Kom­mu­nal­lag (2017:725)

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 2017:725
Depar­te­ment: Finans­de­par­te­men­tet K
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2024:247
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

2017:725
Depar­te­ment/myn­dig­het: Finans­de­par­te­men­tet K
Utfär­dad: 2017-​06-22
Änd­rad: t.o.m. SFS

2024:247
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)



1 kap. Grun­derna för den kom­mu­nala verk­sam­he­ten

Kom­mu­ner och regi­o­ner

1 §   Sve­rige är inde­lat i kom­mu­ner och regi­o­ner. Varje region omfat­tar ett län, om inte något annat är sär­skilt beslu­tat.
Lag (2019:835).

2 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner skö­ter på demo­kra­tins och den kom­mu­nala själv­sty­rel­sens grund de ange­lä­gen­he­ter som anges i denna lag eller annan för­fatt­ning. Lag (2019:835).

Rätt att ta ut skatt och med­dela före­skrif­ter

3 §   Bestäm­mel­ser om att kom­mu­ner och regi­o­ner har rätt att ta ut skatt för sköt­seln av sina upp­gif­ter och att med­dela före­skrif­ter finns i rege­rings­for­men. Lag (2019:835).

Röst­be­rät­ti­gade med­lem­mar utser valda för­sam­lingar

4 §   Beslu­tan­de­rät­ten i kom­mu­ner och regi­o­ner utövas av valda för­sam­lingar (full­mäk­tige) som utses av röst­be­rät­ti­gade med­lem­mar i all­männa val.

Beslut kan också fat­tas av andra kom­mu­nala organ i enlig­het med vad som anges i denna lag eller annan för­fatt­ning.
Lag (2019:835).

Med­lem­skap

5 §   Med­lem av en kom­mun är den som är folk­bok­förd i kom­mu­nen, äger fast egen­dom i kom­mu­nen eller ska betala kom­mu­nal­skatt där.

Med­lem av en kom­mun är också en med­bor­gare i någon av Euro­pe­iska uni­o­nens med­lems­sta­ter (uni­ons­med­bor­gare) som är bosatt i kom­mu­nen men som, enligt 5 § andra styc­ket folk­bok­fö­rings­la­gen (1991:481), inte ska folk­bok­fö­ras där.

6 §   Med­lem av en region är den som är med­lem av en kom­mun inom regi­o­nen. Lag (2019:835).

Röst­rätt

7 §   Röst­rätt vid val av leda­mö­ter och ersät­tare i kom­mun­full­mäk­tige har den som är folk­bok­förd i kom­mu­nen, senast på val­da­gen fyl­ler 18 år och
   1. är svensk med­bor­gare eller annan uni­ons­med­bor­gare,
   2. är med­bor­gare i Island eller Norge, eller
   3. varit folk­bok­förd i Sve­rige tre år i följd före val­da­gen.

Röst­rätt vid val av leda­mö­ter och ersät­tare i kom­mun­full­mäk­tige har också en sådan uni­ons­med­bor­gare som avses i 5 § andra styc­ket.

8 §   Röst­rätt vid val av leda­mö­ter och ersät­tare i regi­on­full­mäk­tige har den som är röst­be­rät­ti­gad vid val av leda­mö­ter och ersät­tare i kom­mun­full­mäk­tige i en kom­mun inom regi­o­nen. Lag (2019:835).

9 §   Frå­gor om röst­rätt enligt 7 och 8 §§ avgörs på grund­val av en röst­längd som upp­rät­tas före valet.

Änd­ringar i Sve­ri­ges indel­ning i kom­mu­ner och regi­o­ner

10 §   Bestäm­mel­ser om indel­nings­änd­ringar finns i lagen (1979:411) om änd­ringar i Sve­ri­ges indel­ning i kom­mu­ner och regi­o­ner. Lag (2019:835).


2 kap. Kom­mu­nala ange­lä­gen­he­ter

All­männa befo­gen­he­ter och loka­li­se­rings­prin­ci­pen

1 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner får själva ha hand om ange­lä­gen­he­ter av all­mänt intresse som har anknyt­ning till kom­mu­nens eller regi­o­nens område eller deras med­lem­mar. Lag (2019:835).

Upp­gif­ter som andra ska ha hand om

2 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner får inte ha hand om sådana ange­lä­gen­he­ter som enbart sta­ten, en annan kom­mun, en annan region eller någon annan ska ha hand om. Lag (2019:835).

Lik­stäl­lig­hets­prin­ci­pen

3 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner ska behandla sina med­lem­mar lika, om det inte finns sak­liga skäl för något annat. Lag (2019:835).

För­bud mot beslut med till­ba­ka­ver­kande kraft

4 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner får inte fatta beslut med till­ba­ka­ver­kande kraft till nack­del för med­lem­marna. Sådana beslut får dock fat­tas om det finns syn­ner­liga skäl för det.
Lag (2019:835).

Rätt att ta ut avgif­ter

5 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner får ta ut avgif­ter för tjäns­ter och nyt­tig­he­ter som de till­han­da­hål­ler. För tjäns­ter eller nyt­tig­he­ter som de är skyl­diga att till­han­da­hålla får dock avgif­ter endast tas ut om det föl­jer av lag eller annan för­fatt­ning. Lag (2019:835).

Själv­kost­nads­prin­ci­pen

6 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner får inte ta ut högre avgif­ter än som mot­sva­rar kost­na­derna för de tjäns­ter eller nyt­tig­he­ter som de till­han­da­hål­ler. Lag (2019:835).

Kom­mu­nal närings­verk­sam­het

7 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner får driva närings­verk­sam­het, om den drivs utan vinst­syfte och syf­tar till att till­han­da­hålla all­män­nyt­tiga anlägg­ningar eller tjäns­ter åt med­lem­marna.
Lag (2019:835).

Stöd till andra närings­verk­sam­he­ter

8 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner får genom­föra åtgär­der för att all­mänt främja närings­li­vet i kom­mu­nen eller regi­o­nen.

Indi­vi­du­ellt inrik­tat stöd till enskilda näringsid­kare får läm­nas endast om det finns syn­ner­liga skäl för det.
Lag (2019:835).

Sär­skilda befo­gen­he­ter

9 §   Bestäm­mel­ser om kom­mu­ner­nas och regi­o­ner­nas ange­lä­gen­he­ter finns även i lagen (2009:47) om vissa kom­mu­nala befo­gen­he­ter och i annan lag eller annan för­fatt­ning. Lag (2019:835).


3 kap. Kom­mu­ner­nas och regi­o­ner­nas orga­ni­sa­tion och verk­sam­hets­for­mer

Full­mäk­tige

1 §   I varje kom­mun och i varje region finns det en beslu­tande för­sam­ling, ett full­mäk­tige. Lag (2019:835).

Full­mäk­ti­ge­be­red­ningar

2 §   Full­mäk­tige får inrätta full­mäk­ti­ge­be­red­ningar för bered­ning av ett visst ärende eller en viss grupp av ären­den som ska avgö­ras av full­mäk­tige.

Sty­rel­sen och övriga nämn­der

3 §   Full­mäk­tige ska till­sätta en sty­relse.

4 §   Full­mäk­tige ska till­sätta de nämn­der som utö­ver sty­rel­sen behövs för att full­göra kom­mu­nens eller regi­o­nens upp­gif­ter enligt lag eller annan för­fatt­ning och för övrig verk­sam­het.
Lag (2019:835).

Utskott och nämnd­be­red­ningar

5 §   Full­mäk­tige får bestämma att en nämnd ska ha ett eller flera utskott.

Om full­mäk­tige inte har bestämt något om utskott, får nämn­den själv bestämma att utskott ska fin­nas.

En nämnd får till­sätta de nämnd­be­red­ningar som behövs.

Parts­sam­man­satta organ och själv­för­valt­nings­or­gan

6 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner får inrätta parts­sam­man­satta organ som inom en nämnds verk­sam­hets­om­råde ska svara för bered­ning, för­valt­ning och verk­stäl­lig­het av de ären­den som full­mäk­tige har bestämt. Lag (2019:835).

7 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner får besluta att en nämnd får upp­dra åt ett själv­för­valt­nings­or­gan under nämn­den att helt eller del­vis sköta drif­ten av en viss anlägg­ning eller en viss insti­tu­tion. Lag (2019:835).

Kom­munal­för­bund

8 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner får bilda kom­munal­för­bund och lämna över sköt­seln av kom­mu­nala ange­lä­gen­he­ter till sådana för­bund.
Lag (2019:835).

Gemen­sam nämnd

9 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner får besluta att en nämnd ska vara gemen­sam med en annan kom­mun eller en annan region.
Lag (2019:835).

Revi­so­rer

10 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner ska utse revi­so­rer för gransk­ning av den kom­mu­nala verk­sam­he­ten. Lag (2019:835).

Kom­mu­nala bolag, stif­tel­ser och för­e­ningar

11 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner får, med de begräns­ningar som fram­går av lag, över­lämna sköt­seln av kom­mu­nala ange­lä­gen­he­ter till kom­mu­nala bolag, stif­tel­ser och för­e­ningar. Lag (2019:835).

Pri­vata utfö­rare

12 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner får, med de begräns­ningar som fram­går av lag, över­lämna sköt­seln av kom­mu­nala ange­lä­gen­he­ter till pri­vata utfö­rare. Lag (2019:835).

Bestäm­mel­ser om krig eller krigs­fara och extra­or­di­nära hän­del­ser i freds­tid

13 §   Bestäm­mel­ser om den kom­mu­nala orga­ni­sa­tio­nen under krig eller krigs­fara finns i lagen (1988:97) om för­fa­ran­det hos kom­mu­nerna, för­valt­nings­myn­dig­he­terna och dom­sto­larna under krig eller krigs­fara m.m.

Bestäm­mel­ser om kom­mu­ners och regi­o­ners orga­ni­sa­tion och befo­gen­he­ter vid extra­or­di­nära hän­del­ser i freds­tid finns i lagen (2006:544) om kom­mu­ners och regi­o­ners åtgär­der inför och vid extra­or­di­nära hän­del­ser i freds­tid och höjd bered­skap.
Lag (2019:835).

Bestäm­mel­ser om beteck­ningen regi­on­full­mäk­tige och regi­on­sty­rel­sen

14 §   Bestäm­mel­ser om att Got­lands kom­mun får beteckna full­mäk­tige och sty­rel­sen som regi­on­full­mäk­tige och regi­on­sty­rel­sen finns i lagen (2010:630) om regi­o­nalt utveck­lings­an­svar. Lag (2019:835).


4 kap. För­tro­en­de­valda

Defi­ni­tion av för­tro­en­de­valda

1 §   Med för­tro­en­de­valda avses i denna lag leda­mö­ter och ersät­tare i full­mäk­tige, nämn­der och full­mäk­ti­ge­be­red­ningar, de som full­gör för­tro­en­de­upp­drag som anges i 2 § första styc­ket samt revi­so­rer.

Med för­tro­en­de­valda avses också leda­mö­ter och ersät­tare i den beslu­tande för­sam­lingen, för­bunds­sty­rel­sen eller någon annan nämnd, de beslu­tande för­sam­ling­ar­nas bered­ningar samt revi­so­rer i ett kom­munal­för­bund.

Kommunal-​ och regi­onråd

2 §   Den som inom kom­mu­nen eller regi­o­nen full­gör ett för­tro­en­de­upp­drag på hel­tid eller bety­dande del av hel­tid ska ha benäm­ningen kom­mu­nal­råd, bor­gar­råd, regi­onråd, oppo­si­tions­råd eller en annan benäm­ning som full­mäk­tige bestäm­mer.

En sådan för­tro­en­de­vald får tidi­gast väl­jas av full­mäk­tige vid första sam­man­trä­det efter det att val av full­mäk­tige har hål­lits i hela lan­det. Lag (2019:835).

Val­bar­het

3 §   Leda­mö­ter och ersät­tare i full­mäk­tige väljs bland dem som har röst­rätt enligt 1 kap. 7 och 8 §§.

Vid valen av leda­mö­ter och ersät­tare i nämn­derna är, obe­ro­ende av vad som fram­går av röst­läng­den, den val­bar som vid tid­punk­ten för sådant val upp­fyl­ler de vill­kor som upp­ställs i 1 kap. 7 och 8 §§. Det­samma gäl­ler vid valen av full­mäk­ti­ge­be­red­ningar och för­tro­en­de­valda som anges i 2 § första styc­ket samt vid val av revi­so­rer.

4 §   Den som är vald till leda­mot eller ersät­tare i full­mäk­tige är inte val­bar som revi­sor inom den kom­mu­nen eller den regi­o­nen.

Den som är redo­vis­nings­skyl­dig till kom­mu­nen eller regi­o­nen är inte val­bar som revi­sor för gransk­ning av verk­sam­het som omfat­tas av redo­vis­nings­skyl­dig­he­ten. Det­samma gäl­ler make, sambo, för­äl­der, barn, sys­kon eller andra när­stå­ende till den redo­vis­nings­skyl­dige. Lag (2019:835).

5 §   Den som är vald till revi­sor är inom kom­mu­nen eller regi­o­nen inte val­bar som
   1. leda­mot eller ersät­tare i full­mäk­tige, i en nämnd eller en full­mäk­ti­ge­be­red­ning, eller
   2. leda­mot eller ersät­tare i en sådan juri­disk per­son som avses i 10 kap. 2-6 §§. Lag (2019:835).

Upp­dra­gets upp­hö­rande

6 §   Full­mäk­tige ska befria en för­tro­en­de­vald från upp­dra­get när den för­tro­en­de­valde öns­kar avgå, om det inte finns sär­skilda skäl mot det.

7 §   Om en för­tro­en­de­vald upp­hör att vara val­bar upp­hör upp­dra­get genast. För en för­tro­en­de­vald som valts av full­mäk­tige upp­hör upp­dra­get vid nästa full­mäk­ti­ge­sam­man­träde om inte full­mäk­tige, efter ansö­kan, beslu­tar att den för­tro­en­de­valde får ha kvar sitt upp­drag under åter­sto­den av man­dat­ti­den.

8 §   Upp­dra­gen för de för­tro­en­de­valda som har valts av full­mäk­tige upp­hör om
   1. valet till full­mäk­tige har upp­hävts och omval har hål­lits,
   2. rät­telse har skett genom för­nyad sam­man­räk­ning och man­dat­för­del­ningen mel­lan par­ti­erna har änd­rats, eller
   3. extra val till full­mäk­tige har hål­lits.

När omva­let, sam­man­räk­ningen eller extra valet har avslu­tats, ska full­mäk­tige hålla nytt val av för­tro­en­de­valda för åter­sto­den av man­dat­ti­den.

Upp­dra­gen ska upp­höra två måna­der efter det att omva­let, sam­man­räk­ningen eller extra valet har avslu­tats. Full­mäk­tige får dock besluta att de för­tro­en­de­valda som valts enligt andra styc­ket ska till­träda vid en tidi­gare tid­punkt. Upp­dra­gen för de för­tro­en­de­valda enligt första styc­ket upp­hör då sam­ti­digt.

9 §   Full­mäk­tige får åter­kalla upp­dra­get för en för­tro­en­de­vald som har valts av full­mäk­tige, om den för­tro­en­de­valde
   1. har väg­rats ansvars­fri­het, eller
   2. har dömts för ett brott på vil­ket fäng­else i lägst två år kan följa och domen har fått laga kraft.

10 §   Full­mäk­tige får åter­kalla upp­dra­gen för samt­liga för­tro­en­de­valda i en nämnd eller för samt­liga för­tro­en­de­valda som anges i 2 § första styc­ket
   1. när den poli­tiska majo­ri­te­ten i nämn­den inte längre är den­samma som i full­mäk­tige, eller
   2. vid för­änd­ringar i nämn­d­or­ga­ni­sa­tio­nen.

För­tro­en­de­upp­dra­gen upp­hör att gälla när val av nya leda­mö­ter och ersät­tare har hål­lits eller när en ny nämn­d­or­ga­ni­sa­tion trä­der i kraft.

Ledig­het från anställ­ning

11 §   För­tro­en­de­valda har rätt till den ledig­het från sina anställ­ningar som behövs för att de ska kunna full­göra sina upp­drag. Ledig­he­ten ska omfatta tid för
   1. möten i kom­mu­nala organ,
   2. andra möten som är nöd­vän­diga för upp­dra­gen,
   3. resor till och från mötena, och
   4. behöv­lig dygns­vila ome­del­bart före eller efter mötena.

Rät­ten till ledig­het ska gälla även av full­mäk­tige utsedda sty­rel­se­le­da­mö­ter, sty­rel­sesupple­an­ter och lek­man­na­re­vi­so­rer eller mot­sva­rande andra revi­so­rer och deras sup­ple­an­ter i sådana juri­diska per­so­ner som avses i 10 kap. 2-6 §§.

För­må­ner

12 §   För­tro­en­de­valda har rätt till skä­lig ersätt­ning för de arbetsin­koms­ter och eko­no­miska för­må­ner som de för­lo­rar när de full­gör sina upp­drag.

13 §   För­tro­en­de­valda med funk­tions­ned­sätt­ning har rätt till skä­lig ersätt­ning för rese­kost­na­der som upp­kom­mer när de full­gör sina upp­drag.

14 §   För­tro­en­de­valda med barn som har behov av till­syn har rätt till skä­lig ersätt­ning för kost­na­der för barn­till­syn som upp­kom­mer när de full­gör sina upp­drag.

15 §   Full­mäk­tige ska besluta om rikt­lin­jer för ersätt­ning enligt 12-14 §§.

16 §   Full­mäk­tige får besluta att för­tro­en­de­valda i skä­lig omfatt­ning ska få
   1. ersätt­ning för rese­kost­na­der och andra utgif­ter som för­an­leds av upp­dra­get utö­ver vad som föl­jer av 13 och 14 §§,
   2. arvode för det arbete som är för­e­nat med upp­dra­get,
   3. pen­sion, och
   4. andra eko­no­miska för­må­ner.

