Lag (1993:387) om stöd och ser­vice till vissa funk­tions­hind­rade

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1993:387
Depar­te­ment: Soci­al­de­par­te­men­tet
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2024:695
Övrigt: Rät­tel­se­sida 2021:737 har iakt­ta­gits.
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1993:387
Depar­te­ment/myn­dig­het: Soci­al­de­par­te­men­tet
Utfär­dad: 1993-​05-27
Änd­rad: t.o.m. SFS

2024:695
Övrig text: Rät­tel­se­sida 2021:737 har iakt­ta­gits.
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   Denna lag inne­hål­ler bestäm­mel­ser om insat­ser för sär­skilt stöd och sär­skild ser­vice åt per­so­ner
   1. med utveck­lings­stör­ning, autism eller autis­m­lik­nande till­stånd,
   2. med bety­dande och bestå­ende begåv­nings­mäs­sigt funk­tions­hin­der efter hjärn­skada i vuxen ålder för­an­ledd av yttre våld eller kropps­lig sjuk­dom, eller
   3. med andra var­ak­tiga fysiska eller psy­kiska funk­tions­hin­der som uppen­bart inte beror på nor­malt åld­rande, om de är stora och för­or­sa­kar bety­dande svå­rig­he­ter i den dag­liga livs­fö­ringen och där­med ett omfat­tande behov av stöd eller ser­vice.

2 §   Varje region ska, om inte något annat avta­lats enligt 17 §, svara för insat­ser enligt 9 § 1.

Varje kom­mun ska, om inte något annat avta­lats enligt 17 §, svara för insat­ser enligt 9 § 2-10. Lag (2019:883).

3 §   Vad som före­skrivs för regi­o­ner i denna lag gäl­ler också kom­mu­ner som inte ingår i någon region. Lag (2019:883).

4 §   Denna lag inne­bär ingen inskränk­ning i de rät­tig­he­ter som den enskilde kan ha enligt någon annan lag.

Verk­sam­he­tens mål och all­männa inrikt­ning

5 §   Verk­sam­het enligt denna lag skall främja jäm­lik­het i lev­nads­vill­kor och full del­ak­tig­het i sam­hälls­li­vet för de per­so­ner som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möj­lig­het att leva som andra.

6 §   Verk­sam­he­ten enligt denna lag ska vara av god kva­li­tet och bedri­vas i sam­ar­bete med andra berörda sam­hälls­or­gan och myn­dig­he­ter. Verk­sam­he­ten ska vara grun­dad på respekt för den enskil­des själv­be­stäm­man­de­rätt och integri­tet. Den enskilde ska i största möj­liga utsträck­ning ges infly­tande och med­be­stäm­mande över insat­ser som ges. Kva­li­te­ten i verk­sam­he­ten ska sys­te­ma­tiskt och fort­lö­pande utveck­las och säk­ras.

För verk­sam­he­ten enligt denna lag ska det fin­nas den per­so­nal som behövs för att ett gott stöd och en god ser­vice och omvård­nad ska kunna ges.

I verk­sam­het enligt denna lag får endast den som har ett sådant bevis som avses i 4 kap. 5 a § pati­ent­sä­ker­hets­la­gen (2010:659) använda yrkes­ti­teln under­skö­terska. Den som sak­nar behö­rig­het att använda yrkes­ti­teln får inte använda en titel som kan för­väx­las med den yrkes­ti­teln. Lag (2021:737).

6 a §   När åtgär­der rör barn ska bar­nets bästa sär­skilt beak­tas. Lag (2010:480).

Rät­ten till insat­ser

7 §   Per­so­ner som anges i 1 § har rätt till insat­ser i form av sär­skilt stöd och sär­skild ser­vice enligt 9 § 1--9, om de behö­ver sådan hjälp i sin livs­fö­ring och om deras behov inte till­go­do­ses på annat sätt. Per­so­ner som anges i 1 § 1 och 2 har, under samma för­ut­sätt­ningar, även rätt till insat­ser enligt 9 § 10.

Den enskilde skall genom insat­serna till­för­säk­ras goda lev­nads­vill­kor. Insat­serna skall vara var­ak­tiga och sam­ord­nade.
De skall anpas­sas till mot­ta­ga­rens indi­vi­du­ella behov samt utfor­mas så att de är lätt till­gäng­liga för de per­so­ner som behö­ver dem och stär­ker deras för­måga att leva ett själv­stän­digt liv. Lag (2005:125).

7 a §   En utlän­ning som har ett uppe­hålls­till­stånd med till­fäl­ligt skydd, eller uppe­hålls­till­stånd efter till­fäl­ligt skydd, enligt 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlän­nings­la­gen (2005:716) har inte rätt till insat­ser enligt denna lag.
Lag (2024:695).

8 §   Insat­ser enligt denna lag ska ges den enskilde endast om han eller hon begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppen­bart sak­nar för­måga att på egen hand ta ställ­ning i frå­gan kan vård­nads­ha­vare, god man, för­myn­dare, för­val­tare eller fram­tids­full­makts­ha­vare begära insat­ser för honom eller henne.

När en insats rör ett barn ska bar­net få rele­vant infor­ma­tion och ges möj­lig­het att fram­föra sina åsik­ter. Bar­nets åsik­ter ska till­mä­tas bety­delse i för­hål­lande till bar­nets ålder och mog­nad. Lag (2017:313).

8 a §   I ett ärende som gäl­ler insat­ser enligt 9 § har den enskilde rätt att munt­li­gen vid besök lämna upp­gif­ter inför nämn­den, om det inte finns sär­skilda skäl mot det.

Den enskilde ska under­rät­tas om sin rätt enligt första styc­ket. Lag (2010:480).

Insat­serna för sär­skilt stöd och sär­skild ser­vice

9 §   Insat­serna för sär­skilt stöd och ser­vice är
   1. råd­giv­ning och annat per­son­ligt stöd som stäl­ler krav på sär­skild kun­skap om pro­blem och livs­be­ting­el­ser för män­ni­skor med stora och var­ak­tiga funk­tions­hin­der,
   2. biträde av per­son­lig assi­stent eller eko­no­miskt stöd till skä­liga kost­na­der för sådan assi­stans, till den del beho­vet av stöd inte täcks av bevil­jade assi­stan­stim­mar enligt 51 kap. soci­al­för­säk­rings­bal­ken,
   3. led­sa­gar­ser­vice,
   4. biträde av kon­takt­per­son,
   5. avlö­sar­ser­vice i hem­met,
   6. kort­tids­vis­telse utan­för det egna hem­met,
   7. kort­tidstill­syn för skolung­dom över 12 år utan­för det egna hem­met i anslut­ning till skol­da­gen samt under lov,
   8. boende i famil­je­hem eller bostad med sär­skild ser­vice för barn eller ung­do­mar som behö­ver bo utan­för för­äld­ra­hem­met,
   9. bostad med sär­skild ser­vice för vuxna eller annan sär­skilt anpas­sad bostad för vuxna,
   10. dag­lig verk­sam­het för per­so­ner i yrkes­verk­sam ålder som sak­nar för­värvs­ar­bete och inte utbil­dar sig. Lag (2010:480).

9 a §   Med per­son­lig assi­stans enligt 9 § 2 avses per­son­ligt utfor­mat stöd som ges av ett begrän­sat antal per­so­ner åt den som på grund av stora och var­ak­tiga funk­tions­hin­der behö­ver hjälp med ett eller flera grund­läg­gande behov. Med grund­läg­gande behov avses
   1. and­ning,
   2. per­son­lig hygien,
   3. mål­ti­der,
   4. av- och påkläd­ning,
   5. kom­mu­ni­ka­tion med andra,
   6. stöd som den enskilde behö­ver på grund av en psy­kisk funk­tions­ned­sätt­ning för att före­bygga att han eller hon fysiskt ska­dar sig själv, någon annan eller egen­dom, och
   7. stöd som den enskilde behö­ver löpande under större delen av dyg­net på grund av ett medi­cinskt till­stånd som inne­bär att det finns fara för den enskil­des liv eller att det annars finns en över­häng­ande och all­var­lig risk för hans eller hen­nes fysiska hälsa.

Om den enskilde på grund av en psy­kisk funk­tions­ned­sätt­ning behö­ver kva­li­fi­ce­rade aktiverings-​ och moti­ve­rings­in­sat­ser för att han eller hon själv ska klara att till­go­dose ett grund­läg­gande behov som avses i första styc­ket 2-5, ska sådana insat­ser beak­tas som en del av hjäl­pen med det grund­läg­gande beho­vet.

Hjälp med behov enligt första styc­ket 1, 6 och 7 ska anses som hjälp med grund­läg­gande behov, oav­sett hjäl­pens karak­tär. Detta gäl­ler även hjälp med mål­ti­der i form av sond­mat­ning och hjälp i form av kva­li­fi­ce­rade aktiverings-​ och moti­ve­rings­in­sat­ser.

