SFS 1994:200 Mervärdesskattelag

Mervärdesskattelag;

SFS 1994:200
Utkom från trycket
den 26 april 1994

utfärdad den 30 mars 1994.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande.

FÖRSTA AVDELNINGEN

Materiella bestämmelser

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 § Mervärdesskatt skall betalas till staten enligt denna lag

1. vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är

skattepliktig och görs i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs här i
landet,

2. vid sådan omsättning inom landet av tjänster angivna i 5 kap. 4 och

7 §§ som är skattepliktig och görs i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs
utomlands, eller

3. vid sådan införsel av varor till landet som är skattepliktig.
Vad som utgör införsel anges i 9 §. Vad som utgör omsättning anges i

2 kap. Huruvida en omsättning eller införsel är skattepliktig anges i 3 kap.
Vad som är yrkesmässig verksamhet och under vilka förutsättningar den
skall anses bedriven här i landet anges i 4 kap. I vilka fall en omsättning
anses ha gjorts inom landet anges i 5 kap.

2 § Skyldig att betala mervärdesskatt (skattskyldig) är

1. för sådan omsättning som anges i 1 § första stycket 1: den som omsät-

ter varan eller tjänsten,

2. för sådan omsättning som anges i 1 § första stycket 2: den som förvär-

var tjänsten, och

3. för införsel: den som är tullskyldig enligt tullagen (1987:1065) för den

införda varan.

Särskilda bestämmelser om vem som i vissa fall är skattskyldig finns i

6 kap. och 9 kap.

Tidpunkten för skattskyldighetens inträde

3 § Skyldigheten att betala skatt enligt 1 § vid omsättning inträder när
varan har levererats eller tjänsten har tillhandahållits eller när varan eller
tjänsten har tagits i anspråk genom uttag. Om dessförinnan den som

omsätter varan eller tjänsten får ersättning helt eller delvis för en beställd
vara eller tjänst, inträder skattskyldigheten i stället när ersättningen infly-
ter kontant eller på annat sätt kommer den som omsätter varan eller
tjänsten till godo.

Med leverans av en vara förstås att varan avlämnas eller att den sänds

till en köpare mot postförskott eller efterkrav.

1

Prop. 1993/94:99, bet. 1993/94: SkU29, rskr. 1993/94:170.

343

SFS 1994:200

Bestämmelsen i första stycket andra meningen gäller endast om omsätt-

ningen är skattepliktig när ersättningen kommer den som omsätter varan
eller tjänsten till godo.

4 § I stället för vad som föreskrivs i 3 § gäller i fråga om upplåtelse av
avverkningsrätt till skog i de fall som avses i punkt 1 femte stycket av
anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928: 370) att skattskyldig-
heten inträder allteftersom betalningen tas emot av upplåtaren.

5 § Vid införsel inträder skattskyldigheten vid den tidpunkt då varan
skall anmälas till förtullning enligt bestämmelserna i tullagen (1987:1065).

Innebörden av vissa uttryck i denna lag

6 § Med vara förstås materiella ting, bland dem fastigheter och gas, samt

värme, kyla och elektrisk kraft. Med tjänst förstås allt annat som kan
tillhandahållas i yrkesmässig verksamhet.

7 § Vad som föreskrivs i fråga om verksamhet avser såväl hela verksam-
heten som en del av verksamheten. I 13 och 14 kap. avses dock hela

verksamheten om inte något annat anges.

Med verksamhet som medför skattskyldighet förstås en sådan verksam-

het i vilken omsättning av varor eller tjänster medför skattskyldighet enligt
2 § första stycket 1.

8 § Med utgående skatt förstås sådan skatt som skall redovisas till staten

vid omsättning eller införsel enligt 1 §.

Med ingående skatt förstås sådan skatt vid förvärv eller införsel som

anges i 8 kap. 2 §.

9 § Med införsel avses vad som vid tillämpning av tullagen (1987:1065)
utgör införsel.

10 § Med export avses en sådan omsättning utomlands av varor eller

tjänster som görs i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs här i landet.

11 § Med fastighet förstås

1. vad som enligt jordabalken utgör eller tillhör fastighet, dock inte

egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken (industritillbehör),

2. byggnader, ledningar, stängsel och liknande anläggningar som för

stadigvarande bruk anbragts i eller ovan jord och som tillhör någon annan
än ägaren till jorden, och

3. egendom som avses i 2 kap. 2 § jordabalken även om byggnaden

tillhör annan än ägaren till jorden eller om egendomen tillförts byggnaden
av någon annan än ägaren till byggnaden.

12 § Med verksamhetstillbehör förstås annan maskin, utrustning eller

särskild inredning än industritillbehör, om den tillförts sådan byggnad
eller del av byggnad som är inrättad för annat än bostadsändamål och den

344

SFS 1994:200

anskaffats för att direkt användas i en särskild verksamhet som bedrivs på
fastigheten.

13 § Med personbil förstås även lastbil med skåpkarosseri och buss, om

fordonets totalvikt är högst 3 500 kilogram.

14 § Med beskattningsår förstås beskattningsår enligt kommunalskatte-

lagen (1928:370) eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Om skatt enligt denna lag hänför sig till en verksamhet för vilken

skattskyldighet inte föreligger enligt någon av de nämnda lagarna, förstås
med beskattningsår:

1. kalenderåret, eller

2. räkenskapsåret, om detta är brutet och överensstämmer med vad som

anges i 12 § bokföringslagen (1976:125).

15 § Med utländsk företagare förstås en fysisk person som inte är bosatt
här i landet eller stadigvarande vistas här och en juridisk person som inte
på grund av registrering, platsen för styrelsens säte eller annan sådan
omständighet är att anse som svensk juridisk person.

16 § Med staten avses inte de statliga affärsverken. Med kommun förstås

kommun och landsting enligt kommunallagen (1991:900).

17 § Med jämförlig handling i uttrycket faktura eller jämförlig handling

avses avräkningsnota, kvitto, köpehandling och liknande handling. Med
handling avses även upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat
sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.

2 kap. Omsättning

1 § Med omsättning av vara förstås att en vara överlåts mot ersättning.

Med omsättning av tjänst förstås att en tjänst mot ersättning utförs, över-
låts eller på annat sätt tillhandahålls någon.

Med omsättning av vara eller tjänst, förstås också att en vara eller en

tjänst tas i anspråk genom uttag enligt 2 — 8 §§.

Uttag av varor

2 § Med uttag av vara förstås att den som är skattskyldig

1. tillgodogör sig en vara ur verksamheten för privat ändamål,

2. överlåter en vara till någon annan utan ersättning eller mot ersättning

som understiger marknadsvärdet, eller

3. för över en vara från en verksamhet som medför skattskyldighet eller

rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9 —13 §§ till en
verksamhet som inte alls eller endast delvis medför skattskyldighet eller
sådan rätt till återbetalning.

345

SFS 1994:200

3 § Vad som sägs i 2 § om uttag av varor gäller endast om den skattskyl-
dige har haft rätt till avdrag för eller återbetalning enligt 10 kap. 9—13 §§
av den ingående skatten vid förvärvet av varan.

Uttag av tjänster i allmänhet

4 § Med uttag av tjänst förstås sådana åtgärder som anges i 5 - 8 §§.

5 § När det är fråga om tjänster som den skattskyldige normalt omsätter
till utomstående mot ersättning anses det som uttag av tjänst att den
skattskyldige

1. personligen utför en tjänst åt sig för privat ändamål, under förutsätt-

ning att han som ett led i detta tar ut vara av mer än ringa värde,

2. på annat sätt tillhandahåller en tjänst åt sig själv för privat ändamål,

exempelvis genom att låta en anställd utföra tjänsten eller genom att
använda en tillgång som hör till verksamheten, eller

3. utför, överlåter eller på annat sätt tillhandahåller en tjänst åt någon

annan utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvär-
det.

När en tillgång som hör till verksamheten används av den skattskyldige

eller någon annan anses det som uttag av tjänst endast om värdet av
användandet är mer än ringa.

6 § När det är fråga om tjänster som den skattskyldige normalt inte
omsätter till utomstående mot ersättning anses det som uttag av tjänst att
den skattskyldige

1. tillhandahåller serveringstjänster åt sin personal utan ersättning eller

mot ersättning som understiger marknadsvärdet,

2. för privat ändamål själv använder eller låter någon annan använda en

personbil eller motorcykel som utgör en tillgång i eller har förhyrts för
verksamheten och den skattskyldige har haft rätt till avdrag för eller
återbetalning enligt 10 kap. 9—13 §§ av den ingående skatten vid förvärvet
eller, i fråga om förhyrning, av hela den ingående skatten som hänför sig
till hyran, eller

3. i annat fall än som avses i 2, för privat ändamål själv använder eller

låter någon annan använda en vara, som är en omsättningstillgång i
verksamheten.

Första stycket 2 och 3 gäller endast om värdet av användandet är mer än

ringa.

Uttag av vissa tjänster på fastighetsområdet

7 § Med uttag av tjänst förstås även att den skattskyldige utför eller
förvärvar sådana tjänster som anges i andra stycket och tillför dem en egen
fastighet som enligt kommunalskattelagen (1928:370) utgör omsättnings-
tillgång i byggnadsrörelse, om han i byggnadsrörelsen både tillhandahåller
tjänster åt andra (byggnadsentreprenader) och utför tjänster på sådana
egna fastigheter.

Första stycket gäller

1. byggnads- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och under-

håll, och

2. ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster.

346

SFS 1994:200

Första stycket gäller också om tjänsterna utförs av den skattskyldige på

en egen fastighet som utgör tillgång i rörelsen men inte är en sådan
omsättningstillgång som avses i första stycket.

8 § Med uttag av tjänst förstås vidare att en fastighetsägare utför sådana
tjänster som anges i andra stycket på en egen fastighet som utgör tillgång i
en yrkesmässig verksamhet som varken medför skattskyldighet eller rätt
till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9—13 §§. Detta gäller
dock endast om de nedlagda lönekostnaderna för tjänsterna under beskatt-

ningsåret överstiger 150000 kronor, inräknat skatter och avgifter som
grundas på lönekostnaderna.

Första stycket gäller utförande av

1. byggnads- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och under-

håll,

2. ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster, och
3. lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighetssköt-

sel.

3 kap. Skattepliktig omsättning och införsel

Generell skatteplikt

1 § Omsättning av varor och tjänster samt införsel är skattepliktiga om
inget annat anges i detta kapitel.

Undantag på fastighetsområdet

2 § Från skatteplikt undantas omsättning av fastigheter samt överlåtelse
och upplåtelse av arrenden, hyresrätter, bostadsrätter, tomträtter, servi-
tutsrätter och andra rättigheter till fastigheter.

Undantaget från skatteplikt omfattar också tillhandahållande av lokaler

eller andra anläggningar eller del av dessa för sport- eller idrottsutövning
samt i samband därmed upplåtelse av verksamhetstillbehör eller annan
inredning för sport- eller idrottsutövning.

Undantaget för upplåtelse av nyttjanderätter till fastigheter omfattar

också upplåtarens tillhandahållande av gas, vatten, elektricitet, värme och
nätutrustning för mottagning av radio- och televisionssändningar, om
tillhandahållandet är ett led i upplåtelsen av nyttjanderätten.

3 § Undantaget enligt 2 § gäller inte vid

1. upplåtelse eller överlåtelse av verksamhetstillbehör utom i fall som

avses i 2 § andra stycket,

2. omsättning av växande skog, odling och annan växtlighet utan sam-

band med överlåtelse av marken,

3. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverknings-

rätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra natur-
produkter samt rätt till jakt, fiske eller bete,

4. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplå-

telse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,

5. upplåtelse av parkeringsplatser i parkeringsverksamhet,
6. upplåtelse för fartyg av hamnar eller för luftfartyg av flygplatser,
7. upplåtelse av förvaringsboxar,

347

SFS 1994:200

8. upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastigheter,

9. upplåtelse för djur av byggnader eller mark och

10. upplåtelse för trafik av väg, bro eller tunnel samt upplåtelse av

spåranläggning för järnvägstrafik.

Undantaget enligt 2 § gäller inte heller när en fastighetsägare för stadig-

varande användning i en verksamhet som medför skattskyldighet eller
som medför rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § helt eller
delvis hyr ut en sådan byggnad eller annan anläggning, som utgör fastighet.
Uthyrning till staten eller en kommun är skattepliktig även om uthyrning-
en sker för en verksamhet som inte medför sådan skyldighet eller rätt. Vad
som har sagts om uthyrning gäller även för upplåtelse av bostadsrätt. I
9 kap. finns särskilda bestämmelser om skattskyldighet för sådan fastig-
hetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som anges i detta stycke.

Undantag för sjukvård, tandvård och social omsorg

4 § Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som utgör sjuk-
vård, tandvård eller social omsorg samt tjänster av annat slag och varor
som den som tillhandahåller vården eller omsorgen omsätter som ett led i
denna.

Undantaget omfattar även

— kontroller och analyser av prov som tagits som ett led i sjukvården

eller tandvården, och

— omsättning av dentaltekniska produkter och av tjänster som avser

sådana produkter, när produkten eller tjänsten tillhandahålls tandläkare,
dentaltekniker eller den för vars bruk produkten är avsedd.

Undantaget gäller inte vid vård av djur.

5 § Med sjukvård förstås åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda
eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt vård vid barnsbörd,

— om åtgärderna vidtas vid sjukhus eller någon annan inrättning som

drivs av det allmänna eller vid inrättningar som avses i 1 § stadgan
(1970:88) om enskilda vårdhem m. m., eller

— om åtgärderna annars vidtas av någon med särskild legitimation att

utöva yrke inom sjukvården.

Med sjukvård jämställs medicinskt betingad fotvård.

6 § Med tandvård förstås åtgärder för att förebygga, utreda eller behand-

la sjukdomar, kroppsfel och skador i munhålan.

7 § Med social omsorg förstås offentlig eller privat verksamhet för barn-
omsorg, äldreomsorg, stöd och service till vissa funktionshindrade och
annan jämförlig social omsorg.

Undantag för utbildning

8 § Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som utgör utbild-
ning samt tjänster av annat slag och varor som omsätts som ett led i
utbildningen.

Undantaget omfattar endast tjänster och varor som den som bedriver

utbildningen omsätter direkt till den som åtnjuter utbildningen.

Undantaget gäller inte utbildning som säljare eller uthyrare anordnar i

samband med skattepliktigt tillhandahållande av varor eller tjänster.

348

SFS 1994:200

Undantag för bank- och finansieringstjänster och för värdepappershandel

9 § Från skatteplikt undantas omsättning av bank- och finansierings-
tjänster samt sådan omsättning som utgör värdepappershandel eller där-

med jämförlig verksamhet.

Med bank- och finansieringstjänster avses inte notariatverksamhet, in-

kassotjänster eller uthyrning av förvaringsutrymmen.

Med värdepappershandel förstås

1. omsättning och förmedling av aktier, andra andelar och fordringar,

oavsett om de representeras av värdepapper eller inte, och

2. förvaltning av värdepappersfond enligt lagen (1990:1114) om värde-

pappersfonder.

Undantag för försäkringstjänster

10 § Från skatteplikt undantas omsättning av försäkringstjänster.

Med jorsäkringstjänster förstås

1. tjänster vars tillhandahållande utgör försäkringsrörelse enligt försäk-

ringsrörelselagen (1982:713), enligt lagen (1989:1079) om livförsäkringar
med anknytning till värdepappersfonder, enligt lagen (1950:272) om rätt
för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige eller
enligt lagen (1993:1302) om utländska EES-försäkringsgivares verksamhet

i Sverige, och

2. tjänster som tillhandahålls av försäkringsmäklare eller andra förmed-

lare av försäkringar och som avser försäkringar.

Undantag inom kulturområdet

11 § Från skatteplikt undantas följande slag av omsättning och, där så

anges, införsel:

1. upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 §

lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock
inte när det är fråga om fotografier, reklamalster, system och program för
automatisk databehandling eller film, videogram eller annan jämförlig
upptagning som avser information,

2. omsättning och införsel av sådana alster av bildkonst som avses i 1 §

nämnda lag, vilka ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo och vilka
inte utgör fotografiska verk,

3. en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt

verk samt upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptag-
ning av ett sådant framförande,

4. tillhandahållande av konserter, cirkus-, biograf-, teater-, opera- och

balettföreställningar samt andra jämförliga föreställningar,

5. i biblioteksverksamhet: tillhandahållande av böcker, tidskrifter, tid-

ningar, ljud- och bildupptagningar, reproduktioner av bildkonst samt bib-
liografiska upplysningar,

6. i arkivverksamhet: förvaring och tillhandahållande av arkivhandling-

ar och uppgifter ur sådana handlingar,

7. i museiverksamhet: anordnande av utställningar för allmänheten och

tillhandahållande av föremål för utställningar, och

8. framställning, kopiering eller annan efterbehandling av kinematogra-

fisk film som avser annat än reklam eller information.

349

350

SFS 1994:200

Undantag inom massmedieområdet

12 § Från skatteplikt undantas omsättning och införsel av allmänna

nyhetstidningar.

Med allmänna nyhetstidningar förstås sådana publikationer av dags-

presskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka.

