Lag (2017:630) om åtgär­der mot pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism

Lagen om åtgär­der mot pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism syf­tar till att för­hindra att finan­si­ell verk­sam­het och annan närings­verk­sam­het utnytt­jas till pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism. Lagen kan gälla både fysiska och juri­diska per­so­ner som dri­ver någon typ av verk­sam­het som anges i lagen.

SFS nr:

2017:630
Depar­te­ment/myn­dig­het: Finans­de­par­te­men­tet FMA B
Utfär­dad: 2017-​06-22
Änd­rad: t.o.m. SFS

2024:1166
Övrig text: Rät­tel­se­sida 2021:903 har iakt­ta­gits.
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)



1 kap. Tillämp­nings­om­råde och defi­ni­tio­ner

Lagens syfte

1 §   Denna lag syf­tar till att för­hindra att finan­si­ell verk­sam­het och annan närings­verk­sam­het utnytt­jas för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism.

Lagens tillämp­nings­om­råde

2 §   Denna lag gäl­ler för fysiska och juri­diska per­so­ner som dri­ver
   1. bank- eller finan­sie­rings­rö­relse enligt lagen (2004:297) om bank- och finan­sie­rings­rö­relse,
   2. liv­för­säk­rings­rö­relse, dock inte
      a) sådan som drivs av för­säk­rings­för­e­ningar som har bevil­jats undan­tag enligt 1 kap. 19 d § för­säk­rings­rö­rel­se­la­gen (2010:2043), eller
      b) tjäns­te­pen­sions­verk­sam­het enligt lagen (2019:742) om tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag,
   3. vär­de­pap­pers­rö­relse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om vär­de­pap­pers­mark­na­den,
   4. verk­sam­het som krä­ver ansö­kan hos Finansin­spek­tio­nen enligt lagen (1996:1006) om valuta­väx­ling och annan finan­si­ell verk­sam­het,
   5. för­säk­rings­dis­tri­bu­tion enligt lagen (2018:1219) om för­säk­rings­dis­tri­bu­tion, i fråga om sådan verk­sam­het rörande liv­för­säk­ring, bedri­ven av sådana för­säk­rings­för­med­lare som har till­stånd enligt 2 kap. 1 § den lagen eller bedri­ver verk­sam­het enligt 3 kap. 1 § andra styc­ket 2 eller 3 § den lagen,
   6. verk­sam­het för utgiv­ning av elektro­niska pengar enligt lagen (2011:755) om elektro­niska pengar,
   7. fond­verk­sam­het enligt lagen (2004:46) om vär­de­pap­pers­fon­der,
   8. verk­sam­het med att som betal­nings­in­sti­tut till­han­da­hålla betal­tjäns­ter enligt lagen (2010:751) om betal­tjäns­ter,
   9. verk­sam­het med att till­han­da­hålla betal­tjäns­ter enligt lagen om betal­tjäns­ter utan att vara betal­nings­in­sti­tut, dock inte om verk­sam­he­ten ute­slu­tande avser kon­to­in­for­ma­tions­tjäns­ter,
   10. verk­sam­het som för­val­tare av alter­na­tiva inve­ste­rings­fon­der enligt lagen (2013:561) om för­val­tare av alter­na­tiva inve­ste­rings­fon­der,
   11. verk­sam­het med kon­su­ment­kre­di­ter enligt lagen (2014:275) om viss verk­sam­het med kon­su­ment­kre­di­ter,
   12. verk­sam­het med bostads­kre­di­ter enligt lagen (2016:1024) om verk­sam­het med bostads­kre­di­ter,
   13. verk­sam­het som
      a) leve­ran­tör av gräs­rots­fi­nan­sie­rings­tjäns­ter enligt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2020/1503 av den 7 okto­ber 2020 om euro­pe­iska leve­ran­tö­rer av gräs­rots­fi­nan­sie­rings­tjäns­ter för före­tag och om änd­ring av för­ord­ning (EU) 2017/1129 och direk­tiv (EU) 2019/1937, om före­ta­get är en juri­disk per­son som är eta­ble­rad i Sve­rige,
      b) leve­ran­tör av kryp­to­till­gångs­tjäns­ter enligt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om mark­na­der för kryp­to­till­gångar och om änd­ring av för­ord­ning­arna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direk­ti­ven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937,
   14. verk­sam­het som fas­tig­hets­mäk­lare eller fas­tig­hets­mäk­lar­fö­re­tag med sär­skild regi­stre­ring för hyres­för­med­ling eller full­stän­dig regi­stre­ring enligt fas­tig­hets­mäk­lar­la­gen (2021:516),
   15. spel­verk­sam­het som bedrivs med licens eller regi­stre­ring enligt spel­la­gen (2018:1138),
   16. yrkes­mäs­sig han­del med varor, om det kan antas att det i verk­sam­he­ten eller i en del av verk­sam­he­ten genom­förs eller kom­mer att genom­fö­ras trans­ak­tio­ner, enstaka eller sådana som kan antas ha sam­band, som inne­bär att ett utbe­talt eller mot­ta­get belopp i kon­tan­ter upp­går till mot­sva­rande 5 000 euro eller mer,
   17. verk­sam­het enligt pant­bank­sla­gen (1995:1000),
   18. verk­sam­het som auk­to­ri­se­rad eller god­känd revi­sor eller regi­stre­rat revi­sions­bo­lag,
   19. yrkes­mäs­sig verk­sam­het som avser bok­fö­rings­tjäns­ter eller revi­sions­tjäns­ter som inte omfat­tas av 18,
   20. yrkes­mäs­sig råd­giv­ning avse­ende skat­ter och avgif­ter (skat­te­råd­gi­vare),
   21. verk­sam­het som advo­kat eller advo­kat­bo­lag, till den del verk­sam­he­ten avser tjäns­ter som anges i 4 § första styc­ket,
   22. yrkes­mäs­sig verk­sam­het som annan obe­ro­ende jurist än den som avses i 21, till den del verk­sam­he­ten avser tjäns­ter som anges i 4 § första styc­ket,
   23. yrkes­mäs­sig verk­sam­het till den del verk­sam­he­ten avser tjäns­ter som anges i 4 § andra styc­ket och verk­sam­hets­ut­ö­va­ren inte är en sådan per­son som avses i 18-22, eller
   24. yrkes­mäs­sig verk­sam­het som avser för­med­ling, för­va­ring eller han­del med konst­verk, om det kan antas att det i verk­sam­he­ten eller i en del av verk­sam­he­ten genom­förs eller kom­mer att genom­fö­ras trans­ak­tio­ner, enstaka eller sådana som kan antas ha sam­band, som inne­bär att ett utbe­talt eller mot­ta­get belopp upp­går till mot­sva­rande 10 000 euro eller mer.

Vissa spel­tjäns­ter får undan­tas från tillämp­ning av lagen eller bestäm­mel­ser i den enligt före­skrif­ter som med­de­las med stöd av 8 kap. 1 § 1. Lag (2024:1166).

3 §   I fråga om verk­sam­he­ter som avses i 2 § första styc­ket 1-8 och 10-12 gäl­ler lagen även fili­a­ler i Sve­rige till utländska juri­diska per­so­ner med huvud­kon­tor i utlan­det.

4 §   Tjäns­ter som avses i 2 § första styc­ket 21 och 22 omfat­tar
   1. hand­lande i en kli­ents namn för den­nes räk­ning vid finan­si­ella trans­ak­tio­ner eller trans­ak­tio­ner med fas­tig­he­ter, och
   2. hjälp vid pla­ne­ring eller genom­fö­rande av trans­ak­tio­ner för en kli­ents räk­ning vid
      a) köp och för­sälj­ning av fas­tig­he­ter eller före­tag,
      b) för­valt­ning av kli­en­tens pengar, vär­de­pap­per eller andra till­gångar,
      c) öpp­nande eller för­valt­ning av bank-, spar- eller vär­de­pap­pers­kon­ton,
      d) anskaf­fande av nöd­vän­digt kapi­tal för bildande, drift eller led­ning av före­tag, och
      e) bildande, drift eller led­ning av bolag, för­e­ningar, stif­tel­ser eller trus­ter och lik­nande juri­diska kon­struk­tio­ner.

Tjäns­ter som avses i 2 § första styc­ket 23 omfat­tar
   1. bildande av juri­diska per­so­ner, för­sälj­ning av nybil­dade aktie­bo­lag och för­med­ling av svenska eller utländska juri­diska per­so­ner,
   2. full­gö­rande av funk­tion som sty­rel­se­le­da­mot eller bolags­rätts­ligt ansva­rig, som bolags­man i handels-​ eller kom­man­dit­bo­lag eller i någon lik­nande ställ­ning i för­hål­lande till andra juri­diska per­so­ner,
   3. till­han­da­hål­lande av ett regi­stre­rat kon­tor eller en post­a­dress och där­med sam­man­häng­ande tjäns­ter till en fysisk per­son, en juri­disk per­son eller en trust eller en lik­nande juri­disk kon­struk­tion,
   4. för­valt­ning av en trust eller en lik­nande juri­disk kon­struk­tion, och
   5. funk­tion som nomi­nell aktieä­gare för någon annans räk­ning eller åtgär­der som syf­tar till att någon annan ska ha en sådan funk­tion, med undan­tag för upp­drag åt en juri­disk per­son som är note­rad på en regle­rad mark­nad. Lag (2021:903).

5 §   Bestäm­mel­serna i 2 kap. 1, 2, 8 och 14 §§ och 15 § första styc­ket samt 4 kap. 5, 7, 9 och 10 §§ ska tilläm­pas på drift av en auk­tions­platt­form för han­del med utsläpps­rät­ter som en regle­rad mark­nad i enlig­het med arti­kel 26.1 i kom­mis­sio­nens för­ord­ning (EU) nr 1031/2010 av den 12 novem­ber 2010 om tids­schema, admi­nist­ra­tion och andra aspek­ter av auk­tio­ne­ring av utsläpps­rät­ter för växt­hus­ga­ser i enlig­het med Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2003/87/EG om ett system för han­del med utsläpps­rät­ter för växt­hus­ga­ser inom gemen­ska­pen.

Defi­ni­tio­ner

6 §   Med pen­ning­tvätt avses i denna lag åtgär­der med avse­ende på pengar eller annan egen­dom som här­rör från brott eller brotts­lig verk­sam­het som
   1. kan dölja egen­do­mens sam­band med brott eller brotts­lig verk­sam­het,
   2. kan främja möj­lig­he­terna för någon att till­go­do­göra sig egen­do­men eller dess värde,
   3. kan främja möj­lig­he­terna för någon att undandra sig rätts­liga påfölj­der, eller
   4. inne­bär att någon för­vär­var, inne­har, häv­dar rätt till eller bru­kar egen­do­men.

Vid tillämp­ning av denna lag ska med pen­ning­tvätt jäm­stäl­las åtgär­der med egen­dom som typiskt sett är ägnade att dölja att någon avser att berika sig eller någon annan genom en fram­tida brotts­lig hand­ling.

7 §   Med finan­sie­ring av ter­ro­rism avses i denna lag sådan insam­ling eller sådant mot­ta­gande eller till­han­da­hål­lande av pengar eller annan egen­dom som avses i 6 § ter­ro­rist­brottsla­gen (2022:666). Lag (2022:691).

8 §   I denna lag avses med
   1. affärs­för­bin­delse: en affärs­mäs­sig för­bin­delse som när den eta­ble­ras för­vän­tas ha en viss var­ak­tig­het,
   2. brev­lå­de­bank: ett utländskt insti­tut som är regi­stre­rat inom en juris­dik­tion inom vil­ken insti­tu­tet sak­nar verk­lig eta­ble­ring och led­ning och där insti­tu­tet inte hel­ler ingår i en finan­si­ell grupp som omfat­tas av till­syn,
   3. EES: Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det,
   4. kund: den som har trätt eller står i begrepp att träda i avtals­för­bin­delse med sådan verk­sam­hets­ut­ö­vare som avses i denna lag,
   5. per­son i poli­tiskt utsatt ställ­ning: fysisk per­son som har eller har haft en vik­tig offent­lig funk­tion i en stat eller i en inter­na­tio­nell orga­ni­sa­tion,
   6. verk­lig huvud­man: det­samma som i 1 kap. 3-7 §§ lagen (2017:631) om regi­stre­ring av verk­liga huvud­män,
   7. kon­cern, moder­fö­re­tag och dot­ter­fö­re­tag: det­samma som i 1 kap. 4 § års­re­do­vis­nings­la­gen (1995:1554) eller mot­sva­rande utländska före­te­el­ser,
   8. verk­sam­hets­ut­ö­vare: en fysisk eller juri­disk per­son som utför verk­sam­het som omfat­tas av denna lag, och
   9. behö­rig besluts­fat­tare: sty­rel­se­le­da­mot, verk­stäl­lande direk­tör eller annan befatt­nings­ha­vare som har till­räck­liga kun­ska­per om verk­sam­hets­ut­ö­va­rens risk­ex­po­ne­ring mot pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism och som har till­räck­liga befo­gen­he­ter att fatta beslut som påver­kar dess risk­ex­po­ne­ring. Lag (2020:51).

9 §   Med vik­tig offent­lig funk­tion i en stat avses funk­tio­ner som
   1. stats-​ eller rege­rings­che­fer, minist­rar samt vice och biträ­dande minist­rar,
   2. par­la­ments­le­da­mö­ter och leda­mö­ter av lik­nande lag­stif­tande organ,
   3. leda­mö­ter i sty­rel­sen för poli­tiska par­tier,
   4. domare i högsta dom­stol, kon­sti­tu­tio­nell dom­stol eller andra rätts­liga organ på hög nivå vil­kas beslut endast undan­tags­vis kan över­kla­gas,
   5. högre tjäns­te­män vid revi­sions­myn­dig­he­ter och leda­mö­ter i central­ban­kers sty­rande organ,
   6. ambas­sa­dö­rer, beskick­nings­che­fer samt höga offi­ce­rare i för­svars­mak­ten, och
   7. per­so­ner som ingår i stats­ägda före­tags förvaltnings-​, lednings-​ eller kon­troll­or­gan.

Med vik­tig offent­lig funk­tion i en inter­na­tio­nell orga­ni­sa­tion avses funk­tio­ner som direk­tö­rer, biträ­dande direk­tö­rer, sty­rel­se­le­da­mö­ter och inne­ha­vare av lik­nande pos­ter.
Lag (2020:51).