Den som har behov av per­son­lig assi­stans för sina grund­läg­gande behov har även rätt till insats enligt 9 § 2 för andra per­son­liga behov om beho­ven inte till­go­do­ses på annat sätt. Om beho­vet avser hjälp med ett grund­läg­gande behov som avses i första styc­ket 1 eller 7, omfat­tar rät­ten till insats alla åtgär­der som är direkt nöd­vän­diga för att hjäl­pen ska kunna ges. Om beho­vet avser hjälp med mål­ti­der i form av sond­mat­ning, omfat­tar rät­ten till insats alla åtgär­der som är direkt nöd­vän­diga för för­be­re­delse och efter­ar­bete i sam­band med sådana mål­ti­der. Per­son­lig assi­stans för andra per­son­liga behov avser även
   1. tid under den enskil­des dygns­vila när en assi­stent behö­ver vara till­gäng­lig i vän­tan på att den enskilde behö­ver hjälp utan att det är fråga om till­syn (vän­te­tid),
   2. tid under den enskil­des dygns­vila när en assi­stent i stäl­let behö­ver fin­nas till för­fo­gande på annan plats i vän­tan på att den enskilde behö­ver hjälp (bered­skap), och
   3. tid när en assi­stent behö­ver vara när­va­rande i sam­band med en akti­vi­tet utan­för den enskil­des hem på grund av att ett hjälp­be­hov kan för­vän­tas upp­stå.

Den som har behov av mer än en per­son­lig assi­stent sam­ti­digt, har rätt till två eller flera assi­sten­ter endast om möj­lig­he­terna att få bidrag enligt lagen (2018:222) om bostads­an­pass­nings­bi­drag eller hjälp­me­del enligt hälso-​ och sjuk­vårds­la­gen (2017:30), har utretts. Lag (2022:1252).

9 b §    /Upp­hör att gälla U:2026-​01-01/ Insat­ser enligt 9 § 2 avser tid efter det att den insats­be­rät­ti­gade har fyllt 66 år endast om
   1. insat­sen har bevil­jats innan han eller hon har fyllt 66 år, eller
   2. ansö­kan om sådan insats inkom­mer till kom­mu­nen senast dagen före 66-​årsdagen och där­ef­ter blir bevil­jad.

Insat­ser enligt 9 § 2 får dock inte utö­kas efter det att den insats­be­rät­ti­gade har fyllt 66 år. Lag (2022:880).

9 b §    /Trä­der i kraft I:2026-​01-01/ Insat­ser enligt 9 § 2 avser tid efter det att den insats­be­rät­ti­gade har upp­nått rik­t­ål­dern för pen­sion enligt 2 kap. 10 a-10 d §§ soci­al­för­säk­rings­bal­ken endast om
   1. insat­sen har bevil­jats innan han eller hon har upp­nått rik­t­ål­dern för pen­sion, eller
   2. ansö­kan om sådan insats inkom­mer till kom­mu­nen senast dagen före den dag när rik­t­ål­dern för pen­sion upp­nås och där­ef­ter blir bevil­jad.

Insat­ser enligt 9 § 2 får dock inte utö­kas efter det att den insats­be­rät­ti­gade har upp­nått rik­t­ål­dern för pen­sion. Lag (2022:881).

9 c §   När eko­no­miskt stöd enligt 9 § 2 har bevil­jats och assi­stans utförs av någon som är när­stå­ende till eller lever i hus­hålls­ge­men­skap med den insats­be­rät­ti­gade och som inte är anställd av kom­mu­nen, ska
   1. kom­mu­nen få besöka den insats­be­rät­ti­gade när det behövs för bedöm­ningen av rät­ten till eller beho­vet av insat­sen eller i övrigt för tillämp­ningen av denna lag, och
   2. Inspek­tio­nen för vård och omsorg få till­träde till bosta­den för att inspek­tera assi­stan­sen enligt 26 d §.

Vid inspek­tion enligt första styc­ket 2 gäl­ler inte 26 e §. Om en myn­dig­het vid upp­re­pade till­fäl­len utan gil­tig anled­ning väg­ras besök eller inspek­tion enligt första styc­ket, får det eko­no­miska stö­det enligt 9 § 2 dras in eller sät­tas ned. För att stö­det ska få dras in eller sät­tas ned krävs att den insats­be­rät­ti­gade har infor­me­rats om denna påföljd.

Med när­stå­ende enligt första styc­ket avses make, sambo, barn, för­äl­der och sys­kon samt deras makar, sam­bor och barn.
Lag (2012:961).

9 d §   Som kost­nad för per­son­lig assi­stans enligt 9 § 2 anses inte ersätt­ning för assi­stans som utförs av någon
   1. som inte har fyllt 18 år,
   2. som är bosatt utan­för Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det,
   3. som till följd av sjuk­dom, ålder­dom eller lik­nande orsak sak­nar för­måga att utföra arbete som per­son­lig assi­stent, eller
   4. på arbets­tid som över­sti­ger den tid som anges i 2-4 §§ lagen (1970:943) om arbets­tid m.m. i hus­ligt arbete, 5-10 b §§ arbets­tids­la­gen (1982:673) eller kol­lek­tivav­tal som upp­fyl­ler kra­ven i 3 § arbets­tids­la­gen.

Kost­nad för per­son­lig assi­stans som har utförts i en yrkes­mäs­sig enskild verk­sam­het utan till­stånd enligt 23 § ger inte rätt till eko­no­miskt stöd enligt 9 § 2.

Även om assi­stan­sen har utförts utan till­stånd läm­nas eko­no­miskt stöd enligt 9 § 2 om
   1. verk­sam­he­ten har haft till­stånd under avtals­ti­den och assi­stan­sen har utförts senast två vec­kor efter den dag då den assi­stans­be­rät­ti­gade under­rät­ta­des om att till­stån­det har upp­hört att gälla, eller
   2. det finns sär­skilda skäl. Lag (2021:877).

9 e §   I insat­serna enligt 9 § 5-8 och 10 samt i insat­sen bostad med sär­skild ser­vice för vuxna ingår också omvård­nad. I insat­serna bostad med sär­skild ser­vice för barn och ung­do­mar samt bostad med sär­skild ser­vice för vuxna ingår också fri­tids­verk­sam­het och kul­tu­rella akti­vi­te­ter. Lag (2012:930).

9 f §   När beho­vet av per­son­lig assi­stans bedöms för ett barn ska det bort­ses från det hjälp­be­hov som en vård­nads­ha­vare nor­malt ska till­go­dose enligt för­äld­ra­bal­ken med hän­syn till bar­nets ålder, utveck­ling och övriga omstän­dig­he­ter.

Detta ska göras genom scha­blo­nav­drag (för­äld­raav­drag) från bar­nets behov av hjälp med grund­läg­gande behov och andra per­son­liga behov enligt 9 a §. För­äld­raav­drag ska fast­stäl­las med hän­syn till bar­nets ålder och göras dels från grund­läg­gande behov, dels från andra per­son­liga behov. Avdrag ska dock inte göras till den del hjälp­be­ho­vet avser
   1. sådant stöd som avses i 9 a § första styc­ket 1 eller 7,
   2. åtgär­der som är direkt nöd­vän­diga för att hjälp enligt 9 a § första styc­ket 1 eller 7 ska kunna ges,
   3. mål­ti­der i form av sond­mat­ning,
   4. åtgär­der som är direkt nöd­vän­diga för för­be­re­delse och efter­ar­bete i sam­band med sådana mål­ti­der,
   5. grund­läg­gande behov från och med den månad då bar­net fyl­ler 12 år,
   6. andra per­son­liga behov före den månad då bar­net fyl­ler ett år, eller
   7. andra per­son­liga behov från och med den månad då bar­net fyl­ler 18 år.

Rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om för­äld­raav­dra­gens stor­lek.

Om omvård­nads­bi­drag läm­nas får det inte påverka bedöm­ningen av beho­vet av per­son­lig assi­stans. Lag (2022:1252).

9 g §   Per­son­lig assi­stans enligt 9 § 2 läm­nas inte för sjuk­vår­dande insat­ser enligt hälso-​ och sjuk­vårds­la­gen (2017:30). Lag (2022:1253).

10 §   I sam­band med att en insats enligt denna lag bevil­jas ska den enskilde erbju­das att en indi­vi­du­ell plan med beslu­tade och pla­ne­rade insat­ser upp­rät­tas i sam­råd med honom eller henne. Den som har bevil­jats en insats ska när som helst kunna begära att en plan upp­rät­tas, om det inte redan har skett. I pla­nen ska även åtgär­der redo­vi­sas som vid­tas av andra än kom- munen eller regi­o­nen. Pla­nen ska omprö­vas fort­lö­pande och minst en gång om året.

Regi­o­nen och kom­mu­nen ska under­rätta varandra om upp­rät­tade pla­ner. Lag (2019:883).

