SFS 1986:1197

861197.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1986:1197 Lag

Utkom från trycket

oHi ändring I la gen (1947:577) om statlig

den 22 december 1986 förmögenhetsskatt;

utfärdad den 11 december 1986.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om lagen (1947:577) om

statlig förmögenhetsskatt^

dels att 4 § skall ha följande lydelse,
dels att det i anvisningarna till 3 och 4 §§ skall införas en ny punkt, 5, av

följande lydelse.

4 §' Fastighet tas upp till taxeringsvärdet året före taxeringsåret. Var
sådant värde inte åsätt då räknas inte något värde för fastigheten. Har en

fastighets taxeringsvärde sänkts vid särskild fastighetstaxering på grund av
skogsavverkning eller täktverksamhet eller till följd av bran d, vattenflöde
eller jämförlig händelse skall fastighete n tas upp till det taxeringsvärde,
som åsätts för taxeringsåret. Finns sådana tillbehör till fastigheten, som
avses i 2 kap. 3 § jordabalken, skall dessa tas upp särskilt. Bestämmelser­

na i tredje stycket om värd esättning av lös egendom tillämpas vid värde­
ringen.

Tomträtt eller vattenfallsrätt skall tas upp till del värde, som rättigheten

med hänsyn till villkor och återstående tid för upplåtelsen kan anses ha

betingat vid en försäljning under normala förhållanden.

' Prop, 1986/87: 54, SkU 12. rskr. 72.

^ Senas te lydelse av lagens rubrik 1974:859.

2152

' Senaste lydelse 1982: 338.

¬

background image

Lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i jordbruk med

SFS 1986:1197

binäringar, i skogsbruk eller i rörelse, skall värdesättas i enlighet med

vedertaget affärsbruk inom det slag av verksamhet, som egendomen är
nedlagd i.

Fordran, som löper med ränta, skall, om den inte är tillgång i rörelse, tas

upp till sitt kapitalbelopp med tillägg för förfallen ränta.

Fordran, som inte är förfallen och på vilken ränta inte skall beräknas för

tiden före förfallodagen, uppskattas till belopp som utgör dess värde enlig t

vid denna lag fogad tabell I. Osäker fordran tas upp till det belopp, varmed

den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran tas inte upp.

Värdepapper uppskattas med tillämpning av bestämmelserna i punkt 5

av anvisningarna till 3 och 4 §§.

Annan ränta, avkomst eller förmån, som utgår för obegränsad tid och

inte utgör frälseränta, uppskattas till tjugo gånger det belopp som den har

uppgått till under beskattningsåret.

Kapitalvärdet av ränta, avkomst, eller förmån, som utgår på livstid eller

viss tid, uppskattas efter det belopp som rättigheten har motsvarat under
beskattningsåret och enligt de vid denna lag fogade tabellerna II och III.

Rättighet, som inte är bestämd att utgå under någons livstid men ändå är

av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III. som om
den skulle ha utgått för den berättigades livstid, dock högst till 10 gånger
det värde, som rättigheten senast har motsvarat för helt år.

Är rät tighet beroende av längden av flera personers liv på så sätt, att

rättigheten u pphör vid den först avlidnes död, bestäms rättighetens kapi­
talvärde efter den äldstes levnadsålder. Är rättigheten däremot oförändrad
till den sist avlidnes död, beräknas värdet efter den yngstes ålder.

Andel i ekonomisk*förening, vars behållna tillgångar vid likvidation

endast delvis skall skiftas mellan medlemmarna, skall tas upp till ett värde

motsvarande den del av föreningens förmögenhet som skulle ha fallit på

andelen om föreningen hade t rätt i likvidation.

Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värde som

motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets
behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det taxeringsvärde
som gäller för föreningens eller bolagets fastighet vid beskattningsårets
utgång och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och

skulder enligt bokslutet för det senaste räkenskapsår som avslutats före
den 1 j uli under b eskattningsåret.

Övrig lös egendom tas upp till det vär de, som den kan anses ha betingat

vid försäljning under normala för hållanden.

Beträffande tillgångar i jordbruk med binäringar, skogsbruk och rörelse

gäller vidare särskilda bestämmelser i punkt 2 av anv isningarna till 3 och

4 §§.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar
till 3 och 4 §§

5. Aktier som noteras på inländsk eller utländsk börs, andelar i aktie­

fonder samt andra värdepapper än aktier som omsätts marknadsmässigt
och är av det slag som anges i 35 § 3 mom. första stycket kommunalskatte­

lagen (1928: 370) tas upp till 75 procent av det noterade värdet.

2153

¬

background image

SFS 1986:1197

Aktier som, utan att vara börsnoterade, är föremål för marknadsmässig

omsättning med regelbundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent

av det noterade värdet.

Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade

eller föremål för sådan notering som avses i andra stycket, skall de aktier i

bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade

aktierna. Är flera aktieslag noterade, skall d e icke noterade aktierna tas

upp till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.

Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det

noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en

försäljning under normala förhållanden, får i stället priset vid en sådan

försäljning läggas till grund för värderingen.

Aktier som inte omfattas av bestämmelserna i fö rsta-tredje styckena

samt andelar i ekonomiska föreningar och handelsbolag tas upp till det pris
som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, varvid
dock följande skall iakttas. I den mån uppskattningen grundas på värdet av
tillgångar som ingår i förvärvskälla inom inkomstsla gen jordbruksfastighet

och rörelse, beräknas tillgångarnas värde med tillämpning av reglerna i

punkt 2 ov an. I den mån uppskattni ngen grundas på värdet av tillgångar

som avses i första—tredje styckena skall värdet av dessa tillgångar anses

motsvara vad som skulle ta s upp vid en tillämpning av bestämmelserna i

första-fjärde styckena.

Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första—tredje och

femte styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning

under normala förhållanden.

Denna lag t räder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången

vid 1988 års taxering.

På regeringens vägnar

KJELL-OLOF FELDT

Johan Salsbäck
(Finansdepartementet)

¬

Viktiga lagar inom skoljuridiken
JP Infonets skoljuridiska tjänster

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag  oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.