10 §   Med famil­je­med­lem till en per­son i poli­tiskt utsatt ställ­ning avses make, regi­stre­rad part­ner, sambo, barn och deras makar, regi­stre­rade part­ner eller sam­bor samt för­äld­rar.

Med känd med­ar­be­tare till en per­son i poli­tiskt utsatt ställ­ning avses
   1. fysisk per­son som, enligt vad som är känt eller finns anled­ning att för­moda, gemen­samt med en per­son i poli­tiskt utsatt ställ­ning är verk­lig huvud­man till en juri­disk per­son eller juri­disk kon­struk­tion eller som på annat sätt har eller har haft nära för­bin­del­ser med en per­son i poli­tiskt utsatt ställ­ning, och
   2. fysisk per­son som ensam är verk­lig huvud­man till en juri­disk per­son eller juri­disk kon­struk­tion som, enligt vad som är känt eller finns anled­ning att för­moda, egent­li­gen har upp­rät­tats till för­mån för en per­son i poli­tiskt utsatt ställ­ning.

Med nära för­bin­del­ser i andra styc­ket 1 avses nära affärs­för­bin­del­ser och andra för­bin­del­ser som kan med­föra att den kända med­ar­be­ta­ren kan för­knip­pas med för­höjd risk för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism.


2 kap. Risk­be­döm­ning och ruti­ner

All­män risk­be­döm­ning

1 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare ska göra en bedöm­ning av hur de pro­duk­ter och tjäns­ter som till­han­da­hålls i verk­sam­he­ten kan utnytt­jas för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism och hur stor ris­ken är för att detta sker (all­män risk­be­döm­ning).

Vid den all­männa risk­be­döm­ningen ska det sär­skilt beak­tas vilka slags pro­duk­ter och tjäns­ter som till­han­da­hålls, vilka kun­der och dis­tri­bu­tions­ka­na­ler som finns och vilka geo­gra­fiska risk­fak­to­rer som före­lig­ger. Hän­syn ska också tas till upp­gif­ter som kom­mer fram vid verk­sam­hets­ut­ö­va­rens rap­por­te­ring av miss­tänkta akti­vi­te­ter och trans­ak­tio­ner samt till infor­ma­tion om till­vä­ga­gångs­sätt för pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism och andra rele­vanta upp­gif­ter som myn­dig­he­ter läm­nar.

2 §   Omfatt­ningen av den all­männa risk­be­döm­ningen ska bestäm­mas med hän­syn till verk­sam­hets­ut­ö­va­rens stor­lek och art och de ris­ker för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism som kan antas före­ligga. Risk­be­döm­ningen ska utfor­mas så att den kan ligga till grund för verk­sam­hets­ut­ö­va­rens ruti­ner, rikt­lin­jer och övriga åtgär­der mot pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism.

Den all­männa risk­be­döm­ningen ska doku­men­te­ras och hål­las upp­da­te­rad.

Risk­be­döm­ning av kun­der

3 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare ska bedöma den risk för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism som kan för­knip­pas med kund­re­la­tio­nen (kun­dens risk­pro­fil). Kun­dens risk­pro­fil ska bestäm­mas med utgångs­punkt i den all­männa risk­be­döm­ningen och verk­sam­hets­ut­ö­va­rens kän­ne­dom om kun­den.

När det behövs för att bestämma kun­dens risk­pro­fil ska verk­sam­hets­ut­ö­va­ren beakta omstän­dig­he­ter som avses i 4 och 5 §§ och före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av denna lag samt andra omstän­dig­he­ter som i det enskilda fal­let påver­kar ris­ken som kan för­knip­pas med kund­re­la­tio­nen.

Kun­dens risk­pro­fil ska föl­jas upp under pågående affärs­för­bin­del­ser och änd­ras när det finns anled­ning till det.

4 §   Som omstän­dig­he­ter som kan tyda på att ris­ken för pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism är låg kan verk­sam­hets­ut­ö­va­ren beakta bland annat att kun­den
   1. är en stat, en region, en kom­mun eller mot­sva­rande eller en juri­disk per­son över vil­ken en stat, en region, en kom­mun eller mot­sva­rande, var för sig eller till­sam­mans, har ett direkt eller indi­rekt rätts­ligt bestäm­mande infly­tande,
   2. har hem­vist inom EES,
   3. har hem­vist i en stat som har bestäm­mel­ser om åtgär­der mot pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism som mot­sva­rar dem i denna lag och som tilläm­par dessa bestäm­mel­ser på ett effek­tivt sätt,
   4. har hem­vist i en stat som har en låg nivå av kor­rup­tion och annan rele­vant brotts­lig­het, och
   5. är ett före­tag vars över­låt­bara vär­de­pap­per är upp­tagna till han­del på en regle­rad mark­nad inom EES eller på en mot­sva­rande mark­nad utan­för EES. Lag (2019:980).

5 §   Som omstän­dig­he­ter som kan tyda på att ris­ken för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism är hög kan verk­sam­hets­ut­ö­va­ren beakta bland annat att
   1. kun­dens ägar­struk­tur fram­står som ovan­lig eller allt­för kom­pli­ce­rad för dess verk­sam­het,
   2. kun­den bedri­ver kon­tantin­ten­siv verk­sam­het,
   3. kun­den är en juri­disk per­son som har nomi­nella aktieä­gare eller ande­lar utställda på inne­ha­va­ren,
   4. kun­den är en juri­disk per­son, en trust eller en lik­nande juri­disk kon­struk­tion som har till syfte att för­valta en viss fysisk per­sons till­gångar,
   5. kun­den har hem­vist i en stat som sak­nar effek­tiva system för bekämp­ning av pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism,
   6. kun­den har hem­vist i en stat med bety­dande kor­rup­tion och annan rele­vant brotts­lig­het,
   7. kun­den har hem­vist i en stat som är före­mål för sank­tio­ner, embar­gon eller lik­nande åtgär­der,
   8. kun­den har hem­vist i en stat som finan­si­e­rar eller stö­der ter­ro­rist­verk­sam­het eller där ter­ro­rist­or­ga­ni­sa­tio­ner är verk­samma,
   9. affärs­re­la­tio­ner eller trans­ak­tio­ner sker på distans, utan använd­ning av meto­der som på ett till­för­lit­ligt sätt kan säker­ställa kun­dens iden­ti­tet, och
   10. betal­ning av varor eller tjäns­ter görs av någon som är okänd eller sak­nar kopp­ling till kun­den.

För­bud mot ano­nyma tjäns­ter och kor­re­spon­dent­för­bin­del­ser med brev­lå­de­ban­ker

6 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare som avses i 1 kap. 2 § första styc­ket 1-13 får inte till­han­da­hålla ano­nyma kon­ton, mot­böc­ker eller vär­de­fack. Lag (2021:903).

7 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare som avses i 1 kap. 2 § första styc­ket 1-13 får inte eta­blera eller upp­rätt­hålla kor­re­spon­dent­för­bin­del­ser med brev­lå­de­ban­ker och ska se till att sådana för­bin­del­ser inte hel­ler eta­ble­ras eller upp­rätt­hålls med insti­tut som tillå­ter att deras kon­ton används av sådana ban­ker. Lag (2021:903).

Ruti­ner och rikt­lin­jer

Interna ruti­ner och rikt­lin­jer

8 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare ska ha doku­men­te­rade ruti­ner och rikt­lin­jer avse­ende sina åtgär­der för kund­kän­ne­dom, över­vak­ning och rap­por­te­ring samt för behand­ling av per­son­upp­gif­ter.

Ruti­nerna och rikt­lin­jerna ska fort­lö­pande anpas­sas efter nya och för­änd­rade ris­ker för pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism.

Ruti­ner­nas och rikt­lin­jer­nas omfatt­ning och inne­håll ska bestäm­mas med hän­syn till verk­sam­hets­ut­ö­va­rens stor­lek, art och ris­kerna för pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism som iden­ti­fi­e­rats i den all­männa risk­be­döm­ningen.

Ruti­ner och rikt­lin­jer för kon­cer­ner

9 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare som är det yttersta moder­fö­re­ta­get i en kon­cern ska fast­ställa gemen­samma ruti­ner och rikt­lin­jer för kon­cer­nen.

De gemen­samma ruti­nerna och rikt­lin­jerna ska åtminstone omfatta ruti­ner och rikt­lin­jer för behand­ling av per­son­upp­gif­ter och infor­ma­tions­ut­byte inom kon­cer­nen för att säker­ställa att infor­ma­tion om miss­tänkt pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism och andra rele­vanta upp­gif­ter vid behov sprids till berörda inom kon­cer­nen.

10 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare som avses i 9 § första styc­ket ska se till att gemen­samma ruti­ner och rikt­lin­jer tilläm­pas inom kon­cer­nen.

Sär­skilda krav i fråga om dot­ter­fö­re­tag och fili­a­ler utan­för EES

11 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare som avses i 9 § första styc­ket ska se till att dot­ter­fö­re­tag med hem­vist i ett land utan­för EES (hem­vist­sta­ten) tilläm­par bestäm­mel­serna i denna lag och före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av lagen, om bestäm­mel­serna för att för­hindra pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism är mindre ingri­pande i det lan­det.

Första styc­ket gäl­ler även verk­sam­hets­ut­ö­vare som har fili­a­ler i ett land utan­för EES.

12 §   Om kra­ven i 10 eller 11 § inte kan upp­fyl­las i fråga om ett dot­ter­fö­re­tag utan­för EES på grund av bestäm­mel­ser i hem­vist­sta­ten, ska en verk­sam­hets­ut­ö­vare som avses i 9 § första styc­ket vidta åtgär­der för att effek­tivt han­tera den ökade ris­ken för pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism som där­i­ge­nom upp­kom­mer.

Första styc­ket gäl­ler även verk­sam­hets­ut­ö­vare som har fili­a­ler i ett land utan­för EES.

Verk­sam­hets­ut­ö­va­ren ska under­rätta till­syns­myn­dig­he­ten om kra­ven inte kan upp­fyl­las.

Verk­sam­hets­ut­ö­va­rens anställda och upp­drags­ta­gare

Ruti­ner för lämp­lig­hets­pröv­ning

13 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare ska ha ruti­ner för att säker­ställa lämp­lig­he­ten hos anställda, upp­drags­ta­gare och andra som på lik­nande grund del­tar i verk­sam­he­ten, om de utför arbets­upp­gif­ter av bety­delse för att för­hindra att verk­sam­he­ten utnytt­jas för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism.

Utbild­ning

14 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare ska se till att anställda, upp­drags­ta­gare och andra som på lik­nande grund del­tar i verk­sam­he­ten och som utför arbets­upp­gif­ter av bety­delse för att för­hindra att verk­sam­he­ten utnytt­jas för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism fort­lö­pande får rele­vant utbild­ning och infor­ma­tion för att kunna full­göra verk­sam­hets­ut­ö­va­rens skyl­dig­he­ter enligt denna lag.

Utbild­ningen ska åtminstone avse rele­vanta delar av inne­hål­let i gäl­lande regel­verk, verk­sam­hets­ut­ö­va­rens all­männa risk­be­döm­ning, ruti­ner och rikt­lin­jer samt infor­ma­tion som ska under­lätta för per­so­ner som avses i första styc­ket att upp­täcka miss­tänkt pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism.

Skydd och för­bud mot repres­sa­lier

15 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare ska ha ruti­ner och vidta de åtgär­der i övrigt som behövs för att skydda anställda, upp­drags­ta­gare och andra som på lik­nande grund del­tar i verk­sam­he­ten från hot, hämnd eller andra fient­liga åtgär­der till följd av att de full­gör verk­sam­hets­ut­ö­va­rens skyl­dig­he­ter enligt denna lag.

En verk­sam­hets­ut­ö­vare får inte utsätta en anställd, en upp­drags­ta­gare eller någon annan som på lik­nande grund del­tar i verk­sam­he­ten för repres­sa­lier på grund av att denne har infor­me­rat om miss­tänkt pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism, internt eller till Polis­myn­dig­he­ten.
Lag (2019:774).

Verk­sam­hets­ut­ö­vare som är anställda hos juri­diska per­so­ner

16 §   Om en verk­sam­hets­ut­ö­vare som är en fysisk per­son dri­ver sin verk­sam­het som anställd hos en juri­disk per­son, ska de krav som avses i 1, 2, 8-12, 14 och 15 §§ samt 6 kap. 1 och 2 §§ gälla den juri­diska per­so­nen. Lag (2021:517).


3 kap. Kund­kän­ne­dom

För­bud mot affärs­för­bin­del­ser och trans­ak­tio­ner

Otill­räck­lig kund­kän­ne­dom

1 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare får inte eta­blera eller upp­rätt­hålla en affärs­för­bin­delse eller utföra en enstaka trans­ak­tion, om verk­sam­hets­ut­ö­va­ren inte har till­räck­lig kän­ne­dom om kun­den för att kunna
   1. han­tera ris­ken för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism som kan för­knip­pas med kund­re­la­tio­nen, och
   2. över­vaka och bedöma kun­dens akti­vi­te­ter och trans­ak­tio­ner enligt 4 kap. 1 och 2 §§.

Första styc­ket gäl­ler inte advo­ka­ter och advo­kat­bo­lag, andra obe­ro­ende juris­ter, auk­to­ri­se­rade och god­kända revi­so­rer samt skat­te­råd­gi­vare, om affärs­för­bin­del­sen syf­tar till att för­svara eller före­träda en kli­ent i fråga om ett rätts­ligt för­fa­rande, inklu­sive råd­giv­ning för att inleda eller und­vika ett rätts­ligt för­fa­rande, eller till att bedöma kli­en­tens rätts­liga situ­a­tion. Lag (2019:608).

Miss­tanke om pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism

2 §   En affärs­för­bin­delse får inte eta­ble­ras om det finns miss­tanke om att verk­sam­hets­ut­ö­va­rens pro­duk­ter eller tjäns­ter kom­mer att använ­das för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism.

3 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare får inte utföra en trans­ak­tion om det på skä­lig grund kan miss­tän­kas att den utgör ett led i pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism. Om en rap­port har läm­nats till Polis­myn­dig­he­ten enligt 4 kap. 3 § ska verk­sam­hets­ut­ö­va­ren även beakta den infor­ma­tion som Polis­myn­dig­he­ten kan lämna om han­te­ringen av ären­det.