11 §   Om någon till följd av ålder­domssvag­het, sjuk­lig­het, lång­va­rigt miss­bruk av bero­en­de­fram­kal­lande medel eller någon annan lik­nande orsak är ur stånd att själv ta hand om sådant eko­no­miskt stöd från kom­mu­nen som avses i 9 § 2, får kom­mu­nen besluta att ersätt­ningen skall beta­las ut till någon annan per­son för att använ­das till kost­na­der för per­son­lig assi­stans till den stöd­be­rät­ti­gade. Lag (2005:125).

11 a §   Den som är arbets­gi­vare för eller upp­drags­gi­vare åt en per­son­lig assi­stent ska lämna föl­jande upp­gif­ter till kom­mu­nen:
   1. Upp­gif­ter som visar om assi­sten­ten är när­stå­ende till eller lever i hus­hålls­ge­men­skap med den insats­be­rät­ti­gade, om assi­sten­ten har fyllt 18 år och om assi­sten­ten är bosatt inom eller utan­för EES-​området.

Upp­gif­terna ska läm­nas innan assi­stan­sen bör­jar utfö­ras och vid änd­rade för­hål­lan­den.
   2. Upp­gif­ter som visar den arbets­tid som assi­sten­ten har arbe­tat hos en insats­be­rät­ti­gad. Upp­gif­terna ska läm­nas månads­vis i efter­hand.
   3. Upp­gif­ter som visar att något för­hål­lande som anges i 9 d § 3 inte före­lig­ger. Upp­gif­terna ska läm­nas på begä­ran av kom­mu­nen. Lag (2012:930).

12 §   Kom­mu­nen får besluta om åter­be­tal­ning av eko­no­miskt stöd som kom­mu­nen bevil­jat enligt 9 § 2, om den som erhål­lit stö­det eller hans eller hen­nes ställ­fö­re­trä­dare genom att lämna orik­tiga upp­gif­ter eller på annat sätt har för­or­sa­kat att det eko­no­miska stö­det har läm­nats fel­ak­tigt eller med för högt belopp. Det­samma gäl­ler om det eko­no­miska stö­det annars har läm­nats fel­ak­tigt eller med ett för högt belopp och den som erhål­lit stö­det eller hans eller hen­nes ställ­fö­re­trä­dare skä­li­gen borde ha insett detta. Lag (2005:125).

13 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får i fråga om verk­sam­het enligt 9 § med­dela före­skrif­ter till skydd för enskil­das liv, per­son­liga säker­het eller hälsa.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om
   1. avgift för ansök­ningar enligt 20 a §, och
   2. vill­kor för till­stånd enligt 23 och 23 a §§.
Lag (2018:1155).

Sär­skilda upp­gif­ter för kom­mu­nen

14 §   Kom­mu­nen skall verka för att insat­ser som skall tas upp i pla­ner som avses i 10 § sam­ord­nas.

15 §   Till kom­mu­nens upp­gif­ter hör att
   1. fort­lö­pande följa upp vilka som omfat­tas av lagen och vilka deras behov av stöd och ser­vice är,
   2. verka för att per­so­ner som anges i 1 § får sina behov till­go­do­sedda,
   3. infor­mera om mål och medel för verk­sam­he­ten enligt denna lag,
   4. med­verka till att per­so­ner som anges i 1 § får till­gång till arbete eller stu­dier,
   5. verka för att det all­männa fritids-​ och kul­tur­ut­bu­det blir till­gäng­ligt för per­so­ner som anges i 1 §,
   6. anmäla till över­för­myn­da­ren dels när en per­son som omfat­tas av 1 § kan antas behöva för­myn­dare, för­val­tare eller god man, dels när ett för­myn­der­skap, för­val­tar­skap eller god­man­skap bör kunna upp­höra,
   7. sam­verka med orga­ni­sa­tio­ner som före­trä­der män­ni­skor med omfat­tande funk­tions­hin­der,
   8. anmäla till För­säk­rings­kas­san när någon som har ansökt om biträde av per­son­lig assi­stent eller eko­no­miskt stöd till sådan assi­stans enligt 9 § 2 kan antas ha rätt till assi­stan­s­er­sätt­ning enligt 51 kap. soci­al­för­säk­rings­bal­ken,
   9. under­rätta För­säk­rings­kas­san när någon som får assi­stan­s­er­sätt­ning enligt 51 kap. soci­al­för­säk­rings­bal­ken bevil­jas boende med sär­skild ser­vice, dag­lig verk­sam­het, barnom­sorg eller någon annan insats som kan påverka beho­vet av per­son­lig assi­stans,
   10. anmäla till För­säk­rings­kas­san om det finns anled­ning att anta att assi­stan­s­er­sätt­ning enligt 51 kap. soci­al­för­säk­rings­bal­ken används för annat än köp av per­son­lig assi­stans eller kost­na­der för per­son­liga assi­sten­ter, och
   11. anmäla till Inspek­tio­nen för vård och omsorg om det finns anled­ning att anta att en enskild bedri­ver yrkes­mäs­sig verk­sam­het med per­son­lig assi­stans utan till­stånd enligt 23 § eller att en till­stånds­ha­vares lämp­lig­het för att bedriva sådan verk­sam­het kan ifrå­ga­sät­tas. Lag (2021:877).

15 a §   Kom­mu­nen skall lämna ut vissa per­son­upp­gif­ter beträf­fande enskilda som bevil­jas insat­ser enligt 9 § till Soci­al­sty­rel­sen för fram­ställ­ning av offi­ci­ell sta­tistik.
Rege­ringen med­de­lar före­skrif­ter om vilka upp­gif­ter som skall läm­nas ut. Lag (2003:885).

15 b §   En kom­mun som har tagit emot ett beslut från För­säk­rings­kas­san som inne­bär att en enskild sak­nar rätt till assi­stan­s­er­sätt­ning enligt 51 kap. soci­al­för­säk­rings­bal­ken, ska utan dröjs­mål infor­mera den enskilde om för­ut­sätt­ning­arna för insat­ser enligt 9 § 1-10. Detta gäl­ler dock inte om det är uppen­bart obe­höv­ligt att lämna sådan infor­ma­tion. Lag (2018:556).

Gemen­samma bestäm­mel­ser om regi­o­ner­nas och kom­mu­ner­nas ansvar

16 §   En kom­muns ansvar enligt denna lag gäl­ler gente­mot dem som är bosatta i kom­mu­nen. Ansva­ret för insat­ser enligt 9 § 2-10 omfat­tar dock inte dem som är bosatta i kom­mu­nen genom beslut av en annan kom­mun i fall som avses i 16 c eller 16 d §.

Om en per­son som anges i 1 § tän­ker bosätta sig i en kom­mun, ska kom­mu­nen på ansö­kan med­dela för­hands­be­sked om rät­ten till insat­ser enligt 9 §. Vid pröv­ningen av en ansö­kan om för­hands­be­sked ska bestäm­mel­serna i denna lag gälla. Kom­mu­nen ska utan dröjs­mål pla­nera och för­be­reda insat­ser som för­hands­be­ske­det ger den enskilde rätt till om han eller hon bosät­ter sig i kom­mu­nen. För­hands­be­ske­det gäl­ler under sex måna­der räk­nat från den dag då insat­serna blir till­gäng­liga för den enskilde.

För­hands­be­sked enligt andra styc­ket ska också med­de­las på ansö­kan av en per­son som redan är bosatt i kom­mu­nen, om en annan kom­mun enligt 16 c eller 16 d § har ansva­ret enligt denna lag, och om ansö­kan avser
   1. insats enligt 9 § 8 eller 9, eller
   2. andra insat­ser enligt 9 § och den enskilde ord­nar eget boende.

Om behov av insat­ser enligt denna lag upp­kom­mer under en till­fäl­lig vis­telse i en kom­mun ska kom­mu­nen ansvara för det stöd och den hjälp som behövs i akuta situ­a­tio­ner.

I fråga om regi­o­nens för­plik­tel­ser gäl­ler vad som sägs i denna para­graf om kom­mu­nen i stäl­let regi­o­nen. Lag (2019:883).

16 a §   När en enskild avser att vis­tas en kor­tare tid i en annan kom­mun än bosätt­nings­kom­mu­nen, är vis­tel­se­kom­mu­nen skyl­dig att på begä­ran
   1. bistå med den utred­ning som bosätt­nings­kom­mu­nen behö­ver för att kunna pröva den enskil­des ansö­kan om insat­ser enligt 9 §,
   2. verk­ställa bosätt­nings­kom­mu­nens beslut. Lag (2011:329).

16 b §   Om en bosätt­nings­kom­mun har begärt verk­stäl­lig­het enligt 16 a § 2, ska bosätt­nings­kom­mu­nen ersätta vis­tel­se­kom­mu­nen för verk­stäl­lig­hets­kost­na­derna. Ersätt­ningen ska beta­las enligt den ersätt­ningsnivå som bosätt­nings­kom­mu­nen tilläm­par för mot­sva­rande insat­ser. Lag (2011:329).