Om full­mäk­tige beslu­tar att arvode ska beta­las, ska arvo­det bestäm­mas till lika belopp för lika upp­drag.

17 §   Bestäm­mel­serna i 12-14 §§ och 16 § andra styc­ket gäl­ler inte för­tro­en­de­valda som anges i 2 § första styc­ket.

18 §   Full­mäk­tige får besluta att en sådan för­tro­en­de­vald som anges i 2 § första styc­ket för sina upp­drag ska få eko­no­miska och andra för­må­ner som sva­rar mot de löne- och anställ­nings­vill­kor som gäl­ler för dem som är anställda hos kom­mu­nen eller regi­o­nen.

Full­mäk­tige får bestämma hur ersät­tare ska utses för för­tro­en­de­valda som bevil­jas ledig­het till följd av bestäm­mel­sen i första styc­ket. Lag (2019:835).

Ini­ti­a­tiv­rätt

19 §   Varje leda­mot i full­mäk­tige får väcka motio­ner samt ställa inter­pel­la­tio­ner och frå­gor enligt 5 kap. 59-64 §§.

20 §   Varje leda­mot i en nämnd får väcka ären­den i nämn­den.

21 §   Varje revi­sor får väcka ären­den i en nämnd eller i en full­mäk­ti­ge­be­red­ning om ären­det rör gransk­ningen av verk­sam­he­ten i nämn­den eller bered­ningen.

Ersät­tare

22 §   När ersät­tare tjänst­gör har de samma rät­tig­he­ter som leda­mö­ter.

För­tro­en­de­valda med funk­tions­ned­sätt­ning

23 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner ska verka för att för­tro­en­de­valda med funk­tions­ned­sätt­ning kan delta i hand­lägg­ningen av ären­den på samma vill­kor som andra för­tro­en­de­valda. Lag (2019:835).

Omröst­ning och beslut

24 §   Varje leda­mot i full­mäk­tige eller i en nämnd har en röst.

25 §   En leda­mot i full­mäk­tige eller i en nämnd har rätt att avstå från att delta i en omröst­ning eller i ett beslut.

Ord­fö­ran­den är dock all­tid skyl­dig att rösta, när det behövs för att ären­det ska kunna avgö­ras.

26 §   En leda­mot i en nämnd som del­tar i hand­lägg­ningen av ett ärende ska delta i avgö­ran­det av ären­det, om ären­det avser myn­dig­hets­ut­öv­ning mot någon enskild. Detta inne­bär ingen skyl­dig­het att rösta för fler än ett för­slag.

Reser­va­tion

27 §   En för­tro­en­de­vald som har del­ta­git i avgö­ran­det av ett ärende får reser­vera sig mot beslu­tet. Reser­va­tio­nen ska anmä­las innan sam­man­trä­det avslu­tas.

När­va­ro­rätt

28 §   Full­mäk­tige får besluta att en för­tro­en­de­vald som inte är leda­mot eller ersät­tare i en viss nämnd ska få när­vara vid nämn­dens sam­man­trä­den och delta i över­lägg­ningar men inte i beslu­ten.

Beslu­tet får även inne­fatta att den för­tro­en­de­valde ska ha rätt att få sin mening anteck­nad i pro­to­kol­let.

Par­ti­stöd

29 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner får ge eko­no­miskt bidrag och annat stöd till poli­tiska par­tier för att stärka deras ställ­ning i den kom­mu­nala demo­kra­tin (par­ti­stöd).

Par­ti­stöd får ges till de poli­tiska par­tier som är repre­sen­te­rade i full­mäk­tige och som är juri­diska per­so­ner. Ett parti är repre­sen­te­rat om det har fått man­dat i full­mäk­tige för vil­ket en vald leda­mot är fast­ställd enligt 14 kap. val­la­gen (2005:837).

Par­ti­stöd får ges också till ett parti som har upp­hört att vara repre­sen­te­rat i full­mäk­tige, dock endast under ett år efter det att repre­sen­ta­tio­nen upp­hörde. Lag (2019:835).

30 §   Full­mäk­tige ska besluta om par­ti­stö­dets omfatt­ning och for­merna för det. Stö­det får inte utfor­mas så att det otill­bör­ligt gyn­nar eller miss­gyn­nar ett parti. Full­mäk­tige får besluta att endast man­dat för vil­ket en vald leda­mot är fast­ställd enligt 14 kap. val­la­gen (2005:837) ska beak­tas vid för­del­ningen av par­ti­stö­det.

31 §   Beslut om par­ti­stöd ska inne­hålla ett krav på att mot­ta­ga­ren av par­ti­stö­det årli­gen ska lämna en skrift­lig redo­vis­ning som visar att par­ti­stö­det har använts för det ända­mål som anges i 29 § första styc­ket.

Redo­vis­ningen ska avse peri­o­den 1 januari-​31 decem­ber och ges in till full­mäk­tige senast sex måna­der efter redo­vis­nings­pe­ri­o­dens utgång. En av mot­ta­ga­ren utsedd sär­skild granskare ska granska om redo­vis­ningen ger en rätt­vi­sande bild av hur mot­ta­ga­ren har använt par­ti­stö­det. Granska­rens rap­port över gransk­ningen ska bifo­gas redo­vis­ningen.

Full­mäk­tige får besluta att stöd inte ska beta­las till ett parti som inte läm­nar redo­vis­ning och gransk­nings­rap­port enligt första och andra styc­kena.

32 §   Beslut om att betala ut par­ti­stöd ska fat­tas av full­mäk­tige minst en gång per år.

Poli­tiska sek­re­te­rare

33 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner får anställa poli­tiska sek­re­te­rare för att biträda de för­tro­en­de­valda i det poli­tiska arbe­tet.

Poli­tiska sek­re­te­rare får inte anstäl­las för längre tid än till utgången av det år då val av full­mäk­tige ska hål­las nästa gång i hela lan­det.

Bestäm­mel­serna i lagen (1982:80) om anställ­nings­skydd ska inte tilläm­pas för poli­tiska sek­re­te­rare. Lag (2019:835).

34 §   En poli­tisk sek­re­te­rare har rätt till den ledig­het från sin anställ­ning som behövs för tjänst­gö­ringen.


5 kap. Full­mäk­tige

Full­mäk­ti­ges upp­gif­ter

1 §   Full­mäk­tige beslu­tar i ären­den av prin­ci­piell beskaf­fen­het eller annars av större vikt för kom­mu­nen eller regi­o­nen, främst
   1. mål och rikt­lin­jer för verk­sam­he­ten,
   2. bud­get, skatt och andra vik­tiga eko­no­miska frå­gor,
   3. nämn­der­nas orga­ni­sa­tion och verk­sam­hets­for­mer,
   4. val av leda­mö­ter och ersät­tare i nämn­der och bered­ningar,
   5. val av revi­so­rer,
   6. grun­derna för eko­no­miska för­må­ner till för­tro­en­de­valda,
   7. års­re­do­vis­ning och ansvars­fri­het,
   8. folk­om­röst­ning i kom­mu­nen eller regi­o­nen, och
   9. extra val till full­mäk­tige.

Full­mäk­tige beslu­tar också i andra ären­den som anges i denna lag eller i andra för­fatt­ningar. Lag (2019:835).

2 §   Full­mäk­tige får upp­dra åt en nämnd att i full­mäk­ti­ges ställe besluta i ett visst ärende eller en viss grupp av ären­den. Ären­den som anges i 1 § första styc­ket eller som enligt lag eller annan för­fatt­ning ska avgö­ras av full­mäk­tige får dock inte dele­ge­ras till nämn­derna.

3 §   Om kom­mu­nala ange­lä­gen­he­ter utförs av pri­vata utfö­rare, ska full­mäk­tige för varje man­dat­pe­riod anta ett pro­gram med mål och rikt­lin­jer som gäl­ler för samt­liga utfö­rare av sådana ange­lä­gen­he­ter.

I pro­gram­met ska det också anges hur full­mäk­ti­ges mål och rikt­lin­jer ska föl­jas upp och hur all­män­he­tens insyn i de pri­vata utfö­rar­nas verk­sam­het ska till­go­do­ses. Lag (2024:247).

4 §   I sam­band med att bud­ge­ten fast­ställs eller anslag annars bevil­jas får full­mäk­tige upp­dra åt en nämnd att genom­föra en viss verk­sam­het inom ramen för de rikt­lin­jer om verk­sam­he­ten som full­mäk­tige har fast­ställt, om inte något annat föl­jer av lag eller annan för­fatt­ning.

Anta­let leda­mö­ter och ersät­tare

5 §   Full­mäk­tige bestäm­mer hur många leda­mö­ter som full­mäk­tige ska ha.

Anta­let ska bestäm­mas till ett udda tal och till minst
   1. 21 i kom­mu­ner med högst 8 000 röst­be­rät­ti­gade,
   2. 31 i kom­mu­ner med över 8 000 röst­be­rät­ti­gade och i regi­o­ner med högst 140 000 röst­be­rät­ti­gade,
   3. 41 i kom­mu­ner med över 16 000 röst­be­rät­ti­gade,
   4. 51 i kom­mu­ner med över 24 000 röst­be­rät­ti­gade och i regi­o­ner med över 140 000 röst­be­rät­ti­gade,
   5. 61 i kom­mu­ner med över 36 000 röst­be­rät­ti­gade,
   6. 71 i regi­o­ner med över 200 000 röst­be­rät­ti­gade, och
   7. 101 i kom­mu­ner med över 600 000 röst­be­rät­ti­gade och i regi­o­ner med över 300 000 röst­be­rät­ti­gade.
Lag (2019:835).

6 §   Vid tillämp­ningen av 5 § ska anta­let röst­be­rät­ti­gade beräk­nas på grund­val av upp­gif­terna i folk­bok­fö­rings­da­ta­ba­sen enligt lagen (2001:182) om behand­ling av per­son­upp­gif­ter i Skat­te­ver­kets folk­bok­fö­rings­verk­sam­het den 1 mars året före valå­ret.

7 §   Om full­mäk­tige beslu­tar att anta­let leda­mö­ter i full­mäk­tige ska änd­ras, ska beslu­tet tilläm­pas först när val av full­mäk­tige hålls nästa gång i hela lan­det. Beslu­tet ska fat­tas före utgången av feb­ru­ari månad valå­ret. Läns­sty­rel­sen ska genast under­rät­tas om beslu­tet.

8 §   För leda­mö­ter i full­mäk­tige ska det fin­nas ersät­tare.

Full­mäk­tige bestäm­mer hur många ersät­tarna ska vara. Anta­let ska utgöra en viss andel, dock högst hälf­ten, av det antal plat­ser som varje parti får i full­mäk­tige. Beslu­tet ska fat­tas före utgången av feb­ru­ari månad valå­ret. Läns­sty­rel­sen ska genast under­rät­tas om beslu­tet.

Ordi­na­rie val

9 §   Leda­mö­terna och ersät­tarna i full­mäk­tige ska väl­jas för fyra år räk­nat från och med den 15 okto­ber valå­ret.

Om Val­pröv­nings­nämn­den har beslu­tat om omval enligt 14 kap. 27 § val­la­gen (2005:837), ska dock man­dat­ti­den för­längas till dess omva­let har avslu­tats.

Extra val

10 §   Full­mäk­tige får besluta om extra val till full­mäk­tige mel­lan ordi­na­rie val. Extra val ska hål­las om minst två tred­je­de­lar av de när­va­rande leda­mö­terna rös­tar för det. Ett beslut om extra val får dock inte fat­tas för­rän sex måna­der har gått från det nyvalda full­mäk­ti­ges första sam­man­träde.

Ord­fö­rande och vice ord­fö­rande (full­mäk­ti­ges pre­si­dium)

11 §   Full­mäk­tige väl­jer bland sina leda­mö­ter en ord­fö­rande och en eller flera vice ord­fö­rande som till­sam­mans utgör full­mäk­ti­ges pre­si­dium. Full­mäk­tige bestäm­mer tiden för upp­dra­gen.

Tid­punkt för sam­man­trä­dena

12 §   Full­mäk­tige bestäm­mer när ordi­na­rie sam­man­trä­den ska hål­las.

Sam­man­träde ska hål­las också om sty­rel­sen eller minst en tred­je­del av full­mäk­ti­ges leda­mö­ter begär det eller om ord­fö­ran­den anser att det behövs.

Hur sam­man­trä­dena till­kän­na­ges

13 §   Ord­fö­ran­den ska till­kän­nage tid och plats för varje sam­man­träde med full­mäk­tige och upp­gif­ter om de ären­den som ska behand­las.

Full­mäk­ti­ges sam­man­trä­den ska till­kän­na­ges på kom­mu­nens eller regi­o­nens anslags­tavla minst en vecka före sam­man­trä­des­da­gen.
Lag (2019:835).

14 §   Om ett ärende är så bråds­kande att det inte hin­ner till­kän­na­ges enligt 13 §, ska upp­gift om ären­det till­kän­na­ges på anslags­tav­lan senast var­da­gen när­mast före sam­man­trä­des­da­gen.

Kal­lelse till sam­man­träde

15 §   Varje leda­mot och ersät­tare ska kal­las till sam­man­träde minst en vecka före sam­man­trä­des­da­gen. Kal­lel­sen ska inne­hålla upp­gift om tid och plats för sam­man­trä­det och om de ären­den som ska behand­las.

Infor­ma­tion om sådana ären­den som till­kän­na­getts enligt 14 § ska läm­nas till varje leda­mot och ersät­tare så att den kan antas nå dem senast var­da­gen när­mast före sam­man­trä­des­da­gen.

Del­ta­gande på distans

16 §   Leda­mö­ter får delta i full­mäk­ti­ges sam­man­trä­den på distans om full­mäk­tige har beslu­tat det. Del­ta­gan­det ska i sådant fall ske genom ljud- och bil­dö­ver­fö­ring i real­tid samt på ett sådant sätt att samt­liga del­ta­gare kan se och höra varandra och delta på lika vill­kor.

En leda­mot som del­tar på distans ska anses vara när­va­rande vid full­mäk­ti­ges sam­man­träde.

Ersät­tar­nas tjänst­gö­ring

17 §   Om en leda­mot är för­hind­rad att inställa sig till ett sam­man­träde eller att fort­sätta delta i ett sam­man­träde, ska en ersät­tare tjänst­göra i leda­mo­tens ställe.

18 §   Ersät­tarna ska tjänst­göra enligt den ord­ning som är bestämd mel­lan dem. En ersät­tare som har bör­jat tjänst­göra har dock all­tid före­träde obe­ro­ende av tur­ord­ningen. En ersät­tare som avbry­ter tjänst­gö­ringen på grund av jäv i ett ärende får åter tjänst­göra, sedan ären­det har hand­lagts.

19 §   En leda­mot som instäl­ler sig under ett pågående sam­man­träde eller till ett fort­satt sam­man­träde har rätt att tjänst­göra även om en ersät­tare har trätt in i leda­mo­tens ställe.

20 §   En leda­mot som har avbru­tit tjänst­gö­ringen vid ett sam­man­träde på grund av något annat hin­der än jäv får där­ef­ter under samma dag inte tjänst­göra vid sam­man­trä­det.

21 §   I kom­mun­full­mäk­tige har ersät­tare från samma val­krets som leda­mo­ten före­träde till tjänst­gö­ring.

Om samt­liga ersät­tare för en leda­mot i kom­mun­full­mäk­tige är för­hind­rade att inställa sig eller att fort­sätta delta i ett sam­man­träde, ska i leda­mo­tens ställe den ersät­tare inträda som enligt den bestämda ord­ningen står i tur att tjänst­göra för den leda­mot som har fått den första plat­sen för par­tiet i val­kret­sen. Om en sådan ersät­tare inte kan tjänst­göra, ska den ersät­tare inträda som står i tur att tjänst­göra för den leda­mot som har fått den andra plat­sen för par­tiet i val­kret­sen och så vidare efter samma grund.

Om par­ti­ets samt­liga ersät­tare i val­kret­sen är för­hind­rade att inställa sig eller att fort­sätta delta i ett sam­man­träde, ska den ersät­tare inträda som har utsetts för par­tiet i någon annan val­krets efter den grund som anges i första och andra styc­ket. Den ersät­tare som har utsetts i den val­krets där par­ti­ets rös­te­tal är högst har då före­träde.

Ären­den i full­mäk­tige

22 §   Ären­den i full­mäk­tige får väc­kas av
   1. en nämnd,
   2. en leda­mot genom motion,
   3. en revi­sor, om ären­det gäl­ler för­valt­ning som har sam­band med revi­sions­upp­dra­get eller om ären­det gäl­ler gransk­ningen,
   4. en full­mäk­ti­ge­be­red­ning, om full­mäk­tige har beslu­tat det, eller
   5. sty­rel­sen i en sådan juri­disk per­son som avses i 10 kap. 2-6 §§, om full­mäk­tige har beslu­tat det för sär­skilda fall.

Ären­den i full­mäk­tige får även väc­kas genom med­bor­gar­för­slag och folk­i­ni­ti­a­tiv enligt 8 kap. 1 och 2 §§.

23 §   Full­mäk­tige ska besluta i ären­den som avses i 22 §.

Full­mäk­tige får dock över­låta till sty­rel­sen eller en annan nämnd att besluta i ett ärende som har väckts genom med­bor­gar­för­slag, utom i de fall som anges i 1 §.

Ansvars­fri­het och anmärk­ning

24 §   Full­mäk­tige ska vid ett sam­man­träde före utgången av juni månad året efter det år som revi­sio­nen avser, besluta om ansvars­fri­het ska bevil­jas eller väg­ras. Beslu­tet ska moti­ve­ras om det inte är uppen­bart obe­höv­ligt.