Om det inte är möj­ligt att låta bli att utföra en miss­tänkt trans­ak­tion, eller om ett avstå­ende från att genom­föra trans­ak­tio­nen san­no­likt skulle för­svåra den vidare utred­ningen, får trans­ak­tio­nen genom­fö­ras.

Situ­a­tio­ner som krä­ver kund­kän­ne­dom

4 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare ska vidta åtgär­der för kund­kän­ne­dom vid eta­ble­ringen av en affärs­för­bin­delse.

Om verk­sam­hets­ut­ö­va­ren inte har en affärs­för­bin­delse med kun­den, ska åtgär­der för kund­kän­ne­dom vid­tas
   1. vid enstaka trans­ak­tio­ner som upp­går till ett belopp mot­sva­rande 15 000 euro eller mer,
   2. vid trans­ak­tio­ner som under­sti­ger ett belopp mot­sva­rande 15 000 euro och som verk­sam­hets­ut­ö­va­ren inser eller borde inse har sam­band med en eller flera andra trans­ak­tio­ner och som till­sam­mans upp­går till minst detta belopp, och
   3. vid utfö­ran­det av sådana över­fö­ringar av medel eller kryp­to­till­gångar som avses i arti­kel 3.9 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om upp­gif­ter som ska åtfölja över­fö­ringar av medel och vissa kryp­to­till­gångar och änd­ring av direk­tiv (EU) 2015/849, om över­fö­ringen över­sti­ger ett belopp mot­sva­rande 1 000 euro.
Lag (2024:1166).

5 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare som avses i 1 kap. 2 § första styc­ket 15 ska, utö­ver vad som föl­jer av 4 § första styc­ket, vidta åtgär­der för kund­kän­ne­dom
   1. vid enstaka trans­ak­tio­ner som avser utbe­tal­ning av vins­ter eller betal­ning av insat­ser som upp­går till ett belopp mot­sva­rande 2 000 euro eller mer, och
   2. vid trans­ak­tio­ner som under­sti­ger ett belopp mot­sva­rande 2 000 euro och som verk­sam­hets­ut­ö­va­ren inser eller borde inse har sam­band med en eller flera andra trans­ak­tio­ner som till­sam­mans upp­går till minst detta belopp. Lag (2021:903).

6 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare som avses i 1 kap. 2 § första styc­ket 16 ska, i stäl­let för vad som föl­jer av 4 §, vidta åtgär­der för kund­kän­ne­dom
   1. vid eta­ble­ringen av en affärs­för­bin­delse, om det när för­bin­del­sen ingås är san­no­likt eller under för­bin­del­sens gång står klart att utbe­talt eller mot­ta­get belopp i kon­tan­ter inom ramen för affärs­för­bin­del­sen upp­går till mot­sva­rande 5 000 euro eller mer,
   2. vid enstaka trans­ak­tio­ner där utbe­talt eller mot­ta­get belopp i kon­tan­ter upp­går till ett belopp mot­sva­rande 5 000 euro eller mer, och
   3. vid trans­ak­tio­ner där utbe­talt eller mot­ta­get belopp i kon­tan­ter under­sti­ger ett belopp mot­sva­rande 5 000 euro och som verk­sam­hets­ut­ö­va­ren inser eller borde inse har sam­band med en eller flera andra trans­ak­tio­ner i kon­tan­ter som till­sam­mans upp­går till minst detta belopp. Lag (2021:903).

Åtgär­der som ska vid­tas för kund­kän­ne­dom

Iden­ti­fi­e­ring och kon­troll av kun­den

7 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare ska iden­ti­fi­era kun­den och kon­trol­lera kun­dens iden­ti­tet genom iden­ti­tets­hand­lingar eller regis­terut­drag eller genom andra upp­gif­ter och hand­lingar från en obe­ro­ende och till­för­lit­lig källa.

När första styc­ket tilläm­pas får man använda medel för elektro­nisk iden­ti­fi­e­ring och betrodda tjäns­ter enligt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektro­nisk iden­ti­fi­e­ring och betrodda tjäns­ter för elektro­niska trans­ak­tio­ner på den inre mark­na­den och om upp­hä­vande av direk­tiv 1999/93/EG. Andra säkra iden­ti­fi­e­rings­pro­ces­ser på distans eller på elektro­nisk väg som är regle­rade, erkända, god­kända eller accep­te­rade av rele­vanta myn­dig­he­ter får också använ­das.

Om kun­den före­träds av en per­son som upp­ger sig handla på kun­dens väg­nar, ska verk­sam­hets­ut­ö­va­ren kon­trol­lera den per­so­nens iden­ti­tet och behö­rig­het att före­träda kun­den.
Lag (2019:774).

8 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare ska utreda om kun­den har en verk­lig huvud­man. En sådan utred­ning ska åtminstone avse sök­ning i regist­ret över verk­liga huvud­män enligt lagen (2017:631) om regi­stre­ring av verk­liga huvud­män. Om kun­den är en juri­disk per­son, en trust eller en lik­nande juri­disk kon­struk­tion, ska utred­ningen omfatta åtgär­der för att för­stå kun­dens ägar­för­hål­lan­den och kon­troll­struk­tur. Om kun­den har en verk­lig huvud­man, ska verk­sam­hets­ut­ö­va­ren vidta åtgär­der för att kon­trol­lera den verk­liga huvud­man­nens iden­ti­tet.

Första styc­ket gäl­ler inte om kun­den är ett aktie­bo­lag vars aktier är upp­tagna till han­del på en regle­rad mark­nad i Sve­rige eller inom EES eller på en mot­sva­rande mark­nad utan­för EES eller ett dot­ter­fö­re­tag till ett sådant bolag.

Om kun­den är en juri­disk per­son och det efter åtgär­der enligt första styc­ket står klart att den juri­diska per­so­nen inte har en verk­lig huvud­man, ska den per­son som är sty­rel­se­ord­fö­rande, verk­stäl­lande direk­tör eller mot­sva­rande befatt­nings­ha­vare anses vara verk­lig huvud­man. Det­samma gäl­ler om verksamhets-​ utö­va­ren har anled­ning att anta att den per­son som iden­ti­fi­e­rats enligt första styc­ket inte är den verk­liga huvud­man­nen. (2019:1254).

8 a §   Bestäm­mel­sen i 8 § tredje styc­ket gäl­ler inte om
   - kun­den är en stat, en region, en kom­mun eller mot­sva­rande, och
   - den risk som kan för­knip­pas med kun­den enligt 2 kap. 3 § bedöms som låg. Lag (2019:1254).

9 §   Kon­troll av kun­dens och den verk­liga huvud­man­nens iden­ti­tet ska slut­fö­ras innan en affärs­för­bin­delse eta­ble­ras eller en enstaka trans­ak­tion utförs.

Om det är nöd­vän­digt för att inte avbryta verk­sam­he­tens nor­mala gång, får iden­ti­tets­kon­troll med anled­ning av en ny affärs­för­bin­delse göras senare än enligt första styc­ket, dock senast när affärs­för­bin­del­sen eta­ble­ras.

Andra styc­ket får endast tilläm­pas om ris­ken för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism är låg.

10 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare ska bedöma om kun­den eller kun­dens verk­liga huvud­man är en per­son i poli­tiskt utsatt ställ­ning eller en famil­je­med­lem eller känd med­ar­be­tare till en sådan per­son.

11 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare ska kon­trol­lera om kun­den är eta­ble­rad i ett land utan­för EES som av Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen har iden­ti­fi­e­rats som ett hög­riskt­red­je­land.

Infor­ma­tion om och upp­följ­ning av affärs­för­bin­del­ser

12 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare ska inhämta infor­ma­tion om affärs­för­bin­del­sens syfte och art.

Infor­ma­tio­nen ska ligga till grund för en bedöm­ning av
   1. vilka akti­vi­te­ter och trans­ak­tio­ner som kun­den kan för­vän­tas vidta och genom­föra inom ramen för affärs­för­bin­del­sen, och
   2. kun­dens risk­pro­fil enligt 2 kap. 3 §.

13 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare ska löpande och vid behov följa upp pågående affärs­för­bin­del­ser i syfte att säker­ställa att kän­ne­do­men om kun­den enligt 7, 8 och 10-12 §§ är aktu­ell och till­räck­lig för att han­tera den bedömda ris­ken för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism.

En verk­sam­hets­ut­ö­vare som är ett rap­por­te­rings­skyl­digt finan­si­ellt insti­tut ska vidta åtgär­der som avses i första styc­ket även när kon­takt måste tas med kun­den för att full­göra skyl­dig­he­terna att granska finan­si­ella kon­ton enligt lagen (2015:911) om iden­ti­fi­e­ring av rap­por­te­rings­plik­tiga kon­ton vid auto­ma­tiskt utbyte av upp­lys­ningar om finan­si­ella kon­ton.
Lag (2019:774).

Åtgär­der som krävs för kund­kän­ne­dom i det enskilda fal­let

Utgångs­punk­ter

14 §   Åtgär­der för kon­troll, bedöm­ning och utred­ning enligt 7, 8 och 10-13 §§ ska utfö­ras i den omfatt­ning det behövs med hän­syn till kun­dens risk­pro­fil och övriga omstän­dig­he­ter.

För­enk­lade åtgär­der vid låg risk

15 §   Om ris­ken för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism som kan för­knip­pas med kund­re­la­tio­nen bedöms som låg, får verk­sam­hets­ut­ö­va­ren tillämpa för­enk­lade åtgär­der för kund­kän­ne­dom.

För­enk­lade åtgär­der för kund­kän­ne­dom inne­bär att kon­trol­ler, bedöm­ningar och utred­ningar som föl­jer av 7, 8 och 10-13 §§ kan vara av mer begrän­sad omfatt­ning och vid­tas på annat sätt.

Skärpta åtgär­der vid hög risk

16 §   Om ris­ken för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism som kan för­knip­pas med kund­re­la­tio­nen bedöms som hög, ska sär­skilt omfat­tande kon­trol­ler, bedöm­ningar och utred­ningar enligt 7, 8 och 10-13 §§ göras.

Åtgär­derna ska i sådant fall kom­plet­te­ras med de ytter­li­gare åtgär­der som krävs för att mot­verka den höga ris­ken för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism. Sådana åtgär­der kan avse inhäm­tande av ytter­li­gare infor­ma­tion om kun­dens affärs­verk­sam­het eller eko­no­miska situ­a­tion och upp­gif­ter om var­i­från kun­dens eko­no­miska medel kom­mer.

17 §   Skärpta åtgär­der enligt 16 § ska vid­tas vid affärs­för­bin­del­ser eller enstaka trans­ak­tio­ner när kun­den är eta­ble­rad i ett land utan­för EES som har iden­ti­fi­e­rats som ett hög­riskt­red­je­land av Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen.

Sådana åtgär­der ska åtminstone avse skärp­ning av över­vak­ningen av pågående affärs­för­bin­del­ser och bedöm­ningen av enstaka trans­ak­tio­ner enligt 4 kap. 1 § och omfatta inhäm­tande av
   1. ytter­li­gare infor­ma­tion om kun­den och den verk­liga huvud­man­nen,
   2. ytter­li­gare infor­ma­tion om affärs­för­bin­del­sens eller den enstaka trans­ak­tio­nens syfte och art,
   3. infor­ma­tion om kun­dens och den verk­liga huvud­man­nens eko­no­miska situ­a­tion och var­i­från kun­dens och den verk­liga huvud­man­nens eko­no­miska medel kom­mer, och
   4. god­kän­nande från en behö­rig besluts­fat­tare att eta­blera eller upp­rätt­hålla en affärs­för­bin­delse.

Skärpta åtgär­der behö­ver inte vid­tas i för­hål­lande till fili­a­ler eller dot­ter­fö­re­tag till juri­diska per­so­ner som är eta­ble­rade inom EES, om
   1. den juri­diska per­so­nen omfat­tas av denna lag eller mot­sva­rande krav enligt utländsk rätt,
   2. ris­ken för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism som kan för­knip­pas med kun­den inte bedöms som hög vid risk­be­döm­ning enligt 2 kap. 3 §, och
   3. kun­den tilläm­par ruti­ner som fast­ställts enligt 2 kap. 8 eller 9 § eller mot­sva­rande krav enligt lag­stift­ningen i det land där kun­den finns eller har hem­vist. Lag (2019:774).

18 §   När en kor­re­spon­dent­för­bin­delse som inne­fat­tar betal­ning eta­ble­ras mel­lan en verk­sam­hets­ut­ö­vare som avses i 1 kap. 2 § första styc­ket 1-13 och ett kre­di­tin­sti­tut eller finan­si­ellt insti­tut från ett land utan­för EES, ska verk­sam­hets­ut­ö­va­ren utö­ver åtgär­der enligt 7, 8 och 10-13 §§ åtminstone
   1. inhämta till­räck­ligt med infor­ma­tion om mot­par­ten för att kunna för­stå verk­sam­he­ten och uti­från offent­ligt till­gäng­lig infor­ma­tion bedöma mot­par­tens anse­ende och till­sy­nens kva­li­tet,
   2. bedöma mot­par­tens kon­trol­ler för att för­hindra pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism,
   3. doku­men­tera respek­tive insti­tuts ansvar att vidta kon­trollåt­gär­der och de åtgär­der som det vid­tar,
   4. inhämta god­kän­nande från en behö­rig besluts­fat­tare innan kor­re­spon­dent­för­bin­del­sen ingås, och
   5. för­vissa sig om att mot­par­ten har kon­trol­le­rat iden­ti­te­ten på kun­der som har direkt till­gång till kon­ton hos kre­di­tin­sti­tu­tet eller det finan­si­ella insti­tu­tet och fort­lö­pande föl­jer upp dessa kun­der samt på begä­ran kan lämna rele­vanta kund­upp­gif­ter.

Där­ut­ö­ver ska en leve­ran­tör av kryp­to­till­gångs­tjäns­ter under­söka om mot­par­ten har till­stånd eller är regi­stre­rad för att driva sin verk­sam­het.

Om en leve­ran­tör av kryp­to­till­gångs­tjäns­ter i enlig­het med 1 § första styc­ket avslu­tar en kor­re­spon­dent­för­bin­delse ska beslu­tet doku­men­te­ras. Lag (2024:1166).

