SFS 1990:329

öm ändring i uppbördslagen (1953:272);

utfärdad den 10 maj 1990.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs

i fråga om uppbördslagen

(1953:272)^

dels att 3 § 3 mom., 39 § 3 mom., 72 a och 74 §§ samt anvisningarna till

49 § skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 74 § skall utgå,
dels att i 1 §, 2 § 1 och 4 mom., 13 § 1 mom. samt 27 § 3 m om. orden

"taxeringslagen (1956:623)" skall bytas ut mot "taxeringslagen

(1990:324)",

dels?iXi i 2 § 2 mom. ordet "taxeringsnämnds" skall bytas ut mot "skatte­

myndighets",

dels att i 27 § 4 mom., 39 § 4 mom., 52 §, 53 §, 54 § 1 och 3 mom., 55 §,

57 §, 5 8 § 2 mom., 62 och 67 §§, 68 § 2 och 3 mom., 70 § 2 mom., 85 §
2 mom. och 88 § samt punkt 1 av anvisningarna till 45 § ordet "länsskatte­
myndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "skattemyndighet" i
motsvarande form,

delssXi i 8, 2 0 och 21 §§,41 § 2 mom., 44 a §, 45 § 2 och 3 mom., 71 §,

punkterna 2 och 4 av anvisningarna till 39 § samt anvisningarna till 40 och

41 §§ orden "den lokala skattemyndigheten" skall bytas ut mot "skatte­

myndigheten".

SFS 1990:329

Utkom från trycket

den 11 juni 1990

' Prop. 1989/90:74, SkU32, rskr. 217.

^ Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974:771

1 § 1989:349

2§ 1 mom. 1986:1288

2§2mom. 1984:669

2§4mom. 1986:514

3§3mom. 1977:281

4 § 1 mom. 1985:407

8§ 1987:1305

13 § 1 mom. 1988:1525

18 § 1986:1288

27 §3 mom. 1988:1525

27 §4 mom. 1988:1525

34 § 1979:489

35 § 1979:489

37 § 1979:489

38 § 1979:489

39 §3 mom. 1974:771

39 §4 mom. 1986:1288

40 § 1 mom. 1986:1288

40 §2 mom. 1979:489

40 §3 mom. 1986:1288

41 § 1 mom. 1974:771

41 §2 mom. 1976:89

44 a § 1983:977

45 § 2 mom. 1979:489

45 §3 mom. 1981:839

46 § 4 mom. 1979:489

48 § 1 mom. 1979:489

48 §2 mom. 1979:489

48 §4 mom. 1985:404

52 § 1987:562

53 § 1 mom. 1986:1288

53 §2 mom. 1986:1288

54 § 1 mom. 1987:571

54 §2 mom. 1986:1288

54 §3 mom. 1986:1288

55 § 1 mom. 1986:1288

55 §2 mom. 1986:1288

57 § 1986:1288

58 §2 mom. 1986:1288

62 § 1986:1288

67 § 1986:1288

68 §2 mom. 1986:1288

68 § 3 mom. 1986:1288

70 §2 mom. 1986:1288

71 § 1 mom. 1982:189

71 §2 mom. 1982:189

72 a § 1974 :771

74 § 1988:389

85 §2 mom. 1988:1525

88 § 1986:1288

punkt 4 av anvisningarna till 39 § 1986:474

anvisningarna till 40 § 1979:489

anvisningarna till 41 § 1985:404

punkt 1 a v anvisningarna till 45 § 1986:1288

punkt 1 av anvisningarna till 49 § 1986:1288

punkt 2 av anvisningarna till 49 § 1979:999

rubriken närmast före 74 § 1988:389.

591

¬

SFS 1990:329

dels att i 4 § 1 mom., 18, 19, 34, 35, 37 och 38 §§, 40 § 1 och 2 morii

41 § 1 mom., 45 § 2 mom., 46 § 4 mom., 48 § 1, 2 och 4 mom., 70
2 mo m. samt punkt 2 av anvisningarna till 3 § och punkterna 1 och 2 av *

anvisningarna till 45 § orden "lokal skattemyndighet" i olika böjningsfor- '

mer skall bytas ut mot "skattemyndighet" i m otsvarande form,

dels att i 40 § 3 mom . samt i 54 § 1 och 2 mom. orden "länsskattemyn­

digheten eller den lokala skattemyndigheten" i olika böjningsformer skall
bytas ut mot "skattemyndigheten",

dels att 3 § 2 mom., 10 och 22 §§ , 27 § 1 mom., 3 0-32 §§, 39 § 1 mom.,

44 §, 45 § 1 mom., 46 § 1 och 3 mom ., 49 § 1, 2 och 3 — 5 mom., 50 §, 58 §

1 mo m., 68 § 1 och 4 mom., 69, 69 a, 72, 73, 75, 75 a, 75 b, 78, 83 och

84 §§, 85 § 1 mom ., 86 f 1 mom. och 86 a § samt rubriken närmast före

84 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas t re nya pa ragrafer, 32 a, 61 och 86 b §§,

av följande lydelse.

3 § 2 mom} Preliminär skatt utgår såsom preliminär A-skatt eller preli­

minär B-skatt.

1. Preliminär A-skatt skall med de undantag, som framgår av vad nedan

i detta moment och i 10 § sägs, utgöras för sådan inkomst av tjänst, vilken
helt eller delvis utgår i pennin gar och vilken hänför sig till den skattskyldi­

ges huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans huvudsakliga

inkomst av tjänst. För inkomst av sådan huvudsaklig arbetsanställning hos

fysisk person eller dödsbo, som är avsedd att vara kortare tid än en vecka,

skall dock preliminär A-skatt erläggas endast om vad som utbetalats utgör

utgift i en av ar betsgivaren bedriven rörelse.

Med tjänst likställes i denn a lag rätt till pension, livränta, som utgår på

grund av sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring eller annorledes än på
grund av försäkring och inte utgör vederlag vid avyttring av egendom,
ersättning, som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst, samt undantagsför­

måner ävensom sådant periodiskt understöd eller sådan därmed jämförlig
periodisk intäkt, varför givaren enligt 22, 25 eller 29 § kommunalskatte­

lagen är berättigad till avdrag.

