SFS 2004:123 Lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i lagen (2000:1225) om straff för
smuggling;

utfärdad den 11 mars 2004.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs att 3 och 8 §§ lagen (2000:1225) om

straff för smuggling skall ha följande lydelse.

3 §

Den som, i samband med införsel till landet av en vara som omfattas

av ett särskilt föreskrivet förbud mot eller villkor för införsel, uppsåtligen
bryter mot förbudet eller villkoret genom att underlåta att anmäla varan till
tullbehandling, döms för smuggling till böter eller fängelse i högst två år.

Vad som föreskrivs i första stycket gäller också den som, i samband med

att en sådan vara förs in till landet, uppsåtligen lämnar oriktig uppgift vid
tullbehandling eller underlåter att lämna föreskriven uppgift vid tullbehand-
ling och därigenom ger upphov till fara för att införseln fullföljs i strid med
förbudet eller villkoret.

För smuggling döms också den som uppsåtligen
1. från landet för ut en vara i strid med ett särskilt föreskrivet förbud mot

eller villkor för utförsel eller efter utförseln förfogar över varan i strid med
förbudet eller villkoret,

2. under pågående tullbehandling förfogar över en vara som omfattas av

ett särskilt föreskrivet förbud mot eller villkor för införsel och därigenom
föranleder att införseln fullföljs i strid med förbudet eller villkoret,

3. till landet för in eller från landet för ut en vara med stöd av ett tillstånd

som föranletts av att någon lämnat oriktig uppgift eller underlåtit att lämna
föreskriven uppgift till en tillståndsmyndighet eller förfar på ett sådant sätt
hos en tillståndsmyndighet och därigenom föranleder att tillstånd meddelas
och att varan förs in till eller ut från landet med stöd av tillståndet,

4. förfogar över en vara i strid med villkor som uppställts för eller i sam-

band med varans införsel eller utförsel, eller

5. till en tullmyndighet i ett annat land, i strid med 4 kap. 25 § tullagen

(2000:1281), genom en notering i bokföringen anmäler en vara för övergång
till fri omsättning och därmed ger upphov till fara för att en införsel till
Sverige fullföljs i strid med ett förbud eller villkor.

I det fall bestämmelserna om tullbehandling inte är tillämpliga vid inför-

sel från eller utförsel till ett annat EU-land, gäller vad som anges i första och
andra styckena angående tullbehandling i stället förfarande enligt lagen

1 Prop. 2003/04:41, bet. 2003/04:SkU19, rskr. 2003/04:140.

SFS 2004:123

Utkom från trycket
den 23 mars 2004

2

SFS 2004:123

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2004

(1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat
land inom Europeiska unionen.

8 §

Den som, i samband med att en vara förs in till landet, uppsåtligen un-

derlåter att anmäla varan till tullbehandling, lämnar oriktig uppgift vid tull-
behandling eller underlåter att lämna föreskriven uppgift vid tullbehandling
och därigenom ger upphov till fara för att tull, annan skatt eller avgift undan-
dras det allmänna, döms för tullbrott till böter eller fängelse i högst två år.

För tullbrott döms också den som uppsåtligen ger upphov till fara för att

tull, annan skatt eller avgift undandras det allmänna eller felaktigt tillgodo-
räknas eller återbetalas till honom själv eller annan genom att

1. i samband med att en vara förs ut från landet, förfara så som anges i

första stycket eller, efter utförseln, förfoga över varan i strid med vad som
förutsatts vid den tullbehandling som skett med anledning av utförseln,

2. under pågående tullbehandling förfoga över en införd vara i strid med

vad som gäller för denna tullbehandling, eller

3. bryta mot villkor som vid tullbehandling för övergång till fri omsätt-

ning har uppställts för befrielse från eller nedsättning av skatten eller avgif-
ten.

För tullbrott döms också den som vid anmälan av en vara till tullbehand-

ling med stöd av ett mellanstatligt enhetstillstånd enligt bestämmelser som
meddelats med stöd av 4 kap. 24 § tullagen (2000:1281) uppsåtligen lämnar
oriktig uppgift eller underlåter att lämna föreskriven uppgift och därigenom
ger upphov till fara för att tull undandras det allmänna.

När det föreligger en skyldighet att lämna en anmälan enligt 3 kap. 3 a §

tullagen gäller vad som anges i första stycket. Vad som därvid sägs om an-
mälan till tullbehandling skall i stället gälla en sådan anmälan som avses i
3 kap. 3 a § tullagen.

Denna bestämmelse är tillämplig endast i fråga om sådana tullar, andra

skatter och avgifter som Tullverket skall besluta.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2004.

På regeringens vägnar

BOSSE RINGHOLM

Ted Stahl
(Finansdepartementet)