SFS 1999:1298 Lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

991298.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i lagen (1997:323) om statlig
förmögenhetsskatt;

utfärdad den 16 december 1999.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs i fråga om lagen (1997:323) om stat-

lig förmögenhetsskatt

dels

att nuvarande 22 § skall betecknas 23 §,

dels

att 1, 3, 4, 6, 7, 11, 12, 14 och 21 §§ skall ha följande lydelse,

dels

att rubriken närmast före 22 § skall sättas närmast före 23 §,

dels

att det i lagen skall införas en ny paragraf, 22 §, av följande lydelse.

1 §

Förmögenhetsskatt skall betalas till staten enligt bestämmelserna i

denna lag.

Bestämmelser om skattemyndigheter och förfarandet vid taxering till stat-

lig förmögenhetsskatt finns i taxeringslagen (1990:324).

Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och till-

lämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229) och omfattar också
motsvarande utländska företeelser om inte annat anges eller framgår av sam-
manhanget.

3 §

2

Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall som tillgång

tas upp

1. privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt,
2. småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet som på grund av

ägarens begäran enligt 2

kap. 9

§ första stycket inkomstskattelagen

(1999:1229) är näringsfastighet,

3. den del av en näringsfastighet som inrymmer en bostadslägenhet som

används eller är avsedd att användas av fastighetsägaren för eget eller närstå-
endes boende,

4. aktie i ett aktieslag som är inregistrerat vid börs i det land där aktiebola-

get är hemmahörande samt marknadsnoterad aktie i ett aktiebolag som är
hemmahörande i Sverige om ett aktieslag i bolaget den 29 maj 1997 var eller
senare har varit inregistrerad vid svensk börs med undantag för huvuddel-
ägares aktie,

5. aktie i ett aktieslag som inte är marknadsnoterat i det land där aktiebo-

laget är hemmahörande med undantag för huvuddelägares aktie i ett aktiebo-
lag i vilket finns ett aktieslag som är marknadsnoterat,

1

Prop. 1999/2000:2, bet. 1999/2000:SkU2, rskr. 1999/2000:117.

2

Senaste lydelse 1997:954. Ändringen innebär bl.a. att fjärde stycket upphävs.

SFS 1999:1298

Utkom från trycket
den 27 december 1999

background image

2

SFS 1999:1298

6. annan delägarrätt än aktie om den inte är marknadsnoterad samt andel i

handelsbolag och europeisk ekonomisk intressegruppering med undantag för
andel i juridisk person till den del den juridiska personen är skattskyldig,

7. annan marknadsnoterad delägarrätt än aktie, marknadsnoterad ford-

ringsrätt och marknadsnoterad tillgång som avses i 52 kap. inkomstskattela-
gen,

8. livförsäkring med undantag för
a) pensionsförsäkring samt
b) livförsäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall

senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar,

9. rätt till livränta eller därmed jämförlig utbetalning med undantag för

rätt till

a) utbetalning på grund av försäkring,
b) utbetalning på grund av tidigare anställning samt
c) underhållsbidrag,
10. kontobehållning med undantag för behållning på pensionssparkonto,
11. fordran i pengar och liknade betalningsmedel samt fordran avseende

marknadsnoterad tillgång som anges i 4, 5, eller 7,

12. pengar och liknande betalningsmedel till den del de sammanlagt över-

stiger 25 000 kronor,

13. lösöre med undantag för
a) inre lösöre för personligt bruk,
b) yttre lösöre för personligt bruk till den del det enskilda föremålets

värde understiger 10 000 kronor,

c) fordon som avses i 9 § första stycket fordonsskattelagen (1988:327)

samt

d) lösöre som är deponerat på museum eller liknande inrättning,
om tillgången inte ingår i sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1

och 11 §§ inkomstskattelagen i annat fall än enligt 2 och 3.

