SFS 2018:1251 Strafftidslag
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk författningssamling
Strafftidslag
Utfärdad den 20 juni 2018
Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande.
Inledande bestämmelse
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om när fängelsestraff får verk-
ställas och hur strafftid ska beräknas.
Inledande av verkställighet
Förutsättningar för verkställighet
2 § Ett fängelsestraff får verkställas när
1. en dom eller ett beslut i den del som avser fängelsestraff fått laga kraft
mot den dömde, eller
2. ett beslut om verkställighet i Sverige av ett motsvarande utländskt straff
fått laga kraft.
Om ett beslut enligt första stycket 2 innebär att en ny påföljd ska
bestämmas genom svensk dom får verkställighet ske först när den domen
fått laga kraft.
3 § Ett fängelsestraff får, om det följer av särskilda bestämmelser, verk-
ställas utan att en dom eller ett beslut som avses i 2 § fått laga kraft.
4 § Kriminalvården ska kontrollera om ett fängelsestraff är verkställbart.
Rätten att påbörja verkställighet
5 § En dömd har rätt att påbörja verkställigheten av ett fängelsestraff om
han eller hon begär det och straffet är verkställbart.
Dömda som inte är frihetsberövade
6 § Om en dömd inte är frihetsberövad när fängelsestraffet är verkställbart
ska han eller hon utan dröjsmål föreläggas att senast en viss dag inställa sig
vid den kriminalvårdsanstalt där fängelsestraffet ska verkställas.
Om den dömde inte följer eller inte kan nås av ett föreläggande enligt
första stycket eller om det finns risk för det, ska Polismyndigheten på
begäran av Kriminalvården förpassa honom eller henne till ett häkte eller en
kriminalvårdsanstalt.
Om det bedöms kunna ske utan risk för att den dömde undandrar sig
verkställighet, får Polismyndigheten förelägga honom eller henne att inställa
1
Prop. 2017/18:250, bet. 2017/18:JuU30, rskr. 2017/18:378.
SFS 2018:1251
Publicerad
den 28 juni 2018
2
SFS
sig vid en kriminalvårdsanstalt i stället för att förpassa honom eller henne
dit.
7 § Kriminalvården får skjuta upp verkställigheten av ett fängelsestraff
1. för domar eller beslut på fängelse i högst tre månader om syftet är att
åstadkomma en jämnare beläggning i kriminalvårdsanstalterna,
2. i avvaktan på ett ställningstagande om överförande av verkställighet av
en svensk dom eller ett svenskt beslut på fängelse till en annan stat, eller
3. i avvaktan på regeringens beslut i ett ärende om nåd.
I de fall som avses i första stycket 1 får verkställigheten skjutas upp under
högst sex månader från den dag fängelsestraffet är verkställbart.
Dömda som är frihetsberövade
8 § Om en dömd är häktad, omhändertagen enligt 26 kap. 22 § första
stycket eller 28 kap. 11 § första eller tredje stycket brottsbalken eller intagen
i kriminalvårdsanstalt för verkställighet i ett annat mål när fängelsestraffet
är verkställbart, ska verkställigheten påbörjas omedelbart där han eller hon
förvaras.
Om den dömde inte förvaras i kriminalvårdsanstalt när verkställigheten
enligt första stycket påbörjas och inte heller samtidigt är häktad eller
omhändertagen enligt 26 kap. 22 § första stycket eller 28 kap. 11 § första
eller tredje stycket brottsbalken i ett annat mål, ska han eller hon överföras
till kriminalvårdsanstalt för fortsatt verkställighet.
Intagning i häkte
9 § En dömd som ska överföras eller förpassas till kriminalvårdsanstalt för
verkställighet av fängelsestraff får i anslutning till det tas in i häkte
1. i avvaktan på anstaltsplacering, eller
2. om det behövs med hänsyn till transportförhållandena.
Den dömde får i de fall som avses i första stycket tillfälligt tas in i
polisarrest. Är den dömde under arton år får han eller hon tas in i polisarrest
endast om det är absolut nödvändigt.
10 § Tiden i häkte med stöd av 9 § första stycket får inte vara längre än
nödvändigt och inte längre än sju dagar, om det inte finns särskilda skäl för
en längre tid. Även om det finns särskilda skäl får tiden inte vara längre än
trettio dagar.