16 c §   Om det finns sär­skilda skäl, får en kom­mun verk­ställa ett beslut enligt 9 § 8 eller 9 i en annan kom­mun. Den kom­mun som har beslu­tat om boen­det har ansva­ret enligt denna lag gente­mot den per­son som till följd av beslu­tet är bosatt i den andra kom­mu­nen. Lag (2011:329).

16 d §   En kom­mun har ansvar enligt denna lag gente­mot en per­son som till följd av ett beslut av kom­mu­nen är bosatt i en annan kom­mun i
   1. famil­je­hem, stöd­bo­ende eller hem för vård eller boende enligt 6 kap. soci­al­tjänst­la­gen (2001:453),
   2. sär­skild boen­de­form för äldre män­ni­skor enligt 5 kap. 5 § andra eller tredje styc­ket eller 7 kap. 1 § första styc­ket 2 soci­al­tjänst­la­gen, eller
   3. bostad med sär­skild ser­vice enligt 5 kap. 7 § tredje styc­ket eller 7 kap. 1 § första styc­ket 2 soci­al­tjänst­la­gen.

En kom­mun har ansvar enligt denna lag även gente­mot en per­son som till följd av ett beslut av kom­mu­nen vis­tas i en annan kom­mun i ett skyd­dat boende enligt 6 kap. soci­al­tjänst­la­gen.
Lag (2024:84).

16 e §   Ansvar enligt 16 c och 16 d §§ upp­hör om bosätt­nings­kom­mu­nen påbör­jar verk­stäl­lig­het av insat­ser efter för­hands­be­sked enligt 16 § tredje styc­ket. Lag (2011:329).

17 §   Utö­ver avtals­sam­ver­kan enligt 9 kap. 37 § kom­mu­nal­la­gen (2017:725) får en region eller en kom­mun med bibe­hål­let ansvar sluta avtal med en enskild per­son om att till­han­da­hålla insat­ser enligt denna lag. Om avta­let inne­bär att en insats enligt 9 § 8 eller 9 ska till­han­da­hål­las i en annan kom­mun, ska den kom­mu­nen under­rät­tas om avta­let.

En region och en kom­mun som ingår i regi­o­nen får sluta avtal om att ansvar för en eller flera upp­gif­ter enligt denna lag över­låts från regi­o­nen till kom­mu­nen eller från kom­mu­nen till regi­o­nen. Om en sådan över­lå­telse sker ska före­skrif­terna i denna lag om region eller kom­mun gälla för den till vil­ken upp­gif­ten över­lå­tits.

Om en region och en kom­mun har slu­tit avtal om över­lå­telse enligt andra styc­ket, får över­lå­ta­ren lämna sådant eko­no­miskt bidrag till mot­ta­ga­ren som moti­ve­ras av avta­let. Har en över­lå­telse skett från en region till samt­liga kom­mu­ner som ingår i regi­o­nen, får kom­mu­nerna lämna eko­no­miska bidrag till varandra, om det behövs för kost­nads­ut­jäm­ning mel­lan kom­mu­nerna. Lag (2019:883).

17 a §   Har upp­hävts genom lag (2011:329).

Avgif­ter m.m.

18 §   Av dem som enligt beslut av För­säk­rings­kas­san är berät­ti­gade att få assi­stan­s­er­sätt­ning enligt 51 kap.
soci­al­för­säk­rings­bal­ken får avgift för per­son­lig assi­stans tas ut inom ramen för sådan ersätt­ning. Lag (2010:480).

19 §   Skä­liga avgif­ter för bostad, fri­tids­verk­sam­het och kul­tu­rella akti­vi­te­ter får tas ut av dem som har hel all­män ålderspen­sion, hel sju­ker­sätt­ning eller hel akti­vi­tet­s­er­sätt­ning enligt soci­al­för­säk­rings­bal­ken eller annan inkomst av mot­sva­rande stor­lek, enligt de grun­der som kom­mu­nen bestäm­mer. Avgif­terna får dock inte över­stiga kom­mu­nens själv­kost­na­der. Kom­mu­nen ska se till att den enskilde får behålla till­räck­liga medel för sina per­son­liga behov. Lag (2010:480).

20 §   Om någon som är under 18 år får omvård­nad i ett annat hem än det egna med stöd av denna lag, är för­äld­rarna skyl­diga att i skä­lig utsträck­ning bidra till kom­mu­nens kost­na­der för omvård­na­den. Kom­mu­nen får i sådana fall upp­bära under­hålls­bi­drag som avser bar­net.

20 a §   Inspek­tio­nen för vård och omsorg får ta ut en avgift för ansök­ningar om till­stånd enligt 23 §.
Lag (2018:1155).

21 §   I andra fall än som anges i 18-​-20 §§ får avgif­ter eller ersätt­ning för kost­na­der inte tas ut för insat­ser enligt denna lag.

Doku­men­ta­tion och gall­ring

21 a §   Hand­lägg­ning av ären­den som rör enskilda samt genom­fö­rande av beslut om insat­ser enligt denna lag skall doku­men­te­ras. Doku­men­ta­tio­nen skall utvisa beslut och åtgär­der som vid­tas i ären­det samt fak­tiska omstän­dig­he­ter och hän­del­ser av bety­delse.

Hand­lingar som rör enskil­das per­son­liga för­hål­lan­den skall för­va­ras så att obe­hö­riga inte får till­gång till dem.
Lag (2005:125).

21 b §   Doku­men­ta­tio­nen skall utfor­mas med respekt för den enskil­des integri­tet. Den enskilde bör hål­las under­rät­tad om de jour­na­lan­teck­ningar och andra anteck­ningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon upp­gift i doku­men­ta­tio­nen är orik­tig skall detta anteck­nas.
Lag (2005:125).

21 c §   Om anteck­ningar och andra upp­gif­ter i en per­son­akt hos den eller de nämn­der som avses i 22 § till­hör sådan sam­man­ställ­ning av upp­gif­ter som avses i lagen (2001:454) om behand­ling av per­son­upp­gif­ter inom soci­al­tjäns­ten, skall upp­gif­terna gall­ras fem år efter det att sista anteck­ningen gjor­des i akten. Upp­gif­terna skall dock inte gall­ras så länge upp­gif­terna om samma per­son inte har gall­rats av nämn­den enligt andra styc­ket.

Upp­gif­ter i en sam­man­ställ­ning som avses i lagen om behand­ling av per­son­upp­gif­ter inom soci­al­tjäns­ten skall gall­ras fem år efter det att de för­hål­lan­den som upp­gif­terna avser har upp­hört.

Gall­ringen skall vara avslu­tad senast kalen­derå­ret efter det att gall­rings­skyl­dig­he­ten inträdde. Lag (2005:125).

21 d §   Hand­lingar som kom­mit in eller upp­rät­tats i sam­band med att en insats läm­nas enligt 9 § 8 får inte gall­ras med stöd av bestäm­mel­serna i 21 c §.

Hand­lingar ska vidare undan­tas från gall­ring enligt bestäm­mel­serna i 21 c § av hän­syn till forsk­ning­ens behov i ett repre­sen­ta­tivt urval av kom­mu­ner och regi­o­ner och i övriga kom­mu­ner och regi­o­ner beträf­fande ett repre­sen­ta­tivt urval av per­so­ner. Lag (2019:883).

Nämn­der

22 §   Led­ningen av regi­o­nens eller kom­mu­nens verk­sam­het enligt denna lag ska utövas av en eller flera nämn­der som full­mäk­tige utser. Sär­skilda bestäm­mel­ser om gemen­sam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemen­sam nämnd inom vård- och omsorgs­om­rå­det.
Lag (2019:883).

Tillstånds-​ och anmäl­nings­plikt

23 §   En enskild per­son får inte utan till­stånd av Inspek­tio­nen för vård och omsorg yrkes­mäs­sigt bedriva verk­sam­het som avses i 9 § 2-10.

Till­stånd att bedriva verk­sam­het som avses i första styc­ket får med­de­las endast den som genom erfa­ren­het eller på annat sätt har för­vär­vat insikt i de före­skrif­ter som gäl­ler för verk­sam­he­ten. I fråga om en juri­disk per­son ska pröv­ningen sam­man­ta­get avse
   1. den verk­stäl­lande direk­tö­ren och andra som genom en ledande ställ­ning eller på annat sätt har ett bestäm­mande infly­tande över verk­sam­he­ten,
   2. sty­rel­se­le­da­mö­ter och sty­rel­sesupple­an­ter,
   3. bolags­män­nen i kom­man­dit­bo­lag eller andra han­dels­bo­lag, och
   4. per­so­ner som genom ett direkt eller indi­rekt ägande har ett väsent­ligt infly­tande över verk­sam­he­ten.

Vidare krävs att den enskilda per­so­nen i övrigt bedöms lämp­lig. I fråga om en juri­disk per­son krävs att samt­liga som anges i andra styc­ket 1-4 bedöms lämp­liga. Vid lämp­lig­hets­be­döm­ningen ska vil­jan och för­må­gan att full­göra sina skyl­dig­he­ter mot det all­männa, lag­lyd­nad i övrigt och andra omstän­dig­he­ter av bety­delse beak­tas.