Preliminär A-skatt skall utgå enligt skattetabell, som avses i 4 §, eller

enligt de g runder som anges i 7, 12 eller 40 §. För enskilda fall får skatte­

myndighet föreskriva särskild beräkningsgrund, exempelvis att skatten

skall beräknas på viss del av inkomsten eller på inkomsten minskad med

visst belopp eller att skatten skall utgå med särskilt angiven procent av

inkomsten.

Är den, som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst, skattskyldig jämväl

för annan inkomst eller för förmögenhet får skattemyndighet, då särskilda

skäl föreligger, föreskriva att preliminär A-skatt skall betalas också för
sistnämnda inkomst eller för förmögenheten. Därvid skall den skattskyldi­
ges preliminära skatt beräknas antingen till viss procent av den huvudsak­
liga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell på nämnda inkomst ökad

592

' Senaste lydelse 1986: 1288.

¬

med visst belopp eller också utgå med visst belopp utöver vad i skattetabel-

SFS 1990:329

len anges för den huvudsakliga inkomsten av tjänst.

Är i fall varom i föregående stycke sä gs inkom sten vid sidan av den

huvudsakliga ink omsten av tjänst betyda nde i förhållande till denna eller
föreligger annars särskilda omständigheter, får skattem yndighet föreskri­

va, att preliminär B-skatt skall erläggas i stället för preliminär A-skatt.

Ytterligare bestämmelser om preliminär A-skatt finns i lagen (1990:326)

om skatteavdrag i vi ssa fall fr ån folkpension m. m., lagen (1990:327) om
skatteavdrag från sjukpe nning m.m. och lag en (1990 :328) om skatteav­
drag i v issa fall från artistersättning.

2. Preliminär B-skatt skall för inkomståret beta las av skattskyldig, som

inte skall betala preliminär A-skatt enligt 1. Prelimi när B-skatt skall beta­

las för inkomster från den skat tskyldiges samtliga förvärvskällor och för

förmögenhet. Preliminär B-skatt skall betalas enligt särskild debitering.

Skattemyndigheten får besluta att fysisk person, som har inkomst av

sådan uppdragsverksamhet som avses i 4 § lagen (1982:1006) om avdrags-
och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, skall betala

preliminär A-skatt i stället för preliminär B-skatt. Ett sådant beslut får

meddelas om den för inkomståret beräknade slutliga skatten kan antas till
huvudsaklig del bli betald genom avdrag för skatt.

10 §" Preliminär A-skatt skall inte beräknas på ersättning, som vid stat­

lig eller kommunal tjänst lämnas för vissa me d tjänsten förenade kostna­
der, ej heller på ersättning, som vid enskild tjänst lämnas för sådana

kostnader, om inte ersättningen väse ntligen överst iger vad som sk äligen

kan anses vara erforderligt för kostnadernas bestridande.

Preliminär skatt skall alltid beräknas på traktamentsersättning för resa i

tjänsten som inte varit förenad med övern attning samt på ersättning för
resa med egen bil i tjäns ten till d en del den öv erstiger det i pun kt 3 femte

stycket av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) angiv­

na beloppet.

Preliminär A-skatt skall inte utgå för:
a) folkpension och tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring, om inte annat följer av bestämmelserna i lagen (1990:326) om

skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m. eller den skattskyldige

begär att avdrag för sådan skatt skall göras;

c) familjebidrag enligt familjebidragslagen (1978:520); eller

d) sådan pensio n, livränta ell er från försäkringsanstalt utgående annan

skattepliktig ersättning, som uppgår till högst hälften av det basbelopp som
enligt lage n om allmä n försäkring gällde för året före det år under vilket
ersättningen utges. Vad nu har sagts skall dock ej tillämpas på pension och

vårdbidrag, som utgår på grund av lagen om allmän försäkring, delpension

enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring och på yrkesskadelivrän­

ta eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller
lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd.

'Senaste lydelse 1989:1025.

593

¬

•

t,

SFS 1990:329

22

Skattemyndighet beslutar i fråga om beräkning av preliminär A'M ,

skatt samt debitering av preliminär B-skatt och slutlig, kvarstående och
tillkommande skatt. Skattemyndighet fastställer också avgiftsunderlag för
egenavgifter. Skatt, avgift och ränta enligt denna lag utgår i helt krontal,'

varvid öretal bortfaller.

Beslut som avses i förs ta stycket meddelas av skattemyndigheten i det

län där den skattskyldiges hemortskommun är belägen. Om den skattskyl­
dige saknar hemortskommun beslutar skattemyndigheten i Stockholms
län.

27 § 7 mo m} Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas:

att kommunal inkomstskatt uträknas i en post med ledning av den

skattesats som för inkomståret gäller i beskattningsorten; samt

att egenavgifter enligt lagen (19 81:691) om socialavgifter debiteras på

grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av den
allmänna försäkringskassan.

30 §' Skall enligt 11 kap. 6 § första stycket lagen (196 2:381) om allmän

försäkring pensionspoäng för visst års inkomst av annat förvärvsarbete

tillgodoräknas den skattskyldige trots att tilläggspensionsavgift för året
inte till fullo betalas inom den tid som anges i 29 § a ndra stycket, får

skattemyndigheten efter framställning från den skattskyldige medge befri­
else helt eller delvis från skyldighet att betala avgiften, om ömmande
omständigheter föreligger.

Har här i lande t bosatt skattskyldig avlidit och efterlämnat dödsbodel­

ägare som vid h ans död varit beroende av honom för sin försöijning och
skall dödsboet efter dödsfallet betala kvarstående eller tillkommande
skatt, får skattemyndigheten efter framställning från dödsboet medge be­

frielse helt eller delvis från skyldighet att betala skatten, om ömmande
omständigheter föreligger. Befrielse får avse skatt, som påförts den avlidne
eller, såvitt angår det beskattningsår varunder dödsfallet inträlfade, döds­

bo efter honom. Befrielse får inte avse skatt som påförts på grund av

eftertaxering och som rätteligen skulle ha betalats före dödsfallet.

