SFS 1983:463

SFS 1983:463

Utkom från trycket

om äedriog i lagcE (1980:424) om åtgärder mot

den 16 juni 1983

vatteniföroreniog från fartyg;

utfärdad den 26 maj 1983.

I kap. Inledande bestämmelser

1042

' Prop. 1982/83:87, JoU 29, rskr 255.

c;

Enligt iiksdagens beslut' föreskrivs i fråga om lagen (1980:424) om

åtgärder mot vattenförorening från fartyg

n

dels att nuvarande 8, 9 och 10 kap. skall b etecknas 9, 10 och 11 kap.,

dels att 1 -3 §§ i det nya 9 kap. skall ha nedan angivna lydelse,

f-;

dels att i lagen skall införas ett nytt kapitel, 8 kap., samt nya bestämmel­

ser, 9 kap. 4-7 §§, av nedan angivna lyd else.

1|

Till följd härav kommer lagen a tt ha följande lydelse från och med den

ti

dag då denna lag träder i kraft.

t]

1 § I denna lag finns bestämmelser om förbud mot vattenföroreningar

i|

från fartyg, mottagning av skadliga ämnen från fartyg, fartygs konstruktion

t

samt tillsyn och an dra åtgärder för att förebygga eller begränsa vattenför­

oreningar från fartyg.

'

¬

2 § I lagen används beteckningar som har följande betydelse.

SFS 1983:463

Beteckning

Betydelse

Östersjöområdet

Allt vattenområde i den egentliga Östersjön med

Bottniska viken, Finska viken och inloppet till

Östersjön upp till latitud parallellen genom Ska-
gen i Skagerack vid 57° 44,8' nord

Fartyg

Fartyg, svävare, fasta eller flytande plattformar

samt andra flytande anordningar som används

till sjöss

Skadligt ämne

Olja och andra ämnen som, om de kommer ut i

havet eller något annat vattenområde, kan inne­
bära risker för människors hälsa, vara skadliga

för den marina faunan eller floran, skada skön­

hets- eller rekreationsvärden eller störa annat
rättmätigt utnyttjande av havet eller andra vat­
tenområden

Utsläpp

Vaije utsläpp i havet eller andra vattenområden,
såsom utströmning, kvittblivning, spill, läckage,
utpumpning, utspridning eller uttömning

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen utser meddelar före­

skrifter om vad som vid tillämpningen av lagen förstås med olja, andra
skadliga flytande kemikalier som transporteras i bulk än olja, skadliga
ämnen i övrigt samt oljetanlcfartyg.

2 kap. Förbud mot förorening från fartyg

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller sådana utsläpp av skadliga

ämnen från fartyg som härrör från eller i övrigt står i samband med
fartygens drift. Bestämmelserna gäller dock inte i fråga om sådana utsläpp
av skadliga ämnen som är en omedelbar följd av utforskning, utvinning och
därmed förenad, ej landbaserad hantering av havsbottnens mineraltill­
gångar.

2 § Inom Sveriges sjöterritorium och Östersjöområdet utanför detta får
olja inte släppas ut från fartyg utan skall behållas ombord eller avlämnas
till mottagningsanordningar för olja.

I fråga om andra vattenområden meddelar regeringen eller den myndig­

het som regeringen utser föreskrifter om förbud mot utsläpp av olja.

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen utser meddelar före­
skrifter om förbud mot utsläpp från fartyg av andra skadliga ämnen än olja.

4 § Om, till följd av olyckshändelse, från fartyg släpps ut skadliga äm­

nen, beträffande vilka gäller förbud mot utsläpp, skall utsläppet begränsas

så långt det är möjligt.

^043

¬

SFS 1983:463

3 kap. Mottagning av förorenat barlast- och tankspolvatten från
fartyg, m. m.

