SFS 2002:883 Lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i lagen (1998:506) om
punktskattekontroll av transporter m.m. av
alkoholvaror, tobaksvaror och
mineraloljeprodukter;

utfärdad den 28 november 2002.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs ifråga om lagen (1998:506) om punkt-

skattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineral-
oljeprodukter

dels

att 2 kap. 24–27 §§ skall upphöra att gälla,

dels

att rubriken närmast före 2 kap. 24 § skall utgå,

dels

att 1 kap. 1, 5 och 6 §§, 2 kap. 6, 8, 9, 15, 16, 17, 22 och 23 §§ samt

3 kap. 1, 4 och 6 §§ skall ha följande lydelse,

dels

att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 5 a §, 2 kap.

9 a och 16 a §§ samt 3 kap. 4 a § och ett nytt kapitel, 5 kap., av följande ly-
delse.

1 kap.

1 §

I denna lag finns bestämmelser om kontroll avseende punktskatteplik-

tiga varor vid yrkesmässiga vägtransporter och vid försändelser med post.
Bestämmelserna har sin grund i rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 feb-
ruari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav,
flyttning och övervakning av sådana varor

2

, senast ändrat genom rådets di-

rektiv 2000/47/EG

3

.

5 §

Ett beslut om åtgärd enligt denna lag får fattas endast om skälen för åt-

gärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den
enskilde.

Kontroller enligt denna lag får inte utformas på sådant sätt att urvalet av

vad och vem som kontrolleras sker slumpmässigt.

5 a §

I fall då de regler om ledsagardokument och säkerhet som föreskrivs

i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt och
lagen (1994:1776) om skatt på energi inte är tillämpliga gäller i stället föl-
jande för förflyttningar av punktskattepliktiga varor. Varorna skall åtföljas

1

Prop. 2002/03:10, bet. 2002/03:SkU3, rskr. 2002/03:20.

2

EGT L 076, 23.3.1992, s. 1 (Celex 31992L0012).

3

EGT L 161, 1.7.2000, s. 81 (Celex 32000L0047).

SFS 2002:883

Utkom från trycket
den 6 december 2002

2

SFS 2002:883

av ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet i den utsträckning som
följer av artiklarna 7 och 18 i det direktiv som anges i 1 §. Varorna skall
också omfattas av säkerhet för betalning av skatt i den utsträckning som föl-
jer av artiklarna 7, 10, 13 och 15 i nämnda direktiv.

6 §

En punktskattepliktig vara får förflyttas endast om de krav i fråga om

ledsagardokument, säkerhet, bevis om ställd säkerhet och anmälningsskyl-
dighet är uppfyllda som följer av de lagar som anges i 2 § eller av bestäm-
melser som avses i 5 a §.

En förflyttning av punktskattepliktiga varor anses inte ha skett i strid med

första stycket om ett ledsagardokument som åtföljer varorna innehåller en-
dast smärre brister.

Första stycket gäller inte punktskattepliktiga varor som återutförs enligt

2 kap. 16 § tredje stycket eller 16 a § andra stycket, 3 kap. 1 § femte stycket
eller 17 a § andra stycket lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid
Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen.

2 kap.

6 §

4

Vid en transportkontroll skall föraren tillhandahålla Tullverket till-

gängliga ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet.

8 §

En transportkontroll får inte pågå längre än sex timmar. Om föraren

eller ägaren till de varor som skall kontrolleras inte fullgör sina skyldigheter
enligt 6 eller 7 §, får kontrollen pågå under längre tid, dock högst tolv tim-
mar.

9 §

Om en punktskattepliktig vara påträffas vid transportkontroll och det

finns anledning anta att transporten inte sker i enlighet med 1 kap. 6 § får de
varor, handlingar, lådor, behållare, containrar eller tankar som medförs vid
transporten tas om hand

1. för kontroll av om punktskatt skall betalas i Sverige och för faststäl-

lande av vem som i så fall är skattskyldig,

2. för kontroll av om de i 1 kap. 6 § angivna kraven för förflyttning är

uppfyllda, och

3. i de fall då skattskyldighet i Sverige föreligger, i avvaktan på att skatten

betalas.

Annan egendom än punktskattepliktiga varor som kan antas transporteras

i strid med 1 kap. 6 § och handlingar får tas om hand med stöd av första
stycket endast om

1. det behövs för sådan kontroll som avses i första stycket, eller
2. när det gäller egendom, det finns anledning att anta att egendomen döl-

jer punktskattepliktiga varor.

Har ett beslut om omhändertagande fattats gäller 2 och 3 §§ i tillämpliga

delar.

Ett beslut om omhändertagande får verkställas omedelbart.

4

Senaste lydelse 1999:438.