18 a §   Vid över­fö­ringar av kryp­to­till­gångar till eller från en fri­stående adress ska en leve­ran­tör av kryp­to­till­gångs­tjäns­ter utö­ver åtgär­der enligt 7, 8 och 10-13 §§
   1. iden­ti­fi­era kun­dens mot­part, kon­trol­lera mot­par­tens iden­ti­tet och utreda om mot­par­ten har en verk­lig huvud­man,
   2. inhämta ytter­li­gare infor­ma­tion om kryp­to­till­gång­ar­nas ursprung och des­ti­na­tion,
   3. löpande och vid behov följa upp enstaka trans­ak­tio­ner för att han­tera den bedömda ris­ken för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism, eller
   4. vidta andra åtgär­der för att han­tera ris­ken för pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism. Lag (2024:1166).

Per­so­ner i poli­tiskt utsatt ställ­ning

19 §   Om kun­den eller kun­dens verk­liga huvud­man är en per­son i poli­tiskt utsatt ställ­ning, ska en verk­sam­hets­ut­ö­vare utö­ver åtgär­der enligt 7, 8 och 10-12 §§ all­tid
   1. vidta lämp­liga åtgär­der för att ta reda på var­i­från de till­gångar som han­te­ras inom ramen för affärs­för­bin­del­sen eller den enstaka trans­ak­tio­nen kom­mer,
   2. tillämpa skärpt fort­lö­pande upp­följ­ning av affärs­för­bin­del­sen enligt 13 § och över­vaka akti­vi­te­ter och trans­ak­tio­ner enligt 4 kap. 1 § i för­höjd omfatt­ning, och
   3. inhämta god­kän­nande från behö­rig besluts­fat­tare inför beslut om att ingå eller avbryta en affärs­för­bin­delse.

Första styc­ket tilläm­pas också om kun­den är en famil­je­med­lem eller känd med­ar­be­tare till en per­son i poli­tiskt utsatt ställ­ning.

20 §   När en per­son i poli­tiskt utsatt ställ­ning upp­hör att utöva en offent­lig funk­tion enligt 1 kap. 8 § 5, ska 19 § tilläm­pas i 18 måna­der. Där­ef­ter ska åtgär­der enligt 19 § tilläm­pas om ris­ken för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism som kan för­knip­pas med kund­re­la­tio­nen bedöms som hög.

Om åtgär­der enligt 19 § inte längre ska tilläm­pas på en per­son som avses i första styc­ket, ska sådana åtgär­der inte hel­ler tilläm­pas på famil­je­med­lem­mar eller kända med­ar­be­tare till en per­son i poli­tiskt utsatt ställ­ning.

Åtgär­der för kund­kän­ne­dom som har utförts av utom­stå­ende

21 §   Vid tillämp­ningen av 7, 8 och 12 §§ får en verk­sam­hets­ut­ö­vare för­lita sig på åtgär­der som har utförts av en utom­stå­ende som anges i 22 §, om verk­sam­hets­ut­ö­va­ren utan dröjs­mål
   1. får del av de upp­gif­ter som den utom­stå­ende har inhäm­tat, och
   2. på begä­ran kan få del av den doku­men­ta­tion som lig­ger till grund för upp­gif­terna.

Verk­sam­hets­ut­ö­va­ren sva­rar för att de åtgär­der för kund­kän­ne­dom som vid­ta­gits av utom­stå­ende är till­räck­liga.

22 §   Med utom­stå­ende enligt 21 § avses
   1. fysiska eller juri­diska per­so­ner med verk­sam­het som anges i 1 kap. 2 § första styc­ket 1-3, 5-8 och 10-15 eller mot­sva­rande verk­sam­het, auk­to­ri­se­rade eller god­kända revi­so­rer och advo­ka­ter som är eta­ble­rade inom EES, och
   2. fysiska eller juri­diska per­so­ner med verk­sam­het som anges i 1 kap. 2 § första styc­ket 1-3, 5-8 och 10-15 eller mot­sva­rande verk­sam­het, auk­to­ri­se­rade eller god­kända revi­so­rer och advo­ka­ter som är eta­ble­rade utan­för EES, om de
      a) tilläm­par bestäm­mel­ser om kund­kän­ne­dom och beva­rande av hand­lingar som mot­sva­rar kra­ven i denna lag, och
      b) står under till­syn över att dessa bestäm­mel­ser följs.
Lag (2021:903).

23 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare får inte för­lita sig på åtgär­der för kund­kän­ne­dom som vid­ta­gits av en utom­stå­ende med hem­vist i ett sådant land utan­för EES som av Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen iden­ti­fi­e­rats som ett hög­riskt­red­je­land.

Första styc­ket gäl­ler inte om den utom­stå­ende är filial eller dot­ter­fö­re­tag till en juri­disk per­son som anges i 22 § 1, om fili­a­len eller dot­ter­fö­re­ta­get tilläm­par gemen­samma ruti­ner som fast­ställts enligt 2 kap. 8 eller 9 § eller mot­sva­rande krav enligt lag­stift­ningen i det land där kun­den finns eller har hem­vist.

24 §   Kra­ven i 21-23 §§ ska inte tilläm­pas vid utkon­trak­te­ring, agen­tur­för­hål­lan­den eller lik­nande för­hål­lan­den där den utom­stå­ende tjäns­te­le­ve­ran­tö­ren, agen­ten eller mot­sva­rande enligt avtal ska anses ingå i verk­sam­hets­ut­ö­va­ren.

Kund­kon­troll i sär­skilda fall

Kon­ton med medel som till­hör någon annan

25 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare som till­han­da­hål­ler konto som kun­den inne­har i syfte att för­valta medel som till­hör kun­dens verk­liga huvud­man behö­ver inte vidta de åtgär­der för kund­kän­ne­dom som avses i 8 § i fråga om den verk­liga huvud­man­nen, om kun­den
   1. är en fysisk eller juri­disk per­son med verk­sam­het som anges i 1 kap. 2 § första styc­ket 1-3, 5-8 och 10-15 eller mot­sva­rande verk­sam­het, auk­to­ri­se­rad eller god­känd revi­sor, advo­kat eller advo­kat­bo­lag med hem­vist inom EES,
   2. är en fysisk eller juri­disk per­son med verk­sam­het som anges 1 kap. 2 § första styc­ket 1-3, 5-8 och 10-15 eller mot­sva­rande verk­sam­het, auk­to­ri­se­rad eller god­känd revi­sor, advo­kat eller advo­kat­bo­lag med hem­vist utan­för EES, och
      a) tilläm­par bestäm­mel­ser om kund­kän­ne­dom och beva­rande av hand­lingar som mot­sva­rar kra­ven i denna lag, och
      b) står under till­syn över att dessa bestäm­mel­ser följs, eller
   3. till följd av före­skrift i lag eller annan för­fatt­ning är skyl­dig att hålla medel som för­val­tas för någon annans räk­ning avskilda från egna till­gångar och medel.

Första styc­ket får tilläm­pas endast om den risk som kan för­knip­pas med kun­den enligt 2 kap. 3 § bedöms som låg och om verk­sam­hets­ut­ö­va­ren utan dröjs­mål på begä­ran kan få del av upp­gift om iden­ti­te­ten hos den för vars räk­ning kun­den för­val­tar med­len och den doku­men­ta­tion som lig­ger till grund för upp­gif­terna. Lag (2021:903).

Liv­för­säk­ringar och andra inve­ste­rings­re­la­te­rade för­säk­ringar

26 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare som till­han­da­hål­ler liv­för­säk­ringar eller andra inve­ste­rings­re­la­te­rade för­säk­ringar ska
   1. senast när för­säk­rings­er­sätt­ning beta­las ut iden­ti­fi­era för­månsta­ga­ren och för­månsta­ga­rens verk­liga huvud­man och kon­trol­lera iden­ti­te­ten på dessa samt vidta åtgär­der för att avgöra om någon av dem är en per­son i poli­tiskt utsatt ställ­ning eller en famil­je­med­lem eller känd med­ar­be­tare till en sådan per­son,
   2. när den får kän­ne­dom om att en för­säk­ring har över­lå­tits iden­ti­fi­era för­vär­va­ren och för­vär­va­rens verk­liga huvud­man och kon­trol­lera iden­ti­te­ten på dessa samt vidta åtgär­der för att avgöra om någon av dem är en per­son i poli­tiskt utsatt ställ­ning eller en famil­je­med­lem eller känd med­ar­be­tare till en sådan per­son. Lag (2020:51).

27 §   Om en per­son i poli­tiskt utsatt ställ­ning eller en famil­je­med­lem eller känd med­ar­be­tare till en sådan per­son har iden­ti­fi­e­rats enligt 26 § 1 och detta med­för att ris­ken för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism som kan för­knip­pas med kund­re­la­tio­nen bedöms som hög, ska verk­sam­hets­ut­ö­va­ren
   1. inhämta god­kän­nande från behö­rig besluts­fat­tare innan för­säk­rings­er­sätt­ning beta­las ut, och
   2. tillämpa skärpt fort­lö­pande upp­följ­ning av affärs­för­bin­del­sen enligt 13 § och över­vaka akti­vi­te­ter och trans­ak­tio­ner enligt 4 kap. 1 § i för­höjd omfatt­ning.
Lag (2020:51).

28 §   Kon­trol­ler och åtgär­der enligt 26 och 27 §§ ska vid­tas i den omfatt­ning det behövs med hän­syn till den risk som kan för­knip­pas med kund­re­la­tio­nen enligt 2 kap. 3 §. Om det behövs för att bedöma ris­ken, ska omstän­dig­he­ter hän­för­liga till för­månsta­ga­ren också beak­tas.

Trus­ter och lik­nande juri­diska kon­struk­tio­ner utan utpe­kade för­månsta­gare

29 §   Om kun­den är eller före­trä­der en trust eller lik­nande juri­disk kon­struk­tion och trus­tens eller den juri­diska kon­struk­tio­nens för­månsta­gare iden­ti­fie­ras på annat sätt än med namn, ska en verk­sam­hets­ut­ö­vare säker­ställa att för­månsta­ga­ren kan iden­ti­fie­ras senast vid utbe­tal­nings­till­fäl­let.

För­månsta­ga­rens iden­ti­tet ska kon­trol­le­ras senast vid utbe­tal­ningen av för­må­nerna eller när för­månsta­ga­ren gör gäl­lande någon annan för­vär­vad rät­tig­het.

30 §   Kon­trol­ler och åtgär­der enligt 29 § ska vid­tas i den omfatt­ning det behövs med hän­syn till den risk som kan för­knip­pas med kund­re­la­tio­nen enligt 2 kap. 3 §. När det behövs för att bedöma ris­ken ska omstän­dig­he­ter hän­för­liga till för­månsta­ga­ren också beak­tas.

Elektro­niska pengar

31 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare får besluta att inte vidta de åtgär­der för kund­kän­ne­dom som avses i 7, 8 och 10-13 §§ i fråga om elektro­niska pengar enligt lagen (2011:755) om elektro­niska pengar, om
   1. betal­nings­in­stru­men­tet inte kan åter­upp­lad­das eller har en månat­lig gräns för pen­ning­trans­ak­tio­ner på ett belopp mot­sva­rande högst 150 euro och endast kan använ­das för betal­ning i Sve­rige,
   2. det högsta belopp som lag­ras elektro­niskt inte över­sti­ger ett belopp mot­sva­rande 150 euro,
   3. betal­nings­in­stru­men­tet kan använ­das ute­slu­tande för inköp av varor eller tjäns­ter,
   4. betal­nings­in­stru­men­tet inte kan finan­sie­ras med ano­nyma elektro­niska pengar, och
   5. kon­tan­tin­lö­sen eller kon­tantut­tag av de elektro­niska peng­ar­nas pen­ning­värde inte får ske med belopp som över­sti­ger mot­sva­rande 50 euro.

För­enk­lade åtgär­der för kund­kän­ne­dom enligt första styc­ket får tilläm­pas endast om
   1. utgi­va­ren av elektro­niska pengar över­va­kar affärs­för­bin­del­serna och trans­ak­tio­nerna så noga att ovan­liga eller miss­tänkta trans­ak­tio­ner kan upp­täc­kas enligt 4 kap. 1 §, eller
   2. en betal­nings­trans­ak­tion som ini­tie­ras via inter­net eller genom något annat medel för distans­kom­mu­ni­ka­tion avser ett belopp som upp­går till mot­sva­rande högst 50 euro.
Lag (2019:774).

32 §   Verk­sam­hets­ut­ö­vare som avses i 1 kap. 2 § första styc­ket 1-13 får ta emot betal­ning med ett ano­nymt betal­nings­in­stru­ment som getts ut i ett land utan­för EES bara om instru­men­tet upp­fyl­ler kra­ven i 31 §. Lag (2021:903).


4 kap. Över­vak­ning och rap­por­te­ring

Övervaknings-​ och rap­por­te­rings­skyl­dig­het

1 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare ska över­vaka pågående affärs­för­bin­del­ser och bedöma enstaka trans­ak­tio­ner i syfte att upp­täcka akti­vi­te­ter och trans­ak­tio­ner som
   1. avvi­ker från vad verk­sam­hets­ut­ö­va­ren har anled­ning att räkna med uti­från den kän­ne­dom om kun­den som verk­sam­hets­ut­ö­va­ren har,
   2. avvi­ker från vad verk­sam­hets­ut­ö­va­ren har anled­ning att räkna med uti­från den kän­ne­dom som verk­sam­hets­ut­ö­va­ren har om sina kun­der, de pro­duk­ter och tjäns­ter som till­han­da­hålls, de upp­gif­ter som kun­den läm­nar och övriga omstän­dig­he­ter, eller
   3. utan att vara avvi­kande enligt 1 eller 2 kan antas ingå som ett led i pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism.

Inrikt­ningen och omfatt­ningen av över­vak­ningen ska bestäm­mas med beak­tande av de ris­ker som iden­ti­fi­e­rats i den all­männa risk­be­döm­ningen, den risk för pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism som kan för­knip­pas med kund­re­la­tio­nen och annan infor­ma­tion om till­vä­ga­gångs­sätt för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism.