1 § Anordningar f ör mottagning och behandling av oljehaltigt barlast-
eller tankspolvatten skall finnas på de platser inom Sveri ges territorium

där olja lastas eller oljetankfartyg repareras. Den som lastar ut olja eller
driver reparationsverksamheten svarar för att det finns behövliga mottag­

nings- och behandlingsanordningar.

Regeringen får föreskriva att mottagnings- och behandlingsanordningar

för oljehaltigt barlast- eller tankspolvatten skall finnas även i an dra fall.

Regeringen föreskriver också vem som skall svara för anordningarna.

2 § Anordningar för mottagning av barlastvatten eller tankspolvätska
som innehåller lastrester av andra skadliga flytande kemikalier än olja skall

finnas på de platser inom Sveriges territorium som regeringen föreskriver.
Regeringen föreskriver också vem som skall svara för anordningarna.

3 § Om mottagning av annat avfall från fartyg än sådant som a vses i 1

och 2 §§ finns särskilda bestämmelser.

4 § Någon avgift far inte tas ut vid anordning, som avses i 1 § första
stycket, för mottagning eller behandling av oljehaltigt barlast- eller tank­
spolvatten från fartyg som lastas hos den som svarar för anordningen.

I fråga om avgift för mottagning och behandling som a vses i 1 § andra

stycket och mottagning som avses i 2 § meddelar regeringen föreskrifter.

5 § Någon avgift för mottagning eller annan hantering av avfall som
anges i 3 § far inte tas ut av fartygens redare eller ägare. Vad nu har sagts

utgör inte hinder mot att kostnaderna för verksamheten täcks genom
hamnavgifter eller motsvarande generella avgifter.

6 § Den som avser att avlämna oljehaltigt barlast- eller tankspolvatten
till e n mottagningsanordning som avses i I § skall lämna uppgifter om

lösningsmedel eller an dra ämnen i vattne t som har betydelse för behand­
lingen.

Ett fartyg far inte lastas eller repareras hos den som svarar för att det

finns behövlig mottagnings- och behandlingsanordning som avses i I§

första stycket, om han unde rlåter att omhänderta oljehaltigt barlast- eller
tankspolvatten från fartyget. För de fall som avses i 1 § andra stycket
meddelar regeringen eller den myndighet som regeringen utser motsvaran­

de föreskrifter om förbud mot lastning, reparation eller annan verksamhet.

I fråga om mottagning av barlastvatten eller tankspolvätska som innehål­

ler lastrester av andra skadliga flytande kemikalier än olja meddelar rege­
ringen eller den myndighet som regeringen uts er föreskrifter i de hänseen­

den som avses i första och and ra styckena.

7 § Föreskrifter om utformning och drift av anordningar som av ses i 1
och 2 §§ meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen utser.

1044

¬

4 kap. Fartygs konstruktion, m. m.

SFS 1983:463

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen utser meddelar före­

skrifter om fartygs konstruktion, utrustning och drift för att förebygga eller
begränsa vattenföroreningar och om certifikat som visar att sådana före­
skrifter är uppfyllda.

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen utser får föreskriva
att fartyg inte får användas till sjöfart eller, såvitt avser utländska fartyg,

till sjöfart inom Sveriges sjöterritorium, om de inte

1. har certifikat, som avses i 1 §, eller motsvarande handlingar som har

utfärdats av behöriga utländska myndigheter,

2. är så underhållna att de i fråga om konstruktion och utrustning

uppfyller föreskrifter som har meddelats med stöd av 1 §,

3. drivs i enlighet med fö reskrifter som har meddelats med stöd av 1 §.

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen utser meddelar före­
skrifter om hur skadliga ämnen som transporteras till sjöss i för packad
form eller i fraktcontainrar eller på liknande sätt skall hanteras för att

vattenföroreningar skall förebyggas eller begränsas.

5 kap. Dagböcker m. m.

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen utser meddelar före­

skrifter om dagböcker och andra handlingar rörande hanteringen av skad­
liga ämnen ombord på fartyg.