3

SFS 2002:883

9 a §

Punktskattepliktiga varor får tas om hand även sedan de varit före-

mål för beslag enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling eller
27 kap. rättegångsbalken, om varorna har påträffats vid transportkontroll
och det fortfarande finns grund för ett omhändertagande enligt 9 § första
stycket. Därvid gäller 9 § tredje och fjärde styckena.

15 §

5

Ett omhändertagande av en punktskattepliktig vara skall upphävas

om

1. det inte längre finns grund för omhändertagandet,
2. ett beslut om beslag enligt 27 kap. rättegångsbalken eller lagen

(2000:1225) om straff för smuggling meddelas för varan, eller

3. det är oskäligt att låta omhändertagandet bestå.
Omhändertagandet skall också upphävas om Tullverket inte inom tre må-

nader från den dag då beslut fattades om omhändertagandet har fattat något
beslut enligt 13 § om skatt.

Om omhändertagandet av en vara har upphävts enligt första stycket 1 eller

3 eller andra stycket, svarar den som gör anspråk på varan för att den häm-
tas.

16 §

6

Om omhändertagandet av en alkoholvara upphävs men den som gör

anspråk på varan saknar rätt enligt 4 kap. 2 § alkohollagen (1994:1738) eller
4 § lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m. att föra in varan,
skall beslut fattas om att varan inte skall lämnas ut till denne.

Om omhändertagandet av en tobaksvara upphävs men den som gör an-

språk på varan är under 18 år, skall beslut fattas om att varan inte skall läm-
nas ut till denne.

Om beslut fattats enligt första eller andra stycket om att en vara inte skall

lämnas ut till en viss person, skall den som gjort anspråk på varan ges möj-
lighet att återutföra varan på villkor som Tullverket bestämmer.

16 a §

Om omhändertagandet av en tobaksvara upphävs men det är sanno-

likt att varan är avsedd att bjudas ut till försäljning i Sverige och en sådan
försäljning uppenbart skulle strida mot 11 § tobakslagen (1993:581) eller 4 §
lagen (1994:1563) om tobaksskatt, skall beslut fattas om att varan inte skall
lämnas ut.

Om beslut fattats enligt första stycket, skall den som gjort anspråk på va-

ran ges möjlighet att återutföra denna på villkor som Tullverket bestämmer.

17 §

En punktskattepliktig vara får förverkas om,

1. ett beslut om skatt enligt 13 § har vunnit laga kraft och skatten inte har

betalats inom en månad från den dag då beslutet vann laga kraft, eller

2. ett beslut enligt 16 eller 16 a § att varan inte får lämnas ut har vunnit

laga kraft och varan inte återutförts inom en månad från den dag då beslutet
vann laga kraft.

Ett beslut om förverkande enligt första stycket 1 får inte fattas om det är

oskäligt.

5

Senaste lydelse 2000:1233.

6

Senaste lydelse 1999:1010.

4

SFS 2002:883

22 §

7

När ett beslut om förverkande av egendom har vunnit laga kraft,

skall egendomen säljas genom Tullverkets försorg eller i den ordning som i
allmänhet gäller för försäljning av förverkad lös egendom. Egendomen får i
stället förstöras om

1. den inte kan säljas,
2. den kan befaras komma till brottslig användning, eller
3. den annars är olämplig för försäljning.
Vad som anges i första stycket gäller endast om inget annat är föreskrivet

i lag eller annan författning.

Vid försäljning skall Tullverket göra förbehåll för sådan känd rätt som

gäller enligt 21 §.

23 §

Har ett förverkande skett med stöd av 17 § första stycket 1 skall in-

täkterna från försäljning enligt 22 § användas till att betala punktskatt för va-
ran. Om det därefter finns ett överskott skall detta ges ut till den vars vara
förverkats om denne är känd. Annars skall överskottet tillfalla staten.

I andra fall än som avses i första stycket skall försäljningsintäkten ges ut

till den vars egendom förverkats om denne är känd. Annars skall överskottet
tillfalla staten.

3 kap.

1 §

8

Tullverket får undersöka postförsändelser, såsom paket och brev, för

att kontrollera om de innehåller alkohol- eller tobaksvaror.

Sådana försändelser får öppnas om det finns anledning att anta att de inne-

håller sådana varor som nämns i första stycket samt om de finns hos Tull-
verket eller på utväxlingspostkontoret.

Om en försändelse innehåller ett förtroligt meddelande skall detta ome-

delbart tillslutas och vidarebefordras till mottagaren.

Har en försändelse öppnats skall mottagaren och, om det är möjligt, av-

sändaren underrättas så snart som möjligt.

