SFS 2009:1349 Lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift;

utfärdad den 3 december 2009.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs att 1, 8, 8 d, 9 och 11 §§ lagen

(1972:435) om överlastavgift ska ha följande lydelse.

1 §

2

Överlastavgift tas ut enligt denna lag om

1. en lastbil, som inte är en EG-mobilkran,
2. en buss,
3. en tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastighet som

överstiger 30 kilometer i timmen, eller

4. en släpvagn, som dras av en bil, en tung terrängvagn, som är konstrue-

rad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, eller av ett
motorredskap klass I

framförs på väg med högre axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller

bruttovikt än som är tillåtet för fordonet, fordonståget eller vägen.

Med väg avses allmän väg, gata eller annan allmän plats.
Högsta för fordonet tillåtna axeltryck, boggitryck och trippelaxeltryck be-

stäms med ledning av uppgiften i det senaste registreringsbeviset om den ga-
ranterade axelbelastningen.

Denna lag gäller inte i fråga om ett fordon som är registrerat i militära for-

donsregistret, används hos Försvarsmakten enligt skriftligt avtal med denna
eller är taget i anspråk med nyttjanderätt enligt förfogandelagen (1978:262).

8 §

3

Överlastavgift påförs av Transportstyrelsen.

Överlastavgift får sättas ned eller efterges om det finns särskilda skäl.

Detta får ske såväl i samband med prövning av ärendet om påföring av över-
lastavgift som efter särskild ansökan hos Transportstyrelsen.

8 d §

4

En polismans beslut om förskott för överlastavgift eller om att for-

donet eller fordonståget inte får fortsätta färden, ska skyndsamt underställas
Transportstyrelsens prövning. Transportstyrelsen ska omedelbart pröva om
beslutet ska bestå.

Om ett beslut enligt 8 b § gäller, ska polisen och Transportstyrelsen hand-

lägga ärendet om överlastavgift utan dröjsmål. Transportstyrelsen får vid sin
handläggning

1 Prop. 2009/10:20, bet. 2009/10:TU6, rskr. 2009/10:85.

2 Senaste lydelse 2009:225.

3 Senaste lydelse 2001:560.

4 Senaste lydelse 2004:1083.

SFS 2009:1349

Utkom från trycket
den 11 december 2009

2

SFS 2009:1349

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2009

1. helt eller delvis sätta ned ett förskott som har bestämts för avgiften,
2. upphäva beslutet, om det finns synnerliga skäl. Detsamma gäller även

efter det att Transportstyrelsen har beslutat i ärendet om överlastavgift.

9 §

5

Bestämmelserna i 2 kap. 2 § första stycket, 5 kap. 17 § och 8 kap. 2–

4 §§ vägtrafikskattelagen (2006:227) ska också gälla överlastavgift. Det som
i 5 kap. 17 § vägtrafikskattelagen sägs om Skatteverket gäller då Transport-
styrelsen.

11 §

6

Transportstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol, om inte annat sägs i femte stycket. Skrivelsen med
överklagandet ska ha kommit in till Transportstyrelsen inom tre veckor från
den dag då klaganden fick del av beslutet.

Om någon har överklagat ett beslut, får även någon annan som haft rätt att

överklaga beslutet ge in ett överklagande, trots att tiden för överklagande
gått ut. Ett sådant överklagande ska ges in inom två veckor från utgången av
den tid inom vilken det första överklagandet skulle ha gjorts. Återkallas eller
förfaller det första överklagandet av någon annan anledning, förfaller också
det senare.

Ett beslut som rör ett motordrivet fordon som är registrerat här i landet, el-

ler en släpvagn som dras av ett sådant fordon, överklagas hos den länsrätt
inom vars domkrets ägaren till det motordrivna fordonet har sin adress enligt
vägtrafikregistret. I fråga om andra fordon överklagas beslutet hos den läns-
rätt inom vars domkrets beslutet meddelades.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Transportstyrelsens beslut enligt 8 d § får inte överklagas.
En polismans beslut enligt 8 a och 8 b §§ får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Vid tillämpning av 7 a § för-

valtningsprocesslagen (1971:291) ska Transportstyrelsen vara den enskildes
motpart.

På regeringens vägnar

ESKIL ERLANDSSON

Lennart Renbjer
(Näringsdepartementet)

5 Senaste lydelse 2008:221.

6 Senaste lydelse 2004:1083.