2 §   Om avvi­kel­ser eller miss­tänkta akti­vi­te­ter eller trans­ak­tio­ner upp­märk­sam­mas enligt 1 § eller på annat sätt, ska en verk­sam­hets­ut­ö­vare genom skärpta åtgär­der för kund­kän­ne­dom enligt 3 kap. 16 § och andra nöd­vän­diga åtgär­der bedöma om det finns skä­lig grund att miss­tänka att det är fråga om pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism eller att egen­dom annars här­rör från brotts­lig hand­ling.

När en verk­sam­hets­ut­ö­vare anser att det finns skä­lig grund att miss­tänka att det är fråga om pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism eller att egen­dom annars här­rör från brotts­lig hand­ling, behö­ver ytter­li­gare åtgär­der enligt första styc­ket inte vid­tas.

3 §   Om en verk­sam­hets­ut­ö­vare efter en bedöm­ning enligt 2 § har skä­lig grund att miss­tänka pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism eller att egen­dom annars här­rör från brotts­lig hand­ling, ska upp­gif­ter om alla omstän­dig­he­ter som kan tyda på detta utan dröjs­mål rap­por­te­ras till Polis­myn­dig­he­ten.

En sådan rap­port ska göras även om trans­ak­tio­ner inte genom­förs lik­som om det före ingå­en­det av en affärs­för­bin­delse eller utfö­ran­det av en trans­ak­tion upp­kom­mer miss­tanke om att kun­den avser att använda verk­sam­hets­ut­ö­va­rens pro­duk­ter eller tjäns­ter för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism.

Om den egen­dom som avses i rap­por­ten till Polis­myn­dig­he­ten finns hos verk­sam­hets­ut­ö­va­ren ska detta anges sär­skilt, lik­som i före­kom­mande fall upp­gif­ter om
   1. vilka till­go­do­ha­van­den kun­den har hos verk­sam­hets­ut­ö­va­ren,
   2. huruvida verk­sam­hets­ut­ö­va­ren avstått från att genom­föra en miss­tänkt trans­ak­tion, och
   3. mot­ta­gare av en miss­tänkt trans­ak­tion.

3 a §   Polis­myn­dig­he­ten ska i de fall det är möj­ligt ge lämp­lig åter­kopp­ling till verk­sam­hets­ut­ö­varna om effek­ti­vi­te­ten och upp­följ­ningen av rap­por­ter enligt 3 §. Lag (2020:51).

4 §   Om en till­syns­myn­dig­het vid inspek­tion eller på annat sätt har upp­täckt en omstän­dig­het som kan antas ha sam­band med eller utgöra pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism, ska myn­dig­he­ten utan dröjs­mål under­rätta Polis­myn­dig­he­ten om detta.

En sådan under­rät­telse ska även göras av andra myn­dig­he­ter som i sin verk­sam­het upp­täc­ker sådana omstän­dig­he­ter som avses i första styc­ket i sam­band med att de han­te­rar kon­tan­ter, om det inte hind­ras av sek­re­tess enligt offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400).

5 §   Vid tillämp­ning av arti­kel 32.1 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgär­der för att för­hindra att det finan­si­ella syste­met används för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism, om änd­ring av Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 648/2012 och om upp­hä­vande av Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2005/60/EG och kom­mis­sio­nens direk­tiv 2006/70/EG, i den ursprung­liga lydel­sen, och av arti­kel 55.2 i för­ord­ning (EU) nr 1031/2010 är Polis­myn­dig­he­ten finans­un­der­rät­tel­se­en­het.

Upp­gifts­skyl­dig­het

6 §   Föl­jande fysiska eller juri­diska per­so­ner ska på begä­ran av Polis­myn­dig­he­ten eller Säker­hetspo­li­sen utan dröjs­mål lämna alla upp­gif­ter som behövs för en utred­ning om pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism:
   1. en verk­sam­hets­ut­ö­vare,
   2. ett clea­ring­bo­lag,
   3. den som till­han­da­hål­ler finan­si­ell infra­struk­tur som avser ome­del­bara betal­ningar, och
   4. den som bedri­ver eller under de senaste fem åren har bedri­vit pen­ning­in­sam­ling för huma­ni­tärt, väl­gö­rande, kul­tu­rellt eller något annat all­män­nyt­tigt ända­mål.

När upp­gif­ter har läm­nats enligt 3 §, ska även andra fysiska eller juri­diska per­so­ner som avses i 1 kap. 2-5 §§ lämna de upp­gif­ter för utred­ningen som Polis­myn­dig­he­ten eller Säker­hetspo­li­sen begär. Lag (2024:125).

7 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare ska ha ett system för att snabbt och full­stän­digt kunna lämna upp­gif­ter om huruvida verk­sam­hets­ut­ö­va­ren under de senaste fem åren har haft en affärs­för­bin­delse med en viss per­son och, om så skulle vara fal­let, om för­bin­del­sens art.

Undan­tag från rapporterings-​ och upp­gifts­skyl­dig­het

8 §   Advo­ka­ter och andra obe­ro­ende juris­ter, auk­to­ri­se­rade och god­kända revi­so­rer samt skat­te­råd­gi­vare är inte skyl­diga att lämna upp­gif­ter enligt 3 eller 6 § om vad som anför­trotts dem när de för­sva­rar eller före­trä­der en kli­ent i fråga om ett rätts­ligt för­fa­rande, inklu­sive råd­giv­ning för att inleda eller und­vika ett rätts­ligt för­fa­rande. Det­samma gäl­ler infor­ma­tion som avser en kli­ent och som de har fått del av i sam­band med att de bedö­mer kli­en­tens rätts­liga situ­a­tion.
Lag (2019:608).

Tyst­nads­plikt

9 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare eller den som är verk­sam hos verk­sam­hets­ut­ö­va­ren får inte för en kund eller någon utom­stå­ende obe­hö­ri­gen röja att en bedöm­ning enligt 2 § utförs, har utförts eller kom­mer att utfö­ras eller att upp­gif­ter har läm­nats enligt 3 eller 6 §.

Som obe­hö­rigt röjande avses inte att
   1. upp­gif­ter läm­nas till en till­syns­myn­dig­het eller en brotts­be­käm­pande myn­dig­het,
   2. upp­gif­ter läm­nas mel­lan verk­sam­hets­ut­ö­vare som avses i 1 kap. 2 § första styc­ket 1-13 med hem­vist i EES och som ingår i samma kon­cern eller mel­lan sådana verk­sam­hets­ut­ö­vare och deras fili­a­ler och dot­ter­fö­re­tag belägna i ett land utan­för EES, för­ut­satt att fili­a­lerna och dot­ter­fö­re­ta­gen utan­för EES tilläm­par gemen­samma ruti­ner som fast­ställts enligt 2 kap. 8 eller 9 § eller mot­sva­rande krav enligt lag­stift­ningen i det land där fili­a­len finns eller dot­ter­fö­re­ta­get har hem­vist,
   3. upp­gif­ter läm­nas mel­lan advo­ka­ter, andra obe­ro­ende juris­ter, revi­so­rer, till­han­da­hål­lare av bok­fö­rings­tjäns­ter, skat­te­råd­gi­vare och fas­tig­hets­mäk­lare som omfat­tas av Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv (EU) 2015/849, i den ursprung­liga lydel­sen, eller lik­vär­diga bestäm­mel­ser i ett land utan­för EES och som är anställda eller på annat sätt verk­samma inom samma juri­diska per­son eller olika juri­diska per­so­ner med gemen­samt ägande, gemen­sam led­ning eller gemen­sam efter­lev­nads­kon­troll,
   4. upp­gif­ter som rör samma kund och samma trans­ak­tion och som omfat­tar fler än en verk­sam­hets­ut­ö­vare läm­nas mel­lan sådana juri­diska och fysiska per­so­ner som anges i 1 kap. 2 § första styc­ket 1-13 och 18-22, för­ut­satt att de till­hör samma verksamhets-​ eller yrkes­ka­te­gori och omfat­tas av skyl­dig­he­ter i fråga om tyst­nads­plikt och skydd för per­son­upp­gif­ter som föl­jer av denna lag,
   5. en kund får kän­ne­dom om att åtgär­der enligt första styc­ket vid­tas eller kan komma att vid­tas, när ett röjande inte kan und­vi­kas till följd av verk­sam­hets­ut­ö­va­rens skyl­dig­het att avstå från en trans­ak­tion, att avstå från att inleda en affärs­för­bin­delse eller att avsluta en affärs­för­bin­delse enligt 3 kap. 1-3 §§, och
   6. upp­gif­ter läm­nas i sam­ver­kan enligt 4 a kap.

Bestäm­mel­ser om ansvar för den som bry­ter mot tyst­nads­plik­ten enligt första styc­ket finns i 20 kap. 3 § brotts­bal­ken.
Lag (2022:1537).

9 a §   Ett clea­ring­bo­lag eller den som till­han­da­hål­ler finan­si­ell infra-​struktur som avser ome­del­bara betal­ningar får inte för någon utom­stå­ende obe­hö­ri­gen röja att upp­gif­ter har läm­nats enligt 6 §. Det­samma gäl­ler den som är verk­sam hos ett sådant före­tag.

Bestäm­mel­ser om ansvar för den som bry­ter mot tyst­nads­plik­ten enligt första styc­ket finns i 20 kap. 3 § brotts­bal­ken.
Lag (2024:125).

10 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare eller den som är verk­sam hos verk­sam­hets­ut­ö­va­ren får inte göras ansva­rig för att ha åsi­do­satt tyst­nads­plikt för upp­gif­ter som läm­nas med stöd av 3 eller 6 §, om per­so­nen hade anled­ning att räkna med att upp­gif­ten borde läm­nas.

I fråga om euro­pa­bo­lag och euro­pa­koo­pe­ra­tiv som har ett sådant för­valt­nings­sy­stem som avses i artik­larna 39-42 i rådets för­ord­ning (EG) nr 2157/2001 av den 8 okto­ber 2001 om stadga för euro­pa­bo­lag respek­tive artik­larna 37-41 i rådets för­ord­ning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för euro­pe­iska koo­pe­ra­tiva för­e­ningar (SCE-​föreningar) ska bestäm­mel­serna i första styc­ket och i 9 § tilläm­pas på en leda­mot i till­syns­or­ga­net.

Av 16 § andra styc­ket och 22 § lagen (2004:575) om euro­pa­bo­lag samt 21 § andra styc­ket och 26 § lagen (2006:595) om euro­pa­koo­pe­ra­tiv fram­går att bestäm­mel­serna i andra styc­ket ska tilläm­pas också på leda­mö­ter i ett euro­pa­bo­lags eller ett euro­pa­koo­pe­ra­tivs lednings-​ eller för­valt­nings­or­gan.

Sär­skilda bestäm­mel­ser om ansvar för revi­so­rer i aktie­bo­lag, eko­no­miska för­e­ningar, stif­tel­ser och vissa andra före­tag finns i 5 kap. 2 § stif­tel­se­la­gen (1994:1220), 37 § revi­sions­la­gen (1999:1079), 29 kap. 2 § aktie­bo­lags­la­gen (2005:551) och 21 kap. 2 § lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar. Lag (2022:1537).

Dis­po­si­tions­för­bud

11 §   Om det finns skäl att miss­tänka att egen­dom i form av pengar, ford­ran eller någon annan rät­tig­het är före­mål för pen­ning­tvätt eller avsedd för finan­sie­ring av ter­ro­rism och egen­do­men finns hos en verk­sam­hets­ut­ö­vare, får Polis­myn­dig­he­ten eller Säker­hetspo­li­sen besluta att egen­do­men eller ett mot­sva­rande värde tills vidare inte får flyt­tas eller dis­po­ne­ras på annat sätt (dis­po­si­tions­för­bud).

Beslut om dis­po­si­tions­för­bud får med­de­las endast om det är fara i dröjs­mål och det skä­li­gen kan befa­ras att egen­do­men annars kom­mer att undanskaf­fas och skä­len för åtgär­den upp­vä­ger det intrång eller men i övrigt som den inne­bär.

Om för­ut­sätt­ning­arna enligt första och andra styc­kena är upp­fyllda, får Polis­myn­dig­he­ten fatta beslut om dis­po­si­tions­för­bud även på begä­ran av en utländsk finans­un­der­rät­tel­se­en­het.

12 §   Ett beslut om dis­po­si­tions­för­bud ska så snart som möj­ligt anmä­las till åkla­gare, som skynd­samt ska pröva om åtgär­den ska bestå. Åkla­ga­rens beslut får inte över­kla­gas.

Finns det inte längre skäl för åtgär­den ska den hävas. Åtgär­den upp­hör att gälla när två arbets­da­gar har gått från Polis­myn­dig­he­tens eller Säker­hetspo­li­sens beslut, om den inte hävts före det.

En verk­sam­hets­ut­ö­vare ska ome­del­bart under­rät­tas om att en åtgärd har beslu­tats eller hävts.

Den som har drab­bats av ett beslut om dis­po­si­tions­för­bud ska under­rät­tas om beslu­tet när det kan antas att syf­tet med en beslu­tad eller för­ut­sedd åtgärd inte mot­ver­kas och den fram­tida utred­ningen inte ska­das om upp­gif­ten röjs. Beslut om under­rät­telse med­de­las av åkla­gare. En under­rät­telse behö­ver inte läm­nas, om den med hän­syn till omstän­dig­he­terna uppen­bart är utan bety­delse.

13 §   Beslut om dis­po­si­tions­för­bud med anled­ning av miss­tänkt pen­ning­tvätt får endast avse sådan egen­dom som här­rör från brott eller brotts­lig verk­sam­het som avses i 1 kap. 6 § första styc­ket.


4 a kap. Sam­ver­kan mot pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism

Ända­mål för och del­ta­gare i sam­ver­kan

1 §   Sam­ver­kan enligt detta kapi­tel får ske för att före­bygga, för­hindra eller upp­täcka pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism. I sam­ver­kan får delta
   1. brotts­be­käm­pande myn­dig­he­ter, Finansin­spek­tio­nen och verk­sam­hets­ut­ö­vare som avses i 1 kap. 2 § första styc­ket 1 (kre­di­tin­sti­tut), eller
   2. brotts­be­käm­pande myn­dig­he­ter och till­syns­myn­dig­he­ter.

Med brotts­be­käm­pande myn­dig­he­ter avses Ekobrotts­myn­dig­he­ten, Polis­myn­dig­he­ten, Skat­te­ver­ket, Säker­hetspo­li­sen, Tull­ver­ket och Åklagar­myn­dig­he­ten.