13 § Från skatteplikt undantas omsättning av periodiska medlemsblad

eller periodiska personaltidningar när en sådan publikation tillhandahålls
någon gratis eller mot ersättning tillhandahålls utgivaren, medlemmar
eller anställda. Även införsel av en sådan publikation är undantagen från
skatteplikt, om publikationen förs in till landet för att tillhandahållas på
något av dessa sätt.

14 § Från skatteplikt undantas omsättning och införsel av periodiska

organisationstidskrifter.

Med en organisationstidskrift förstås en publikation

— som inte är en allmän nyhetstidning, ett medlemsblad eller en perso-

naltidning, och

— som väsentligen framstår som ett organ för en eller flera sammanslut-

ningar med det huvudsakliga syftet att verka för ett religiöst, nykterhets-
främjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande
ändamål eller att företräda funktionshindrade eller arbetshandikappade
medlemmar.

Som sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för ett idrottsligt

ändamål räknas endast sammanslutningar som är anslutna till Sveriges
riksidrottsförbund eller Svenska korporationsidrottsförbundet eller som är
representerade i Sveriges olympiska kommitté. Som sammanslutning med
huvudsakligt syfte att verka för ett försvarsfrämjande ändamål räknas
endast sådan sammanslutning som enligt därom gällande föreskrifter er-
håller statligt stöd till sin verksamhet.

15 § Från skatteplikt undantas, utöver vad som följer av 12 — 14 §§,

införsel av utländska periodiska publikationer, när de förs in i landet för
att av utgivaren tillhandahållas prenumeranter här i landet med eller utan
någons förmedling.

16 § En publikation som anges i 13 — 15 §§ anses som periodisk endast

om den enligt utgivningsplanen utkommer med normalt minst fyra num-
mer om året.

17 § Undantagen i 12 — 15 §§ omfattar även radio- och kassettidningar.

18 § Från skatteplikt undantas omsättning av program och kataloger för

egen verksamhet som inte i sig medför skattskyldighet eller rätt till återbe-
talning av ingående skatt enligt 10 kap. 9 — 13 §§.

19 § Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som avser

1. införande eller ackvisition av annonser i periodiska medlemsblad,

personaltidningar och organisationstidskrifter som anges i 13 och 14 §§,
och

SFS 1994:200

2. framställning av sådana publikationer eller tjänster som tillhandahålls

av framställaren i samband med denna framställning såsom distribution
av upplagan.

Från skatteplikt undantas även tjänster som avser införande av annon-

ser i sådana publikationer som anges i 18 §.

20 § Från skatteplikt undantas omsättning i verksamhet för produktion
och utsändning av radio- och televisionsprogram, om verksamheten hu-
vudsakligen finansieras genom statsanslag.

Undantag för fartyg och luftfartyg

21 § Från skatteplikt undantas omsättning och införsel av

1. skepp för yrkesmässig sjöfart eller yrkesmässigt fiske,

2. fartyg för bogsering eller bärgning,
3. luftfartyg för yrkesmässig person- eller godsbefordran,
4. tjänster som avser sådana fartyg eller luftfartyg, och

5. delar, tillbehör eller utrustning till sådana fartyg eller luftfartyg, när

varan

— säljs eller hyrs ut till den som äger fartyget eller luftfartyget eller den

som varaktigt nyttjar fartyget eller luftfartyget enligt avtal med ägaren,
eller

— förs in till landet för ägarens eller nyttjanderättshavarens räkning.

Undantaget för skepp för yrkesmässigt fiske gäller alla skepp, som säljs

eller införs för sådant fiske, oavsett om skeppet är särskilt anordnat för
detta ändamål eller inte.

Undantaget gäller inte för skepp, som är sådana farkoster för vilka

förflyttningen är av underordnad betydelse i förhållande till huvuduppgif-
ten. Undantaget gäller inte heller omsättning eller införsel av flodsprutor,

pontonkranar, flytdockor och andra farkoster som hänför sig till tulltaxe-
nummer 89.05 och som inte är bärgningsfartyg.

Med yrkesmässig sjöfart avses även transport med skepp av eget gods.

Med skepp för yrkesmässig sjöfart jämställs luftkuddefarkoster för yrkes-
mässig person- eller godsbefordran.

22 § Från skatteplikt undantas omsättning som avser överlåtelse eller
upplåtelse till Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne av fartyg
för livräddning samt delar, tillbehör, utrustning och bränsle till ett sådant
fartyg. Undantaget omfattar även underhåll, reparation och andra tjänster
som avser ett fartyg av angivet slag som ägs av eller har upplåtits till
sällskapet eller delar, tillbehör eller utrustning till ett sådant fartyg. Un-
dantag gäller också införsel till Svenska Sällskapet för Räddning af
Skeppsbrutne av fartyg och andra varor som nu nämnts.

Undantag för vissa andra varor och tjänstet-

23 § Från skatteplikt undantas omsättning av följande slag av varor och
tjänster samt införsel av sådana varor:

1. sedlar och mynt som är eller har varit gällande betalningsmedel, dock

inte guldmynt präglade 1967 eller senare som omsätts efter sitt metallvär-
de,

351

SFS 1994:200

2. läkemedel som lämnas ut enligt recept eller säljs till sjukhus eller förs

in i landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning,

3. modersmjölk, blod eller organ från människor,

4. flygbensin och flygfotogen,

5. lotterier, inräknat vadhållning och andra former av spel,
6. tjänster som avser gravöppning eller gravskötsel när tjänsten tillhan-

dahålls av huvudmannen för en allmän begravningsplats, och

7. frimärken, dock inte när de omsätts eller förs in i landet i särskilda

förpackningar som är avsedda för butiksförsäljning.

Undantag för överlåtelse av vissa tillgångar

24 § Från skatteplikt undantas överlåtelse av andra tillgångar än omsätt-
ningstillgångar, om

1. den som överlåter tillgången kan visa att han varken har haft någon

rätt till avdrag för eller återbetalning enligt 10 kap. 9 —13 §§ av ingående
skatt vid förvärvet av tillgången eller vid mera betydande förvärv av varor
eller tjänster som tillförts tillgången, eller

2. överföring av tillgången från en verksamhet till en annan verksamhet

har medfört skattskyldighet enligt 2 kap. 2 § 3.

Vid tillämpning av första stycket anses som omsättningstillgångar inte

tillgångar som är avsedda att förbrukas i en verksamhet.

Undantaget från skatteplikt enligt denna paragraf omfattar inte försäk-

ringsföretags överlåtelse av tillgångar som övertagits i samband med ska-
dereglering och inte heller finansieringsföretags överlåtelse av tillgångar
som företaget har återtagit med stöd av ett av företaget övertaget köpeav-
tal.

Undantag för överlåtelse av verksamhet

25 § Från skatteplikt undantas omsättning av tillgångar i en verksamhet,
när en sådan tillgång överlåts i samband med att verksamheten överlåts
eller när en sådan tillgång överlåts i samband med fusion eller liknande
förfarande, allt under förutsättning att förvärvaren skulle vara berättigad
till avdrag för skatten eller återbetalning av skatten enligt 10 kap. 9 — 13 §§.

Undantag för viss omsättning från utländska företagare

26 § Från skatteplikt undantas sådan omsättning av tjänster som annars
medför skattskyldighet för förvärvaren enligt 1 kap. 2 § första stycket 2,
om

1. förvärvaren är staten eller en kommun,

2. förvärvaren skulle ha haft rätt till avdrag eller återbetalning enligt

10 kap. 9 —13 §§ motsvarande hela den ingående skatten om tjänsten

förvärvats vid omsättning i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs här i
landet, eller

3. förvärvaren inte gör sitt förvärv i en yrkesmässig verksamhet och hans

sammanlagda beskattningsunderlag för sådana förvärv uppgår till högst
30000 kronor för beskattningsåret.

Undantag för uttag av varor och tjänster

27 § Från skatteplikt undantas uttag

1. enligt 2 kap. 2 § då den skattskyldige tar i anspråk en vara för

352

SFS 1994:200

representation eller liknande ändamål, under förutsättning att den skatt-
skyldige har rätt till avdrag för utgifterna för ändamålet enligt punkt 1
tredje stycket av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen (1928: 370),
och

2. enligt 2 kap. 2 § 1 om den skattskyldige tillgodogör sig bränsle från en

fastighet som är taxerad som lantbruksenhet för uppvärmning av den egna
privatbostaden på fastigheten.

28 § Från skatteplikt undantas uttag enligt 2 kap. 5 § första stycket 3 då
den skattskyldige avhjälper en skada som han i sin verksamhet vållat
någon annan.

29 § Från skatteplikt undantas statens och kommunernas uttag av varor
och tjänster för eget behov.

Undantaget omfattar inte en kommuns uttag av tjänster när det gäller

arbeten på stadigvarande bostad i sådana fall som avses i 2 kap. 8 §.

Undantag för viss införsel

30 § Från skatteplikt undantas sådan införsel som medför frihet från
skatt enligt lagen (1987:1066) om frihet från skatt eller avgift vid införsel.

31 § Från skatteplikt undantas införsel av

1. trycksaker som är tullfria enligt tulltaxelagen (1987:1068), om de förs

in i landet som gåva eller annars utan ersättning,

2. exponerade eller framkallade mikrofilmer, om de förs in i landet på

sätt som anges under 1,

3. spritdrycker, vin, starköl eller tobaksvaror, om de förs in i landet i den

ordning som avses i 18 § 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om handel med
drycker eller i 1 § andra stycket lagen (1961:394) om tobaksskatt, och

4. värme, kyla och elektrisk kraft.

4 kap. Yrkesmässig verksamhet

Vad som är yrkesmässig verksamhet

1 § En verksamhet är yrkesmässig, om den

1. utgör näringsverksamhet enligt 21 § kommunalskattelagen

(1928:370), eller

2. bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan näringsverksam-

het hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksamheten
under beskattningsåret överstiger 30000 kronor.

2 § Även om en arbetsgivares verksamhet i övrigt inte medför vare sig
skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap.
9—13 §§, räknas till yrkesmässig verksamhet som medför skattskyldighet
sådana serveringstjänster som består av tillhandahållande av kost åt perso-
nalen, om marknadsvärdet av tjänsterna för beskattningsåret överstiger
30000 kronor.

3 § En verksamhet är yrkesmässig även till den del den innefattar

1. en sådan upplåtelse av avverkningsrätt eller avyttring av skogspro-

12-SFS 1994

353

SFS 1994:200

dukter för vilken ersättningen på grund av 25 § 2 mom. tredje stycket lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt utgör skattepliktig intäkt av kapital,

2. försäljning av en vara från en fastighet som är privatbostadsfastighet

enligt 5§ kommunalskattelagen (1928:370) eller för vilken inkomsten
beskattas enligt 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller
upplåtelse av en avverkningsrätt eller rätt att ta jord, sten eller annan
naturprodukt från sådana fastigheter, eller

3. uthyrning i fall som avses i 9 kap. 1 § av en sådan fastighet som anges

i 2.

I de fall som avses i första stycket 2 och 3 anses den där nämnda

verksamheten som yrkesmässig endast om ersättningen för omsättningen
under beskattningsåret överstiger 30000 kronor.

4 § När en verksamhet bedrivs i enkelt bolag eller under samäganderätt,
tillämpas beloppsgränserna i 1 - 3 §§ på hela verksamheten och inte på
varje enskild delägares andel.

Förutsättningarna för att en yrkesmässig verksamhet skall anses bedriven i
Sverige

5 § En yrkesmässig verksamhet skall anses bedriven här i landet om den
utövas av någon som inte är utländsk företagare.

En yrkesmässig verksamhet som utövas av en utländsk företagare skall

anses bedriven här i landet när företagaren är skattskyldig för inkomst av
verksamheten enligt 6 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
När sådan skattskyldighet inte föreligger skall en utländsk företagares
verksamhet anses bedriven här i landet endast till den del den innefattar
att han inom landet

1. omsätter varor som han lagt i lager här i landet,

2. omsätter varor som han förvärvat inom eller infört i landet för

leverans efter montering, installation eller någon annan tjänst, eller

3. omsätter någon annan tjänst än en sådan som anges i 5 kap. 4 eller

7§.

Särskilt om viss offentlig verksamhet

6 § Statens, ett statligt affärsverks eller en kommuns omsättning av

varor eller tjänster mot ersättning utgör yrkesmässig verksamhet oavsett
om den bedrivs med vinstsyfte eller inte.

7 § En omsättning som avses i 6 § utgör dock inte yrkesmässig verksam-
het, om omsättningen

1. ingår som ett led i myndighetsutövning, eller

2. avser bevis, protokoll eller motsvarande avseende myndighetsutöv-

ning.

Omhändertagande och förstöring av avfall och föroreningar samt av-

loppsrening är att anse som yrkesmässig verksamhet även i sådana fall som
avses i första stycket, under förutsättning att åtgärderna utförs mot ersätt-
ning.

Ideella föreningars verksamhet

8 § Som yrkesmässig verksamhet räknas inte en verksamhet som bedrivs

354

av en ideell förening, när inkomsten av verksamheten utgör s dan inkomst
av näringsverksamhet för vilken föreningen är inkallad från skattskyldig-
het enligt 7 § 5 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

5 kap. Omsättningsland

1 § I 2 — 8 §§ finns bestämmelser om i vilka fall en omsättning skall anses

som en omsättning inom landet. All annan omsättning anses som omsätt-
ning utomlands.

I 9 — 11 §§ finns bestämmelser om i vilka fall en omsättning som enligt

någon av 2 - 8 §§ anses som en omsättning inom landet ändå skall anses

som en omsättning utomlands.

Omsättning på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik räknas aldrig som

omsättning inom landet.

Omsättning inom landet

Omsättning av varor

2 § En vara som enligt avtalet mellan säljare och köpare skall transporte-
ras till köparen är omsatt inom landet om

1. varan finns här i landet då säljaren, köparen eller någon annan

påbörjar transporten till köparen, eller

2. varan inte finns här i landet då transporten påbörjas men införs i

landet av säljaren för att levereras här och omsättningen ingår i en yrkes-
mässig verksamhet som säljaren bedriver här i landet.

3 § I annat fall än som avses i 2 § är varan omsatt inom landet om den
finns här då den tas om hand av köparen.

Omsättning av tjänster

4 § Tjänster som avser en fastighet är omsatta inom landet, om fastighe-
ten är belägen i Sverige.

Förmedling av en tjänst som avser en viss fastighet skall anses som en

tjänst som avser fastigheten.

5 § En transporttjänst är omsatt inom landet, om den utförs i Sverige.
En transporttjänst som utförs i Sverige och i något annat land skall dock
anses i sin helhet omsatt utomlands, om transporten sker direkt till eller
från utlandet.

Befordran av brev till utlandet i postverksamhet som avses i 3 § post-

lagen (1993:1684) skall anses som en omsättning inom landet.

Förmedling av en transporttjänst enligt första eller andra stycket är

omsatt inom landet, om transporttjänsten är omsatt inom landet.

6 § Tjänster är omsatta inom landet om de utförs i Sverige och avser:

1. kulturella aktiviteter, artistiska framträdanden, idrott, underhållning,

undervisning, vetenskap och liknande verksamhet, däri inbegripen verk-
samhet som arrangör och andra med en i denna punkt angiven verksamhet
förbundna åtgärder,

2. omhändertagande, lastning och lossning av gods och andra liknande

åtgärder som vidtas som ett led i en godstransport,

355

SFS 1994:200

SFS 1994:200

3. värdering av varor som är lös egendom, och
4. arbeten på varor som avses i 3, däri inbegripet kontroll eller analys av

sådana varor.

Förmedling av sådana tjänster som avses i första stycket omfattas av

bestämmelserna i 8 §.

7 § Tjänster som anges i tredje stycket är omsatta inom landet, om
förvärvaren av en sådan tjänst har ett fast driftställe eller motsvarande i
Sverige och tjänsten tillhandahålls detta driftställe. Om tjänsten inte till-
handahålls något fast driftställe eller motsvarande i Sverige eller utom-
lands, är tjänsten omsatt inom landet om förvärvaren har fast adress eller
normalt uppehåller sig i Sverige.

Om en sådan tjänst som anges i tredje stycket utnyttjas eller på annat

sätt tillgodogörs uteslutande i Sverige, skall den anses omsatt inom landet
även om den inte är det enligt första stycket. Om tjänsten tillgodogörs
uteslutande utomlands, skall den inte anses omsatt inom landet även om
den är det enligt första stycket.

Första och andra styckena gäller

1. överlåtelse eller upplåtelse av upphovsrätter, patenträttigheter, licens-

rättigheter, varumärkesrättigheter och liknande rättigheter,

2. reklam- och annonseringstjänster,
3. konsulttjänster, produktutveckling, projektering, ritning, konstruk-

tion, juristtjänster, revisorstjänster, skrivtjänster, översättningstjänster
och liknande tjänster,

4. automatisk databehandling samt utarbetande av system eller program

för automatisk databehandling,

5. tillhandahållande av information,
6. bank- och finansieringstjänster utom uthyrning av förvaringsutrym-

men,

7. uthyrning av arbetskraft,
8. uthyrning av andra varor som är lös egendom än transportmedel eller

transporthjälpmedel,

9. förpliktelser att helt eller delvis avstå från att utnyttja en sådan

rättighet som anges i 1 eller från att utöva en viss verksamhet, och

10. sådan förmedling som görs för någon annans räkning i hans namn,

om förmedlingen avser sådana tjänster som anges i denna paragraf.