Om revi­so­rerna enligt 12 kap. 13 § rik­tat anmärk­ning mot en nämnd eller en full­mäk­ti­ge­be­red­ning eller mot enskilda för­tro­en­de­valda i sådana organ, ska full­mäk­tige besluta om även full­mäk­tige ska rikta anmärk­ningen. Full­mäk­tige får rikta anmärk­ning även om revi­so­rerna inte gjort det. Beslut om anmärk­ning ska moti­ve­ras.

25 §   Om ansvars­fri­het väg­ras, får full­mäk­tige besluta att ska­de­stånds­ta­lan ska väc­kas.

Talan som inte grun­das på brott ska väc­kas inom ett år från det att beslu­tet om väg­rad ansvars­fri­het fat­ta­des.

Bestäm­mel­ser om att full­mäk­tige får åter­kalla upp­dra­get vid väg­rad ansvars­fri­het finns i 4 kap. 9 §.

Hur ären­dena bereds

26 §   Innan ett ärende avgörs av full­mäk­tige, ska det ha beretts antingen av en nämnd vars verk­sam­hets­om­råde ären­det berör eller av en full­mäk­ti­ge­be­red­ning.

27 §   Om ett ärende har beretts bara av en full­mäk­ti­ge­be­red­ning, ska en nämnd vars verk­sam­hets­om­råde ären­det berör all­tid ges till­fälle att yttra sig.

28 §   Sty­rel­sen ska all­tid ges till­fälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av en annan nämnd eller av en full­mäk­ti­ge­be­red­ning.

Sty­rel­sen ska lägga fram för­slag till beslut i ett ärende, om inte någon annan nämnd eller en full­mäk­ti­ge­be­red­ning har gjort det.

29 §   Full­mäk­tige får hålla val utan före­gå­ende bered­ning.

Ett ärende som avser avsä­gelse från ett upp­drag som för­tro­en­de­vald behö­ver inte hel­ler bere­das.

30 §   De år val av full­mäk­tige har hål­lits i hela lan­det får nyvalda full­mäk­tige besluta att ändra man­dat­ti­den för en nämnd eller att ändra anta­let leda­mö­ter eller ersät­tare i en nämnd utan före­gå­ende bered­ning.

31 §   Full­mäk­tige får besluta om extra val till full­mäk­tige utan före­gå­ende bered­ning.

32 §   Full­mäk­tige får behandla revi­sions­be­rät­tel­sen utan före­gå­ende bered­ning. Full­mäk­tige ska dock från de ansva­riga hämta in för­kla­ring över
   1. anmärk­ning som fram­ställts i revi­sions­be­rät­tel­sen, och
   2. revi­so­rer­nas utta­lande att ansvars­fri­het inte till­styrks.

Revi­so­rerna och deras sak­kun­niga ska all­tid ges till­fälle att yttra sig vid full­mäk­ti­ges behand­ling av revi­sions­be­rät­tel­sen.

Om en för­tro­en­de­vald har väg­rats ansvars­fri­het, får full­mäk­tige också utan ytter­li­gare bered­ning besluta att den för­tro­en­de­val­des upp­drag ska åter­kal­las enligt 4 kap. 9 §.

33 §   Ett bråds­kande ärende får avgö­ras trots att ären­det inte har beretts, om samt­liga när­va­rande leda­mö­ter är ense om beslu­tet.

34 §   Full­mäk­ti­ges beslut att enligt 23 § andra styc­ket över­låta till sty­rel­sen eller en annan nämnd att besluta i ett ärende som har väckts genom med­bor­gar­för­slag får fat­tas utan före­gå­ende bered­ning.

35 §   En motion eller ett med­bor­gar­för­slag ska om möj­ligt bere­das på sådant sätt att full­mäk­tige kan fatta beslut inom ett år från det att motio­nen eller med­bor­gar­för­sla­get väck­tes.

Om bered­ningen inte kan avslu­tas inom denna tid, ska detta och vad som har kom­mit fram vid bered­ningen anmä­las till full­mäk­tige inom samma tid. Full­mäk­tige får då avskriva motio­nen eller med­bor­gar­för­sla­get från vidare hand­lägg­ning.

36 §   Full­mäk­tige får besluta att det, som ett led i bered­ningen av ett ärende som full­mäk­tige ska hand­lägga, ska häm­tas in syn­punk­ter från med­lem­marna.

Detta kan ske genom folk­om­röst­ning, opi­ni­ons­un­der­sök­ning eller något lik­nande för­fa­rande. Vid opi­ni­ons­un­der­sök­ning eller lik­nande för­fa­rande får val­nämn­den i kom­mu­nen anli­tas, om nämn­dens verk­sam­het i övrigt inte hind­ras av det.

Ska syn­punk­ter häm­tas in genom en folk­om­röst­ning får full­mäk­tige besluta att röst­längd och röst­kort ska fram­stäl­las för omröst­ningen enligt 5 kap. val­la­gen (2005:837).

37 §   Har ett folk­i­ni­ti­a­tiv väckts enligt 8 kap. 2 § ska full­mäk­tige besluta att folk­om­röst­ning ska hål­las, om
   1. den fråga som ini­ti­a­ti­vet avser är sådan att full­mäk­tige kan besluta om den, och
   2. inte minst två tred­je­de­lar av de när­va­rande leda­mö­terna rös­tar mot för­sla­get.

Vid sådan folk­om­röst­ning ska 36 § tredje styc­ket tilläm­pas.

38 §   Kom­mu­nen har rätt att få ersätt­ning för de kost­na­der som för­an­leds av att en region anli­tar val­nämn­den. Lag (2019:835).

Rätt och skyl­dig­het för andra än leda­mö­terna att med­verka

39 §   En för­tro­en­de­vald som anges i 4 kap. 2 § första styc­ket och som inte är leda­mot i full­mäk­tige har rätt att när­vara vid full­mäk­ti­ges sam­man­trä­den. Sådan för­tro­en­de­vald får delta i över­lägg­ningar och fram­ställa för­slag men inte delta i beslu­ten.

40 §   Full­mäk­tige får bestämma att också andra än leda­mö­ter och de som anges i 39 § ska ha rätt att delta i över­lägg­ningar men inte i beslu­ten.

41 §   Ord­fö­ran­den och vice ord­fö­ran­den i en nämnd, revi­so­rerna och de anställda i kom­mu­nen eller regi­o­nen är skyl­diga att lämna upp­lys­ningar vid full­mäk­ti­ges sam­man­trä­den, om full­mäk­tige begär det och om det inte finns något hin­der mot det på grund av sek­re­tess. Lag (2019:835).

Offent­lig­het och ord­ning vid full­mäk­ti­ges sam­man­trä­den

42 §   Full­mäk­ti­ges sam­man­trä­den är offent­liga.

Full­mäk­tige får dock besluta att över­lägg­ningen i ett visst ärende ska hål­las inom stängda dör­rar. Ersät­tarna får när­vara vid en sådan över­lägg­ning, även när de inte tjänst­gör.

43 §   Ord­fö­ran­den leder full­mäk­ti­ges sam­man­trä­den och ansva­rar för ord­ningen vid sam­man­trä­dena.

Ord­fö­ran­den får visa ut den som upp­trä­der stö­rande och inte rät­tar sig efter till­sä­gelse.

Offent­lig­het vid full­mäk­ti­ge­be­red­nings sam­man­trä­den

44 §   En full­mäk­ti­ge­be­red­nings sam­man­trä­den ska hål­las inom stängda dör­rar. En sådan bered­ning får dock besluta att dess sam­man­trä­den ska vara offent­liga, om full­mäk­tige har med­gett det.

Besluts­för­het

45 §   Full­mäk­tige får hand­lägga ett ärende bara om mer än hälf­ten av leda­mö­terna är när­va­rande. Full­mäk­tige får dock bestämma att inter­pel­la­tio­ner och frå­gor får besva­ras även om färre leda­mö­ter är när­va­rande.

46 §   Om en leda­mot enligt 47 eller 48 § är jävig i ett ärende, får full­mäk­tige hand­lägga ären­det, även om anta­let del­ta­gande på grund av jävet inte upp­går till det antal som före­skrivs i 45 §.

Jäv

47 §   En leda­mot får inte delta i hand­lägg­ningen av ett ärende som per­son­li­gen rör leda­mo­ten själv, leda­mo­tens make, sambo, för­äl­der, barn eller sys­kon eller någon annan när­stå­ende.

I fråga om jäv för leda­mö­ter ska 6 kap. 30 § andra och tredje styc­kena tilläm­pas. Vid full­mäk­ti­ges beslut i fråga om jäv gäl­ler 6 kap. 32 §. Vad som sägs om nämnd i dessa bestäm­mel­ser ska i stäl­let gälla full­mäk­tige.

48 §   Den som är redo­vis­nings­skyl­dig till kom­mu­nen eller regi­o­nen får inte delta i
   1. val av revi­sor för gransk­ning av verk­sam­het som omfat­tas av redo­vis­nings­skyl­dig­he­ten, eller
   2. hand­lägg­ningen av ären­den om ansvars­fri­het för verk­sam­he­ten.

Det­samma gäl­ler make, sambo, för­äl­der, barn, sys­kon eller någon annan när­stå­ende till den redo­vis­nings­skyl­dige.
Lag (2019:835).

49 §   Enskilda för­tro­en­de­valda mot vilka anmärk­ning kan rik­tas enligt 12 kap. 13 § får, trots vad som anges i 48 §, delta i full­mäk­ti­ges över­lägg­ningar, när revi­sions­be­rät­tel­sen över den verk­sam­het som de har ansva­ret för behand­las.

Ord­fö­ran­den och vice ord­fö­ran­den i en nämnd får också delta i full­mäk­ti­ges över­lägg­ning när verk­sam­het inom den egna nämn­den behand­las.

Första och andra styc­kena gäl­ler även om de för­tro­en­de­valda inte är leda­mö­ter i full­mäk­tige.

Bord­lägg­ning och åter­re­miss

50 §   Ett ärende ska bord­läg­gas eller åter­re­mit­te­ras, om det begärs av minst en tred­je­del av de när­va­rande leda­mö­terna. Enkel majo­ri­tet krävs dock om ären­det tidi­gare bord­lagts eller åter­re­mit­te­rats på begä­ran av en mino­ri­tet.

För bord­lägg­ning eller åter­re­miss i fråga om val krävs enkel majo­ri­tet. Ett ärende om extra val ska dock all­tid bord­läg­gas första gången det tas upp till behand­ling.

Moti­ve­ringen till ett beslut om åter­re­miss ska bestäm­mas av de leda­mö­ter som begärt åter­re­mit­te­ring. Vid flera moti­ve­ringar får ord­fö­ran­den pröva vil­ken moti­ve­ring som biträds av minst en tred­je­del av de när­va­rande leda­mö­terna.

51 §   Ett bord­lagt ärende ska behand­las på full­mäk­ti­ges nästa sam­man­träde, om full­mäk­tige inte beslu­tar något annat.

Hur ären­dena avgörs

52 §   Ord­fö­ran­den ska se till att bara sådana ären­den avgörs som har till­kän­na­getts enligt 13 eller 14 §.

Ett bråds­kande ärende får dock avgö­ras om samt­liga när­va­rande leda­mö­ter beslu­tar det.

53 §   När över­lägg­ningen har avslu­tats, läg­ger ord­fö­ran­den fram för­slag till beslut.

För­sla­gen ska utfor­mas så, att de kan besva­ras med ja eller nej.

Ord­fö­ran­den redo­vi­sar där­ef­ter sin upp­fatt­ning om vad som har beslu­tats och bekräf­tar beslu­tet med ett klubb­slag, om inte omröst­ning begärs.

54 §   Om omröst­ning begärs, ska den ske öppet utom i ären­den som avser val eller anställ­ning av per­so­nal.

55 §   Utgången bestäms genom enkel majo­ri­tet, om inte något annat anges i denna lag eller annan för­fatt­ning.

56 §   Vid lika rös­te­tal har ord­fö­ran­den utslags­röst.

I ären­den som avser val eller anställ­ning av per­so­nal fat­tas beslu­tet dock genom lott­ning.

57 §   Ord­fö­ran­den ska vägra att lägga fram ett för­slag till beslut, om ord­fö­ran­den anser att för­sla­get inne­bär att ett nytt ärende väcks.

Ord­fö­ran­den får vägra att lägga fram ett för­slag till beslut, om ord­fö­ran­den anser att för­sla­get skulle leda till ett beslut som stri­der mot lag eller annan för­fatt­ning. Full­mäk­tige får dock besluta att för­sla­get ändå ska läg­gas fram.

Pro­por­tio­nella val

58 §   Under de för­ut­sätt­ningar som anges i lagen (2022:629) om pro­por­tio­nella val i kom­mu­ner och regi­o­ner ska föl­jande val vara pro­por­tio­nella:
   1. val av leda­mö­ter och ersät­tare i nämn­der och bered­ningar,
   2. val av revi­so­rer som avses i 12 kap. 4 och 5 §§,
   3. val av leda­mö­ter och sup­ple­an­ter i sty­rel­sen för aktie­bo­lag,
   4. val av leda­mö­ter och sup­ple­an­ter i sty­rel­sen för eko­no­miska för­e­ningar eller stif­tel­ser, och
   5. val av revi­so­rer, revi­sors­supple­an­ter och lek­man­na­re­vi­so­rer som ska granska sty­rel­sens för­valt­ning i aktie­bo­lag, eko­no­miska för­e­ningar och stif­tel­ser.

Första styc­ket 1 ska inte gälla vid val till en nämnd som avses i 6 kap. 2 § 2, om två tred­je­de­lar av de när­va­rande leda­mö­terna i full­mäk­tige vid inrät­tan­det av nämn­den har rös­tat för att leda­mö­ter i nämn­den ska väl­jas på någon annan grund än par­ti­po­li­tisk. Lag (2022:638).

Inter­pel­la­tio­ner

59 §   Inter­pel­la­tio­ner får stäl­las av leda­mö­terna och rik­tas till ord­fö­ran­den i en nämnd eller en full­mäk­ti­ge­be­red­ning samt till de för­tro­en­de­valda i övrigt som full­mäk­tige bestäm­mer.

Full­mäk­tige får besluta att inter­pel­la­tio­ner får stäl­las endast till sådan för­tro­en­de­vald som anges i 4 kap. 2 § första styc­ket.

60 §   Inter­pel­la­tio­nerna ska ha ett bestämt inne­håll och vara för­sedda med moti­ve­ring.

61 §   Inter­pel­la­tio­ner ska avse ämnen som hör till full­mäk­ti­ges, en nämnds eller en full­mäk­ti­ge­be­red­nings hand­lägg­ning. De får dock inte avse ären­den som rör myn­dig­hets­ut­öv­ning mot någon enskild.

Inter­pel­la­tio­ner bör stäl­las endast i ange­lä­gen­he­ter av större intresse för kom­mu­nen eller regi­o­nen. Lag (2019:835).

62 §   Full­mäk­tige beslu­tar utan före­gå­ende över­lägg­ning om en inter­pel­la­tion får stäl­las.

63 §   Full­mäk­tige får besluta att ord­fö­ran­den i en nämnd får över­låta besva­ran­det av en inter­pel­la­tion till en av full­mäk­tige utsedd leda­mot i sty­rel­sen för en sådan juri­disk per­son som avses i 10 kap. 2-6 §§ eller till ord­fö­ran­den i sty­rel­sen eller annan nämnd i ett kom­munal­för­bund som kom­mu­nen eller regi­o­nen är med­lem i. Lag (2019:835).

Frå­gor

64 §   För att hämta in upp­lys­ningar får leda­mö­terna ställa frå­gor. Bestäm­mel­serna i 59 §, 61 § första styc­ket, 62 och 63 §§ ska då tilläm­pas.

En fråga ska ha ett bestämt inne­håll. Den får vara för­sedd med en kort inle­dande för­kla­ring.

När en fråga besva­ras, får bara den som stäl­ler frå­gan och den som sva­rar delta i över­lägg­ningen.

Pro­to­kol­let

65 §   Vid sam­man­trä­den ska pro­to­koll föras på ord­fö­ran­dens ansvar.

66 §   Pro­to­kol­let ska redo­visa vilka leda­mö­ter och ersät­tare som har tjänst­gjort och vilka ären­den som har hand­lagts.

67 §   Pro­to­kol­let ska för varje ärende redo­visa
   1. vilka för­slag och yrkan­den som har lagts fram och inte tagits till­baka,
   2. i vil­ken ord­ning ord­fö­ran­den har lagt fram för­slag till beslut,
   3. genom­förda omröst­ningar och resul­ta­ten av dem,
   4. vilka beslut som har fat­tats,
   5. vilka leda­mö­ter som har del­ta­git i beslu­ten och hur de har rös­tat vid öppna omröst­ningar, och
   6. vilka reser­va­tio­ner som har anmälts mot beslu­ten.

68 §   I pro­to­kol­let ska det anges vilka inter­pel­la­tio­ner och frå­gor som har ställts och vilka som har besva­rats.

69 §   Ett pro­to­koll ska juste­ras senast fjor­ton dagar efter sam­man­trä­det på det sätt som full­mäk­tige har bestämt.

70 §   Bestäm­mel­ser om att juste­ring av pro­to­kol­let ska till­kän­na­ges på anslags­tav­lan finns i 8 kap. 12 §.

Arbets­ord­ningen

71 §   Full­mäk­tige ska anta en arbets­ord­ning av vil­ken det ska framgå vad som i övrigt ska gälla för full­mäk­ti­ges sam­man­trä­den och hand­lägg­ningen av ären­den.

