Lag (1978:801) om inter­na­tio­nellt sam­ar­bete rörande kri­mi­nal­vård i fri­het

Utfär­dad:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1978:801
Depar­te­ment: Justi­tie­de­par­te­men­tet BIRS
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2025:155
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1978:801
Depar­te­ment/myn­dig­het: Justi­tie­de­par­te­men­tet BIRS
Utfär­dad: 1978-​11-30
Änd­rad: t.o.m. SFS

2025:155
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   Denna lag äger enligt för­ord­nande av rege­ringen tillämp­ning vid sam­ar­bete rörande kri­mi­nal­vård i fri­het med stat, som har till­trätt den euro­pe­iska kon­ven­tio­nen den 30 novem­ber 1964 rörande över­vak­ning av vill­kor­ligt dömda eller vill­kor­ligt fri­givna per­so­ner, eller annan stat, med vil­ken Sve­rige har ingått över­ens­kom­melse om sådant sam­ar­bete.

Om syn­ner­liga skäl före­lig­ger, kan rege­ringen för visst fall för­ordna att sam­ar­bete enligt lagen skall äga rum även om för­ord­nande som avses i första styc­ket ej har med­de­lats.

2 §   Sam­ar­bete enligt denna lag avser
   1. verk­stäl­lig­het i Sve­rige av
      a) utländsk brottsmåls­dom, vari­ge­nom den dömde har erhål­lit vill­kor­ligt anstånd med ådö­mande av straff eller verk­stäl­lig­het av fri­hets­straff eller på annat lik­nande sätt ålagts att under en prö­vo­tid undergå kri­mi­nal­vård i fri­het,
      b) utländsk brottsmåls­dom avse­ende fri­hets­be­rö­vande påföljd, sedan den dömde enligt beslut i den främ­mande sta­ten har fri­gi­vits vill­kor­ligt eller annars över­förts till kri­mi­nal­vård utom anstalt,
   2. verk­stäl­lig­het i främ­mande stat av
      a) svensk dom på skydds­till­syn,
      b) svensk dom på fäng­else, sedan den dömde enligt beslut här i lan­det har fri­gi­vits vill­kor­ligt.

Vad som före­skrivs i denna lag om utländsk brott­måls­dom gäl­ler även i fråga om annat avgö­rande i främ­mande stat som har med­de­lats efter rät­te­gång i brott­mål. Lag (1981:222).

3 §   Vid sam­ar­bete som anges i 2 § över­läm­nar den stat i vil­ken domen har med­de­lats åt den andra sta­ten att antingen anordna kri­mi­nal­vård i fri­het enligt domen (begrän­sad verk­stäl­lig­het) eller helt över­taga verk­stäl­lig­he­ten av denna (full­stän­dig verk­stäl­lig­het).
Verk­stäl­lig­het i Sve­rige av utländsk brott­måls­dom

All­männa bestäm­mel­ser

4 §    /Upp­hör att gälla U:2025-​04-01/ Verk­stäl­lig­het i Sve­rige av utländsk brott­måls­dom får ske endast efter fram­ställ­ning av den främ­mande sta­ten.

