SFS 1996:661 Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

SFS 1996:661
Utkom från trycket
den 20 juni 1996

999

1

Prop. 1995/96:170, bet. 1995/96:JuU23, rskr. 1995/96:277.

Lag
om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200);

utfärdad den 6 juni 1996.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen

(1994:200)

dels att 19 kap. 10 § skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 19 kap. 10 § skall utgå,
dels att 7 kap. 2 §, 16 kap. 17 § och 19 kap. 12 § skall ha följande lydel-

se,

dels att rubriken närmast före 20 kap. 9 § skall lyda "Överklagande av

allmän förvaltningsdomstols beslut",

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 16 kap. 18 §, av följande

lydelse.

1000

SFS 1996:661

7 kap.

2 §2 Vid omsättning som anges i 3 och 4 §§ beräknas beskattnings-
underlaget med utgångspunkt i det i nämnda paragrafer angivna värdet. Be-
skattningsunderlaget utgörs av detta värde minskat med

1. 20 procent när skattesatsen enligt 1 § är 25 procent,

2. 10,71 procent när skattesatsen är 12 procent, och
3. 5,66 procent när skattesatsen är 6 procent.
Vid omsättning som medför skattskyldighet enligt 1 kap. 2 § första

stycket 2-4 utgörs dock beskattningsunderlaget av det i 3 § angivna värdet
utan sådan minskning som anges i första stycket.

I 9 a kap. finns särskilda bestämmelser om beräkning av beskattningsun-

derlaget vid omsättning i vissa fall av begagnade varor, konstverk, samlar-
föremål och antikviteter.

19 b kap. finns särskilda bestämmelser om beräkning av beskattningsun-

derlaget vid omsättning i viss resebyråverksamhet.

16 kap.

17 § Om någon i egenskap av företrädare för en skattskyldig som är

juridisk person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala in

skatt inom den tid som anges i 1 och 5 §§, är han tillsammans med den

skattskyldige betalningsskyldig för skatten. Om företrädaren uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet lämnat uppgifter som föranlett att den skatt-
skyldige tillgodoförts överskjutande ingående skatt enligt 8 § med för stort
belopp, är han tillsammans med den skattskyldige skyldig att betala tillbaka
beloppet.

Betalningsskyldighet som följer av första stycket får jämkas eller efterges

om det finns särskilda skäl.

Talan om att ålägga betalningsskyldighet skall föras vid allmän domstol.

Talan får inte väckas sedan den skattskyldiges betalningsskyldighet för
skatten har fallit bort enligt lagen (1982:188) om preskription av skatte-
fordringar m.m.

Den som fullgjort betalningsskyldigheten för skatten enligt första stycket

får söka beloppet åter av den skattskyldige.

Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller vid regressford-

ran enligt fjärde stycket.

18 § Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet enligt 17 § får
indrivning ske i samma ordning som gäller för skatt. Detsamma gäller i fall

då en bolagsman enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och
enkla bolag skall svara för ett handelsbolags skuld avseende skatt enligt
denna lag.

19 kap.

12 §3 En ansökan om återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§ skall göras i
den form som föreskrivs i denna lag för deklaration av ingående skatt i en

2

Senaste lydelse 1995:1365.

3

Senaste lydelse 1994:498. Ändringen innebär att andra stycket upphävs.

verksamhet som medför skattskyldighet. För den som ansöker om sådan

återbetalning gäller vad som föreskrivs i 12-18 och 20-22 kap. i fråga om

den som är skattskyldig, om inget annat följer av 13 §.

SFS 1996:661

1001

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

På regeringens vägnar

THOMAS ÖSTROS

Lennart Hamberg
(Finansdepartementet)