Skattemyndigheten skall vidta den ändring av beslut om skattebefrielse

som skattemyndighets eller domstols beslut om taxering föranleder.

31

Uträkning av de särskilda skatteposter som ingår i tillkommande

skatt samt debitering av sådan skatt verkställs efter samma grunder, som

har gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt.

Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot höjning av

annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under 25 kronor

uttages ej.

594

' Senaste lydelse 1986; 1288.

Senaste lydelse 1984; 361.

'Senaste lydelse 1984:669.

' Senaste lydelse 1986:474.

¬

Tillkommande skatt skall betalas se nast den 18 1 den uppbördsm ånad

SFS 1990:329

som skattemyndigheten bestämmer, dock inte tidigare än den 18 maj året

efter taxeringsåret.

32 §' På tillkommande skatt skall skattskyldig betala ränta {respiträntä).
Räntebelopp som under stiger femtio krono r påförs inte. Ränta utgår för

visst kalender år efter en ränte sats som motsvara r det av riksb anken fast­

ställda diskonto som gällde vid utgången av närmast föregående kalender­
år med til lägg av tre procentenh eter. Vid beräkning av ränta för tid som
infaller efter utgån gen av det år då skatten debitera s tillämpas dock de n

räntesats som gäller för debiteringsåret.

Vid beräkning av respiträntä gäller,

att i den tillkommande skatten inte inräknas skatt etillägg eller förse­

ningsavgift enligt taxeringslagen och inte heller kvarskatteavgift och respit­
räntä;

att ränta utgår från och med den 1 maj året näst efter taxeringsåret, dock

att ränta på ö-skatteränta, restitutionsränta och skatt, som återbetalts
enligt 68 § 2 mom. och ingår i tillkommande skatt, skall utgå från utgången
av den månad, då beloppet utbetalts; samt

att ränta utgår till och med den månad, då skatten förfaller till betalning.
Ändras debitering av tillkommande skatt sker ny beräkning av ränta.

Bestämmelserna i denna lag om tillkom mande skatt skall tilläm pas på

respiträntä.

32 a § Skattemyndigheten får bef ria en skattskyldig helt eller delvis från
skyldigheten att betala respiträntä, om det finns synnerliga skäl.

39 § 7 m om.^° Vid utbetalning av kontant belop p, som för mottagaren

{arbetslagaren) utgör såd an inkomst av tjänst som i 3 § 2 mom . under 1

första och andra styckena avses {lön), skall den som utbetalar belopp et

{arbetsgivaren) göra avdrag för betalning av preliminär A-skatt som arbets­

tagaren har att betala {skatteavdrag) om inte annat följer av bestämmelser­
na i lag en (198 3:850) om undantag från viss a bestämmelser i uppbörds ­
lagen (1953:272) m.m. Bestämmelser om skyldighet att göra avdrag i vissa
fall när det utbetalade beloppet inte utgör sådan lön finns i lagen
(1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa upp­
dragsersättningar. Bestämmelser om skatteavdrag finns dessutom i lag en
(1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m., lagen
(1990:327) om skatteavdrag från sjukpenning m. m. och lagen (1990:328)
om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning m. m.

Har arbetstagare, vilke n har att vidkännas skatteavdrag för preliminär

A-skatt, att erlägga kvars tående skatt, som har debiterats år et före det år

skatteavdraget skall göras, är arbetsgivaren skyldig att vid utbet alning av
lön g öra skatteavd rag även för sådan skatt. Avd ragsskyldighet föreligger
dock inte, om anställningen är avsedd att vara kortare tid än en vecka. För

betalning av den kvarstående skatten skall arbetsgivaren vid varje utbetal-
ningstillfälle avdraga ett belopp motsvara nde så stor del av skatten som

' Senaste lydelse 1985:407.

Senaste lydelse 1986:474.

595

¬

SFS 1990:329

belöper på utbetalningstilifallet med hänsyn till antalet utbetalningstillfäl-

len före ingången av uppbördsmånaden april. Belopp, som dras av vid
annat utbetalningstillfälle än det första, skall dock avrundas till närmast,
lägre hela antal kronor och återstoden dras av vid det första utbetalnings­

tillfället.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag bortfaller.

44 §" Skattemyndigheten skall övervaka, att arbetsgivare behörigen
fullgör sina skyldigheter enligt bestämmelserna i 39 —43 §§.

På begäran av arbetsgivare eller arbetstagare skall skattemyndigheten

lämna besked i frågor, som angår skyldigheten att verkställa skatteavdrag,

beräknandet av sådant avdrag eller tillämpningen i övrigt av bestämmel­

serna i 3 9-43 §§. Sådana besked skall meddelas av den skattemyndighet

hos vilken arbetsgivaren är registrerad fÖr inbetalning och redovisning av

arbetstagares skatt. Är arbetsgivaren inte registrerad, meddelas besked av
skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren är bosatt. Saknar en arbets­
givare, som är bosatt utomlands eller är utländsk juridisk person, fast
driftställe här i riket, meddelas beskedet av skattemyndigheten i Stock­

holms län.

Skattemyndigheten fär på begäran av arbetsgivare lämna besked beträf­

fande arbetstagares skatteavdrag.