Vid tillämpning av första stycket ska tid i polisarrest räknas som tid i
häkte.
Nöjdförklaring
11 § En dömd får förklara att han eller hon avstår från att överklaga eller
fullfölja ett överklagande av en dom eller ett beslut i den del som avser
fängelsestraff (nöjdförklaring).
En nöjdförklaring får lämnas inför Kriminalvården. Om en dömd inte är
frihetsberövad får en nöjdförklaring också lämnas inför Polismyndigheten.
Formkrav
12 § En nöjdförklaring får inte tas emot utan att både den som tar emot
förklaringen och den dömde har tillgång till domen, beslutet eller rättens
bevis om utgången i målet som rör den dömde (domsbevis). Om den dömde
är frihetsberövad, krävs även att han eller hon har haft betänketid till den
andra dagen efter den då domen avkunnades för honom eller henne vid rätten
2018:1251
3
SFS
eller på annat sätt delgavs honom eller henne i sin helhet. Den dömde ska
om möjligt ges tillfälle att under betänketiden samråda med sin försvarare.
Innan en nöjdförklaring lämnas ska den som tar emot förklaringen på
lämpligt sätt ha klargjort innebörden och verkan av nöjdförklaringen för den
dömde.
När en nöjdförklaring lämnas ska ett vittne närvara. En nöjdförklaring ska
dokumenteras.
Effekterna av en nöjdförklaring
13 § En nöjdförklaring får inte tas tillbaka.
En nöjdförklaring innebär att domen eller beslutet i den del som avser
fängelsestraff får laga kraft mot den dömde.
Uppskov
Förutsättningar för uppskov
14 § På ansökan av en dömd och i den utsträckning som intresset av
samhällsskydd medger det, får uppskov med verkställigheten av ett
fängelsestraff beviljas under högst sex månader från den dag fängelsestraffet
är verkställbart, om det finns särskilda skäl med hänsyn till den dömdes
hälsa, familje-, arbets- eller utbildningsförhållanden eller andra liknande
omständigheter. Om det finns synnerliga skäl, får uppskov beviljas under
ytterligare högst sex månader. En dömd som är gravid eller ammar barn får
beviljas uppskov under så lång tid som anses skälig.
En ansökan om uppskov får inte bifallas om den dömde är berövad
friheten som häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt för verkställighet i
ett annat mål.
Återkallelse
15 § Ett beslut om uppskov får återkallas om
1. det väsentligen brister i de förutsättningar som legat till grund för
beslutet, eller
2. den dömde lagförs för nytt brott.
Hinder mot verkställighet innan en första ansökan prövats
16 § Om en dömd har ansökt om uppskov senast den dag han eller hon
enligt föreläggande som avses i 6 § första stycket skulle ha inställt sig i en
kriminalvårdsanstalt för verkställighet av straffet och har uppskov inte
tidigare sökts i ärendet, får den dömde inte tas in i kriminalvårdsanstalt för
att påbörja verkställigheten innan Kriminalvården prövat ansökan.
Beräkning av strafftid
Tidpunkten för strafftidens början
17 § Om inte annat framgår av särskilda bestämmelser ska strafftiden
beräknas från och med den dag fängelsestraffet är verkställbart och
1. den dömde av den anledningen berövas friheten, eller
2. den dömde berövas friheten eller redan är berövad friheten som häktad
eller omhändertagen enligt 26 kap. 22 § första stycket eller 28 kap. 11 §
första eller tredje stycket brottsbalken.
Strafftiden ska beräknas till och med den dag den dömde blir frigiven.
2018:1251
4
SFS
Om ett fängelsestraff redan har avtjänats före den dag som avses i första
stycket, ska tidpunkten för strafftidens början i stället anses vara den dag
domen eller beslutet i den del som avser fängelsestraff fått laga kraft.
Beräkningsgrunder
18 § När ett fängelsestraff på viss tid verkställs ska strafftiden beräknas i
dagar. Ett fängelsestraff i månader eller år ska omräknas till dagar. Med en
månad ska avses trettio dagar och med ett år trehundrasextiofem dagar.
19 § Om flera fängelsestraff på viss tid verkställs samtidigt, ska den
sammanlagda fängelsetiden i dagar läggas till grund för beräkningen av
strafftiden.