Fram­ställ­ningen får inte bifal­las
   1. om domen inte har fått laga kraft eller om påfölj­den inte får verk­stäl­las i den främ­mande sta­ten,
   2. om gär­ning som påfölj­den avser inte mot­sva­rar brott enligt svensk lag eller gär­nings­man­nen, om gär­ningen begåtts här i lan­det, på annan grund än som avses i 5 § 3 inte skulle ha kun­nat dömas till påföljd för brot­tet,
   3. om den dömde inte har eller tar hem­vist i Sve­rige,
   4. om verk­stäl­lig­het i Sve­rige skulle vara ofören­lig med grun­derna för rätts­ord­ningen här i lan­det eller annat väsent­ligt svenskt intresse,
   5. om dom i mål om ansvar för gär­ning som påfölj­den avser har med­de­lats här i lan­det eller här utfär­dat straf­fö­re­läg­gande eller före­läg­gande av ord­nings­bot för samma gär­ning har god­känts,
   6. om fråga om ansvar för gär­ning som påfölj­den avser har prö­vats i en annan stat än den som har gjort fram­ställ­ningen genom en dom som fått laga kraft och det där­för skulle ha fun­nits hin­der enligt 2 kap. 9 § brotts­bal­ken mot lag­fö­ring för gär­ningen här i lan­det,
   7. om gär­ning som påfölj­den avser utgör eller har sam­band med poli­tiskt brott eller utgör mili­tärt brott,
   8. om gär­ning som påfölj­den avser utgör fiska­liskt brott, såvida inte annat för­an­leds av över­ens­kom­melse mel­lan Sve­rige och den främ­mande sta­ten,
   9. om en tillämp­ning av 35 kap. 8-10 §§ brotts­bal­ken skulle inne­bära att påfölj­den bort­fal­lit,
   10. om verk­stäl­lig­het i Sve­rige i annat hän­se­ende än som förut har nämnts skulle strida mot den över­ens­kom­melse mel­lan Sve­rige och främ­mande stat som lig­ger till grund för fram­ställ­ningen. Lag (2021:1022).

4 §    /Trä­der i kraft I:2025-​04-01/ Verk­stäl­lig­het i Sve­rige av utländsk brott­måls­dom får ske endast efter fram­ställ­ning av den främ­mande sta­ten.

Fram­ställ­ningen får inte bifal­las
   1. om domen inte har fått laga kraft eller om påfölj­den inte får verk­stäl­las i den främ­mande sta­ten,
   2. om gär­ning som påfölj­den avser inte mot­sva­rar brott enligt svensk lag eller gär­nings­man­nen, om gär­ningen begåtts här i lan­det, på annan grund än som avses i 5 § 3 inte skulle ha kun­nat dömas till påföljd för brot­tet,
   3. om den dömde inte har eller tar hem­vist i Sve­rige,
   4. om verk­stäl­lig­het i Sve­rige skulle vara ofören­lig med grun­derna för rätts­ord­ningen här i lan­det eller annat väsent­ligt svenskt intresse,
   5. om dom i mål om ansvar för gär­ning som påfölj­den avser har med­de­lats här i lan­det eller här utfär­dat straf­fö­re­läg­gande eller före­läg­gande av ord­nings­bot för samma gär­ning har god­känts,
   6. om fråga om ansvar för gär­ning som påfölj­den avser har prö­vats i en annan stat än den som har gjort fram­ställ­ningen genom en dom som fått laga kraft och det där­för skulle ha fun­nits hin­der enligt 2 kap. 9 § brotts­bal­ken mot lag­fö­ring för gär­ningen här i lan­det,
   7. om gär­ning som påfölj­den avser utgör eller har sam­band med poli­tiskt brott eller utgör mili­tärt brott,
   8. om gär­ning som påfölj­den avser utgör fiska­liskt brott, såvida inte annat för­an­leds av över­ens­kom­melse mel­lan Sve­rige och den främ­mande sta­ten,
   9. om verk­stäl­lig­het i Sve­rige i annat hän­se­ende än som förut har nämnts skulle strida mot den över­ens­kom­melse mel­lan Sve­rige och den främ­mande stat som lig­ger till grund för fram­ställ­ningen. Lag (2025:155).

5 §   Fram­ställ­ningen kan avslås
   1. om gär­ning som påfölj­den avser omfat­tas av här i lan­det väckt åtal, utfär­dat straf­fö­re­läg­gande eller före­läg­gande av ord­nings­bot eller med­de­lat beslut att åtal ej skall väc­kas eller full­föl­jas,
   2. om domen har med­de­lats utan att den dömde har varit per­son­li­gen när­va­rande vid för­hand­ling i saken inför dom­stol,
   3. om den dömde vid tiden för brot­tet ej hade fyllt fem­ton år,
   4. om domen av annat skäl än som förut har angi­vits måste anses ofören­lig med prin­ci­perna för tillämp­ning av svensk straff­lag,
   5. om det med hän­syn till omstän­dig­he­terna i det sär­skilda fal­let är lämp­li­gast att verk­stäl­lig­het här i lan­det anord­nas enligt annan i 3 § angi­ven sam­ar­bets­form än som avses i fram­ställ­ningen.