Undantaget i första stycket 4 och 5 för huvuddelägares aktie tillämpas på
1. aktie i ett aktiebolag i vilket aktier var inregistrerade vid börs vid ut-

gången av år 1991, om aktien har innehafts direkt eller indirekt av en huvud-
delägare sedan denna tidpunkt,

2. aktie i ett aktiebolag i vilket aktier har inregistrerats vid börs första

gången efter utgången av år 1991, om aktien har innehafts direkt eller indi-
rekt av en huvuddelägare sedan inregistreringen,

3. aktie i ett aktiebolag i vilket aktier har marknadsnoterats första gången

efter utgången av år 1996, om aktien har innehafts direkt eller indirekt av en
huvuddelägare sedan marknadsnoteringen,

4. aktie som har förvärvats med stöd av aktie som avses i 1–3, om aktien

har innehafts direkt eller indirekt av en huvuddelägare sedan detta förvärv,

5. aktie som avses i 1–4 och som har förvärvats av ett barn eller barnbarn

till huvuddelägaren och i förekommande fall därefter åter förvärvats av hu-
vuddelägaren och som har innehafts direkt eller indirekt av ett barn, barn-
barn eller av huvuddelägaren sedan först nämnda förvärv.

Med huvuddelägare avses sådan aktieägare som, ensam eller tillsammans

med närstående, innehade aktier direkt eller indirekt motsvarande minst
25 procent för röstvärdet av aktierna i bolaget vid utgången av år 1991 i
fråga om aktier i ett aktiebolag i vilket aktier var inregistrerade vid den tid-
punkten och i övriga fall vid tidpunkten för inregistrering eller marknadsno-

background image

3

SFS 1999:1298

tering som avses i andra stycket. Som huvuddelägare anses även dödsboet
efter sådan aktieägare.

4 §

3

Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall alla skulder

dras av från värdet av tillgångarna.

Som avdragsgill skuld räknas dock inte
1. skuld i sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 och 11 §§ in-

komstskattelagen (1999:1229) med undantag för skuld hänförlig till tillgång
som anges i 3 § första stycket 2 och 3,

2. skuld hänförlig till aktie som är undantagen från skatteplikt,
3. skuld hänförlig till delägarrätt som är skattepliktig enligt 3 § första

stycket 5 eller 6 till den del tillgångar och skulder i den juridiska personen
inte beaktas vid värdering enligt 14 §,

4. förpliktelse på grund av marknadsnoterad option eller termin och där-

med jämförlig förpliktelse till den del det sammanlagda beloppet avseende
sådana förpliktelser överstiger det sammanlagda värdet på rättigheter på
grund av sådana avtal,

5. förpliktelse vars motsvarande rättighet hos annan är av sådant slag att

den är undantagen från skatteplikt,

6. skuld hänförlig till lösöre som är av sådant slag att det är undantaget

från skatteplikt,

7. annan skuld hos begränsat skattskyldig enligt 7 § än sådan som är hän-

förlig till tillgång som anges i den paragrafen,

8. skuld hänförlig till tillgång som är undantagen från beskattning till följd

av dubbelbeskattningsavtal,

9. skatt som avses i 1 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483) som ännu

inte debiterats.

6 §

Förmögenhetsskatt för skattepliktig förmögenhet skall betalas av

1. fysisk person som är obegränsat skattskyldig vid beskattningsårets ut-

gång,

2. dödsbo efter den som vid sin död var obegränsat skattskyldig,
3. svensk förening eller svenskt samfund utom till den del en medlem ge-

nom sin andel har del i dess förmögenhet,

4. svensk stiftelse.
En fysisk person som inte är svensk medborgare och som vistas i Sverige

under en begränsad tid av högst tre år behandlas som begränsat skattskyldig.

Juridisk person som avses i 7 kap. 2 §, 3 § första stycket, 7 § första

stycket, 15–17, 19 eller 20 § inkomstskattelagen (1999:1229) är inte skatt-
skyldig. Detta gäller också registrerat trossamfund som uppfyller kraven i
7 kap. 7 § första stycket nämnda lag.

7 §

En fysisk person som är begränsat skattskyldig vid beskattningsårets

utgång skall betala förmögenhetsskatt för skattepliktig förmögenhet avse-
ende sådan i Sverige belägen tillgång som anges i 3 § första stycket 1 och 2.

11 §

Privatbostadsrätt tas upp till ett värde som motsvarar medlemmens el-

ler delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet.