45 § /

Sedan skattsedel på preliminär skatt har utfärdats, får,

om bättre överensstämmelse mellan den preliminära och den motsvarande
slutliga skatten därigenom kan antagas uppkomma, genom jämkning före­
skrivas ändrade grunder fÖr uttag ande av den preliminära skatten. Jämk­

ning skall göras bland annat i följande fall, nämligen

1) då skattskyldig har att erlägga preliminär A-skatt och sådan ändring

har skett i den skattskyldiges civilstånd, vartill hänsyn skall tagas vid
taxering eller debitering under året efter inkomståret;

2) då skattskyldig visar eller, såvitt gäller sambandet mellan honom

tillkommande skattereduktion och makes inkomst, gör sannolikt att preli­

minär A-skatt skall erläggas efter annan kolumn i skattetabellen än som

tidigare har fastställts;

3) då skattskyldig gör sannolikt eller det annars fÖr myndigheten fram­

står såsom troligt, att den preliminära skatten till följd av ändring i

inkomst eller i avdrag fÖr o mkostnader i förvärvskälla eller beträffande

allmänna avdrag eller av annan anledning kommer att avvika från motsva­

rande slutliga skatt;

4) då skattskyldig visar eller myndigheten annars får kännedom om att

den skattskyldiges skatteförmåga har blivit väsentligt nedsatt av anled­

ning, som anges i 50 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370). Jämk­
ning av skäl, som anges i tredje stycket nämnda moment, skall dock inte

ske, om den skattskyldige skall betala preliminär A-skatt och således

bestämmelserna i 41 § 2 mom. är tillämpliga; eller

5) då genom änd ring i inko mstförhållandena eller av annat skäl ändrad

skatteform synes påkallad.

596

" Senaste lydelse 1986:1288. Ändringen innebär bl. a, att andra stycket upp hävs.

" Senaste lydelse 1986: 1288.

¬

I fall, som avses i första stycket under 3), bör såvitt angår preliminär A-

SFS 1990:329

skatt jämkning vidtagas bara då på grund av jämkningen preliminär skatt
skulle uttagas med minst en femtedel högre eller lägre belopp än som utan

jämkning skulle erläggas. Jämkning av preliminär B-s katt i nyss angivna

fall bör göras bara då påräkn elig taxerad inkomst med minst en fe mtedel
över- eller understiger den tidigare antagna inkoms ten, dock med minst

2 000 kr.

Oavsett vad som s ägs i föreg ående stycke, får jämkn ing verkställas om

skillnaden mell an slutli g och annars utgåend e preliminär ska tt skulle bl i

mer betydande eller det är fråga om nedsatt skatteförmåga eller annan

särskild omständighet.

Får en skattemyndighet genom anmälan av skattskyldig eller annars

vetskap om at t preliminär skatt har blivit påförd obehörigen eller med

oriktigt belopp eller att felaktighet har ägt rum vid utskrivandet av skattse­
del, skall myndigheten vidta ga den jämknin g av nämnda skatt, som kan

behövas.

Innan jämkning äger rum, skall den skattskyldige bereda s tillfälle att

yttra sig, om detta inte uppenbarligen är obehövligt.

Jämkning får inte verkställas efter inkomstårets utgång med mindre den

preliminära skatten därigenom nedsätts. Ansökan om sådan jämkning

skall av skattskyldig inges före utgången av april månad året efter inkomst­
året.

46 § /mom. "Beslut om jämkning av preliminär skatt meddelas av den
skattemyndighet, som för inkomståret skall utförda skatts edel avseen de
sådan skatt för den skattskyldige.

Skattskyldig får ge in ansökan om jämkning av preliminär skatt till

skattemyndigheten på den ort där han är bosatt, även om myndigheten
inte är behörig att meddela beslut enligt första stycket. Myndigheten skall

göra den utredning som behövs i ärend et och där efter sända ansökningen

till den myndighet som skall meddela beslutet.

3 mom." Beslut om jämkning, som grundar sig på ansökan av skattskyl­

dig, skall meddelas skyndsamt. Beslutet och, i förekommande fall, den nya

skattsedeln skall genast tillställas den skattskyldige utan kostn ad för den­

ne.

Arbetstagare som har att vidkännas skatteavdrag skall genast till arbets­

givaren överlämna beslut om jämkning och, i förekommande fall, den nya
skattsedeln.

Arbetsgivare skall iakttaga bes lut om jämk ning från och me d det avlö-

ningstillfölle, som infalle r näst efter det två veckor förflutit från det han

fick del av beslutet. Innebär sådant beslu t nedsättning av skatteavd rag i

annat fall än som avs es i 45 § 3 mom., skall beslutet tillämpas red an vid
det avlöningstillfölle som inträffar sedan en ve cka förflutit från det arbets­
givaren fått del a v beslutet eller, om det ej kan ske, det belop p som skulle

ha tillkomm it den skattskyldige om beslutet tillämpats tillstäl las denne
inom fyra dagar efter sistnämnda avlöningstillfölle.

" Senastclydelsc 1979; 489.

" Senaste lydelse 1979:489.

597

¬

SFS 1990:329

49 § 1 mom.^^ Skattemyndigheten får medge skattskyldig anstånd m

att betala skatt, kvarskatteavgift eller ränta,

1. om det kan antas att skatten, kvarskatteavgiften eller räntan kornméf

att avkortas,

" '

2. om den skattskyldige begärt omprövning av ett taxeringsbeslut eller j

annat beslut om skatt, kvarskatteavgift eller ränta eller ett sådant beslut'

överklagats och utgången i ärend et eller målet är oviss eller

3. om den skattskyldige begärt omprövning av ett taxeringsbeslut eller

annat beslut om skatt, kvarskatteavgift eller ränta eller ett sådant beslut
överklagats och betalningen av påfört belopp skulle för den skattskyldige

medföra betydande skadeverkningar eller annars framstå som obillig.

2

Anstånd får medges med högst det belopp som kan antas bli

avkortat eller som betingas av yrkandet i omprövningsärendet eller över­

klagandet.

Kan det i fall som avses i 1 mom . 2 och 3 med hänsyn till den skattskyl­

diges förhållanden och omständigheterna i övrigt antas att det belopp som

avses med anståndet inte kommer att betalas i rätt tid, får anstånd medges
endast om den skattskyldige ställer säkerhet för beloppet. Anstånd får

dock medges utan att säkerhet ställs om anståndsbeloppet är förhållande­

vis ringa eller det annars finns särskilda skäl. Ställd säkerhet får tas i

anspråk när anståndstiden gått ut. I övrigt skall bestämmelserna i lagen
(1978:882) om säkerhet för skattefordringar m.m. tillämpas.

i mom2'' Anståndstiden får, utom när fråga ä r om debiterad, obetald

preliminär skatt, bestämmas till längst tre månader efter beslut med anled­
ning av begäran om omprövning eller överklagandet.

