Bötes­verk­stäl­lig­hets­lag (1979:189)

All­männa bestäm­mel­ser

1 §   Bötes­straff verk­ställs genom upp­börd eller indriv­ning. Rege­ringen bestäm­mer i vil­ken utsträck­ning upp­börd ska ske.

Lagens bestäm­mel­ser om böter gäl­ler också vite. Bestäm­mel­serna i 1-6, 12 och 13 §§ gäl­ler dess­utom sådant själv­stän­digt för­ver­kande och sådan sär­skild rätts­ver­kan av brott som inne­fat­tar betal­nings­skyl­dig­het. Vad som sägs i lagen om dom gäl­ler även beslut. Lag (2024:1189).

2 §   Upp­börd av böter sker så snart dom, straf­fö­re­läg­gande eller före­läg­gande av ord­nings­bot har med­de­lats. Indriv­ning får där­e­mot ej ske för­rän domen har vun­nit laga kraft eller före­läg­gan­det har god­känts.

Utan hin­der av att dom eller före­läg­gande ej har med­de­lats får den miss­tänkte betala för­skott på böter som kan komma att åläg­gas honom.
Rege­ringen eller myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer med­de­lar när­mare före­skrif­ter om sådan för­skotts­be­tal­ning.

3 §   Om verk­stäl­lig­het utom­lands av här i lan­det ålagt bötes­straff finns sär­skilda bestäm­mel­ser.

Upp­börd

4 §   Upp­börd sker genom att den böt­fällde fri­vil­ligt erläg­ger betal­ning till myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer. Influ­tet belopp avräk­nas på de böter som får antas vara avsedda med betal­ningen.

Som upp­börd anses även att medel, som har beta­lats som för­skott på böter, tas i anspråk för betal­ning av dessa.

5 §   Upp­kom­mer över­skott vid upp­börd, får det avräk­nas på andra böter som den böt­fällde är skyl­dig att betala. I den mån avräk­ning ej sker, skall över­skott åter­be­ta­las.

Endast över­skott som upp­går till minst fem­tio kro­nor skall åter­be­ta­las. Belop­pet skall avrun­das till när­maste lägre hela kron­tal. Lag (2001:356).

Indriv­ning

6 §   Om upp­börd inte skall ske eller om upp­börd inte har lett till full betal­ning, skall böterna läm­nas för indriv­ning. Rege­ringen får före­skriva att indriv­ning inte behö­ver begä­ras för ett ringa belopp.

Bestäm­mel­ser om indriv­ning finns i lagen (1993:891) om indriv­ning av stat­liga ford­ringar m.m. Lag (1993:902).

7 §   har upp­hävts genom lag (1993:902).

8 §   har upp­hävts genom lag (1985:148).

9 §   har upp­hävts genom lag (1993:902).

10 §   har upp­hävts genom lag (1993:902).

11 §   har upp­hävts genom lag (1993:902).

12 §   Skulle indriv­ning av böter vara till syn­ner­ligt men för den böt­fällde eller någon som är bero­ende av honom för sin för­sörj­ning, kan kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten för­ordna att vidare verk­stäl­lig­het ej skall äga rum. Sådant för­ord­nande får ej med­de­las, om det är påkal­lat från all­män syn­punkt att indriv­ningen fort­går.

13 §   Åkla­ga­ren i den ort där den böt­fällde finns får över­klaga ett för­ord­nande av Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten enligt 12 § till tings­rät­ten i samma ort. Över­kla­gan­det skall ha kom­mit in till Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten inom tre vec­kor från den dag då åkla­ga­ren fick del av beslu­tet. Vid över­kla­gande gäl­ler i övrigt lagen (1996:242) om dom­stol­sä­ren­den. Vid hand­lägg­ningen av ären­det består tings­rät­ten av en lag­fa­ren domare. Om det finns sär­skilda skäl med hän­syn till ären­dets beskaf­fen­het, får tings­rät­ten dock bestå av en lag­fa­ren domare och tre nämn­de­män.

Kro­no­fog­de­myn­dig­he­tens beslut att inte med­dela för­ord­nande enligt 12 § får inte över­kla­gas. Den böt­fällde får dock begära pröv­ning av beslu­tet i sam­band med kla­gan över utmät­ning.
Lag (2006:695).

14 §   Har beslut om för­vand­lings­straff för obe­talda böter med­de­lats, får dessa böter ej indri­vas. Intill dess för­vand­lings­straf­fet har till fullo verk­ställts eller bort­fal­lit får dock betal­ning för böterna tas emot, om den avser hela det bötes­be­lopp som är obe­talt. Lag (1983:352).

För­vand­ling av böter

15 §   Om böter inte har kun­nat dri­vas in och det beror på trots från den böt­fällde, ska böterna på talan av åkla­gare för­vand­las till fäng­else. Bötes­för­vand­ling ska också ske om det av sär­skilda skäl är moti­ve­rat från all­män syn­punkt.

Om den böt­fällde, när för­vand­lings­straf­fet ska beslu­tas, är skyl­dig att betala även andra böter än sådana som avses i första styc­ket, ska också dessa böter för­vand­las.

