SFS 2004:228 Lag om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk författningssamling
Lag
om beskattning av viss privatinförsel av
tobaksvaror;
utfärdad den 29 april 2004.
Enligt riksdagens beslut
1
föreskrivs följande.
1 §
En enskild person som har förvärvat och som själv för sitt eller sin fa-
miljs personliga bruk till Sverige transporterar
1. cigaretter från Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien eller
Ungern,
2. cigaretter eller röktobak från Estland, eller
3. cigaretter, cigariller, cigarrer eller röktobak från Tjeckien
skall, om inte annat följer av 2 §, betala skatt med
88 öre/styck för cigaretter,
56 öre/styck för cigariller och cigarrer och
630 kronor/kg för röktobak.
I denna lag förstås med
cigarill
: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.
Skatt enligt första stycket skall tas ut under de övergångsperioder som
anges i 2 §.
2 §
Skatt enligt 1 § skall inte tas ut till den del införseln uppgår till högst
följande kvantiteter tobaksvaror, eller en proportionell blandning av dessa
varor, från respektive medlemsstat i Europeiska unionen under de över-
gångsperioder som anges i följande uppställning.
Medlemsstat
Produkter
Övergångsperiodens slut
Tjeckien
200 cigaretter eller
31 december 2007
100 cigariller eller
31 december 2006
50 cigarrer eller
31 december 2006
250 gram röktobak
31 december 2006
Slovenien
200 cigaretter
31 december 2007
Polen
200 cigaretter
31 december 2008
Slovakien
200 cigaretter
31 december 2008
Ungern
200 cigaretter
31 december 2008
Estland
200 cigaretter eller
31 december 2009
250 gram röktobak
31 december 2009
1
Prop. 2003/04:117, bet. 2003/04:SkU30, rskr. 2003/04:201.
SFS 2004:228
Utkom från trycket
den 11 maj 2004
2
SFS 2004:228
Medlemsstat
Produkter
Övergångsperiodens slut
Lettland
200 cigaretter
31 december 2009
Litauen
200 cigaretter
31 december 2009
En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in tobaks-
varor i landet finns i 13 § tobakslagen (1993:581).
3 §
Vad som sägs i 1 och 2 §§ gäller inte sådan införsel som avses i 3 kap.
3 § tullagen (2000:1281) eller sådan införsel som sker under sådana omstän-
digheter att förutsättningar skulle finnas att medge återbetalning av skatt en-
ligt 31 d § lagen (1994:1563) om tobaksskatt.
4 §
Den som för in en vara för vilken skatt skall betalas enligt denna lag
skall vid införseln självmant deklarera detta. Deklarationen skall lämnas på
heder och samvete. Om införseln görs på bemannad tullplats skall deklara-
tionen lämnas till tulltjänsteman. I andra fall skall deklarationen lämnas till
Skatteverket och ha kommit in senast fem dagar efter det att införseln gjor-
des.
Skatteverket beslutar om den skatt som skall betalas för varje skattepliktig
införsel. Har deklaration lämnats till tulltjänsteman på bemannad tullplats el-
ler påträffas en skattepliktig vara vid deklarationskontroll skall Tullverket
för Skatteverkets räkning besluta om skatten och får i samband därmed upp-
bära skatten, samt vidta nödvändig skattekontroll.
5 §
Skatt enligt denna lag skall betalas senast två veckor efter dagen då ett
beslut enligt 4 § andra stycket meddelades. Skatten skall betalas genom in-
sättning på ett särskilt konto. Betalning anses ha skett den dag då den har
bokförts på det särskilda kontot.
6 §
Dröjsmålsavgift skall tas ut om skatt inte betalas inom den tid som
anges i 5 §. Därvid tillämpas bestämmelserna om dröjsmålsavgift i lagen
(1997:484) om dröjsmålsavgift.
I fråga om skatt och avgift enligt denna lag tillämpas bestämmelserna om
indrivning och verkställighet i 20 kap. samt 23 kap. 7 och 8 §§ skattebetal-
ningslagen (1997:483). Det belopp som anges i 20 kap. 1 § första stycket 2
skattebetalningslagen skall dock vid tillämpning av denna lag i stället vara
100 kronor.
