporttillägg som påförts med stöd av 1 § andra stycket skall undan-

röjas om det i ett ärende eller mål om skatt enligt denna lag, lagen
(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, lagen (1994:1563)
om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776)
om skatt på energi konstateras att den som påförts tillägget inte är skattskyl-
dig.

3 §

Avsändande upplagshavare och skattskyldig skall befrias

från trans-

porttillägg om det är uppenbart oskäligt att ta ut tillägget.

4 §

Bestämmelserna om undanröjande av och befrielse från transporttill-

lägg skall beaktas även om det inte har framställts något yrkande om detta.

5 §

Transporttillägg tas ut på samma sätt som skatt enligt 5 kap. lagen

(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter är

tillämplig på transporttillägg.

9

SFS 1998:506

Betalning av skatt m.m.

6 §

Skatt som beslutats med stöd av 2 kap. 13 § eller 3 kap. 5 § förfaller till

betalning omedelbart och skall betalas till tullmyndigheten.

7 §

Om ett beslut enligt 2 kap. 13 § eller 3 kap. 5 § överklagats, den skatt-

skyldige begärt omprövning eller det annars kan antas att skatten kommer att
sättas ned, kan den skattskyldige av tullmyndigheten få anstånd med att be-
tala skatten. Bestämmelserna i 17 kap. 2, 3, 9 och 11 §§ skattebetalningsla-
gen (1997:483) gäller då i tillämpliga delar.

8 §

Om skatt som beslutats med stöd av 2 kap. 13 § eller 3 kap. 5 § skall

återbetalas efter omprövning eller överklagande skall ränta utgå enligt 5 kap.
14 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Ränta ut-
går från den dag då skattebeloppet har betalats till och med den dag då det
återbetalas.

I fråga om indrivning gäller 5 kap. 16–18 §§ lagen om punktskatter och

prisregleringsavgifter.

Beslut m.m.

9 §

Beslut om förverkande fattas av allmän förvaltningsdomstol på ansö-

kan av tullmyndigheten.

En ansökan enligt första stycket skall prövas av den länsrätt inom vars

domkrets omhändertagandet av egendomen verkställdes.

10 §

Övriga beslut enligt denna lag fattas av tullmyndigheten.

11

§

När ett beslut om transportkontroll och omhändertagande har verk-

ställts skall ett bevis över verkställigheten utfärdas. Vid transportkontroll be-
höver dock ett bevis utfärdas endast om en punktskattepliktig vara påträffas
eller någon berörd person annars begär det.

Ett bevis över verkställighet skall lämnas över till den som berörs av åt-

gärden och innehålla uppgifter om

1. var beslutet verkställts,
2. när det gäller transportkontroll, vilka som var närvarande vid kontrol-

len, när kontrollen påbörjades och avslutades, vad som genomsökts samt an-
nat av betydelse som förekommit vid kontrollen, och

3. vad som omhändertagits samt annat av betydelse som förekommit vid

omhändertagandet.

12 §

Polisen är skyldig att medverka i kontrollverksamhet enligt denna lag.

Vad som sägs i 2 kap. 1–8 §§ gäller vid sådan medverkan också polismyn-
dighet och polisman.

Utlämnande av uppgifter

13 §

Uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för punkt-

skattekontroll enligt denna lag skall på tullmyndighetens begäran tillhanda-
hållas denna.

10

SFS 1998:506

Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om

uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap.
1 § sekretesslagen (1980:100) eller en bestämmelse till vilken hänvisas i nå-
gon av de nämnda paragraferna.

Om sekretess gäller för uppgift enligt någon annan bestämmelse i sekre-

tesslagen och ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något enskilt
eller allmänt intresse föreligger uppgiftsskyldighet endast om regeringen på
ansökan av tullmyndigheten beslutar att uppgiften skall lämnas ut.

Överklagande

14 §

Beslut enligt 2 kap. 1–6 §§ och 12 § får inte överklagas. Övriga beslut

enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Talan mot beslut enligt 3 kap. 5 § första stycket får föras även av mottaga-

ren av varan.

Riksskatteverket får överklaga beslut enligt denna lag.

15 §

Riksskatteverket får från tullmyndigheten ta över uppgiften att i all-

män förvaltningsdomstol föra det allmännas talan i ett visst ärende eller en
viss grupp av ärenden.

16 §

Riksskatteverket för det allmännas talan i Regeringsrätten.

Handläggningen i domstol

17 §

Mål om omhändertagande och förverkande skall handläggas skynd-

samt.

18 §

I mål om förverkande av egendom skall, om ägaren till egendomen

inte är känd eller saknar känt hemvist, den som senast innehade varorna an-
ses vara motpart vid handläggningen i domstol i stället för ägaren till egen-
domen.

Ägare till egendom får överta talan som förs av den som anses vara mot-

part enligt första stycket.

19 §

I mål om förverkande av egendom skall länsrätten, om ägaren är

okänd eller saknar känt hemvist, utfärda ett föreläggande i Post och Inrikes
Tidningar och andra lämpliga tidningar att ägaren skall ge sig till känna se-
nast två månader efter föreläggandet, vid påföljd att frågan annars kan avgö-
ras. Föreläggandet skall innehålla uppgifter om egendomen och om de för-
hållanden under vilka den omhändertagits samt övriga omständigheter som
kan vara av betydelse för att identifiera egendomen.

Ett föreläggande som avses i första stycket skall även utfärdas, om det

finns anledning att anta att någon innehar särskild rätt till egendomen men
denne är okänd eller saknar känt hemvist.

20 §

Vid handläggning av frågor om omhändertagande, förverkande samt

transporttillägg i länsrätt eller kammarrätt skall muntlig förhandling hållas,
om enskild part begär det. Muntlig förhandling behöver dock inte hållas om

11

SFS 1998:506

det är uppenbart obehövligt. En enskild part skall upplysas om rätten till
muntlig förhandling.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 då lagen (1996:598) om kontroll

av yrkesmässiga vägtransporter av mineraloljeprodukter, alkohol och tobak
upphör att gälla. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om för-
hållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Det som sägs i den
upphävda lagen om Skattemyndigheten i Kopparbergs län skall intill ut-
gången av år 1998 gälla Skattemyndigheten i Dalarnas län och för tid däref-
ter Skattemyndigheten i Gävle.

På regeringens vägnar

GÖRAN PERSSON

THOMAS ÖSTROS
(Finansdepartementet)

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 1998