2 § Handlingar som avses i 1 § skall i fråga om svenska fartyg på begäran

hållas tillgängliga för polismyndighet, tullmyndighet, tillsynsmyndighet

som a vses i 6 kap. 5 § eller annan myndighet som regeringen utser. Det­
samma gäller i fråga om mots varande handlingar på utländska fartyg, som

befinner sig inom Sveriges sjöterritorium, i den mån regerin gen föreskriver

detta.

Inom främmande lands sjöterritorium är befälhavare på svenska fartyg

skyldiga att låta behöriga utländska myndigheter ta del av sådana handling­

ar som avses i 1 §,

6 kap. Tillsyn

1 § Svenska fartyg, som omfattas av föreskrifter enligt 4 kap. 1 § om

konstruktion, utrustning eller drift, skall besiktas innan de sätts i trafik och

därefter genomgå regelbundna besiktningar.

Vid besiktningarna skall fastställas om fartygen uppfyller de föreskrifter

som har meddelats med stöd a v 4 k ap. 1 § i fråga om konstruk tion, utrust­

ning och drift.

2 § Fartyg skall undergå inspektion när en tillsynsmyndighet som avses i

5 § anser att det behövs.

1045

¬

SFS 1983:463

Vid inspektionen skall kontrolleras att fartyget och dess utrustning och

driftförhållanden uppfyller kraven på ett fullgott skydd mot vattenföro re­

ningar.

3 § I fråga om utländska fartyg som har certifikat som avses i 4 kap. 1 §

eller motsvarande handlingar som har utfärdats av behöriga utländska

myndigheter skall inspektionen begränsas till granskning a v dessa hand­

lingar och av handlingar som avses i 5 kap. I §, såvida det inte finns

grundad anledning att anta att fartyget eller dess utrustning eller driftför­

hållanden i väsentliga avseenden avviker från uppgifterna i certifikaten

eller handlingarna.

4 § Närmare föreskrifter om de tillsynsförrättningar som avses i l-3§§

meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringe n utser.

5 § Tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna om fartygs konstruk­

tion, utrustning och drift utövas av myndighet som regeringen utser. Myn ­
digheten får uppdra åt sakkunniga at t utom riket verkställa tillsynsförrätt­

ningar.

6 § Regeringen far föreskriva att undersökning av fartyg och utrustning
som företas av en utländsk myndighet eller av en klassificeringsanstalt
skall godkä nnas som tillsynsförrättning verkställd av svensk myndighet
samt att ett certifikat som utfärdats efter en sådan undersökning har

samma giltighet som ett certifikat u tfärdat av svensk myndighet.

7 § Den som verkställer en tillsynsförrättning eller biträder vid en sådan

förrättning skall lämnas tillträde till fartyget för att göra nödvändiga under­
sökningar och ta del av de handlingar rörande fartyget som finns ombord.

Polismyndighet skall lämna den handräckning som behövs för tillsyn

enligt denna lag.

8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen utser meddelar före­
skrifter om avgifter till staten för tillsyn av fartyg och för provning och

granskning av material och utrustning till fartyg.

9 § Fartygets redare och ägare ansvarar för att fartyget undergår sådan

tillsyn som avses i 1 §.

10 § Den som har tagit befattning med tillsyn enligt denna lag får inte
obehörigen röja eller utnyttja vad han i si n tjänst har fått veta om enskildas

affärs- eller driftförhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets
säkerhet.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre­

tesslagen (1980:100).

7 kap. Särskilda åtgärder mot vattenförorening

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen utse r får föreskriva

10^6

sådana begränsningar av eller förbud mot trafik i farvatten inom Sveriges

sjöterritorium som behövs för att förebygga vattenföroreningar.

¬

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen utser meddelar så-

SFS 1983; 463

dana föreskrifter om läktring av skadliga ämnen inom Sveriges sjöterrito­

rium som behövs för att förebygga vattenföroreningar. Föreskrifterna får

avse förbud mot läktring inom vissa områden.