3

Senaste lydelse 1997:954.

background image

4

SFS 1999:1298

Denna förmögenhet bestäms med utgångspunkt i ett värde på föreningens el-
ler bolagets fastighet beräknat enligt 10 § och med hänsyn till föreningens
eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det räken-
skapsår som avslutats närmast före den 1 juli under beskattningsåret.

12 §

4

Marknadsnoterad delägarrätt med undantag för andel i sådan värde-

pappersfond som avses i 48 kap. 22 § andra stycket inkomstskattelagen
(1999:1229) tas upp till 80 procent av det vid beskattningsårets utgång se-
nast noterade värdet om inte annat följer av 13 §. Marknadsnoterad ford-
ringsrätt, andel i sådan värdepappersfond som avses i 48 kap. 22 § andra
stycket samt marknadsnoterad tillgång som avses i 52 kap. nämnda lag, tas
upp till det vid beskattningsårets utgång senast noterade värdet. Om det no-
terade värdet inte omfattar upplupen avkastning skall värdet ökas med sådan
avkastning.

14 §

5

Vid värdering av aktie och därmed jämförlig delägarrätt som inte är

marknadsnoterad samt andel i handelsbolag och europeisk ekonomisk in-
tressegruppering beaktas tillgångar och skulder i den juridiska personen i
den omfattning som skulle ha gällt om de innehafts direkt av delägaren och
inte annat följer av andra stycket eller 13 §. Om tillgången eller skulden in-
går i sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1, eller 11 § inkomst-
skattelagen (1999:1229) hos den juridiska personen anses detsamma gälla
för delägaren, dock inte i fråga om tillgång som för delägaren vid direkt
innehav omfattas av 3 § första stycket 1 och därtill hänförlig skuld.

Aktie i ett aktiebolag som är hemmahörande i Sverige och som inte är

marknadsnoterad tas upp till 80 procent av marknadsvärdet om ett aktieslag i
bolaget har varit inregistrerat vid svensk börs under beskattningsåret.

Har en andel i ett handelsbolag eller i en europeisk ekonomisk intresse-

gruppering ett negativt värde, får detta beaktas av delägare eller medlem som
inte har förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets eller grupperingens
förbindelser.

21 §

Sambeskattning skall ske av

1. makar som levt tillsammans under beskattningsåret,
2. sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har

haft barn tillsammans, och

3. föräldrar och deras hemmavarande barn under 18 år.
Makar sambeskattas inte det beskattningsår då de ingår äktenskap, om de

inte skall sambeskattas enligt första stycket 2. Sambor sambeskattas inte det
beskattningsår då den omständighet som medför att de skall sambeskattas
inträffar. Vid ena makens eller sambons död sambeskattas makarna respek-
tive samborna det beskattningsår då dödsfallet inträffade. Om det i annat fall
inträffar ändring i något förhållande som har betydelse för frågan om makar
eller sambor skall sambeskattas ett visst beskattningsår, bedöms frågan efter
förhållandena under den större delen av beskattningsåret.

4

Senaste lydelse 1997:954.

5

Senaste lydelse 1997:954.

background image

5

SFS 1999:1298

Frågan om barn är hemmavarande eller under 18 år bedöms efter förhål-

landena den 1 november beskattningsåret. Fosterbarn anses inte som hem-
mavarande barn.

22 §

Den skattepliktiga förmögenheten beräknas för var och en för sig. Om

ett barn inte skall lämna självdeklaration för beskattningsåret enligt 2 kap.
4 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, räknas dock
barnets tillgångar och skulder in i föräldrarnas skattepliktiga förmögenheter.

Den beskattningsbara förmögenheten beräknas gemensamt för de perso-

ner som skall sambeskattas. Om skulderna överstiger värdet av tillgångarna
vid beräkning av en persons skattepliktiga förmögenhet avräknas underskot-
tet vid beräkning av den beskattningsbara förmögenheten. Skatten beräknas
och fördelas på dessa personer efter förhållandet mellan deras skattepliktiga
förmögenheter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid

2002 års taxering.

På regeringens vägnar

BOSSE RINGHOLM

Per Sjöblom
(Finansdepartementet)

background image

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 1999

Viktiga lagar inom skoljuridiken
JP Infonets skoljuridiska tjänster

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag  oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.