Med till­syns­myn­dig­he­ter avses myn­dig­he­ter som utö­var till­syn enligt denna lag. Lag (2022:1537).

För­ut­sätt­ningar för sam­ver­kan

2 §   Sam­ver­kan får ske endast för att före­bygga, för­hindra eller upp­täcka sådan pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism som till sin karak­tär, kom­plex­i­tet eller omfatt­ning är all­var­lig.

Sam­ver­kan ska anord­nas så att den inte blir mer långt­gå­ende än vad som behövs med hän­syn till ända­må­let för sam­ver­kan och så att det avsedda resul­ta­tet står i rim­ligt för­hål­lande till de olä­gen­he­ter som kan antas upp­stå för enskilda som berörs av sam­ver­kan.

I sam­ver­kan enligt 1 § första styc­ket 1 ska minst en myn­dig­het delta. Lag (2022:1537).

Upp­gifts­skyl­dig­het

3 §   Den som del­tar i sam­ver­kan ska trots sek­re­tess eller tyst­nads­plikt lämna en upp­gift till en annan del­ta­gare om det behövs för mot­ta­ga­rens del­ta­gande i sam­ver­kan.

En upp­gift ska inte läm­nas om det finns en bestäm­melse om sek­re­tess eller tyst­nads­plikt som är tillämp­lig på upp­gif­ten och om över­vä­gande skäl talar för att det intresse som sek­re­tes­sen eller tyst­nads­plik­ten ska skydda har före­träde fram­för intres­set av att upp­gif­ten läm­nas ut. En upp­gift ska hel­ler inte läm­nas i den utsträck­ning upp­gifts­läm­nan­det skulle strida mot den i lag regle­rade tyst­nads­plik­ten för advo­ka­ter.

Åklagar­myn­dig­he­ten och Ekobrotts­myn­dig­he­ten, när den bedri­ver åkla­gar­verk­sam­het, är inte skyl­diga att lämna en upp­gift enligt första styc­ket men får trots sek­re­tess lämna en upp­gift till en annan myn­dig­het eller enskild. Lag (2022:1537).

Beslut om sam­ver­kan

4 §   Beslut om sam­ver­kan fat­tas av den myn­dig­het eller de myn­dig­he­ter som del­tar i sam­ver­kan. Ett beslut får omfatta kre­di­tin­sti­tut som sam­tyc­ker till det.

Ett beslut om sam­ver­kan ska vara skrift­ligt. I beslu­tet ska föl­jande anges:
   1. före­må­let för sam­ver­kan,
   2. vilka som del­tar i sam­ver­kan, och
   3. den tid som sam­ver­kan ska gälla.

När det inte längre finns skäl för sam­ver­kan ska den avslu­tas.
Lag (2022:1537).

Tyst­nads­plikt

5 §   Ett kre­di­tin­sti­tut eller den som är verk­sam hos insti­tu­tet får inte för en kund eller utom­stå­ende obe­hö­ri­gen röja ett beslut om sam­ver­kan eller en upp­gift som tagits emot i sam­ver­kan.

Bestäm­mel­ser om ansvar för den som bry­ter mot tyst­nads­plik­ten enligt första styc­ket finns i 20 kap. 3 § brotts­bal­ken.
Lag (2022:1537).


5 kap. Behand­ling av per­son­upp­gif­ter

Tillämp­nings­om­råde

1 §   I detta kapi­tel finns bestäm­mel­ser om behand­ling av per­son­upp­gif­ter enligt denna lag för
   1. verk­sam­hets­ut­ö­vare (2-11 §§ ), och
   2. andra än verk­sam­hets­ut­ö­vare (12 och 13 §§ ).

Kapit­let gäl­ler om behand­lingen helt eller del­vis är auto­ma­ti­se­rad eller om per­son­upp­gif­terna ingår i eller är avsedda att ingå i en struk­tu­re­rad sam­ling av per­son­upp­gif­ter som är till­gäng­liga för sök­ning eller sam­man­ställ­ning enligt sär­skilda kri­te­rier. Lag (2022:1537).

Tillåtna ända­mål för behand­ling av per­son­upp­gif­ter

2 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare får behandla per­son­upp­gif­ter i syfte att kunna full­göra sina skyl­dig­he­ter enligt denna lag.

Beva­rande av hand­lingar och upp­gif­ter

3 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare ska i fem år bevara hand­lingar och upp­gif­ter, om hand­ling­arna och upp­gif­terna avser
   1. åtgär­der som har vid­ta­gits för kund­kän­ne­dom enligt 3 kap. och 4 kap. 2 §, eller
   2. trans­ak­tio­ner som genom­förts med kun­der inom ramen för affärs­för­bin­del­ser eller vid enstaka trans­ak­tio­ner som omfat­tas av krav på åtgär­der för kund­kän­ne­dom enligt 3 kap. 4-6 §§.

Tiden ska räk­nas från det att åtgär­derna eller trans­ak­tio­nerna utför­des eller, i de fall då en affärs­för­bin­delse har eta­ble­rats, affärs­för­bin­del­sen upp­hörde. Om en enstaka trans­ak­tion inte har genom­förts till följd av miss­tanke om pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism, ska tiden räk­nas från det att avstå­en­det skedde.

4 §   Om det är nöd­vän­digt för att före­bygga, upp­täcka eller utreda pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism får verk­sam­hets­ut­ö­vare bevara hand­lingar och upp­gif­ter enligt 3 § under en längre tid än fem år. Den sam­man­lagda tiden får dock inte över­stiga tio år.

Första styc­ket gäl­ler också i fråga om hand­lingar och upp­gif­ter som ska beva­ras enligt arti­kel 16 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2023/1113.
Lag (2024:1166).

Behand­ling av käns­liga per­son­upp­gif­ter

5 §   Per­son­upp­gif­ter som avses i arti­kel 9.1 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska per­so­ner med avse­ende på behand­ling av per­son­upp­gif­ter och om det fria flö­det av sådana upp­gif­ter och om upp­hä­vande av direk­tiv 95/46/EG (all­män data­skydds­för­ord­ning), här benämnd EU:s data­skydds­för­ord­ning, får behand­las endast om det är nöd­vän­digt för att
   1. bedöma om kun­den är en per­son i poli­tiskt utsatt ställ­ning eller famil­je­med­lem eller känd med­ar­be­tare till en sådan per­son enligt 1 kap. 8-10 §§,
   2. bedöma den risk som kan för­knip­pas med kund­re­la­tio­nen enligt 2 kap. 3 §,
   3. upp­fylla över­vak­nings­skyl­dig­he­ten enligt 4 kap. 1 §,
   4. bedöma miss­tänkta trans­ak­tio­ner och akti­vi­te­ter enligt 4 kap. 2 §,
   5. lämna upp­gif­ter enligt 4 kap. 3 och 6 §§, och
   6. lämna upp­gif­ter i sam­ver­kan enligt 4 a kap.

Per­son­upp­gif­terna får också behand­las vid beva­rande av hand­lingar och upp­gif­ter enligt 3 och 4 §§, om det är tillå­tet att behandla upp­gif­terna enligt första styc­ket. Lag (2022:1537).

Behand­ling av per­son­upp­gif­ter om lagö­ver­trä­del­ser

6 §   Per­son­upp­gif­ter som avses i arti­kel 10 i EU:s data­skydds­för­ord­ning får behand­las endast om det är nöd­vän­digt för att
   1. bedöma den risk som kan för­knip­pas med kund­re­la­tio­nen enligt 2 kap. 3 §,
   2. upp­fylla över­vak­nings­skyl­dig­he­ten enligt 4 kap. 1 §,
   3. bedöma miss­tänkta trans­ak­tio­ner och akti­vi­te­ter enligt 4 kap. 2 §,
   4. lämna upp­gif­ter enligt 4 kap. 3 och 6 §§, och
   5. lämna upp­gif­ter i sam­ver­kan enligt 4 a kap.

Per­son­upp­gif­terna får också behand­las vid beva­rande av hand­lingar och upp­gif­ter enligt 3 och 4 §§, om det är tillå­tet att behandla upp­gif­terna enligt första styc­ket. Lag (2022:1537).

Infor­ma­tion till den regi­stre­rade

7 §   Besked om att per­son­upp­gif­ter behand­las enligt 4 kap. 2, 3 eller 6 § och om att sådana upp­gif­ter lag­ras enligt 3 eller 4 § får inte läm­nas ut till den regi­stre­rade.

Sam­kör­ning av regis­ter

8 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vares regis­ter med upp­gif­ter om miss­tänkt pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism får inte sam­kö­ras med mot­sva­rande regis­ter hos någon annan.

9 §   För­bu­det i 8 § gäl­ler inte sam­kör­ning av regis­ter med en filial till en verk­sam­hets­ut­ö­vare som avses i 1 kap. 2 § första styc­ket 1-13 som är eta­ble­rad i ett land utan­för EES, om kra­ven enligt 2 kap. 10 och 11 §§ är upp­fyllda i fråga om fili­a­len.

För­bu­det i 8 § gäl­ler inte hel­ler sam­kör­ning av regis­ter som sker mel­lan verk­sam­hets­ut­ö­vare som avses i 1 kap. 2 § första styc­ket 1-13 och som ingår i samma kon­cern, om verk­sam­hets­ut­ö­varna har hem­vist i Sve­rige eller inom EES.

Om en verk­sam­hets­ut­ö­vare som avses i andra styc­ket har hem­vist i ett land utan­för EES gäl­ler andra styc­ket om kra­ven enligt 2 kap. 10 och 11 §§ är upp­fyllda i fråga om den verk­sam­hets­ut­ö­va­ren. Lag (2021:903).

10 §   Har upp­hävts genom lag (2018:332).

Tyst­nads­plikt

11 §   Den som är verk­sam hos en verk­sam­hets­ut­ö­vare får inte obe­hö­ri­gen röja att per­son­upp­gif­ter behand­las enligt 5 och 6 §§ eller 4 kap. 2, 3 och 6 §§ och att sådana upp­gif­ter beva­ras enligt 3 och 4 §§.

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brotts­bal­ken ska inte följa för den som bry­ter mot för­bu­det i första styc­ket.

Andra än verk­sam­hets­ut­ö­vare

12 §   Besked om att per­son­upp­gif­ter behand­las enligt 4 kap. 6 § får inte läm­nas ut till den regi­stre­rade av
   1. ett clea­ring­bo­lag, eller
   2. den som till­han­da­hål­ler finan­si­ell infra­struk­tur som avser ome­del­bara betal­ningar. Lag (2024:125).

13 §   Upp­gift om att per­son­upp­gif­ter behand­las enligt 4 kap. 6 § får inte obe­hö­ri­gen röjas av någon som är verk­sam hos
   1. ett clea­ring­bo­lag, eller
   2. den som till­han­da­hål­ler finan­si­ell infra­struk­tur som avser ome­del­bara betal­ningar.

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brotts­bal­ken ska inte följa för den som bry­ter mot för­bu­det i första styc­ket. Lag (2024:125).


6 kap. Intern kon­troll och anmäl­ningar om miss­tänkta över­trä­del­ser

1 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare ska ha ruti­ner och rikt­lin­jer för intern kon­troll.

Om en verk­sam­hets­ut­ö­vare använ­der model­ler för risk­be­döm­ning, risk­klas­si­fi­ce­ring, över­vak­ning eller andra för­fa­ran­den, ska verk­sam­hets­ut­ö­va­ren ha ruti­ner för modell­risk­han­te­ring. Ruti­nerna för modell­risk­han­te­ring ska syfta till att utvär­dera och kva­li­tets­säkra de model­ler som verk­sam­hets­ut­ö­va­ren använ­der.

Omfatt­ningen av och inne­hål­let i ruti­nerna och rikt­lin­jerna ska bestäm­mas med hän­syn till verk­sam­hets­ut­ö­va­rens stor­lek och art samt den risk för pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism som iden­ti­fi­e­rats i den all­männa risk­be­döm­ningen.

2 §   När det är moti­ve­rat med hän­syn till verk­sam­he­tens stor­lek och art, ska en verk­sam­hets­ut­ö­vare
   1. utse en med­lem av led­nings­grup­pen, verk­stäl­lande direk­tö­ren eller mot­sva­rande befatt­nings­ha­vare som ska ansvara för att verk­sam­hets­ut­ö­va­ren genom­för de åtgär­der som krävs för att följa denna lag och de före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av lagen,
   2. utse en per­son att löpande kon­trol­lera att verk­sam­hets­ut­ö­va­ren full­gör sina skyl­dig­he­ter enligt denna lag eller före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av lagen (centralt funk­tions­an­sva­rig), och
   3. inrätta en obe­ro­ende gransk­nings­funk­tion med ansvar för att granska de interna rikt­lin­jer, kon­trol­ler och för­fa­ran­den som syf­tar till att verk­sam­hets­ut­ö­va­ren ska full­göra sina skyl­dig­he­ter enligt denna lag eller före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av lagen.

Den som är centralt funk­tions­an­sva­rig ska ansvara för rap­por­ter till Polis­myn­dig­he­ten enligt 4 kap. 3 §.

3 §   Om en verk­sam­hets­ut­ö­vare med huvud­kon­tor i en annan stat inom EES till­han­da­hål­ler tjäns­ter som avses i 1 kap. 2 § första styc­ket 6, 8 eller 13 b i Sve­rige, får Finansin­spek­tio­nen besluta att verk­sam­hets­ut­ö­va­ren ska utse en cen­tral kon­takt­punkt i Sve­rige med ansvar för att säker­ställa att bestäm­mel­serna i denna lag följs.

Första styc­ket gäl­ler inte om tjäns­terna till­han­da­hålls genom en filial eller ett dot­ter­fö­re­tag här i lan­det.
Lag (2024:1166).

4 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare ska till­han­da­hålla ända­måls­en­liga rap­por­te­rings­sy­stem för anställda, upp­drags­ta­gare och andra som på lik­nande grund del­tar i verk­sam­he­ten och som vill göra anmäl­ningar om miss­tänkta över­trä­del­ser av bestäm­mel­serna i denna lag eller före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av lagen.

För verk­sam­hets­ut­ö­vare som omfat­tas av Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2023/1113 ska rap­por­te­rings­sy­ste­men även möj­lig­göra anmäl­ningar av miss­tänkta över­trä­del­ser av bestäm­mel­serna i den för­ord­ningen. Lag (2024:1166).