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen utser meddelar före­
skrifter om skyldighet

1. att rapportera vattenföroreningar och händelser som innebär risk för

sådana föroreningar,

2. att lämna sådana uppgifter om fartyg och fartygs last som behövs för

att förebygga eller bekämpa vattenföroreningar.

4 § Företer ett fartyg väsentliga brister i fråga om konstruktion, utrust­

ning ell er drift i de hänseenden som avses i 4 kap. 1 § eller överträds

föreskrifter som har meddelats med stöd av 1 § detta kapitel, far sjöfarts­

verket och annan myndighet som regeringen utser meddela

1. förbud mot fartygets avgång eller vidare resa,

2. förbud att använda viss utrustning,
3. föreläggande att fartyget skall följa en viss färdväg,

4. föreläggande att fartyget skall anlöpa eller avgå från en viss hamn

eller annan uppehållsplats,

5. föreläggande i fråga om fartygets framförande eller drift.

Beslutas inte åtgärd som nu har sagts får myndigheten, när det gäller

brister i fråga om konstruktion, utrustning eller drift, i stället meddela

föreläggande att bristerna skall avhjälpas.

5 § Sker utsläpp av olja eller något annat skadligt ämne från ett fartyg i

strid mot gällande bestämmelser eller kan det skäligen befaras att så

kommer att ske och finns det grundad anledning att anta att svenskt
territorium eller svenska intressen i övrigt kan skadas härigenom i avs e­
värd mån, far sjöfartsverket och annan myndighet som regeringen utser
meddela de förbud och förelägganden, som är nödvändiga för att förebygga

eller begränsa vattenförorening, såsom

1. förbud mot f artygets avgång eller vidare resa,
2. förbud att påbörja eller fortsätta lastning, lossning, läktring eller

bunkring,

3. förbud att använda viss utrustning,
4. föreläggande att fartyget skall följa en viss färdväg ,
5. föreläggande att fartyget skall anlöpa eller avgå från en viss hamn

eller annan uppehållsplats,

6. föreläggande i fråga om fartygets framförande eller drift,
7. föreläggande att läktra olja eller annat skadligt ämne.

6 § Har beträffande ett visst fartyg inte fullgjorts vad som föreskrivs om
försäkringsskyldighet eller skyldighet att ställa säkerhet i lagen
(1973:1198) om an svarighet för oljeskada till s jöss, får sjöfartsverket och
annan myndighet som regeringen u tser meddela

1. förbud för fartyget att anlöpa eller avgå från en svensk hamn eller

från en tilläggsplats som ligger inom svens kt territorium,

2. i fråga om ett svenskt fartyg förbud mot fartygets vidare resa.

1047

¬

SFS 1983:463

7 § Beslut enligt 4 eller 5§ om förbud skall innehålla uppgift om de
åtgärder som skall vidtas för rättelse. Beslut om föreläggande enligt samma

paragrafer skall innehålla uppg ift om den tid inom vilken åtgärderna skall
vara vidtagna.

8 § I beslut enligt 4 eller 5 § får vite sättas ut. Föreläggande eller förbud

vari vite ha r satts ut får allt efter omständigheterna riktas mot fartygets

befälhavare, redare eller ägare.

9 § Underlåter någon att inom den förelagda tiden vidta åtgärd som

åligger honom enligt beslut som har meddelats med stöd av 4 eller 5 § eller

kan han inte underrättas om beslutet utan sådant dröjsmål som äv entyrar

syftet med beslutet, far myndigheten låta verkställa åtgärden på bekostnad
av fartygets redare eller ägare. Detsamma gäller även i andra fall när ett

beslut har meddelats med s töd av 4 eller 5§, om omedelbar åtgärd krävs

men inte kan väntas bli vidtag en av den som avses med beslutet.