6 §   Avser den utländska domen två eller flera brott och före­lig­ger hin­der mot verk­stäl­lig­het såvitt avser något eller några av dem, får fram­ställ­ningen bifal­las såvitt avser övriga brott endast om
   1. i domen eller fram­ställ­ningen har angi­vits vil­ken del av påfölj­den som avser detta eller dessa brott, eller
   2. det är uppen­bart att det eller de brott, beträf­fande vilka hin­der mot verk­stäl­lig­het före­lig­ger, har varit utan nämn­värd bety­delse för påföljds­be­stäm­ningen i den främ­mande sta­ten.

7 §   Fram­ställ­ning om verk­stäl­lig­het inges till Justi­tie­de­par­te­men­tet.

Fin­ner rege­ringen uppen­bart att fram­ställ­ningen ej gäl­ler utländsk brott­måls­dom som avses i 2 § 1 eller att hin­der mot verk­stäl­lig­het möter enligt 4 § andra styc­ket 1-6 eller 9, skall fram­ställ­ningen ome­del­bart avslås.

Rege­ringen prö­var om fram­ställ­ningen skall avslås på grund av för­hål­lande som avses i 4 § andra styc­ket 7, 8 eller 10 eller 5 § 5.
Rege­ringen kan avslå fram­ställ­ningen, om det är uppen­bart att för­hål­lande som avses i 5 § 1-4 före­lig­ger. Lag (2000:572).

Begrän­sad verk­stäl­lig­het

8 §   Fram­ställ­ning om begrän­sad verk­stäl­lig­het här i lan­det av utländsk brott­måls­dom skall, om rege­ringen inte avslår fram­ställ­ningen, över­läm­nas till Kri­mi­nal­vår­den för hand­lägg­ning.
Lag (2005:975).

9 §   Kri­mi­nal­vår­den prö­var om annat hin­der mot verk­stäl­lig­het före­lig­ger än som avses i 4 § andra styc­ket 7, 8 eller 10 eller 5 § 5. Lag (2005:975).

10 §   Fin­ner Kri­mi­nal­vår­den att det inte finns något som hind­rar verk­stäl­lig­het, beslu­tar myn­dig­he­ten att kri­mi­nal­vård i fri­het skall anord­nas här i lan­det. I beslu­tet skall det anges var verk­stäl­lig­he­ten skall hand­läg­gas. Lag (2005:975).

11 §   En före­skrift om prö­vo­tid för den dömde och om vad som ska gälla för honom eller henne under denna tid, som föl­jer av domen eller ett sär­skilt beslut som under prö­vo­ti­den har med­de­lats i den främ­mande sta­ten, gäl­ler här i lan­det om mot­sva­rande före­skrift skulle ha kun­nat med­de­las eller annars skulle ha kun­nat gälla enligt svensk lag. Om så inte är fal­let, ska före­skrif­ten jäm­kas av Kri­mi­nal­vår­den. Jämk­ningen får inte inne­bära att före­skrif­ten skärps. Lag (2021:445).

12 §   Om inget annat föl­jer av domen eller ett sär­skilt beslut som har med­de­lats i den främ­mande sta­ten ska den dömde under prö­vo­ti­den stå under över­vak­ning. Bedöms över­vak­ningen inte längre vara nöd­vän­dig ska den upp­höra. Så länge prö­vo­ti­den varar får den dömde, när det finns skäl till det, på nytt stäl­las under över­vak­ning. Beslut i fråga om över­vak­ning fat­tas av Kri­mi­nal­vår­den.

