SFS 2004:1100 Lag om luftfartsskydd
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk författningssamling
Lag
om luftfartsskydd;
utfärdad den 18 november 2004.
Enligt riksdagens beslut
1 föreskrivs följande.
Lagens innehåll
1 § Denna lag innehåller kompletterande bestämmelser till Europaparla-
mentets och rådets förordning (EG) nr 2320/2002 av den 16 december 2002
om införande av gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten
2.
Undersökning av personer och förvaringsställen
2 § Sådan säkerhetskontroll av personer, medförda föremål och fordon,
som sker på flygplats, och som följer av förordning (EG) nr 2320/2002, av
beslut enligt 9 § eller som anges i 3 och 4 §§ skall utföras av polis eller av
annan särskilt utsedd person som förordnats av polismyndighet.
Kontroll enligt första stycket som utförs av särskilt utsedd person skall ut-
föras under polismans ledning.
Första stycket gäller inte för företag som efter godkännande av behörig
myndighet får svara för säkerhetskontrollen av den egna personalen.
3 § För att förebygga brott som utgör fara för säkerheten vid luftfart får,
utöver vad som följer av förordning (EG) nr 2320/2002, den som uppehåller
sig inom flygplatsens område kroppsvisiteras. För samma ändamål får väs-
kor, fordon eller andra slutna förvaringsställen inom flygplatsens område
undersökas.
Den som vägrar att låta sig eller sin egendom undersökas får avvisas eller
avlägsnas från flygplatsområdet.
4 § Kroppsvisitation som är av mera väsentlig omfattning skall utföras i ett
avskilt utrymme. Sådan visitation skall ske i vittnes närvaro, om den som
undersöker eller den som skall undersökas begär det och det kan ske utan
större omgång. Kroppsvisitation av kvinna får utföras och bevittnas endast
av en annan kvinna, om undersökningen inte sker genom metalldetektor el-
ler liknande anordning. Kroppsvisitation som enbart innebär att föremål som
en kvinna har med sig undersöks får dock utföras och bevittnas av en man.
1 Prop. 2003/04:154, bet. 2004/05:JuU2, rskr. 2004/05:21.
2 EGT L 355, 30.12.2002, s.1 (Celex 32002R2320).
SFS 2004:1100
Utkom från trycket
den 10 december 2004
2
SFS 2004:1100
5 § Om det vid kroppsvisitation eller annan undersökning påträffas före-
mål som kan komma till användning vid brott som utgör fara för säkerheten
vid luftfart skall, om föremålet inte tas i beslag enligt bestämmelserna i
rättegångsbalken, den hos vilken föremålet påträffats uppmanas att förvara
föremålet på sådant sätt att det inte kan användas för brott. Den som inte föl-
jer en sådan uppmaning får avvisas eller avlägsnas från flygplatsens område
eller del av detta.
6 § Protokoll skall föras och bevis utfärdas om gjord kroppsvisitation om
den undersökte begär det vid förrättningen eller om föremål tas i beslag.
Kompletterande bestämmelse om inspektioner
7 § När kommissionen genomför sådan inspektion som avses i artikel 7 i
förordning (EG) nr 2320/2002 skall berörda organ och personer underkasta
sig sådan inspektion. Om så behövs får de som bemyndigats att utföra in-
spektionen begära handräckning av kronofogdemyndigheten för att kunna
genomföra de åtgärder som följer av den artikeln.
Frågor om handräckning enligt denna paragraf prövas av Kronofogde-
myndigheten i Stockholm. Därvid gäller bestämmelserna i utsökningsbalken
om sådan verkställighet som avses i 16 kap. 10 § den balken. Kronofogde-
myndigheten får dock låta bli att underrätta den hos vilken inspektionen
skall genomföras innan verkställighet sker.
Genomförande av säkerhetskontroller m.m.
8 § Flygplatshavaren har ansvaret, inklusive det ekonomiska ansvaret, för
att det finns tillräcklig personal, lokaler och utrustning för luftfartsskyddet
på den egna flygplatsen, såvida inte annat följer av särskilt meddelade be-
stämmelser om luftfartsskydd. De kostnader polismyndigheten har för polis-
mans ledning av kontrollerna enligt 2 § liksom för övrigt arbete som polisen
själv utför på en flygplats skall betalas av polisen.
Strängare åtgärder
9 § Rikspolisstyrelsen får, efter att ha hört Luftfartsverket, besluta om
strängare åtgärder än vad som följer av förordning (EG) nr 2320/2002. Ett
sådant beslut får tidsbegränsas. Det får också begränsas till en viss flygplats
eller viss trafik. Behövs särskilda föreskrifter i fråga om åtgärderna skall
dessa anges i beslutet.
I brådskande fall får Rikspolisstyrelsen besluta om strängare åtgärder utan
att ha hört Luftfartsverket. Ett sådant beslut skall dock snarast omprövas av
Rikspolisstyrelsen efter att Luftfartsverket har hörts.
I brådskande fall får också en polismyndighet besluta om strängare åtgär-
der för flygplatser inom det egna polisdistriktet. Ett sådant beslut skall ge-
nast underställas Rikspolisstyrelsen, som, efter att ha hört Luftfartsverket,
utan dröjsmål prövar om beslutet skall bestå.
10 § Beslut om strängare åtgärder som rör de verksamhetsutövare som
omfattas av det nationella säkerhetsprogrammet för civil luftfart enligt för-
3
SFS 2004:1100
ordning (EG) nr 2320/2002 fattas av Luftfartsverket efter att Rikspolisstyrel-
sen har hörts.
Avgift för säkerhetskontroll
11 § Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och
deras bagage skall täckas av en avgift. Denna avgift skall tas ut i ett avgifts-
utjämningssystem som omfattar alla flygplatser som är säkerhetsgodkända i
enlighet med förordning (EG) nr 2320/2002. Avgiften skall tas ut för varje
avresande passagerare och skall vara lika för alla flygplatser i landet som in-
går i avgiftsutjämningssystemet. Avgiften skall tas ut av de flygföretag som
transporterar passagerarna.
För en ankommande passagerare som redan blivit föremål för säkerhets-
kontroll som uppfyller kraven i förordning (EG) nr 2320/2002 och som fort-
sätter sin resa utan att bli kontrollerad på nytt skall någon avgift enligt denna
paragraf inte betalas.
12 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om att en avgift som avses i 11 § också skall tas ut av dem som
använder flygplatser för att sända varor, gods och liknande som inte be-
fordras som en passagerares bagage.
13 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om avgiftens storlek och om hur influtna avgifter skall fördelas
för att täcka skäliga kostnader för luftfartsskydd som avses i 11 §.
14 § En flygplatshavare skall lämna underlag för beräkningen av avgiften
och av de belopp som skall fördelas. Underlaget skall lämnas till den myn-
dighet som regeringen bestämmer.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005, då lagen (1970:926) om sär-
skild kontroll på flygplats skall upphöra att gälla.
På regeringens vägnar
GÖRAN PERSSON
ULRICA MESSING
(Näringsdepartementet)
Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00
Elanders Gotab, Stockholm 2004