20 § I lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande
finns bestämmelser om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande som
verkställighet av påföljd.
I 26 kap. brottsbalken finns bestämmelser om villkorlig frigivning och
prövotid efter villkorlig frigivning.
Strafftidsbeslut
21 § En dömd ska meddelas ett strafftidsbeslut som fastställer
1. dagen för strafftidens början,
2. fängelsestraffets längd i dagar,
3. antalet dagar som ska tillgodoräknas av tidigare frihetsberövande, och
4. dagen för strafftidens slut.
Om fängelsestraffet uppgår till mer än trettio dagar, ska beslutet även
fastställa
1. tidigaste dag för villkorlig frigivning,
2. återstående strafftid i dagar, och
3. dagen för prövotidens utgång.
Om ett beslut enligt första stycket avser ett fängelsestraff på livstid, ska
beslutet fastställa
1. dagen för strafftidens början, och
2. antalet dagar som ska tillgodoräknas av tidigare frihetsberövande om
straffet tidsbestäms.
Beslutet ska meddelas utan dröjsmål.
Ändring av strafftidsbeslut
22 § Ett strafftidsbeslut ska ändras när omständigheterna ger anledning till
det. Beslutet ska meddelas utan dröjsmål.
Övriga bestämmelser
Bemyndigande
23 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om inledande av verkställighet, nöjd-
förklaring, uppskov och beräkning av strafftid.
Beslutsmyndighet
24 § Beslut enligt denna lag fattas av Kriminalvården.
Beslut enligt denna lag gäller omedelbart om inte något annat beslutas.
2018:1251
5
SFS
Överklagande
25 § Kriminalvårdens beslut får överklagas till allmän förvaltnings-
domstol om beslutet gäller
1. inställelse vid kriminalvårdsanstalt enligt 6 § första stycket,
2. uppskov enligt 14 § eller återkallelse av ett beviljat uppskov enligt
15 §, eller
3. strafftidsbeslut enligt 21 § eller ändring av strafftidsbeslut enligt 22 §.
Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas.
Ett beslut överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets den
kriminalvårdsanstalt, det häkte eller det frivårdskontor är beläget där den
klagande var inskriven när det första beslutet i ärendet fattades. Prövnings-
tillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
26 § Ett beslut får inte överklagas enligt 25 § första stycket innan beslutet
har omprövats av Kriminalvården. En sådan omprövning får begäras av den
som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot. Ett över-
klagande av ett beslut som inte har omprövats ska anses som en begäran om
omprövning.
Vid omprövning enligt första stycket får beslutet inte ändras till den
klagandes nackdel.
27 § En begäran om omprövning ska vara skriftlig och ha kommit in till
Kriminalvården inom tre veckor från den dag då den klagande fick del av
beslutet. I begäran om omprövning ska den klagande ange vilket beslut som
avses och vilken ändring i beslutet som han eller hon begär.
Kriminalvården prövar om skrivelsen med begäran om omprövning har
kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit in för sent ska den avvisas,
om inte förseningen beror på att myndigheten lämnat den klagande felaktig
underrättelse om hur man begär omprövning.
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2019.
2. Genom lagen upphävs lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m.
3. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande
a) i fråga om sådan tillfällig förvaring i häkte eller polisarrest som pågår
vid ikraftträdandet,
b) för prövning av en nöjdförklaring som har lämnats före ikraftträdandet,
c) för omprövning och överklagande av beslut i ärenden eller mål om
uppskov som har meddelats före ikraftträdandet, och
d) vid beräkning av strafftid för den som före ikraftträdandet meddelats
ett strafftidsbeslut. Dock ska vid tillämpningen av bestämmelsen i 22 § i den
upphävda lagen med 19 § andra stycket och 19 a § samma lag samt 33 kap.
7 § brottsbalken även avses lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av tid för
frihetsberövande. Avser strafftidsbeslutet ett fängelsestraff på livstid ska
beslutet dock anses ha meddelats enligt den nya lagen.
4. Ett beslut om återkallelse enligt 15 § får endast grundas på förhållanden
som har inträffat efter ikraftträdandet.
På regeringens vägnar
YLVA JOHANSSON
MORGAN JOHANSSON
(Justitiedepartementet)
2018:1251