8 § Andra tjänster än sådana som anges i 4 — 7 §§ är omsatta inom
landet, om de tillhandahålls från ett fast driftställe eller motsvarande i
Sverige. I det fall en sådan tjänst inte tillhandahålls från något fast drift-
ställe eller motsvarande i Sverige eller utomlands, är den omsatt inom
landet om den som tillhandahåller tjänsten har fast adress eller normalt
uppehåller sig i Sverige.

Om en uthyrningstjänst som avser transportmedel eller transporthjälp-

medel utnyttjas eller på annat sätt tillgodogörs uteslutande i Sverige, skall
den anses omsatt inom landet även om den inte är det enligt första stycket.
Om uthyrningstjänsten tillgodogörs uteslutande utanför landet, skall den
inte anses omsatt inom landet även om den är det enligt första stycket.

356

SFS 1994:200

Undantag från 2 —8 §§

Omsättning av varor

9 § En omsättning enligt 2 eller 3 § av en vara anses som omsättning
utomlands, om

1. säljaren levererar varan utomlands,

2. direkt utförsel av varan ur landet ombesörjs av en speditör eller

fraktförare,

3. en utländsk företagare förvärvar varan för sin verksamhet i utlandet

och hämtar den här i landet för direkt utförsel,

4. varan levereras i en frihamn och varan inte är avsedd att användas i

frihamnen,

5. varan levereras till ett fartyg eller ett luftfartyg i utrikes trafik eller för

bruk eller omsättning på ett sådant fartyg eller luftfartyg,

6. varan levereras för försäljning i exportbutik enligt 46 § andra stycket

tullagen (1987:1065),

7. varan är en personbil eller motorcykel som vid leveransen är införd i

exportvagnförteckning, eller

8. varan levereras för en sådan utländsk företagares räkning som inte är

skattskyldig för omsättningen och leveransen görs inom ramen för ett
garantiåtagande som företagaren gjort.

Om en vara levereras för försäljning från kiosk eller liknande försälj-

ningsställe ombord på fartyg på linjer mellan Sverige, Danmark, Finland
och Norge och leveransen görs i en frihamn eller till fartyget, gäller första
stycket endast om varan består av spritdrycker, vin, starköl, öl, tobaksva-
ror, parfymer, kosmetiska preparat, toalettmedel eller choklad- och kon-
fektyrvaror.

10 § En omsättning enligt 2 eller 3 § av en vara anses som omsättning

utomlands, även i andra fall än som avses i 9 §, om

1. säljaren här i landet mot en ersättning om minst 1 000 kronor, efter

avdrag för skatt enligt denna lag som hänför sig till ersättningen, levererar
en vara eller en grupp av varor, som normalt utgör en helhet, till en fysisk
person som är bosatt i Danmark, Finland eller Norge, under förutsättning
att säljaren kan visa att köparen i nära anslutning till leveransen har fört in
varan eller varorna till något av dessa länder och därvid enligt tullräkning
eller liknande handling betalat skatt motsvarande skatt enligt denna lag
eller någon motsvarande allmän omsättningsskatt, eller

2. säljaren här i landet levererar varor till en fysisk person som är bosatt

utomlands i ett annat land än som anges i 1, under förutsättning att
säljaren kan visa att köparen i nära anslutning till leveransen har medfört
varorna vid utresa ur Sverige eller vid inresa till något annat land.

Omsättning av tjänster

11 § En omsättning enligt någon av 4 — 8 §§ av tjänster anses som om-

sättning utomlands då det är fråga om:

1. tjänster som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik, inräknat

upplåtelse av hamnar eller flygplatser, eller tjänster som avser utrustning
eller andra varor för användning på sådana fartyg eller luftfartyg,

357

SFS 1994:200

2. lastning, lossning eller andra tjänster i hamn- eller flygplatsverksam-

het, om tjänsterna avser varor från eller till utlandet,

3. alla tjänster som avser varor utom uthyrning, om varorna förts in i

landet endast för tjänsten i fråga för att därefter föras ut ur landet,

4. reparation av varor åt en utländsk företagare, som inte är skattskyldig

för omsättningen, och reparationen görs inom ramen för garantiåtaganden
som denne gjort,

5. upplåtelse för trafik av bro eller tunnel mellan Sverige och ett annat

land, och

6. förmedling av varor eller tjänster när omsättningen av dessa anses

som en omsättning utomlands antingen enligt 1 § första stycket eller enligt
förevarande paragraf eller någon av 9 och 10 §§.

6 kap. Skattskyldighet i särskilda fall

1 § För omsättning i den verksamhet som ett handelsbolag bedriver är

bolaget skattskyldigt.

2 § En delägare i ett enkelt bolag eller i ett partrederi är skattskyldig i
förhållande till sin andel i bolaget eller rederiet. Efter ansökan av samtliga
delägare kan skattemyndigheten besluta att den av delägarna som dessa
föreslår tills vidare skall anses som skattskyldig för bolagets eller rederiets
hela skattepliktiga omsättning.

3 § Om en skattskyldig har försatts i konkurs, är konkursboet skattskyl-
digt för omsättning i verksamheten efter konkursbeslutet.

4 § Om en skattskyldig har avlidit, är dödsboet skattskyldigt för omsätt-

ning i verksamheten efter dödsfallet.

5 § 19 kap. 2 § finns särskilda bestämmelser om skattskyldighet för
fastighetsägare som blivit skattskyldig för fastighetsuthyrning eller bo-
stadsrättsupplåtelse till följd av beslut enligt 9 kap. 1 § första stycket och
som därefter överlåter fastigheten.

6 § För omsättning i den verksamhet som bedrivs av ett statligt affärs-

verk är verket skattskyldigt.

7 § Om någon i eget namn förmedlar en vara eller en tjänst för annans
räkning och uppbär likviden för varan eller tjänsten skall vid bedömning
av skattskyldigheten för omsättningen av varan eller tjänsten denna anses
omsatt såväl av honom som av hans huvudman.

8 § Vad som sägs om skattskyldighet i 7 § skall vid ett producentföretags
försäljning av en vara eller en tjänst på auktion gälla producentföretaget
och producenten.

Med producentföretag förstås ett företag som har bildats av producenter

för avsättning av deras produktion eller som har tillkommit i detta syfte.

358

SFS 1994:200

7 kap. Skattesats och beskattningsunderag

Skattesatsen

1 § Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderla-

get om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Skatten tas ut med 21 procent av beskattningsunderlaget för

1. serveringstjänster,

2. omsättning och införsel av sådana livsmedel och livsmedelstillsatser

som avses i 1 § livsmedelslagen (1971:511) med undantag för

a) vatten från vattenverk,
b) spritdrycker, vin och starköl som tillhandahålls av det detaljhandels-

bolag som avses i 15 § andra stycket lagen (1977:293) om handel med
drycker, och

c) tobaksvaror.
Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för

1. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplå-

telse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,

2. personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av un-

derordnad betydelse,

3. transport i skidliftar, och
4. sådan befordran av brev i postverksamhet som avses i 3 § postlagen

(1993:1684).

Beskattningsunderlaget vid omsättning

2 § Vid omsättning som anges i 3 och 4 §§ beräknas beskattningsunder-
laget med utgångspunkt i det i nämnda paragrafer angivna värdet. Beskatt-
ningsunderlaget utgörs av detta värde minskat med

1. 20 procent när skattesatsen enligt 1 § är 25 procent,

2. 17,36 procent när skattesatsen är 21 procent, och
3. 10,71 procent när skattesatsen är 12 procent.
Vid omsättning enligt 1 kap. 1 § första stycket 2 utgörs dock beskatt-

ningsunderlaget av det i 3 § angivna värdet utan sådan minskning som
anges i första stycket.

3 § Det i 2 § första stycket första meningen avsedda värdet utgörs, vid
annan omsättning än uttag, av ersättningen och, vid uttag i andra fall än
som anges i 4 §, av marknadsvärdet.

Med ersättning förstås det pris som följer av avtalet om varan eller

tjänsten. Med marknadsvärde förstås det pris som den skattskyldige skulle
ha kunnat betinga sig vid en försäljning under jämförliga omständigheter.

1 priset inbegrips värdet av bytesvara, kompensation för skatter och avgif-

ter och alla andra tillägg till priset utom ränta.

4 § Vid uttag i form av användande av personbil för privat bruk enligt
2 kap. 6 § 2 utgörs det i 2 § första stycket första meningen avsedda värdet
av det värde som enligt 5 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare har bestämts i fråga om tillhandahållandet av bilför-
måner åt anställda. När det gäller den skattskyldiges eget nyttjande får
skattemyndigheten på ansökan bestämma det i 2 § första stycket första
meningen avsedda värdet enligt de grunder som anges i 5 § lagen om

359

SFS 1994:200

uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Detsamma gäller i fråga om
delägare i handelsbolag.

5 § Vid uttag av sådana tjänster gällande fastigheter som avses i 2 kap. 7
eller 8 § utgörs beskattningsunderlaget av

1. de nedlagda kostnaderna,

2. beräknad ränta på kapital, annat än lånat, som är nedlagt i sådant

varulager eller sådana andra tillgångar än omsättningstillgångar som an-
vänds för tjänsterna, samt

3. värdet av arbete som den skattskyldige personligen utfört.
Vid uttag av tjänster som avses i 2 kap. 8 § utgörs beskattningsunderla-

get, om den skattskyldige begär det, i stället av lönekostnaderna, inräknat
skatter och avgifter som grundas på dessa kostnader.

Vid uttag för försäljning från kiosk eller liknande försäljningsställe om-

bord på fartyg på linjer mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge av
andra varor än sådana som uppräknas i 5 kap. 9 § andra stycket utgörs
beskattningsunderlaget av inköpsvärdet.

6 § Om den skattskyldige i efterhand lämnar sådana bonus, rabatter eller
andra nedsättningar av priset som inte är beroende av att betalning görs
inom en viss tid, får han minska beskattningsunderlaget med beloppet av
den lämnade prisnedsättningen.

Om en vara återtas med stöd av förbehåll om återtaganderätt enligt

konsumentkreditlagen (1992:830) eller lagen (1978:599) om avbetalnings-
köp mellan näringsidkare m.fl., får säljaren minska beskattningsunderla-
get med vad han vid avräkning med köparen tillgodoräknar köparen för
den återtagna varans värde. Denna rätt gäller dock endast om han kan visa
att köparen helt saknat rätt till avdrag för eller återbetalning enligt 10 kap.
9 - 13 §§ av den ingående skatt som hänför sig till dennes förvärv av varan.

Om en förlust uppkommer på den skattskyldiges fordran som avser

ersättning för en vara eller en tjänst (kundförlust), får han minska beskatt-
ningsunderlaget med beloppet av förlusten.

I 13 kap. finns bestämmelser om hur minskningen av beskattningsun-

derlaget skall redovisas av den skattskyldige.

7 § När en omsättning endast delvis medför skattskyldighet och beskatt-
ningsunderlaget för den del av omsättningen som medför skattskyldighet

inte kan fastställas, skall beskattningsunderlaget bestämmas genom upp-
delning efter skälig grund.

Första stycket har motsvarande tillämpning i fråga om uppdelning av

beskattningsunderlaget när skatt enligt denna lag tas ut med olika procent-
satser.

Beskattningsunderlaget vid införsel

8 § Beskattningsunderlaget vid införsel av varor utgörs, om inget annat
anges i 9 §, av varans värde, bestämt enligt tredje stycket, med tillägg av
tull och andra statliga skatter eller avgifter, utom skatt enligt denna lag,
som tas ut av tullverket med anledning av införseln. Sådant tillägg skall

inte göras i fall då tullen, skatterna eller avgifterna ingår i varans värde.

360

SFS 1994:200

I beskattningsunderlaget skall även ingå sådana kostnader som skall ingå

i varans tullvärde.

Varans värde utgörs av ersättning för varan om inte ersättningens stor-

lek påverkats av villkor, inskränkningar eller annat liknande förhållande. I
ett sådant fall utgörs varans värde av den ersättning som skulle ha lämnats
för en identisk vara eller i brist på en identisk vara en liknande vara eller i
brist på en liknande vara med utgångspunkt i försäljningspriset i Sverige
eller om den skattskyldige begär det, med ledning av ett beräknat produk-
tionsvärde. Kan varans värde inte bestämmas på annat sätt får det bestäm-
mas med ledning av ett beräknat produktionsvärde eller i sista hand efter
skälig grund.

9 § Vid införsel och återinförsel i sådana fall som avses i föreskrifter om
tullfrihet eller tullnedsättning som är meddelade med stöd av 15 § lagen
(1987:1069) om tullfrihet m.m. utgörs beskattningsunderlaget

1. om varan har reparerats utomlands: av ersättningen för reparationen

samt tull och andra statliga skatter eller avgifter, utom skatt enligt denna
lag, som tas ut med anledning av införseln,

2. om varan på annat sätt har bearbetats utomlands och skatt enligt

denna lag har tagits ut i Sverige vid den skattskyldiges förvärv eller tidigare
införsel av varan: av beskattningsunderlaget enligt 8 § minskat med be-
skattningsunderlaget för skatten vid förvärvet eller den tidigare införseln,

3. om varan har tillverkats utomlands helt eller delvis av material för

vilket skatt enligt denna lag tagits ut i Sverige vid den skattskyldiges
förvärv eller tidigare införsel av materialet: av beskattningsunderlaget en-
ligt 8 § minskat med beskattningsunderlaget för den tidigare uttagna
skatten, och

4. om varan har tillverkats utomlands med användning av konstruk-

tionsarbete eller någon annan liknande prestation som utförts i Sverige: av
beskattningsunderlaget enligt 8 § minskat med värdet av sådant arbete
eller sådan prestation om det ingår i underlaget.

8 kap. Avdrag för ingående skatt

1 § Avdrag för ingående skatt får göras enligt bestämmelserna i detta
kapitel.

I 9 kap. 3 § finns särskilda bestämmelser om avdrag för ingående skatt

som hänför sig till förvärv i verksamheter som avser vissa fastighetsupplå-
telser.

2 § Ingående skatt utgörs av beloppet av den skatt enligt denna lag som
hänför sig till ersättning för

1. förvärv av varor eller tjänster, om omsättningen medfört skattskyldig-

het för den från vilken varorna eller tjänsterna förvärvats,

2. förvärv inom landet av varor, om överlåtelsen av varorna är skatte-

pliktig men överlåtaren ändå inte är skattskyldig för överlåtelsen,

3. förvärv inom landet av tillgångar från någon som inte är skattskyldig

för överlåtelsen, om överlåtelsen annars skulle ha varit skattepliktig men
undantagits från skatteplikt enligt 3 kap. 24 §,

361

SFS 1994:200

4. förvärv inom landet av tjänster, om förvärvet har medfört skattskyl-

dighet för förvärvaren enligt 1 kap. 2 § första stycket 2.

Ingående skatt utgörs också av skatt enligt denna lag som hänför sig till

1. förvärv enligt 4 § första stycket 4 eller 9 kap. 3 § första stycket 2 och

andra stycket, eller

2. införsel av varor till landet.

3 § Den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet får
göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till förvärv eller införsel

i verksamheten.

Den skattskyldiges avdragsrätt omfattar även ingående skatt som hänför

sig till förvärv eller införsel för avhjälpande av skador som uppstått i
verksamheten även då den som vållat skadan eller en försäkringsgivare
står för kostnaden för förvärvet eller införseln.

4 § Den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet får
också göra avdrag

1. om den skattskyldige från någon annan skattskyldig eller någon som

har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9— 13 §§ har övertagit verksamhe-
ten eller en del av den: för den ingående skatt som hänför sig till den
tidigare ägarens förvärv för verksamheten, om den tidigare ägaren inte har
gjort avdrag för eller fått återbetalning av den ingående skatten men skulle
ha varit berättigad till sådant avdrag eller sådan återbetalning om han hade
fortsatt att driva verksamheten,

2. om den skattskyldige är delägare i en samfällighet för vattenreglering,

väghållning eller liknande ändamål och den fastighet som ingår i samfällig-
heten används i den verksamhet som medför skattskyldighet: för den ingå-
ende skatt som hänför sig till samfällighetens förvärv, dock endast till den
del som svarar mot hans andel i samfälligheten,

3. om den skattskyldige vid leverans av en vara till honom har betalat

skatt vid varans införsel utan att han varit skattskyldig för införseln eller
han har betalat ersättning för denna skatt till den som haft sådan skattskyl-
d i g h e t e r : f ö r den skatt som tullmyndigheten tagit ut, dock endast under
förutsättning att leverantören inte är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första
stycket 1 eller 2 och den skattskyldige skulle ha haft avdragsrätt om han
själv hade varit skattskyldig för införseln,

4. om den skattskyldige köper en fastighet och fastigheten i säljarens

byggnadsrörelse har tillförts tjänster, vilkas tillförande utgör skattepliktiga
uttag enligt 2 kap. 7 §, utan att fastigheten därefter har tagits i bruk av
säljaren: för den utgående skatt som säljaren har redovisat eller skall redo-
visa för uttagen, eller

5. om den skattskyldige är ett företag som ingår i en koncern och

tillhandahålls en tjänst av ett företag som ingår i samma koncern utan att
det senare företaget är skattskyldigt eller har rätt till återbetalning enligt 10
kap. 9 - 1 3 §§:för den ingående skatt som hänför sig till det sistnämnda
företagets förvärv eller införsel för tillhandahållande av tjänsten, dock
endast om det skattskyldiga företaget hade haft avdragsrätt vid ett sådant
förvärv eller en sådan införsel.