72 §   I arbets­ord­ningen ska regle­ras
   1. anta­let leda­mö­ter i full­mäk­tige,
   2. när sam­man­trä­den ska hål­las,
   3. anmä­lan av hin­der att delta i sam­man­trä­den,
   4. inkal­lande av ersät­tare och deras tjänst­gö­ring,
   5. vem som ska föra ordet tills ord­fö­rande utsetts,
   6. rät­ten att delta i full­mäk­ti­ges över­lägg­ningar,
   7. för­fa­ran­det vid omröst­ningar,
   8. hand­lägg­ningen av motio­ner, inter­pel­la­tio­ner och frå­gor,
   9. for­merna för juste­ringen av pro­to­kol­let, och
   10. full­mäk­ti­ge­pre­si­di­ets arbets­upp­gif­ter.

Om full­mäk­tige med stöd av 8 kap. 1 § har beslu­tat att med­bor­gar­för­slag får väc­kas, ska arbets­ord­ningen reglera hur sådana för­slag ska hand­läg­gas.

Om full­mäk­tige har beslu­tat att leda­mö­ter får delta i full­mäk­ti­ges sam­man­trä­den på distans, ska arbets­ord­ningen reglera i vil­ken utsträck­ning sådant del­ta­gande får ske.


6 kap. Sty­rel­sen och övriga nämn­der

Upp­gif­ter

1 §   Sty­rel­sen ska leda och sam­ordna för­valt­ningen av kom­mu­nens eller regi­o­nens ange­lä­gen­he­ter och ha upp­sikt över övriga nämn­ders och even­tu­ella gemen­samma nämn­ders verk­sam­het. Sty­rel­sen ska även ha upp­sikt över sådan avtals­sam­ver­kan som sker enligt 9 kap. 37 § eller enligt annan lag eller för­fatt­ning.

Sty­rel­sen ska också ha upp­sikt över kom­mu­nal verk­sam­het som bedrivs i sådana juri­diska per­so­ner som avses i 10 kap. 2-6 §§ och sådana kom­munal­för­bund som kom­mu­nen eller regi­o­nen är med­lem i. Lag (2019:835).

2 §   Full­mäk­tige ska, om inte något annat anges i lag eller annan för­fatt­ning, bestämma nämn­der­nas verk­sam­hets­om­rå­den och inbör­des för­hål­lan­den. Full­mäk­tige får besluta
   1. att en nämnd ska ha hand om en eller flera verk­sam­he­ter i hela kom­mu­nen eller regi­o­nen,
   2. att en nämnd ska ha hand om en eller flera verk­sam­he­ter för en del av kom­mu­nen eller regi­o­nen,
   3. att en nämnd ska ha hand om verk­sam­he­ten vid en eller flera anlägg­ningar, och
   4. att en nämnd ska till­han­da­hålla tjäns­ter åt en annan nämnd.
Lag (2019:835).

3 §   Nämn­derna beslu­tar i frå­gor som rör för­valt­ningen och i frå­gor som de enligt lag eller annan för­fatt­ning ska ha hand om.

Nämn­derna beslu­tar också i frå­gor som full­mäk­tige har dele­ge­rat till dem.

4 §   Nämn­derna bere­der full­mäk­ti­ges ären­den och ansva­rar för att full­mäk­ti­ges beslut verk­ställs.

5 §   Nämn­derna ska redo­visa till full­mäk­tige hur de har full­gjort sådana upp­drag som full­mäk­tige har läm­nat till dem med stöd av 5 kap. 2 och 4 §§.

Full­mäk­tige ska besluta om omfatt­ningen av redo­vis­ningen och for­merna för den.

6 §   Nämn­derna ska var och en inom sitt område se till att verk­sam­he­ten bedrivs i enlig­het med de mål och rikt­lin­jer som full­mäk­tige har bestämt samt de bestäm­mel­ser i lag eller annan för­fatt­ning som gäl­ler för verk­sam­he­ten.

De ska också se till att den interna kon­trol­len är till­räck­lig och att verk­sam­he­ten bedrivs på ett i övrigt till­freds­stäl­lande sätt.

Det­samma gäl­ler när sköt­seln av en kom­mu­nal ange­lä­gen­het med stöd av 10 kap. 1 § har läm­nats över till någon annan.

7 §   En nämnd får inte bestämma om rät­tig­he­ter eller skyl­dig­he­ter för kom­mu­nen eller regi­o­nen i ären­den där nämn­den före­trä­der kom­mu­nen eller regi­o­nen som part.

En nämnd får inte hel­ler utöva i lag eller annan för­fatt­ning före­skri­ven till­syn över sådan verk­sam­het som nämn­den själv bedri­ver. Lag (2019:835).

Sär­skilt om sty­rel­sens upp­gif­ter

8 §   Full­mäk­tige får besluta att sty­rel­sen får fatta beslut om sär­skilt angivna för­hål­lan­den som rör andra nämn­ders verk­sam­het. Sty­rel­sen får dock inte ges rätt att fatta beslut som rör andra nämn­ders myn­dig­hets­ut­öv­ning, tillämp­ningen av lag eller ären­den som i övrigt rör enskilda.

9 §   Sty­rel­sen ska i årliga beslut för varje sådant aktie­bo­lag som avses i 10 kap. 2 § pröva om den verk­sam­het som bola­get har bedri­vit under före­gå­ende kalen­derår har varit för­en­lig med det fast­ställda kom­mu­nala ända­må­let och utförts inom ramen för de kom­mu­nala befo­gen­he­terna. Om sty­rel­sen fin­ner att så inte är fal­let, ska den lämna för­slag till full­mäk­tige om nöd­vän­diga åtgär­der.

10 §   Sty­rel­sen ska vidta nöd­vän­diga åtgär­der för att säker­ställa att de krav som anges i 10 kap. 3-5 §§ är upp­fyllda i fråga om sådana aktie­bo­lag som avses i de bestäm­mel­serna.

11 §   Sty­rel­sen ska följa de frå­gor som kan inverka på kom­mu­nens eller regi­o­nens utveck­ling och eko­no­miska ställ­ning.

Sty­rel­sen ska också hos full­mäk­tige, övriga nämn­der och andra myn­dig­he­ter göra de fram­ställ­ningar som behövs. Lag (2019:835).

12 §   Sty­rel­sen får från övriga nämn­der, bered­ningar och anställda i kom­mu­nen eller regi­o­nen begära in de ytt­ran­den och upp­lys­ningar som behövs för att sty­rel­sen ska kunna full­göra sina upp­gif­ter. Lag (2019:835).

13 §   Sty­rel­sen ska sär­skilt
   1. bereda eller yttra sig i ären­den som ska hand­läg­gas av full­mäk­tige, med de begräns­ningar som fram­går av 5 kap. 29-33 §§,
   2. ha hand om den eko­no­miska för­valt­ningen,
   3. verk­ställa full­mäk­ti­ges beslut, och
   4. i övrigt full­göra de upp­drag som full­mäk­tige har läm­nat över till sty­rel­sen.

14 §   Full­mäk­tige får besluta att en annan nämnd än sty­rel­sen helt eller del­vis ska ha hand om för­valt­ningen och verk­stäl­lig­he­ten i fråga om egen­dom samt verk­stäl­lig­he­ten av full­mäk­ti­ges beslut. Full­mäk­tige får också besluta att en annan nämnd helt eller del­vis ska ha hand om sin egen medels­för­valt­ning.

15 §   Sty­rel­sen får själv eller genom ombud före­träda kom­mu­nen eller regi­o­nen i alla mål och ären­den, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan för­fatt­ning eller beslut av full­mäk­tige.

Detta gäl­ler också mål där någon har begärt lag­lig­hets­pröv­ning av full­mäk­ti­ges beslut, om inte full­mäk­tige beslu­tar att själv före­träda kom­mu­nen eller regi­o­nen i målet. Lag (2019:835).

Leda­mö­ter och ersät­tare

16 §   Leda­mö­ter och ersät­tare i en nämnd väljs av full­mäk­tige till det antal som full­mäk­tige bestäm­mer. I sty­rel­sen ska anta­let leda­mö­ter och anta­let ersät­tare vara minst fem.

Om ersät­tarna inte väljs pro­por­tio­nellt, ska full­mäk­tige bestämma i vil­ken ord­ning de ska tjänst­göra.

17 §   Full­mäk­tige ska besluta om ersät­tar­nas tjänst­gö­ring i nämn­derna.

Ersät­tarna ska under­rät­tas om tid och plats för sam­man­trä­dena. Även ersät­tare som inte tjänst­gör får när­vara vid sam­man­trä­dena.

Full­mäk­tige ska besluta i vil­ken utsträck­ning ersät­tarna ska ha rätt att delta i över­lägg­ningar och få sin mening anteck­nad i pro­to­kol­let.

Man­dat­ti­der

18 §   Leda­mö­terna och ersät­tarna i sty­rel­sen väljs för fyra år, räk­nat från och med den 1 janu­ari året efter det år då val av full­mäk­tige har hål­lits i hela lan­det.

Full­mäk­tige får dock bestämma att sty­rel­sens man­dat­tid ska räk­nas från och med det full­mäk­ti­ge­sam­man­träde då valet hålls intill det sam­man­träde då val av sty­relse hålls nästa gång. I ett sådant fall ska nyvalda full­mäk­tige välja sty­rel­sen vid full­mäk­ti­ges första sam­man­träde.

19 §   Full­mäk­tige bestäm­mer man­dat­ti­derna för andra nämn­der än sty­rel­sen.

20 §   Om en leda­mot avgår under man­dat­ti­den, ska fyll­nads­val hål­las.

Om leda­mo­ten har utsetts vid ett pro­por­tio­nellt val, ska full­mäk­tige, så långt som det är möj­ligt, säker­ställa att repre­sen­ta­tio­nen i nämn­den inte för­änd­ras.

Om full­mäk­tige har åter­kal­lat upp­dra­gen för de för­tro­en­de­valda enligt 4 kap. 10 §, ska val av nya leda­mö­ter och ersät­tare hål­las. Lag (2022:638).

Ord­fö­rande och vice ord­fö­rande (nämn­dens pre­si­dium)

21 §   Full­mäk­tige ska bland nämn­dens leda­mö­ter välja en ord­fö­rande och en eller två vice ord­fö­rande. Dessa utgör till­sam­mans nämn­dens pre­si­dium. Full­mäk­tige bestäm­mer tiden för upp­dra­gen.

Om den poli­tiska majo­ri­te­ten i full­mäk­tige har för­änd­rats på ett sådant sätt att det parti som nämn­dens ord­fö­rande före­trä­der inte längre ingår i den poli­tiska majo­ri­te­ten, får full­mäk­tige välja ett nytt pre­si­dium.

22 §   Full­mäk­tige bestäm­mer vem som ska full­göra ord­fö­ran­dens upp­gif­ter när var­ken ord­fö­ran­den eller en vice ord­fö­rande kan tjänst­göra.

Tid­punkt för sam­man­trä­den

23 §   Nämn­derna bestäm­mer tid och plats för sina sam­man­trä­den.

Sam­man­trä­den ska hål­las också om minst en tred­je­del av nämn­dens leda­mö­ter begär det eller om ord­fö­ran­den anser att det behövs.

Del­ta­gande på distans

24 §   Full­mäk­tige ska besluta i vil­ken utsträck­ning leda­mö­ter får delta i en nämnds sam­man­trä­den på distans. Del­ta­gande på distans ska ske på det sätt som anges i 5 kap. 16 §.

En leda­mot som del­tar på distans ska anses vara när­va­rande vid nämn­dens sam­man­träde.

Offent­lig­het och när­va­ro­rätt vid nämnd­sam­man­trä­den

25 §   En nämnds sam­man­trä­den ska hål­las inom stängda dör­rar. Nämn­den får dock besluta att dess sam­man­trä­den ska vara offent­liga, om full­mäk­tige har med­gett det.

Om full­mäk­tige har med­gett det, får nämn­den besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom med­bor­gar­för­slag får när­vara när nämn­den behand­lar ären­det och delta i över­lägg­ningar men inte i beslu­ten.

En nämnds sam­man­trä­den ska dock all­tid hål­las inom stängda dör­rar i ären­den
   1. som avser myn­dig­hets­ut­öv­ning, eller
   2. i vilka det före­kom­mer upp­gif­ter som omfat­tas av sek­re­tess hos nämn­den.

26 §   En nämnd får kalla en leda­mot eller en ersät­tare i full­mäk­tige, en annan nämnd eller bered­ning, en revi­sor, en anställd hos kom­mu­nen eller regi­o­nen eller en sär­skild sak­kun­nig att när­vara vid ett sam­man­träde med nämn­den för att lämna upp­lys­ningar.

Den som har kal­lats till ett sam­man­träde får, om nämn­den beslu­tar det, delta i över­lägg­ning­arna men inte i beslu­ten.
Lag (2019:835).

Besluts­för­het

27 §   En nämnd får hand­lägga ären­den endast om fler än hälf­ten av leda­mö­terna är när­va­rande.

Jäv

28 §   En för­tro­en­de­vald är jävig, om
   1. han eller hon eller någon när­stå­ende är part i ären­det eller annars kan antas bli påver­kad av beslu­tet i en inte ovä­sent­lig utsträck­ning,
   2. han eller hon eller någon när­stå­ende är eller har varit ställ­fö­re­trä­dare eller ombud för en part i ären­det eller för någon annan som kan antas bli påver­kad av beslu­tet i en inte ovä­sent­lig utsträck­ning,
   3. ären­det rör till­syn över sådan kom­mu­nal verk­sam­het som han eller hon själv är knu­ten till, eller
   4. det finns någon annan sär­skild omstän­dig­het som gör att hans eller hen­nes opar­tisk­het i ären­det kan ifrå­ga­sät­tas.
Lag (2022:638).

29 §   Om det är uppen­bart att frå­gan om opar­tisk­het sak­nar bety­delse, ska nämn­den bortse från jäv.

30 §   En för­tro­en­de­vald som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller när­vara vid hand­lägg­ningen av ären­det. Den för­tro­en­de­valde får dock vidta åtgär­der som inte någon annan kan utföra utan att hand­lägg­ningen för­se­nas avse­värt.

Den som kän­ner till en omstän­dig­het som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne ska själv­mant uppge det.

Har det upp­kom­mit en fråga om jäv mot en för­tro­en­de­vald och har någon annan inte trätt i den­nes ställe, ska nämn­den sna­rast besluta i jävs­frå­gan. Den som jävet gäl­ler får delta i pröv­ningen av jävs­frå­gan endast om nämn­den annars inte är besluts­för och någon annan inte kan till­kal­las utan oläg­ligt upp­skov.

31 §   Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktie­bo­lag där kom­mu­nen eller regi­o­nen äger minst hälf­ten av akti­erna eller en stif­telse där kom­mu­nen eller regi­o­nen utser minst hälf­ten av sty­rel­se­le­da­mö­terna, ska den som hand­läg­ger ären­det inte anses jävig enligt 28 § 2 eller 4 enbart på grund av att han eller hon är ställ­fö­re­trä­dare för bola­get eller stif­tel­sen eller på något annat sätt är knu­ten dit. Detta gäl­ler inte när en nämnd hand­läg­ger ären­den som avser myn­dig­hets­ut­öv­ning mot enskilda.

Den som hand­läg­ger ett ärende hos en nämnd ska inte hel­ler anses jävig enligt 28 § 4 enbart på grund av att han eller hon tidi­gare har del­ta­git i hand­lägg­ningen av ären­det hos en annan nämnd. Lag (2022:638).

32 §   Ett beslut om jäv får över­kla­gas endast i sam­band med över­kla­gande av det beslut genom vil­ket nämn­den avgör ären­det.

Hur ären­dena avgörs

33 §   I fråga om för­fa­ran­det när en nämnd fat­tar beslut ska 5 kap. 53-56 §§ tilläm­pas.

För bord­lägg­ning av ett ärende i en nämnd krävs det enkel majo­ri­tet.

34 §   Ett ärende som väckts genom med­bor­gar­för­slag ska om möj­ligt hand­läg­gas så att ären­det kan avgö­ras inom ett år från det att det väck­tes i full­mäk­tige.

En nämnd som hand­läg­ger sådana ären­den ska minst en gång om året infor­mera full­mäk­tige om de beslut som fat­tats i ären­dena. Nämn­den ska även infor­mera om de ären­den som inte har avgjorts inom den tid som anges i första styc­ket.

Pro­to­kol­let

35 §   Vid ett sam­man­träde ska pro­to­koll föras.

I fråga om hur pro­to­kol­let ska föras, pro­to­kol­lets inne­håll, juste­ring av pro­to­kol­let och hur juste­ringen ska till­kän­na­ges ska 5 kap. 65-67 och 69 §§ och 8 kap. 12 § tilläm­pas.

Del­giv­ning

36 §   Del­giv­ning med en nämnd sker med ord­fö­ran­den eller med den som enligt ett reg­le­mente eller ett sär­skilt beslut är behö­rig att ta emot del­giv­ningar.

Dele­ge­ring av ären­den

37 §   En nämnd får dele­gera beslu­tan­de­rät­ten till pre­si­diet, ett utskott, en leda­mot, en ersät­tare eller en auto­ma­ti­se­rad besluts­funk­tion i ett visst ärende eller en viss grupp av ären­den. En nämnd får även upp­dra åt en anställd att besluta enligt 7 kap. 5-8 §§. Lag (2022:638).

38 §   Beslu­tan­de­rät­ten får inte dele­ge­ras när det gäl­ler
   1. ären­den som avser verk­sam­he­tens mål, inrikt­ning, omfatt­ning eller kva­li­tet,
   2. fram­ställ­ningar eller ytt­ran­den till full­mäk­tige lik­som ytt­ran­den med anled­ning av att beslut av nämn­den i dess hel­het eller av full­mäk­tige har över­kla­gats,
   3. ären­den som rör myn­dig­hets­ut­öv­ning mot enskilda, om de är av prin­ci­piell beskaf­fen­het eller annars av större vikt,
   4. ären­den som väckts genom med­bor­gar­för­slag och som läm­nats över till nämn­den, eller
   5. ären­den som enligt lag eller annan för­fatt­ning inte får dele­ge­ras.