Om mottagaren av en alkoholvara som påträffas i en postförsändelse sak-

nar rätt att föra in varan enligt bestämmelserna i 4 kap. 2 § alkohollagen
(1994:1738) eller 4 § lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m.,
skall varan tas om hand. Detsamma gäller om försändelsen innehåller en to-
baksvara och mottagaren är under 18 år. Avsändaren skall ges möjlighet att
återutföra varan på villkor som Tullverket bestämmer.

4 §

9

Om en alkohol- eller tobaksvara påträffas i en postförsändelse och det

finns anledning anta att försändelsen av varan inte sker i enlighet med 1 kap.
6 §, får varan tas om hand

1. för kontroll av om punktskatt skall betalas i Sverige och för faststäl-

lande av vem som i så fall är skattskyldig, eller

2. för kontroll av om de i 1 kap. 6 § angivna kraven för förflyttning är

uppfyllda, och

7

Senaste lydelse 1999:438.

8

Senaste lydelse 1999:1010.

9

Senaste lydelse 1999:438.

5

SFS 2002:883

3. i de fall då skattskyldighet i Sverige föreligger, i avvaktan på att skatten

betalas.

Ett beslut om omhändertagande får verkställas omedelbart.
När det gäller handhavandet av omhändertagna varor tillämpas bestäm-

melserna i 2 kap. 12 §.

4 a §

Alkohol- och tobaksvaror får tas om hand även sedan de varit före-

mål för beslag enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling eller
27 kap. rättegångsbalken, om varorna har påträffats vid en kontroll enligt 1 §
och det fortfarande finns grund för ett omhändertagande enligt 4 § första
stycket. Därvid gäller 4 § andra stycket.

6 §

Ett omhändertagande av en alkohol- eller tobaksvara skall upphävas,

om

1. det inte längre finns grund för omhändertagandet,
2. varan löses ut enligt 5 § fjärde stycket,
3. ett beslut om beslag enligt 27 kap. rättegångsbalken eller lagen

(2000:1225) om straff för smuggling meddelas för varan,

4. varan återutförs enligt 1 § femte stycket, eller
5. det är oskäligt att låta omhändertagandet bestå.
Omhändertagande enligt 4 § skall också upphävas om Tullverket inte

inom tre månader från den dag då beslut fattades om omhändertagandet har
fattat något beslut enligt 5 § om skatt.

Om omhändertagandet av en vara har upphävts enligt första stycket 1, 2

eller 5 eller andra stycket, skall varan översändas till mottagaren.

5 kap. Straff

1 §

Den som uppsåtligen i strid med 1 kap. 6 §

1. förflyttar punktskattepliktiga varor inom Sverige,
2. för in punktskattepliktiga varor till Sverige från ett område som tillhör

Europeiska gemenskapens punktskatteområde, eller

3. för ut punktskattepliktiga varor från Sverige
och därigenom ger upphov till fara för att en myndighets kontrollverk-

samhet med avseende på varuförflyttningen allvarligt försvåras döms, om
inte gärningen är belagd med straff i lagen (2000:1225) om straff för smugg-
ling, för

olovlig förflyttning av punktskattepliktiga varor

till fängelse i högst

två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i lägst sex månader och högst
fyra år. Om brottet är att anse som ringa döms till böter.

Den som till Tullverket frivilligt anmäler varor som förflyttas i strid med

1 kap. 6 § för kontroll enligt 2 kap. eller 3 kap. skall inte dömas till ansvar
enligt första stycket.

2 §

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot skyldigheten att

stanna på anmaning enligt 2 kap. 4 §, döms till penningböter.

3 §

Den som uppsåtligen bryter mot skyldigheten att legitimera sig eller på

annat godtagbart sätt styrka sin identitet enligt 2 kap. 5 §, döms till penning-
böter. Ansvar skall dock inte dömas ut om den tillfrågades identitet genast
kunnat fastställas.

6

SFS 2002:883

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2002

4 §

Den som uppsåtligen bryter mot skyldigheten enligt 2 kap. 6 §, att till-

handahålla handlingar, döms till penningböter.

5 §

Utöver vad som följer av 1 § andra och tredje styckena lagen

(2000:1225) om straff för smuggling skall vid brott enligt 1 § följande be-
stämmelser i nämnda lag tillämpas:

bestämmelserna om förverkande i 16–18 §§,
bestämmelserna om förundersökning och tvångsmedel i 19–26 §§, 27 §

första och tredje styckena, såvitt avser kroppsvisitation, och i 29 och 30 §§,
samt

bestämmelserna om talan i 32 och 33 §§.

6 §

Olovlig förflyttning av punktskattepliktiga varor får åtalas av åklagare

endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt.

Vad som sägs i första stycket gäller även talan om förverkande enligt 5 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

På regeringens vägnar

BOSSE RINGHOLM

Agneta Bergqvist
(Finansdepartementet)