SFS 2007:443 Lag om ändring i sjölagen (1994:1009)

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i sjölagen (1994:1009);

utfärdad den 31 maj 2007.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs att 13 kap. 60 § och 21 kap. 2 § sjö-

lagen (1994:1009) skall ha följande lydelse.

13 kap.

60 §

Ett avtal som har ingåtts innan tvist har uppkommit och som inskrän-

ker kärandens rätt att få en tvist om transport av styckegods enligt detta kapi-
tel prövad vid domstol är ogiltigt i den mån det begränsar kärandens rätt att
enligt eget val väcka talan vid domstol för den ort

1. där svaranden har sitt huvudkontor eller, om huvudkontor saknas, där

svaranden har sin vanliga vistelseort,

2. där transportavtalet ingicks, förutsatt att svaranden där har driftställe

för sin rörelse, filial eller företrädare, genom vars förmedling avtalet har in-
gåtts, eller

3. där den avtalade lastningshamnen eller den avtalade eller faktiska loss-

ningshamnen ligger.

Utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket kan talan alltid väckas

vid domstol för den ort som har angetts i transportavtalet. Efter det att tvist
har uppkommit får parterna fritt avtala hur en tvist skall behandlas.

Om ett konossement har utfärdats enligt ett certeparti som innehåller be-

stämmelser om behörig domstol eller skiljedomsförfarande utan att konosse-
mentet uttryckligen anger att dessa bestämmelser är bindande för innehava-
ren av konossementet, får transportören inte åberopa bestämmelserna mot en
innehavare av konossementet som har förvärvat det i god tro.

Första stycket gäller inte om varken den avtalade lastningshamnen eller

den avtalade eller faktiska lossningshamnen ligger i Sverige, Danmark, Fin-
land eller Norge eller om annat följer av de gemenskapsrättsakter och inter-
nationella instrument som anges i 1 § 1–3 eller 5 lagen (2006:74) med kom-
pletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och
internationell verkställighet av vissa avgöranden.

1

Prop. 2006/07:106, bet. 2006/07:CU26, rskr. 2006/07:160.

SFS 2007:443

Utkom från trycket
den 13 juni 2007

2

SFS 2007:443

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders, Vällingby 2007

21 kap.

2 §

2

I fråga om behörigheten för sjörättsdomstol att ta upp tvistemål som

avses i 1 § första stycket skall bestämmelserna om laga domstol i tvistemål i
allmänhet tillämpas.

Talan får även väckas vid sjörättsdomstolen för den ort där fartyget finns.

Har säkerhet för en fordran ställts hos en myndighet till befrielse från kvar-
stad eller annan säkerhetsåtgärd, får talan väckas även vid sjörättsdomstolen
för den ort där säkerheten har ställts. Talan angående en fordran som säker-
heten har avsett får väckas vid sistnämnda sjörättsdomstol, även om säkerhe-
ten har upphört att gälla.

Finns inte sjörättsdomstol på den ort där svaranden har kunnat sökas en-

ligt första och andra stycket, väcks talan vid den sjörättsdomstol som är när-
mast den orten.

Om flera är redare i ett fartyg, skall fartygets hemort anses som rederiets

hemvist.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte om annat följer av lagen

(2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och
om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden eller av
de gemenskapsrättsakter och internationella instrument som anges i 1 § 1–3
eller 5 den lagen. Andra stycket i denna paragraf gäller dock om fartyget är
belagt med kvarstad.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.

På regeringens vägnar

TOBIAS BILLSTRÖM

Jonas Pontén
(Justitiedepartementet)

2

Senaste lydelse 2006:81.