10 § Den myndighet som med stöd av 4, 5 eller 6§ har förbjudit ett

fartygs avgång eller vidare resa skall, om fartyget befinner sig inom Sveri­
ges sjöterritorium, genast anmäla beslutet för polis-, tull- och lotsmyndig-

hetema. Polismyndigheten skall, om det behövs, vidta åtgärder för att

förhindra överträdelse av förbudet. Tull- och lotsmyndigheterna skall, så

länge förbudet gäller, inställa de förrättningar för fartygets resa som an­

kommer på dem.

Gäller förbudet ett svenskt fartyg som befinner sig inom främmande

lands sjöterritorium, är befälhavaren skyldig att på begäran av svensk

utlandsmyndighet lämna fartygets nationalitetshandlingar till denna myn­

dighet.

11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen utser meddelar
föreskrifter om sådan märkning av olja ombord på fartyg som behövs för
att det skall kunna fastställas varifrån förorenande olja har kommit.

För att undersöka varifrån för orenande olja har kommit får polismyn­

dighet eller den myndighet som har befogenhet att meddela beslut enligt 5 §
ta oljeprov ombord på ett fartyg och för sådant ändamål avbryta fartygets
resa, om det inte leder till någon väsentlig olägenhet.

1048

I 8 kap. Vattenföroreningsavgift

1 § En särskild avg ift (vattenföroreningsavgift) skall tas ut, om något av

de förbud mot utsläpp av olja från fartyg som avses i 2 kap. 2§ har

överträtts och utsläppet inte är obetydligt. Detsamma gäller om ett sådant

utsläpp av olja som a vses i 2 kap. 4 § inte har begränsats så långt det är

möjligt.

Vattenföroreningsavgiften tillfaller staten.

2 § Vattenföroreningsavgiften skall påföras den fysiska eller juridiska
person som vid överträdelsen var fartygets redare. Om det avgörande

inflytandet över fartygets drift utövades av någon annan i redarens st älle.

¬

skall avgiften dock påföras den andre. Finns inte någon som skall påföras
avgiften enligt vad som nu sagts eller kan det inte utan att ärendet blir
väsentligt fördröjt fastställas vem denne är, skall avgiften påföras den som

vid överträdelsen var fartygets ägare.

För vattenföroreningsavgift som delägarna i e tt partrederi skall betala

enligt första stycket, svarar de solidariskt.

3 § Vattenföroreningsavgiften skall bestämmas med hänsyn till utsläp­

pets omfattning samt fartygets storlek (bruttodräktighet) enligt följande

tabell.

SFS 1983:463

Utsläppt oljemängd

i liter

Avgift i kr. för fartyg med bruttodräktighet

upp till och

med 3 000

3001-

15000

15001

50000

50001

och större

5000 kr.

7500 kr.

10000 kr.

12500 kr.

5000 kr.

7500 kr.

10000 kr.

12500 kr.

jämte 1000 kr. jämte 1500 kr. jämte 2 000 kr. jämte 2500 kr.

per påbörjat antal 1 000 liter utöver 1 000 liter

30000 kr.

45000 kr.

60000 kr.

75000 kr.

jämte 800 kr. jämte 1200 kr. jämte 1600 kr. jämte 2 400 kr.

per påbörjat antal 1 000 liter utöver 26 000 liter

90000 kr.

135000 kr.

180000 kr.

255000 kr.

jämte 200 kr. jämte 300 kr. jämte 400 kr. jämte 600 kr.

per påbörjat antal 1 000 liter utöver 101 000 liter

170000 kr.

255000 kr.

340000 kr.

495000 kr.

jämte 100 kr. jämte 150 kr. jämte 200 kr. jämte 300 kr.

per påbörjat antal 1 000 liter utöver 50 I 000 liter

Med bruttodräktigheten avses det bruttodräktighetstal som anges i det för fartyget gällande

mätbrevet.

mindre än 1000

1000-26000

26001-101000

101001-501000

501001 och mer

4 § Om en vattenföroreningsavgift enligt 3 § med hänsyn till omständig­

heterna framstår som uppenbart oskälig, får den nedsättas eller efterges.