För­vand­lings­straf­fet ska bestäm­mas till fäng­else i lägst fjor­ton dagar och högst tre måna­der. Lag (2020:1074).

16 §   Mål om för­vand­ling av böter tas upp av tings­rät­ten i den ort där den böt­fällde finns eller av den tings­rätt som har hand­lagt det mål, i vil­ket bötes­straf­fet eller, om det är fråga om flera sådana straff, något av dem har ådömts. Har bötes­straf­fet eller vid flera straff något av dem bestämts genom straf­fö­re­läg­gande eller genom före­läg­gande av ord­nings­bot, kan målet tas upp även av den tings­rätt hos vil­ken åtal skulle ha kun­nat väc­kas. Lag (1983:352).

17 §   I mål om bötes­för­vand­ling skall tings­rät­ten vid avgö­rande av saken bestå av en lag­fa­ren domare och nämn­de­män. Åkla­ga­ren och den böt­fällde skall kal­las till för­hand­ling inför rät­ten. Om den böt­fällde inte instäl­ler sig, får målet ändå avgö­ras, såvida till­freds­stäl­lande utred­ning finns i saken.

Rät­tens avgö­rande av saken sker genom beslut.

Ett beslut vari­ge­nom rät­ten har läm­nat en ansö­kan om för­vand­ling utan bifall utgör inte hin­der för att en sådan ansö­kan tas upp på nytt beträf­fande samma böter, om nya för­hål­lan­den ger anled­ning till det.

I övrigt skall i tillämp­liga delar gälla vad som är före­skri­vet beträf­fande mål om all­mänt åtal. Lag (1983:380).

18 §   Om den böt­fällde sedan för­vand­ling av böterna har beslu­tats beta­lar hela bötes­be­lop­pet, bort­fal­ler för­vand­lings­straf­fet till den del det inte har verk­ställts. Beslut om detta med­de­las av Kri­mi­nal­vår­den. Lag (2005:976).

19 §   Har någon ålagts för­vand­lings­straff för böter och upp­kom­mer där­ef­ter fråga om för­vand­ling av andra böter, som har ålagts innan det först­nämnda straf­fet har bli­vit till fullo verk­ställt, skall vid det nya straf­fet bestäm­mande i möj­lig mån iakt­tas att straf­fen till­sam­mans inte över­sti­ger vad som skulle ha ålagts om böterna hade för­vand­lats sam­ti­digt. Rät­ten får i ett sådant fall för­ordna att det tidi­gare ådömda för­vand­lings­straf­fet skall avse även de andra böterna eller bestämma det nya straf­fet till kor­tare tid än som anges i 15 § tredje styc­ket.

Avser ett beslut om för­vand­ling böter som har ålagts innan ett tidi­gare för­vand­lings­straff har bör­jat verk­stäl­las och fram­går det inte av beslu­tet att det tidi­gare för­vand­lings­straf­fet har beak­tats, skall rät­ten, sedan beslu­ten har vun­nit laga kraft, efter anmä­lan av åkla­gare ompröva det beslut som har med­de­lats senast. Där­vid tilläm­pas första styc­ket. Lag (1983:352).

20 §   Om verk­stäl­lig­het av för­vand­lings­straff före­skrivs sär­skilt. Lag (1983:352).

21 §   /Upp­hör att gälla U:2025-​04-01 genom lag (2025:156)./ Ålagt för­vand­lings­straff bort­fal­ler, om beslu­tet inte har bör­jat verk­stäl­las inom tre år från det beslu­tet vann laga kraft. Lag (1983:352).

22 §   För­vand­ling av böter får ej ske av
   1. böter, som har ådömts för brott som enligt domen begåtts under påver­kan av en all­var­lig psy­kisk stör­ning,
   2. vite som har utdömts för under­lå­ten­het att full­göra dom eller beslut rörande saken i mål som har hand­lagts enligt lagen (1974:371) om rät­te­gången i arbets­tvis­ter.

Om hin­der i andra fall mot för­vand­ling av böter eller viten finns sär­skilda bestäm­mel­ser. Lag (1991:1140).

23 §   Ett beslut av hov­rät­ten i ett mål om bötes­för­vand­ling får inte över­kla­gas av enskild part. Hov­rät­ten får dock tillåta att beslu­tet över­kla­gas, om det finns sär­skilda skäl för en pröv­ning om till­stånd skall ges enligt 54 kap. 10 § första styc­ket 1 rät­te­gångs­bal­ken. Lag (1993:518).

Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1988:947

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1989. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler dock fort­fa­rande i fråga om böter som har ådömts före ikraft­trä­dan­det.

1989:359

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1989. Äldre bestäm­mel­ser tilläm­pas dock i fråga om hov­rätts beslut som med­de­lats före ikraft­trä­dan­det.

1991:1140
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1992.
   2. I fråga om böter som har ådömts för brott som begåtts före ikraft­trä­dan­det gäl­ler äldre bestäm­mel­ser fort­fa­rande.

2020:1074
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2021.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för bötes­straff som har dömts ut före ikraft­trä­dan­det.