Med­de­las i den främ­mande sta­ten beslut som inne­bär att kri­mi­nal­vår­den i fri­het ska upp­höra, gäl­ler beslu­tet här.
Lag (2021:445).

13 §   I fråga om kri­mi­nal­vår­den under prö­vo­ti­den tilläm­pas 26 kap. 11, 13-18 §§ och 19 § första styc­ket brotts­bal­ken.

En före­skrift eller ett beslut enligt 26 kap. 16 eller 17 § brotts­bal­ken får inte inne­bära en skärp­ning i för­hål­lande till vad som bestämts i den främ­mande sta­ten. Lag (2021:445).

14 §   Om den främ­mande sta­ten begär upp­lys­ning om hur den dömde har skött sig under prö­vo­ti­den, ska Kri­mi­nal­vår­den lämna upp­lys­ning om detta.

Om den dömde begår ett nytt brott och under prö­vo­ti­den döms av svensk dom­stol för brot­tet till påföljd som avses i 3 § första styc­ket 1 eller 2 lagen (1998:620) om belast­nings­re­gis­ter, ska Kri­mi­nal­vår­den under­rätta den främ­mande sta­ten om domen.

Om den dömde i annat fall än som avses i andra styc­ket all­var­ligt har åsi­do­satt sina skyl­dig­he­ter och Kri­mi­nal­vår­den bedö­mer att det finns anled­ning för den främ­mande sta­ten att besluta om åtgärd med anled­ning av påfölj­den, ska Kri­mi­nal­vår­den anmäla detta till den sta­ten. Lag (2021:445).

Full­stän­dig verk­stäl­lig­het

15 §   Fram­ställ­ning om full­stän­dig verk­stäl­lig­het här i lan­det av utländsk brott­måls­dom skall, om rege­ringen inte avslår fram­ställ­ningen, över­läm­nas till riks­å­kla­ga­ren för hand­lägg­ning.

16 §   Sedan fram­ställ­ningen om verk­stäl­lig­het har över­läm­nats till riks­å­kla­ga­ren, gör denne hos rät­ten ansö­kan om dess pröv­ning av fram­ställ­ningen. Rörande sakens hand­lägg­ning gäl­ler i tillämp­liga delar vad som är före­skri­vet om brott­mål i all­män­het, om annat ej föl­jer av denna lag. Rät­tens avgö­rande av saken sker genom dom.

Vid för­hand­ling i målet skall den dömde höras per­son­li­gen, om han begär det. Är den dömde berö­vad fri­he­ten i den stat där domen har med­de­lats, får dock för­hand­ling äga rum i hans från­varo, även om han har begärt att bli hörd per­son­li­gen.

17 §   I mål som avses i 16 § prö­var rät­ten om annat hin­der mot verk­stäl­lig­het möter än som avses i 4 § andra styc­ket 7, 8 eller 10 eller 5 § 5.

Ny pröv­ning av frå­gan huruvida den dömde är skyl­dig till brot­tet får ej ske i målet.

18 §   Fin­ner rät­ten hin­der ej möta mot verk­stäl­lig­het här i lan­det, skall rät­ten bestämma ny påföljd enligt svensk lag för brott som avses i fram­ställ­ningen. Den nya påfölj­den får dock ej inne­bära att den dömde berö­vas fri­he­ten. Ej hel­ler får påfölj­den bestäm­mas till enbart böter.
Detta gäl­ler även om annan påföljd än böter ej enligt svensk lag kan följa på mot­sva­rande brott.

Har för­hand­ling i saken enligt 16 § andra styc­ket andra meningen ägt rum i den döm­des från­varo, får ny påföljd ej bestäm­mas för­rän den dömde har varit i till­fälle att bli per­son­li­gen hörd.