I 5 § Frågor om vattenföroreningsavgift prövas av tullverket.

6 § Kan det skäligen antas att vattenföroreningsavgift skall tas ut, får

tullverket eller annan myndighet som regeringen utser meddela de förbud
eller förelägganden beträffande fartyget som är nödvändiga för att säkra
bevisning, såsom förbud mot fartygets avgång eller vidare resa eller före­
läggande att fartyget skall anlöpa viss hamn.

Finns det inte längre fog för en åtgärd enligt första stycket, skall åtgär­

den omedelbart hävas.

1049

¬

SFS 1983:463

7 § Påförs någon som är ägare av fartyget eller lasten vattenförorenings-

avgift, får tullverket samtidigt beträffande egendomen besluta sådant för­

bud eller föreläggande som avses i 6 § första stycket, om det behövs för att

säkerställa statens anspråk på avgiften. Beslutet gäller längst till dess

verkställighet sker.

Beslut enligt förs ta stycket får meddelas även innan avgiftsärendet av­

görs, om det finns sannolika skäl att avgift kommer att påföras någon som
är ägare av fartyget eller lasten.

Ställs säkerhet för avgiftsskyldighetens fullgörande eller finns det i öv­

rigt inte längre fog för ett beslut enligt första eller andra stycket, skall
beslutet omedelbart hävas.

8 § Beslut om förbud eller föreläggande enligt 6 eller 7§ gäller inte i

något fall längre än fjorton dagar efter det att ett sådant beslut med

anledning av utsläppet först meddelades rörande fartyget eller dess last.

9 § I fråga om förbud eller föreläggande enligt 6 eller 7 § gäller 7 kap. 7-
10 §§ i tillä mpliga delar. Därvid skall vad som sägs i 7 kap. 8 och 9§§ om
fartygets befälhavare, redare eller ägare gälla även den som i redarens
ställe utövade det avgörande inflytandet öv er fartygets drift.

10 § I avgiftsärenden h os tullverket är fartygets befälhavare behörig att

på partens vägnar ta emot underrättelse enligt 15 § förvaltningslagen

(1971:290) och avge yttrande som avses i samma lagrum. Han är på

motsvarande sätt behörig att ta emot underrättelse om tullverkets beslut

enligt 18 § nämnda lag och att överklaga beslutet.

9 kap. Besvär m. m.

1 § Om ett beslut enligt 7 kap. 4 § första stycket, 5 eller 6 § har meddelats

av annan myndighet än sjöfartsverket, skall det genast underställas verket.
Om ett beslut enligt 8 kap. 6§ har meddelats av annan myndighet än

tullverket, skall det genast underställas de tta verk.

2 § Beslut som har meddelats av sjöfartsverket i frågor som avses i 7
kap. 4 § första stycket, 5 eller 6 § får överklagas hos kammarrätten genom
besvär.

Beslut i andra frågor som avses i 1 -7 kap. får överklagas genom besvär
1. hos sjöfartsverket, om beslutet har meddelats av en annan myndighet

som inte är central förvaltningsmyndighet och ej heller kommunal myndig­
het, eller

2. hos regeringen, om beslutet har meddelats av sjöfartsverket eller av

en annan myndig het som är central förvaltnings myndighet.

1050

3 § Tullverkets beslut om vattenföroreningsavgift och om förbud eller
föreläggande enligt 8 kap. 6 eller 7 § får överklagas genom besv är hos den
tingsrätt som är sjörättsdomstol i den ort där den tullmyndighet som
meddelat det överklagade beslutet har sitt säte. Besvärshandlingcn skall ha
kommit in till domstolen inom tre veckor från den dag klaganden fick del

av beslutet.