Kom­mu­ner och regi­o­ner som ska bedriva verk­sam­het som avses i första styc­ket ska anmäla denna verk­sam­het till Inspek­tio­nen för vård och omsorg innan verk­sam­he­ten påbör­jas.

Den som har bevil­jats eko­no­miskt stöd för per­son­lig assi­stans enligt 9 § 2 eller assi­stan­s­er­sätt­ning enligt 51 kap. soci­al­för­säk­rings­bal­ken, och som har anställt någon för sådan per­son­lig assi­stans, ska göra en anmä­lan till Inspek­tio­nen för vård och omsorg innan assi­sten­ten påbör­jar sitt arbete.
Lag (2019:883).

Enskild verk­sam­het

23 a §   En sådan enskild per­son som avses i 23 § ska ha eko­no­miska för­ut­sätt­ningar att följa de före­skrif­ter som gäl­ler för verk­sam­he­ten. Lag (2018:1155).

23 b §   Den som har bevil­jats till­stånd enligt 23 § ska anmäla för­änd­ringar i den krets av per­so­ner som avses i andra styc­ket samma para­graf till Inspek­tio­nen för vård och omsorg senast en månad efter för­änd­ringen. Lag (2018:1155).

23 c §   Bestäm­mel­serna i 21 a och 21 b §§ gäl­ler i tillämp­liga delar i enskild verk­sam­het. Anteck­ningar och andra upp­gif­ter i en per­son­akt som till­hör en sådan sam­man­ställ­ning av upp­gif­ter som avses i lagen (2001:454) om behand­ling av per­son­upp­gif­ter inom soci­al­tjäns­ten ska beva­ras och där­ef­ter gall­ras två år efter det att den sista anteck­ningen gjor­des i akten. Upp­gif­terna ska dock inte gall­ras så länge upp­gif­ter om samma per­son inte har gall­rats enligt andra styc­ket.

Upp­gif­ter i en sam­man­ställ­ning som avses i lagen om behand­ling av per­son­upp­gif­ter inom soci­al­tjäns­ten ska gall­ras två år efter det att de för­hål­lan­den som upp­gif­terna avser har upp­hört.

Gall­ringen ska vara avslu­tad senast kalen­derå­ret efter det att gall­rings­skyl­dig­he­ten inträdde.

Den nämnd som beslu­tat om en insats som genom­förs i en enskild verk­sam­het får träffa avtal med den som bedri­ver verk­sam­he­ten om att hand­lingar ska över­läm­nas till nämn­den när gall­rings­skyl­dig­he­ten inträ­der. Detta gäl­ler dock inte sådana hand­lingar som avses i 23 d §. Lag (2019:55).

23 d §   Hand­lingar i en per­son­akt i enskild verk­sam­het som avser barn som pla­ce­rats eller tagits emot i bostad med sär­skild ser­vice för barn som behö­ver bo utan­för för­äld­ra­hem­met ska över­läm­nas för beva­rande till den nämnd som beslu­tat om insat­sen, när gall­rings­skyl­dig­he­ten enligt 23 c § första styc­ket inträ­der.

När gall­rings­skyl­dig­he­ten enligt 23 c § första styc­ket inträ­der ska hand­lingar i enskild verk­sam­het, av hän­syn till forsk­ning­ens behov, i ett repre­sen­ta­tivt urval av kom­mu­ner och i övriga kom­mu­ner i fråga om ett repre­sen­ta­tivt urval av per­so­ner över­läm­nas för beva­rande till den nämnd som beslu­tat om insat­sen. Lag (2019:55).

23 e §   En hand­ling i en per­son­akt i enskild verk­sam­het ska, om det begärs av den som akten rör, så snart som möj­ligt till­han­da­hål­las denne för läs­ning eller avskriv­ning på stäl­let eller i avskrift eller kopia, om inte annat föl­jer av 29 §.

En fråga om utläm­nande enligt första styc­ket prö­vas av den som ansva­rar för per­son­ak­ten. Anser denne att per­son­ak­ten eller någon del av den inte bör läm­nas ut ska han eller hon genast med eget ytt­rande över­lämna frå­gan till Inspek­tio­nen för vård och omsorg för pröv­ning. Lag (2018:1155).

23 f §   Inspek­tio­nen för vård och omsorg får besluta att en per­son­akt i enskild verk­sam­het ska tas om hand
   1. om verk­sam­he­ten upp­hör,
   2. om det på san­no­lika skäl kan antas att per­son­ak­ten inte kom­mer att hand­has enligt före­skrif­terna i denna lag eller enligt före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av lagen, eller
   3. om den som ansva­rar för per­son­ak­ten ansö­ker om det och det finns ett påtag­ligt behov av att akten tas om hand.

En omhän­der­ta­gen per­son­akt ska åter­läm­nas, om det är möj­ligt och det inte finns skäl för omhän­der­ta­gande enligt första styc­ket. Beslut i fråga om åter­läm­nande med­de­las av Inspek­tio­nen för vård och omsorg efter ansö­kan av den som vid beslu­tet om omhän­der­ta­gande ansva­rade för per­son­ak­ten.

Per­son­ak­ter som tagits om hand ska för­va­ras avskilda hos arkiv­myn­dig­he­ten i den kom­mun där akterna omhän­der­ta­gits. Per­son­ak­ter ska beva­ras i minst två år från det att de kom in till arkiv­myn­dig­he­ten, dock får hand­lingar som avses i 23 d § inte gall­ras. En myn­dig­het som har hand om en per­son­akt som har omhän­der­ta­gits har, om en upp­gift ur akten begärs för ett sär­skilt fall, samma skyl­dig­het att lämna upp­gif­ten som den haft som ansva­rat för akten före omhän­der­ta­gan­det.
Lag (2019:55).

23 g §   Ett miss­för­hål­lande eller en påtag­lig risk för ett miss­för­hål­lande, som har rap­por­te­rats enligt 24 b §, ska i yrkes­mäs­sigt bedri­ven enskild verk­sam­het utre­das av den som bedri­ver verk­sam­he­ten.

Rap­por­ten samt utred­ningen och övrig doku­men­ta­tion enligt 24 e § ska beva­ras och där­ef­ter gall­ras fem år efter det att den sista anteck­ningen gjor­des.

Den nämnd som har beslu­tat om en insats som genom­förs i en yrkes­mäs­sigt bedri­ven enskild verk­sam­het, får träffa avtal med den som bedri­ver verk­sam­he­ten om att sådana hand­lingar som avses i andra styc­ket ska över­läm­nas till nämn­den när gall­rings­skyl­dig­he­ten inträ­der. Lag (2018:1155).

24 §   Den som har med­de­lats till­stånd enligt 23 § och som har anli­tats för att utföra per­son­lig assi­stans åt en enskild, är skyl­dig att till­han­da­hålla all den assi­stans för vil­ken den enskilde har bevil­jats eko­no­miskt stöd enligt 9 § 2 eller assi­stan­s­er­sätt­ning enligt 51 kap. soci­al­för­säk­rings­bal­ken.
Detta gäl­ler dock inte om till­stånds­ha­va­ren har sär­skilda skäl för att inte till­han­da­hålla all assi­stans. Lag (2012:930).

Anmä­lan om och avhjäl­pande av miss­för­hål­lan­den m.m.

24 a §   Var och en som full­gör upp­gif­ter enligt denna lag ska med­verka till att den verk­sam­het som bedrivs och de insat­ser som genom­förs är av god kva­li­tet. Lag (2010:430).

24 b §   Den som full­gör upp­gif­ter i verk­sam­het enligt lag­stift­ning om stöd och ser­vice till vissa funk­tions­hind­rade ska genast rap­por­tera om han eller hon upp­märk­sam­mar eller får kän­ne­dom om ett miss­för­hål­lande eller en påtag­lig risk för ett miss­för­hål­lande, som rör den som får eller som kan komma ifråga för insat­ser enligt sådan lag­stift­ning.

Rap­por­te­rings­skyl­dig­he­ten full­görs
   1. i yrkes­mäs­sigt bedri­ven enskild verk­sam­het till den som bedri­ver verk­sam­he­ten, och
   2. i övrigt till berörda nämn­der som avses i 22 §.
Lag (2010:430).

24 c §   Den som enligt 24 b § ska ta emot rap­por­ter ska infor­mera den som full­gör upp­gif­ter i verk­sam­het enligt lag­stift­ning om stöd och ser­vice till vissa funk­tions­hind­rade om de skyl­dig­he­ter som han eller hon har enligt 24 a och b §§.
Lag (2010:430).

24 d §   Den som, i yrkes­mäs­sigt bedri­ven enskild verk­sam­het, enligt 24 b § ska ta emot rap­por­ter ska infor­mera berörd nämnd om de rap­por­ter han eller hon har tagit emot. Lag (2010:430).

24 e §   Ett miss­för­hål­lande eller en påtag­lig risk för ett miss­för­hål­lande, ska doku­men­te­ras, utre­das och avhjäl­pas eller undan­rö­jas utan dröjs­mål. Lag (2010:430).