Vid tillämpningen av första stycket 5 skall endast moderföretag och

helägda dotterbolag anses ingå i samma koncern. Moderföretaget kan vara

362

SFS 1994:200

ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller en svensk
ömsesidig skadeförsäkringsanstalt. Som helägt dotterbolag räknas svenskt
aktiebolag i vilket moderföretaget äger mer än nio tiondelar av aktierna.

Då ett eller flera helägda dotterbolag i sin tur äger mer än nio tiondelar av
aktierna i ett annat svenskt bolag, räknas även det bolaget som helägt
dotterbolag.

5 § Rätt till avdrag för ingående skatt föreligger endast om den kan
styrkas enligt vad som föreskrivs i 17 — 19 §§.

Den ingående skattens storlek

6 § Den ingående skatten uppgår till samma belopp som den utgående
skatten hos den som är skattskyldig för omsättningen eller införseln.

I 13 kap. 26 § finns bestämmelser om återförande av sådan ingående

skatt som hänför sig till ett förvärv för vilket en skattskyldig har fått
prisnedsättning efter det att han gjort avdrag för skatten.

7 § Om ingen är skattskyldig för utgående skatt för den omsättning
genom vilken ett förvärv av varor har gjorts, uppgår den ingående skatten

1. vid andra förvärv än sådana som anges i 2 och 3: till 20 procent av

ersättningen,

2. vid förvärv av sådana varor för vilka skattesatsen är den som anges i

7 kap. 1 § andra stycket: till 17, 36 procent av ersättningen, och

3. vid fastighetsförvärv enligt 4 § första stycket 4: till den där angivna

utgående skatten hos säljaren.

Begränsningar av avdragsrätten

8 § Staten har inte någon avdragsrätt för ingående skatt.

9 § Avdrag får inte göras för sådan ingående skatt som hänför sig till

1. stadigvarande bostad om inte annat följer av 10 §,

2. utgifter för representation och liknande ändamål för vilka den skatt-

skyldige inte har rätt att göra avdrag vid inkomsttaxeringen enligt punkt 1
tredje stycket av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen (1928:370),

3. förvärv av varor för försäljning från fartyg i de fall som avses i 5 kap.

9 § andra stycket, eller

4. kostnader vid uttag av tjänst där beskattningsunderlaget beräknats

enligt 7 kap. 5 § andra stycket.

10 § Avdragsförbudet i 9 § 1 gäller inte om den ingående skatten hänför

sig till förvärv eller införsel för utförande av sådana tjänster som avses i
2 kap. 7 eller 8 § och för vilka uttagsbeskattning skall ske med stöd av

bestämmelserna i 2 kap. Avdrag får också göras för ingående skatt som
hänför sig till ett jordbruksarrende även till den del arrendet omfattar
bostad.

115 § och 16 § första stycket 2 finns särskilda begränsningar av rätten till

avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv eller hyra av person-
bilar eller motorcyklar.

363

SFS 1994:200

11 § Ett finansieringsföretag som har övertagit en säljares rätt enligt ett

köpeavtal får göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till värdet
av en vara som med stöd av köpeavtalet återtas av finansieringsföretaget.

Detta gäller dock endast om företaget kan visa att köparen helt saknat rätt
till avdrag för ingående skatt och inte heller haft rätt till återbetalning
enligt 10 kap. 9- 13 §§ av någon del av sådan skatt.

12 § Avdrag får inte göras för ingående skatt enligt 2 § första stycket 2

och 3 vid förvärv av

1. varor som helt eller till en väsentlig del består av guld, silver eller

platina, om ersättningen vid förvärvet av varan understiger 175 procent av
metallvärdet på dagen för förvärvet av guldet, silvret eller platinan i varan,
eller

2. skrot, avfall eller någon annan liknande vara som innehåller guld,

silver eller platina.

Uppdelning av den ingående skatten i vissa fall

13 § I de fall den ingående skatten endast delvis avser förvärv eller

införsel som medför avdragsrätt eller avser förvärv eller införsel som görs
gemensamt för flera verksamheter, av vilka någon inte medför skattskyl-
dighet, eller görs för en verksamhet som endast delvis medför skattskyldig-
het får avdrag göras endast för skatten på den del av ersättningen eller
inköpsvärdet som hänför sig till den del av förvärvet eller införseln som
medför avdragsrätt respektive hänför sig till verksamhet som medför
skattskyldighet. Om denna del inte kan fastställas, får avdragsbeloppet i
stället bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.

Första stycket gäller inte om annat följer av 14 eller 16 §.

14 § Om den ingående skatten avser förvärv eller införsel för verksam-

het som endast delvis medför skattskyldighet, får hela den ingående
skatten för ett visst förvärv eller en viss införsel ändå dras av

1. om förvärvet eller införseln till mer än 95 procent görs för den del av

verksamheten som medför skattskyldighet, eller

2. om skatten för förvärvet eller införseln inte överstiger 1000 kronor

och mer än 95 procent av. omsättningen i verksamheten medför skattskyl-
dighet.

Om den ingående skatten avser förvärv eller införsel för en verksamhet

som medför både skattskyldighet och återbetalningsrätt enligt 10 kap. 9 —

13 §§ eller för både en verksamhet som medför skattskyldighet och en

annan verksamhet som medför sådan återbetalningsrätt, behöver någon
uppdelning av den ingående skatten enligt 13 § inte göras.

Personbilar och motorcyklar

15 § När personbilar eller motorcyklar förvärvas eller förhyrs för andra

ändamål än persontransporter i yrkesmässig trafik enligt yrkestrafiklagen
(1988:263) eller återförsäljning eller uthyrning får avdrag inte göras för
ingående skatt som hänför sig till

1. förvärv av fordonet, eller

2. förhyrning av fordonet om det i endast ringa omfattning används i

den verksamhet som medför skattskyldighet.

364

SFS 1994:200

16 § En skattskyldig som använder en personbil eller motorcykel i en

verksamhet som medför skattskyldighet får dra av

1. ingående skatt som hänför sig till driftkostnader för sådan använd-

ning, utan någon begränsning på grund av att fordonet endast delvis
används i verksamheten, och

2. hälften av den ingående skatt som hänför sig till förhyrning av

fordonet för sådan användning, utan någon begränsning på grund av att
fordonet endast delvis används i verksamheten.

Första stycket 1 gäller endast om fordonet tillhör inventarierna i verk-

samheten eller har förhyrts för användning i denna. Första stycket 2 gäller
inte om fordonet har förhyrts för persontransporter i yrkesmässig trafik
eller uthyrning eller om den ingående skatten omfattas av avdragsförbudet
i 15 §2.

Hur rätten till avdrag skall styrkas

17 § Vid förvärv från någon som är skattskyldig skall avdragsrätten
styrkas genom faktura eller jämförlig handling som avses i 11 kap.

Första stycket gäller inte om förvärvet har gjorts vid omsättning i

detaljhandel, verksamhet som avser person- eller godsbefordran eller an-
nan verksamhet inom vilken ersättningen kvitteras på jämförligt sätt.
Undantaget gäller dock endast om ersättningen understiger 200 kronor.

18 § Vid förvärv från någon som inte är skattskyldig skall avdragsrätten
styrkas genom faktura eller jämförlig handling som innehåller uppgift om
säljarens person- eller organisationsnummer eller, om något sådant num-
mer inte finns, en likvärdig uppgift.

19 § Vid förvärv av en fastighet skall den ingående skatten enligt 4 §

första stycket 4 styrkas genom en av säljaren utfärdad faktura eller jämför-
lig handling som visar skattens storlek.

9 kap. Särskilt om vissa fastighetsupplåtelser

1 § Skyldigheten att betala skatt enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 för
sådan skattepliktig fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som
anges i 3 kap. 3 § andra stycket gäller endast om skattemyndigheten på
fastighetsägarens begäran har beslutat om detta.

I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om denna skattskyldighet

och om avdragsrätt för en ny ägare till fastigheten.

I detta kapitel förstås med

— skattskyldig fastighetsägare: den som är skattskyldig till följd av

beslut enligt första stycket, och

— fastighet: sådan fastighet eller del därav som är föremål för uthyrning

eller annan upplåtelse, för vilken fastighetsägaren är skattskyldig till följd
av beslut enligt första stycket.

Skattskyldigheten vid överlåtelse

2 § En skattskyldig fastighetsägare som överlåter en fastighet skall, om
han fortsätter uthyrningen eller upplåtelsen av fastigheten efter försälj-
ningen, vara skattskyldig för denna verksamhet till dess den nye ägaren
tillträder fastigheten.

365

SFS 1994:200

366

Avdrag för ingående skatt

3 § En skattskyldig fastighetsägare har rätt att göra avdrag for ingående
skatt enligt bestämmelserna i 8 kap. Han får dessutom göra avdrag

1. om skattemyndigheten har beslutat om skattskyldighet för honom

inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket han har utfört
eller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnad av fastigheten: för den ingående
skatt som hänför sig till byggnadsarbetena till den del dessa avser lokaler
som omfattas av beslutet, och

2. om skattemyndigheten har beslutat om skattskyldighet för honom

inom tre år från det att han köpt fastigheten: för den ingående skatt som
den tidigare ägaren har gjort avdrag för men som återförts enligt 5 § på

grund av fastighetsförsäljningen under förutsättning att den tidigare äga-
ren har betalat in den återförda ingående skatten till staten.

Avdragsrätt enligt första stycket 2 har även den som bedriver verksam-

het som medför skattskyldighet på annan grund än beslut enligt 1 §.
Motsvarande gäller i fråga om rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9 —

13§§.

Hur rätten till avdrag skall styrkas

4 § 18 kap. 17 § finns bestämmelser om hur en skattskyldig fastighets-
ägare skall styrka sin avdragsrätt vid förvärv enligt 3 § första stycket 1.
Rätt till avdrag enligt 3 § första stycket 2 och andra stycket har den som
yrkar avdrag endast om han kan styrka sin rätt genom ett av den tidigare
ägaren utfärdat intyg om storleken av den ingående skatt som denne
återfört på grund av fastighetsförsäljningen och betalat in till staten. Den
tidigare ägaren är skyldig att utfärda ett sådant intyg, om köparen begär
det.

Återföring av skatt

5 § En skattskyldig fastighetsägare skall återföra sådan ingående skatt
som han har gjort avdrag för, om han inom tre år från utgången av det
kalenderår under vilket skattemyndigheten fattat beslut om skattskyldig-
het för honom

1. överlåter fastigheten genom köp, byte eller därmed jämförlig rätts-

handling,

2. hyr ut eller upplåter fastigheten under omständigheter som medför

att skattepliktig fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som anges
i 3 kap. 3 § andra stycket inte längre föreligger, eller

3. tar i anspråk fastigheten för egen användning i en verksamhet som

inte medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11

eller 12 §.

Avser en åtgärd enligt första stycket endast en del av fastigheten skall

återföringen göras med en däremot svarande del av det avdragna beloppet.

Den omständigheten att till följd av lagändring skattskyldighet eller rätt

till återbetalning inte längre föreligger skall inte medföra återföring enligt
första stycket 2.

6 § En skattskyldig fastighetsägare skall återföra hälften av vad som
skulle ha återförts enligt 5 §, om vad som där sägs har inträffat sedan tre
men inte sex år har förflutit från utgången av det kalenderår under vilket
skattemyndigheten beslutat om skattskyldighet.

7 § Om en fastighet övergår från en skattskyldig fastighetsägare till nå-
gon annan på annat sätt än som anges i 5 § första stycket 1 inträder
förvärvaren på tillträdesdagen i den tidigare ägarens ställe vad gäller
rättigheter och skyldigheter enligt denna lag.

8 § Om återföring enligt 5 eller 6 § finns ytterligare bestämmelser i

13 kap. 28 §.

10 kap. Rätt för vissa icke skattskyldiga till återbetalning av ingående skatt

Återbetalning till utländska företagare

Rätten till återbetalning

1 § En utländsk företagare, som inte är skattskyldig enligt denna lag, har

på ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt under förutsättning att

1. den ingående skatten avser förvärv eller införsel för verksamhet som

han bedriver utomlands,

2. verksamheten skulle ha medfört skattskyldighet eller rätt enligt 11 el-

ler 12 § till återbetalning om den bedrivits här i landet, och

3. den ingående skatten i så fall skulle ha varit avdragsgill eller skulle ha

medfört rätt till återbetalning enligt 13 §.

2 § En utländsk företagare som förmedlar en vara eller en tjänst för en
uppdragsgivares räkning har rätt till återbetalning av ingående skatt avse-

ende förvärv eller införsel av den förmedlade varan eller tjänsten endast i
det fall uppdragsgivaren skulle ha haft denna rätt om han förvärvat varan
eller tjänsten direkt.

Ingående skatt som avser förvärv eller införsel av en vara ger inte rätt till

återbetalning, om varan förvärvas eller förs in för att inom landet levereras
till en köpare.

Ingående skatt som avses i 8 kap. 2 § första stycket 2 och 3 ger inte rätt

till återbetalning.

3 § Rätten till återbetalning inträder när en vara har levererats till den

som har rätt till återbetalning eller har förts in i landet eller när en tjänst
har tillhandahållits den som har rätt till återbetalning.

Minimibelopp

4 § Om en ansökan avser ett helt kalenderår eller återstoden av det har
den skattskyldige rätt till återbetalning endast om beloppet uppgår till
minst 200 kronor.

I annat fall har den skattskyldige rätt till återbetalning endast om belop-

pet uppgår till minst 1 500 kronor.

Återbetalning till andra än utländska företagare

Hjälporganisationer och utländska beskickningar

5 § Ingående skatt som hänför sig till varor som förvärvats eller förts in
för att föras ut ur landet och användas för en verksamhet som bedrivs
utomlands skall på ansökan återbetalas, om verksamheten bedrivs för

367

SFS 1994:200

SFS 1994:200

Förenta Nationernas eller något dess fackorgans räkning eller om förvärvet
eller införseln gjorts av en riksomfattande hjälporganisation.

6 § Utländska beskickningar, lönade konsulat i Sverige eller sådana in-
ternationella organisationer, som avses i lagen (1976:661) om immunitet
och privilegier i vissa fall, har på ansökan rätt till återbetalning av ingåen-
de skatt som hänför sig till förvärv av

1. varor som är avsedda för inredning eller utrustning av en sådan

byggnad som är avsedd för förvärvaren,

2. inventarier eller trycksaker för den verksamhet som utövas av förvär-

varen,

3. tillbehör eller utrustning till motorfordon, som ägs av förvärvaren,
4. tjänster på en sådan fastighet som är avsedd för förvärvaren samt på

sådana varor och motorfordon som anges i 1 - 3,

5. teletjänster, vatten, elektrisk kraft, avloppsrening eller sophämtning

för en fastighet som är avsedd för förvärvaren, och

6. sådana bränslen som beskattas enligt lagen (1957:262) om allmän

energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt eller lagen (1990:582) om
koldioxidskatt.

7 § Medlemmar av den diplomatiska personalen vid utländska beskick-
ningar i Sverige och lönade konsuler vid utländska konsulat i Sverige har,
under förutsättning att de inte är svenska medborgare eller stadigvarande
bosatta här i landet, på ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt
som hänför sig till förvärv av

1. radiomottagare, televisionsapparater, skivspelare, bandspelare, för-

stärkare och högtalare,

2. kameror, objektiv till kameror, projektorer och annan utrustning för

film- eller bildåtergivning,

3. hushållsmaskiner och liknande varor, såsom diskmaskiner, kylskåp,

tvättmaskiner, manglar och dammsugare,

4. skrivmaskiner, räknemaskiner och utrustning med liknande använd-

ning,

5. möbler, belysningsarmaturer, inredningstextilier, mattor, pianon och

flyglar,

6. tillbehör eller utrustning till sådana varor som anges i 1 — 5 eller till

motorfordon,

7. tjänster på sådana varor som anges i 1 —6 eller på motorfordon,
8. tjänster på en fastighet i samband med inmontering av sådana varor

som anges i 3, och

9. sådana bränslen som avses i 6 § 6.
Medlemsstaters ombud vid en internationell organisation med säte i

Sverige och personal hos en sådan organisation har på ansökan rätt till
återbetalning av ingående skatt som hänför sig till sådana förvärv som
anges i första stycket, om Sverige har träffat överenskommelse med en
annan stat eller med en mellanfolklig organisation om detta.

8 § Ingående skatt som avses i 8 kap. 2 § första stycket 2 och 3 ger inte

rätt till någon återbetalning enligt 5 — 7 §§.

Rätt till återbetalning enligt 7 § första stycket 1 — 8 föreligger endast när

368

SFS 1994:200

fråga är om förvärv för personligt bruk och den sammanlagda ersättningen
enligt faktura eller jämförlig handling uppgår till minst 1 000 kronor.