¬

4 § Beslut som slcall underställas någon enligt denna lag får inte överklä-

SFS 1983; 463

gas. Detsamma gäller beslut som meddelats inom sjöfartsverket eller tull­

verket och som, enligt vad regeringen förordnar, skall underställas någon
inom verket samt tullverkets beslut att vägra ta emot erbjuden säkerhet för
vattenföroreningsavgift.

5 § Beträffande talan vid dom stol rörande beslut om påförande av vat­

tenföroreningsavgift gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i rättegångs­
balken om åtal för brott på vilket inte kan följa svårare straff än böter.

Första stycket tillämpas även beträffande talan vid domstol angående

förbud eller föreläggande enligt 8 kap. 6 eller 7 §. I fråga om handläggn ing­

en vid tingsrätt gäller dock bestämmelserna i 52 kap. 2, 3 och 5-12§§
rättegångsbalken i tillämpliga delar. De bestämmelser som avser hovrätt
gäller därvid i stället tingsrätten.

Bestämmelserna i rättegångsbalken om kvarstad i brottmål gäller i

tillämpliga delar i mål som avs es i första stycket.

Allmän åklagar e företräder staten i mål vid domstol rörande beslut av

tullverket som har överklagats enligt 3 §.

6 § Tullverkets beslut och domstols dom varigenom vattenförorenings­
avgift påförs får verkställas genast, om inte annat förordnas eller säkerhet
ställs för avgiftsskyldighetens fullgörande. Om verkställigheten gäller i
övrigt vad som föreskrivs i utsökningsbalken om allmänt mål. Utmätt

egendom far dock inte säljas utan gäldenärens samtycke, förrän beslutet
eller domen har vunnit laga kraft.

Andra beslut i frågor som avses i 1-8 kap. gäller omedelbart, om inte

annat föreskrivs i beslutet. I fråga om beslut som skall underställas sjö­
fartsverket eller tullverket kan det berörda verket förordna att beslutet tills

vidare inte skall gälla.

7 § En påförd vattenföroreningsavgift bortfaller i den mån verkställighet

inte har skett inom tio år från det att beslutet vann laga kraft.

1 10 kap. Ansvar m. m.

1 § Till böter eller fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen eller

av oaktsamhet bryter mot förbud som gäller enligt 2 kap. 2 § första stycket
eller mot 2 kap. 4 § eller mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 2

kap. 2§ andra stycket eller 2 kap. 3§, om inte gärningen är belagd med

strängare straff i brottsbalken.

2 § Till böter eller fängelse i högst två år döms befälhavaren, om han har
brustit i den tillsyn som behövs för att utsläpp inte skall ske i strid mot

denna lag elle r föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Om

befälhavaren har överlåtit ansvaret för tillsynen över hanteringen ombord

av skadliga ämnen till visst befäl eller om visst befäl har sådant ansvar till
följd av tjänstens beskaffenhet, gäller vad nu har sagts i stället det befälet.

3 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller

av oaktsamhet bryter mot

1051

¬

SFS 1983:463

1. en föreskrift som har meddelats med stöd av 7 kap. 1 eller 2 §,
2. ett förbud eller föreläggande som har meddelats med stöd av 7 kap. 4

eller 5 §, eller

3. ett förbud som har meddelats med stöd av 7 kap. 6§.

Il

4 § Till böter eller fängelse i högst sex månad er döms

1. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift som

har meddelats med stöd av 3 kap. 7§, om inte gärningen är belagd med
straff i brottsbalken, miljöskyddslagen (1969:387) eller lagen (1971 :1154)

om förbud mot dumpning av avfall i vatten,

2. en befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en

föreskrift som har meddelats med stöd av 4 kap. 2 §,

3. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift som

har meddelats med stöd av 4 kap. 3 §, 5 kap. 1 § eller 7 kap. 3 §,

4. den som uppsåtligen bryter mot 5 kap. 2 § första stycket,
5. fartygets redare eller ägare, om han uppsåtligen eller av oaktsamhet

bryter mot 6 kap. 9§.