24 f §   Ett all­var­ligt miss­för­hål­lande eller en påtag­lig risk för ett all­var­ligt miss­för­hål­lande, ska sna­rast anmä­las till Inspek­tio­nen för vård och omsorg. Den utred­ning som gjorts med anled­ning av det inträf­fade ska bifo­gas anmä­lan. Anmä­lan ska göras av
   1. berörda nämn­der som avses i 22 §, eller
   2. den som bedri­ver yrkes­mäs­sig enskild verk­sam­het.

Den som bedri­ver yrkes­mäs­sig enskild verk­sam­het ska infor­mera berörda nämn­der som avses i 22 § om anmä­lan. Lag (2012:940).

24 g §   Ytter­li­gare bestäm­mel­ser om anmälnings-​ och rap­por­te­rings­skyl­dig­het finns i 14 kap. 1 och 3 §§ soci­al­tjänst­la­gen (2001:453). Lag (2010:430).

Till­syn m.m.

25 §   Inspek­tio­nen för vård och omsorg utö­var till­syn över all verk­sam­het som bedrivs enligt denna lag. Lag (2012:940).

26 §   Till­syn enligt denna lag inne­bär gransk­ning av att verk­sam­he­ten upp­fyl­ler krav och mål enligt lagar och andra före­skrif­ter samt beslut som har med­de­lats med stöd av sådana före­skrif­ter. Till­sy­nen inne­bär även gransk­ning av att den som har med­de­lats till­stånd enligt 23 § fort­lö­pande upp­fyl­ler kra­ven i 23 § andra och tredje styc­kena samt 23 a och 23 b §§.

Före­läg­gande enligt 26 c och 26 f §§, åter­kal­lelse av till­stånd och för­bud enligt 26 g § första och andra styc­kena och 26 h § får använ­das endast när verk­sam­he­ten inte upp­fyl­ler de krav som fram­går av lagar och andra före­skrif­ter. Lag (2018:1155).

26 a §   Inspek­tio­nen för vård och omsorg ska inom ramen för sin till­syn
   1. lämna råd och ge väg­led­ning,
   2. kon­trol­lera att bris­ter och miss­för­hål­lan­den avhjälps,
   3. för­medla kun­skap och erfa­ren­he­ter som erhålls genom till­sy­nen, och
   4. infor­mera och ge råd till all­män­he­ten.
Lag (2012:940).

26 b §   Vid till­syn som rör barns för­hål­lan­den får bar­net höras om det kan antas att bar­net inte tar skada av sam­ta­let.
Bar­net får höras utan vård­nads­ha­va­rens sam­tycke och utan att vård­nads­ha­va­ren är när­va­rande. Lag (2009:597).

26 c §   Den som bedri­ver verk­sam­het som står under till­syn enligt denna lag är skyl­dig att på begä­ran av Inspek­tio­nen för vård och omsorg lämna
   - hand­lingar och annat mate­rial som rör verk­sam­he­ten,
   - de upp­lys­ningar om verk­sam­he­ten som inspek­tio­nen behö­ver för sin till­syn, och
   - de upp­lys­ningar som inspek­tio­nen behö­ver för att lämna under­rät­telse om beslut i ett till­syn­sä­rende.

Inspek­tio­nen för vård och omsorg får före­lägga den som bedri­ver verk­sam­he­ten att lämna vad som begärs enligt första styc­ket. Ett beslut om före­läg­gande får för­e­nas med vite.
Lag (2021:877).

26 d §   Inspek­tio­nen för vård och omsorg eller den som myn­dig­he­ten för­ord­nar har rätt att inspek­tera verk­sam­het som står under dess till­syn.

Den som utför inspek­tio­nen har rätt att få till­träde till loka­ler eller andra utrym­men som används för verk­sam­he­ten. För till­träde till bostä­der krävs dock att den eller de boende läm­nar sitt sam­tycke till inspek­tio­nen. Den som utför inspek­tio­nen har rätt att till­fäl­ligt omhän­derta hand­lingar och annat mate­rial som rör verk­sam­he­ten. Den vars verk­sam­het inspek­te­ras är skyl­dig att lämna den hjälp som behövs vid inspek­tio­nen. Lag (2012:940).

26 e §   Vid sådan inspek­tion som anges i 26 d § har den som utför inspek­tio­nen rätt att av Polis­myn­dig­he­ten få den hjälp som behövs för att inspek­tio­nen ska kunna genom­fö­ras.
Lag (2014:756).

26 f §   Om Inspek­tio­nen för vård och omsorg fin­ner att det i verk­sam­het som står under till­syn enligt denna lag före­kom­mer ett miss­för­hål­lande som har bety­delse för enskil­das möj­lig­he­ter att kunna få de insat­ser de har rätt till, får inspek­tio­nen före­lägga den som sva­rar för verk­sam­he­ten att avhjälpa miss­för­hål­lan­det. Om inspek­tio­nen fin­ner att kra­ven i 23 § andra och tredje styc­kena eller 23 a § inte är upp­fyllda i verk­sam­het som bevil­jats till­stånd, eller att en sådan för­änd­ring som avses i 23 b § inte har anmälts, får inspek-​ tio­nen före­lägga den som har bevil­jats till­stån­det att avhjälpa bris­ten. Ett före­läg­gande ska inne­hålla upp­gif­ter om de åtgär­der som inspek­tio­nen anser nöd­vän­diga för att det påta­lade miss­för­hål­lan­det eller bris­ten ska kunna avhjäl­pas. Ett beslut om före­läg­gande får för­e­nas med vite.

Inspek­tio­nen för vård och omsorg får även före­lägga den kom­mun eller region som inte har full­gjort sin anmäl­nings­skyl­dig­het enligt 23 § fjärde styc­ket att full­göra denna skyl­dig­het. Ett beslut om före­läg­gande får för­e­nas med vite. Lag (2019:883).

26 g §   Om ett miss­för­hål­lande enligt 26 f § första styc­ket är all­var­ligt och Inspek­tio­nen för vård och omsorgs före­läg­gande inte följts, får inspek­tio­nen besluta att helt eller del­vis åter­kalla till­stån­det för verk­sam­he­ten. Om verk­sam­he­ten inte är till­stånds­plik­tig får inspek­tio­nen i stäl­let besluta att helt eller del­vis för­bjuda fort­satt verk­sam­het.

Om miss­för­hål­lan­det inne­bär fara för enskil­das liv, hälsa eller per­son­liga säker­het i övrigt, får Inspek­tio­nen för vård och omsorg besluta att utan före­gå­ende före­läg­gande helt eller del­vis åter­kalla till­stån­det för verk­sam­he­ten. Om verk­sam­he­ten inte är till­stånds­plik­tig får inspek­tio­nen i stäl­let besluta att helt eller del­vis för­bjuda fort­satt verk­sam­het.

Ett till­stånd att bedriva verk­sam­het får även åter­kal­las om till­stånds­ha­va­ren inte till­han­da­hål­ler assi­stans enligt 24 §.

Ett till­stånd får åter­kal­las utan före­gå­ende före­läg­gande om till­stånds­ha­va­ren inte upp­fyl­ler kra­ven i 23 § andra och tredje styc­kena eller 23 a §. Lag (2018:1155).

26 h §   Om det finns san­no­lika skäl för att ett till­stånd helt eller del­vis kom­mer att åter­kal­las eller om det finns san­no­lika skäl för att verk­sam­he­ten helt eller del­vis kom­mer att för­bju­das enligt 26 g §, och ett sådant beslut inte kan avvak­tas, får Inspek­tio­nen för vård och omsorg besluta att tills vidare helt eller del­vis för­bjuda fort­satt verk­sam­het.

Beslut enligt första styc­ket gäl­ler i högst sex måna­der. Om det finns syn­ner­liga skäl, får beslu­tets gil­tig­het för­längas med ytter­li­gare sex måna­der. Lag (2012:940).

26 i §   Vid all­var­lig under­lå­ten­het att iaktta skyl­dig­he­terna enligt lagen (2010:479) om regis­ter­kon­troll av per­so­nal som utför vissa insat­ser åt barn med funk­tions­hin­der, får Inspek­tio­nen för vård och omsorg besluta att åter­kalla till­stån­det för verk­sam­he­ten. Om verk­sam­he­ten inte är till­stånds­plik­tig får inspek­tio­nen besluta att för­bjuda fort­satt verk­sam­het. Lag (2012:940).

Över­kla­gande m.m.

27 §   Beslut av en nämnd som avses i 22 § eller av Inspek­tio­nen för vård och omsorg får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol om beslu­tet avser
   1. insat­ser för en enskild enligt 9 §,
   2. utbe­tal­ning till någon annan enligt 11 §,
   3. åter­be­tal­ning enligt 12 §,
   4. för­hands­be­sked om rätt till insat­ser enligt 16 § andra eller tredje styc­ket,
   5. till­stånd till enskild verk­sam­het enligt 23 §,
   6. omhän­der­ta­gande av per­son­akt enligt 23 f §,
   7. före­läg­gande enligt 26 c och 26 f §§,
   8. åter­kal­lelse av till­stånd och för­bud enligt 26 g-26 i §§, eller
   9. indrag­ning eller ned­sätt­ning av eko­no­miskt stöd enligt 9 c § andra styc­ket.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.