Nystartade verksamheter

9 § När det finns särskilda skäl kan skattemyndigheten efter ansökan
besluta att den som har påbörjat en verksamhet skall ha rätt till återbetal-

ning av ingående skatt i verksamheten innan sådan omsättning förekom-
mit som avses i 1 kap. 1 § eller i 11 eller 12 §.

Kommuner

10 § En kommun har rätt till återbetalning av ingående skatt för vilken

kommunen saknar rätt till avdrag enligt 8 kap. på grund av att skatten
hänför sig till en verksamhet som inte alls eller endast delvis medför
skattskyldighet.

Ingående skatt som avses i 8 kap. 2 § första stycket 2 och 3 ger inte rätt

till återbetalning.

Viss omsättning som är undantagen från skatteplikt

11 § Den som i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs här i landet

omsätter varor eller tjänster inom landet har rätt till återbetalning av
ingående skatt för vilken han saknar rätt till avdrag enligt 8 kap. på grund
av att omsättningen är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 12 §, 19 §
första stycket 2, 21 §, 22 § eller 23 § 2 eller 4.

Export

12 § Den som omsätter varor eller tjänster genom export har rätt till

återbetalning av ingående skatt för vilken han saknar rätt till avdrag enligt
8 kap. på grund av att omsättningen sker utomlands. Rätten till återbetal-
ning gäller under förutsättning att omsättningen är skattepliktig eller un-
dantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 12 §, 19 § första stycket 2, 21 § eller
23 § 2 eller 4.

Rätt till återbetalning av ingående skatt föreligger inte om skatten hän-

för sig till förvärv av varor som anges i tredje stycket och förvärvaren
omsätter varorna genom export utan att han kan visa att varorna före
exporten innehafts endast av skattskyldiga eller andra återbetalningsberät-
tigade än exportören. Om varorna omsätts efter en redovisningsperiod då
avdrag gjorts, skall den återbetalningsberättigade återföra den avdragna

ingående skatten enligt bestämmelserna i 13 kap. 27 §.

Andra stycket gäller

1. varor som helt eller till väsentlig del består av guld, silver eller platina

men som inte omfattas av avdragsförbudet i 8 kap. 12 §,

2. naturpärlor samt naturliga och syntetiska ädelstenar,
3. varor som helt eller till väsentlig del består av koppar, mässing, tenn,

brons eller nysilver,

4. andra vapen än sådana skjutvapen som omfattas av vapenlagen

(1973:1176),

5. alster av bildkonst,

6. konstalster av glas, porslin eller annan keramik,
7. möbler, och
8. fartyg eller luftfartyg.

369

370

SFS 1994:200

Gemensamma bestämmelser för återbetalningsrätt enligt 9—12 §§

13 § Rätten till återbetalning av ingående skatt enligt 9 — 12 §§ omfattar

endast sådan skatt som skulle ha varit avdragsgill om verksamheten hade
medfört skattskyldighet och, i fall som avses i 9 §, omsättning hade före-
kommit.

Vad som föreskrivs i 2 och 6 kap. i fråga om den som är skattskyldig

gäller också för den som har rätt till återbetalning av ingående skatt enligt
9 — 12§§.

14 § Rätten till återbetalning enligt 9 — 12 §§ skall styrkas på det sätt som
i 8 kap. 17 — 19 §§ föreskrivs om styrkande av rätt till avdrag för ingående
skatt.

ANDRA AVDELNINGEN

Fakturering och redovisning samt förfarandebestämmelser

11 kap. Faktureringsskyldighet

1 § I detta kapitel föreskrivs om skyldigheten att vid omsättning av
varor eller tjänster utfärda och lämna uppgifter i faktura eller jämförlig

handling.

I 9 kap. 4 § finns särskilda bestämmelser om att den som överlåter en

fastighet i vissa fall är skyldig att utfärda intyg om sin återförda och
inbetalda ingående skatt.

Faktureringsskyldighet för vissa skattskyldiga

2 § Den som är skattskyldig för annan omsättning av varor eller tjänster
än förvärv enligt 1 kap. 1 § första stycket 2 skall, om inget annat följer av
3 eller 4 §, utfärda faktura eller jämförlig handling för

1. varje omsättning som medför skattskyldighet och som görs mot ersätt-

ning,

2. förskotts- eller a conto-betalningar som avser sådana omsättningar,

och

3. sådan omsättning av en fastighet som medför avdragsrätt för köparen

enligt 8 kap. 4 § första stycket 4.

3 § För att den skattskyldige skall vara skyldig att utfärda faktura eller

jämförlig handling enligt 2 § vid omsättning i sådan verksamhet som avses

i 8 kap. 17 § andra stycket krävs att den som förvärvar varan eller tjänsten
begär det och att ersättningen inte understiger 200 kronor.

En begäran av den som förvärvar fastigheten krävs också för att den

skattskyldige skall vara skyldig att utfärda faktura eller jämförlig handling
vid sådan omsättning av en fastighet som anges i 2 § 3.

4 § Skyldigheten att utfärda faktura eller jämförlig handling enligt 2 §
gäller inte vid

1. omsättning för vilken avräkning mellan köparen och säljaren görs

genom en avräkningsnota som upprättas av köparen, och

2. sådana förskotts- eller a conto-betalningar som avses i 13 kap. 14 §

första stycket.

SFS 1994:200

Fakturans innehåll

5 § En faktura eller jämförlig handling skall i de fall som anges i 2 § 1
eller 2 innehålla uppgift om

1. ersättningen,

2. skattens belopp,
3. utställarens och mottagarens namn och adress eller någon annan

uppgift genom vilken de kan identifieras,

4. transaktionens art,
5. platsen för varans mottagande,
6. den skattskyldiges registreringsnummer enligt 14 kap. 24 § eller, då

den skattskyldige inte är registrerad, hans person- eller organisationsnum-
mer om det finns ett sådant och annars en likvärdig uppgift, och

7. övrigt som kan ha betydelse för bedömningen av skattskyldigheten

och mottagarens avdragsrätt eller rätt till återbetalning.

En faktura eller jämförlig handling som utfärdas enligt 2 § 3 skall inne-

hålla uppgift om den utgående skatt som säljaren har redovisat eller skall
redovisa för gjorda skattepliktiga uttag av tjänster på fastigheten. Hand-
lingen skall dessutom innehålla de uppgifter som anges i första stycket 3, 4,
6 och 7.

Köparens uppgifter i avräkningsnotor

6 § Om en köpare utfärdar en avräkningsnota och säljaren enligt 4 § 1

därför inte är skyldig att utfärda faktura eller jämförlig handling, skall
köparens avräkningsnota innehålla de uppgifter som anges i 5 § första
stycket.

När det finns särskilda skäl får skattemyndigheten medge att en sådan

nummeruppgift som anges i 5 § första stycket 6 utelämnas.

Icke skattskyldigas uppgifter

7 § Den som överlåter en vara utan att bli skattskyldig för överlåtelsen
skall, på begäran av en förvärvare som är skattskyldig eller berättigad till
återbetalning av skatt enligt 10 kap. 9—13 §§, i faktura eller jämförlig
handling ange sitt person- eller organisationsnummer eller, om ett sådant
nummer saknas, en likvärdig uppgift.

Kreditnotor

8 § Om en skattskyldig lämnar sådana nedsättningar av priset som avses

i 7 kap. 6 § första stycket skall han utfärda en kreditnota eller jämförlig
handling.

Handlingen skall innehålla uppgift om

1. ersättningen enligt utfärdad faktura eller jämförlig handling och ned-

sättningen av ersättningen,

2. skatten enligt fakturan eller jämförlig handling och minskningen av

skatten, och

3. övrigt som kan ha betydelse för bedömningen av de frågor som anges i

5 § första stycket 7.

Även i fall av kundkreditering av annat slag än som avses i första stycket

skall den skattskyldige utfärda en sådan handling som anges i nämnda
stycke.

371

SFS 1994:200

12 kap. Beslutande myndighet m.m.

1 § Beskattningsbeslut och andra beslut i beskattningsärenden medde-

las, om inte annat anges i andra-fjärde styckena eller i 2 §, av skattemyn-
digheten i det län där den skattskyldige är registrerad eller, om han inte är
registrerad, av den skattemyndighet som enligt 14 kap. 23 § är behörig att
besluta om registrering.

Bestämmelserna i 2 kap. 2§ tredje stycket taxeringslagen (1990:324)

gäller även beskattningsärenden enligt denna lag.

Om ett beskattningsärende har ett nära samband med ett taxeringsären-

de som enligt 2 kap. 4 § taxeringslagen skall avgöras i en skattenämnd och
det är lämpligt att ärendena prövas i ett sammanhang, får även beskatt-
ningsärendet avgöras i skattenämnden.

Riksskatteverket har samma befogenhet som skattemyndigheten har

enligt 17 kap. 2, 5 och 6 §§. I förekommande fall tar verket över den
befogenhet som annars tillkommer skattemyndigheten.

2 § Skattemyndigheten i Kopparbergs län prövar frågor om återbetal-
ning enligt 10 kap. 1-8 §§ och om betalningsskyldighet och avräkning
enligt 19 kap. 7 §. I fråga om återbetalning enligt 10 kap. 9— 13 §§ tilläm-
pas 1 § första stycket.

Av 14 kap. 28 § följer att bestämmelserna om beslutande myndighet i

2 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) är tillämpliga i de fall den skattskyl-
dige enligt 14 kap. 3 § skall redovisa skatt enligt denna lag i en allmän
självdeklaration.

3 § Bestämmelserna i detta kapitel och bestämmelserna om skatt i 13 —
22 kap. gäller i tillämpliga delar också för ränta, dröjsmålsavgift och
skattetillägg om inte något annat anges.

13 kap. Redovisning av skatt

Allmänna bestämmelser

1 § Den som är skattskyldig enligt denna lag skall redovisa utgående och
ingående skatt (redovisningsskyldighet). Den som är skattskyldig för inför-

sel av varor skall dock redovisa den utgående skatten för införseln i den
ordning som gäller för tull.

I 14 kap. finns bestämmelser om skyldigheten att lämna deklaration och

om deklarationsförfarandet.

2 § Redovisningen skall göras för varje verksamhet för sig. En kommun
skall i redovisningshänseende anses bedriva en enda verksamhet. Skatte-
myndigheten kan besluta om undantag från dessa bestämmelser.

3 § Redovisningen skall göras löpande för bestämda tidsperioder (redo-
visningsperioder). I 14 kap. 8 - 1 0 och 30 §§ anges vilka tidsperioder som
utgör redovisningsperioder.

4 § För varje redovisningsperiod skall anges den utgående och ingående
skatt som är hänförlig till perioden.

372

SFS 1994:200

5 § Om en verksamhet avvecklas skall redovisningen fullgöras till och
med den redovisningsperiod under vilken avvecklingen slutförts.

Redovisning av utgående skatt

6 § Om inget annat följer av 7 - 15 §§, skall utgående skatt redovisas för
den redovisningsperiod under vilken

1. den som enligt 1 kap. 2 § första stycket 1 omsätter en vara eller en

tjänst enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört om-
sättningen,

2. den som enligt 1 kap. 2 § första stycket 2 är skattskyldig för förvärv av

en tjänst enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört
förvärvet, eller

3. den som anges i 1 eller 2 har tagit emot eller lämnat förskotts- eller a

conto-betalning.

7 § Om den skattskyldige varken är bokföringsskyldig enligt bokförings-

lagen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokfö-
ringslagen (1979:141), skall den utgående skatten redovisas för den redo-
visningsperiod under vilken skattskyldigheten har inträtt.

8 § Om den skattskyldige bokför obetalda fakturor i förteckningar som
förs löpande men som inte avslutas på ett sådant sätt att de utgör ett
tillräckligt underlag för redovisning av utgående skatt enligt 6 §, får skatte-
myndigheten medge att han får redovisa den utgående skatten för andra
fordringar än sådana som anges i 9 § först för den redovisningsperiod
under vilken beskattningsåret går ut. Redovisningen skall dock alltid göras
senast för den redovisningsperiod under vilken betalning flyter in eller

fordringen diskonteras eller överlåts.

9 § Om den utgående skatten för fordringar avser varor som den skatt-
skyldige har sålt med förbehåll om återtaganderätt enligt lagen (1978: 599)
om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl., skall säljaren alltid redo-

visa den utgående skatten för den redovisningsperiod då fakturan eller
motsvarande handling enligt god redovisningssed har utfärdats eller borde
ha utfärdats.

10 § Om en skattskyldig som har försatts i konkurs inte för en tidigare
redovisningsperiod har varit skyldig att redovisa den utgående skatt som
hänför sig till omsättning för vilken skattskyldighet har inträtt före kon-

kursbeslutet, skall han redovisa skatten för den redovisningsperiod under
vilken konkursbeslutet meddelats.

Om den utgående skatten ändras efter konkursbeslutet till följd av

nedsättning av priset, återtagande av en vara eller kundförlust tillämpas 24

och 25 §§.

11 § Om en skattskyldig har överlåtit sin verksamhet eller en del därav

till någon annan, skall han redovisa utgående skatt, som hänför sig till
omsättning för vilken skattskyldighet har inträtt före övertagandet, för den
redovisningsperiod under vilken övertagandet har ägt rum, om han inte
har varit skyldig att redovisa skatten för en tidigare redovisningsperiod.

373

SFS 1994:200

Om den utgående skatten ändras efter övertagandet till följd av nedsätt-

ning av priset, återtagande av en vara eller kundförlust, tillämpas 24 och
25 §§.

12 § Vid uttag av en tjänst som har tillhandahållits under en tid som

sträcker sig över mer än en redovisningsperiod skall till varje redovisnings-
period hänföras den del av tjänsten som har tillhandahållits under peri-
oden, om inte annat framgår av 13 eller 14 §.

13 § Om den som bedriver byggnadsrörelse som avses i kommunal-

skattelagen (1928: 370) genom uttag tar i anspråk en tjänst som till större
delen avser ny-, till- eller ombyggnad av en egen fastighet, skall han
redovisa sådan utgående skatt som hänför sig till uttaget senast för den
redovisningsperiod som infaller två månader efter det att fastigheten eller
den del av fastigheten som uttaget avser har kunnat tas i bruk.

14 § Om den som utför byggnads- eller anläggningsentreprenad har fått

betalning i förskott eller a conto, behöver han redovisa den utgående
skatten på denna först för den redovisningsperiod som infaller två måna-
der efter det att slutbesiktning eller någon annan jämförlig åtgärd vidta-
gits. Motsvarande gäller vid betalning i förskott eller a conto för leverans
av varor enligt avtal som avser byggnads- eller anläggningsentreprenad.
Om den skattskyldige utfärdar en sådan faktura eller jämförlig handling
som avses i 11 kap. tidigare än han behöver enligt första eller andra
meningen, skall skatten dock redovisas enligt vad som gäller för annan
utgående skatt än sådan som hänför sig till förskotts- eller a conto-betal-
ning.

Vad som sagts i första stycket gäller inte om skatten med tillämpning av

bestämmelserna i 10 eller 11 § skall redovisas tidigare.

15 § Om den skattskyldige tar ut en tjänst genom att enligt 2 kap. 5 §

första stycket 2 eller 3 eller 6 § 2 själv använda eller låta någon annan
använda en personbil eller en motorcykel, får redovisningen av den utgå-
ende skatten för uttaget anstå till dess redovisning skall lämnas för den
sista redovisningsperioden under det kalenderår då bilen eller motorcy-
keln använts.

Redovisning av ingående skatt

16 § Om inget annat följer av 17 — 23 §§, skall ingående skatt dras av för

den redovisningsperiod under vilken

1. den som förvärvar en vara eller en tjänst eller för in en vara till landet

enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört förvärvet
eller införseln, eller

2. den som förvärvar en vara eller en tjänst har lämnat förskotts- eller a

conto-betalning.

17 § Om den skattskyldige varken är bokföringsskyldig enligt bokfö-

ringslagen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruks-
bokföringslagen (1979:141), skall den ingående skatten redovisas för den
redovisningsperiod under vilken varan har levererats till den skattskyldige
eller tjänsten har tillhandahållits honom.

374

SFS 1994:200

18 § Om den skattskyldige har medgetts senareläggning av redovisning-

en av utgående skatt enligt 8 §, får avdrag för ingående skatt för andra
förvärv än sådana som avses i 19 eller 22 § göras först för den redovis-
ningsperiod under vilken beskattningsåret går ut eller under vilken betal-
ning dessförinnan har gjorts.

19 § Om en vara har förvärvats genom kreditköp med förbehåll från

säljaren om återtaganderätt enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp
mellan näringsidkare m. fl., får den ingående skatten alltid dras av för den
redovisningsperiod under vilken en faktura eller motsvarande handling
tagits emot.

20 § I fråga om sådan förskotts- eller a conto-betalning som avses i 14 §
får den ingående skatten dras av först efter det att sådan faktura eller

jämförlig handling som avses i 11 kap. har tagits emot och betalning

erlagts.

21 § Om den skattskyldige har försatts i konkurs, skall han senast för
den redovisningsperiod som löpte när konkursbeslutet meddelades göra

avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv, införsel eller för-
skotts- eller a conto-betalning under tiden innan han försattes i konkurs.