Beslu­tan­de­rät­ten får inte hel­ler dele­ge­ras till en auto­ma­ti­se­rad besluts-​funktion när det gäl­ler
   1. ären­den där beslut över­kla­gas enligt bestäm­mel­serna i 13 kap.,
   2. ären­den där beslut enligt lag eller annan för­fatt­ning inte får över­kla­gas,
   3. ären­den om upp­hand­ling, eller
   4. ären­den om auktorisations-​ eller val­fri­hets­sy­stem.
Lag (2023:708).

39 §   En nämnd får upp­dra åt ord­fö­ran­den, eller en annan leda­mot som nämn­den har utsett, att besluta på nämn­dens väg­nar i ären­den som är så bråds­kande att nämn­dens avgö­rande inte kan avvak­tas.

Anmä­lan av beslut

40 §   Nämn­den ska besluta i vil­ken utsträck­ning beslut som har fat­tats med stöd av upp­drag enligt 37 § ska anmä­las till den. Beslut som inte anmäls ska pro­to­koll­fö­ras sär­skilt, om beslu­tet får över­kla­gas enligt bestäm­mel­serna i 13 kap.

Sådana beslut som avses i 39 § ska anmä­las vid nämn­dens nästa sam­man­träde.

Utskott

41 §   En nämnds beslu­tan­de­rätt får enligt 37 § dele­ge­ras till ett utskott. Ett utskott kan också ha till upp­gift att bereda nämn­dens ären­den.

42 §   En nämnd ska välja utskott bland leda­mö­terna och ersät­tarna i nämn­den. Bestäm­mel­serna i lagen (2022:629) om pro­por­tio­nella val i kom­mu­ner och regi­o­ner ska då tilläm­pas.
Lag (2022:638).

Val till nämnd­be­red­ningar

43 §   Nämn­den får till nämnd­be­red­ning välja även andra än för­tro­en­de­valda.

Reg­le­men­ten

44 §   Full­mäk­tige ska anta reg­le­men­ten om nämn­der­nas verk­sam­het och arbets­for­mer.


7 kap. Anställda

Direk­tö­ren

1 §   Sty­rel­sen ska utse en direk­tör. Direk­tö­ren ska ha den ledande ställ­ningen bland de anställda och vara chef för den för­valt­ning som finns under sty­rel­sen.

Sty­rel­sen får besluta att direk­tö­ren ska ha en annan benäm­ning.

2 §   Sty­rel­sen ska i en instruk­tion fast­ställa hur direk­tö­ren ska leda för­valt­ningen under sty­rel­sen. Instruk­tio­nen ska också fast­ställa direk­tö­rens övriga upp­gif­ter.

Val­bar­hets­hin­der för anställda

3 §   Direk­tö­ren är inte val­bar till för­tro­en­de­upp­drag i kom­mu­nen, regi­o­nen eller kom­munal­för­bund som kom­mu­nen eller regi­o­nen är med­lem i.

Den som är chef för en för­valt­ning som hör till en nämnds verk­sam­hets­om­råde får inte väl­jas till leda­mot eller ersät­tare i nämn­den. Lag (2019:835).

Jäv

4 §   I fråga om jäv för de anställda ska bestäm­mel­serna i 6 kap. 28-32 §§ tilläm­pas.

Dele­ge­ring av ären­den

5 §   En nämnd får upp­dra åt en anställd hos kom­mu­nen eller regi­o­nen att besluta på nämn­dens väg­nar i ett visst ärende eller en viss grupp av ären­den, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 38 §. Lag (2019:835).

6 §   Om en nämnd med stöd av 5 § upp­drar åt en för­valt­nings­chef inom nämn­dens verk­sam­hets­om­råde att fatta beslut, får nämn­den över­låta åt för­valt­nings­che­fen att i sin tur upp­dra åt en annan anställd inom kom­mu­nen eller regi­o­nen att fatta beslu­tet. Lag (2019:835).

7 §   Om en nämnd med stöd av 5 § upp­drar åt en anställd att besluta på nämn­dens väg­nar, får nämn­den ställa upp vill­kor som inne­bär att bru­karna av nämn­dens tjäns­ter ska ges till­fälle att lägga fram för­slag eller att yttra sig, innan beslu­tet fat­tas.

Nämn­den får också bestämma att en anställd får fatta beslut endast om före­trä­dare för bru­karna har till­styrkt beslu­tet.

Anmä­lan av beslut

8 §   Nämn­den ska besluta om i vil­ken utsträck­ning beslut som har fat­tats med stöd av upp­drag enligt 5 och 6 §§ ska anmä­las till den. Beslut som inte anmäls ska pro­to­koll­fö­ras sär­skilt, om beslu­tet får över­kla­gas enligt bestäm­mel­serna i 13 kap.

Skyl­dig­het att lämna upp­lys­ningar

9 §   Bestäm­mel­ser om de anställ­das skyl­dig­het att lämna upp­lys­ningar vid full­mäk­ti­ges sam­man­trä­den och till revi­so­rerna finns i 5 kap. 41 § och 12 kap. 9 § första styc­ket.

Per­sonal­fö­re­trä­dare

10 §   Före­trä­dare för de anställda (per­sonal­fö­re­trä­dare) utses sär­skilt för varje nämnd bland de anställda, i första hand bland dem som är anställda inom nämn­dens verk­sam­hets­om­råde.

Högst tre per­sonal­fö­re­trä­dare och en ersät­tare för var och en av dem får fin­nas för varje nämnd.

11 §   Per­sonal­fö­re­trä­darna utses av den eller de lokala arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tio­ner som kom­mu­nen eller regi­o­nen har kol­lek­tivav­tal med. Lag (2019:835).

12 §   Per­sonal­fö­re­trä­dare får, i den omfatt­ning som anges i 13-16 §§, när­vara vid sam­man­trä­den med andra nämn­der än sty­rel­sen.

När­va­ro­rätt sak­nas dock vid revi­so­rer­nas sam­man­trä­den, i pati­ent­nämn­der, val­nämn­der och över­för­myn­dar­nämn­der.

13 §   Per­sonal­fö­re­trä­darna har rätt att när­vara vid en nämnds behand­ling av ären­den som rör för­hål­lan­det mel­lan kom­mu­nen eller regi­o­nen som arbets­gi­vare och dess anställda. Nämn­den får i enskilda fall besluta att per­sonal­fö­re­trä­darna får när­vara även vid behand­lingen av andra ären­den.
Lag (2019:835).

14 §   Per­sonal­fö­re­trä­darna har inte rätt att när­vara vid hand­lägg­ning av
   1. ären­den som avser myn­dig­hets­ut­öv­ning mot någon enskild, såvida inte ären­det rör en obe­stämd krets av enskilda,
   2. för­hand­lingar med en arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion,
   3. upp­säg­ningar av kol­lek­tivav­tal,
   4. arbets­kon­flik­ter,
   5. rätts­tvis­ter mel­lan kom­mu­nen eller regi­o­nen och en arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion, eller
   6. ären­den som avser beställ­ning eller upp­hand­ling av varor och tjäns­ter. Lag (2019:835).

15 §   Per­sonal­fö­re­trä­darna har rätt att delta i nämn­dens över­lägg­ningar men inte i beslu­ten.

16 §   Med iakt­ta­gande av bestäm­mel­serna i offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400) är en nämnd skyl­dig att lämna per­sonal­fö­re­trä­darna de upp­lys­ningar som behövs för deras verk­sam­het.

17 §   I fråga om jäv för per­sonal­fö­re­trä­dare i nämn­den ska bestäm­mel­serna i 6 kap. 28-32 §§ tilläm­pas.

Per­sonal­fö­re­trä­da­ren ska dock inte anses jävig enligt 6 kap. 28 § 4 enbart på grund av att han eller hon
   1. är för­tro­en­de­man eller funk­tio­när hos en arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion som har intres­sen att bevaka i ären­det, eller
   2. har före­trätt orga­ni­sa­tio­nen som för­tro­en­de­man eller funk­tio­när i en sådan för­hand­ling i ären­det som har ägt rum enligt lagen (1976:580) om med­be­stäm­mande i arbets­li­vet.
Lag (2023:642).

18 §   Per­sonal­fö­re­trä­darna ska kal­las till sam­man­trä­den på samma sätt som gäl­ler för leda­mö­terna i nämn­den. Ersät­tarna ska endast kal­las när de ska tjänst­göra som per­sonal­fö­re­trä­dare.

19 §   Beslut som fat­tas vid ett sam­man­träde som per­sonal­fö­re­trä­darna har till­träde till blir inte ogil­tiga på grund av att per­sonal­fö­re­trä­darna eller någon av dem inte har kal­lats till sam­man­trä­det.

Parts­sam­man­satta organ

20 §   Full­mäk­tige får inrätta parts­sam­man­satta organ för sådana ären­den som rör för­hål­lan­det mel­lan kom­mu­nen eller regi­o­nen som arbets­gi­vare och dess anställda eller, i fråga om en gemen­sam nämnd, för­hål­lan­det mel­lan de sam­ver­kande kom­mu­nerna eller regi­o­nerna som arbets­gi­vare och deras anställda. Detta gäl­ler dock inte om något annat föl­jer av lag eller annan för­fatt­ning.

De parts­sam­man­satta orga­nen ska inom en nämnds verk­sam­hets­om­råde svara för bered­ning, för­valt­ning och verk­stäl­lig­het av de ären­den som full­mäk­tige har bestämt enligt första styc­ket. Lag (2019:835).

21 §   Full­mäk­tige ska fast­ställa ett parts­sam­man­satt organs upp­gif­ter, sam­man­sätt­ning, man­dat­tid och verk­sam­hets­for­mer i ett reg­le­mente.

22 §   Parts­sam­man­satta organ får inte avgöra frå­gor som avser verk­sam­he­tens mål, inrikt­ning, omfatt­ning eller kva­li­tet.

De får inte hel­ler avgöra ären­den som avser myn­dig­hets­ut­öv­ning mot någon enskild.

23 §   Ett parts­sam­man­satt organ ska bestå av före­trä­dare för dels kom­mu­nen eller regi­o­nen, dels de anställda.

Kom­mu­nens eller regi­o­nens före­trä­dare väljs av full­mäk­tige eller, om full­mäk­tige bestäm­mer det, av en nämnd.

De anställ­das före­trä­dare utses av den eller de lokala arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tio­ner som kom­mu­nen eller regi­o­nen har slu­tit kol­lek­tivav­tal med om parts­sam­man­satta organ.
Lag (2019:835).

24 §   För parts­sam­man­satta organ ska föl­jande bestäm­mel­ser tilläm­pas:
   1. 4 kap. 27 § om reser­va­tion,
   2. 6 kap. 28-32 §§ om jäv, och
   3. 5 kap. 65-67 och 69 §§ och 8 kap. 12 § om hur pro­to­kol­let ska föras, pro­to­kol­lets inne­håll, juste­ring av pro­to­kol­let och hur juste­ringen ska till­kän­na­ges.

25 §   En nämnd inom vars verk­sam­hets­om­råde ett parts­sam­man­satt organ har till­satts får åter­kalla upp­drag som har läm­nats över till orga­net, om det finns syn­ner­liga skäl för det.


8 kap. Del­ak­tig­het och insyn

Med­bor­gar­för­slag

1 §   Den som är folk­bok­förd i kom­mu­nen eller i en kom­mun inom regi­o­nen får, om full­mäk­tige har beslu­tat det, väcka ären­den i full­mäk­tige (med­bor­gar­för­slag). Det­samma gäl­ler uni­ons­med­bor­gare som avses i 1 kap. 5 § andra styc­ket.
Lag (2019:835).

Folk­i­ni­ti­a­tiv

2 §   Ärende om att hålla folk­om­röst­ning i en viss fråga får i full­mäk­tige väc­kas av minst tio pro­cent av de röst­be­rät­ti­gade kommun-​ eller regi­onmed­lem­marna enligt lagen (1994:692) om kom­mu­nala folk­om­röst­ningar (folk­i­ni­ti­a­tiv). Ini­ti­a­ti­vet ska vara skrift­ligt, ange den aktu­ella frå­gan samt inne­hålla ini­ti­a­tiv­ta­gar­nas egen­hän­diga namn­teck­ningar, upp­gif­ter om när namn­teck­ning­arna gjorts, namn­för­tyd­li­gan­den, per­son­num­mer och upp­gift om deras adres­ser.

Vid beräk­ningen av anta­let ini­ti­a­tiv­ta­gare ska endast de räk­nas med som har skri­vit under ini­ti­a­ti­vet under den sex­må­na­ders­pe­riod som före­gått inläm­nan­det. Lag (2019:835).

Bru­ka­rin­fly­tande

3 §   Nämn­derna ska verka för att sam­råd sker med dem som bru­kar deras tjäns­ter.

Själv­för­valt­nings­or­gan

4 §   Full­mäk­tige får besluta att en nämnd får upp­dra åt ett själv­för­valt­nings­or­gan under nämn­den att helt eller del­vis sköta drif­ten av en viss anlägg­ning eller en viss insti­tu­tion, om inte något annat föl­jer av lag eller annan för­fatt­ning. Full­mäk­tige får i ett sådant fall även besluta att nämn­den får upp­dra åt själv­för­valt­nings­or­ga­net att besluta på nämn­dens väg­nar i ett visst ärende eller en viss grupp av ären­den. Ären­den som rör myn­dig­hets­ut­öv­ning mot enskilda eller som i övrigt avses i 6 kap. 38 § får dock inte dele­ge­ras till ett själv­för­valt­nings­or­gan.

5 §   Nämn­den ska fast­ställa själv­för­valt­nings­or­ga­nets upp­gif­ter, sam­man­sätt­ning, arbets­for­mer och man­dat­tid.

De beslut som själv­för­valt­nings­or­ga­net fat­tar med stöd av upp­drag enligt 4 § ska anmä­las till nämn­den på det sätt som nämn­den bestäm­mer.

6 §   Ett själv­för­valt­nings­or­gan ska bestå av före­trä­dare för dem som bru­kar anlägg­ningen eller insti­tu­tio­nen och de anställda där. Före­trä­darna för sådana bru­kare ska vara fler än dem som före­trä­der de anställda.

Nämn­den väl­jer på för­slag av bru­karna de leda­mö­ter och ersät­tare som ska före­träda bru­karna och på för­slag av de anställda dem som ska före­träda de anställda.

7 §   De leda­mö­ter och ersät­tare som före­trä­der bru­karna har rätt till den ledig­het från sina anställ­ningar som behövs för upp­dra­get och de eko­no­miska för­må­ner som full­mäk­tige bestämt för de för­tro­en­de­valda.

8 §   En nämnd får helt eller del­vis åter­kalla ett upp­drag som har getts till ett själv­för­valt­nings­or­gan eller en enskild leda­mot, om det finns sär­skilda skäl för det.

Anslags­tav­lan

9 §   Varje kom­mun och region ska på sin webb­plats ha en anslags­tavla. Anslags­tav­lan ska vara lät­till­gäng­lig och kunna sär­skil­jas från övrigt inne­håll på webb­plat­sen.

Kom­mu­ner och regi­o­ner ska i sina loka­ler eller på annan plats ge all­män­he­ten möj­lig­het att ta del av inne­hål­let på anslags­tav­lan. Lag (2019:835).

10 §   Anslags­tav­lan ska inne­hålla
   1. till­kän­na­gi­van­den om full­mäk­ti­ges sam­man­trä­den,
   2. till­kän­na­gi­van­den av juste­rade pro­to­koll,
   3. till­kän­na­gi­van­den av dele­ga­tions­be­slut som inte ska anmä­las till en nämnd,
   4. juste­rade pro­to­koll i den utsträck­ning kom­mu­nen eller regi­o­nen bestäm­mer och det inte stri­der mot lag eller annan för­fatt­ning, och
   5. upp­lys­ningar om hur beslut kan över­kla­gas enligt 13 kap.

Anslags­tav­lan ska även inne­hålla kun­gö­rel­ser, till­kän­na­gi­van­den eller annan infor­ma­tion som med stöd av lag eller annan för­fatt­ning ska med­de­las på anslags­tav­lan.

När en hand­ling, som ansla­gits med stöd av andra styc­ket, varit ansla­gen under före­skri­ven tid ska den som begärt åtgär­den få ett bevis om det. Lag (2019:835).

11 §   Anslags­tav­lan får utö­ver det som anges i 10 § endast inne­hålla till­kän­na­gi­van­den om sty­rel­sens och övriga nämn­ders sam­man­trä­den samt besluts­un­der­lag inför full­mäk­ti­ges, sty­rel­sens och övriga nämn­ders sam­man­trä­den.

Till­kän­na­gi­vande av pro­to­koll

12 §   Senast andra dagen efter det att pro­to­kol­let har juste­rats ska juste­ringen till­kän­na­ges på anslags­tav­lan. Av till­kän­na­gi­van­det ska det framgå var pro­to­kol­let finns till­gäng­ligt samt vil­ken dag det har till­kän­na­getts. Till­kän­na­gi­van­det får inte tas bort från anslags­tav­lan före över­kla­gan­de­ti­dens utgång enligt 13 kap. 5 § första styc­ket.

Kom­mu­nala före­skrif­ter

13 §   Kom­mu­nala före­skrif­ter ska kun­gö­ras genom att det på kom­mu­nens eller regi­o­nens anslags­tavla till­kän­na­ges att pro­to­kol­let för de beslu­tade före­skrif­terna har juste­rats.

Gäl­lande före­skrif­ter ska fin­nas till­gäng­liga för all­män­he­ten på kom­mu­nens eller regi­o­nens webb­plats. De ska där vara sam­lade i kom­mu­nens eller regi­o­nens för­fatt­nings­sam­ling eller på något annat sätt. Inne­hål­let i sam­lingen ska framgå av ett regis­ter eller någon annan för­teck­ning på webb­plat­sen.