Har den skattskyldiges ekonomiska förhållanden förändrats väsentligt

sedan anståndet beviljades eller finns det annars särskilda skäl får anstån­

det omprövas.

4 mom.'® Den som har fått anstånd enligt 1 eller 2 a mom.skall betala

ränta {anståndsränta) för den del av anståndsbeloppet som skall betalas

senast vid anståndstidens utgång. Vid ränteberäkningen gäller i tillämpliga

delar bestämmelserna i 32 § första stycket.

Anståndsränta utgår från utgången av den månad, då beloppet skulle ha

betalats om anstånd inte medgetts, till och med den månad, då anståndsti­

den gått ut eller, om beloppet betalats dessförinnan, till och med den

månad betalning skett.

Sedan skattemyndigheten ålagt den skattskyldige betalningsskyldighet

för räntebeloppet får det omedelbart drivas in.

Bifalls den skattskyldiges yrkande i om prövningsärendet av skattemyn­

digheten skall erlagd ränta återbetalas. Bifaller domstol ett överklagande
skall erlagd ränta återbetalas sedan domen vunnit laga kraft. På återbetalat

belopp beräknas restitutionsränta. I fråga om ränteberäkningen gäller i
tillämpliga delar bestämmelserna i 69 § 2 mom.

5 wow.'^ Skattemyndigheten får befria en skattskyldig helt eller delv is

från skyldigheten att betala anståndsränta, om det finns synnerliga skäl.

598

"Senastelydelse 1986:1288.

" Senaste lydelse 1986:1288.

" Senaste lydelse 1979:999.

" Senaste lydelse 1980:868.

"Senaste lydelse 1979:999.

¬

50 § " Beslut om anstånd meddelas av den skattem yndighet, som har

SFS 1990:329

utfärdat skattsedel på den skatt som anståndet avser.

Ansökan om anstånd enligt 48 § 2 mom . skall ställas till den skattemyn­

dighet, som a vses i första sty cket, samt ing es eller insändas till fa miljebi­
dragsnämnden i den kommun, som har att utge familjebidrag enligt fa­
miljebidragslagen (1978:520). Sådan ansökan bör av den värnpliktige
göras snarast möjligt och senast inom en månad efter utgå ngen av först
infallande uppbördsmå nad, som anståndet skall avse . Har ansökan inte
inkommit till familjebidragsnämnden inom tre månader efter militär­
tjänstgöringens slut, får ansökningen inte upptagas till prövning.

Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan

kostnad for denne.

I frå ga om anstånd avseen de kvarstående skatt skall bestämmelserna i

46 § 3 mom. andra och tredje styckena samt 47 § tillämpas.

58 § 1 mom}^ Har skattskyldig eller arbetsgivare som gjort skatteavdrag

underlåtit att inbetala skatt i tid och o rdning, som är f öreskriven i denna

lag, skall resta vgift utgå. Denna sk all beräknas efter sex öre fÖ r varje h el
krona av den del av skatten, som sålunda inte har betalats, dock inte
mindre än 50 kronor.

Arbetsgivare, som avses i första sty cket, skall utöver resta vgift erlägga

tilläggsavgift fÖr vaije påbörjad tidrymd av sex månader utöver den första

efter utgången av den uppbördsmånad, under vilken skatten rätteligen
skolat erläggas, intill dess skatten inbetalas eller av skattemyndigheten
fastställs till betalning. Tilläggsavgift skall fÖr vaije sådan tidrymd beräk ­
nas till fyra öre för vaije hel krona av den del av skatten, som inte har

erlagts, dock ej mer an tolv öre för hel krona. Bestämmelserna i denna lag
om restavgift tillämpas även i fråga om tilläggsavgift.

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta moment jämställs med inbe­

talning av skat t att verkställighet har skett elle r säkerhet har tagits emo t

enligt lagen (1978:880) om betaln ingssäkring fÖr skatter, tullar och avgif­

ter.

61 § " För skatt som påförts avlid en person eller, såvitt angår det be­
skattningsår varunder dödsfallet inträffade, dödsbo efter honom, svarar

dödsboet inte med mera än tillgångarna i boet. Är boet skiftat, svarar
dödsbodelägare inte för mera än den på hans lot t belöpande skatten och

inte i nå got fall med mera ä n hans lott i bo et utgör.

68 § / momP Överstiger erlagd preliminär skatt motsvarande slutliga
skatt eller har genom skatteavdrag enligt 40 § 2 mom. andra stycket

innehållits mer än som svarar mot den skatts kyldige påförd kvarst ående

skatt, skall den skattemyndighet som debiterat skatten, skyndsamt ombe­
sörja att det överskjutande beloppet återbetalas till den skattskyldige.

Återbetalning av överskjutande preliminär skatt skall dock ske endast om

skatten tillsammans med ö-skatterä nta, i föreko mmande fall efter avdrag

Senaste lydelse 1979; 489.

Senaste lydelse 1982:1209.

" Förutvarande 61 § upphävd genom 1 990:317.

" Senaste lydelse 1986:1288.

599

.1..

¬

SFS 1990:329

for kvarstående skatt och kvarskatteavgift, uppgår till minst tju

kronor.

^

Efter beslut, som avses i 45 § 2 mom., skall skattemyndigheten utbeta

i beslutet angivet belopp. Detsamma gäller belopp, som anges i besluti;

enligt 45 § 3 mom., i den mån beloppet inbetalats.

Regeringen får forordna att sådan återbetalning av skatt som avses i ^

första stycket, får verkställas av annan än skattemyndighet.

4 mom." Har skattskyldig, som enligt 1 eller 2 mom. är berättigad få

tillbaka erlagt skattebelopp eller som är berättigad till ränta enligt 69 §

1 mom ., inte betalt honom påförd skatt inom i denn a lag föreskriven tid,

äger han utfå endast vad som överstiger det obetalda beloppet och den

restavgift som belöper på detta. Återstoden skall gottskrivas honom till
betalning av den obetalda skatten och restavgiften samt i forekommande

fall tillställas annan skattemyndighet med tillämpning av bestämmelserna

i 3 mo m.