22 § Vid ett förvärv av avverkningsrätt till skog skall, i de fall som avses

i 1 kap. 4 §, avdrag för ingående skatt göras för den redovisningsperiod
under vilken betalning görs.

23 § Avdrag för ingående skatt som hänför sig till införsel i fall då
tullräkning skall utfärdas får göras tidigast för den redovisningsperiod
under vilken den skattskyldige har tagit emot en av tullverket utfärdad

tullräkning.

Ändring av tidigare redovisad utgående eller ingående skatt

24 § Om utgående skatt har redovisats och beskattningsunderlaget för
den skatten därefter minskar på grund av nedsättning av priset, återtagan-
de av en vara eller kundförlust enligt 7 kap. 6 §, får den skattskyldige i den
ordning som gäller för hans redovisning av utgående skatt dra av ett
belopp motsvarande den del av den tidigare redovisade skatten som är

hänförlig till minskningen. Om en kundförlust har föranlett ett sådant
avdrag och betalning därefter inflyter, skall det avdragna beloppet i mot-
svarande mån redovisas på nytt.

Om en nedsättning av priset gjorts, en vara återtagits eller en kundför-

lust uppkommit efter det att någon har övertagit en verksamhet eller del
därav från den som redovisat den utgående skatten, är det dock övertaga-
ren som får göra det i första stycket angivna avdraget.

25 § Ändring enligt 24 § skall göras för den redovisningsperiod under
vilken nedsättningen av priset, återtagandet av varan eller kundförlusten
enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts.

Om den som har redovisat den utgående skatten försätts i konkurs innan

en nedsättning av priset gjorts, en vara återtagits eller en kundförlust

375

SFS 1994:200

uppkommit, skall han dock alltid göra ändringen för den redovisningsperi-
od under vilken konkursbeslutet meddelats.

Avdrag för nedsättning av priset skall grundas på en kreditnota eller

någon jämförlig handling enligt 11 kap. 8 §.

26 § Om den skattskyldige, sedan han fått avdrag för ingående skatt, har
tagit emot en kreditnota eller någon jämförlig handling enligt 11 kap. 8 §
som gäller denna skatt, skall han i den ordning som gäller för hans redovis-
ning av ingående skatt återföra den avdragna skatten med det belopp som
motsvarar den del av den tidigare redovisade skatten som varit hänförlig
till nedsättningen av priset.

Om den skattskyldige har överlåtit sin verksamhet eller del av denna

efter det att han gjort avdraget för ingående skatt, skall vad som sägs i
första stycket om återföring av den skatten gälla den som får tillgodogöra
sig den prisnedsättning som föranleder återföringen.

27 § Återföring av skatt i de fall som avses i 10 kap. 12 § skall göras i den
ordning som gäller för den skattskyldiges redovisning av ingående skatt.
Återföringen skall göras med det belopp som motsvarar den del av den
tidigare redovisade skatten som varit hänförlig till hans förvärv av de
exporterade varorna. Återföringen skall göras för den redovisningsperiod
under vilken varorna har exporterats.

28 § Återföring av skatt i fall som avses i 9 kap. 5 eller 6 § skall göras för
den redovisningsperiod under vilken de återföringsgrundande händelserna
har inträffat.

14 kap. Registrering och deklaration

Vem som skall registreras

1 § Den som är skattskyldig enligt denna lag skall registreras, om

1. han bedriver en verksamhet i vilken beskattningsunderlagen för be-

skattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 200000 kronor,

2. han inte är skyldig att lämna allmän självdeklaration enligt lagen

(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, eller

3. han är en sådan skattskyldig som enligt 22 kap. 6 § skall företrädas av

en representant här i landet.

Skattemyndigheten kan besluta om registrering av en skattskyldig även i

andra fall än de som nämnts i första stycket, om det finns särskilda skäl för
detta.

I 19 kap. 13 § finns bestämmelser om registrering i samband med

återbetalning av mervärdesskatt till icke skattskyldiga.

Skyldighet att anmäla sig för registrering

2 § Den som skall registreras enligt 1 § första stycket är skyldig att
anmäla sig för registrering hos skattemyndigheten. I 19 —27 §§ finns be-
stämmelser om förfarandet.

376

SFS 1994:200

Särskild deklaration eller allmän självdeklaration

3 § En skattskyldig som är registrerad eller skyldig att anmäla sig för
registrering skall redovisa skatten i en särskild deklaration. Andra skatt-
skyldiga skall redovisa skatten i en sådan allmän självdeklaration som
anges i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.

Särskild deklaration

4 § Den särskilda deklarationen skall lämnas på heder och samvete på
en blankett enligt formulär som fastställs av regeringen eller den myndig-
het som regeringen bestämmer.

5 § En deklaration skall lämnas för varje redovisningsperiod.

6 § För varje verksamhet skall lämnas en deklaration, om inte flera
verksamheter kan redovisas tillsammans på grund av beslut enligt 13 kap.
2§.

7 § Skyldigheten att lämna deklaration kvarstår så länge den skattskyldi-
ge är registrerad.

Redovisningsperioder för särskilda deklarationer

8 § En redovisningsperiod omfattar två kalendermånader, om inget an-

nat följer av 9 eller 10 §. Redovisningsperioderna är januari och februari,
mars och april, maj och juni, juli och augusti, september och oktober samt
november och december.

9 § Skattemyndigheten kan för en viss skattskyldig besluta att redovis-
ningsperioden tills vidare skall vara en kalendermånad, om det kan antas
att den ingående skatten regelmässigt kommer att överstiga den utgående
skatten med minst 1 000 kronor varje månad. För en sådan skattskyldig
som registrerats trots att beskattningsunderlagen för beskattningsåret inte
beräknas sammanlagt överstiga 200000 kronor kan skattemyndigheten
besluta att redovisningsperioden skall vara ett helt beskattningsår.

10 § Skattemyndigheten kan för en viss skattskyldig besluta att redovis-
ningsperioder om en eller två månader får förkortas eller förlängas med ett
mindre antal dagar, om den skattskyldige regelmässigt upprättar kortpe-
riodiska bokslut.

Inlämnande av särskild deklaration

11 § Deklarationen skall lämnas in till skattemyndigheten i det län där

den skattskyldige är registrerad eller, om han inte är registrerad, till den
skattemyndighet hos vilken han är skyldig att anmäla sig för registrering.

12 § Deklarationen skall lämnas in senast den 5 i andra månaden efter

utgången av den redovisningsperiod som deklarationen avser om inget
annat följer av 13 §.

13 § En deklaration som avser ett helt kalenderår skall lämnas in senast

den 5 april året därpå.

377

SFS 1994:200

En deklaration för en redovisningsperiod som går till ända den 30 juni

skall lämnas in senast den 20 augusti.

Anstånd med inlämnande av särskild deklaration

14 § Skattemyndigheten får medge den skattskyldige anstånd med att

lämna deklaration, om han visar att han på grund av särskilda omständig-
heter inte kan lämna en deklaration inom den föreskrivna tiden.

Ansökan om anstånd skall ha kommit in till skattemyndigheten senast

den dag då deklarationen skulle ha lämnats.

Anståndet skall omprövas, om förutsättningarna för anståndet ändras

innan anståndstiden har gått ut.

När en särskild deklaration skall anses inlämnad

15 § Om inbetalning av skatt görs enligt 16 kap. 3 §, skall deklarationen

anses ha lämnats till skattemyndigheten den dag inbetalningskort eller
gireringshandlingar kommit in till Posten Aktiebolag eller, om staten har
ingått avtal om förmedling av skatteinbetalningen med en bank, till ban-
ken.

Föreläggande att lämna in särskild deklaration

16 § Om den som är skyldig att lämna särskild deklaration inte gör det

eller om en lämnad deklaration är ofullständig, får skattemyndigheten
förelägga den deklarationsskyldige att fullgöra vad som brister. Förelägg-
andet får förenas med vite.

Kontrollunderlag för särskild deklaration

17 § En deklarationsskyldig skall i skälig omfattning genom räkenska-

per, anteckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns
för fullgörandet av deklarationsskyldigheten, för kontroll av deklarationer-
na och för beskattningen. Underlaget skall bevaras under sju år efter

utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått till ända.

Om skyldighet att föra räkenskaper finns särskilda bestämmelser.

Ställföreträdares skyldigheter

18 § Vad som i 4 kap. 2 § lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter föreskrivs om skyldigheten för ställföreträdare att lämna

självdeklaration eller uppgifter gäller även i fråga om särskild deklaration
för mervärdesskatt.

Förfarandet vid registrering

19 § En skattskyldig som är skyldig att anmäla sig för registrering skall

anmäla sig hos den skattemyndighet som enligt 23 § skall besluta om
registering.

20 § Den skattskyldiges anmälan skall göras på en blankett enligt for-
mulär som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer. Om någon driver flera verksamheter, skall en anmälan lämnas
för varje särskild verksamhet.

378

SFS 1994:200

21 § Om hinder inte föreligger skall anmälan göras senast två veckor
innan den verksamhet som medför anmälningsplikt påbörjas eller övertas.

22 § Om ett förhållande som har tagits upp i en anmälningshandling har
ändrats skall den skattskyldige underrätta skattemyndigheten om ändring-
en. Underrättelsen skall lämnas inom två veckor från det att ändringen
inträffat.

23 § Beslut i fråga om registrering fattas av skattemyndigheten i det län
där den skattskyldiges hemortskommun är belägen. Om den skattskyldige
är en utländsk företagare som enligt 22 kap. 6 § skall företrädas av en
representant här i landet, fattas dock beslutet av skattemyndigheten i det
län där representantens hemortskommun är belägen. Om hemortskom-
mun saknas, fattas beslutet av Skattemyndigheten i Stockholms län.
Skattemyndigheten utfärdar ett särskilt bevis om beslutad registrering.

Med hemortskommun förstås den kommun som anges i 66 § kommu-

nalskattelagen (1928:370) och 14 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt.

24 § Vid registreringen skall den registrerade tilldelas ett registrerings-
nummer.

25 § En registrering kvarstår till dess skattemyndigheten beslutar att den
skall upphöra.

26 § Den som inte har anmält sig för registrering skall på begäran av
skattemyndigheten lämna sådana uppgifter som behövs för att avgöra om
han är registreringsskyldig.

27 § Om någon inte gör anmälan enligt 2 § eller inte lämnar underrättel-
se enligt 22 § eller uppgift enligt 26 §, får skattemyndigheten vid vite
förelägga honom att fullgöra sin skyldighet.

Allmän självdeklaration

28 § I fråga om förfarandet vid beskattningen av en sådan skattskyldig
som enligt 3 § skall redovisa skatten i allmän självdeklaration gäller be-
stämmelserna i 29 och 30 §§ samt i lagen (1990: 325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter, i taxeringslagen (1990:324) och i uppbördslagen
(1953:272) i stället för bestämmelserna i 4 - 1 8 §§ och i 12 kap., 1 5 - 1 8
kap., 20 kap. samt 22 kap. 2 - 4 §§ och 7 §.

29 § Den skattskyldige skall i deklarationen redovisa varje verksamhet
för sig, om inte flera verksamheter kan redovisas tillsammans på grund av
beslut enligt 13 kap. 2 §.

30 § Redovisningsperioden för skatt som skall redovisas i allmän själv-
deklaration utgörs av det beskattningsår som den allmänna självdeklara-
tionen avser när det gäller inkomstbeskattningen.

379

SFS 1994:200

15 kap. Beskattningsbeslut

1 § Beskattningsbeslut är beslut enligt 2 §, beslut om omprövning enligt
3 —18 §§ och beslut om skatteberäkning enligt 19 §. Som beskattnings-

beslut anses också skattemyndighetens beslut i fråga om återbetalning av
ingående skatt enligt 10 kap. 9 - 1 3 §§ och beslut i fråga om återföring
enligt 9 kap. 5 eller 6 § eller 10 kap. 12 § andra stycket.

Genom beskattningsbeslut fastställs huruvida den som är skattskyldig

skall betala in skatt eller huruvida överskjutande skatt skall återbetalas till
honom och om storleken av det belopp som skall betalas eller återbetalas.

2 § Om den skattskyldige har lämnat en deklaration inom den tid som
anges i 14 kap. 12 eller 13 § eller inom den tid som anges i ett beslut om
anstånd med att lämna deklaration, anses ett beslut ha fattats i enlighet
med deklarationen.

Om någon deklaration inte har kommit in till skattemyndigheten inom

den tid som anges i första stycket, anses skatten genom ett beslut ha
bestämts till noll kronor. Kommer deklarationen in till skattemyndigheten
vid en senare tidpunkt anses ett beslut i stället ha fattats i enlighet med
deklarationen, om inte ett beslut om omprövning har meddelats dessförin-
nan.

Omprövning

Allmänna bestämmelser

3 § Skattemyndigheten skall ompröva ett beskattningsbeslut i en fråga
som kan ha betydelse för beskattningen eller rätten till återbetalning enligt

10 kap. 9—13 §§, om den skattskyldige begär det eller om det finns andra

skäl. Att omprövning skall göras när den skattskyldige överklagat ett
beskattningsbeslut framgår av 20 kap. 6 §.

Skattemyndigheten får avstå från att på eget initiativ ompröva ett be-

slut, om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp.

Om en fråga som avses i första stycket har avgjorts av en allmän

förvaltningsdomstol, får skattemyndigheten inte ompröva frågan i andra
fall än som anges i 7 §.

Omprövning på begäran av den skattskyldige

4 § Om den skattskyldige vill begära omprövning, skall han göra detta
skriftligt. Begäran skall ha kommit in till skattemyndigheten senast sjätte
året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått
ut.

Den skattskyldige får även efter den tid som anges i första stycket begära

omprövning av ett beskattningsbeslut som är till hans nackdel, om han gör
sannolikt att han inte inom två månader före utgången av denna tid fått
kännedom om beslutet eller om en annan handling med uppgift om
skattens storlek. Begäran skall ha kommit in inom två månader från den
dag han fick sådan kännedom.

5 § Ett ärende får prövas även om den skattskyldige har lämnat in sin
skrivelse med begäran om omprövning till en annan skattemyndighet än
den som fattat beslutet eller till en allmän förvaltningsdomstol, under

380

SFS 1994:200

förutsättning att skrivelsen har lämnats in inom den tid som anges i 4 §.
Skrivelsen skall omedelbart sändas över till den skattemyndighet som
fattat beslutet med uppgift om den dag då handlingen kom in till myndig-
heten eller domstolen.

6 § En begäran om omprövning skall vara egenhändigt undertecknad av

den skattskyldige eller hans ombud. Är den inte det får skattemyndigheten
utfärda föreläggande om att den skall undertecknas. Föreläggandet skall
innehålla en upplysning om att omprövning inte görs om begäran inte
undertecknas.

7 § En fråga får omprövas på begäran av den skattskyldige fastän frågan
har avgjorts av en länsrätt eller kammarrätt genom beslut som vunnit laga
kraft, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regeringsrättsavgö-
rande som har meddelats efter beslutet.

Omprövning på initiativ av skattemyndigheten

8 § Om skattemyndigheten självmant omprövar ett beslut får ett om-
prövningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel meddelas senast un-
der sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattnings-
året har gått ut.

Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter denna tid, om det

föranleds av en skattemyndighets beskattningsbeslut eller en allmän
förvaltningsdomstols beslut i ett mål om skatt enligt denna lag för en
annan redovisningsperiod eller för någon annan skattskyldig.

9 § Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige får
inte meddelas senare än under andra året efter utgången av det kalenderår
under vilket beskattningsåret har gått ut, utom i de fall som avses i andra
stycket och i 11 §.

Om den skattskyldige inte har lämnat in en deklaration i rätt tid, får ett

omprövningsbeslut som är till hans nackdel meddelas efter utgången av
den tid som anges i första stycket. Ett sådant omprövningsbeslut får
meddelas inom ett år från den dag deklarationen kom in till skattemyndig-
heten, dock senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår under

vilket beskattningsåret har gått ut.

Efterbe skattning

10 § Skattemyndigheten får meddela ett omprövningsbeslut som är till
nackdel för den skattskyldige efter utgången av den tid som anges i 9 §

första stycket under de förutsättningar och på det sätt som anges i 11 -

14 §§ (efterbeskattning).

11 § Efterbeskattning får beslutas om den skattskyldige

1. i en deklaration eller på annat sätt under förfarandet lämnat någon

oriktig uppgift till ledning för beskattningen,

2. lämnat någon oriktig uppgift i ett mål om skatt enligt denna lag, eller
3. underlåtit att lämna en deklaration eller en begärd uppgift

och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett beskatt-

ningsbeslut blivit felaktigt eller inte fattats.

381

SFS 1994:200

Efterbeskattning får också beslutas

1. när en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseen-

de skall rättas, och

2. när en ändring föranleds av ett beslut som anges i 8 § andra stycket.

12 § Efterbeskattning i andra fall än som avses i 11 § andra stycket 2 får

beslutas endast om den avser belopp av någon betydelse. Efterbeskattning
får inte beslutas om det med hänsyn till omständigheterna skulle framstå
som uppenbart oskäligt eller om skattemyndigheten tidigare fattat beslut

om efterbeskattning som avser samma fråga.