I fråga om över­kla­gande av Inspek­tio­nen för vård och omsorgs beslut enligt 23 e § gäl­ler i tillämp­liga delar 6 kap. 7-11 §§ offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400).

Beslut i frå­gor som avses i första styc­ket gäl­ler ome­del­bart.

För­valt­nings­rät­ten eller kam­mar­rät­ten får dock för­ordna att dess beslut ska gälla först sedan det fått laga kraft.
Lag (2018:1155).

27 a §   Polis­myn­dig­he­ten ska lämna den hjälp som behövs för att verk­ställa ett beslut om omhän­der­ta­gande av per­son­akt.
Begä­ran om sådan hjälp får dock göras endast om
   1. det på grund av sär­skilda omstän­dig­he­ter kan befa­ras att åtgär­den inte kan utfö­ras utan att en polis­mans sär­skilda befo­gen­he­ter enligt 10 § polisla­gen (1984:387) behö­ver till­gri­pas, eller
   2. det annars finns syn­ner­liga skäl.
Lag (2014:756).

Straff

28 §   Till böter döms den som
   1. upp­såt­li­gen bry­ter mot 6 § tredje styc­ket, eller
   2. upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het bry­ter mot 23 § första styc­ket. Lag (2021:737).

Sär­skild avgift

28 a §   En kom­mun eller en region som inte inom skä­lig tid till­han­da­hål­ler en insats enligt 9 § som någon är berät­ti­gad till enligt ett beslut av en sådan nämnd som avses i 22 §, ska åläg­gas att betala en sär­skild avgift. Det­samma gäl­ler en kom­mun eller en region som inte inom skä­lig tid på nytt till­han­da­hål­ler insat­sen efter det att verk­stäl­lig­he­ten av ett sådant beslut avbru­tits.

En kom­mun eller en region som inte inom skä­lig tid till­han­da­hål­ler en insats enligt 9 § som någon är berät­ti­gad till enligt en dom­stols avgö­rande, ska åläg­gas att betala en sär­skild avgift. Det­samma gäl­ler en kom­mun eller en region som inte inom skä­lig tid på nytt till­han­da­hål­ler insat­sen efter det att verk­stäl­lig­he­ten av ett sådant avgö­rande avbru­tits.

Om en bosätt­nings­kom­mun med stöd av 16 a § 2 har begärt att en vis­tel­se­kom­mun ska verk­ställa ett beslut, ska vis­tel­se­kom­mu­nen i fall som avses i första och andra styc­kena betala den sär­skilda avgif­ten enligt denna para­graf.

Avgif­ter enligt denna para­graf till­fal­ler sta­ten.
Lag (2019:883).

28 b §   Den sär­skilda avgif­ten fast­ställs till lägst tio tusen kro­nor och högst en mil­jon kro­nor.

När avgif­tens stor­lek fast­ställs ska det sär­skilt beak­tas hur lång tid dröjs­må­let har pågått och hur all­var­ligt det i övrigt kan anses vara.

Avgif­ten får efter­ges om det finns syn­ner­liga skäl för det. I ringa fall ska inte någon avgift tas ut. Lag (2008:77).

28 c §   Frå­gor om sär­skild avgift prö­vas efter ansö­kan av Inspek­tio­nen för vård och omsorg av den för­valt­nings­rätt inom vars dom­krets kom­mu­nen är belä­gen. En ansö­kan som avser en region prö­vas av den för­valt­nings­rätt inom vars dom­krets regi­o­nens för­valt­ning utövas.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.
Lag (2019:883).

28 d §   Om en kom­mun eller en region efter att ha ålagts att betala sär­skild avgift fort­fa­rande under­lå­ter att till­han­da­hålla insat­sen får ny sär­skild avgift enligt 28 a § första eller andra styc­ket dömas ut. Lag (2019:883).

28 e §   Sär­skild avgift enligt 28 a § första styc­ket får dömas ut bara om ansö­kan enligt 28 c § del­getts kom­mu­nen eller regi­o­nen inom två år från tid­punk­ten för det gyn­nande beslu­tet om insat­sen eller inom två år från det att verk­stäl­lig­he­ten av det gyn­nande beslu­tet avbru­tits.

Sär­skild avgift enligt 28 a § andra styc­ket får dömas ut bara om ansö­kan enligt 28 c § del­getts kom­mu­nen eller regi­o­nen inom två år från det att domen om insat­sen fått laga kraft eller inom två år från det att verk­stäl­lig­he­ten av domen avbru­tits.

Om en vis­tel­se­kom­mun enligt 28 a § tredje styc­ket ska betala den sär­skilda avgif­ten, ska första och andra styc­kena avse vis­tel­se­kom­mu­nen. Lag (2019:883).

Rap­por­te­rings­skyl­dig­het

28 f §   En nämnd som avses i 22 § ska till Inspek­tio­nen för vård och omsorg och till de revi­so­rer som avses i 3 kap. 10 § kom­mu­nal­la­gen (2017:725) rap­por­tera alla gyn­nande nämnd­be­slut enligt 9 § som inte har verk­ställts inom tre måna­der från dagen för beslu­tet. För varje beslut ska nämn­den ange tid­punk­ten för beslu­tet och vil­ken typ av insats beslu­tet gäl­ler samt kort­fat­tat uppge skä­len för dröjs­må­let.

Nämn­den ska vidare dels till Inspek­tio­nen för vård och omsorg, dels till revi­so­rerna rap­por­tera alla gyn­nande nämnd­be­slut enligt 9 § som inte har verk­ställts på nytt inom tre måna­der från den dag då verk­stäl­lig­he­ten avbröts. För varje beslut ska nämn­den ange tid­punk­ten för beslu­tet och vil­ken typ av insats beslu­tet gäl­ler samt kort­fat­tat uppge skä­len för dröjs­må­let.

Rap­por­te­ring enligt denna para­graf ska ske en gång per kvar­tal. Lag (2017:735).

28 g §   En nämnd som avses i 22 § ska till Inspek­tio­nen för vård och omsorg och till de revi­so­rer som avses i 3 kap. 10 § kom­mu­nal­la­gen (2017:725) anmäla när nämn­den har verk­ställt ett gyn­nande beslut som enligt 28 f § har rap­por­te­rats som ej verk­ställt. Datum för verk­stäl­lig­he­ten ska då anges.
Lag (2017:735).

28 h §   En sådan nämnd som avses i 22 § ska till full­mäk­tige lämna en sta­tistikrap­port över hur många av nämn­dens gyn­nande beslut enligt 9 § som inte har verk­ställts inom tre måna­der från dagen för respek­tive beslut. Nämn­den ska vidare ange vilka typer av insat­ser dessa beslut gäl­ler samt hur lång tid som har för­flu­tit från dagen för respek­tive beslut.

Nämn­den ska till full­mäk­tige även lämna en sta­tistikrap­port över hur många av nämn­dens gyn­nande beslut enligt 9 § som inte har verk­ställts på nytt inom tre måna­der från den dag då verk­stäl­lig­he­ten avbröts. Nämn­den ska vidare ange vilka typer av insat­ser dessa beslut gäl­ler samt hur lång tid som har för­flu­tit från dagen för respek­tive beslut.

Rap­por­te­ring enligt denna para­graf ska ske en gång per kvar­tal.
Lag (2008:77).

28 i §   Om en bosätt­nings­kom­mun har begärt verk­stäl­lig­het enligt 16 a § 2, ska skyl­dig­he­ten i 28 f-28 h §§ att rap­por­tera till Inspek­tio­nen för vård och omsorg och till kom­mun­full­mäk­tige avse även vis­tel­se­kom­mu­nen. Lag (2012:940).

Tyst­nads­plikt

29 §   Den som är eller har varit verk­sam inom yrkes­mäs­sigt bedri­ven enskild verk­sam­het som avser insat­ser enligt denna lag får inte obe­hö­ri­gen röja vad han där­vid erfa­rit om enskil­das per­son­liga för­hål­lan­den.

För­bud mot för­vand­ling

30 §   Om ett före­läg­gande har för­e­nats med vite enligt denna lag får vitet inte för­vand­las till fäng­else.
Lag (2009:597).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1993:387

Före­skrif­ter om ikraft­trä­dande av denna lag med­de­las i lagen (1993:388) om infö­rande av lagen (1993:387) om stöd och ser­vice till vissa funk­tions­hind­rade.

1995:100

Denna lag trä­der i kraft den 1 april 1995. Beslut som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det över­kla­gas enligt äldre bestäm­mel­ser.