Första och andra styc­kena gäl­ler inte om
   1. det i lag eller annan för­fatt­ning anges att före­skrif­terna ska kun­gö­ras eller göras till­gäng­liga på något annat sätt, eller
   2. före­skrif­terna på grund av sek­re­tess inte får läm­nas ut till var och en. Lag (2019:835).

Insyn i bud­ge­ten

14 §   Sty­rel­sens för­slag till bud­get ska hål­las till­gäng­ligt för all­män­he­ten på kom­mu­nens eller regi­o­nens webb­plats från och med till­kän­na­gi­van­det av det sam­man­träde med full­mäk­tige då bud­ge­ten ska fast­stäl­las. Lag (2019:835).

Insyn i års­re­do­vis­ningen

15 §   Års­re­do­vis­ningen ska hål­las till­gäng­lig för all­män­he­ten på kom­mu­nens eller regi­o­nens webb­plats från och med till­kän­na­gi­van­det av det sam­man­träde med full­mäk­tige då års­re­do­vis­ningen ska god­kän­nas. Lag (2019:835).

16 §   Full­mäk­tige får bestämma att all­män­he­ten får ställa frå­gor om års­re­do­vis­ningen vid ett sam­man­träde med full­mäk­tige.

Insyn i revi­sions­be­rät­tel­serna

16 a §   Revi­sions­be­rät­tel­serna ska hål­las till­gäng­liga för all­män­he­ten på kom­mu­nens eller regi­o­nens webb­plats från och med till­kän­na­gi­van­det av det sam­man­träde med full­mäk­tige då revi­sions­be­rät­tel­serna ska behand­las. Lag (2023:642).

Insyn i pri­vata utfö­ra­res verk­sam­het

17 §   Bestäm­mel­ser om all­män­he­tens insyn i verk­sam­het som genom avtal läm­nas över från en kom­mun, en region eller ett helägt kom­mu­nalt bolag till en pri­vat utfö­rare finns i 10 kap. 3 och 9 §§. Lag (2019:835).

Infor­ma­tion till enskilda

18 §   När enskilda kan välja mel­lan olika utfö­rare av en nämnds tjäns­ter ska nämn­den lämna infor­ma­tion om samt­liga utfö­rare, om inte annat fram­går av lag eller annan för­fatt­ning.

Sådan infor­ma­tion ska vara sak­lig, rele­vant, jäm­för­bar, lätt­för­stå­e­lig och lät­till­gäng­lig.


9 kap. Kom­mu­nal sam­ver­kan

Kom­munal­för­bund

Bildande av kom­munal­för­bund

1 §   Ett kom­munal­för­bund enligt 3 kap. 8 § bil­das genom att för­bunds­med­lem­mar­nas full­mäk­tige antar en för­bunds­ord­ning. För­bunds­med­lem­marna kan också i för­bunds­ord­ningen ange en senare tid­punkt vid vil­ken kom­munal­för­bun­det ska bil­das.

Bestäm­mel­ser som ska tilläm­pas för kom­munal­för­bund

2 §   Om inget annat anges eller föl­jer av bestäm­mel­serna om kom­mu­ner och regi­o­ner i denna lag, tilläm­pas dessa även för kom­munal­för­bund.

När ett kom­munal­för­bund har hand om en ange­lä­gen­het som det finns bestäm­mel­ser om i en sär­skild för­fatt­ning, ska den för­fatt­ning­ens bestäm­mel­ser om kom­mu­ner eller regi­o­ner tilläm­pas för för­bun­det.

Om det i någon annan för­fatt­ning finns sär­skilda bestäm­mel­ser om kom­munal­för­bund för ett visst ända­mål, ska de tilläm­pas i stäl­let för bestäm­mel­serna i denna lag. Lag (2019:835).

Beslu­tande för­sam­ling, för­bunds­sty­relse och övriga organ

3 §   I ett kom­munal­för­bund ska det som beslu­tande för­sam­ling fin­nas ett för­bunds­full­mäk­tige eller en för­bunds­di­rek­tion.

Leda­mö­ter och ersät­tare i den beslu­tande för­sam­lingen väljs av för­bunds­med­lem­mar­nas full­mäk­tige enligt vad som anges i för­bunds­ord­ningen.

Varje för­bunds­med­lem ska vara repre­sen­te­rad i den beslu­tande för­sam­lingen med minst en leda­mot och en ersät­tare. Anta­let ersät­tare ska vara lika många som anta­let leda­mö­ter.

4 §   Den beslu­tande för­sam­lingen väljs för fyra år, om inte en kor­tare man­dat­tid anges i för­bunds­ord­ningen.

Man­dat­ti­den räk­nas från och med den 1 janu­ari året efter det år då val av full­mäk­tige har hål­lits i hela lan­det, om inte annat anges i för­bunds­ord­ningen.

5 §   Den beslu­tande för­sam­lingen ska till­sätta en för­bunds­sty­relse. Om ett för­bund är orga­ni­se­rat med för­bunds­di­rek­tion, ska direk­tio­nen också vara för­bunds­sty­relse.

Den beslu­tande för­sam­lingen ska till­sätta de organ som utö­ver för­bunds­sty­rel­sen behövs för att full­göra kom­munal­för­bun­dets upp­gif­ter.

För­bunds­ord­ningen

6 §   För­bunds­ord­ningen ska ange
   1. kom­munal­för­bun­dets namn och den ort där för­bun­det ska ha sitt säte samt för­bun­dets med­lem­mar och ända­mål,
   2. för­bun­dets orga­ni­sa­tion, orga­nens upp­gif­ter och inbör­des för­hål­lan­den samt om inte­rims­or­gan får inrät­tas och om för­bunds­sty­rel­sen ska få vara ställ­fö­re­trä­dare för för­bunds­full­mäk­tige,
   3. anta­let leda­mö­ter och ersät­tare i den beslu­tande för­sam­lingen och hur för­bunds­med­lem­marna ska vara repre­sen­te­rade samt man­dat­ti­den i de fall som anges i 4 §,
   4. anta­let revi­so­rer och deras man­dat­tid,
   5. i fråga om för­bund med för­bunds­di­rek­tion, på vil­ket sätt som revi­so­rer ska utses,
   6. om en för­bunds­med­lem ska ha rätt att väcka ären­den i den beslu­tande för­sam­lingen,
   7. om det för beslut ska krä­vas kva­li­fi­ce­rad majo­ri­tet i den beslu­tande för­sam­lingen och för vilka ären­den detta ska gälla,
   8. om en för­tro­en­de­vald hos en för­bunds­med­lem som inte är leda­mot i den beslu­tande för­sam­lingen ska ha rätt att delta vid sam­man­trä­den enligt 5 kap. 40 §,
   9. om en för­tro­en­de­vald hos en för­bunds­med­lem som inte är leda­mot eller ersät­tare i för­bunds­sty­rel­sen eller någon annan nämnd ska ha sådan när­va­ro­rätt som anges i 4 kap. 28 §,
   10. på vil­ken webb­plats för­bun­dets anslags­tavla ska fin­nas,
   11. för­bunds­med­lem­mar­nas ande­lar i för­bun­dets till­gångar och skul­der och för­del­ningen av för­bun­dets kost­na­der mel­lan med­lem­marna,
   12. för­bunds­med­lem­mar­nas styr­ning av och insyn i för­bun­dets eko­nomi och verk­sam­het,
   13. rikt­lin­jer om för­bun­dets bud­get­pro­cess,
   14. om all­män­he­ten ska ha rätt att ställa frå­gor om års­re­do­vis­ningen vid ett sam­man­träde och i så fall för­ut­sätt­ning­arna för detta,
   15. för­fa­ran­det vid en för­bunds­med­lems utträde ur för­bun­det,
   16. för­ut­sätt­ning­arna för och för­fa­ran­det vid för­bun­dets lik­vi­da­tion och upp­lös­ning samt grun­derna för skifte av för­bun­dets behållna till­gångar när för­bun­det upp­lö­ses,
   17. ord­ningen för att lösa tvis­ter mel­lan för­bun­det och dess med­lem­mar, och
   18. ord­ningen för att bestämma eko­no­miska för­må­ner till leda­mö­terna och ersät­tarna i den beslu­tande för­sam­lingen samt, i fråga om för­bund med för­bunds­di­rek­tion, till revi­so­rerna.

Leda­mö­ter och ersät­tare

7 §   En för­bunds­med­lem får till leda­mot eller ersät­tare i den beslu­tande för­sam­lingen välja endast den som är leda­mot eller ersät­tare i för­bunds­med­lem­mens full­mäk­tige.

Leda­mö­ter och ersät­tare i för­bunds­sty­rel­sen och andra nämn­der samt revi­so­rer väljs bland dem som har röst­rätt vid val till någon av för­bunds­med­lem­mar­nas full­mäk­tige.

Pro­por­tio­nella val

8 §   Under de för­ut­sätt­ningar som anges i lagen (2022:629) om pro­por­tio­nella val i kom­mu­ner och regi­o­ner ska val av leda­mö­ter och ersät­tare i den beslu­tande för­sam­lingen samt revi­so­rer vara pro­por­tio­nella.

Om inte något annat föl­jer av för­bunds­ord­ningen ska det som sägs i första styc­ket tilläm­pas när den beslu­tande för­sam­lingen väl­jer leda­mö­ter och ersät­tare i för­bunds­sty­rel­sen, andra nämn­der och de beslu­tande orga­nens bered­ningar samt revi­so­rer. Lag (2022:638).

Bud­get­pro­ces­sen

9 §   Det som sägs om bud­get­pro­ces­sen i 11 kap. 8 och 10 §§ gäl­ler inte kom­munal­för­bund.

10 §   I kom­munal­för­bund med för­bunds­di­rek­tion ska det sam­man­träde vid vil­ket bud­ge­ten fast­ställs vara offent­ligt. Sam­man­trä­det ska till­kän­na­ges på kom­munal­för­bun­dets anslags­tavla minst en vecka före sam­man­trä­des­da­gen.

För­bunds­med­lem­mar­nas eko­no­miska ansvar

11 §   Om ett kom­munal­för­bund sak­nar till­gångar för att betala en skuld, är för­bunds­med­lem­marna skyl­diga att fylla bris­ten. Varje med­lem ska skjuta till så stor del av bris­ten som sva­rar mot med­lem­mens andel i skul­den efter de grun­der som anges i för­bunds­ord­ningen.

Revi­sion

12 §   Det som sägs om val av revi­so­rer i 12 kap. 4 och 5 §§ gäl­ler inte för kom­munal­för­bund.

I kom­munal­för­bund med för­bunds­full­mäk­tige väljs revi­so­rer av för­bunds­full­mäk­tige. I kom­munal­för­bund med för­bunds­di­rek­tion väljs revi­so­rer enligt vad som anges i för­bunds­ord­ningen.

13 §   I kom­munal­för­bund med för­bunds­di­rek­tion ska revi­so­rerna lämna en revi­sions­be­rät­telse till var och en av för­bunds­med­lem­mar­nas full­mäk­tige. Det som sägs om full­mäk­tige i 5 kap. 24, 25, 32 och 49 §§ ska för sådana för­bund gälla för­bunds­med­lem­mar­nas full­mäk­tige.

14 §   Om en för­bunds­di­rek­tion till­satt en eller flera nämn­der, ska revi­so­rerna lämna en sär­skild revi­sions­be­rät­telse som avser nämn­der­nas verk­sam­het till för­bunds­di­rek­tio­nen.

Direk­tio­nen prö­var om ansvars­fri­het ska bevil­jas eller inte för de nämn­der som den till­sät­ter.

15 §   Revi­so­rer i ett kom­munal­för­bund är skyl­diga att på begä­ran lämna upp­lys­ningar till de för­tro­en­de­valda revi­so­rerna i varje kom­mun eller region som är med­lem i kom­munal­för­bun­det. Skyl­dig­he­ten gäl­ler upp­lys­ningar om
   1. kom­munal­för­bun­dets ange­lä­gen­he­ter, och
   2. sådana juri­diska per­so­ner som omfat­tas av 2 kap. 3 § offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400) och till vilka kom­munal­för­bun­det enligt 10 kap. 2-6 §§ läm­nat över sköt­seln av en kom­mu­nal ange­lä­gen­het. Lag (2019:835).

Folk­om­röst­ning

16 §   Kom­munal­för­bund får inte anordna folk­om­röst­ning eller anlita val­nämn­den i en kom­mun som är för­bunds­med­lem.

Anslags­tav­lan

17 §   Det som anges om full­mäk­tige och sty­rel­sen i bestäm­mel­serna om anslags­tav­lan i 8 kap. 9-11 §§ ska i stäl­let avse för­bunds­full­mäk­tige, för­bunds­di­rek­tion och för­bunds­sty­rel­sen.

Utträde

18 §   En för­bunds­med­lem har rätt att utträda ur ett kom­munal­för­bund.

Upp­säg­nings­ti­den ska vara tre år, om inte en kor­tare tid anges i för­bunds­ord­ningen.

Gemen­sam nämnd

Till­sät­tande av gemen­sam nämnd

19 §   Full­mäk­tige får besluta att en nämnd ska vara gemen­sam med en annan kom­mun eller en annan region. Lag (2019:835).

20 §   En gemen­sam nämnd till­sätts i någon av de sam­ver­kande kom­mu­nerna eller regi­o­nerna och ingår i denna kom­muns eller regi­ons orga­ni­sa­tion. Lag (2019:835).

Upp­gif­ter

21 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner får genom en gemen­sam nämnd full­göra upp­gif­ter enligt 3 kap. 4 §.

En gemen­sam nämnd får full­göra upp­gif­ter för vilka det enligt lag eller annan för­fatt­ning ska fin­nas en eller flera nämn­der i varje kom­mun eller region. Upp­gif­ter som kommun-​ eller regi­on­sty­rel­sen har vid höjd bered­skap enligt lagen (2006:544) om kom­mu­ners och regi­o­ners åtgär­der inför och vid extra­or­di­nära hän­del­ser i freds­tid och höjd bered­skap får dock inte full­gö­ras av en gemen­sam nämnd. Lag (2019:835).

22 §   En gemen­sam nämnds upp­gif­ter ska när­mare pre­ci­se­ras i en över­ens­kom­melse mel­lan de berörda kom­mu­nerna och regi­o­nerna.
Lag (2019:835).

Bestäm­mel­ser som ska tilläm­pas för gemen­sam nämnd

23 §   Det som gäl­ler för en nämnd enligt denna lag ska, om inget annat sägs, även tilläm­pas för en gemen­sam nämnd.

Leda­mö­ter och ersät­tare

24 §   Leda­mö­ter och ersät­tare väljs av full­mäk­tige i de sam­ver­kande kom­mu­nerna och regi­o­nerna. Var och en av de sam­ver­kande kom­mu­nerna och regi­o­nerna ska vara repre­sen­te­rade i den gemen­samma nämn­den med minst en leda­mot och en ersät­tare. Anta­let ersät­tare ska vara lika många som anta­let leda­mö­ter. Lag (2019:835).

Eko­no­miska för­må­ner

25 §   För­tro­en­de­valda i en gemen­sam nämnd har rätt till ersätt­ning av den kom­mun eller den region som har valt dem.
Lag (2019:835).

Bud­get

26 §   Bud­ge­ten upp­rät­tas av den kom­mun eller region som har till­satt nämn­den. Bud­ge­ten ska upp­rät­tas efter sam­råd med de övriga sam­ver­kande kom­mu­nerna och regi­o­nerna.
Lag (2019:835).

Rätt till upp­lys­ningar

27 §   Full­mäk­tige i en kom­mun eller en region som bil­dat en gemen­sam nämnd har rätt att begära upp­lys­ningar från nämn­den. Ord­fö­ran­den och vice ord­fö­ran­den i nämn­den samt de anställda i de sam­ver­kande kom­mu­nerna och regi­o­nerna är skyl­diga att lämna upp­lys­ningar vid full­mäk­ti­ges sam­man­trä­den, om det inte finns något hin­der mot det på grund av sek­re­tess. Lag (2019:835).

När­va­ro­rätt för per­sonal­fö­re­trä­dare

28 §   Före­trä­dare för anställda i kom­mu­ner eller regi­o­ner som sam­ver­kar i en gemen­sam nämnd får i den omfatt­ning som anges i 7 kap. 13-16 §§ när­vara vid sam­man­trä­den med den gemen­samma nämn­den. Lag (2019:835).

Inter­pel­la­tio­ner och frå­gor

29 §   Leda­mö­ter i full­mäk­tige i kom­mu­ner eller regi­o­ner som bil­dat en gemen­sam nämnd får ställa inter­pel­la­tio­ner om nämn­dens hand­lägg­ning. För att hämta in upp­lys­ningar får leda­mö­terna ställa frå­gor. Inter­pel­la­tio­ner och frå­gor ska rik­tas till nämn­dens ord­fö­rande. Lag (2019:835).

Dele­ge­ring av ären­den

30 §   En gemen­sam nämnd får, utö­ver vad som anges i 7 kap. 5 §, även under samma för­ut­sätt­ningar upp­dra åt en anställd i någon av de sam­ver­kande kom­mu­nerna eller regi­o­nerna att besluta på nämn­dens väg­nar. Lag (2019:835).

31 §   Om en gemen­sam nämnd med stöd av 7 kap. 5 § upp­drar åt en för­valt­nings­chef inom nämn­dens verk­sam­hets­om­råde att fatta beslut, får nämn­den över­låta åt för­valt­nings­che­fen att i sin tur upp­dra åt en annan anställd inom kom­mu­nen eller regi­o­nen eller i någon av de sam­ver­kande kom­mu­nerna eller regi­o­nerna att fatta beslu­tet. Lag (2019:835).