CJ-1

iiii

5 § Till böter döms

1. den som uppsåtligen bryter mot förbud som gäller enligt 3 kap. 4§

första stycket eller 5 § eller mot en föreskrift som har meddelats med stöd

av 3 kap. 4§ andra stycket,

2. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 kap. 6§ eller

mot en föreskrift som har meddelats med stöd av d enna paragraf,

3. den som uppsåtligen lämnar en oriktig uppgift till en tillsynsmyn­

dighet för att erhålla ett certifikat som utfärdas med stöd av denna lag eller
för att fa giltighetstiden för ett sådant certifikat förlängd,

4. en befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en

föreskrift som har meddelats med stöd av 7 kap. 11 § första stycket.

6 § 1. Släpps ett skadligt ämne ut i strid mot förbud som gäller enligt 2

kap. 2 § första stycket eller mot 2 kap. 4 § eller i strid mot föreskrift som
har meddelats med stöd av 2 kap. 2 § andra stycket eller 2 kap. 3 §,

2. åsidosätts en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 kap. 2 eller

3 § eller 7 kap. 1 eller 2 §,

3. överträds ett förbud eller åsidosätts ett föreläggande som har medde­

lats med stöd av 7 kap. 4 eller 5 §,

4. överträds ett förbud som har meddelats med stöd av 7 kap. 6§ , eller
5. åsidosätts en föreskrift som har meddelats med stöd av 7 kap. 11 §

första stycket,

döms fartygets redare eller ägare som om han själv hade begått gär ning­

en, om han underlåtit att göra vad som skäligen kunnat fordras av honom
för att förhindra det inträffade.

7 § Bryter någon mot ett förbud eller föreläggande enligt 7 kap. 4 eller
5 §, som har förenats med vite, skall han inte dömas till ansvar.

1052

8 § Mål om ansvar för brott som avses i denna lag eller om utdömande av

vite eller om ersättning för åtgärder som verkställts enligt 7 kap. 9§
handläggs av tingsrätt som är behörig domstol enligt rättegångsbalken eller

enligt 336-338§§ sjölagen (1891:35 s. 1).

¬

I 11 kap. Övrigt

SFS 1983:463

1 § Denna lag är tillämplig på statsfartyg, som inte används i affärsdrift,

endast i den mån regeringen föreskriver det.

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen utser får föreskriva
eller i enskilda fall medge undantag från 2 kap. 2§ första stycket samt 3
kap. 1 § första stycket, 4 § första stycket och 5 § denna lag. Vid meddelan­
de av undantag får särskilda villkor föreskrivas.

3 § Föreskrifter som meddelas med stöd av denna lag får inte strida mot
sådana bestämmelser i internationella överenskommelser som är bindande
för Sverige. Detsamma gäller i fråga om undantag som avses i 2 §.

Denna lag^ träder i kraft den dag regeringen bestämmer, såvitt avser

bestämmelserna om mottagning av barlastvatten eller tankspolvätska som
innehåller lastrester av andra skadliga flytande kemikalier än olja.

I övrigt träder lagen i kraft den 1 januari 1981, då lagen (1972:2 75) om

åtgärder mot vattenförorening från fartyg och lagen (1976:6) om åtgärder

mot v attenförorening från fartyg inom Östersjöområdet skall upphöra att
gälla.

Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift

som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den

nya bestämmelsen.

Denna lag^ träder i kraft den 1 januari 1984.

Bestämmelserna i 8 kap. tillämpas endast i fråga om öv erträdelser som

har skett efter ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

CURT BOSTRÖM

S-E Sigfridsson
(Kommunikationsdepartementet)

^ 1980:424.

^ 1983:463.

¬