2000:1030
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2001.
   2. En per­son som före den 1 janu­ari 2001 har bevil­jats insats enligt 9 § 2 denna lag men som insat­sen har upp­hört för på grund av han eller hon har fyllt 65 år har rätt att efter en ny ansö­kan återfå insat­sen tidi­gast fr.o.m. den 1 janu­ari 2001.
Insat­sens omfatt­ning skall grun­das på det beslut som gällde när­mast före 65-​årsdagen. En sådan ansö­kan skall ha kom­mit in till kom­mu­nen senast den 31 decem­ber 2002.

2002:439
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2002.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler när fråga är om dröjs­mål med verk­stäl­lig­het av avgö­ran­den som med­de­lats före lagens ikraft­trä­dande.

2004:826

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2005. Avgift får även efter ikraft­trä­dan­det tas ut med anled­ning av beslut som fat­tats av en all­män för­säk­rings­kassa.

2005:125

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2005.
Anmäl­nings­skyl­dig­he­ten enligt 24 a § gäl­ler inte för för­hål­lan­den som enbart avser tiden före ikraft­trä­dan­det.

2007:1313
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 april 2008.
   2. Gall­ring med stöd av bestäm­mel­serna i 23 a § i sin nya lydelse får göras tidi­gast den 1 april 2010.
   3. Bestäm­mel­serna i 23 b § i sin nya lydelse tilläm­pas inte om sista anteck­ningen i hand­ling­arna har gjorts före ikraft­trä­dan­det av denna lag.

2008:77
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2008.
   2. Den första kvar­tals­rap­por­te­ringen enligt 28 f och 28 h §§ ska omfatta de upp­gif­ter som finns till­gäng­liga för en kom­muns eller ett lands­tings nämnd den 30 sep­tem­ber 2008.
   3. I fråga om sär­skild avgift med anled­ning av dröjs­mål med att verk­ställa en kom­muns eller ett lands­tings gyn­nande beslut får enbart tid från och med lagens ikraft­trä­dande beak­tas vid bedöm­ningen av om skä­lig tid över­skri­dits. Det­samma gäl­ler i fråga om sär­skild avgift med anled­ning av dröjs­mål med att verk­ställa en kom­muns eller ett lands­tings gyn­nande beslut eller en dom­stols gyn­nande avgö­rande, om verk­stäl­lig­he­ten av beslu­tet eller domen avbru­tits.

2009:597
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2010.
   2. Ansök­ningar om till­stånd som inte har prö­vats slut­ligt vid ikraft­trä­dan­det ska över­läm­nas för hand­lägg­ning hos Soci­al­sty­rel­sen. Det­samma gäl­ler icke avslu­tade till­syn­sä­ren­den, ären­den som över­läm­nats till läns­sty­rel­sen för pröv­ning av utläm­nande av hand­lingar i en per­son­akt, ären­den där läns­sty­rel­sen har omhän­der­ta­git en per­son­akt och ären­den där läns­sty­rel­sen har ansökt om sär­skild avgift.
   3. Rap­por­ter om icke verk­ställda nämnd­be­slut enligt 28 f § som inkom­mit till läns­sty­rel­sen före den 1 janu­ari 2010 ska över­fö­ras till Soci­al­sty­rel­sen. Det­samma gäl­ler anmäl­ningar om verk­ställda beslut enligt 28 g §.
   4. Till­stånd att bedriva enskild verk­sam­het som har med­de­lats av läns­sty­rel­sen före ikraft­trä­dan­det ska gälla som till­stånd som har med­de­lats av Soci­al­sty­rel­sen.
   5. Verk­sam­het som är anmäl­nings­plik­tig enligt 23 § andra styc­ket och som har påbör­jats före den 1 janu­ari 2010 ska anmä­las till Soci­al­sty­rel­sen senast den 31 decem­ber 2010.

2010:430

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2011. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för anmäl­ningar som har gjorts före ikraft­trä­dan­det.

2010:480
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2011.
   2. Har en enskild per­son påbör­jat yrkes­mäs­sig verk­sam­het med per­son­lig assi­stans före ikraft­trä­dan­det ska denne senast den 1 april 2011 ansöka om till­stånd enligt 23 § första styc­ket i dess nya lydelse. Den påbör­jade verk­sam­he­ten får fort­sätta i avvak­tan på till­stånds­myn­dig­he­tens beslut.
   3. Den som före ikraft­trä­dan­det har bevil­jats eko­no­miskt stöd till per­son­lig assi­stans enligt 9 § 2 eller assi­stan­s­er­sätt­ning enligt lagen (1993:389) om assi­stan­s­er­sätt­ning och själv har anställt någon för per­son­lig assi­stans ska senast den 1 april 2011 göra en anmä­lan enligt 23 § tredje styc­ket, även om den per­son­liga assi­sten­ten redan har påbör­jat arbe­tet.
   4. Bestäm­mel­sen i 9 a § fjärde styc­ket ska inte tilläm­pas i ären­den där ansö­kan inkom­mit före ikraft­trä­dan­det.
Bestäm­mel­sen ska dock tilläm­pas vid ompröv­ning av sådana ären­den efter ikraft­trä­dan­det.

2011:329
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 maj 2011.
   2. En kom­mun är skyl­dig att slut­föra en utred­ning och fatta beslut i ett ärende som inkom­mit till kom­mu­nen före ikraft­trä­dan­det, om inte en annan kom­mun efter ansö­kan från den enskilde över­tar ansva­ret för ären­det enligt de nya före­skrif­terna om ansva­rig kom­mun.
   3. I fråga om enskilda som påbör­jat en till­fäl­lig vis­telse i en annan kom­mun före ikraft­trä­dan­det ska äldre före­skrif­ter tilläm­pas i stäl­let för 16 § fjärde styc­ket samt 16 a och 16 b §§.
   4. En kom­mun som före ikraft­trä­dan­det bevil­jat insat­ser enligt denna lag ska behålla ansva­ret för insat­serna till dess att en annan kom­mun, efter ansö­kan från den enskilde, över­tar ansva­ret enligt de nya före­skrif­terna om ansva­rig kom­mun.
   5. I fråga om ansvar för per­so­ner som omfat­tas av gäl­lande avtal som ingåtts med stöd av 4 § andra och tredje styc­kena lagen (1993:388) om infö­rande av lagen (1993:387) om stöd och ser­vice till vissa funk­tions­hind­rade, ska avta­let gälla istäl­let för de nya före­skrif­terna i 16 c §.

2012:930
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2013.
   2. Före­skrif­terna i 9 d § 1 och 2 tilläm­pas inte när en per­son­lig assi­stent har anställts före ikraft­trä­dan­det.

2012:940
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juni 2013.
   2. Vid tillämp­ning av 7 a § för­valt­nings­pro­cess­la­gen (1971:291) ska Inspek­tio­nen för vård och omsorg vara den enskil­des mot­part.
   3. För gär­ningar som avses i 28 § och som har begåtts före ikraft­trä­dan­det gäl­ler 23 § i sin äldre lydelse.
Lag (2013:272).

2018:113
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 april 2018.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för per­son­lig assi­stans som avser tid före ikraft­trä­dan­det.

2018:1155
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2019.
   2. Den som före ikraft­trä­dan­det påbör­jat sådan verk­sam­het som avses i 9 § 3-5 ska senast den 1 mars 2019 ansöka om till­stånd enligt denna lag för att få fort­sätta bedriva verk­sam­he­ten. Påbör­jad verk­sam­het utan till­stånd får endast fort­sätta fram till dess att slut­ligt beslut i till­stånd­sä­ren­det fått laga kraft.

2019:618
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 novem­ber 2019.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för per­son­lig assi­stans som avser tid före ikraft­trä­dan­det.

2020:441
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2020.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för per­son­lig assi­stans som avser tid före ikraft­trä­dan­det.
   3. Vid tillämp­ning av 9 f § andra styc­ket ska vård­bi­drag som läm­nas enligt 22 kap. soci­al­för­säk­rings­bal­ken i lydel­sen före den 1 janu­ari 2019 lik­stäl­las med omvård­nads­bi­drag.

2021:737
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2023.
   2. Den som vid ikraft­trä­dan­det är tills­vi­da­re­an­ställd med yrkes­ti­teln under­skö­terska ska även i fort­sätt­ningen få använda titeln trots att han eller hon inte har fått bevis enligt 4 kap. 5 a § pati­ent­sä­ker­hets­la­gen (2010:659) om rätt att använda den, dock längst fram till och med den 30 juni 2033.

2021:877
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 novem­ber 2021.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för per­son­lig assi­stans som har utförts före ikraft­trä­dan­det.

2022:880
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2023.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för den som har fyllt 65 år före ikraft­trä­dan­det.

2022:881
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2026.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för den som har fyllt 66 år före ikraft­trä­dan­det.

2022:1227
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2023.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för per­son­lig assi­stans som avser tid före ikraft­trä­dan­det.

2024:695
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 novem­ber 2024.
   2. Lagen tilläm­pas inte för den som har bevil­jats en insats före ikraft­trä­dan­det.