Vad i foregående stycke stadgas skall också tillämpas då skattskyldig, •

vilken enligt 1 mom. är berättigad få tillba ka erlagd preliminär skatt eller
ränta enligt 69 § 1 mom., har att betala tillkommande skatt, som har

debiterats på grund av taxering for inkomst eller förmögenhet for det år i

vartill den preliminära skatten hänför sig eller på grund av sådant beslut,,

om skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324)
som avser samma taxering. Har, då återbetalning enligt 1 mom . skall ske,
den tillkommande skatten inte påförts men kan med fog antagas, att sådan
skatt kommer att påföras på grund av beslut av allmän förvaltningsdom­
stol i mål om taxering eller avgift som nyss har sagts eller av skattemyndig­

het om höjd debitering eller om rättelse av skattelängd, får den preliminä­
ra skatten eller räntan innehållas i avvaktan på att tillkommande skatt
påförs.

69 § 7 mom}^ Om preliminär skatt, som har inbetalats eller som, utan

att så har skett, skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren
gjort skatteavdrag, överstiger den slutliga skatten skall r änta {ö-skatterän-

ta) beräknas på det överskjutande beloppet.

Vid ränteberäk ningen gäller

att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift

enligt taxeringslagen (1990:324);

att i den preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som

avses i 27 § 2 mo m. 3 och som har betalats efter den 30 april året efter

inkomståret;

att det belopp som räntan skall beräknas på, avrundas till närmast lägre

hundratal kronor.

Ränta utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt,

som avses i 27 § 2 mom. 3, betalats efter den 18 januari året efter inkomst­
året men senast den 30 april samma år, skall dock ränta på sådan skatt utgå
för en tid av sex m ånader.

Ränta beräknas på den del av överskjutande belopp som inte överstiger

20 000 kronor enligt den räntesats som motsvarar halva det av riksbanken

600

" Senaste lydelse 1986: 1288.

Senaste lydelse 1988: 1525.

¬

fastställda diskonto som gällde vid utgången av å ret före taxeringsåret och

SFS 1990:329

på övrig del enligt en räntesats som motsvarar Qärdedelen av diskontot.

Räntesatserna bestäms till procenttal med högst en decimal, som i

förekommande fall avrundas uppåt.

Ränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas

inte ut om beloppet understiger 50 kronor.

Ändras debitering eller tillgodoräkning av preliminär skatt eller debite­

ras tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan bestäms
därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den
årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på ö-

skatteränta.

2 mom}'' På skatt, kvarskatteavgift och respitränta, som återbetalas

enligt 68 § 2 mom., och vid utbetalning av skatt eller ränta, som har

innehållits med stöd av 68 § 4 mom. andra stycket, utgår ränta (restitu-

tionsränta). Restitutionsränta utgår för visst kalenderår efter en räntesats

som motsvarar halva det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid

utgången av närmast föregående kalenderår. För tid som infaller efter
utgången av det år då beslut om återbetalning fattas tillämpas dock den
räntesats som gäller för det året. Räntesatsen bestäms till procenttal med
högst en decimal, som i förekommande fall avrundas uppåt. Räntebelopp

som understiger 50 kronor betalas inte ut.

Vid beräkning av restitutionsränta gäller i övrigt, att ränta utgår på

belopp, som senast under taxeringsåret har betalts som preliminär skatt,
från utgången av taxeringsåret och på annat belopp från utgången av den
månad, då det har betalts;

att, om skatt har betalts före den uppbördsmånad, då skatten har förfal­

lit till betalning, skatten anses som betald under nämnda uppbördsmånad;

att, om skatten har betalts i flera poster och restitutionen avser endast

viss del av det sammanlagda skattebeloppet, det för mycket betalda belop­
pet avräknas mot det eller de belopp som sist har betalts; samt

att ränta utgår till och med den månad, då beloppet återbetalas.

Har beslut som föranlett restitutionsränta ändrats på sådant sätt att

ränta inte skulle ha utgått eller utgått med lägre belopp, om ändringsbeslu­
tet hade beaktats vid ränteberäkningen, är den skattskyldige skyldig att

återbetala vad han sålunda har uppburit för mycket. Bestämmelserna i

denna lag om t illkommande skatt skall också tillä mpas på restitutionsrän­

ta.

Om restitutionsränta i särskilda fall föreskrivs i 49 § 4 mom. fjärde

stycket, 69 a § tredje stycket och 75 a § fjärde stycket.

69 a §" Har ett beslut enligt 44 a § meddelats, får skattemyndigheten
enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer besluta att preliminär skatt, som på grund av
arbetet har innehållits dessförinnan enligt denna lag, skall överföras till

den främmande staten för att gottskrivas arbetstagaren där.

Har viss inkomst eller förmögenhet beskattats såväl här i riket som i en

stat med vilken Sverige har ingått avtal för undvikande av dubbelbeskatt-

Senaste lydelse 1986:474.

Senaste lydelse 1986: 1288.

601

¬

/t

SFS 1990:329

ning, får for beskattningsåret inbetald skatt överföras till den främmån

staten för att gottskrivas den skattskyldige där, i den mån den svett
skatten sätts ned genom avräkning av den utländska skatt som belöper

inkomsten eller förmögenheten eller genom att inkomsten eller förmögen-!
heten undantas från beskattning. En sådan överföring får dock göras bara
till den del som den inbetalda skatten inte behövs för betalning av svensk

skatt för beskattningsåret.

På skatt som överförs enligt andra stycket skall restitutionsränta utgå till

den skattskyldige. I fråga om ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna i 69 § 2 mo m.

Fordran på skatt som skall överföras får inte överlåtas.
Beslut om överföring enligt andra stycket meddelas av regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer.

72

Riksskatteverket leder och ansvarar för skatteförvaltningens verk- , |

samhet enligt denna lag och lagen (1984:66 8) om uppbörd av socialavgif- W

ter från arbetsgivare. Skattemyndigheten ansvarar för verksamheten i '
länet.