Till­kän­na­gi­vande av pro­to­koll

32 §   Juste­ringen av en gemen­sam nämnds pro­to­koll ska till­kän­na­ges på var och en av de sam­ver­kande kom­mu­ner­nas och regi­o­ner­nas anslags­tav­lor. Lag (2019:835).

Reg­le­mente

33 §   Reg­le­men­tet för en gemen­sam nämnd ska antas av full­mäk­tige i var och en av de sam­ver­kande kom­mu­nerna eller regi­o­nerna. Lag (2019:835).

Revi­sion

34 §   En gemen­sam nämnd ska grans­kas av revi­so­rerna i var och en av de sam­ver­kande kom­mu­nerna eller regi­o­nerna.
Lag (2019:835).

Ansvars­fri­het och anmärk­ning

35 §   Fråga om ansvars­fri­het och om anmärk­ning för en gemen­sam nämnd ska prö­vas av full­mäk­tige i var och en av de sam­ver­kande kom­mu­nerna eller regi­o­nerna. Lag (2019:835).

Gemen­sam nämnd inom vård- och omsorgs­om­rå­det

36 §   Sär­skilda bestäm­mel­ser om gemen­sam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemen­sam nämnd inom vård- och omsorgs­om­rå­det.

Avtals­sam­ver­kan

37 §   En kom­mun eller en region får ingå avtal om att någon av dess upp­gif­ter helt eller del­vis ska utfö­ras av en annan kom­mun eller en annan region (avtals­sam­ver­kan). Sådan avtals­sam­ver­kan hind­ras inte av kra­vet i 2 kap. 1 § på anknyt­ning till kom­mu­nens eller regi­o­nens område eller dess med­lem­mar.

Kom­mu­ner och regi­o­ner får inom ramen för avtals­sam­ver­kan, med de begräns­ningar som föl­jer av 6 kap. 38 §, komma över­ens om att upp­dra åt en anställd i den andra kom­mu­nen eller i den andra regi­o­nen att besluta på kom­mu­nens eller regi­o­nens väg­nar i ett visst ärende eller en viss grupp av ären­den. I så fall tilläm­pas 7 kap. 4-8 §§.

Om det i annan lag eller för­fatt­ning finns bestäm­mel­ser som avvi­ker från denna para­graf, tilläm­pas de bestäm­mel­serna.
Lag (2019:835).

38 §   Sty­rel­sen ska årli­gen till full­mäk­tige rap­por­tera om kom­mu­nens eller regi­o­nens avtals­sam­ver­kan enligt 37 § eller enligt annan lag eller för­fatt­ning. Lag (2019:835).


10 kap. Över­läm­nande av kom­mu­nala ange­lä­gen­he­ter

Över­läm­nande

1 §   Full­mäk­tige i kom­mu­ner eller regi­o­ner får, om det inte i lag eller annan för­fatt­ning anges att ange­lä­gen­he­ten ska bedri­vas av en kom­mu­nal nämnd, besluta att lämna över sköt­seln av en kom­mu­nal ange­lä­gen­het till en juri­disk per­son eller en enskild indi­vid.

Om sköt­seln av ange­lä­gen­he­ten inne­fat­tar myn­dig­hets­ut­öv­ning, får den läm­nas över endast om det finns stöd för det i lag.
Lag (2019:835).

Kom­mu­nala bolag

Defi­ni­tio­ner

2 §   Med ett helägt kom­mu­nalt bolag avses ett aktie­bo­lag där kom­mu­nen eller regi­o­nen direkt eller indi­rekt inne­har samt­liga aktier.

Med ett delägt kom­mu­nalt bolag avses ett aktie­bo­lag eller han­dels­bo­lag där kom­mu­nen eller regi­o­nen bestäm­mer till­sam­mans med någon annan. Lag (2019:835).

Över­läm­nande till helägda bolag

3 §   Om en kom­mun eller en region med stöd av 1 § läm­nar över sköt­seln av en kom­mu­nal ange­lä­gen­het till ett helägt kom­mu­nalt bolag, ska full­mäk­tige
   1. fast­ställa det kom­mu­nala ända­må­let med verk­sam­he­ten,
   2. se till att det fast­ställda kom­mu­nala ända­må­let och de kom­mu­nala befo­gen­he­terna som utgör ram för verk­sam­he­ten anges i bolags­ord­ningen,
   3. utse samt­liga sty­rel­se­le­da­mö­ter,
   4. se till att det anges i bolags­ord­ningen att full­mäk­tige får ta ställ­ning till sådana beslut i verk­sam­he­ten som är av prin­ci­piell beskaf­fen­het eller annars av större vikt innan de fat­tas,
   5. utse minst en lek­man­na­re­vi­sor, och
   6. se till att bola­get ger all­män­he­ten insyn i den verk­sam­het som genom avtal läm­nas över till pri­vata utfö­rare.
Lag (2019:835).

Över­läm­nande till delägda bolag

4 §   Innan sköt­seln av en kom­mu­nal ange­lä­gen­het läm­nas över till ett delägt kom­mu­nalt bolag, ska full­mäk­tige se till att bola­get blir bun­det av de vill­kor som avses i 3 § i en omfatt­ning som är rim­lig med hän­syn till andels­för­hål­lan­dena, verk­sam­he­tens art och omstän­dig­he­terna i övrigt.

I delägda kom­mu­nala bolag som inte omfat­tas av 2 kap. 3 § offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400), ska full­mäk­tige verka för att all­män­he­ten ska ha rätt att ta del av hand­lingar hos bola­get enligt de grun­der som gäl­ler för all­männa hand­ling­ars offent­lig­het i 2 kap. tryck­fri­hets­för­ord­ningen och offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen.

Lek­man­na­re­vi­so­rer

5 §   Till lek­man­na­re­vi­sor i hel- eller delägda kom­mu­nala bolag ska full­mäk­tige utse någon av de revi­so­rer som valts enligt 12 kap. 4 §.

Kom­mu­nala stif­tel­ser och för­e­ningar

6 §   Det som anges i 3 § 1-4 och 6 gäl­ler också när kom­mu­nen eller regi­o­nen ensam bil­dar en stif­telse för en kom­mu­nal ange­lä­gen­het. Full­mäk­tige ska även utse minst en revi­sor i en sådan stif­telse. Till revi­sor i stif­tel­sen ska full­mäk­tige utse någon av de revi­so­rer som valts enligt 12 kap. 4 §.

Det som anges i 4 § gäl­ler också en för­e­ning där kom­mu­nen eller regi­o­nen bestäm­mer till­sam­mans med någon annan och en stif­telse som kom­mu­nen eller regi­o­nen bil­dar till­sam­mans med någon annan för en kom­mu­nal ange­lä­gen­het.

Det som anges i 3 § om bolags­ord­ningen ska vid tillämp­ningen av första och andra styc­kena i stäl­let avse stad­garna i en för­e­ning och stif­tel­se­för­ord­nan­det eller stif­tel­seur­kun­den i en stif­telse. Lag (2019:835).

Pri­vata utfö­rare

7 §   Med en pri­vat utfö­rare avses en juri­disk per­son eller en enskild indi­vid som har hand om sköt­seln av en kom­mu­nal ange­lä­gen­het enligt 1 §. Med en pri­vat utfö­rare avses inte ett hel- eller delägt kom­mu­nalt bolag och inte hel­ler en sådan stif­telse eller för­e­ning som avses i 6 §.

8 §   När sköt­seln av en kom­mu­nal ange­lä­gen­het genom avtal har läm­nats över till en pri­vat utfö­rare, ska kom­mu­nen eller regi­o­nen kon­trol­lera och följa upp verk­sam­he­ten.
Lag (2019:835).

9 §   Om en kom­mun eller en region slu­ter avtal med en pri­vat utfö­rare, ska kom­mu­nen eller regi­o­nen genom avta­let till­för­säkra sig infor­ma­tion som gör det möj­ligt att ge all­män­he­ten insyn i den verk­sam­het som läm­nas över.
Lag (2019:835).


11 kap. Eko­no­misk för­valt­ning

Mål för den eko­no­miska för­valt­ningen

1 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner ska ha en god eko­no­misk hus­håll­ning i sin verk­sam­het och i sådan verk­sam­het som bedrivs genom sådana juri­diska per­so­ner som avses i 10 kap. 2-6 §§. Full­mäk­tige ska besluta om rikt­lin­jer för god eko­no­misk hus­håll­ning för kom­mu­nen eller regi­o­nen. Om kom­mu­nen eller regi­o­nen har en sådan resul­tat­re­serv som avses i 14 §, ska rikt­lin­jerna även omfatta han­te­ringen av den. Lag (2023:642).

Medels­för­valt­ningen

2 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner ska för­valta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkast­ning och betryg­gande säker­het kan till­go­do­ses. Lag (2019:835).

3 §   Full­mäk­tige ska besluta om rikt­lin­jer för medels­för­valt­ningen.

4 §   Har upp­hävts genom lag (2023:642).

Bud­ge­tens inne­håll

5 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner ska varje år upp­rätta en bud­get för nästa kalen­derår (bud­getår).

Bud­ge­ten ska upp­rät­tas så att intäk­terna över­sti­ger kost­na­derna.

Undan­tag från andra styc­ket får göras
   1. i den utsträck­ning som medel från en resul­tat­re­serv tas i anspråk enligt 14 §, eller
   2. om det finns syn­ner­liga skäl.
Lag (2023:642).

6 §   I bud­ge­ten ska skat­te­sat­sen och ansla­gen anges. Av bud­ge­ten ska det vidare framgå hur verk­sam­he­ten ska finan­sie­ras och hur den eko­no­miska ställ­ningen beräk­nas vara vid bud­getå­rets slut. De finan­si­ella mål som är av bety­delse för en god eko­no­misk hus­håll­ning ska anges.

Bud­ge­ten ska även inne­hålla en plan för verk­sam­he­ten under bud­getå­ret. I pla­nen ska det anges mål och rikt­lin­jer som är av bety­delse för en god eko­no­misk hus­håll­ning.

Bud­ge­ten ska också inne­hålla en plan för eko­no­min för en period av tre år. Bud­getå­ret ska då all­tid vara peri­o­dens första år. Pla­nen ska inne­hålla sådana finan­si­ella mål som anges i första styc­ket.

6 a §   Bud­ge­ten ska inne­hålla en redo­gö­relse för eko­no­min under bud­getå­ret i de kom­mu­nala kon­cern­fö­re­ta­gen. Med kom­mu­nala kon­cern­fö­re­tag avses det­samma som i 2 kap. 5 § lagen (2018:597) om kom­mu­nal bok­fö­ring och redo­vis­ning. Lag (2023:642).

7 §   Full­mäk­tige får besluta att inte anvisa några medel till en nämnd.

Bud­get­pro­ces­sen

8 §   För­slag till bud­get ska upp­rät­tas av sty­rel­sen före okto­ber månads utgång. För­slag till bud­get för revi­so­rer­nas verk­sam­het ska upp­rät­tas av full­mäk­ti­ges pre­si­dium senast vid samma tid­punkt.

Om det finns sär­skilda skäl för det, får bud­get­för­sla­get upp­rät­tas i novem­ber månad. I så fall ska sty­rel­sen före okto­ber månads utgång före­slå skat­te­sat­sen för den kom­mu­nal­skatt eller regi­ons­katt som ingår i den pre­li­mi­nära inkomst­skat­ten under det föl­jande året. Lag (2019:835).

9 §   Sty­rel­sen bestäm­mer när övriga nämn­der senast ska lämna in sina sär­skilda bud­get­för­slag till sty­rel­sen.

10 §   Bud­ge­ten fast­ställs av full­mäk­tige före novem­ber månads utgång.

De år då val av full­mäk­tige har hål­lits i hela lan­det ska bud­ge­ten fast­stäl­las av nyvalda full­mäk­tige.

11 §   Om bud­ge­ten på grund av sär­skilda skäl inte kan fast­stäl­las före novem­ber månads utgång, ska full­mäk­tige ändå fast­ställa skat­te­sat­sen och, i före­kom­mande fall, avgifts­sat­sen för begrav­nings­av­gif­ten enligt 9 kap. begrav­nings­la­gen (1990:1144) inom denna tid.

Bud­ge­ten ska där­ef­ter fast­stäl­las före decem­ber månads utgång. Full­mäk­tige får då fast­ställa en annan skatte-​ eller avgifts­sats än den som har bestämts tidi­gare.

Regle­ring av balanskravs­re­sul­tat

12 §   Om balanskravs­re­sul­ta­tet enligt 11 kap. 10 § lagen (2018:597) om kom­mu­nal bok­fö­ring och redo­vis­ning för ett visst räken­skapsår är nega­tivt, ska det regle­ras under de när­mast föl­jande tre åren.

Full­mäk­tige ska anta en åtgärds­plan för hur regle­ringen ska ske.

Beslut om regle­ring ska fat­tas senast i bud­ge­ten det tredje året efter det år då det nega­tiva balanskravs­re­sul­ta­tet upp­kom. Lag (2018:600).

13 §   Full­mäk­tige får besluta att en regle­ring av ett nega­tivt balanskravs­re­sul­tat inte ska göras om det finns syn­ner­liga skäl.

Resul­tat­re­ser­ver

14 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner får i en resul­tat­re­serv reser­vera medel som får använ­das för att en god eko­no­misk hus­håll­ning ska upp­nås.

Reser­ve­ring får göras med högst ett belopp som mot­sva­rar det lägsta av antingen den del av årets resul­tat eller den del av årets resul­tat efter balanskrav­sju­ste­ringar enligt 11 kap. 10 § lagen (2018:597) om kom­mu­nal bok­fö­ring och redo­vis­ning, som över­sti­ger
   1. en pro­cent av sum­man av skat­tein­täk­ter samt gene­rella stats­bi­drag och utjäm­ning, eller
   2. två pro­cent av sum­man av skat­tein­täk­ter samt gene­rella stats­bi­drag och utjäm­ning, om kom­mu­nen eller regi­o­nen har ett nega­tivt eget kapi­tal, inklu­sive ansvars­för­bin­del­sen för pen­sions­för­plik­tel­ser.

En reser­ve­ring får göras om resul­tat­re­ser­ven efter reser­ve­ringen upp­går till ett belopp som mot­sva­rar högst fem pro­cent av sum­man av skat­tein­täk­ter samt gene­rella stats­bi­drag och utjäm­ning. Lag (2023:642).

Utgifts­be­slut under bud­getå­ret

15 §   Om full­mäk­tige beslu­tar om en utgift under löpande bud­getår, ska beslu­tet också inne­fatta en anvis­ning om hur utgif­ten ska finan­sie­ras.

Delårs­rap­port

16 §   Full­mäk­tige ska behandla minst en delårs­rap­port som upp­rät­tats enligt 13 kap. 1 § lagen (2018:597) om kom­mu­nal bok­fö­ring och redo­vis­ning.

Sty­rel­sen ska inom två måna­der efter utgången av den period av räken­skaps­å­ret som delårs­rap­por­ten omfat­tar över­lämna delårs­rap­por­ten till full­mäk­tige och revi­so­rer.
Lag (2018:600).

Räken­ska­per

17 §   Sty­rel­sen och övriga nämn­der ska fort­lö­pande föra räken­ska­per över de medel som de för­val­tar.

18 §   Sty­rel­sen bestäm­mer när övriga nämn­der senast ska redo­visa sin medels­för­valt­ning under före­gå­ende bud­getår till sty­rel­sen.

Års­re­do­vis­ning

19 §   När sty­rel­sen har fått övriga nämn­ders redo­vis­ningar, ska den upp­rätta en års­re­do­vis­ning.

20 §   Års­re­do­vis­ningen ska läm­nas över till full­mäk­tige och revi­so­rerna sna­rast möj­ligt och senast den 15 april året efter det år som redo­vis­ningen avser.

21 §   Års­re­do­vis­ningen ska god­kän­nas av full­mäk­tige. Det ska ske innan full­mäk­tige beslu­tar om ansvars­fri­het enligt 5 kap. 24 §.

För­bud mot pant­sätt­ning

22 §   Kom­mu­ner och regi­o­ner får inte upp­låta panträtt i sin egen­dom till säker­het för en ford­ran.

Vid för­värv av egen­dom får de dock överta betal­nings­an­sva­ret för lån som tidi­gare har tagits upp mot säker­het av panträtt i egen­do­men. Lag (2019:835).

Under­rät­telse om skat­te­sats

23 §   Bestäm­mel­ser om skyl­dig­het för sty­rel­sen att under­rätta vissa myn­dig­he­ter om skat­te­sat­sen och om avgifts­sat­sen för begrav­nings­av­gif­ten finns i lagen (1965:269) med sär­skilda bestäm­mel­ser om kom­muns och annan menig­hets utde­bi­te­ring av skatt, m.m.

Bestäm­mel­ser om kom­mu­nal redo­vis­ning

24 §   Bestäm­mel­ser om bok­fö­ring och års­re­do­vis­ning finns i lagen (2018:597) om kom­mu­nal bok­fö­ring och redo­vis­ning.
Lag (2018:600).


12 kap. Revi­sion

Revi­so­rer­nas upp­gif­ter

1 §   Revi­so­rerna grans­kar årli­gen i den omfatt­ning som föl­jer av god revi­sions­sed all verk­sam­het som bedrivs inom nämn­der­nas eller full­mäk­ti­ge­be­red­ning­ar­nas verk­sam­hets­om­rå­den. De grans­kar på samma sätt, genom de revi­so­rer eller lek­man­na­re­vi­so­rer som utsetts i juri­diska per­so­ner enligt 10 kap. 2-6 §§, även verk­sam­he­ten i de juri­diska per­so­nerna.