19 §   Laga dom­stol i mål som avses i 16 § är Stock­holms tings­rätt.
Ansö­kan får dock upp­ta­gas även av den rätt, där den dömde skall svara i tvis­te­mål i all­män­het, eller rät­ten i den ort, där den dömde mera var­ak­tigt uppe­hål­ler sig, om rät­ten med hän­syn till utred­ningen samt kost­na­der och andra omstän­dig­he­ter fin­ner det lämp­ligt.

20 §   Undan­röjs vill­kor­lig dom eller skydds­till­syn, som har ådömts enligt 18 §, och döms i stäl­let till fäng­else på viss tid, skall den dömde, i den mån det med hän­syn till omstän­dig­he­terna prö­vas skä­ligt, räk­nas till godo dels vad han kan ha utstått av fri­hets­be­rö­vande påföljd som ådömts genom den utländska domen för brott som omfat­ta­des av fram­ställ­ningen om verk­stäl­lig­het, dels tid varun­der han med anled­ning av sådant brott varit anhål­len eller häk­tad i den främ­mande sta­ten. Där­vid får bestäm­mas lind­ri­gare straff än vad som är före­skri­vet för gär­ningen.

Verk­stäl­lig­het utom­lands av svensk dom

All­männa bestäm­mel­ser

21 §   Fråga om verk­stäl­lig­het i främ­mande stat av svensk dom enligt denna lag upp­tas i fall som avses i 1 § första styc­ket av Kri­mi­nal­vår­den. Fram­ställ­ning om verk­stäl­lig­het får göras endast om den dömde har eller tar hem­vist i den främ­mande sta­ten och det ej med mot­sva­rande tillämp­ning av 4 § andra styc­ket eller 5 § 1-4 kan anta­gas före­ligga hin­der mot verk­stäl­lig­het i den sta­ten.

Har rege­ringen med stöd av 1 § andra styc­ket för­ord­nat att verk­stäl­lig­het av påföljd i visst fall får anför­tros åt myn­dig­het i främ­mande stat, ombe­sör­jer Kri­mi­nal­vår­den att fram­ställ­ning om verk­stäl­lig­het görs i den främ­mande sta­ten. Lag (2005:975).

22 §   Fram­ställ­ning som avses i 21 § jämte den dom vari­ge­nom påfölj­den har ådömts och övriga hand­lingar i ären­det över­läm­nas till Justi­tie­de­par­te­men­tet, som vida­re­be­ford­rar fram­ställ­ningen till behö­rig myn­dig­het i den främ­mande sta­ten. Lag (2000:572).

Begrän­sad verk­stäl­lig­het

23 §   Bifalls fram­ställ­ning om begrän­sad verk­stäl­lig­het utom­lands, skall Kri­mi­nal­vår­den, om över­vak­ning har anord­nats här i lan­det, ent­le­diga över­va­ka­ren för den dömde. Lag (2005:975).

24 §   Beslu­tas i den främ­mande sta­ten änd­rade före­skrif­ter om vad som ska gälla för den dömde under prö­vo­ti­den eller tiden för vård utom anstalt, gäl­ler beslu­tet i Sve­rige om mot­sva­rande beslut skulle ha kun­nat med­de­las enligt svensk lag och beslu­tet inte inne­bär skärp­ning för den dömde i för­hål­lande till vad som har bestämts i Sve­rige.

Sedan kri­mi­nal­vår­den i fri­het över­flyt­tats, får åtgärd i fråga om den utdömda påfölj­den beslu­tas i Sve­rige endast om den dömde döms i Sve­rige för ett annat brott eller behö­rig myn­dig­het i den främ­mande sta­ten hän­skju­ter ett ärende om sådan åtgärd hit. Ett sådant hän­skju­tet ärende tas upp av Kri­mi­nal­vår­den. Kri­mi­nal­vår­den ska över­lämna ett ärende som myn­dig­he­ten inte själv är behö­rig att besluta om till den över­vak­nings­nämnd inom vars verk­sam­hets­om­råde över­vak­ningen bedrevs eller kunde ha bedri­vits vid tiden för beslu­tet om över­flytt­ning.