73

Bestämmelserna i 3 kap. 17 § taxeringslagen (1990:324) gälleri

tillämpliga delar i fråga om uppgifter i preliminära självdeklarationer och

andra handlingar, som har avlämnats eller tillhandahållits enligt bestäm­

melserna i denna lag eller u pprättats eller för granskning omhändertagits

av en myndighet vid s kattekontroll.

Handlingar som avses i första stycket skall förvaras under samma tid'

som motsvarande självdeklarationer vid årlig taxering.

602

75

Om arbetsgivare utan skälig anledning underlåter att göra avdrag

för preliminär eller kvarstående skatt, är han ansvarig för skatt, som

skatteavdraget skulle ha avsett, till belopp som svarar mot vad han har

underlåtit att avdraga. Gäller arbetsgivarens ansvarighet på grund av
underlåtenhet att göra avdrag för preliminär skatt arbetstagare, som ej är
känd, skall vad arbetsgivaren har underlåtit att avdraga anses utgöra 40
procent av den lön på vilken skatteavdrag skulle ha gjorts.

Fråga om arbetsgivares betalningsskyldighet enligt första stycket skall

prövas av den skattemyndighet som avses i 44 § andra stycket.

Åläggs betalningsskyldighet arbetsgiv are på grund av underlåtenhet att

göra avdrag för preliminär skatt, innan slutlig skatt har debiterats för det

inkomstår under vilket skatteavdraget skulle ha gjorts, skall betalnings­

skyldighet för skattebeloppet åläggas också arbetstagaren, om han är känd.

Beloppet får indrivas hos arbetstagaren i s amma ordning som gäller för
restförd skatt.

Om arbetstagare blir känd först sedan betalningsskyldighet har ålagts

arbetsgivaren, men före debiteringen av slutlig skatt som avses i tredje

stycket, skall betalningsskyldighet för skattebeloppet åläggas arbetstaga­

ren. Blir arbetstagaren känd senare än som har sagts nu skall beslut

Senaste lydelse 1986: 1288. Ändringen innebär bl.a. att andra —fjärde sty ckena

upphävs.

"Senaste lydelse 1980 : 1088,

Senaste lydelse 1986: 1288.

r, •

¬

eddelas om hur stor del av arbetstagarens kvarstående eller tillkomman-

SFS 1990:329

•de skatt som omfattas av arbetsgivarens betalningsskyldighet.

• Betalningsslcyldighet får i fall som avses i tredje eller Qärde styck et

åläggas arbetstagaren också efter det att slutlig skatt har debiterats, om det

med fog kan antagas att tillkommande skatt kommer att påföras honom.

(Se vidare anvisningarna.)

75 a §^' Har betalningsskyldighet enligt 75 § ålagts både arbetsgivare och

arbetstagare och vistas arbetstagaren på kän d ort inom riket, f år arbetsgi­

varen krävas endast om det kan antagas att arbetstagaren har underrättats

om sin skyldighet att betala skattebeloppet.

Efterkommer arbetsgivaren inte anmodan att betala beloppet, får det

uttagas i den or dning som stadgas i fråga om indri vning av skatt. Införsel

får dock ej beviljas.

Arbetsgivare eller arbetstagare, som är skyldig att betala mot underlätet

skatteavdrag svarande belopp, skall också betala restavgift på bel oppet.

Om arbetsgivare efter omprövning eller överklagande av skattemyndig­

hets beslut har funnits inte vara ansvarig för arbetstagares skatt, skall

skattemyndigheten till arbetsgivaren återbetala skatt, som han har be talat

för arbetstagaren, samt betald restavgift. På skattebeloppet beräknas resti-

tutionsränta. I fråga om ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar bestäm­

melserna i 69 § 2 mom.

Står arbetsgivare i skul d för restförd skatt eller a rbetstagares skatt, för

vilken beta lningsskyldighet har ålag ts honom, har han doc k rätt att få ut

endast vad som översti ger det obetalda skattebeloppet och restavgift. I
lagen (1985:1 46) om avräkni ng vid återbeta lning av skatter oc h avgifte r
finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.

Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall, om in drivnings­

kvitto överlämnas till arbetsgivaren, nämnda förhållande anmärkas på
indrivningskvittot.

75 b §" Har ett beslut om betalningsskyldighet enligt 75 § överk lagats
eller kan annars betalningsskyldigheten antas komma att sättas ned får
skattemyndigheten medge anstånd med betalni ngen. Därvid gäller 49 § 1,

2 och 3 — 5 mom. i tillämpliga delar.

78 § / mom}'^ Arbet sgivare, som enli gt lag är sk yldig föra handelsböc­

ker, skall ha sin bokföring så ordnad att därav framgår arbetstagares namn,

lönebelopp och skattea vdrags belopp . Om skattsedel eller skattekort har

företetts för arbetsgivaren skall också framgå arbetstagares födelsetid och

mantalsskrivningsadress samt nummer på för honom utfärdad skattsedel.

Också annan arbetsgivare än i för sta stycket sägs, som har att verkställa

skatteavdrag på arbetstagares lön, är skyldig att i enahanda omfattning

föra anteckningar i hä nseenden som har sagts nyss.

För kontroll av att bestämmelserna om sk atteavdrag har följts får revi­

sion verkställas hos sådan arbetsgivare, som avses i första och andra

" Senaste lydelse 1986:1288.

" Senaste lydelse 1986:1288.

"Senaste lydelse 1986:1288.

603

¬

SFS 1990:329

:V''

Styckena. Beslut om revision meddelas av ri ksskatte verket eller skatt

dighet. I övrigt gäller i fråga om revision i tillämpliga d elar bestämm

na i 3 kap. 8-14 §§ taxeringslagen (1990:324).

2 mom}^ Det åligger varje arbetsgivare att efter anmaning av ska

myndigheten lämna uppgift om anställda arbetstagare, utbetalda löner och'
beloppet av verkställda skatteavdrag.