13 § Skattemyndighetens beslut om efterbeskattning skall meddelas se-

nast under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskatt-
ningsåret har gått ut, om inget annat anges i 14 §.

14 § Beslut om efterbeskattning enligt 11 § andra stycket 2 får meddelas

även efter den tid som anges i 13 § men senast sex månader efter det beslut
som föranleder ändringen.

Beslut om efterbeskattning på grund av en oriktig uppgift i ett ompröv-

ningsärende eller mål om skatt enligt denna lag får meddelas efter den tid
som anges i 13 § men senast inom ett år efter utgången av den månad då
skattemyndighetens eller domstolens beslut i ärendet eller målet har vun-
nit laga kraft.

15 § Om den skattskyldige har avlidit, får beslut om efterbeskattning

inte meddelas efter utgången av det andra året efter det kalenderår då
bouppteckningen efter honom gavs in för registrering.

16 § Om den skattskyldige på det sätt som anges i 14 § andra stycket

skattebrottslagen (1971:69) delgetts underrättelse om misstanke om brott
som avser hans skatt enligt denna lag eller om åtal har väckts mot honom
för ett sådant brott, får ett beslut om efterbeskattning meddelas för den

redovisningsperiod som brottet avser även efter utgången av den tid som
anges i 13 §. Detsamma gäller om tiden för att döma den skattskyldige till
påföljd för ett sådant brott har förlängts genom beslut enligt 14 a § skatte-
brottslagen.

Beslut om efterbeskattning får i de fall som avses i 12 § skattebrottslagen

också meddelas efter utgången av den tid som anges i 13 §.

Beslut om efterbeskattning enligt första stycket skall meddelas före

utgången av kalenderåret efter det år då någon av de där angivna åtgärder-
na först vidtagits. Beslut om efterbeskattning enligt andra stycket skall
meddelas före utgången av kalenderåret efter det år då en åtgärd som avses
i 12 § skattebrottslagen vidtagits. Om den skattskyldige har avlidit, skall
dock ett beslut om efterbeskattning meddelas inom sex månader från
dödsfallet.

17 § Beslut om efterbeskattning enligt 16 § första stycket skall, utom i de

fall som avses i 12 § skattebrottslagen (1971:69), undanröjas av skatte-
myndigheten, om åtal inte väcks på grundval av den förundersökning som
föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om tidsförläng-

382

SFS 1994:200

ning eller, om åtal har väckts, åtalet läggs ned eller inte bifalls till någon
del.

18 § Vad som sägs i 16 och 17 §§ tillämpas också på en juridisk persons

beskattning, om en åtgärd som avses i 16 § första stycket har vidtagits mot
den som har företrätt den juridiska personen eller om något fall som avses

i 12 § skattebrottslagen (1971:69) föreligger beträffande honom.

Beslut om skatteberäkning

19 § Skattemyndigheten skall snarast efter det att en domstol meddelat

beslut i ett mål om skatt enligt denna lag fatta det beslut om skatteberäk-
ning som föranleds av domstolens beslut.

Gemensamma bestämmelser om beskattningsbeslut

20 § Beskattningsbeslut fattas för varje redovisningsperiod för sig. Om
inget annat följer av 2 § skall ett beskattningsbeslut fattas med ledning av
deklarationen och andra tillgängliga handlingar. Om tillförlitlig ledning
inte kan erhållas av handlingarna fattas beslutet efter vad som framstår
som skäligt med hänsyn till vad som kommit fram i ärendet (skönsbeskatt-
ning).

21 § En sådan ändring av ett beskattningsbeslut som berör mer än en
redovisningsperiod under beskattningsåret får hänföras till den sista redo-
visningsperioden under beskattningsåret. Detta gäller under förutsättning
att den tid gått ut inom vilken deklarationen för den sista redovisningspe-
rioden under beskattningsåret skall lämnas enligt 14 kap. 12 eller 13 §.

16 kap. Betalning av skatt och återbetalning av skatt till skattskyldiga

Betalning

1 § Den skatt som skall betalas för en viss redovisningsperiod skall

betalas senast den dag då deklarationen senast skall lämnas enligt 14 kap.

12 eller 13 § eller, om anstånd medgetts enligt 14 kap. 14 §, senast den dag

då deklarationen senast skall lämnas enligt anståndsbeslutet.

2 § Skatt som har fastställts på något annat sätt än enligt 15 kap. 2 § skall
dock betalas inom den tid som skattemyndigheten bestämmer. Med skatt
likställs belopp som återbetalats till den skattskyldige med stöd av 8 § men
som på grund av ett senare meddelat beskattningsbeslut skall betalas
tillbaka till skattemyndigheten.

Skattemyndigheten kan besluta att betalningen av skatten får delas upp

på högst tre betalningstillfällen, om det finns synnerliga skäl.

3 § Skatten skall betalas genom insättning på ett särskilt konto. Inbetal-
ningen anses ha gjorts den dag inbetalningskort eller gireringshandling
kommit in till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingått avtal om
förmedling av skatteinbetalningen med en bank, till banken.

383

SFS 1994:200

4 § Om den skattskyldige för en och samma redovisningsperiod re-

dovisar olika verksamheter var för sig, får överskjutande ingående skatt i
en verksamhet kvittas mot utgående skatt i en annan verksamhet.

Om återbetalning av överskjutande ingående skatt som inte kunnat

kvittas föreskrivs i 8 §.

Anstånd med betalning

5 § Skattemyndigheten får bevilja anstånd med betalningen av den skatt
som skall betalas närmast efter det att ansökan om anstånd gjorts, om den
skattskyldiges betalningsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller
något annat oförvållat förhållande och det finns synnerligen ömmande
omständigheter. Anståndet får avse hela det belopp som skall betalas eller
en del av detta. Anståndstiden får bestämmas till längst ett år efter utgång-
en av den månad under vilken skatten skulle ha betalats.

Frågan om anståndet skall omprövas om den skattskyldiges ekonomiska

förhållanden har förbättrats väsentligt sedan ett anstånd beviljats.

6 § Skattemyndigheten får bevilja anstånd med att betala skatten, om
den skattskyldige överklagat ett beskattningsbeslut eller om han begärt
omprövning eller om det annars kan antas att skatten kommer att sättas
ned. Bestämmelserna i 49 § 1, 2 och 3 mom. uppbördslagen (1953:272)
gäller då.

Dröjsmålsavgift

7 § En avgift (dröjsmålsavgift) skall tas ut på

1. skatt som tagits upp i en deklaration men inte betalas inom den tid

som anges i 1 §,

2. skatt som bestämts genom skönsbeskattning enligt 15 kap. 20 § i

avsaknad av deklaration, och

3. skatt i övrigt som inte betalas inom den tid som har bestämts enligt

2§.

Om anstånd med betalning av skatten beviljats enligt 5 eller 6 §, tas

dröjsmålsavgiften ut endast på det belopp som inte har betalats senast vid
anståndstidens utgång.

Dröjsmålsavgiften beräknas enligt 58 § 2 — 5 mom. uppbördslagen

(1953:272). När dröjsmålsavgift tas ut enligt första stycket 2 anses att
skatten skulle ha betalats inom den tid som anges i 1 §.

Skattemyndigheten får besluta om befrielse helt eller delvis från skyldig-

het att betala dröjsmålsavgift om det finns särskilda skäl.

Återbetalning av skatt

8 § Skattemyndigheten återbetalar

1. överskjutande ingående skatt för en viss redovisningsperiod, om den

ingående skatten inte redan har kvittats enligt 4 §,

2. vad en skattskyldig har betalat för en viss redovisningsperiod utöver

den skatt som beslutats.

Om en skattskyldig får nedsättning i eller befrielse från skatt som han

har betalat, återbetalar skattemyndigheten vad han betalat för mycket.

384

SFS 1994:200

9 § Om den skattskyldige står i skuld för skatt enligt denna lag, har han

vid återbetalning enligt 8 § rätt att få tillbaka bara vad som överstiger
skulden samt ränta, dröjsmålsavgift och skattetillägg som är hänförliga till
skulden. Detsamma gäller om den skattskyldige har en skuld som avser till
betalning förfallen skatt enligt uppbördslagen (1953:272), skatt enligt
lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, arbets-
givaravgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter eller avgift enligt
lagen (1982:423) om allmän löneavgift. I lagen (1985:146) om avräkning
vid återbetalning av skatter och avgifter finns också bestämmelser som
begränsar rätten till återbetalning.

10 § En fordran på överskjutande ingående skatt eller ränta på sådan

skatt får inte särskilt överlåtas eller utmätas.

11 § I övrigt gäller för återbetalning av skatt enligt denna lag uppbörds-

lagens (1953:272) bestämmelser om restitution av skatt.

Ränta

12 § Ränta (respitränta) skall tas ut på den skatt som avses i 2 § om

skatten inte bestämts genom skönsbeskattning enligt 15 kap. 20 § i avsak-
nad av deklaration. Räntan beräknas från den dag då skatten skulle ha
betalats enligt 1 § till och med den dag skatten skall betalas enligt skatte-

myndighetens beslut. Ränta på skatt, som motsvarar tidigare återbetalat
skattebelopp, skall dock beräknas från utgången av den månad då beloppet
återbetalades. Vid ränteberäkningen gäller bestämmelserna i 32 § upp-
bördslagen (1953:272).

13 § Den som fått anstånd enligt 6 § skall betala ränta (anståndsränta)

för den del av anståndsbeloppet som skall betalas senast vid anståndsti-
dens utgång. Vid ränteberäkningen gäller bestämmelserna i 49 § 4 mom.
uppbördslagen (1953:272).

14 § Skattemyndigheten får besluta om befrielse helt eller delvis från

skyldighet att betala ränta enligt 12 eller 13 § om det finns synnerliga skäl.

15 § Ränta (restitutionsränta) skall betalas på skatt som skall återbetalas

enligt 8 § första stycket 1 och 2.

Räntan beräknas från utgången av den första månaden efter den då

deklarationen för den redovisningsperiod skatten avser skall lämnas enligt

14 kap. 12 eller 13 §. Om deklarationen lämnats senare eller om betalning

gjorts efter den tidpunkt som anges i 1 §, beräknas räntan från utgången av
den första månaden efter den då deklarationen lämnats eller betalning
gjorts. Räntan beräknas till och med den månad då beloppet återbetalas.
Vid ränteberäkningen gäller 69 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272).

Om återbetalning gjorts med stöd av 22 kap. 9 § betalas inte ränta.

Indrivning av skatt

16 § Skatt som inte har betalats in i rätt tid skall lämnas för indrivning.

Regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa
belopp.

13-SFS 1994

385

SFS 1994:200

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av

statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsök-
ningsbalken ske.

Begäran om omprövning eller överklagande inverkar inte på skyldighe-

ten att betala skatt.

17 § Om någon i egenskap av företrädare för en skattskyldig som är

juridisk person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala

in skatt inom den tid som anges i 1 och 5 §§, är han tillsammans med den
skattskyldige betalningsskyldig för skatten. Om företrädaren uppsåtligen

eller av grov oaktsamhet lämnat uppgifter som föranlett att den skattskyl-
dige tillgodoförts överskjutande ingående skatt enligt 8 § med för stort
belopp, är han tillsammans med den skattskyldige skyldig att betala tillba-
ka beloppet.

Betalningsskyldighet som följer av första stycket får jämkas eller efterges

om det finns särskilda skäl.

Talan om att ålägga betalningsskyldighet skall föras vid allmän domstol.

Talan får inte väckas sedan den skattskyldiges betalningsskyldighet för
skatten har fallit bort enligt lagen (1982:188) om preskription av skatte-
fordringar m. m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får
indrivning göras i samma ordning som gäller för skatt.

Den som fullgjort betalningsskyldigheten för skatten enligt första stycket

får söka beloppet åter av den skattskyldige.

Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller vid regressford-

ran enligt fjärde stycket.

17 kap. Skattekontroll

1 § Bestämmelserna i 3 kap. 17 § taxeringslagen (1990:324) gäller också

för uppgifter i deklarationer och andra handlingar som har lämnats till
ledning för beskattningen enligt denna lag eller upprättats eller för gransk-
ning tagits om hand av en myndighet vid skattekontroll.

Dessa handlingar skall förvaras hos skattemyndigheten. Handlingarna

skall förstöras sju år efter utgången av det kalenderår under vilket beskatt-
ningsåret gått ut, om inte något annat föreskrivs av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.

2 § Skattemyndigheten får förelägga den deklarationsskyldige att i den
omfattning som anges i föreläggandet lämna de upplysningar som behövs
för kontroll av deklarationen eller annars för beskattningen.

Skattemyndigheten får vidare förelägga den deklarationsskyldige att

visa upp kontrakt, kontoutdrag, räkningar, kvitton eller liknande hand-
lingar som behövs för kontroll av deklarationen.

Ett föreläggande får förenas med vite, om det finns anledning att anta att

den deklarationsskyldige annars inte följer föreläggandet.

3 § Bestämmelserna i 3 kap. 6 § taxeringslagen (1990:324) om befrielse
från skyldigheten att lämna upplysningar eller visa upp handlingar gäller
även när det är fråga om skatt enligt denna lag.

386

SFS 1994:200

4 § Om den som granskar en registreringsanmälan eller en deklaration
finner att lämnade uppgifter bör kontrolleras genom avstämning mot
räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar, får han efter överens-
kommelse med uppgiftslämnaren göra en sådan avstämning vid besök hos
denne eller annars vid ett personligt sammanträffande. Överenskommelse
får även träffas om besiktning av lokaler, inventarier, lager eller annat som
är av betydelse för skattekontrollen.

5 § Skattemyndigheten får förelägga en näringsidkare att lämna uppgif-
ter om skattepliktig omsättning av varor eller tjänster som han förvärvat
av, sålt till eller tillhandahållit andra näringsidkare. Bestämmelserna om
befrielse från uppgiftsskyldighet i 3 kap. 3 § och 4 kap. 6 § tredje stycket
lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter gäller då.

För kontroll av skatt enligt denna lag gäller bestämmelserna i 3 kap. 16 §

taxeringslagen (1990:324).

6 § För att kontrollera att deklarations- eller uppgiftsskyldigheten har
fullgjorts riktigt och fullständigt eller för att på annat sätt få upplysning till
ledning för beskattningen får skattemyndigheten besluta att skatterevision
skall göras hos den som är deklarations- eller uppgiftsskyldig. Skattemyn-
digheten får också besluta att skatterevision för kontroll av att lämnade
uppgifter är riktiga och fullständiga skall göras hos den som har anmält sig
för registrering.

I övrigt gäller i fråga om skatterevision i tillämpliga delar bestämmelser-

na om taxeringsrevision i 3 kap. 8 - 1 4 §§ taxeringslagen (1990:324).

18 kap. Skattetillägg

Allmänna bestämmelser

1 § Om den skattskyldige i en deklaration eller i något annat skriftligt
meddelande som han under förfarandet lämnat till ledning för beskatt-
ningen har lämnat en uppgift som befinns oriktig, skall en särskild avgift
(skattetillägg) påföras honom. Detsamma gäller om den skattskyldige har
lämnat en sådan uppgift i ett mål om skatt enligt denna lag och uppgiften
inte har godtagits efter prövning i sak.

Skattetillägget utgör 20 procent av det skattebelopp som inte skulle ha

påförts den skattskyldige eller som felaktigt skulle ha räknats honom till
godo om den oriktiga uppgiften godtagits. Skattetillägget utgör dock 10
procent när den oriktiga uppgiften avser periodisering eller en därmed

jämställd fråga.

2 § Om en deklaration har lämnats men avvikelse gjorts genom skönsbe-
skattning enligt 15 kap. 20 § påförs den skattskyldige ett skattetillägg med
20 procent av den skatt som till följd av uppskattningen påförs honom
utöver vad som annars skulle ha påförts honom eller av den skatt som till
följd av uppskattningen inte skall tillgodoräknas honom. Till den del
uppskattningen innefattar rättelse av en oriktig uppgift från den skattskyl-
dige skall dock skattetillägg tas ut enligt 1 §.

Vid skönsbeskattning enligt 15 kap. 20 § på grund av att deklaration inte

lämnats påförs den skattskyldige ett skattetillägg med 20 procent av den

387

SFS 1994:200

skatt som påförs honom till följd av uppskattningen utöver den skatt som
skulle ha påförts honom enligt de skriftliga uppgifter han kan ha lämnat till
ledning för beskattningen. Till den del uppskattningen innefattar rättelse
av en oriktig uppgift från den skattskyldige skall dock skattetillägg tas ut
enligt 1 §.

3 § Underlaget för skattetillägg skall bestämmas utan hänsyn till invänd-
ningar som rör någon annan fråga än den som föranlett tillägget.

4 § Ett beslut om skattetillägg enligt 2 § andra stycket skall undanröjas
om en deklaration kommit in inom en månad från utgången av den månad
då den skattskyldige fått del av beslutet om skattetillägg.

5 § Skattetillägg tas inte ut

1. vid rättelse av en felräkning eller felskrivning, när felaktigheten

uppenbart framgår av deklarationen eller av något annat skriftligt medde-
lande från den skattskyldige,

2. om avvikelsen avser bedömningen av ett skriftligt yrkande, till exem-

pel i fråga om ett avdrag eller om värdet av ett uttag, och avvikelsen inte
gäller någon uppgift i sak, eller

3. om den skattskyldige frivilligt har rättat en oriktig uppgift.