Upp­hör den dömde att ha hem­vist i den främ­made sta­ten, kan Kri­mi­nal­vår­den besluta att verk­stäl­lig­het i den sta­ten inte längre ska ske. Görs inte fram­ställ­ning om verk­stäl­lig­het av domen i en annan främ­mande stat i sam­band med detta, ska Kri­mi­nal­vår­den besluta att verk­stäl­lig­he­ten ska åter­upp­tas i Sve­rige. Lag (2020:371).

Full­stän­dig verk­stäl­lig­het

25 §   Bifalls fram­ställ­ning om full­stän­dig verk­stäl­lig­het utom­lands, skall Kri­mi­nal­vår­den för­klara verk­stäl­lig­he­ten över­förd till den främ­mande sta­ten. Sedan sådan för­kla­ring har med­de­lats, får verk­stäl­lig­het av påfölj­den inte längre ske här i lan­det. Ej hel­ler får här beslu­tas annan åtgärd enligt brotts­bal­ken i fråga om påfölj­den.

Från­trä­der den främ­mande sta­ten sitt åta­gande beträf­fande verk­stäl­lig­he­ten, får Kri­mi­nal­vår­den för­ordna om verk­stäl­lig­he­tens åter­upp­ta­gande här i lan­det. Lag (2005:975).

Full­följd av talan

26 §   Kri­mi­nal­vår­dens beslut i frå­gor som avses i 10 §, 21 § första styc­ket, 24 § tredje styc­ket eller 25 § andra styc­ket får över­kla­gas till rege­ringen. Kri­mi­nal­vår­dens beslut i andra frå­gor enligt lagen får inte över­kla­gas.

I fråga om Kri­mi­nal­vår­dens och över­vak­nings­nämn­dens beslut enligt brotts­bal­ken gäl­ler 37 och 38 kap. brotts­bal­ken.
Lag (2020:371).

Sär­skilda bestäm­mel­ser

27 §   Riks­å­kla­ga­ren får i den omfatt­ning rege­ringen bestäm­mer för­ordna annan åkla­gare att full­göra vad som enligt denna lag ålig­ger riks­å­kla­ga­ren.

28 §   Skall påföljd, som har ådömts någon i främ­mande stat, enligt denna lag verk­stäl­las i Sve­rige, får åtal för gär­ning, som påfölj­den avser, ej i något fall väc­kas här i lan­det. Har åta­let redan väckts när fram­ställ­ningen om verk­stäl­lig­het bifalls, skall detta för­hål­lande anses utgöra rät­te­gångs­hin­der i brott­må­let.

29 §   Av all­männa medel utgi­ven ersätt­ning till offent­lig för­sva­rare skall stanna på sta­ten om det inte finns sär­skilda skäl för att den dömde skall åter­be­tala ersätt­ningen. Lag (1996:1641).

30 §   Denna lag gäl­ler inte i fråga om verk­stäl­lig­het eller annan åtgärd som regle­ras genom lagen (1963:193) om sam­ar­bete med Dan­mark, Fin­land, Island och Norge angå­ende verk­stäl­lig­het av straff m.m. eller genom lagen (2015:650) om erkän­nande och verk­stäl­lig­het av fri­vårdspå­följ­der inom Euro­pe­iska uni­o­nen. Lag (2015:651).
JP Info­nets straff­rätts­liga tjäns­ter

JP Info­nets straff­rätts­liga tjäns­ter

Arbe­tar du med straff­rätt? JP Info­nets tjäns­ter ger dig ett bra stöd i ditt arbete. Våra tjäns­ter beva­kar, för­u­tom lagar och för­ar­be­ten, hela rätt­sked­jan från tings­rätt till Högsta dom­sto­len. Vi tar in alla rele­vanta avgö­ran­den från JO och JK. Dess­utom kan du ta del av exper­ta­na­ly­ser som ringar in och besva­rar olika aktu­ella rätts­frå­gor. Se allt inom straff­rätt.