7 §
Har en enskild person vid fullgörande av deklarationsskyldighet enligt
4 § första stycket lämnat uppgift som befinns oriktig, skall en särskild avgift
påföras honom. Avgiften är femtio procent av det skattebelopp som inte
skulle ha påförts honom om den oriktiga uppgiften hade godtagits.
Har en enskild person fört in vara för vilken skatt skall betalas enligt
denna lag utan att deklarera detta, skall en särskild avgift påföras honom.
Avgiften är femtio procent av den skatt som påförts honom.
8 §
Skatteverket skall påföra särskild avgift enligt 7 §. I fall där den orik-
tiga uppgiften lämnats i en deklaration direkt till Tullverket eller det vid
3
SFS 2004:228
kontroll som Tullverket företagit framkommit att deklaration inte lämnats
skall Tullverket för Skatteverkets räkning påföra särskild avgift.
Bestämmelserna i 5 § och 6 § första stycket gäller även i fråga om särskild
avgift.
9 §
Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att lämna de-
klaration enligt 4 § första stycket eller i en sådan deklaration lämnar oriktig
uppgift eller underlåter att lämna föreskriven uppgift och därigenom ger
upphov till fara för att skatt enligt denna lag undandras det allmänna döms
till böter. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.
10 §
Den som frivilligt vidtar åtgärd som leder till att skatt som avses i 9 §
kan påföras med rätt belopp, döms inte till ansvar enligt 9 §.
11 §
Särskilda bestämmelser om förundersökning, tvångsmedel, åtal m.m.
vid brott enligt 9 § finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.
12 §
Om en vara förs in för vilken skatt skall betalas enligt denna lag får
Tullverket omhänderta varan om det finns en påtaglig risk att den skattskyl-
dige inte kommer att betala skatten.
En omhändertagen vara får inte lämnas ut förrän skatt och särskild avgift
som påförts enligt denna lag har betalats. Omhändertagandet skall upphävas
om skatten och avgiften betalas eller beslutet att påföra skatt upphävs.
13 §
Tullverket får besluta att en vara som är omhändertagen enligt 12 §
skall förverkas om beslut om skatt och särskild avgift enligt denna lag har
vunnit laga kraft och skatten och avgiften inte har betalats inom en månad
räknat från den dag då beslutet vann laga kraft.
14 §
Skyldighet att betala skatt och särskild avgift som påförts enligt
denna lag består även efter det att varorna förverkats.
15 §
När beslut om förverkande enligt denna lag vunnit laga kraft skall va-
ran förstöras genom Tullverkets försorg.
16 §
Ändras ett beskattningsbeslut i en fråga som föranlett särskild avgift
skall domstolen vidta den ändring av beslutet om särskild avgift som föran-
leds av beskattningsbeslutet.
17 §
Särskild avgift tas inte ut vid rättelse av en uppenbar felräkning eller
misskrivning eller vid frivillig rättelse av en oriktig uppgift.
Särskild avgift får efterges, om den oriktiga uppgiften eller den underlåtna
anmälningsskyldigheten framstår som ursäktlig eller det med hänsyn till om-
ständigheterna framstår som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften.
18 §
Bestämmelserna om eftergift av särskild avgift skall beaktas även om
yrkande om detta inte framställts.
19 §
Beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdom-
stol.
2*
SFS 2004:228–273
4
SFS 2004:228
Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00
Elanders Gotab, Stockholm 2004
Skatteverket för det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol. Pröv-
ningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut som meddelats av Tullverket enligt denna lag får överklagas av
Skatteverket.
20 §
Vid handläggning av frågor om omhändertagande, förverkande samt
särskild avgift i länsrätt eller kammarrätt skall muntlig förhandling hållas,
om enskild part begär det. Muntlig förhandling behöver dock inte hållas om
det är uppenbart obehövligt. Enskild part skall upplysas om rätten till munt-
lig förhandling.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2004.
På regeringens vägnar
BOSSE RINGHOLM
Carl Gustav Fernlund
(Finansdepartementet)