4 a §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare ska ha ruti­ner och vidta de åtgär­der i övrigt som behövs för att skydda anställda, upp­drags­ta­gare och andra som på lik­nande grund del­tar i verk­sam­he­ten från hot, hämnd eller andra fient­liga åtgär­der till följd av att de gjort en anmä­lan om miss­tänkta över­trä­del­ser av bestäm­mel­serna i denna lag eller i före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av lagen.

En verk­sam­hets­ut­ö­vare får inte utsätta en anställd, en upp­drags­ta­gare eller någon annan som på lik­nande grund del­tar i verk­sam­he­ten för repres­sa­lier på grund av att denne har gjort en anmä­lan. Lag (2019:774).

5 §   Upp­gift i en anmä­lan om en miss­tänkt över­trä­delse enligt 4 § får inte obe­hö­ri­gen röjas, om upp­gif­ten kan avslöja anmä­la­rens iden­ti­tet.

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brotts­bal­ken ska inte följa för den som bry­ter mot för­bu­det i första styc­ket.

I det all­män­nas verk­sam­het tilläm­pas i stäl­let bestäm­mel­serna i offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400).

Om det i lag finns bestäm­mel­ser som avvi­ker från första eller andra styc­ket, gäl­ler de bestäm­mel­serna.


6 a kap. Ska­de­stånd

1 §   En verk­sam­hets­ut­ö­vare som bry­ter mot 2 kap. 15 § andra styc­ket eller 6 kap. 4 a § andra styc­ket ska betala ersätt­ning för den skada som upp­kom­mer. Ska­de­stån­det kan avse både ersätt­ning för den för­lust som upp­kom­mer och ersätt­ning för den kränk­ning som lag­brot­tet inne­bär.

Ersätt­ning som avser en för­lust som upp­kom­mit efter det att en anställ­ning upp­hört får bestäm­mas till högst det belopp som anges i 39 § lagen (1982:80) om anställ­nings­skydd.

Om det är skä­ligt får ska­de­stån­det sät­tas ned eller helt falla bort. Lag (2019:774).

2 §   Om den som anser sig ha bli­vit utsatt för repres­sa­lier visar omstän­dig­he­ter som ger anled­ning att anta att han eller hon har bli­vit utsatt för repres­sa­lier, är det verk­sam­hets­ut­ö­va­ren som ska visa att några repres­sa­lier inte har före­kom­mit. Lag (2019:774).

3 §   Mål enligt 1 § som rör en anställd eller någon som full­gör prak­tik hos verk­sam­hets­ut­ö­va­ren eller som utför arbete som inhyrd eller inlå­nad arbets­kraft ska hand­läg­gas enligt lagen (1974:371) om rät­te­gången i arbets­tvis­ter. I sådana mål ska även den som full­gör prak­tik eller som utför arbete som inhyrd eller inlå­nad arbets­kraft anses som arbets­ta­gare. Den verk­sam­hets­ut­ö­vare hos vil­ken prak­ti­ken eller arbe­tet utförs ska anses som arbets­gi­vare. Detta gäl­ler också när reg­lerna om tvis­te­för­hand­ling i lagen (1976:580) om med­be­stäm­mande i arbets­li­vet tilläm­pas.

Mål enligt 1 § som rör någon annan än den som avses i första styc­ket ska prö­vas av all­män dom­stol och hand­läg­gas enligt rät­te­gångs­bal­kens bestäm­mel­ser om rät­te­gången i tvis­te­mål där för­lik­ning om saken är tillå­ten. Lag (2019:774).

4 §   I mål som avses i 3 § första styc­ket ska föl­jande bestäm­mel­ser i lagen (1976:580) om med­be­stäm­mande i arbets­li­vet tilläm­pas:
   - 64 § om tids­frist för att påkalla för­hand­ling,
   - 65 § om tids­frist för att väcka talan,
   - 66 § om för­längd tids­frist för den som inte före­träds av en arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion, och
   - 68 § om för­lo­rad tale­rätt på grund av pre­skrip­tion.
Lag (2019:774).


7 kap. Till­syn och ingri­pan­den

Tillämp­nings­om­råde

1 §   Detta kapi­tel tilläm­pas i fråga om till­syn över och ingri­pan­den mot verk­sam­het som avses i 1 kap. 2 § första styc­ket 16, 19, 20 och 22-24. Rege­ringen kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om vilka myn­dig­he­ter som utö­var till­syn enligt detta kapi­tel.

Bestäm­mel­ser om till­syn över och ingri­pan­den mot verk­sam­het som avses i 1 kap. 2 § första styc­ket 21 finns i 8 kap. rät­te­gångs­bal­ken och i 7 a kap. denna lag.

Bestäm­mel­ser om till­syn över och ingri­pan­den mot annan verk­sam­het som avses i 1 kap. 2 § första styc­ket finns i de lagar som regle­rar dessa verk­sam­hets­ut­ö­vare. Lag (2021:903).

Till­syn

2 §   Genom till­sy­nen kon­trol­le­ras att verk­sam­he­ten drivs enligt denna lag och före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av lagen.

3 §   Den som avser att driva verk­sam­het som anges i 1 § första styc­ket ska anmäla detta till Bolags­ver­ket. Sådan verk­sam­het får inte dri­vas om anmä­lan inte har gjorts.

Om en fysisk eller juri­disk per­son som är anteck­nad i Bolags­ver­kets regis­ter anmä­ler att verk­sam­he­ten har upp­hört eller om det på annat sätt fram­går att så är fal­let, ska ver­ket ta bort per­so­nen ur regist­ret.

4 §   Till­syns­myn­dig­he­ten får före­lägga den som dri­ver verk­sam­het som anges i 1 § första styc­ket utan att ha anmält detta att göra anmä­lan. Är det osä­kert om en verk­sam­het är anmäl­nings­plik­tig enligt 3 §, får till­syns­myn­dig­he­ten före­lägga per­so­nen att lämna de upp­lys­ningar om verk­sam­he­ten som behövs för att bedöma om så är fal­let.

5 §   Till­syns­myn­dig­he­ten får före­lägga den som dri­ver verk­sam­het som omfat­tas av detta kapi­tel att lämna de upp­lys­ningar och ge till­gång till de hand­lingar som behövs för till­sy­nen.

Till­syns­myn­dig­he­ten får, när den anser det nöd­vän­digt, genom­föra en under­sök­ning på plats hos en verk­sam­hets­ut­ö­vare som är före­mål för till­syn enligt detta kapi­tel.

6 §   Den som i väsent­lig utsträck­ning har åsi­do­satt skyl­dig­he­ter i närings­verk­sam­het eller som har gjort sig skyl­dig till all­var­lig brotts­lig­het får inte ägna sig åt verk­sam­het som är anmäl­nings­plik­tig enligt 3 §.

Om verk­sam­hets­ut­ö­va­ren är en juri­disk per­son, gäl­ler första styc­ket den som är verk­lig huvud­man i den juri­diska per­so­nen eller ingår i dess led­ning.

Verk­sam­hets­ut­ö­va­ren ska anmäla för­änd­ringar i led­ningen till till­syns­myn­dig­he­ten. Lag (2022:1537).

7 §   Har upp­hävts genom lag (2022:1537).

Ingri­pan­den

8 §   Om ett före­läg­gande enligt 4 § eller 5 § första styc­ket inte följs, får till­syns­myn­dig­he­ten före­lägga den fysiska eller juri­diska per­so­nen att upp­höra med verk­sam­he­ten.

9 §   Till­syns­myn­dig­he­ten ska före­lägga en verk­sam­hets­ut­ö­vare som omfat­tas av ett för­bud enligt 6 § första styc­ket att
   1. upp­höra med verk­sam­he­ten, om verk­sam­hets­ut­ö­va­ren är en fysisk per­son, eller
   2. vidta rät­telse och, om rät­telse inte vid­tas, upp­höra med verk­sam­he­ten, om verk­sam­hets­ut­ö­va­ren är en juri­disk per­son.

Till­syns­myn­dig­he­ten får före­lägga den som omfat­tas av ett för­bud enligt 6 § andra styc­ket att vidta de åtgär­der som behövs för att per­so­nen inte längre ska vara verk­lig huvud­man.
Lag (2022:1537).

10 §   Till­syns­myn­dig­he­ten får ingripa mot en verk­sam­hets­ut­ö­vare som över­trä­der en bestäm­melse i 2-6 kap. eller före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av lagen.

11 §   Vid en över­trä­delse som avses i 10 § får till­syns­myn­dig­he­ten ingripa mot en verk­sam­hets­ut­ö­vare genom att utfärda ett före­läg­gande att göra rät­telse eller, vid över­trä­del­ser som inte är ringa, genom beslut om sank­tions­av­gift.

Om verk­sam­hets­ut­ö­va­ren är en fysisk per­son får sank­tions­av­gift enligt första styc­ket beslu­tas endast om över­trä­del­sen är all­var­lig, upp­re­pad eller sys­te­ma­tisk och per­so­nen i fråga upp­såt­li­gen eller av grov oakt­sam­het orsa­kat över­trä­del­sen.

Om över­trä­del­sen är all­var­lig, upp­re­pad eller sys­te­ma­tisk får till­syns­myn­dig­he­ten före­lägga verk­sam­hets­ut­ö­va­ren att upp­höra med verk­sam­he­ten.

12 §   Om verk­sam­hets­ut­ö­va­ren är en juri­disk per­son får till­syns­myn­dig­he­ten även ingripa mot någon som ingår i verk­sam­hets­ut­ö­va­rens sty­relse, är dess verk­stäl­lande direk­tör eller på mot­sva­rande sätt före­trä­der verk­sam­hets­ut­ö­va­ren, eller är ersät­tare för någon av dem, om verk­sam­hets­ut­ö­va­ren har befun­nits ansva­rig för en över­trä­delse som avses i 10 §.

Ett ingri­pande får ske endast om verk­sam­hets­ut­ö­va­rens över­trä­delse är all­var­lig, upp­re­pad eller sys­te­ma­tisk och per­so­nen i fråga upp­såt­li­gen eller av grov oakt­sam­het orsa­kat över­trä­del­sen.

Ingri­pande sker genom
   1. beslut att per­so­nen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får upp­rätt­hålla en funk­tion som avses i första styc­ket hos verk­sam­hets­ut­ö­vare som anges i 1 § första styc­ket, eller
   2. beslut om sank­tions­av­gift.

13 §   Vid valet av ingri­pande ska till­syns­myn­dig­he­ten ta hän­syn till hur all­var­lig över­trä­del­sen är och hur länge den har pågått. Sär­skild hän­syn ska tas till ska­dor som har upp­stått och gra­den av ansvar.

I för­svå­rande rikt­ning ska det beak­tas om verk­sam­hets­ut­ö­va­ren tidi­gare har begått en över­trä­delse eller om den fysiska per­so­nen i verk­sam­hets­ut­ö­va­rens led­ning tidi­gare orsa­kat en sådan över­trä­delse.

I förmild­rande rikt­ning ska det beak­tas om
   1. verk­sam­hets­ut­ö­va­ren eller den fysiska per­so­nen i verk­sam­hets­ut­ö­va­rens led­ning i väsent­lig utsträck­ning genom ett aktivt sam­ar­bete har under­lät­tat till­syns­myn­dig­he­tens utred­ning, och
   2. om verk­sam­hets­ut­ö­va­ren snabbt upp­hört med över­trä­del­sen eller den fysiska per­so­nen i verk­sam­hets­ut­ö­va­rens led­ning snabbt ver­kat för att över­trä­del­sen ska upp­höra, sedan den anmälts till eller påta­lats av till­syns­myn­dig­he­ten.

Sank­tions­av­gift

14 §   Sank­tions­av­gif­ten för en verk­sam­hets­ut­ö­vare som är en juri­disk per­son ska som högst fast­stäl­las till det högsta av
   1. två gånger den vinst som verk­sam­hets­ut­ö­va­ren gjort till följd av över­trä­del­sen, om belop­pet går att fast­ställa, eller
   2. ett belopp i kro­nor mot­sva­rande en mil­jon euro.

Sank­tions­av­gif­ten får inte bestäm­mas till ett lägre belopp än 5 000 kro­nor.

Avgif­ten till­fal­ler sta­ten.

15 §   Sank­tions­av­gif­ten för en fysisk per­son ska som högst fast­stäl­las till det högsta av
   1. två gånger den vinst som den fysiska per­so­nen gjort till följd av över­trä­del­sen, om belop­pet går att fast­ställa, eller
   2. ett belopp i kro­nor mot­sva­rande en mil­jon euro.

Avgif­ten till­fal­ler sta­ten.

16 §   När sank­tions­av­gif­tens stor­lek fast­ställs, ska sär­skild hän­syn tas till sådana omstän­dig­he­ter som anges i 13 § samt till den juri­diska eller fysiska per­so­nens finan­si­ella ställ­ning och, om det går att fast­ställa, den vinst som gjorts till följd av över­trä­del­sen.

Sank­tions­före­läg­gande

17 §   Beslut om ingri­pande enligt 11 § andra styc­ket och 12 § tas upp av till­syns­myn­dig­he­ten genom sank­tions­före­läg­gande.

Ett sank­tions­före­läg­gande inne­bär att den fysiska per­so­nen före­läggs att inom en viss tid god­känna en sank­tion som är bestämd till tid eller belopp.

När före­läg­gan­det har god­känts, gäl­ler det som ett dom­stols­av­gö­rande som fått laga kraft. Ett god­kän­nande som görs efter den tid som angetts i före­läg­gan­det är utan ver­kan.

18 §   Ett sank­tions­före­läg­gande ska inne­hålla upp­gift om
   1. den fysiska per­son som före­läg­gan­det avser,
   2. över­trä­del­sen och de omstän­dig­he­ter som behövs för att kän­ne­teckna den,
   3. de bestäm­mel­ser som är tillämp­liga på över­trä­del­sen, och
   4. den sank­tion som före­läggs per­so­nen.

Före­läg­gan­det ska också inne­hålla en upp­lys­ning om att ansö­kan om sank­tion kan komma att ges in till dom­stol, om före­läg­gan­det inte god­känns inom den tid som till­syns­myn­dig­he­ten anger.