83 §" Hörsammar inte skattskyldig anmaning att avlämna preliminär
självdeklaration eller att komplettera sådan deklaration eller att för jämk­

ning inkomma med för den skattskyldige utfärdad skattsedel på preliminär'

skatt, eller

underlåter någon att hörsamma anmaning enligt 19 eller 54 §, eller
underlåter arbetsgivare, som är skyldig att göra skatteavdrag, att fullgöra '

sådan skyldighet eller gör han s katteavdrag med för lågt belopp, eller

fullgör arbetsgivare inte vad som åligger eller åläggs honom enligt 43 §,

55 § 1 mom. första stycket eller 78 §,

får skattemyndigheten förelägga den försumlige vite.

j

Vite får inte föreläggas staten, kommun eller tjänsteman i tjänsten.

;

Har vitet förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringslagen •

(1990:324) eller i lagen (19 90:325) om självdeklaration och kontrollupp-'

gifter prövas en fråga om uttagande av den länsrätt som är behörig enligt [

nämnda lagar.

!

Vid prövning av ansökan om utdömande av vite får även vitets lämplig­

het bedömas.

1 överklagande m. m.

84 §"• Har slutlig, kvarstående eller tillkommande skatt debiterats med

för högt belopp eller överskjutande preliminär skatt tillgodoräknats med

för lågt belopp eller föreligger annan felaktighet till den skattskyldiges
nackdel i hans sk attsedel, äger den skattemyndighet som utfärdat skattse­

deln vidtaga rättelse.

f

Föreligger motsvarande felaktighet i beslut om arbetsgivares ansvarighet;

för arbetstagares skatt, äger den skattemyndighet som meddelat beslutet i
vidtaga rättelse.

t

1 fråga om omprövning av beslut om fastställande av avgiftsunderlag för;

egenavgifter gäller bestämmelserna i 8 a § lagen (1959: 551) om beräkning •

av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk­

ring.

Beslut om debitering till följd av taxeringsbeslut skall omprövas på i

begäran av den skattsky ldige. Den skattskyldiges begäran skall ha kom mit
in till skatte myndigheten inom tid som anges i 4 kap. 9 § taxeringslagen

(1990:324).

604

Senaste lydelse 1986; 1288.

, ,

'• Senast e lydelse 1986: 1288, Ändring en innebär bl. a. att tredje och femte styckena <

upphävs.

'"Senaste lydelse 1979:489.

¬

, § 1 mom?'' Skattemyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas

SFS 1990:329

hös länsrätten av skatt skyldig, arbetsgivare och riksska tteverket, om inte

ähnat följer av andra stycket. I fråga om beslut om fastställande av avgifts­

underlag för egenavgifter gäller vad som föreskrivs i 11 -13 §§ lagen

(1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Beslut om revision enligt 78 § 1 mom. och beslut varigenom vite har

förelagts får inte överklagas. Inte heller beslut enlig t 55 § 1 mom. första

stycket och 55 § 2 mom. andra stycket samt beslu t rörande framställning

om försättande i konkurs, ackordsförslag och avskrivning av skatt får
överklagas.

Den skattskyldiges eller arbetsgivares överklagande skall vara skr iftligt

och ha kommit in inom två månader från den dag kla ganden fick del av

beslutet. Vid ö verklagande av beslut om debi tering till följd av ta xerings­

beslut gäller bestämmelserna i 6 kap. 3 § taxeringslagen (1990:324).

Överklagande av riksskatteverket skall vara s kriftligt och ha ko mmit in

inom två måna der från den dag beslutet meddelades.

Riksskatteverket får hos länsrätten yrka att arbetsgivare åläggs ansvarig­

het för arbetstagares skatt.

86 § 7 mom?^ Bestämmelserna i 6 kap. 5 —7§§ taxeringslagen

(1990:324) gäller när en skattskyldig eller en arbetsgivare överklagat skat­

temyndighetens beslut.

86 a

Bestämmelserna i 6 kap. 1 0-19 och 21—2 3§§ tax eringslagen

(1990:324) gäller för mål enligt denna lag . Vad s om sägs om skattskyldig
gäller även arbetsgivare.

I fråga om överkl agande av länsrätten s eller kamm arrättens beslut be­

träffande beräkning av avgiftsunderlag för egenavgifter gälle r vad som

föreskrivs i 1 2 och 13 §§ lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrun­

dande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

86 b § Länsrättens beslut om preliminär taxering, sättet för att ta ut

preliminär skatt, debitering eller jämkning av sådan skatt, verkställande av

skatteavdrag och anstånd med att betala in sk att får inte öv erklagas. Vad

som sagts nu gäll er dock inte beslut med anledning av en begä ran enligt

44 § om besked angående skyldigheten att verkställa skatteavdrag.

1. Denna lag träder i kra ft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med

den I janua ri 1991.

2. Äldre bestämmelser i 27 § gäller fortfarande i fråga om 1990 och

tidigare års taxeringar.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för framställningar enligt 30 §

som kommit in til l länsrätten före den I januar i 1991.

4. Äldre bestämmelser i 3 2 § gäller fortfarande i fråga om respitränta på

tillkommande skatt avseende 1989 och tidigare års taxeringar.

" Senaste lydelse 1986; 1288.

" Senaste lydelse 1986:1288.

" Senaste lydelse 1986; 1288.

505

¬

SFS 1990:329

5. De nya bestämmelserna i 32 a § tillämpas på respitränta som

efter utgången av år 1990.

'

6. Äldre bestämmelser i 4 9 § 4 mom. gäller fortfarande i fråga om,s

som förfallit till betalning fbre den 1 ja nuari 1991.

„

7. De nya bestämmelserna i 49 § 5 mom. tillämpas på anstån dsränta

som påförts efter utgången av år 1990.

-1

8. Äldre bestämmelser i 58 § gäller fortfarande i fr åga om res tavgift på

skatt som förfaller till betalning före den 1 februari 1991.

,r

9. Äldre bestämmelser i 84 §, 85 § 1 mom., 86 § I mom . och 86 a § gäller

for beslut som har meddelats fore den 1 januari 1991. De nya bestämmel- v
serna om riksskatteverkets överkla ganderätt och om företrädare for d et -

allmänna tillämpas dock från och med den 1 januari 1991 även omj
beslutet meddelats dessförinnan.

,j

På regeringens vägnar

. •,

ERIK ÅSBRINK

Nils Dexe

(Finansdepartementet)

¬