Eftergift från skattetillägg

6 § Skattetillägg skall efterges, om felaktigheten eller underlåtenheten
kan antas ha ett sådant samband med den skattskyldiges ålder, sjukdom,
bristande erfarenhet eller liknande förhållande att den framstår som ur-
säktlig. Detsamma gäller om felaktigheten eller underlåtenheten framstår

som ursäktlig med hänsyn till uppgiftens art eller någon annan särskild
omständighet eller om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut
skattetillägget.

Skattetillägg får efterges när det belopp som kunde ha undandragits

genom felaktigheten eller underlåtenheten är att anse som ringa.

Eftergift får bara avse skattetillägget i dess helhet.

Beslut om skattetillägg

7 § Beslut om skattetillägg på grund av oriktiga uppgifter i mål om skatt
får meddelas inom ett år från utgången av den månad då domen eller det
slutliga beslutet i målet vunnit laga kraft.

Utan hinder av vad som annars föreskrivs om omprövning och överkla-

gande skall den skattskyldiges yrkande i fråga om ett skattetillägg prövas,
om beslutet i den beskattningsfråga som föranlett skattetillägget inte har

vunnit laga kraft. Detsamma gäller sådana yrkanden av Riksskatteverket

till förmån för skattskyldiga.

8 § Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om ett yrkande om
eftergift inte har framställts, om det föranleds av vad som förekommit i
ärendet eller målet om skattetillägg.

När ett beskattningsbeslut i en fråga som föranlett skattetillägg ändras,

skall skattemyndigheten göra den ändring av beslutet om skattetillägg som
föranleds av det nya beskattningsbeslutet.

388

SFS 1994:200

9 § Om ett skattetillägg eller de sammanlagda skattetilläggen som skulle
tas ut av en skattskyldig för en och samma redovisningsperiod inte uppgår
till 100 kronor tas inte något skattetillägg ut.

10 § Bestämmelserna i 1 — 9 §§ gäller även den som oriktigt har uppgett

att han driver verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag.

11 § Skattetillägg får inte påföras sedan den skattskyldige har avlidit.

12 § Beslut om efterbeskattning får inte avse enbart skattetillägg, utom i

de fall som avses i 15 kap. 11 § andra stycket 1.

Införsel

13 § Bestämmelserna om skattetillägg enligt denna lag tillämpas inte i de

fall skatt fastställs och uppbärs vid införsel.

19 kap. Återbetalning av skatt till icke skattskyldiga

Återbetalning till utländska företagare

Ansökan

1 § Utländska företagare som vill få återbetalning av ingående skatt

enligt 10 kap. 1 — 4 §§ skall ansöka om detta hos Skattemyndigheten i
Kopparbergs län.

2 § En ansökan om återbetalning skall avse en period om minst tre på
varandra följande kalendermånader under ett kalenderår och högst ett
kalenderår. En ansökan som avser tiden till utgången av ett kalenderår får
omfatta kortare tid än tre månader.

3 § Ansökan skall göras på en blankett enligt formulär som fastställs av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Till ansökan
skall fogas

1. faktura eller jämförlig handling som innehåller sådana uppgifter som

anges i 11 kap. 5 § första stycket, och

2. andra handlingar som behövs för att bedöma om den sökande har rätt

till återbetalning, exempelvis bevis om hans verksamhet i utlandet.

Första stycket 1 gäller inte om den ingående skatten hänför sig till

omsättning i sådan verksamhet som avses i 8 kap. 17 § andra stycket och
ersättningen understiger 200 kronor.

Uppgifterna i ansökan skall lämnas på heder och samvete.

4 § En ansökan skall ha kommit in senast sex månader efter utgången av
det kalenderår som den avser.

Omprövning m. m.

5 § Ett beslut i en fråga som avser återbetalning av ingående skatt skall
på begäran av den sökande omprövas, om beslutet inneburit att hans
ansökan inte helt har bifallits. Detsamma gäller om den sökande begär
återbetalning av ytterligare ingående skatt för en period för vilken beslut
meddelats.

389

SFS 1994:200

390

6 § En fråga som avser återbetalning av ingående skatt får inte omprövas
om den har avgjorts av en allmän förvaltningsdomstol.

En begäran om omprövning skall vara skriftlig. Den skall ha kommit in

till Skattemyndigheten i Kopparbergs län senast ett år efter utgången av
det kalenderår som den tidigare ansökningen gäller.

7 § Om ingående skatt har återbetalats med ett för högt belopp på grund
av en oriktig uppgift som den sökande lämnat eller på grund av felräkning,
felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende, får skattemyndighe-

ten besluta att den sökande skall betala tillbaka vad han fått för mycket.

Ett belopp som den sökande enligt beslut skall betala tillbaka får räknas

av mot ingående skatt som han har rätt att få tillbaka på grundval av en
annan ansökan än den som föranlett den felaktiga återbetalningen.
Beloppet får räknas av även om beslutet om betalningsskyldighet inte
vunnit laga kraft.

8 § Åtgärder för att ta ut ett oriktigt erhållet återbetalningsbelopp får

inte vidtas senare än fem år efter utgången av det kalenderår under vilket

beloppet betalats ut.

Verkställighet

9 § Beslut om betalningsskyldighet enligt 7 § första stycket får verkstäl-
las enligt bestämmelserna i utsökningsbalken.

Straff

10 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar en oriktig

uppgift som är ägnad att leda till att ingående skatt återbetalas enligt

10 kap. 1 — 4 §§ med ett för högt belopp döms till böter eller fängelse i högst

sex månader, om inte gärningen är belagd med strängare straff i brottsbal-
ken.

Återbetalning till andra än utländska företagare

11 § Den som vill få återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9 —

13 §§ skall ansöka om detta hos den myndighet som enligt 12 kap. 2 § skall

pröva ansökningen.

12 § En ansökan om återbetalning enligt 10 kap. 9 — 13 §§ skall göras i
den form som föreskrivs i denna lag för deklaration av ingående skatt i en
verksamhet som medför skattskyldighet. För den som ansöker om sådan

återbetalning gäller vad som föreskrivs i 12 — 18 och 20 — 22 kap. i fråga
om den som är skattskyldig, om inget annat följer av 13 §.

13 § Den som ansöker om återbetalning enligt 10 kap. 10, 11 eller 12 §

och inte registreras enligt 14 kap. 1 § skall ändå registreras, om det inte
finns särskilda skäl mot det.

Den som omfattas av ett beslut som meddelats enligt 10 kap. 9 § skall

alltid registreras.

SFS 1994:200

391

14 § Regeringen meddelar föreskrifter om förfarandet vid återbetalning

enligt 10 kap. 5 — 8 §§.

Vid återbetalning som avses i första stycket betalas inte ränta.

20 kap. Överklagande

1 § Följande beslut av skattemyndigheten får överklagas hos länsrätten

av den skattskyldige och av Riksskatteverket:

1. beskattningsbeslut i en fråga som kan ha betydelse för beskattningen

eller rätten till återbetalning enligt 10 kap. 9 — 13 §§,

2. beslut att avvisa en begäran om omprövning av beskattningsbeslut

eller att avvisa ett överklagande till länsrätten,

3. beslut enligt 10 kap. 9 §,

4. beslut enligt 14 kap. 1 § andra stycket, 23 och 24 §§ och 19 kap. 13 § i

fråga om registrering, och

5. beslut om skattskyldighet eller anstånd med att lämna deklaration

eller betala skatt.

Beslut som Skattemyndigheten i Kopparbergs län har fattat om återbe-

talning enligt 10 kap. 1 — 8 §§ och om betalningsskyldighet och avräkning
enligt 19 kap. 7 § får överklagas hos Länsrätten i Kopparbergs län. Beslut
om avräkning får överklagas särskilt på den grunden att avräkningsbeslu-
tet i sig är felaktigt men i övrigt endast i samband med överklagande av

beslut om betalningsskyldighet.

2 § Andra beslut av en skattemyndighet enligt denna lag får överklagas
hos Riksskatteverket, om inte annat följer av 3 §. Riksskatteverkets beslut
med anledning av ett sådant överklagande får inte överklagas.

3 § Föreläggande vid vite och beslut om skatterevision enligt denna lag
får inte överklagas.

Den skattskyldiges överklagande

4 § Den skattskyldiges överklagande enligt 1 § första stycket skall ha
kommit in inom sex år efter utgången av det kalenderår under vilket
beskattningsåret har gått ut. Om beslutet har meddelats efter den 30 juni

sjätte året efter det kalenderår under vilket det beskattningsår som beslutet
avser har gått ut och den skattskyldige har fått del av beslutet efter
utgången av oktober samma år, får överklagandet dock komma in inom
två månader från den dag då den skattskyldige fick del av beslutet.

Den skattskyldige får överklaga ett beslut även om det inte har gått

honom emot.

5 § När skattemyndigheten prövar om ett överklagande av den skatt-
skyldige har kommit in i rätt tid gäller, utöver vad som följer av förvalt-
ningslagen (1986:223), att överklagandet inte skall avvisas, om det inom
överklagandetiden har kommit in till en annan skattemyndighet än den
som fattat beslutet eller till en allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet
skall då omedelbart sändas över till den skattemyndighet som fattat beslu-
tet med uppgift om den dag då handlingen kom in till skattemyndigheten
eller domstolen.

SFS 1994:200

6 § Skattemyndigheten skall snarast ompröva det överklagade beslutet,

Detta gäller dock inte om överklagandet skall avvisas enligt 5 § eller hinder
mot omprövning finns enligt 15 kap. 3 § tredje stycket.

Ett överklagande förfaller, om skattemyndigheten ändrar beslutet så

som den skattskyldige begär.

Om myndigheten ändrar beslutet på ett annat sätt än den skattskyldige

begär, skall överklagandet anses omfatta det nya beslutet. Myndigheten får
lämna den skattskyldige tillfälle att återkalla överklagandet om det finns
skäl för det.

7 § Om överklagandet inte avvisas enligt 5 § eller förfaller enligt 6 §,
skall skattemyndigheten överlämna överklagandet, sitt omprövningsbeslut
och övriga handlingar i ärendet till länsrätten eller, i fall som avses i 2 §, till
Riksskatteverket. Om det finns särskilda skäl får överklagandet överläm-
nas utan föregående omprövning.

Riksskatteverkets överklagande

8 § Ett överklagande av Riksskatteverket enligt 1 § första stycket skall ha

kommit in inom den tidsfrist som enligt 15 kap. 8, 9 och 13— 18 §§ gäller
för beslut om omprövning på initiativ av skattemyndigheten eller efter
denna tid men inom två månader från den dag det överklagade beslutet
meddelades.

Om ett omprövningsbeslut som avser efterbeskattning överklagas och

det yrkas ändring till den skattskyldiges nackdel, skall överklagandet ha
kommit in inom två månader från den dag beslutet meddelades.

Om Riksskatteverket har överklagat ett beskattningsbeslut, skall talan

om skattetillägg som är föranledd av beslutet föras samtidigt.

Överklagande av länsrättens beslut

9 § Bestämmelserna i 6 kap. 10 —24 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller
för mål enligt 1 § första stycket.

Länsrättens beslut med anledning av överklagande av beslut om anstånd

med att lämna deklaration eller betala skatt får inte överklagas.

21 kap. Förhandsbesked

1 § Den särskilda nämnd som avses i 2 § lagen (1951:442) om förhands-

besked i taxeringsfrågor (Skatterättsnämnden) kan på ansökan av den som
är eller kan komma att bli skattskyldig enligt denna lag meddela förhands-
besked i frågor som avser den sökandes skattskyldighet. Förhandsbesked
får meddelas om det är av vikt med hänsyn till den sökandes intresse eller
för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

2 § En ansökan om förhandsbesked skall vara skriftlig och ha kommit in
innan den första redovisningsperiod har börjat som berörs av den fråga
förhandsbeskedet gäller.

3 § I övrigt gäller bestämmelserna i 2 —4 §§, 5 § andra stycket och 6 —

11 §§ lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor.

392

SFS 1994:200

22 kap. Övriga bestämmelser

Riksskatteverket

1 § Riksskatteverket leder och ansvarar för skatteförvaltningens verk-

samhet enligt denna lag.

Öresutjämning m. m.

2 § Belopp som avser omsättning eller skatt enligt denna lag anges i hela
krontal så att öretal faller bort.

3 § Skattebelopp under 25 kronor behöver inte betalas in till staten och
återbetalas inte heller. I fråga om skattetillägg gäller 18 kap. 9 §.

Dödsbos ansvar för skatt enligt denna lag

4 § Ett dödsbo svarar inte med mera än tillgångarna i boet för sådan
skatt enligt denna lag som påförts en avliden eller ett dödsbo efter den som
avlidit under den redovisningsperiod som skatten avser. Om boet har
skiftats svarar varje bodelägare endast för den skatt som är hänförlig till

hans lott och inte i något fall med mera än hans lott i boet utgör.

Annan statlig skatt eller avgift

5 § När en statlig skatt eller avgift skall beräknas som enligt en särskild
bestämmelse skall tas ut efter försäljningspriset eller något annat liknande
värde skall värdet inte inbegripa kompensation för skatt enligt denna lag.

Representant för utländsk företagare

6 § En utländsk företagare som är skattskyldig enligt denna lag skall
företrädas av en av skattemyndigheten godkänd representant. En sådan
representant skall enligt fullmakt av den utländske företagaren som ombud
för företagaren svara för redovisningen av skatt för den verksamhet som
skattskyldigheten omfattar och i övrigt företräda den utländske företaga-
ren i frågor som gäller skatt enligt denna lag. Skattemyndigheten kan kräva
att säkerhet ställs för skattens betalning. Underlag för kontroll av skattere-
dovisningen skall finnas tillgängligt hos representanten.

Första stycket gäller inte en utländsk företagare som är juridisk person

och har ett fast driftställe här i landet.

Behörighet att lämna uppgift

7 § Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna lag skall ett meddelan-
de som lämnats för en skattskyldig som är juridisk person anses vara
lämnat av den skattskyldige, om det inte var uppenbart att uppgiftslämna-
ren saknade behörighet att företräda den skattskyldige.

Vite

8 § Vite får inte föreläggas staten, en kommun eller en tjänsteman i
tjänsten. Om vite har förelagts också med stöd av en bestämmelse i
taxeringslagen (1990:324) eller lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter, prövas frågan om att döma ut vitet av den länsrätt som
är behörig enligt dessa lagar.

393

SFS 1994:200

394

Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets lämplig-

het bedömas.

Nedsättning av skatt enligt denna lag

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-
ge en skattskyldig nedsättning av eller befrielse från skatt enligt denna lag
om det finns synnerliga skäl.

I fråga om ränta, dröjsmålsavgift och skattetillägg gäller i stället för

första stycket de särskilda bestämmelserna i 16 och 18 kap. Om nedsätt-
ning eller befrielse medges enligt första stycket, får medgivandet dock avse
även ränta, dröjsmålsavgift och skattetillägg.

Beslut av riksdagens finans- och skatteutskott

10 § Under tid då riksmöte inte pågår kan riksdagens finans- och skatte-
utskott på förslag av regeringen bestämma om skattesatser för skatt enligt
denna lag eller besluta att sådan skatt skall börja eller upphöra att tas ut.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 då lagen (1968:430) om

mervärdeskatt och lagen (1991:119) om återbetalning av mervärdeskatt
till utländska företagare skall upphöra att gälla.

2. De upphävda lagarna gäller fortfarande i fråga om förhållanden som

hänför sig till tiden före ikraftträdandet av den nya lagen.

3. Med skatt enligt denna lag likställs i tillämpliga delar skatt enligt lagen

(1968:430) om mervärdeskatt.

4. I verksamhet som avser upplåtelse för trafik av väg, bro eller tunnel

eller upplåtelse av spåranläggning för järnvägstrafik medges avdrag för
ingående skatt också för skatt som hänför sig till förvärv eller införsel som
gjorts från och med den 1 oktober 1992.

5. Beslut som meddelats av Riksskatteverket med stöd av 76 b § lagen

(1968:430) om mervärdeskatt och 15 § lagen (1991:119) om återbetalning
av mervärdeskatt till utländska företagare före den 1 juli 1993 överklagas
enligt de bestämmelser som gällde dessförinnan. Överklagandet skall dock
ges in till Skattemyndigheten i Kopparbergs län.

6. Bestämmelserna i 16 kap. 9 § andra meningen tillämpas först från och

med den 1 januari 1995. Till utgången av 1994 gäller bestämmelserna i
49 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt i dess lydelse före den 1 januari

1994.

7. Lagen (1968:430) om mervärdeskatt i dess lydelse före den 1 juli 1986

gäller fortfarande för en upplåtelse av rätt till patent, nyttjanderätt till
konstruktion eller uppfinning som avser skattepliktig vara samt nyttjande-
rätt till system eller program för automatisk databehandling om skriftligt
avtal om upplåtelsen träffats före nämnda dag.

På regeringens vägnar

BENGT WESTERBERG

BO LUNDGREN

(Finansdepartementet)