19 §   Om ett sank­tions­före­läg­gande inte har god­känts inom angi­ven tid, får till­syns­myn­dig­he­ten ansöka hos dom­stol om att sank­tion ska beslu­tas. En sådan ansö­kan ska göras hos den för­valt­nings­rätt som är behö­rig att pröva ett över­kla­gande av till­syns­myn­dig­he­tens beslut om ingri­pande mot verk­sam­hets­ut­ö­va­ren.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.

20 §   Ett sank­tions­före­läg­gande enligt 17 § är utan ver­kan, om före­läg­gan­det inte har del­getts den som det rik­tas mot inom två år från den tid­punkt då över­trä­del­sen ägde rum. I ett sådant fall får inte hel­ler någon sank­tion enligt 19 § första styc­ket beslu­tas. Lag (2023:831).

Verk­stäl­lig­het av beslut om sank­tions­av­gift

21 §   Sank­tions­av­gif­ten ska beta­las till till­syns­myn­dig­he­ten inom tret­tio dagar efter det att beslu­tet om den fått laga kraft eller sank­tions­före­läg­gan­det god­känts eller den längre tid som anges i beslu­tet eller före­läg­gan­det.

22 §   Om sank­tions­av­gif­ten inte beta­las inom den tid som anges i 21 §, ska till­syns­myn­dig­he­ten lämna den obe­talda avgif­ten för indriv­ning. Bestäm­mel­ser om indriv­ning av stat­liga ford­ringar finns i lagen (1993:891) om indriv­ning av stat­liga ford­ringar m.m. Vid indriv­ning får verk­stäl­lig­het enligt utsök­nings­bal­ken ske.

23 §   En sank­tions­av­gift som har beslu­tats fal­ler bort i den utsträck­ning verk­stäl­lig­het inte har skett inom fem år från det att beslu­tet fick laga kraft eller sank­tions­före­läg­gan­det god­kän­des.

Vite

24 §   Före­läg­gande enligt denna lag får för­e­nas med vite.

Över­kla­gande

25 §   Beslut om före­läg­gande att lämna upp­gif­ter enligt 4 § andra meningen och 5 § första styc­ket samt beslut om att med­dela ett sank­tions­före­läg­gande enligt 17 § får inte över­kla­gas.

Övriga beslut som med­de­las enligt detta kapi­tel får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol. I sådana ären­den får till­syns­myn­dig­he­ten bestämma att beslu­tet ska gälla ome­del­bart, dock inte i fråga om beslut om sank­tions­av­gift.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.


7 a kap. Sär­skilda bestäm­mel­ser om till­syn över och ingri­pan­den mot advo­ka­ter och advo­kat­bo­lag

Advo­ka­ter

1 §   Vid tillämp­ningen av denna lag gäl­ler för advo­ka­ter de grund­läg­gande bestäm­mel­serna om till­syn och ingri­pan­den i 8 kap. rät­te­gångs­bal­ken och 4-11 §§ i detta kapi­tel. Lag (2019:608).

Advo­kat­bo­lag

2 §   Sve­ri­ges advo­kat­sam­funds sty­relse och disci­plin­nämnd utö­var till­syn över att advo­kat­bo­lag föl­jer denna lag.

Advo­kat­bo­lag ska lämna sam­fun­dets sty­relse och disci­plin­nämnd de upp­gif­ter som behövs för till­sy­nen.

Om ett advo­kat­bo­lag över­trä­der en bestäm­melse i 2-6 kap. får sam­fun­dets sty­relse och disci­plin­nämnd ingripa mot advo­kat­bo­la­get genom beslut om utta­lande, erin­ran eller var­ning. Lag (2019:608).

3 §   Den som i väsent­lig utsträck­ning har åsi­do­satt skyl­dig­he­ter i närings­verk­sam­het eller som har gjort sig skyl­dig till all­var­lig brotts­lig­het får inte ha ett kva­li­fi­ce­rat inne­hav av ande­lar i ett advo­kat­bo­lag eller ingå i dess led­ning.

Med kva­li­fi­ce­rat inne­hav avses det­samma som i 1 kap. 5 § 15 lagen (2004:297) om bank- och finan­sie­rings­rö­relse.
Lag (2019:608).

Plats­un­der­sök­ning

4 §   Sve­ri­ges advo­kat­sam­funds sty­relse och disci­plin­nämnd får, när det är nöd­vän­digt för till­sy­nen över att advo­ka­ter och advo­kat­bo­lag föl­jer denna lag, genom­föra en under­sök­ning hos en advo­kat eller ett advo­kat­bo­lag. Lag (2019:608).

Omstän­dig­he­ter som ska beak­tas vid val av ingri­pande

5 §   Vid valet av ingri­pande vid en över­trä­delse av en bestäm­melse i 2-6 kap. ska hän­syn tas till hur all­var­lig över­trä­del­sen är och hur länge den har pågått. Sär­skild hän­syn ska tas till ska­dor som har upp­stått och gra­den av ansvar.

I för­svå­rande rikt­ning ska det beak­tas om advo­ka­ten eller advo­kat­bo­la­get tidi­gare har begått en över­trä­delse eller om per­so­nen i advo­kat­bo­la­gets led­ning tidi­gare orsa­kat en sådan över­trä­delse.

I förmild­rande rikt­ning ska det beak­tas om
   1. advo­ka­ten, advo­kat­bo­la­get eller per­so­nen i advo­kat­bo­la­gets led­ning i väsent­lig utsträck­ning genom ett aktivt sam­ar­bete har under­lät­tat utred­ningen, och
   2. advo­ka­ten eller advo­kat­bo­la­get snabbt upp­hört med över­trä­del­sen eller per­so­nen i advo­kat­bo­la­gets led­ning snabbt ver­kat för att över­trä­del­sen ska upp­höra, sedan den anmälts till eller påta­lats av Sve­ri­ges advo­kat­sam­fund. Lag (2019:608).

Sank­tions­av­gift och till­fäl­ligt för­bud att ingå i advo­kat­bo­lags led­ning

6 §   En var­ning enligt 8 kap. 7 § rät­te­gångs­bal­ken som avser en över­trä­delse av en bestäm­melse i 2-6 kap. och en var­ning enligt 2 § tredje styc­ket får för­e­nas med ett ingri­pande enligt 7 §.

Om Sve­ri­ges advo­kat­sam­funds sty­relse eller disci­plin­nämnd anser att det finns skäl att över­väga ett sådant ingri­pande, ska ären­det över­läm­nas till Läns­sty­rel­sen i Stock­holms län, som beslu­tar i frå­gan.

Sam­fun­dets sty­relse eller disci­plin­nämnd ska lämna de upp­gif­ter till läns­sty­rel­sen som behövs för pröv­ningen.
Lag (2019:608).

7 §   Om en advo­kat har med­de­lats en var­ning får ingri­pande ske mot advo­ka­ten genom beslut om sank­tions­av­gift.

Om ett advo­kat­bo­lag har med­de­lats en var­ning får ingri­pande ske mot
   1. advo­kat­bo­la­get genom beslut om sank­tions­av­gift, och
   2. en per­son som ingår i advo­kat­bo­la­gets sty­relse, är dess verk­stäl­lande direk­tör eller på mot­sva­rande sätt före­trä­der advo­kat­bo­la­get, eller är ersät­tare för någon av dem, genom
      a) beslut att per­so­nen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får upp­rätt­hålla en sådan funk­tion hos ett advo­kat­bo­lag, eller
      b) beslut om sank­tions­av­gift.

Ett ingri­pande enligt andra styc­ket 2 får endast ske om över­trä­del­sen är all­var­lig, upp­re­pad eller sys­te­ma­tisk och per­so­nen i fråga upp­såt­li­gen eller av grov oakt­sam­het orsa­kat över­trä­del­sen. Lag (2019:608).

8 §   En sank­tions­av­gift enligt 7 § ska som högst fast­stäl­las till det högsta av
   1. två gånger den vinst som gjorts till följd av regelö­ver­trä­del­sen, om belop­pet går att fast­ställa, eller
   2. ett belopp i kro­nor mot­sva­rande en mil­jon euro.

En sank­tions­av­gift enligt 7 § första styc­ket och andra styc­ket 1 får inte bestäm­mas till ett lägre belopp än 5 000 kro­nor.

Sank­tions­av­gif­ten till­fal­ler sta­ten. Lag (2019:608).

9 §   När sank­tions­av­gif­tens stor­lek fast­ställs, ska sär­skild hän­syn tas till sådana omstän­dig­he­ter som anges i 5 § samt till den berör­des finan­si­ella ställ­ning och, om det går att fast­ställa, den vinst som gjorts till följd av över­trä­del­sen.
Lag (2019:608).

10 §   Beslut om ingri­pande enligt 7 § andra styc­ket 2 tas upp av Läns­sty­rel­sen i Stock­holms län genom sank­tions­före­läg­gande enligt 7 kap. 17-20 §§.

I fråga om verk­stäl­lig­het av beslut om sank­tions­av­gift tilläm­pas 7 kap. 21-23 §§.

Det som sägs om till­syns­myn­dig­he­ten i de bestäm­mel­serna ska i stäl­let gälla läns­sty­rel­sen. Lag (2019:608).

Över­kla­gande

11 §   Beslut enligt 7 § av läns­sty­rel­sen får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.

Beslut om att med­dela ett sank­tions­före­läg­gande får inte över­kla­gas. Lag (2019:608).


8 kap. Bemyn­di­gan­den

1 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om
   1. undan­tag för vissa spel­tjäns­ter från tillämp­ning av lagen eller bestäm­mel­ser i den,
   2. inne­hål­let i och omfatt­ningen av den all­männa risk­be­döm­ningen enligt 2 kap. 1 § och om fak­to­rer som kan tyda på låg eller hög risk för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism,
   3. undan­tag från kra­vet på doku­men­te­rade risk­be­döm­ningar enligt 2 kap. 2 §,
   4. risk­klas­si­fi­ce­ring av kun­der enligt 2 kap. 3 §, inbe­gri­pet fak­to­rer som kan tyda på låg eller hög risk för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism,
   5. inne­hål­let i och omfatt­ningen av interna och gemen­samma ruti­ner enligt 2 kap. 8 och 9 §§,
   6. inne­hål­let i ruti­ner för lämp­lig­hets­pröv­ning enligt 2 kap. 13 §,
   7. doku­men­ta­tion av genom­förda utbild­ningar och vil­ken infor­ma­tion och utbild­ning som ska till­han­da­hål­las anställda enligt 2 kap. 14 §,
   8. nöd­vän­diga åtgär­der och ruti­ner enligt 2 kap. 15 § och 6 kap. 4 a §,
   9. åtgär­der för iden­ti­tets­kon­troll enligt 3 kap. 7 och 8 §§,
   10. vad som avses med för­enk­lade åtgär­der för kund­kän­ne­dom och i vilka situ­a­tio­ner som för­enk­lade åtgär­der är tillåtna enligt 3 kap. 15 §,
   11. vad som avses med skärpta åtgär­der för kund­kän­ne­dom och i vilka situ­a­tio­ner som skärpta åtgär­der ska vid­tas enligt 3 kap. 16 och 17 §§,
   12. hur rap­por­te­ring till Polis­myn­dig­he­ten ska göras enligt 4 kap. 3 §,
   13. hur upp­gif­ter ska läm­nas enligt 4 kap. 6 §,
   14. system för upp­gifts­läm­ning enligt 4 kap. 7 §,
   15. beva­rande av hand­lingar och upp­gif­ter enligt 5 kap. 3 §,
   16. för­ut­sätt­ning­arna för för­längt beva­rande av hand­lingar och upp­gif­ter enligt 5 kap. 4 §,
   17. inne­hål­let i och omfatt­ningen av ruti­ner för intern kon­troll och modell­risk­han­te­ring enligt 6 kap. 1 §,
   18. kri­te­ri­erna för när funk­tio­ner som avses i 6 kap. 2 § första styc­ket ska inrät­tas samt de krav som ska gälla i fråga om funk­tio­ner­nas orga­ni­sa­tion, befo­gen­he­ter och obe­ro­ende,
   19. orga­ni­sa­tion, kom­pe­tens, befo­gen­he­ter, funk­tion och obe­ro­ende för den cen­trala kon­takt­punk­ten enligt 6 kap. 3 §,
   20. det sär­skilda rap­por­te­rings­sy­ste­met enligt 6 kap. 4 §, och
   21. skyl­dig­het för verk­sam­hets­ut­ö­vare som avses i 1 kap. 2 § första styc­ket 1-13, 16, 17, 19, 20 och 22-24 att peri­o­diskt eller på begä­ran lämna upp­gif­ter om sin verk­sam­het, sina kun­der och andra för­hål­lan­den som är nöd­vän­diga för att till­syns­myn­dig­he­ter ska kunna bedöma den risk som kan för­knip­pas med de verk­sam­hets­ut­ö­vare som står under till­syn.
Lag (2022:1537).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

2017:630
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 2017.
   2. Genom lagen upp­hävs lagen (2009:62) om åtgär­der mot pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism.
   3. Den upp­hävda lagen gäl­ler dock fort­fa­rande för över­trä­del­ser som inträf­fat före ikraft­trä­dan­det.

2019:608
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 novem­ber 2019.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler för över­trä­del­ser som har inträf­fat före ikraft­trä­dan­det.

2019:774

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2020 i fråga om 3 kap. 32 § och i övrigt den 1 janu­ari 2020.

2020:1039
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2021.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler dock fort­fa­rande för aktie­bo­lag och eko­no­miska för­e­ningar som omfat­tas av punkt 2 och 3 i ikraftträdande-​ och över­gångs­be­stäm­mel­serna till lagen (2020:1026) om upp­hä­vande av lagen (2004:299) om inlå­nings­verk­sam­het.

JP Info­nets straff­rätts­liga tjäns­ter

JP Info­nets straff­rätts­liga tjäns­ter

Arbe­tar du med straff­rätt? JP Info­nets tjäns­ter ger dig ett bra stöd i ditt arbete. Våra tjäns­ter beva­kar, för­u­tom lagar och för­ar­be­ten, hela rättsked­jan från tings­rätt till Högsta dom­sto­len. Vi tar in alla rele­vanta avgö­ran­den från JO och JK. Dess­utom kan du ta del av exper­ta­na­ly­ser som ringar in och besva­rar olika aktu­ella rätts­frå­gor. Se allt inom straff­rätt.