Revi­so­rerna prö­var om verk­sam­he­ten sköts på ett ända­måls­en­ligt och från eko­no­misk syn­punkt till­freds­stäl­lande sätt, om räken­ska­perna är rätt­vi­sande och om den interna kon­trol­len som görs inom nämn­derna är till­räck­lig.

Om revi­so­rerna i sin gransk­ning fin­ner att det före­lig­ger miss­tanke om att brott av för­mö­gen­hets­rätts­lig karak­tär för­ö­vats eller om att all­män för­valt­nings­dom­stols avgö­rande åsi­do­satts, ska de anmäla för­hål­lan­det till berörd nämnd. Om nämn­den efter en sådan anmä­lan inte vid­tar åtgär­der utan oskä­ligt dröjs­mål, är revi­so­rerna skyl­diga att rap­por­tera det till full­mäk­tige. Revi­so­rerna får dock avstå från att anmäla miss­tanke om brott till full­mäk­tige om nämn­den fun­nit att det inte före­lig­ger en sådan miss­tanke.

2 §   Revi­so­rerna ska bedöma om resul­ta­ten i den delårs­rap­port som enligt 11 kap. 16 § ska behand­las av full­mäk­tige och års­re­do­vis­ningen är för­en­liga med de mål full­mäk­tige beslu­tat. Revi­so­rer­nas skrift­liga bedöm­ning ska läm­nas till full­mäk­tige inför behand­lingen av delårs­rap­por­ten och års­re­do­vis­ningen.

3 §   Revi­so­rer­nas gransk­ning omfat­tar inte ären­den som avser myn­dig­hets­ut­öv­ning mot någon enskild i andra fall än
   1. när hand­lägg­ningen av sådana ären­den har vål­lat kom­mu­nen eller regi­o­nen eko­no­misk för­lust,
   2. när gransk­ningen gäl­ler hur nämn­derna verk­stäl­ler egna gyn­nande beslut enligt lagen (1993:387) om stöd och ser­vice till vissa funk­tions­hind­rade och soci­al­tjänst­la­gen (2001:453),
   3. när gransk­ningen gäl­ler hur nämn­derna verk­stäl­ler avgö­ran­den av all­männa för­valt­nings­dom­sto­lar, eller
   4. när gransk­ningen sker från all­männa syn­punk­ter.
Lag (2019:835).

Val av revi­so­rer

4 §   Under de år då val av full­mäk­tige har hål­lits i hela lan­det ska nyvalda full­mäk­tige välja revi­so­rer för gransk­ning av verk­sam­he­ten under de fyra föl­jande åren.

5 §   Vid en sam­lad revi­sion av hela verk­sam­he­ten ska minst fem revi­so­rer väl­jas.

Vid en sär­skild revi­sion för gransk­ning av en viss eller vissa nämn­ders verk­sam­het ska minst fem revi­so­rer väl­jas för varje nämnd eller grupp av nämn­der.

6 §   Om en revi­sor avgår under man­dat­ti­den får full­mäk­tige hålla fyll­nads­val för åter­sto­den av denna tid.

Revi­so­rer­nas ställ­ning

7 §   Varje revi­sor full­gör sitt upp­drag själv­stän­digt.

Sak­kun­nigt biträde

8 §   Revi­so­rerna ska i sin gransk­ning biträ­das av sak­kun­niga som de själva väl­jer och anli­tar i den omfatt­ning som behövs för att full­göra gransk­ningen enligt god revi­sions­sed.

Lek­man­na­re­vi­so­rer som utses med stöd av 10 kap. 3 och 4 §§ ska i sin gransk­ning biträ­das av sak­kun­niga som de själva väl­jer och anli­tar i den omfatt­ning som behövs för att full­göra upp­dra­get enligt god sed vid detta slag av gransk­ning.

De sak­kun­niga ska ha den insikt och erfa­ren­het av kom­mu­nal verk­sam­het som fordras för att kunna full­göra upp­dra­get.

Revi­so­rer­nas rätt till infor­ma­tion

9 §   Nämn­derna, full­mäk­ti­ge­be­red­ning­arna, de enskilda leda­mö­terna och ersät­tarna i dessa, samt de anställda är skyl­diga att lämna revi­so­rerna de upp­lys­ningar som behövs för revi­sions­ar­be­tet.

De ska också ge revi­so­rerna till­fälle att när som helst inven­tera de till­gångar som nämn­derna eller full­mäk­ti­ge­be­red­ning­arna har hand om och ta del av de räken­ska­per och andra hand­lingar som berör deras verk­sam­het.

Revi­so­rer­nas för­valt­ning

10 §   Revi­so­rerna sva­rar själva för den för­valt­ning som har sam­band med revi­sions­upp­dra­get, om inte full­mäk­tige bestäm­mer något annat.

11 §   De beslut som revi­so­rerna fat­tar om sin för­valt­ning och om jäv ska tas upp i pro­to­koll.

Bestäm­mel­serna i 5 kap. 65-67 och 69 §§ och 8 kap. 12 § om hur pro­to­kol­let ska föras, pro­to­kol­lets inne­håll, juste­ring av pro­to­kol­let och hur juste­ringen ska till­kän­na­ges, ska tilläm­pas också på revi­so­rer­nas pro­to­koll.

Revi­sions­be­rät­telse

12 §   Revi­so­rerna ska varje år till full­mäk­tige lämna en berät­telse med redo­gö­relse för resul­ta­tet av den revi­sion som avser verk­sam­he­ten under det före­gå­ende bud­getå­ret. De sak­kun­ni­gas rap­por­ter ska bifo­gas revi­sions­be­rät­tel­sen.

Gransk­nings­rap­port enligt 10 kap. 5 § aktie­bo­lags­la­gen (2005:551) som har läm­nats för ett aktie­bo­lag som avses i 10 kap. 2 § ska också bifo­gas revi­sions­be­rät­tel­sen.

Revi­sions­be­rät­tel­sen för sådana kom­munal­för­bund som kom­mu­nen eller regi­o­nen ingår i ska också bifo­gas revi­so­rer­nas berät­telse utom i det fall som avses i 9 kap. 13 §. Vidare ska revi­sions­be­rät­tel­sen för aktie­bo­lag, han­dels­bo­lag, eko­no­misk för­e­ning och stif­telse till vil­ken kom­mu­nen eller regi­o­nen läm­nat över sköt­seln av en kom­mu­nal ange­lä­gen­het enligt 10 kap. 2-6 §§ bifo­gas revi­sions­be­rät­tel­sen. Lag (2019:835).

13 §   Anmärk­ningar får rik­tas mot
   1. nämn­der och full­mäk­ti­ge­be­red­ningar, och
   2. de enskilda för­tro­en­de­valda i sådana organ.

Anled­ningen till anmärk­ningen ska anges i revi­sions­be­rät­tel­sen.

Revi­sions­be­rät­tel­sen ska också inne­hålla ett sär­skilt utta­lande om huruvida ansvars­fri­het till­styrks eller inte.

Jäv

14 §   I fråga om jäv för en revi­sor ska bestäm­mel­serna i 6 kap. 28 § om jäv tilläm­pas.

15 §   Från jäv ska bort­ses när frå­gan om opar­tisk­het uppen­bar­li­gen sak­nar bety­delse.

16 §   En revi­sor som är jävig i ett ärende får inte delta eller när­vara vid behand­lingen av ären­det. Revi­sorn får dock vidta åtgär­der som inte någon annan kan utföra utan att behand­lingen för­se­nas avse­värt.

En revi­sor som kän­ner till en omstän­dig­het som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne ska själv­mant uppge det.

Har det upp­kom­mit en fråga om jäv mot någon av revi­so­rerna ska de gemen­samt och sna­rast besluta i jävs­frå­gan. Den som jävet gäl­ler får delta i pröv­ningen av jävs­frå­gan endast om revi­so­rerna annars inte är besluts­föra och någon annan inte kan till­kal­las utan oläg­ligt upp­skov.

17 §   Ett beslut om jäv får över­kla­gas endast i sam­band med över­kla­gande av det beslut genom vil­ket ären­det avgörs.

Revi­sions­reg­le­mente

18 §   Full­mäk­tige får anta ett reg­le­mente om revi­sio­nen.


13 kap. Lag­lig­hets­pröv­ning

Vem som får över­klaga

1 §   Varje med­lem av en kom­mun eller en region har rätt att få lag­lig­he­ten av kom­mu­nens eller regi­o­nens beslut prö­vad genom att över­klaga beslu­tet till för­valt­nings­rät­ten.

Lag­lig­he­ten av en gemen­sam nämnds beslut får över­kla­gas på samma sätt av varje med­lem av de sam­ver­kande kom­mu­nerna och regi­o­nerna.

Lag­lig­he­ten av ett kom­munal­för­bunds beslut får över­kla­gas på samma sätt av varje med­lem av de kom­mu­ner eller regi­o­ner som ingår i kom­munal­för­bun­det samt av för­bunds­med­lem­marna.
Lag (2019:835).

Vilka beslut som får över­kla­gas

2 §   Föl­jande beslut får över­kla­gas:
   1. beslut av full­mäk­tige eller den beslu­tande för­sam­lingen i ett kom­munal­för­bund,
   2. beslut av en nämnd eller ett parts­sam­man­satt organ, om beslu­tet inte är av rent för­be­re­dande eller rent verk­stäl­lande art,
   3. beslut av för­bunds­sty­rel­sen eller en annan nämnd eller ett parts­sam­man­satt organ i ett kom­munal­för­bund, om beslu­tet inte är av rent för­be­re­dande eller rent verk­stäl­lande art, och
   4. sådana beslut av revi­so­rerna som avses i 12 kap. 11 §.

3 §   Bestäm­mel­serna i detta kapi­tel gäl­ler inte om det i lag eller annan för­fatt­ning finns sär­skilda bestäm­mel­ser om över­kla­gande.

Hur beslu­ten över­kla­gas

4 §   Ett beslut över­kla­gas skrift­ligt.

I över­kla­gan­det ska kla­gan­den ange vil­ket beslut som över­kla­gas och de omstän­dig­he­ter som över­kla­gan­det grun­das på.

Över­kla­gan­det ska ges in till för­valt­nings­rät­ten.

Tiden för över­kla­gande

5 §   Över­kla­gan­det ska ha kom­mit in till för­valt­nings­rät­ten inom tre vec­kor från den dag då det till­kän­na­gavs på kom­mu­nens, regi­o­nens eller kom­munal­för­bun­dets anslags­tavla att pro­to­kol­let över beslu­tet juste­rats. Tiden för över­kla­gande av en gemen­sam nämnds beslut räk­nas från det att till- kän­na­gi­van­det skett på anslags­tav­lorna i samt­liga sam­ver­kande kom­mu­ner och regi­o­ner.

Till­kän­na­gi­van­det av pro­to­koll­sju­ste­ringen måste fin­nas på anslags­tav­lan under hela över­kla­gan­de­ti­den för att tiden ska löpa ut. Lag (2019:835).

6 §   Om över­kla­gan­det före över­kla­gan­de­ti­dens utgång har kom­mit in till kom­mu­nen, regi­o­nen eller kom­munal­för­bun­det i stäl­let för till för­valt­nings­rät­ten, ska över­kla­gan­det ändå prö­vas. Det­samma gäl­ler när över­kla­gan­det av en gemen­sam nämnds beslut kom­mit in till någon av de sam­ver­kande kom­mu­nerna eller regi­o­nerna. Lag (2019:835).

Grun­der för upp­hä­vande av beslu­ten

7 §   Vid pröv­ningen av över­kla­gan­det får dom­sto­len inte beakta andra omstän­dig­he­ter än sådana som kla­gan­den har hän­vi­sat till före över­kla­gan­de­ti­dens utgång.

8 §   Ett över­kla­gat beslut ska upp­hä­vas, om
   1. det inte har kom­mit till på lag­ligt sätt,
   2. beslu­tet rör något som inte är en ange­lä­gen­het för kom­mu­nen eller regi­o­nen,
   3. det organ som har fat­tat beslu­tet inte har haft rätt att göra det, eller
   4. beslu­tet annars stri­der mot lag eller annan för­fatt­ning.

Första styc­ket 3 och 4 gäl­ler inte beslut enligt 11 kap. 5 § andra och tredje styc­kena samt 12 och 13 §§ och beslut om att använda medel från en resul­tat­re­serv enligt 14 §.

Dom­sto­len får inte ersätta det över­kla­gade beslu­tet med något annat beslut. Lag (2023:642).

9 §   Om ett fel har sak­nat bety­delse för ären­dets utgång, behö­ver beslu­tet inte upp­hä­vas. Det­samma gäl­ler om beslu­tet har för­lo­rat sin bety­delse till följd av senare inträf­fade för­hål­lan­den.

Hand­lägg­ningen i dom­stol

10 §   Vid tillämp­ningen av för­valt­nings­pro­cess­la­gen (1971:291) ska kom­mu­nen, regi­o­nen, den gemen­samma nämn­den eller kom­munal­för­bun­det anses som part. Lag (2019:835).

11 §   Ett före­läg­gande enligt 5 § för­valt­nings­pro­cess­la­gen (1971:291) får inte gälla sådana bris­ter som består i att det i över­kla­gan­det inte anges de omstän­dig­he­ter som över­kla­gan­det grun­das på.

Bestäm­mel­sen i 29 § för­valt­nings­pro­cess­la­gen om rätt att utan yrkande besluta till det bättre för enskild ska inte tilläm­pas.

12 §   Bestäm­mel­ser om hur för­valt­nings­rät­tens beslut över­kla­gas finns i för­valt­nings­pro­cess­la­gen (1971:291).

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.

13 §   Om för­valt­nings­rät­tens eller kam­mar­rät­tens beslut har gått kla­gan­den emot, får endast kla­gan­den över­klaga beslu­tet.

Om för­valt­nings­rät­ten eller kam­mar­rät­ten har upp­hävt ett beslut eller för­bju­dit att det verk­ställs, får dom­sto­lens beslut över­kla­gas av kom­mu­nen eller regi­o­nen och av deras med­lem­mar.

Om för­valt­nings­rät­ten eller kam­mar­rät­ten har upp­hävt ett beslut av ett kom­munal­för­bund eller en gemen­sam nämnd eller för­bju­dit att det verk­ställs, får dom­sto­lens beslut över­kla­gas av för­bun­det eller av nämn­den, lik­som av varje kom­mun och region som är med­lem i för­bun­det eller sam­ver­kar i nämn­den och av deras med­lem­mar. Lag (2019:835).

När beslut får verk­stäl­las

14 §   Ett beslut som kan över­kla­gas enligt detta kapi­tel får verk­stäl­las innan det fått laga kraft om inte sär­skilda skäl talar mot det. Vid bedöm­ningen ska sär­skild hän­syn tas till om verk­stäl­lig­he­ten av beslu­tet kom­mer att kunna rät­tas.

Rät­telse av verk­ställda beslut

15 §   Om ett beslut har upp­hävts genom ett avgö­rande som fått laga kraft och om beslu­tet redan har verk­ställts, ska det organ som har fat­tat beslu­tet se till att verk­stäl­lig­he­ten av det rät­tas i den utsträck­ning som det är möj­ligt. Ett beslut om rät­telse ska med­de­las utan oskä­ligt dröjs­mål.


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

2017:725
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2018.
   2. Bestäm­mel­serna i 4 kap. 5 § 1 om att en revi­sor inte är val­bar till leda­mot eller ersät­tare i full­mäk­tige och bestäm­mel­serna i 6 kap. 16 § första styc­ket om anta­let ersät­tare i sty­rel­sen tilläm­pas första gången efter det att det första ordi­na­rie valet efter ikraft­trä­dan­det har hål­lits i lan­det.
   3. Genom lagen upp­hävs
      a) kom­mu­nal­la­gen (1991:900), och
      b) lagen (1970:462) om vissa anslag på kom­muns anslags­tavla.
   4. Den upp­hävda kom­mu­nal­la­gen gäl­ler fort­fa­rande för över­kla­gande av beslut som har till­kän­na­getts före ikraft­trä­dan­det.
   5. Fram till dess att det första ordi­na­rie valet efter ikraft­trä­dan­det har hål­lits i lan­det gäl­ler den upp­hävda kom­mu­nal­la­gen i fråga om
      a) sådana under­ställda nämn­der som full­mäk­tige beslu­tat om före ikraft­trä­dan­det, och
      b) bestäm­mel­serna om att full­mäk­tige får före­skriva att en lokal nämnd inte får väcka ären­den i full­mäk­tige.

2022:638
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2022.
   2. Bestäm­mel­serna i 6 kap. 20 § i den äldre lydel­sen gäl­ler fort­fa­rande för leda­mö­ter som valts före ikraft­trä­dan­det.
   3. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för över­kla­gande av beslut som har med­de­lats eller till­kän­na­getts före ikraft­trä­dan­det.

2023:642
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2024.
   2. Lagen tilläm­pas första gången för räken­skaps­å­ret 2024.
   3. En kom­mun eller en region som vid ikraft­trä­dan­det har en sådan resul­tat­ut­jäm­nings­re­serv som avses i 11 kap. 14 § i den äldre lydel­sen får ha kvar resul­tat­ut­jäm­nings­re­ser­ven till utgången av 2033, då kvar­va­rande medel upp­lö­ses i eget kapi­tal. Rikt­lin­jerna för god eko­no­misk hus­håll­ning enligt 11 kap. 1 § ska omfatta även han­te­ringen av resul­tat­ut­jäm­nings­re­ser­ven. I fråga om använd­ning av medel från en resul­tat­ut­jäm­nings­re­serv gäl­ler fort­fa­rande 11 kap. 14 § första styc­ket och 13 kap. 8 § i den äldre lydel­sen.
   4. Undan­tag från 11 kap. 5 § andra styc­ket får göras även i den utsträck­ning som medel från en resul­tat­ut­jäm­nings­re­serv tas i anspråk enligt 11 kap. 14 § första styc­ket i den äldre lydel­sen.